Handbok för ordnande av stöd och elevvård
Grundläggande utbildning
Lovisa
Utbildning
LÄRARE NS HANDB OK
2014
Innehållsförteckning
Bästa lärare ...3
1. TRESTEGSSTÖDET ...4
2. UTDRAG UR LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING (1998/628) ...6
3. ORDNANDET AV STÖD ...9
3.1 Stödet i olika övergångsskeden ...10
3.2 Allmänt stöd ...12
3.3 Intensifierat stöd ...12
3.4 Särskilt stöd ...15
4. DIFFERENTIERING I PRAKTIKEN ...20
4.1 Förslag på differentiering ...20
4.2 Förslag på differentiering av uppgifter ...21
4.3 Förslag på differentiering i utvärderingssituationen ...22
5. FÖRLÄNGD LÄROPLIKT ...23
5.1 Vem omfattas av förlängd läroplikt? ...23
5.2 Beslutet om förlängd läroplikt ...23
5.3 Tre alternativa sätt att ordna förlängd läroplikt ...24
5.4 Förlängd läroplikt i praktiken ...25
6. SKOLSTART ETT ÅR TIDIGARE ELLER SENARE ...27
7. SMÅGRUPPSUNDERVISNING ...28
7.1 Klassbunden specialundervisning ...28
7.2 Flexibel grundläggande utbildning (JOPO) ...28
8. SKOLANS ELEVVÅRD ...29
8.1. Elevvårdens uppgift ...29
8.2. Organisering av elevvården ...31
8.3. Behandlingen av ett enskilt elevärende ...31
9. YRKESÖVERGRIPANDE SAMARBETE ...34
9.1. Klassföreståndarens/klasslärarens/specialklasslärarens uppgifter inom elevvården ...34
9.2. Skolkuratorns uppgifter inom elevvården ...34
9.3. Skolhälsovårdarens uppgifter inom elevvården ...35
9.4. Skolpsykologens uppgifter inom elevvården ...35
9.5 Ungdomsarbetet ...36
9.6 Barnskyddet ...36
9.7. Elevvårdens samarbetsnätverk ...37
9.8 Hemlighållande och behandling av personuppgifter ...37
9.9. Anmälningsskyldighet ...37
10. UNDERVISNING ENLIGT SÄRSKILT PRIORITERADE OMRÅDEN ...38
11. ELEVENS FRÅNVARO ...40
Tanken med trestegsstödet är att utgående från den enskilda elevens behov ordna stöd för både den enskilda eleven och hela undervisnings- gruppen. Tidigt ingripande och öppet mångprofessionellt samarbete gör att vi beaktar elevernas styrkor och behov av stöd, vilket gynnar elevens lärande.
Stöd för lärande och skolgång innebär att den enskilda elevens och gruppens förutsättningar, behov och färdigheter tas i beaktande. Varje enskild elev skall ges möjlighet att få känna att hon/han lyckas i sitt lärande, utvecklas som elev och växer som individ enligt sina egna för- utsättningar. Skolans verksamhetskultur stöder denna utveckling. En bra skoldag består av högklassig undervisning samt en trygg och uppmunt- rande inlärningsmiljö.
Ett gott samarbete mellan skolan och hemmet stöder elevens välmå- ende vilket förbättrar elevens inlärningsförutsättningar.
Denna handbok erbjuder stöd för alla lärare och elevvårdspersona- len inom den grundläggande utbildningen i Lovisa.
Lovisa, den 1 augusti 2014
Timo Tenhunen Laura Ståhl Merja Salo
Utbildningschef Rektor Planerare
Bästa lärare!
1 TRESTEGSSTÖDET
Elevens stödformer och byggs upp i sam- arbete mellan lärarna, eleven, elevens vårdnadshavare, elevvårdspersonal samt vid behov utomstående sakkunniga. En regelbunden kontakt och ett gott samar- bete mellan hemmet och skolan har stor betydelse. I anslutning till genomförandet av stödet diskuterar elevens lärare med vårdnadshavaren om hur man i hemmet på bästa sätt kan stödja elevens lärande och
Särskilt stöd IP
Plan för lärande Pedagogisk utredning
Pedagogisk bedömning
(Plan för lärande) Intensifierat stöd
Allmänt stöd
Differentiering Elevhandledning Elevcentrerade arbetssätt
Elevvårdsgruppens stöd Stödundervisning Specialundervisning på deltid
ADL-färdigheter Hjälpmedel etc.
Skolgångsbiträdestjänster Handlednings- och
stödtjänster
skolgång.
Det är i första hand läraren som in- formerar elevens vårdnadshavare om de stödåtgärder som planeras och genomförs.
Skolans rektor ansvarar för att per- sonalen följer de anvisningar som gäller förverkligandet av elevens stöd på alla tre stödnivåer, samt att elevens behov av stöd beaktas i alla årskurser och läroämnen.
STÖDNIVÅERNA FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
Enligt Lag om grundläggande utbildning har eleven rätt att vid sidan av den läroplansen- liga undervisningen få handledning och tillräckligt stöd för sitt lärande och sin skolgång genast när behov uppstår. (Lag om grundläggande utbildning 1998/628; 16a §, 16 § 17 §).
Det allmänna stödet
riktas till alla de som tillfälligt behöver stöd för sitt lärande och sin skolgång. Stödet är en del av skolans dagliga undervisning, handledning och fostran. Vid behov kan en frivillig plan för lärande göras upp.
Det intesifierande stödet
ges till de elever som behöver regelbundet stöd eller flera olika stödformer samtidigt.
Stödet är kontinuerligt, mer omfattande och individuellt än det allmänna stödet. Inom det intensifierade stödet kan alla andra stödåtgärder utom specialundervisning på heltid och individualisering av lärokurs tillämpas. För att eleven kan få intensifierat stöd bör en pedagogisk bedömning och därefter en plan för elevens lärande göras upp. En yrkesövergripande grupp i skolan fattar beslutet om intensifierat stöd.
Det särskilda stödet
ges elever som inte når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots olika stödåtgärder. Särskilt stöd ordnas inom ramen för allmän eller förlängd läroplikt.
Inom det särskilda stödet kan alla stödåtgärder tillämpas. För att eleven kan få särskilt stöd ska en pedagogisk utredning göras. Utbildningschefen fattar ett förvaltningsbeslut på basen av den pedagogiska utredningen, varefter en individuell plan för anordnande av undervisningen (IP) görs upp.
Eleven kan inte samitigt omfattas av fler än en stödnivå. Däremot kan de flesta formerna
av stöd (differentiering, specialundervisning, skolgångsbiträdestjänster) i olika omfattning
tillämpas som stödåtgärder inom alla tre stödnivåer.
2 UTDRAG UR LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING (1998/628)
16 § Stödundervisning och specialundervisning på deltid
Elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning har rätt att få stödundervisning.
Elever som har svårigheter med inlär- ning eller skolgång har rätt att få speci- alundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen.
