Hedängskolans 7-9 kvalitetsredovisning

(1)

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(24)

Birgitta Wikström 2015-06-30

Hedängskolans 7-9 kvalitetsredovisning 2014 - 2015

1. Organisation

Antalet elever fördelat på pojkar och flickor:

Årskurs Antal Flickor Pojkar

Åk 7 66 32 34

Åk 8 64 38 26

Åk 9 52 22 30

Landningen från åk 2-9

15 4 11

Summa 197 96 101

Läsåret 14/15

Tjänst Antal Kvinnor Män Tjg

Lärare 7-9 16 12 4 13,85

Skeppet 5 1 4 5,0

SYV 1 1 1,0

Speciallärare 1 1 1,0

Administratör 1 1 1,0

Kamratstödjare 1 1 1,0

Landningen 3 1 2 3,0

Pedagogisk resurs

2 2 2,0

Totalt 30 20 10 27,85

Skolan leds av en rektor som ansvarar för åk 7-9 och en särskild

undervisningsgrupp, Skeppet, som tar emot elever från hela kommunen. Sedan december månad 2014 finns det även en nystartad verksamhet för nyanlända elever som vi kallar för Landningen. Tillförordnad rektor som tillträder när ordinarie är borta, är rektorn som ansvarar för F-6 inom samma område. Skolan har även ett ledningsteam som består av rektor och fyra stycken arbetslagsledare, de i sin tur ansvarar för sina arbetslag som är fördelade årskursvis och en för den särskilda undervisningsgruppen. Arbetslagsledaren är en länk mellan lärarna och rektor för att förmedla information så att arbetet får en röd tråd. Ledningsteamet träffas varje måndag morgon under en timme och stämmer av veckan.

Tillsammans planerar och utvecklar vi skolans verksamhet och två ggr/termin

(2)

träffas vi heldagar för att få tid att följa upp verksamheten, reflektera och analysera. Vi har även ämneslag som träffas varje vecka. Skolans administratör sköter om vikarieanskaffningen samt närvaron tillsammans med kamratstödjaren som även ringer hem till vårdnadshavare när eleverna inte är närvarande vid första lektionen. Skolan har två personer som sköter om schemaläggningen, de har fått utbildning i Novaschem och de följer den timplan som gäller inom kommunen. Skolledarna för Hedängskolan F-9 träffas kontinuerligt och vi har även träffar då rektor från Ovansjö RO är med för att planera och ha en röd tråd inom vårt upptagningsområde.

Skolans elevhälsoteam (EHT) träffas varannan tisdag och består av rektor, speciallärare, specialpedagog, skolsköterska, kurator och SYV. EHT uppgift är att bevaka samt följa upp elevers behov av stöd för att de ska nå så långt som möjligt i sin utveckling. Rektors roll tillsammans med EHT är även att utvärdera och följa upp undervisningen så att utvecklingen går framåt beträffande lärstilar, bemötande, förutsättningar och kompetensutveckling. EHT ska vara som ett stöd för lärarna i deras arbete. Skolan har även haft tillgång till en central elevhälsa som består av en skolläkare, skolpsykolog, specialpedagoger, talpedagoger samt en neuropsykiatrisjuksköterska.

I vår organisation på skolan finns det även ett elevråd, brukarråd, matråd, kamratstödjargrupp och kontorsgrupp som bevakar olika intressen.

Inför nästa läsår kommer vi att ha tre arbetslag fördelade på de tre årskurserna eftersom den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen försvinner.

Skolans ledningsteam kommer fortfarande att bestå av fem personer. Rektor, tre arbetslagsledare och en person som har ansvar för att informera om särskilt stöd.

2. Systematiskt kvalitetsarbete

Skolan har en plan för systematiskt kvalitetsarbete som bryts ned och arbetas med i skolans arbetslag. Årshjulet utgår från planen för det systematiska

kvalitetsarbetet och den lagda arbetsplanen med verksamhetens prioriterade mål.

Arbetslagen har uppföljning av arbetsplanen för att följa upp att åtgärderna mot högre måluppfyllelse genomförs. Uppföljningarna i arbetslagen dokumenteras och tas med i utvärderingarna inför skrivandet av ny kvalitetsredovisning. Nya mål sätts i nästa års arbetsplan utifrån utvärdering och analyser i

kvalitetsredovisningen. 2 ggr/läsår har vi klasskonferenser för att följa upp elevernas sociala utveckling och kunskapsutveckling. Elevernas utveckling följs även upp veckovis i arbetslagen. Vid våra ämnesträffar har vi pedagogiska diskussioner kring bedömning och betygsättning samt diskussioner kring utveckling och förbättring av resursfördelning av extra stöd.

Inom kommunen pågår ett arbete med en språkutvecklingsplan. Arbetet följs upp på den egna skolenheten samt i kommunens månadsvisa ämnesnätverk där alla lärare träffas i olika ämnesgrupper. Vi har även ett måluppfyllelsedokument som vi kopplar ihop med den bedömda språkutvecklingen som vi utvärderar och

(3)

analyserar för att nå en högre måluppfyllelse. Resultatet diskuteras och sammanställs i arbetslagen och rektor skickar en sammanställning för hela enheten till förvaltningen. Skolans matematiklärare har fortsatt utvecklingen av matematikämnet utifrån matematiklyftet som de gick läsåret 13/14.

I vårt arbete med skolans utveckling genomför rektor klassrumsbesök med reflektion och återkoppling till medarbetare. Tillsammans analyserar vi

meritvärden och betyg i ledningsteam, arbetslag och ämneslag som sedan leder till nya åtgärder och mål. Vi har ett trygghetsteam som arbetar förebyggande och med aktuella åtgärder.

Resultat från kommunens gemensamma elevenkät och psykosociala medarbetarenkät analyseras och leder till nya mål i arbetsplan och likabehandlingsplan.

MEDBORGARE

Kunskapsnämndens mål 2014

Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling.

Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande.

Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer.

3. Normer och värden

Mål 2014-2015

• Öka elevernas upplevelse av arbetsro i skolan.

• Öka elevernas upplevelse av att vi behandlar pojkar och flickor likvärdigt på skolan.

• Öka elevernas förståelse för människors lika värde och olika behov.

Mått

• Kommungemensam enkät, arbetsro öka från 2,6 till minst 3,0. Hur eleverna lär sig om människors lika värde öka från 2,8 till minst 3,0.

• Egen enkät kring arbetsmiljö och arbetsklimat Resultat

Resultat från elevenkät i åk 8 VT 2015 (inom parentes: alla elever i kommunen)

Jag har arbetsro i skolan.

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C

2010 2,44 (2,53) 2,23 2,64 2,36 2,35 2,60 2011 2,92 (2,71) 2,85 3,07 2,89 2,95 2012 2,64 (2,68) 2,41 2,78 2,78 2,47

(4)

2013 3,0 (2,9) 3,2 2,9 3,4 2,9 2,8 2014 2,6 (2,7) 2,6 2,7 2,5 2,7 2015 2,6 (2,7) 2,5 2,7 2,9 2,3 2,6

Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan

På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde

Resultat från den egna elevenkäten för åk 7 VT 2015 (43 svar) Jag har arbetsro i skolan.

