HANDLINGSPLAN KRING DISKRIMINERING,
TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
(FÖRKORTAD VERSION)FÖRSKOLORNA HYBELEJEN OCH GALAXEN HYGA
2021-2022
PLAN
Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.
RIKTLINJE
Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.
Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.
HANDLINGSPLAN
Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser.
Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.
POLICY
Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.
Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.
Beslutad i: Likabehandlingsgruppen
Ansvarig samt giltighetstid: Gudrun Jalalian 210801-220731
Januari 2014
1. Inledning
Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Därför finns det lagar som säkerställer att förskolor och skolor arbetar både främjande och förebyggande med aktiva åtgärder.
”En förskola där vi tycker att det är viktigt att visa respekt för varandra.
Respekt för det egna barnets behov såsom utvecklingsbehov, integritet och förmåga.”
Jag är värdefull och respekterad för den jag är!
1.1 Delaktighet
Barnens delaktighet:
- Enskilda samtal och intervjuer genomförs med de äldsta barnen om trivsel och trygghet i den systematiska Trygghetsvandringen (handlar om trygghet och trivsel i barnens miljö) som görs med barnen en gång varje termin. Bilaga 3
-Pedagogerna kartlägger de yngsta barnens trivsel och trygghet genom observationer. Bilaga 2 - Barnen deltar i olika samtal kring hur en ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra och om vad en ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad etc.
- Barnen uppmuntras att berätta när något händer eller inte blir som en tänkt sig istället för att agera själva.
- Vi delar barnen i mindre grupper för att alla lättare ska komma till tals.
Vårdnadshavares delaktighet:
- Vi informerar vårdnadshavarna om vårt likabehandlingsarbete i samband med introduktionen på förskolan och ger dem möjlighet att komma med förslag och synpunkter.
- Vi samtalar med vårdnadshavarna om barnets trivsel, trygghet och ev. oro vid utvecklingssamtalen varje termin.
- Vi fångar upp vårdnadshavares frågor och synpunkter om vårt arbete i den dagliga kontakten och vid utvecklingssamtalet.
-Vi synliggör vårt likabehandlingsarbete systematiskt, digitalt eller i fysisk pappersform.
- Vår likabehandlingsplan finns att läsa på Karlstad kommuns hemsida och på förskolan.
Personalens delaktighet:
4 - Pedagogerna gör kartläggningar och observationer i utbildningen samt analyserar risker och formulerar främjande och förebyggande insatser. Bilaga 2 och 3
- Rektor har tillsammans med likabehandlingsgruppen sammanställt materialet till en plan.
- Det finns förutsättningar för varje avdelning att diskutera sin plan varje månad eller vid behov på sin pedagogiska utvecklingstid.
- I Samverkansgruppen som leds av rektor deltar fackliga representanter från förskolorna där övergripande diskussioner och beslut kan tas.
- På Apt och Alm kan likabehandlingsarbetet diskuteras
2. Främjande insatser 2.1 Vårt värdegrundsarbete
Arbetet med normer och värden är en del av den dagliga utbildningen, hela året. Arbetet med normer och värden ingår i grundverksamheten hos oss på förskolorna Hybelejen och Galaxen. Vid ny terminsstart lägger vi extra fokus på vår grundverksamhet. Att alla ska känna sig trygga i gruppen både med varandra, våra rutiner och vilka riktlinjer vi har för lek och samvaro.
Barn är medmänniskor och vi bemöter varje barn med respekt och förståelse för deras individuella förutsättningar. Genom en tydlig struktur och goda rutiner ger vi barnen trygghet och förståelse över sin dag på förskolan.
Vi pedagoger arbetar alltid för en atmosfär där glädje finns, vi är goda förebilder och har roligt tillsammans.
Vi vägleder istället för att tillrättavisa vid konflikter. Barn i vår utbildning ska få erfara den tillfredställelse det ger att lyckas, göra framsteg, övervinna svårigheter och känna sig som en tillgång i gruppen. Vi anpassar vår utbildning, undervisning och våra miljöer så alla barn har möjlighet att delta och lyckas.
Pedagogerna handleder barnen i hur man går till väga för att lösa konflikter, uppmuntrar till samspel och hjälper barnen i att sätta ord på sina känslor. Pedagogerna arbetar aktivt för att vara normkritiska och för att förhindra diskriminering och kränkande behandling.
På våra förskolor är alla barn allas ansvar. Ser en något som händer bland barnen så agerar en, oavsett vilken barngrupp barnet tillhör.
Förskolans lärmiljö är en viktig del av barnens trivsel, utveckling och lärande på förskolan. Vi anpassar våra lärmiljöer utifrån barnens nivå och behov på avdelningarna. En anpassad miljö och tillgängligt material ger självständiga barn med bra inflytande över sin dag på förskolan. En tillåtande miljö innebär för oss att invänta och uppmuntra barnens intentioner.
Vi tror på barns förmåga och vilja till att göra rätt på eget initiativ eller med stöttning av pedagog.
Vi arbetar utifrån tesen att ”barn gör rätt om de kan”, ”barn vill om de kan”, det är förskolans uppdrag att hitta rätt förutsättningar för varje barn där intresse, motivation och situation har stor betydelse.