16 a § Intensifierat stöd
Elever som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska ges intensi- fierat stöd i enlighet med en plan för elev- ens lärande. En sådan plan ska tas fram, om det inte finns ett uppenbart hinder för det, i samarbete med eleven och vård- nadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare. Det intensi- fierade stödet innehåller särskilt sådana former av stöd som avses i 16, 31 och 31 a § samt nödvändiga pedagogiska arrang- emang. I grunderna för läroplanen finns bestämmelser om det viktigaste innehållet i det intensifierade stödet och planen för elevens lärande.
Intensifierat stöd inleds och anordnas efter yrkesövergripande behandling inom elevvårdsarbetet enligt 31 a § 1 och 2 mom. och utifrån en pedagogisk bedöm- ning. Det stöd som anordnas för eleven skrivs in i planen för elevens lärande.
Intensifierat stöd anordnas kvalitativt och
kvantitativt med hänsyn till elevens ut- vecklingsnivå och individuella behov.
17 § Särskilt stöd
Det särskilda stödet består av specialun- dervisning och annat stöd som ges enligt denna lag. Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsätt- ningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något an- nat lämpligt ställe. Vid undervisningen av elever som avses i detta moment kan av- vikelse göras från 11 § i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §.
Beslut om särskilt stöd ska fattas skriftligen av utbildningsanordnaren och beslutet granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. I beslutet om att ge särskilt stöd ska anges den normala undervisningsgruppen, eventuella tolknings- och biträdestjänster samt övriga tjänster som avses i 31 § och vid behov undantagsarrangemang i under- visningen enligt 1 mom.
Ett beslut om särskilt stöd får inte meddelas innan utbildningsanordnaren hört eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare enligt 34 § i för- valtningslagen (434/2003), fått en utred- ning 9 om elevens framsteg vid inlärningen som lämnas av dem som ansvarar för elevens undervisning samt en utredning genom yrkesövergripande samarbete inom
elevvården om det intensifierade stöd eleven fått och om helhetssituationen för honom eller henne. Utifrån dessa uppgif- ter ska utbildningsanordnaren bedöma behovet av särskilt stöd (pedagogisk ut- redning). Den pedagogiska utredningen ska vid behov kompletteras med ett psy- kologiskt eller medicinskt expertutlåtande eller en motsvarande social utredning.
Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller medan sådan undervisning eller utbildning pågår utan föregående pedagogisk utred- ning eller intensifierat stöd för inlärningen, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen av eleven till följd av handikapp, sjukdom, för- senad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar sär- skild orsak inte kan ordnas på annat sätt.
I de situationer som avses ovan granskas beslutet om särskilt stöd så som före- skrivs i 2 mom.
Om någon annan utbildningsanordnare än kommunen inte ordnar stöd enligt 1 mom., beslutar den kommun där eleven är bosatt på framställning av utbildnings- anordnaren om särskilt stöd för eleven.
Bestämmelser om bildandet av undervis- ningsgrupper där det ingår en eller flera elever som har fått ett beslut om särskilt stöd eller elever som omfattas av förlängd läroplikt utfärdas genom förordning av statsrådet.
17 a § Individuell plan för anordnande av undervisning
För verkställigheten av ett beslut om sär-
skilt stöd ska en individuell plan tas fram för anordnande av undervisning. Planen ska tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren eller vid behov med en annan laglig företrädare för eleven, om det inte finns ett uppenbart hinder för det.
Av planen ska det framgå att undervisning eller annat stöd ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd. Planen granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Det centrala innehållet i planen bestäms i grunderna för läroplanen.
30 § Rätt till undervisning
Den som deltar i utbildning har under ar- betsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår..
31 a § Elevvård
Bestämmelser om elevvård finns i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).
40 § Hemlighållande och behandling av personuppgifter
Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37 §, representanter för skolhäl- sovården, skolkuratorer, skolpsykologer och personer som genomgår undervis- ningspraktik får inte för utomstående röja vad de när de sköter uppgifter enligt denna lag har fått veta om elevernas eller i denna lag avsedda anställdas eller deras fa- miljemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.
Oberoende av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om sekretess har de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev rätt att av varandra få och till varandra samt elevens lärare och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksam- heten enligt denna lag ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven.
Med specifikt skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare får sekretessbelagda uppgifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt för att ordna undervis- ningen.
Om en elev övergår till utbildning eller verksamhet som en annan utbildningsan- ordnare ordnar i enlighet med denna lag, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvän- diga för ordnande av undervisningen till
den nya utbildningsanordnaren. Motsva- rande uppgifter kan lämnas också på begä- ran av den nya utbildningsanordnaren.
41 § Rätt att få uppgifter
Trots bestämmelserna om sekretess har en utbildningsanordnare för att kunna ordna undervisningen för en elev rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av so- cial- och hälsovårdsmyndigheterna, andra tjänsteproducenter inom socialservicen och hälso- och sjukvården samt av yr- kesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.
42 § Ändringssökande
Utan hinder av 1 mom. söks ändring i ett beslut genom besvär hos regionförvalt- ningsverket så som bestäms i förvaltnings- processlagen, om beslutet gäller 2) anord- nande av särskilt stöd enligt 17 §, 11.
3 ORDNANDET AV STÖD
Det är viktigt att i ett tidigt skede identi- fiera eventuella svårigheter för inlärning hos eleven. Svårigheter som berättigar till stöd kan vara både kognitiva, sociala eller fysiska. Till undervisningsarbetet hör också handledande och elevvårdande uppgifter.
Att bedöma behovet av stöd och att er- bjuda stöd ingår i lärarens dagliga arbete och i alla undervisningssituationer.
Stödet planeras och struktureras i samarbete med andra lärare som undervi-
sar eleven och vid behov tillsammans med andra sakkunniga (rektor, speciallärare, specialklasslärare, studiehandledare, klass- föreståndaren, skolkurator, skolpsykolog, skolhälsovårdare el. annan).
Vårdnadshavaren och eleven ska infor- meras om stödåtgärder som planeras och genomförs och samt ges möjlighet att ge sin syn på att stöd ges. Stödformerna do- kumenteras kontinuerligt i Wilma.
STÖDFORMER
Allmänt stöd Intesifierat stöd Särskilt stöd Stödformerna är tillfälliga
n differentiering
n flexibla grupp- arrangemang
n handledning
n stödundervisning
n stöd för läxläsning
n elevvårdstjänster
n hjälpmedel
n specialundervis- ning på deltid
n tillfälliga skol- gångsbiträdes- tjänster
Stödformerna är regelbundna
n differentiering
n flexibla grupp- arrangemang
n stödundervisning
n elevvårdstjänster
n hjälpmedel
n handledning
n stöd för läxläs- ning
n specialunder- visning på deltid
n tolkningstjänster
n skolgångsbi- trädestjänster
Stödåtgärderna är kontinuerliga och på lång sikt planerade
n differentiering
n flexibla grupparrangemang
n handledning
n stöd för läxläsning
n stödundervisning
n specialundervisning på deltid
n tolkningstjänster hjälpmedel
n hjälpmedel
n elevvårdstjänster
n skolgångsbiträdestjänster
n specialundervisning på deltid eller heltid
(= smågruppsundervisning)
n individualiserad lärokurs
n individualiserad lärokurs i ett eller flera läroämnen De stödformer som markerats med fet stil anger de stödåtgärder som får ökad betydelse inom de olika stödnivåerna.