Resultat från den egna elevenkäten för åk 9 VT 2015 (41 svar) Jag har arbetsro i skolan.

Resultat från den egna elevenkäten åk 7-9 december 2014 (166 svar)

Vad innebär ett bra arbetsklimat för dig? Lugn och ro, prata tyst, rent, fint i klassrummet, få lyssna på musik, få hjälp av läraren, räcka upp handen istället för att skrika rakt ut, arbetsro och trygghet, tyst i klassrummet för att kunna koncentrera sig, mjuk belysning, god stämning i klassen, avslappnat, roligt.

Hur lär du dig bäst? Sitta tyst och lyssna när andra diskuterar, genom att lyssna och anteckna, läsa själv, genomgångar, när det är roligt, med musik i öronen,

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C

2013 2,8 (2,8) 2,9 2,7 2,7 2,8 2,9 2014 2,4 (2,6) 2,9 2,0 2,8 2,2 2015 2,8 (2,7) 3,0 2,5 3,1 2,8 2,6

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C

2013 3,1 (3,1) 3,2 3,1 2,9 3,2 3,3 2014 2,8 (2,9) 2,8 2,8 2,9 2,8 2015 2,5 (2,9) 2,4 2,7 2,5 2,7 2,4

Åk 7

2015 2,5

Åk 7

2015 2,6

Åk 9

2015 2,4

Åk 9

2015 2,2

(5)

titta och läsa, titta på filmer och plugga hemma, få hjälp och träna själv, via musik och film, när det är tyst och det viskas, när det är bra arbetsro och god stämning i klassen, små grupper, när det är tyst och lugnt, när det är mycket skratt men inget skrik, det får inte vara helt tyst för då kan jag inte koncentrera mig, kahoot, när någon berättar istället för att läsa själv, intressanta lektioner som handlar om nya saker, det får inte gå för fort fram, genom att testa olika saker som att titta på film, läsa, göra uppgifter med tydliga instruktioner, att gå igenom samma sak flera ggr istället för att ha läxa, ge information på ett roligt sätt ex med färger, jobba 2 och 2, ta det lugnt och repetera, använda datorn, vara tyst och koncentrera mig, anteckna, tid för att låta det sjunka in istället för att skynda.

Bedömning

• Målet med att öka elevernas upplevelse av arbetsro i skolan är ej uppfyllt eftersom vi inte når upp till 3,0 som var vårt mål.

• Målet med att öka elevernas upplevelse av att vi behandlar pojkar och flickor likvärdigt på skolan är uppfyllt till viss del eftersom vi har ökat för åk 7 och 8 men ej för åk 9.

• Målet med att öka elevernas förståelse för människors lika värde och olika behov är ej uppfyllt eftersom målet var 3,0 och vi nådde upp till 2,5.

Analys

Arbetsro och upplevelse av att vi behandlar p/f likvärdigt:

Under året har vi arbetat mycket med att förbättra arbetsron i klassrum, vi har fortsatt arbetet med att utveckla rutinen kring elevhälsan, använt oss av

anpassningar och checklistor i klassrumssituationen för att bemöta elevers olika behov. Elever och lärare har dokumenterat mål och restuppgifter i den digitala individuella utvecklingsplanen för att skapa trygghet både för eleven men även för vårdnadshavare. Många lärare utvärderar sina lektioner tillsammans med eleverna och till nästa läsår ska vi ha en gemensam mall kring undervisningen och arbetsron. För de klassrumsbesök med observation som rektor har gjort under läsåret så har det varit en positiv utveckling och vi har haft en öppen dialog kring arbetsmiljön under arbetsplatsträffarna. Trygghetsteamet med kurator, skolsköterska samt kamratstödjaren har arbetat med olika elevgrupper där det har samtalats om individens hälsa, droger och bemötande. Vi har även haft föreläsare som har pratat om alkohol och droger. Vi kan se att det främjande och förebyggande arbetet ger resultat och det är viktigt att vi fortsätter prioritera detta. Vi behöver fortsätta dialogen med eleverna kring vad som är arbetsro och bra arbetsklimat samt kring deras upplevelse hur vi behandlar dem som flickor och pojkar. I dialogen med eleverna under läsåret så har det kommit fram att vi säger åt pojkar oftare jämfört med flickor vilket beror på att pojkarna kan låta högre och oftare jämfört med flickorna vilket eleverna håller med om. Vi måste tillsammans få till ett bra arbetsklimat så att eleverna upplever att vi behandlar alla likvärdigt utifrån deras behov och förutsättningar. Ett steg i detta är att tydliggöra ordningsreglerna ytterligare tillsammans med eleverna. Under våren har vi processat fram ett förslag tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal kring mobilförbud under lektionerna. Vi har kommit överens om att telefon ska ligga i fickan med flygplansläge eller i skåpet för att öka

koncentrationen under lektionstid. Enligt den egna enkäten vill eleverna ha lugn

(6)

och ro, att vi ska prata med låg samtalston, att eleverna ska räcka upp handen och att det ska vara en varierad undervisning. Det som kommer fram i enkäten är sådant som vi har med i vår skolutveckling och vi fortsätter dialogen med eleverna och vårdnadshavare för att hjälpa eleverna med koncentrationen och studierna.

Förståelse för människors lika värde och olika behov:

Årskurs 7 har haft Skval 40 minuter varannan vecka hela året med tre olika lärare som varit ansvariga för olika delar. Upplägget har varit i form av workshops med eleverna där lärarna haft tre olika pass var och totalt fick

eleverna nio olika workshopar under året. Idrottsläraren hade tema kring träning, kost och hälsa, slöjdläraren hade tema eget ansvar och självkänsla och studie- och yrkesvägledaren hade tema kring vad som händer efter högstadiet och framtiden. Under våren övergick Skvalet i friluftsliv och resan till Grövelsjön för att förbereda samtliga sjuor som sedan får möjlighet att åka dit under kommande hösttermin. Resan till Grövelsjön innebär att eleverna under två dagar får välja en dagstur, toppbestigning, vandring till ett flygplansvrak, fisketur eller en kortare vandring. Dagen avslutas med lekar och korvgrillning vid lägerelden.

Dag tre går vi tillbaka till Grövelsjön. Vi får en bra samvaro med många

spontana samtal och eleverna genomför en vandring som blir ett minne för livet.

Under dessa dagar övar eleverna upp förmågor som exempelvis samarbete och uthållighet.

Innehållet i våra workshopar är vi nöjda med och det har fungerat bra med eleverna. Däremot upplägget har inte fungerat så bra. Lärarna planerade en varsin workshop och genomförde den under tre tillfällen med de tre klasserna efter varandra, därefter planerade de nästa workshop. Detta innebar att det tog sex veckor mellan träffarna med resp. klass. Om vi hade planerat in att köra de tre olika workshoparna efter varandra med samma klass hade vi enklare kunnat bygga vidare på det vi pratade om vid förra tillfället. Trots detta upplever vi Skval i sjuan som ett bra komplement till övrig undervisning då innehållet var sådant som delvis inte berörs i ordinarie undervisning. Vi ser ett fortsatt behov av att hjälpa eleverna i deras sociala utveckling med att ta eget ansvar,

självkänsla och hälsan som vi bygger in i elevens val kommande läsår istället för Skval.