3.1 Stödet i olika övergångsskeden För att kunna iaktta det tidiga stödet och för att skapa kontinuitet i stödet för eleven är samarbetet mellan personal i olika skeden av elevens utbildning nödvän- digt. Med stöd i övergångarna avses situ- ationer, då elevens utveckling, färdigheter och kunnande granskas för att bedöma behovet av intensifierat eller särskilt stöd.
Dessa situationer inträffar då eleven:
n övergår från förskoleundervisning till nybörjarundervisning
n uppflyttas från andra till tredje årskurs
n uppflyttas från sjätte till sjunde årskurs
n övergår från undervisning i närskola till specialklass
n övergår från specialklass till undervis- ning i egen närskola
n övergår från den grundläggande utbild- ningen till utbildning på andra stadiet.
Vid samtliga övergångar eftersträvas en flexibel och trygg övergång till följande skede. Elevvårdspersonalen är aktivt in- volverad i arbetet vid övergångarna och deltar bl.a. i föräldramöten och överfö- ringsmöten
ÖVERGÅNGSSKEDEN
1 Principer för samarbete mellan och övergång från förskola till nybörjarundervisning:
n förskolbarnen får under förskolåret olika tillfällen att bekanta sig med sin egen närskola och verksamheten i nybörjarundervisningen.
n Förskolbarnen får i mån av möjlighet tillfälle att bekanta sig med sina bli- vande vänelever. Väneleverna stöder nybörjarna i skolstarten.
n Träffar mellan klasslärare och förskol- lärare ordnas regelbundet, dock minst en gång per termin för att diskutera samarbetsformer.
n Specialläraren deltar i träffarna för att få kännedom om vilka barn som behö- ver stöd i förskoleundervisningen och vilka som antas kunna behöva stöd i nybörjarundervisningen.
n Förskolebarnen hör till närskolans elevvård.
n Specialläraren kartlägger förskol- elevernas skolberedskap.
n På vårterminen hålls överföringsmö- ten mellan personal i förskola och skola.
n Förskolläraren överlämnar uppgifter, planer och dokument i första hand till barnets blivande klasslärare och till skolans speciallärare i fall klassläraren ännu inte är utsedd.
2 Uppflyttning från andra till tredje årskursen:
n Behovet av stödåtgärder för samtliga elever med särskilt stöd granskas efter årskurs två.
n Granskning av särskilt stöd kräver en ny pedagogisk utredning och ett nytt beslut om särksilt stöd, oberoende av om stödformerna ändras eller inte
3 Uppflyttning från sjätte till sjunde årskurs:
Rektorn ansvarar för att den mottag- ande skolan får aktuella uppgifter i god tid. Dessa uppgifter är bl.a
n behov av intensifierat eller särskilt stöd
o plan för elevens lärande eller indivi- duell plan (IP)
o ämnesval
o faktorer i anslutning till elevens hälsa som påverkar skolgången
n Klassläraren och specialläraren infor- merar den mottagande skolans lärare om elever i behov av stöd.
n Behovet av stödåtgärder för samtliga elever med särskilt stöd granskas innan eleven inleder årskurs sju.
n Den mottagande skolans rektor,elev- handledare eller kurator och väne- lever besöker sjätteklassisterna i sin närskola.
n Sjätteklassisterna besöker sin blivande skola under vårterminen
n Informationskväll för de blivande elev- erna och deras vårdnadshavare hålls i den mottagande skolan i maj.
n I början av höstterminen ordnas en dag då sjundeklassisterna lär känna varandra.
n Vänelevsverksamheten är aktiv och synlig.
n I början av höstterminen ordnas ett föräldramöte för de nya sjundeklassis- ternas vårdnadshavare.
4 Övergång från den grundläggande utbildningen till andra stadiet:
n Elevhandledningen är betydelsefull
n För elever med särskilt stöd ordnas skolningsprövning vid behov, samt överföringsmöten med samtycke av vårdnadshavarna.
n Eleven handleds och stöds mångsidigt i val av studieplats. Till handledningen hör elevhandledarens lektioner och mottagningstid
n Ämneslärarnas och klassföreståndar- nas handledning
n Studiebesök till skolor och arbetsplat- ser, PRAO-perioder
n Informationstillfällen för vårdnads- havare
n Arbetskraftsbyråns yrkesvalstjänster
n Elektroniska utbildningsguider, broschyrer, tidningar
n Elektroniska utbildningsguider, broschyrer, tidningar
3.2 Allmänt stöd
Det allmänna stödet omfattar alla elever då alla elever i något skede av sin grund- läggande utbildning kan vara i behov av stöd. Var och en lärare ansvarar för sin del att det allmänna stödet genomförs i undervisningen.
Allmänt stöd genomförs i första hand genom differentiering i undervisningssi- tuationen (beaktande av sätt att lära sig, arbetsrytm, intressen och färdigheter, skillnader i utveckling, självkänsla och emotionella behov, olika behov hos flickor och pojkar),
Utöver differentiering kan det allmänna stödet ges i form av:
n stödundervisning
n läxläsningshjälp
n skolgångsbiträdestjänst
n handledning
n elevvårdsstöd
n hjälpmedel
n tillfälligt stöd av specialläraren
n kompanjonundervisning
n flexibelt ordnade undervisnings- grupper
n tillfällig undervisning i smågrupp.
Vid behov kan en plan för elevens lärande göras upp.
De övriga stödåtgärderna införs i Wilma under rubriken ”Stöd”
-> ”Åtgärder”
Arkivering
Stödblanketterna som finns i Wilma
skrivs ut och förvaras inlåst som säkerhetskopia i skolan under elev- ens läropliktstid + 10 år i skolan.
Den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp skrivs ut och förvararas inlåst som säkerhets- kopia i skolan under elevens läro- pliktstid + 10 år i skolan.
3.3 Intensifierat stöd
Det intensifierade stödet är ett planerat, regelbundet och mer långvarigt stöd än det allmänna stödet. Specialundervisning på deltid som form av stöd ökar. Intensi- fierat stöd ska ges eleven
n då det allmänna stödet är prövat och det visat sig att det inte utgör ett till- räckligt stöd för eleven
n då eleven behöver regelbundet stöd el- ler flera olika former av stöd samtidigt.
Iakttagelser av elevens behov av stöd dis- kuteras med vårdnadshavaren och eleven.
För att utvärdera det allmänna stödet och bedöma behovet av ett intensifierat stöd genomförs en pe- dagogisk bedömning.
En pedagogisk bedömning genomförs då
n allmänt stöd inte är tillräckligt
n utvärdering av ett intensifierat stöd visar att eleven kan klara sig med stöd- åtgärder inom det allmänna stödet
n orsaken till elevens behov av stöd för- ändras eller om andra eller utökande stödåtgärder inom det intensifierade stödet behövs.
UPPGÖRANDET AV DEN PEDAGOGISKA BEDÖMNINGEN
n Läraren ansvarar för att den pedagogiska bedömningen görs
n Bedömningen görs i Wilma 1 Läraren iakttar elevens lärande och
skolgång och sin egen oro för elevens studieframgångar.
2 Läraren informerar eleven och hans/
hennes vårdnadshavare om att oro finns för elevens lärande och skolgång och att en pedagogisk bedömning därför kommer att göras.
3 Läraren utvärderar elevens inlär- ning och skolgång i den pedagogiska bedömningen. Vid behov kan flera lärare delta i bedömningen (blanket- ten för den pedagogiska bedömningen finns i Wilma).
• vid behov anlitas elevvårdspersonal och/eller andra sakkunniga
• Enligt lag om grundläggande utbild- ning 40 § kan sekretessbelagda upp- gifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt för att ordna undervisningen.
4 Den pedagogiska bedömningen behandlas i en yrkesövergripande grupp, som ansvarar för den enskilda elevens ärenden. Den yrkesövergri- pande gruppen tar ställning till elev- ens behov av stöd och ger förslag till stödåtgärder samt stödnivå.
n Läraren dokumenterar mötesanteck- ningarna i Wilma.
5 Rektorn informeras.
6 Läraren informerar eleven och hans/
hennes vårdnadshavare om den peda- gogiska bedömningen och att eleven kommer att ges intensifierat stöd.
7 Blanketten är konfidentiell och för- varas enligt Lagen om grundläggande utbildning 40 § (Hemlighållande och behandling av personuppgifter) och 41 § (Rätt att få uppgifter).
n Det är skäl att noga överväga formuleringar och beskrivningar då man beskri- ver eleven och de eventuella svårigheterna och behoven av stöd. Vårdnadsha- varna har rätt att ta del av uppgifter som finns i elevvårdsregistret.
n Blanketten med den pedagogiska bedömningen kan användas flera gånger vid diskussioner för uppföljning och utvärdering av det genomförda stödet och elevens inlärningssituation.
n Blanketten följer eleven fram till årskurs nio tillsammans med eventuella andra planer för och utredningar om eleven.
Plan för elevens lärande
Den eller de lärare som gjort den peda- gogiska bedömningen ska göra upp en plan för elevens lärande i samarbete med eleven och vårdnadshavaren.
n formerna av stöd och tillämpningar i undervisningen och i prov och andra utvärderingssituationer skrivs in i pla- nen för elevens lärande
n planen för elevens lärande granskas minst en gång per år.
Det intensifierade stödet genomförs i enlighet med planen för elevens lärande.
Effekten av det intensifierade stödet följs upp kontinuerligt. I planen för elevens lä- rande definieras tidpunkt för uppföljning.
Vid behov kan en revidering av planen genomföras tidigare, t.ex. om det sker för- ändringar i elevens situation.
Utöver differentiering kan det intensi- fierade stödet ges i form av:
n stödundervisning
n läxläsningshjälp
n anpassning i prov och andra utvär- deringssituationer ordnas på det sätt som eleven bäst kan visa sina kunska- per (t.ex. muntliga prov eller muntlig komplettering, extra tid, hjälpmedel, instuderingsfrågor)
n skolgångsbiträdestjänster
n handledning
n elevvårdstjänster
n hjälpmedel
n specialundervisning
n kompanjonundervisning
n flexibelt ordnade undervisningsgrupper
n undervisning i smågrupp i någon lärokurs
Dokumentation i Wilma:
Läraren ansvarar för att planen för elevens lärande görs upp och skrivs in i Wilma. Ange ansvarspersonerna i Wilma. De kan bearbeta planen.
Planen ges rektorn för kännedom.
Planen publiceras för vårdnadshava- ren då den är klar.
Arkivering:
Planen för elevens lärande skrivs ut och förvaras som säkerhetskopia i ett låst skåp i skolan för läroplikts- tiden + 10 år.
3.4 Särskilt stöd
Särskilt stöd ges till de elever vars mål för tillväxt, utveckling och lärande inte nås trots andra former av stöd. Speci- alundervisning har en central roll inom det särskilda stödet. Specialundervisning ordnas på deltid, eller delvis eller helt i specialklass.
Elevens behov av särskilt stöd diskute- ras med vårdnadshavaren och eleven.
För att utvärdera det intensifierade stödet och bedöma behovet av sär- skilt stöd genomförs en pedagogisk utredning.
En pedagogisk utredning genomförs då
n det stödåtgärderna inom det intensifie- rade stödet inte är tillräckligt
n utvärdering av det särskilda stödet vi- sar att eleven kan klara sig med stödåt- gärder inom det intensifierade stödet och man bedömer att en återgång till intensifierat stöd är motiverad
n orsaken till elevens behov av stöd för- ändrats eller om andra eller utökande stödåtgärder inom det särskilda stödet behövs
n om det är nödvändigt att göra föränd- ringar i de stödåtgärder som eleven
får, t.ex. om man bedömer att eleven behöver individualiserad lärokurs, befrielse i ett ämne eller om eleven studerat enligt individualiserad kurs och bedöms kunna återgå till allmän lärokurs
Det är viktigt att utredningen av elevens svårigheter och behov av stöd är så tydlig som möjligt. Vårdnadshavarna har rätt att ta del av uppgifter som finns i elevvårds- registret.
UPPGÖRANDET AV DEN PEDAGOGISKA UTREDNINGEN
n Läraren ansvarar för att den pedagogiska utredningen görs
n Utredningen görs i Wilma
1 Elevens behov av stöd diskuteras med vårdnadshavaren och om möjligt med eleven.
Vårdnadshavaren får information om att en pedagogisk utredning kommer att göras.
2 En pedagogisk utredning genomförs av en eller flera av elevens lärare (blanketten för den pedagogiska utredningen finns i Wilma).
n vid behov anlitas elevvårdspersonal och/eller andra sakkunniga
n Enligt lag om grundläggande utbild- ning 40 § kan sekretessbelagda upp- gifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt för att ordna undervisningen
Läraren dokumententerar mötes- anteckningarna.
3 En yrkesövergipande grupp tar ställ- ning till den enskilda elevens behov av stöd och gör sin rekommendation.
n Datum för när utredningen är behandlad av skolans yrkesövergripan- de gruppen antecknas på blanketten 4 Den pedagogiska utredningen diskute-
ras med vårdnadshavaren och eleven enligt 34 § i förvaltningslagen enligt lag om hörande av eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företräda- re
5 Rektorn informeras. Samtidigt skall förslagsblandetten för ordnandet av särskilt stöd (bilaga till pedagogisk utredning) ifyllas. Rektorn, läraren och vårdnadshavarna skriver under blanketten.
Den pedagogiska utredningen kan användas flera gånger vid diskussioner för uppföljning och utvärdering av elev- ens situation. Blanketten följer eleven fram till årskurs nio i samband med elev- ens andra planer och utredningar.