Årskurs 8 har haft Skval 60 minuter varannan vecka hela året med tre olika lärare som varit ansvariga för olika delar. Temat har varit entreprenörskap och vi har under hösten arbetat med materialet, Se möjligheterna från UF. Därefter såg vi på en film om Steve Jobs och diskuterade kring hans entreprenörskap. Under våren var det tänkt att ett företagsprojekt skulle kicka igång. Vi startade och strukturerade upp projektet men pga dåligt gensvar från företagen tog vi beslutet att lägga ner projektet. Under våren övergick Skvalet i friluftsliv och vi

presenterade resan till Grövelsjön för samtliga åttor och arbetade sedan vidare med de som vill åka dit i höst.

Varannan vecka har det fungerat bra. Men det har varit sårbart eftersom elevernas prao tog bort ett tillfälle samt att en av lärarna var sjuk vid nästa tillfälle då vi planerat att alla klasser skulle redovisa sina projekt tillsammans. I och med fick vi inte till den gemensamma redovisningen och vi var inte arbetsmässigt synkade mellan klasserna. Annars var upplägget med UF:s material kombinerat med filmen bra. Företagsprojektet blev tyvärr inte vad vi hade hoppats på. Vi fick endast två företag att visa intresse trots att vi mejlade,

(7)

bokade in ett informationsmöte samt fick med en artikel i Annonsbladet. Vi lade mycket tid på detta projekt som vi kunnat lägga på annan undervisning för eleverna. Nästa år planerar vi att köra ett projekt kopplat till åttornas prao istället.

Årskurs 9 har haft Skval 60 minuter varannan vecka hela året med tre olika lärare som varit ansvariga för olika delar. För åk 9 har temat varit

entreprenörskap och skolresan. Vi har planerat aktiviteter, delat ut material, delat ut produkter och eleverna har getts tid att förbereda sina försäljningar och projekt.

Det har visat sig att varannan vecka var för lång tid emellan, speciellt när det gick bort ett tillfälle. Arbetet bromsade upp genom att rollerna och hur upplägget och arbetet skulle delas upp mellan två lärare inte var klart från början. Det blev bättre när en tredje lärare engagerade sig samt att vi hade ett föräldramöte.

Engagemanget hos elever har till stora delar varit fantastiskt och resan genomfördes till allas belåtenhet.

Första skolveckan som eleverna i åk 8 och 9 åkte till Grövelsjön så arbetade vi värdegrundsfrågor även på hemmaplan med fokus på kommunikation, förståelse och tillit.

Trots vårt arbete med värdegrundsfrågor i samtalsgrupper, workshops/skval och andra aktiviteter förutom ordinarie undervisning så visar resultatet för ”På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde” ett lägre värde jämfört med föregående år. Därför måste vi tillsammans med eleverna gå djupare in i analysen när vi utvärderar våra värdegrundsaktiviteter och resor. Syftet med aktiviteterna och resorna är att stärka individerna och öka förståelsen för våra olikheter och behov.

Åtgärder inför nästa läsår:

• Tydligare ramar kring ordningsreglerna och lektionssituationen

• Reglerna kring mobilanvändandet ska tydliggöras i ordningsreglerna

• Fortsätta arbetet med att medvetandegöra hur vi bemöter olika individer samt tjej/kille hos personalen och lyfta bra och dåliga exempel under APT.

• Elevens val istället för Skval.

• Gemensam utvärderingsmall kring arbetsron och undervisningen som eleverna får fylla i.

• Utvärdera alla värdegrundsaktiviteter samt resor tillsammans med eleverna för att öka förståelsen för människors lika värde, våra olikheter och behov.

• Företagarprojekt kopplat till åk 8 prao.

4. Kunskaper

Mål 2014-2015

• Varje elevs måluppfyllelse ska öka under läsåret

• Varje elev ska uppleva att vi har höga förväntningar på deras förmåga att uppnå högre måluppfyllelse

• Varje elev ska få en ökad medvetenhet om sin kunskapsprocess

(8)

• Att öka inkluderingen i klass för de elever som behöver särskilt stöd. Det gäller alla elever inkl. särskilda undervisningsgruppen Skeppet, där vi gör bedömningen att de är mogna att återgå.

Mått

• Betyg VT14 i jämförelse med VT15.

• Elevenkät värdet 3,0 och högre för höga förväntningar på att eleven ska nå målen.

• Avstämning i EHT och arbetslag beträffande inkludering varannan/månad.

Resultat

Elevenkät åk 8 VT 2015(inom parentes: alla elever i kommunen) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen

Mina lärare talar om för mig när jag lyckats bra

Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det

Resultat från den egna elevenkäten för åk 7 VT 2015 (43 svar) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen

Resultat från den egna elevenkäten för åk 9 VT 2015 (41 svar) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 3,4 (3,4) 3,4 3,4 3,0 3,8 3,4 2014 3,3 (3,3) 3,4 3,2 3,4 3,2 2015 3,3 (3,3) 3,3 3,3 3,1 3,5 3,2

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 3,0 (3,1) 2,9 3,1 2,5 3,4 2,9 2014 3,1 (3,0) 3,1 3,2 3,3 3,1 2015 3,0 (3,0) 2,9 3,2 2,9 3,0 3,2

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 3,1 (3,2) 3,1 3,1 2,9 3,2 3,2 2014 3,2 (3,2) 3,3 3,1 3,1 3,3 2015 2,9 (3,1) 2,8 3,1 2,9 3,0 2,9

Åk 7

2015 3,3

Åk 7

2015 2,9

Åk 9

(9)

Resultat Nationella prov för svenskan

NP Svenska 14/15 F P

Tala 14.3 14.4

Läsa 11.7 10.3

Skriva 12.4 10.6

Tala 14.8 15.2

Läsa 12.3 10.7

Skriva 14.5 11.5

Tala 11.9 11.8

Läsa 10 9.2

Skriva 12 9.7

Meritvärden svenska (HT14):

Åk Flickor Pojkar Fördel flickor

7 11.4 10.0 1.4

8 13.8 11.4 2.4

9 13.0 11.0 2.0

Meritvärde åk 7 2014-2015, enligt Procapita

Ht 2014 Vt 2015

A B C A B C He Sgr

Elevantal 18 19 20 19 20 23 68* 339

Bild 10,3 10,7 10,0 11,6 12,4 10,4 10,7 11,8

Biologi 11,9 10,9 10,9 12,6 9,2 7,8 8,9 10,1

Engelska 10,4 8,6 11,5 10,5 9,5 11,3 9,9 11,0

Fysik 11,5 10,9 12,0 11,3 11,5 11,8 10,8 10,9

Geografi 11,1 11,3 10,5 10,0

Hem- och konsumentkunskap 11,9 12,1 10,3 12,1 13,2 11,3 11,5 11,5

Historia 10,6 9,7 11,1 10,4

Idrott och hälsa 12,1 12,8 10,1 12,2 12,5 8,9 10,4 11,8

Kemi 11,0 10,4 9,5 11,1 9,2 8,3 9,1 10,0

Matematik 11,1 11,2 11,3 11,4 10,8 10,8 10,4 10,5

Moderna språk

Modersmål 10,8

Musik 11,7 12,8 11,3 12,1 12,6 10,5 11,4 10,9

Religionskunskap 15,1 17,2 15,9 15,2 11,4

Samhällskunskap 15,8 15,7 13,9 14,5 11,7

Slöjd 11,7 12,8 11,6 11,5 13,1 10,6 11,0 11,9

Svenska 11,0 11,1 12,4 11,2 10,5 11,3 10,3 11,2

2015 3,3

Åk 9

2015 3

(10)