Den pedagogiska utredningen kan kompletteras med ett psykologiskt, medi- cinskt eller socialt utlåtande. De komplet- terande utlåtandena nämns i den pedago- giska utredningen (utredare/beslutsfattare, 6 Förslaget för ordnande av särskilt
stöd och den pedagogiska utredning- en med eventuella bilagor sänds till utbildningschefen.
Utbildningschefen fattar ett skriftligt beslut om särskilt stöd på basen av den pedagogiska utredningen. Av beslutet framgår:
n platsen för ordnande av undervisning- en samt vilken elevens huvudsakliga undervisningsgrupp är
n vilka stödåtgärder eleven ges
n om eventuell individualisering av en eller fler lärokurser
Stödåtgärderna kan inte tas i bruk för innan beslutet vunnit laga kraft.
Ändring i beslutet om anordnande av särskilt stöd kan sökas genom besvär hos Regionförvaltningsverket enligt processen i förvaltningslagen.
7 Den pedagogiska utredningen, even- tuella bilagor samt kopian på förvalt- ningsbeslutet är konfidentiell och ska förvaras enligt Lagen om grundläg- gande utbildning 40 § (Hemlighållande och behandling av personuppgifter) och 41 § (Rätt att få uppgifter).
n Behovet av särskilt stöd ska granskas i enlighet med vad som förutsätts i lag och alltid då elevens behov av stöd förändras. För granskningen görs varje gången ny pedagogisk utredning om eleven. Vid den pedagogiska utredningen används den tidigare pedagogiska utredningen och övriga eventuella doku- ment. Om en pedagogisk utredning inte tidigare gjorts i enlighet med lagen som trädde i kraft 1.1.2011, ska en sådan göras i samband med att beslut granskas.
n Ett nytt beslut om särskilt stöd ska fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Eleven övergår då till att få intensifierat stöd och en plan för lärande görs.
Ett förvaltningsbeslut om särskilt stöd ersätter alltid ett tidigare
beslut. Därför ska alla former av stöd samt alla arrangemang för ordnandet av
undervisningen ingå i en granskning av den pedagogiska utredningen även
sådanan arrangemang som tillämpats sedan tidigare och som man bedömer
att behöver fortsätta, t.ex. indivi- dualisering av lärokurser.
datum och eventuell paragraf).
Hörande av vårdnadshavare
Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska eleven och elevens vårdnadshavare (eller lagliga företrädare) höras. Hörandet av eleven och vårdnadshavaren förutsätter att de på förhand får information om vad hörandet innebär. Avsikten med hörandet är att ge eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att få veta vad beslutet som planeras innebär i praktiken och säga sin åsikt i frågan.
Det bästa är att ordna hörandet som ett personligt möte. Vårdnadshavaren kan vid behov anlita ett biträde eller be- fullmäktiga ett ombud att delta i mötet.
De hörande kan också framföra sin åsikt skriftligt inom utsatt tid.
Vårdnadshavaren ska inbjudas till mö- tet skriftligen. Detta för att man vid behov ska kunna påvisa att vårdnadshavaren getts tillfälle att höras. En inbjudan som framförts per telefon går inte att bevisa.
Inbjudan till mötet kan skickas per e-post med begäran om svar, eller som ett vanligt brev. (Brevet anses ha nått mottagaren senast åtta dagar efter avsändandet, om inte annat påvisas.) Om inbjudan skickas via Wilma, behövs en kvittering av vård- nadshavaren på att inbjudan mottagits. Om vårdnadshavaren inte kommer till mötet, ska vårdnadshavaren erbjudas ett nytt tillfälle.
Et beslut om särskilt stöd kan fattas trots att vårdnadshavaren inte infinner sig till mötet eller vill bli hörd. Utbildningsan- ordnaren har både rätt och skyldighet att fatta ett beslut som är till elevens fördel,
också mot vårdnadshavarens vilja. Hö- rande innebär alltså inte att de parter som hörs måste godkänna beslutet. Utgångs- punkten är dock alltid att bygga upp ett gott samarbete och förtroende.
Individuell plan för hur
undervisningen ska ordnas (IP) Den eller de lärare som ansvarar för un- dervisningen av eleven ska göra upp en individuell plan (IP) för hur undervisningen ska ordnas i samarbete med eleven och vårdnadshavaren och vid behov i samråd med andra sakkunniga. Klassläraren/klass- föreståndaren ansvarar för att IP:n görs upp.
Dokumentation i Wilma:
Det särskilda stödet genomförs i enlighet med innehållet i elevens IP. När betydande förändringar görs i det särskilda stödet för eleven (t.ex. individualisering av lärokur- ser eller återgång från individualiserad lärokurs till studier enligt allmän lärokurs) ska en ny pedagogisk utredning göras och ett nytt förvaltningsbeslut om det sär- skilda stödet fattas.
Det särskilda stödet kan ges i form av:
n stödundervisning
n läxläsningshjälp,
n anpassning i prov och andra utvär- deringssituationer ordnas på det sätt som eleven bäst kan visa sina kunska- per (t.ex. muntliga prov eller muntlig komplettering, extra tid, hjälpmedel, instuderingsfrågor)
n skolgångsbiträdestjänster
n handledning
PROCESSEN FÖR TRESTEGSSTÖDET
ALLMÄNT
STÖD INTESIFIERAT
STÖD SÄRSKILT
STÖD ORO
Rektorn leder processen för trestegsstödet
STÖD
ORON FORTSÄTTER
ORON
MINSKAR FORTSÄTTER FÖR LÄRANDEPLAN
(frivillig)
PLAN FÖR LÄRANDE
PEDAGOGISK BEDÖMNING
GRANSKNING FÖRÄNDRING AVSLUTANDE AV SÄRSKILT STÖD YRKESÖVERGRIPANDE
GRUPP YRKESÖVERGRIPANDE
GRUPP IP
FÖRSLAG TILL SÄRSKILT STÖD
PEDAGOGISK UTREDING
BESLUT
n elevvårdstjänster
n hjälpmedel
n specialundervisning
n kompanjonundervisning
n flexibelt ordnade undervisningsgrupper
n undervisning i smågrupp i någon lärokurs
n smågruppsundervisning på heltid
n undervisning enligt särskilt priorite- rade områden
n individualiserad lärokurs
Individualisering av en lärokurs förutsätter alltid ett beslut om särskilt stöd.
Dokumentation i Wilma:
Pedagogisk utredning och IP Ange ansvarspersonerna. Dessa har rätt att bearbeta utredningen.
Markera ”dolt för andra lärare” så att endast ansvarspersonerna kan se utredningen. Den pedagogiska utredningen publiceras för vård-
nadshavarna då den är klar. Vård- nadshavarens insyn kan av särskilda skäl begränsas; den som för anteck- ningar ska för varje dokumentation ta ställning till kryss i rutan ”till- gänglig”.
Tukitoimet kirjataan Wilmaan ajantasaisesti ja lukuvuosittain.
Arkivering:
Den pedagogiska utredningen skrivs ut och förvaras som säker-
hetskopia i ett låst skåp i skolan läropliktstiden + 10 år.
IP:n skrivs ut och förvaras som sä- kerhetskopia i ett låst skåp i skolan läropliktstiden + 10 år.
Anteckningarna i elevens person- register skrivs ut och förvaras som säkerhetskopia i ett låst skåp i sko- lan läropliktstiden + 10 år.
PROCESSEN FÖR TRESTEGSSTÖDET
ALLMÄNT
STÖD INTESIFIERAT
STÖD SÄRSKILT
STÖD ORO
Rektorn leder processen för trestegsstödet
STÖD
ORON FORTSÄTTER
ORON
MINSKAR FORTSÄTTER FÖR LÄRANDEPLAN
(frivillig)
PLAN FÖR LÄRANDE
PEDAGOGISK BEDÖMNING
GRANSKNING FÖRÄNDRING AVSLUTANDE AV
SÄRSKILT STÖD YRKESÖVERGRIPANDE
GRUPP YRKESÖVERGRIPANDE
GRUPP IP
FÖRSLAG TILL SÄRSKILT STÖD
PEDAGOGISK UTREDING
BESLUT
4 DIFFERENTIERING I PRAKTIKEN
Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta behoven i undervisningsgruppen och skill- naderna mellan eleverna. Differentieringen är viktig för att väcka och upprätthålla elevernas studiemotivation. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna ges lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utveck- las och lära sig utifrån sina egna styrkor.
Det är då viktigt att utnyttja de olika kun- skaper och intresseområden som eleverna i samma undervisningsgrupp har. Samarbe- tet mellan lärarna, med vårdnadshavarna, den övriga personalen och olika sakkun- niga stöder differentieringen.
I differentieringen ska uppmärksamhe- ten fästas vid elevernas olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt de emotionella be- hov som är förknippade med motivation och självkänsla. Även skillnader mellan flickor och pojkar ska uppmärksammas såväl som elevernas individuella skillnader i utveckling och bakgrund. Det är viktigt att i differentieringen möjliggöra elevernas delaktighet och deras möjligheter att på- verka sitt eget lärande och sina studier.
Differentiering av undervisningen pla- neras och genomförs till exempel genom att beakta
n innehåll,
n den pedagogiska miljön,
n flexibla grupparrangemang,
n olika sätt att lära sig,
n olika arbetsrytm,
n olika intressen och färdigheter,
n behov av material och hjälpmedel,
n skillnader i flickors och pojkars lärande 4.1 Förslag på differentiering
n låt lektionsplaneringen finnas synlig för eleverna projicerad/skriven på tavlan, redogör även muntligt för de huvud- sakliga uppgifterna, stöd vid behov med bildkort
n planera undervisningsmoment och klassrummet med hänsyn till olika inlärningsstilar (auditiv, visuell, kin-es- tetisk)
n planera undervisningsmoment att genomföras i flexibla gruppsamman- sättningar (eventuellt med hjälp av kompanjonlärare)
n beakta elevernas olika sätt att uttrycka sig för att visa sina kunskaper och färdigheter
n ta hänsyn till elevers olika kulturella bakgrund
n ge eleverna tid att tänka och reflektera, samtala och producera
n gå igenom de viktigaste nya viktiga be- greppen när nytt lässtoff introduceras
n gör lättläst sammanfattning av längre stycken i realämnen
n ge eleverna möjlighet att hjälpa varan- dra (när man lär andra lär man också sig själv)
n var noggrann med frågeteknik (ställ enkla och tydliga frågor, undvik flera frågor på en gång)
n gör instuderingsfrågor som hjälper eleverna att läsa och ta till sig centralt och relevant innehåll
n eleven kan vid behov ges nästa lektions stoff så att han/hon kan vara förberedd Vid differentiering av undervisningen
n lär ut studieteknik och handled elev- erna under studiernas gång, diskutera med eleverna och fundera på hur de lär sig bäst
n utnyttja stor font, expanderat tecke- navstånd/radavstånd, korta rader eller meningar och smala spalter underlättar läsandet i texter
n var uppmärksam på att svart text på vitt papper kan vara besvärligt för en elev med lässvårigheter eller korsdo- minans; pröva hellre ljusgult eller ljus- grönt underlag
n förklara inte samtidigt som du arbetar på tavla
n prata inte samtidigt som eleverna gör anteckningar eller arbetar
n undvik att ha eleverna att skriva av allt- för ofta
n undvik långa muntliga förklaringar, ge istället korta skriftliga instruktioner på tavla eller på papper
n sammanfatta det genomgångna materi- alet; det underlättar förståelsen och stödjer minnet
n undvika kryss-i-rutan uppgifter; de uppmuntrar eleven att gissa istället för att tänka efter
n låt eleven utföra uppgifter muntligt då skrivandet är svårt eller omständigt för eleven
n undvik tävlan och jämförelse av elev- erna
n poängtera kunnande och färdigheter framom betyg
n utnyttja musik, rytm, bilder och roliga minnesregler när man lär något nytt
n använd olika hjälpmedel mångsidigt så som nätmiljö och lärmiljöer av olika slag
n kom ihåg att uppmuntra och berömma alla elever, även om berömmet inte all- tid gäller skolprestationerna
4.2 Förslag på differentiering av uppgifter
n olika svårighetsgrader av samma uppgift
n lättare övningsuppgifter/-böcker paral- lellt för eleverna i de lägre klasserna
n stationsundervisning i klass, med upp- gifter av olika svårighetsgrad
n samarbetsinlärning
n utnyttja och referera i undervisningen till vad eleverna lär sig utanför skolan (intressen, fritidsysselsättning, särskilda kunskaper)
4.3 Förslag på differentiering i utvärderingssituationen
Observera att differentieringen ska tilläm- pas under själva provsituationen, varefter elevens prestationer bedöms på samma grunder som de övriga elevernas.
n klargör före provsituationen vad elev- erna förväntas kunna och prestera och på vilket sätt
n låt eleven använda hjälpmedel då det är möjligt (miniräknare, tabeller, ordbok, lärobok, dator)
n låt eleven göra provet tillsammans med skolgångsbiträdet eller resursläraren
n ge tillräckligt med tid
n gör provuppgifterna i ”lättläst” form
n läs uppgifterna högt för eleverna och förklara närmare vid behov
n låt eleven svara på uppgifterna på sitt eget modersmål
n låt eleven göra provet muntligt
n låt eleven göra provet en andra gång med hjälp
n låt eleven får göra provet tillsammans med annan lärare i annat utrymme (källa: Annele Laaksonen
& Ulla Lehtonen, 2008, eNorssi)
5 FÖRLÄNGD LÄROPLIKT
5.1 Vem omfattas av förlängd läroplikt?
Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika kommuner, har man i samband med ändringen av lä- roplansgrunderna definierat noggrannare, vilka dessa elever är. Definitionen har tagits från Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997). Enligt den gäller den förlängda läroplikten gravt handikap- pade barn. Till dessa räknas syn- och hör- selskadade barn samt barn som på annat sätt är fysiskt eller mentalt gravt handi- kappade eller sent utvecklade. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt.