Svenska som andraspråk 5,2

Teknik 11,9 11,9 11,0 12,4 11,9 11,3 11,2 10,8

*Skeppet ingår i helheten

Ht 2014 Vt 2015

A B C A B C He Sgr

Elevantal 22 21 21 22 21 24 68* 365

Bild 12,8 13,1 12,1 13,9 13,8 12,4 13,1 12,3

Biologi 11,6 12,6 11,3 11,0 13,2 11,0 11,6 11,1

Engelska 13,2 12,3 12,1 13,9 12,5 10,8 12,4 11,0

Fysik 12,1 13,0 11,4 12,1 13,2 13,4 12,7 11,2

Geografi 12,7 12,7 15,5 14,9 14,3 10,8

Hem- och konsumentkunskap

Historia 13,0 10,4 13,9 13,3 11,5

Idrott och hälsa 12,7 12,3 12,0 13,1 13,1 12,8 12,8 11,7

Kemi 10,7 10,5 10,6 11,4 11,4 10,3 10,9 9,9

Matematik 11,6 11,7 9,3 11,6 13,5 8,8 11,1 10,1

Moderna språk 13,1

Modersmål 13,0

Musik 13,1 14,5 14,2 14,2 14,4 12,4 13,6 10,6

Religionskunskap 13,5 15,7 16,0 15,0 11,3

Samhällskunskap 13,8 11,7 10,5 13,8 13,1 10,7

Slöjd 12,5 13,3 13,3 12,6 13,8 12,9 12,9 12,2

Svenska 14,1 11,8 12,7 14,0 13,3 14,3 13,6 12,1

Svenska som andraspråk 3,8*

Teknik 12,5 13,3 11,4 10,8 12,4 10,3 11,0 10,4

*Skeppet ingår i helheten

Ht 2014 Slutbetyg Vt 2015

A B A B He Sgr

Elevantal 22 26 22 26 52 348

Bild 12,1 12,7 13,1 13,9 13,4 12,4

Biologi 11,8 13,5 12,8 14,8 13,2 11,2

Engelska 11,8 12,6 13,3 14,1 12,9 11,9

Fysik 11,6 13,8 12,8 14,0 12,5 10,9

Geografi 11,8 13,1 11,8 13,2 12,2 11,1

Hem- och konsumentkunskap 13,9 15,1 16,8 17,5 16,7 12,6

Historia 12,1 12,2 11,8 11,2

Idrott och hälsa 14,4 16,0 15,3 16,0 15,6 12,8

Kemi 11,4 13,2 11,4 13,2 11,6 10,6

Matematik 9,4 12,7 10,0 12,5 10,7 10,8

Moderna språk 12,2

Modersmål 15,3

Musik 13,4 15,1 14,0 15,1 14,1 11,1

Religionskunskap 12,1 14,1 12,7 11,1

Samhällskunskap 12,5 14,2 12,5 14,3 13,0 11,5

Slöjd 13,1 14,4 13,9 14,4 14,2 13,0

(11)

Svenska 12,8 12,8 12,8 13,7 12,8 12,3

Svenska som andraspråk 6,6

Teknik 11,5 13,7 13,0 14,9 13,6 11,5

Behörighet gymnasieskolan, yrkesprogram, enligt intagningsenheten

He Sgr 2013 87 75 2014 92 75 2015 89 80

Medelmeritvärde åk 9

Skola Medelmeritvärde

Hedängskolan 216,0 Murgårdsskolan 185,0 Jernvallsskolan 202,0 Söderskolan 204,0 Österfärnebo skola 175,0 Prosperitas AB 200,0

Bedömning

• Målet med att varje elevs måluppfyllelse ska öka under läsåret är uppfyllt till mycket stor del.

• Målet med att varje elev ska uppleva att vi har höga förväntningar på deras förmåga att uppnå högre måluppfyllelse är uppfyllt. Vi ligger på samma nivå som förra läsåret för åk 8. För åk 7 och 9 ligger vi också på 3,3 enligt den egna enkäten.

• Målet med att varje elev ska få en ökad medvetenhet om sin

kunskapsprocess är uppfyllt till viss del. Målet är mätt utifrån målsamtalen där eleverna fick förbereda sig kring varje ämne inför samtalen.

• Målet med att öka inkluderingen i klass för de elever som behöver särskilt stöd är uppfyllt till viss del. 2 av 12 elever på Skeppet är helt utskrivna i klass och övriga är inkluderade i olika omfattning utifrån förutsättningar. Vi har fortfarande för många som blir kvar hos specialläraren utifrån olika behov.

Analys

Ökad måluppfyllelse för alla elever (mål i arbetsplan):

Under året har vi följt varje elevs resultat med god framgång. 76 % av 180 elever har höjt sig och visat fördjupade kunskaper. 20 % ligger på en nivå som är förväntat utifrån att kursinnehållet blir svårare. För de elever vi inte når hela vägen fram fortsätter vi med insatser som pågår med elevhälsan. Vi ska även fortsätta med den rutin som vi påbörjade med under detta läsår. Det handlar om att varje lärare har ansvar för sina elever, att anpassningar görs utifrån elevens

(12)

behov och att checklistor fylls i för att följa upp utvecklingen hos eleven. När anpassningarna inte ger något resultat och det har lyfts i arbetslaget går ärendet vidare till elevhälsoteamet.

Höga förväntningar på elevers förmåga att uppnå högre måluppfyllelse samt att eleverna ska få ökad medvetenhet om sin egen kunskapsprocess (mål i arbetsplan):

Inför utvecklingssamtalen som vi kallar för målsamtal och uppföljningssamtal har eleverna fått formulera egna mål i alla ämnen och de har hållit i sina egna samtal. Detta ska vi utveckla vidare med gemensamma mallar som alla ska använda inför samtal. Efter klasskonferenserna som var i oktober och mars så förde resp. ämneslärare in vad som saknades för att nå målen samtidigt som de förde en dialog med eleverna. Detta för att skapa en tydlighet gentemot eleven och vårdnadshavare.

Inkludering i klass för de elever som behöver särskilt stöd (mål i arbetsplan):

Specialläraren har fortfarande för många elever samtidigt under veckan och hinner därför aldrig vara med i klasserna. De elever som saknar motivation behöver gå tillbaka till klass och läsa på sin nivå där och få andra insatser. Vissa elever har gått tillbaka till ordinarie grupper eftersom deras åtgärder nått resultat.

Belastningen av specialläraren måste minska och under nästa läsår fortsätter arbetet med anpassningar i klass samt checklistor med uppföljningssamtal i arbetslag. Enligt den rutin vi har ska lärarna ha en dialog kring behoven i arbetslagen och prova olika anpassningar. Därefter när det provats med uppföljning utan resultat går ärendet till elevhälsoteamet för vidare beslut om utredning, åtgärder och särskilt stöd hos specialläraren. Ett mål är att

specialläraren ska kunna gå ut mer i klass för att kunna hjälpa fler elever i deras ordinarie undervisning. Det är viktigt att det finns ett dokumenterat underlag på vad som har anpassats i klassrummet innan ärendet går till elevhälsoteamet.