Alla syn- och hörselskadade barn, t.ex.
sådana som använder hörapparat, omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan beslutet ska prövas utgående från ovan nämnda definition enligt grunderna för läroplanen. I lindriga och t.o.m. medelsvåra hörselskador, där skolgången ofta löper väl med hjälp av stödåtgärder eller i vissa fall nästan helt utan stödåtgärder och eleven kommer att nå målen för den grundläg- gande utbildningen på nio år, behövs ett beslut inte alltid.
5.2 Beslutet om förlängd läroplikt En elev som omfattas av förlängd läroplikt
är också alltid en elev som får särskilt stöd. För eleven ska således fattas för- valtningsbeslut både om förlängd läroplikt och om särskilt stöd. Ändring i beslut som gäller särskilt stöd och förlängd läroplikt söks hos regionförvaltningsverket. Till den del som ett beslut om särskilt stöd gäller de frågor om vilka bestäms i 31 § i lagen om grundläggande utbildning, till exempel tolknings- och biträdestjänster, ska förvalt- ningsdomstolen anges som besvärsinstans.
När man bedömer om ett barn ska omfattas av förlängd läroplikt, ska barnets situation jämföras med ovan nämnd de- finition. Beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd som samtidigt fat- tas och för första gången, ska basera sig på ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande.
Pedagogisk utredning behövs inte i detta fall. Den behöriga myndighet som fattar beslutet, prövar beslutets innehåll under tjänsteansvar och beaktar expertutlåtan- det, men expertutlåtandet kan inte som sådant vara bindande för beslutsfattaren.
Ett beslut om förlängd läroplikt ska i allmänhet fattas innan läroplikten inleds.
Om beslut inte har fattats eller om elev- ens situation förändras under förskole- undervisningen eller den grundläggande utbildningen, kan beslutet i undantagsfall även fattas senare. Då kan läroplikten inte längre förlängas, men beslutet har bety- delse för undervisningsgruppens storlek och det kan också ha betydelse för de läroämnen som undervisas. Beslutet inver-
kar därtill på den finansiering utbildnings- anordnaren får.
Ett beslut om särskilt stöd för en elev som omfattas av förlängd läroplikt granskas liksom för övriga elever, åtmins- tone efter det andra läsåret och före uppflyttningen till årskurs sju. I samband med granskningen görs en pedagogisk utredning även för de elever som omfat- tas av förlängd läroplikt. Motiveringarna för beslutet ska ingå i den pedagogiska utredningen om eleven. Utredningen kan vid behov kompletteras med psykologiska eller medicinska bedömningar eller andra expertutlåtande.
För tillfället finns det elever som om- fattas av förlängd läroplikt, trots att de inte har behov av den eller inte per defi- nition inte hör till gruppen med förlängd läroplikt. Enligt grunderna för läroplanen för förskoleundervisning och den grund- läggande utbildningen ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör om en elev inte längre omfattas av för- längd läroplikt och eleven övergår då till att omfattas av den allmänna läroplikten.
Beslutet fattas av samma tjänsteinnehavare eller organ som fattat beslut om förlängd läroplikt. Beslut om att den förlängda lä- roplikten ska upphöra kan fattas även om eleven fortsätter att få särskilt stöd. Beslu- tet fattas alltid utgående från vad som är till elevens fördel och från elevens behov, inte till exempel för att bättre kunna bilda undervisningsgrupper. Om det fattas ett beslut om att det särskilda stödet ska upphöra, ska det samtidigt fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten ska upp- höra. I Lovisa fattas beslutet om förlängd
läroplikt av utbildningschefen.
5.3 Tre alternativa sätt att ordna förlängd läroplikt
De tre sätt som nedan beskrivs för att ordna den förlängda läroplikten har pre- senterats i kapitel 5.1.5 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbild- ningen.
Alternativa sätt att ordna undervis- ningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt:
1 Barnet börjar i frivillig förskoleunder- visning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år i den läroplikt- senliga förskoleundervisingen och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
2 Barnet inleder den läroplikts-enliga förskoleundervisningen det år då bar- net fyller sex år, deltar i förskoleunder- visningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
3 Barnet inleder den läropliktsenliga för- skoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleun- dervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om den grundläggande utbildningen inleds ett år senare än vad som be- stämts.
Samarbete mellan olika förvaltningsnämn- der och aktörer är viktigt för att informa- tionen om behovet av förlängd läroplikt i ett tillräckligt tidigt skede ska nå dem som
fattar beslut i ärendet och för att barnet ska börja få det behövliga stödet. Enligt grunderna för läroplanen ska samarbetet mellan förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran, övrigt samarbete och olika aktörers ansvar och samarbete definieras i den lokala läroplanen. Därtill betonas det att barnets vårdnadshavare i tillräckligt god tid ska få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om följderna av olika val, eftersom vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen som föregår läroplikten.
Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situa- tionen som helhet. Om barnet inleder sin läroplikt i förskolan vid 6 års ålder görs beslutet om längden (1-2år) på förskolan under förskolans första år. Beslutet görs först i det skedet då det är klart att bar- net är moget att börja i första klass efter ett år i förskolan eller om han/hon behö- ver ett år till i förskolan.
Det är viktigt att berätta för vårdnads- havaren att om han eller hon väljer att barnet ska börja i den frivilliga förskole- undervisningen i 5 års ålder, så betyder det att barnet inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Ett tredje år av förskoleundervisning kan komma i fråga endast i mycket exceptionella fall. Ett sådant beslut kan fattas bara i det fall att man under eller i slutet av det andra året upptäcker att barnet inte har gjort må- lenliga framsteg under förskoleundervis- ningen. Barnet har trots allt potential att
klara sig i den grundläggande utbildningen enligt betydligt högre mål om det inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Orsaken till en sådan exceptio- nell situation kan vara att barnet har varit sjuk i långa perioder under förskoleunder- visningen.
För varje barn/elev måste det vara klart, om barnet deltar i förskoleunder- visning eller grundläggande utbildning och i vilken årskurs barnet går. Detta gäller också för de gravast handikappade som studerar enligt verksamhetsområde.
5.4 Förlängd läroplikt i praktiken För att göra det lättare att förstå måste man göra skillnad mellan läropliktens längd å ena sidan och hur mycket tid det åtgår till att fullgöra läroplikten å andra sidan, dessa är två olika saker. För dem som om- fattas av förlängd läroplikt inleds läroplik- ten i 6 års ålder med förskoleundervisning.
För övriga elever inleds den i 7 års ålder i den grundläggande utbildningens första årskurs. För elever som studerar enligt allmän läroplikt omfattar läroplikten 10 år. De flesta avlägger den grundläggande utbildningens lärokurs på nio år. Ett extra läropliktsår är en garanti för att eleven fortsättningsvis är läropliktig, även om han eller hon stannar kvar på klassen en gång. Inte heller elever som omfattas av förlängd läroplikt använder alltid 11 år till att fullgöra läroplikten. För elever som omfattas av förlängd läroplikt uppfylls 11 år endast i det fall att de inleder den lä- ropliktsenliga förskoleundervisningen i 6 års ålder och utnyttjar den möjlighet att få förskoleundervisning i två år som lagen
medger eller stannar kvar på klassen.