Åtgärder utifrån målen och resultaten i arbetsplanen:

• Gemensam mall inför målsamtalen.

• Fortsätta utvecklingsarbetet med att få ut specialläraren mer i klass och inkludera fler elever.

Analys av VT15 resultat:

Vi har mycket goda resultat när det gäller meritvärdet i åk 9 och antal behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Det vi kan se är att vi ligger högre i åk 8 i alla ämnen jämfört med Sandviken totalt sett och för åk 9 ligger vi högre i alla ämnen utom matematiken. Men för åk 7 så ligger vi lägre i alla ämnen förutom religion, samhällskunskap och teknik. Vi behöver analysera detta djupare under nästa läsår beträffande åk 7 resultat och varför de ligger lägre. Det vi kan konstatera är att vi bytt lärare under läsåret i SO som kan ha påverkat resultatet.

Vi kan också se att många elever behöver mycket extra stöd när de kommer till Hedängskolan i åk 7. Speciallärare och specialpedagog samt en extra pedagogisk resurs har varit inkopplade i åk 7.

För åk 9 hade specialläraren extra undervisning i sex veckor under april och maj månad i ämnena matematik och engelska inför gymnasieintagningen. Det gav ett gott resultat vilket medförde att endast en elev sökte till sommarskolan.

Åtgärder inför nästa läsår:

(13)

• Diagnoser tidigt i åk 7 och stödinsatser i klass

Analys av resultat under läsåret:

Under året har vi analyserat resultatet i svenska både vad gäller betyg och NP.

Vi kan se ett mönster hela vägen från de lägre åldrarna upp till åk 9 när det gäller högre meritvärde för flickor jämfört med pojkar i ämnet svenska och vid NP. Vi har också noterat att flickor har högre meritvärde för alla tre åk 7-9 HT14 i ämnena bild, biologi, hemkunskap och slöjd. Pojkarna har högre meritvärde i alla tre åk i idrott och hälsa. Utifrån de diskussioner vi har haft under läsåret kan vi se följande:

• Vårdnadshavare läser mindre för sina barn

• Pojkar kommunicerar mycket via spel vilket bidrar att de utvecklar engelskan på ett annat sätt jämfört med svenskan.

• Pojkar har lättare för att analysera, dra slutsatser, kritiskt tänkande, de förstår i jmfr med flickor anser svensklärare och de kommunicerar det muntligt men svårare skriftligt. Engelskalärare anser att det är tvärtom i engelskan. Dvs att flickor har lättare för att analysera, dra slutsatser, kritiskt tänkande. Något vi får fortsätta att följa upp under kommande läsår.

• Flickor gör uppgifterna plikttroget ”duktiga flickor” mer mängd än förmågan att plocka ut det viktigaste i innehållet.

• Pojkar har svårare för strukturen i olika texter, skiljetecken, att skriva målande.

• Flickor är generellt mer noggranna än pojkar.

• När det gäller NO och teknik så finns det ett liknande mönster som svenskan där pojkarna läser mellan raderna och vågar tänka friare jmfr med flickorna som följer instruktionerna mer noggrant. Pojkarna tar mer plats och

talutrymme.

• Det är samma i slöjd och hemkunskap där flickor generellt kan läsa och lösa uppgiften utifrån instruktionen medan pojkar vill agera direkt.

• I matematiken så är det lika mellan F/P. De ifrågasätter på liknande sätt.

Alla är överens om att lärares förhållningssätt gentemot eleverna och goda relationer är mycket viktiga parametrar i elevernas kunskapsutveckling och det är viktigt att ge beröm vid rätt tillfälle.

• Flickor måste få hjälp med att ta mer ”talutrymme”, hjälp med att plocka ut det mest väsentliga i en text. Utveckla förmågorna analysera, tänka kritiskt, argumentera

• Pojkarna måste få stödmallar beträffande olika texter. Vi måste lägga in fler tillfällen där de får träna på det formella, ordningsföljd, skiljetecken mm.

• Fortsätta med den formativa bedömning och prata om vad eleverna ska utveckla för att komma längre i sin utveckling.

• Fortsätta med språkutvecklingen i alla ämnen.

Övrigt:

Motivationshöjande teman:

I åk 9 har vi genomfört ett ämnesövergripande miljötema. I åk 8 hade vi tema Dizza akohol samt rymden med besök av Christer Fuglesang med mycket gott resultat. Dessa teman har ökat engagemanget hos eleverna vilket är positivt för studierna. Men det krävs mycket samplanering och mötestid vilket innebär att

(14)

det inte får vara flera stora projekt samtidigt som språkutvecklingsplan och matematiklyftet för då räcker inte mötestiden till.

Språkutvecklingsplan:

Arbetet med den kommungemensamma språkutvecklingsplanen har fortsatt under läsåret i de kommungemensamma nätverken. På den egna skolenheten har vi haft fyra träffar med planerat program där vi läst en gemensam bok som alla har fått. Vi har suttit i små grupper och diskuterat innehållet för att sedan stämma av i den stora gruppen. Vad gäller arbetet med språkutvecklingen bör det vara diskussioner utifrån blandade ämnesgrupper som hittills, men även i själva ämneslagen för att kunna diskutera på flera plan. Arbetet med boken och språkutvecklingen fortsätter under nästa läsår.

Landning – ny verksamhet för nyanlända elever:

Ny verksamhet from januari 2015. En verksamhet som har varit ett lyft för hela skolan och berikat vår undervisning på många sätt. Många av eleverna har kommit ut i klass i olika ämnen och de får extra undervisning i svenska som andraspråk, engelska och matematik med Landningspersonalen för att komma i fas och ligga åldersadekvat.

5. Ansvar och inflytande

Mål 2014-2015

• Eleverna ska förstå syftet med delaktighet och inflytande

• Eleverna ska uppleva det som viktigt och stimulerande att vara delaktig, ha inflytande och att ta ansvar.

• Eleverna ska uppleva att de har samma möjlighet till inflytande oberoende av ämne och lärare.

Mått

• Elevutvärdering på elevråd jämförelse mellan höst och vårtermin.

• Egen skolenkät där vi mäter elevernas upplevelse även för åk 7 och 9 samtidigt med den kommungemensamma för åk 8.