Förlängd läroplikt innebär att läro- plikten inleds ett år tidigare än vad som bestämts, läroplikten förlängs inte i mitten eller i slutet av den grundläggande utbild- ningen. Till exempel inleder en elev som omfattas av förlängd läroplikt sin skol- gången som sexåring med läropliktsenlig förskoleundervisning. Eleven deltar i för- skoleundervisningen i ett år eftersom han eller hon anses vara mogen för att inleda den grundläggande utbildningen och full- gör i allmänhet läroplikten på tio år.
Den grundläggande utbildningen omfattar alltid årskurserna 1 - 9. Skolgången kan inte fortgå längre om inte eleven stannar kvar på klassen, vilket är mycket excep- tionellt i fråga om elever som får särskilt stöd. Efter att ha fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen kan eleven delta i påbyggnadsundervisning, ifall kom- munen ordnar sådan.
I förordningen om grundläggande ut- bildnings bestäms om gruppstorlekarna för elever som omfattas av förlängd läro- plikt. Avvikelser från dessa kan inte göras ens tillfälligt. Om till exempel en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp med allmänundervisning, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också förskoleunder- visningen. Vid kompanjonundervisning, när det finns två lärare i klassrummet, räknas eleverna per lärare och en sådan grupp kan således vara större än bestämt.
Beslut om särskilt stöd och förlängd läro-
plikt ska alltid övervägas utgående från det enskilda fallet. Beslut om att förlängd lä- roplikt ska upphöra kan t.ex. inte fattas på grund av att gruppstorleken annars skulle överstiga vad som bestämts. Utbildnings- anordnaren kan inte kategoriskt besluta att undervisningen för elever med en viss diagnos, t.ex. lindrig utvecklingsstörning, alltid ska ordnas i en specifik skola, klass eller i en viss undervisningsgrupp. Beslutet om undervisningsplatsen övervägs alltid individuellt i samband med beslutet om särskilt stöd.
Om gruppstorleken för elever som omfattas av förlängd läroplikt bestäms i 2
§ 3 momentet i förordningen om grund- läggande utbildning (893/2010) enligt följande. I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 momentet lagen om grundläggande utbildning får undervis- ningsgruppen bestå av högst åtta elever.
En undervisningsgrupp som bildas av gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen ges till elever som avses i 2 mom. i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. av- sedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av elev- erna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 2 mom.
får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever.
6 SKOLSTART ETT ÅR TIDIGARE ELLER SENARE
Ett barn som enligt psykologisk och vid behov även medicinsk utredning har för- utsättningar att klara av studierna har rätt att inleda den grundläggande utbildningen ett år tidigare än vad som bestäms. Med stöd av en sådan utredning kan en utbild- ningsanordnare också ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen
ett år senare än vad som bestämts (Lag om grundläggande utbildning 27 §). Med stöd av en psykologisk, medicinsk eller an- nan utredning kan vårdnadshavarna anhålla om att barnet får inleda skolgången ett år tidigare eller ett år senare än vad som be- stäms. Skolstart ett år tidigare eller senare kräver ett förvaltningsbeslut.
7 SMÅGRUPPSUNDERVISNING
7.1 Klassbunden specialundervisning
Klassbunden specialundervisning innebär att eleven får mer omfattande specialun- dervisning av en specialklasslärare i en elevgrupp med högst tio elever. Maximi- storleken på en undervisningsgrupp får överskridas, om detta är motiverat på grund av elevernas förutsättningar eller det arbetssätt som används i undervis- ningen, och arrangemanget inte äventyrar målen för undervisningen av de elever som studerar i undervisningsgruppen (Förordning om grundläggande utbildning 2 §). Beroende på omfattningen av elevens svårigheter kan smågruppsundervisningen ordnas antingen på deltid eller på heltid.
Förutom specialklassläraren arbetar skol- gångsbiträden i specialklasserna.
Till klassbunden specialundervisning antas endast elever som är överförda till särskilt stöd. I de flesta fall studerar elev- erna minst tre läroämnen enligt individuell lärokurs
7.2 Flexibel grundläggande utbildning (JOPO)
Syftet med JOPO-verksamheten är att stöda unga att gå ut grundskolan och att motverka att elever avbryter sin skolgång efter grundskolan. Verksamheten komplet- terar den normala utbildningsverksam- heten, dess mål och innehåll.
JOPO är tänkt för elever som har svårt att motivera sig i traditionell klass- rumsundervisning. Problemen kan synas som inlärnings- och koncentrationssvårig- heter, frånvaro eller störande beteende.
Målet med JOPO är att öka arbetsmotiva- tionen, ge positiva inlärningserfarenheter, förbättra inlärningsresultaten, klargöra för planering av fortsatta studier samt ge färdigheter att klara sig i livet efter den grundläggande utbildningen.
8 SKOLANS ELEVVÅRD
8.1 Elevvårdens uppgift
Elevvård innebär att främja och upprätt- hålla de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande och verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärning- soch uppväxtmiljö, att värna om den men- tala hälsan samt för bygga utslagning och främja välbefinnandet i skolgemenskapen.
I takt med att barnens och de ungas upp- växtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt vik- tigare del av skolans kärnverksamhet. Elev- vården hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag.
Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa.
Med elevhälsa avses främjande och upprätthållande av de studerandes studie- framgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understöd- jande verksamheter inom läroanstalten.
Med elevhälsa avses såväl elevvård enligt lagen om grundläggande utbildning som studerandevård enligt gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning.
Elevhälsan ska främst vara förebyg- gande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela läroanstalten. De stude- rande ska dessutom ha rätt till individuellt inriktad elevhälsa.
Elevhälsan omfattar elevhälsa i enlighet med en läroplan som godkänts av utbild- ningsanordnaren samt elevhälsotjänster,
vilka är psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjäns- ter.
Verksamheten inom elevhälsan genom- förs som undervisningsväsendets samt social- och hälsovårdsväsendets sektorsö- vergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbets- parter. (Lag om elev- och studerandevård 1287/2013, 3 §)
Generellt inriktad elevhälsa
Med generellt inriktad elevhälsa avses en verksamhetskultur och åtgärder som inne- bär att man inom hela läroanstalten främ- jar de studerandes inlärning, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Den generellt inrik- tade elevhälsans insatser genomförs av alla aktörer inom elevhälsan.
Alla som arbetar med studerande vid läroanstalten samt de myndigheter och anställda som ansvarar för elevhälsotjäns- terna ska i sina uppgifter främja de stude- randes välbefinnande och välbefinnandet inom läroanstalten samt samarbetet mel- lan hemmen och läroanstalten. Läroanstal- tens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.
Individuellt inriktad elevhälsa Med individuellt inriktad elevhälsa avses att en enskild studerande tillhandahålls