Resultat

Resultat från kommungemensam elevenkät åk 8 Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan

Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C

2013 2,7 (2,6) 2,8 2,6 2,7 2,6 2,8 2014 2,3 (2,3) 2,3 2,4 2,3 2,4 2015 2,5 (2,4) 2,4 2,6 2,1 2,7 2,6

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 2,5 (2,4) 2,6 2,3 2,6 2,3 2,6 2014 2,0 (2,1) 2,1 2,0 2,1 2,0

(15)

Om jag vill kan jag påverka i skolan genom klassrådet

Om jag vill kan jag påverka i skolan genom elevrådet

Resultat från den egna elevenkäten för åk 7 VT 2015 (43 svar) Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan

Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan

Resultat från den egna elevenkäten för åk 9 VT 2015 (41 svar) Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan

Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan 2015 2,2 (2,3) 2,1 2,5 1,9 2,3 2,4

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 3,0 (2,9) 3,3 2,7 2,8 3,2 2,9 2014 2,9 ((2,7) 3,1 2,8 3,0 2,9 2015 2,7 (2,5) 2,8 2,5 2,7 2,7 2,6

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 3,1 (2,8) 3,2 2,9 2,7 3,4 3,1 2014 2,8 (2,6) 3,0 2,7 2,9 2,8 2015 2,6 (2,6) 2,8 2,2 2,6 2,8 2,4

Åk 7

2015 2.6

Åk 7

2015 2.4

Åk 7

2015 2.8

Åk 7

2015 2.6

Åk 9

2015 2.4

Åk 9

2015 2.0

(16)

Bedömning

Mål 2014-2015

• Målet med att eleverna ska förstå syftet med delaktighet och inflytande är uppfyllt till viss del. Målet mätt utifrån enkäter, samt dialog under klassråd och elevråd. I enkäterna så ligger vi högre beträffande hur eleverna kan påverka undervisningen i åk 7 och 8, lika för åk 9 jmför med förra året.

• Målet med att eleverna ska uppleva det som viktigt och stimulerande att vara delaktig, ha inflytande och att ta ansvar är uppfyllt till viss del. Målet är mätt utifrån dialog i klassråd och elevråd.

• Målet med att eleverna ska uppleva att de har samma möjlighet till

inflytande oberoende av ämne och lärare är uppfyllt till viss del. Målet mätt utifrån enskilda samtal och målsamtal.

Analys

Detta läsår döpte vi om mentorstiden på schemat till klassråd vilket har givit ett positivt resultat från 65 % till 96 % beträffande elevernas uppfattning om att vi har klassråd en gång i månaden. Det är viktigt med återkommande rutiner, tydlighet och att vi pratar om att det är klassråd. Dock har resultatet sjunkigt när det gäller elevernas uppfattning om att kunna påverka på klassråd och elevråd.

Inför nästa läsår måste rutiner tydliggöras så att alla gör lika, både personal och elever. Vi behöver även fortsätta dialogen med eleverna kring vad de kan påverka och på vilket sätt. När inte eleverna får igenom allt som de vill kan de tolka in att de inte kan påverka. Enligt den enkät som Skolinspektionen genomförde med åk 9 så låg vi på värdet 5,6 som var högre än skolenheterna i Sandvikens kommun och högre än alla skolenheter som deltog i inspektionen under 2014 vilket är positivt.

Under hösten var på en elevrådsutbildning i Gävle med fyra elever samt ansvarig personal. Utbildningen levde tyvärr inte upp till våra förväntningar och vi var besvikna på innehållet när vi åkte därifrån. Vi har därför under året försökt bygga upp en struktur som vi vill genomföra nästa läsår. Målet var att träffas ungefär var tredje vecka under läsåret men under våren blev det färre träffar än under hösten. Detta berodde på flera olika faktorer. En faktor var att vi hade svårt att hitta gemensamma tider som passade berörd personal. En annan faktor var att vi inte fick det resultat vi ville med elever på styrande positioner som skulle driva elevperspektivet. En tredje faktor är att vi är i ett förändringsskede där vi vill forma om tänket och upplägget med elevrådet. Vi vill skapa ett elevforum som är elevernas kanal för elevdemokrati där vi jobbar för en trygg

Åk 9

2015 2.5

Åk 9

2015 2.4

(17)

skola, med förändringar ur ett elevperspektiv, med aktiviteter på raster och temadagar som är planerade/initierade av elever. Elevforumet ska ha en egen punkt på varje protokoll, på varje möte, där det kan bollas fram och tillbaka mellan elever och personal. Personalen ska från och med nu använda sig av elevforumet och inte ta genvägen förbi. Vi måste öka betydelsen av ett levande elevforum så att elever och personal ser fördelen med det. Då tror vi att vi kan få engagerade elever som vill vara med och utveckla vår skola till en trygg och välskött skola.

Eleverna skulle ha fått svara på olika enkäter under året som inte blivit

genomförda. Analysen har genomförts utifrån personalens bedömning i dialog med elever, klassråd och elevråd.

• Gemensam mall för utvärdering av undervisningen som ska följas upp i arbetslagen och i ledningsteamet.

• Fortsätta att tydliggöra vad eleverna kan vara med och påverka och bestämma över samt hur de kan arbeta.

• Det ska vara skolmotiverade elever i elevrådet som driver elevperspektivet och frågor som berör eleverna.

• Skapa ett elevforum som ska ha en egen punkt på varje protokoll, på varje möte, där det kan bollas fram och tillbaka mellan elever och personal.

6. Skola och hem

Information ges och kan hämtas via kommunens lärplattform edWise. Där finns tillgång till underlag för bedömning, omdömen, måluppfyllelsedokument och pedagogiska planeringar. Varje elev har haft en egen mentor som har varit en kontaktyta mellan skola, hem och elev. Förutom utvecklingssamtalen, målsamtal under hösttermin och uppföljningssamtal under vårtermin, så har mentor haft kontakt via telefon och mejl vid behov. Eleverna har fått fylla i en mall om hur de ligger till i resp. ämne och de har fått satt egna mål som de har tagit hem och visat vårdnadshavare. Via klassernas kalendrar har det funnits information om läxor och prov och via ämnesrummen har det funnits uppgifter om vad eleverna ska arbeta med, planeringar, kursplan och kriterier. Många lärare använder matriser och elevexempel för att tydliggöra hur eleverna bedöms och eleverna får vara med i planeringen kring hur och vad.

Utifrån Skolinspektionens enkät som 47 vårdnadshavare svarade på så ligger vi lite lägre jmfr med Sandviken totalt och alla skolenheter som deltog under inspektionen 2014 beträffande:

• Att veta vad som krävs för att nå målen och information kring skolarbetet

• Deras uppfattning kring hur skolan kan stimulera eleven i skolarbetet

• Att anpassa utifrån elevens behov

• Studiero

Vår bedömning är att det är för få vårdnadshavare som tar del av den

information som vi lägger i vår lärplattform och därför upplever att de inte får

(18)

den information som de vill ha. Vi har bara informerat via lärplattformen förutom några enstaka utskick vilket kan påverka det negativa resultatet. På andra skolenheter används andra digitala informationskanaler som även vi funderar på att använda inför nästa läsår.

• Gemensam mall som alla elever ska använda inför målsamtal. Vi hoppas kunna få mallen digital i elevens IUP.

• Annan informationskanal för enklare information som inte är sekretessbelagd.

Likabehandlingsplan, ordningsregler, arbetsplan och kvalitetsredovisning finns att hämta via skolans hemsida. Den kommungemensamma enkäten finns att hämta via kommunens hemsida. På höstterminens föräldramöte informerar vi om de aktuella dokumenten och var de kan hämtas. Tillsammans med elever och vårdnadshavare följer vi upp och utvärderar dessa dokument. Det kan ske via klassråd, elevråd, utvecklingssamtal, brukarråd och via gemensamma utskick från skolan. Förbättringar och utvecklingsområden läggs in i kommande läsårs arbetsplan.

7. Övergång och samverkan

Inom vårt upptagningsområde hade vi överlämnandekonferenser under mars- april för åk 6 till 7. Överlämnandekonferens mellan skolan och Sandvikens gymnasieskola genomfördes i maj månad. För de elever som ej nådde upp till målen i åk 9 genomfördes en överlämning under maj månad med personal på Introduktionsprogrammet.

8. Skolan och omvärlden

Skolan ansvarar för att eleverna efter genomgången grundskola har fått information om arbetslivets villkor och möjligheter. Under läsåret 14/15 har eleverna i:

Skolår 7

Två PRAO-dagar

Individuella samtal med SYV om studier och yrken och vägledning inför gymnasievalet. Detta i samarbete med skolsköterska och kurator.

Skolår 8

Två PRAO-veckor

En arbetsmarknadsdag veckan innan höstlovet då ”gamla” elever deltog och berättade om sina upplevelser. Besök på Sandvik och Göranssonska skolan Individuella samtal med SYV om studier och yrken och vägledning inför gymnasievalet. Detta i samarbete med skolsköterska och kurator.

Gymnasieinformation

(19)

Skolår 9

En PRAO-vecka

Schemalagd studie- och yrkesorientering för alla elever under höstterminen, 30 minuter/vecka. Information om gymnasieskolorna. Besök vid Bessemerskolan på valda program. Individuella samtal med SYV om studier och yrken och vägledning inför framtida val.

Resultat

Varje år genomförs en elevenkät med samtliga elever i årskurs 8 i Sandvikens kommun. En fråga är:

Vad vill du arbeta med när du blir vuxen? Varje person har kunnat ange flera förslag.

Det resultat vi har fått tyder på relativt traditionella yrkesval bland eleverna i årskurs 8.

Analys

Skolans mål är att eleverna kunna göra väl underbyggda gymnasieval. På skolan har schemalagda studie- och yrkesorienteringslektioner i skolår 9 gett samtliga elever samma information, vilket är en förutsättning för en likvärdig grund att stå på inför framtiden. Det har även skett genom de olika aktiviteter som

genomförs under skolår 7-9. Dels genom möten med elever som går sista året på gymnasiet, dels med möten med yrkesverksamma personer som arbetar inom ortens näringsliv. Dessutom under elevernas PRAO och flera besök vid

kommunens gymnasieskolor. Eleverna redovisar sina upplevelser under PRAO- veckan på olika sätt på skolan och de ger även handledarna feedback på sina upplevelser. Allt detta sammantaget i kombination med studie- och

yrkesvägledarens kunskaper om utbildningsvägar och yrken. Under flera enskilda samtal får varje elev möjlighet att se vilka möjligheter hon/han har i framtiden. Att börja dessa samtal under skolår 7 har visat sig förenkla gymnasievalet, eftersom valprocessen kommer igång tidigare.

9. Bedömning och betyg

Vi använder Skolverkets exempel och bedömningsstöd. Läraren gör en planering utifrån nationella kursplanen som de sedan går igenom med eleverna. I

planeringarna ska de framgå hur de ska bedöma området. I kommunens

ämnesnätverk träffas lärare från samtliga stadier för att diskutera ämnesinnehåll, planeringar, betygskriterier, bedömning och betygsättning. Detta för att öka likvärdigheten mellan och på skolorna. Lärarna genomför även sambedömningar av nationella prov och har diskussioner kring framtagna elevexempel. De nationella proven är rådgivande för de mål som täcks in i provet vid

betygssättningen. På den egna skolenheten strävar vi efter sambedömning och rättning av nationella prov. Matematiklyftet har även bidragit till gemensamma diskussioner kring bedömning och betygsättning inom kommunen.

MEDARBETARE

Kunskapsnämndens mål 2014

Medarbetarna har en hälsosam arbetssituation.

(20)

Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven.

Mål 2014-2015

• Öka personalens upplevelse över att de kan påverka sin arbetssituation.

• Öka personalens kunskap kring språkutvecklingen i alla ämnen.

• Öka personalens upplevelse om en rimlig arbetsbelastning.

Mått

• Påverka sin arbetssituation öka från 90 till 95 % i medarbetarenkäten.

• Rimlig arbetsbelastning öka från 65 till 80 % i medarbetarenkäten.

• Jämförelse mellan medarbetarsamtalet på hösten med samtalet på våren kring språket i alla ämnen och lärarens utveckling.

Resultat

Resultat utifrån medarbetarenkäten. Svarsbetyg där 4 säger instämmer helt och 1 inte alls. Nedanstående resultat bygger på betyg 3-4.

Personalen upplever att de har möjlighet att påverka sin arbetssituation

HT 2013 HT 2014

90% 79%

Personalen upplever att de har en rimlig arbetsbelastning

HT 2013 HT 2014 Egen enkät mars

2015

Egen enkät maj 2015

65 % 84% 68.4 % 47.6 %

Bedömning

• Målet med att öka personalens upplevelse över att de kan påverka sin arbetssituation har inte uppnåtts. 3 av 19 har svarat en 2:a och 1 person en 1:a. Dvs. 4 personer av 19 svarande är inte nöjd med hur de kan påverka sin arbetssituation.

• Målet med att öka personalens kunskap kring språkutvecklingen i alla ämnen har uppnåtts till stor del. Måttet mätt utifrån medarbetarsamtal samt dialog i ämnesträffar på skolenheten.

• Målet med att öka personalens upplevelse om en rimlig arbetsbelastning är helt uppnått. Målet var 80 % och resultatet 84% i den gemensamma medarbetarenkäten.

Analys

Utifrån resultatet i medarbetarenkäten har personalen fått suttit i grupper och diskuterat och lämnat in förslag på förbättringar. Vi har pratat i ledningsteamet om förbättringarna och därefter har arbetslagsledarna diskuterat med arbetslagen igen kring åtgärder som finns dokumenterade i en handlingsplan. På

arbetsplatsen så är alla överens om att alla medarbetare har ett ansvar att följa den beslutsordning som finns. Det är också viktigt att alla följer den

mötesordning som finns mellan ledningsteamet, arbetslagen och

arbetslagsträffarna. Vi ska också fortsätta med gruppaktiviteter, pedagogiska diskussioner och det kollegiala lärandet på våra arbetsplatsträffar (APT) för att

(21)

stärka personalgruppen och öka motivationen. Personalen uppfattar det

fortfarande som att det är mycket att dokumentera trots att omdömesskrivandet försvann med lagändringen. Antal elever med behov av särskilt stöd är stort över alla årskurser och det tar tid att dokumentera utvecklingsprocessen samt de samtal och möten som hör till.

Under våra APT har medarbetarna fått fylla i en egen enkät för att följa upp arbetsbelastningen och där kan vi se hur den ökar under våren och framförallt i maj månad.

Åtgärder inför nästa läsår:

• Fortsätta med den egna skolenhetens enkät för att följa upp personalens uppfattning om sin arbetssituation.

• Tydligare styrning från ledningsteamet till arbetslaget.

• Fortsätta med arbetet enligt Hedängskolans utvecklingsplan.

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskapsnämndens mål 2014

I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Mål 2014-2015

• Öka elevernas förståelse om sin arbetsmiljö och hälsa

• Öka elevernas ansvar- och handlingsförmåga

Mått

• Alla elever i åk 9 har drivit minst ett vinstgivande projekt under året.

• I den kommungemensamma enkäten öka resultatet för: Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön, från 61 till minst 90. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra, från 83 till minst 90. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra, från 76 till minst 90.

• Egen enkät kring den egna hälsan.

Resultat

Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön.

Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra.

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 98 (85) 100 100 100 100 100 2014 61 (78) 63 60 61 61 2015 89 (82) 90 86 88 94 83

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 93 (89) 96 92 94 95 93 2014 83 (84) 90 80 89 79 2015 83 (87) 77 91 82 83 83

(22)

Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra.

(SGr inom parantes)

Resultat från den egna elevenkäten åk 7-9 december 2014 (166 svar)

Vad innebär hälsa för dig?

Äta bra, sova bra, tillräckligt mycket sömn, träning, en bra hälsa är när man mår bra, röra på sig, vara snälla mot varandra, välmående, fysisk aktivitet, att jag är frisk och kan sköta skolan bra, äta hälsosamt, att må psykiskt bra, hygien, mer idrott, äta regelbundet, inte för mycket press eftersom jag pressar mig själv för mycket, röra på sig dagligen, vara med kompisar, inte stressa (många har svarat samma: äta, sova, träna).

Bedömning

• Målet med att öka elevernas förståelse om sin arbetsmiljö och hälsa är uppnått till mycket stor del. Mått utifrån enkäter, arbetet i Skval och hur de tar hand om sin arbetsmiljö som lokaler och möbler.

• Målet med att öka elevernas ansvar- och handlingsförmåga är uppnått till mycket stor del. Mått utifrån arbetet i Skval med värdegrundsresorna till Grövelsjön och Auschwitz.

Analys

Årskurs 7 har haft Skval 40 minuter varannan vecka hela året med tre olika lärare som varit ansvariga för olika delar. Upplägget har varit i form av workshops med eleverna där lärarna haft tre olika pass var och totalt fick

eleverna nio olika workshopar under året. Idrottsläraren hade tema kring träning, kost och hälsa. Förutom det som hemkunskapen tar upp enligt kursplanen så har eleverna fått analysera sina egna kostvanor med en egen dagbok där de följt upp vad de ätit under ett antal dagar sedan har vi diskuterat detta i grupper. Eleverna har tyckt att det varit givande och lärorikt då de även fått förslag och tankar utifrån vad andra äter i relation till sina egna kostvanor. Det skapades även en förståelse kring varför de inte orkade med slutet av skoldagen utifrån vad det ätit. Inom hälsa har vi också berört ergonomi med arbetsställningar och vad vi behöver göra under dagarna när vi arbetar för att må bra. Tredje området var träningslära och doping då det fanns mycket tankegångar om dessa två ämnen från eleverna när de nu börjat träna på gym.

Slöjdläraren hade tema eget ansvar och självkänsla och studie- och

yrkesvägledaren hade tema kring vad som händer efter högstadiet och framtiden.

Under våren övergick Skvalet i friluftsliv och resan till Grövelsjön för att förbereda samtliga sjuor som sedan får möjlighet att åka dit under kommande hösttermin. Resan till Grövelsjön innebär att eleverna under två dagar får välja en dagstur, toppbestigning, vandring till ett flygplansvrak, fisketur eller en kortare vandring. Dagen avslutas med lekar och korvgrillning vid lägerelden.

Dag tre går vi tillbaka till Grövelsjön. Vi får en bra samvaro med många

spontana samtal och eleverna genomför en vandring som blir ett minne för livet.

Åk 8 Fl Po 8A 8B 8C 2013 94 (89) 96 96 89 100 100 2014 76 (80) 84 72 78 75 2015 85 (85) 80 91 76 88 89

(23)

Under dessa dagar övar eleverna upp förmågor som exempelvis samarbete och uthållighet.

Innehållet i våra workshopar är vi nöjda med och det har fungerat bra med eleverna. Däremot upplägget har inte fungerat så bra. Lärarna planerade en varsin workshop och genomförde den under tre tillfällen med de tre klasserna efter varandra, därefter planerade de nästa workshop. Detta innebar att det tog sex veckor mellan träffarna med resp. klass. Om vi hade planerat in att köra de tre olika workshoparna efter varandra med samma klass hade vi enklare kunnat bygga vidare på det vi pratade om vid förra tillfället. Trots detta upplever vi Skval i sjuan som ett bra komplement till övrig undervisning då innehållet var sådant som delvis inte berörs i ordinarie undervisning. Vi ser ett fortsatt behov av att hjälpa eleverna i deras sociala utveckling med att ta eget ansvar,

självkänsla och hälsan som vi bygger in i elevens val kommande läsår istället för Skval.

Årskurs 8 har haft Skval 60 minuter varannan vecka hela året med tre olika lärare som varit ansvariga för olika delar. Temat har varit entreprenörskap och vi har under hösten arbetat med materialet, Se möjligheterna från UF. Därefter såg vi på en film om Steve Jobs och diskuterade kring hans entreprenörskap. Under våren var det tänkt att ett företagsprojekt skulle kicka igång. Vi startade och strukturerade upp projektet men pga dåligt gensvar från företagen tog vi beslutet att lägga ner projektet. Under våren övergick Skvalet i friluftsliv och vi

presenterade resan till Grövelsjön för samtliga åttor och arbetade sedan vidare med de som vill åka dit i höst.

Varannan vecka har det fungerat bra. Men det har varit sårbart eftersom elevernas prao tog bort ett tillfälle samt att en av lärarna var sjuk vid nästa tillfälle då vi planerat att alla klasser skulle redovisa sina projekt tillsammans. I och med det fick vi inte till den gemensamma redovisningen och vi var inte arbetsmässigt synkade mellan klasserna. Annars var upplägget med UF:s material kombinerat med filmen bra.

Företagsprojektet blev tyvärr inte vad vi hade hoppats på. Vi fick endast två företag att visa intresse trots att vi mailade, bokade in ett informationsmöte samt fick med en artikel i Annonsbladet. Vi lade mycket tid på detta projekt som vi kunnat lägga på annan undervisning för eleverna. Nästa år planerar vi att köra ett projekt kopplat till åttornas prao istället.

Årskurs 9 har haft Skval 60 minuter varannan vecka hela året med tre olika lärare som varit ansvariga för olika delar. För åk 9 har temat varit

entreprenörskap och skolresan. Vi har planerat aktiviteter, delat ut material, delat ut produkter och eleverna har getts tid att förbereda sina försäljningar och projekt.

Det har visat sig att varannan vecka var för lång tid emellan, speciellt när det gick bort ett tillfälle. Arbetet bromsade upp genom att rollerna och hur upplägget och arbetet skulle delas upp mellan två lärare inte var klart från början. Det blev bättre när en tredje lärare engagerade sig samt att vi hade ett föräldramöte.

Engagemanget hos elever har till stora delar varit fantastiskt och resan genomfördes till allas belåtenhet.

Våra innovativa idéer med skval har gjort att eleverna fått ökad lust att lära och klarat av skolan bättre genom vad de har fått lära sig om studieteknik, hälsa,