I vårt temainriktade arbetssätt vill vi visa exempel på livskunskaper i bemötandet med varandra på ett spännande och lekfullt sätt. Vi använder oss av temafigurer i lek och aktiviteter för att förstärka arbetet med normer och värden. Den levande bilden av en gestaltning, där barnen själva kan
Januari 2014
komma med förslag på ex. hur gör vi när något känns orättvist, när någon känner sig illa behandlad eller känner sig utanför.
Personalen är goda förebilder som ger barnen relationsverktyg och strategier i möten med varandra.
Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra för att vi bryr oss om varandra.
Vi arbetar för att barnen ska ha förståelse för att vi har olika behov och att rättvist inte alltid är lika för alla.
Vi visar barnen respekt och lyssnar på varandra. Vi är närvarande pedagoger som låter barnen
”förundras” klura, prova, upptäcka, experimentera utan färdiga svar i sina upptäckter och sitt lärande.
Vi sätter ord på det barnen gör för att förstärka det positiva, vi undviker ett nej utan förklaring.
Vi använder oss av ”Kompisböckerna” från Natur & Kulturs förlag som handlar om värdegrunden och Barnkonventionen.
Vi använder oss av ”stopphanden” för att visa respekt mot den vi samtalar med. Vi lär barnen att använda ”stopphanden” och uttrycket ”Stopp min Kropp” för att värna om sin integritet.
Vi använder oss av materialet ”Stopp min kropp” från Rädda Barnen och ”Liten och trygg” från Brottsoffermyndigheten. Även böckerna ”Har du någon hemlighet- en bok om bra och dåliga hemligheter” och ”Så olika, så lika” använder vi oss av i värdegrundsarbetet.
I inköp av material har vi ett medvetet tänk runt våra diskrimineringsgrunder och försöker då vara normbrytande.
Ansvarig
Rektor och all personal som är verksamma i förskolorna.
Uppföljning och utvärdering
Arbeta fortlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda samt följa upp och utvärdera).
Ta fram, följa upp och utvärdera riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.
Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet.
Samverka
2.2 Kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.
Främjande arbete
Så här arbetar vi för att främja flickors och pojkars lika rättigheter:
6 - Vi uppmuntrar alla barn oavsett kön att pröva alla aktiviteter och material som finns på förskolan.
Uppmuntra barnen att leka över könsgränserna.
- Påminner varandra om vi bryter mot våra gemensamma förhållningsregler angående bemötande av flickor och pojkar.
- Undvika att uppmärksamma barnen utifrån utseende, kläder och yttre attribut tex. söt-gullig eller tuff-häftig.
- Vi utgår från ett genusperspektiv när vi köper in nytt material till förskolan.
- Läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster.
- Använder könsneutrala namn på våra rum.
- Tänka på att vi inte alltid ringer samma vårdnadshavare om barnen är sjuka under vistelsetiden på förskolan.
Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde:
- Vi synliggör genom bilder, böcker och samtalar om att familjer kan se olika ut.
- Vi använder ordet vårdnadshavare eller förälder, inte tar för givet att det alltid finns en mamma och en pappa till barnet.
- Fångar upp barnens samtal och frågor i vardagen.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck:
- Vi möter varje barn individuellt.
- Vi har som norm att inte dela upp i flick- och pojkgrupper.
- Vi tilltalar barnen med tilltalsnamn istället för att benämna med deras kön.
-Vi antar aldrig att ett barn är heterosexuellt. Visa och berätta för barnen att det är fullt möjligt att tycka om vilken människa en vill, oavsett kön.
-Vi är uppmärksamma på och agerar i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
2.3 Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etnisk tillhörighet:
- Synliggöra andra kulturer genom bilder, böcker, material och digitala verktyg.
- Alla avdelningar har dockor med olika etniskt ursprung.
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:
Januari 2014
- Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar som följer mänskliga rättigheter.
- Vid introduktion av nya barn berättar vi för vårdnadshavarna att vi brukar uppmärksamma svenska högtider, vi frågar då om de har några andra högtider som de firar hemma.
- Vi svarar på barnens frågor när de uppstår.
- Visar intresse för andra kulturer och språk.
2.4 Funktionsvariation
Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår utbildning till alla barn:
- Under förutsättning att vårdnadshavarna medger är personalen öppen mot den övriga barngruppen om de funktionsvariationer som finns på förskolan. Berättar om våra olika behov och svarar på frågor och funderingar från barnen.
- Anpassar miljön med hänsyn till barnens olika förutsättningar.
- Alla avdelningar arbetar och gör åtgärder för en god ljudmiljö.
- Att all personal har kännedom och har den information som behövs om funktionsvariationer som finns på förskolan.
2.5 Ålder
Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett ålder:
- Vi ser alla barn som kompetenta oavsett ålder utifrån var och ens förutsättningar.
- Vi delar in barnen i grupper utan att namnge ålder.
- Det ska alltid finnas ett syfte till de grupper vi delar in barnen i.
- När vi pratar med barnen om avdelningarna, benämner vi med avdelningarnas namn. (inte äldre- eller yngregrupp).
2.6 Ett VI på förskolorna - samsyn
Så här arbetar vi för att främja ett Vi på förskolorna:
-Likvärdiga dokument som representerar förskolorna.
-Kollegialt lärande: diskussioner i lärgrupper från olika arbetslag. Läsa bestämda böcker för att få en SAMSYN.
-Diskussion om hur vi kommunicerar med varandra, högt i tak, respekt för varandra, tillit och se varandras kompetenser och ta tillvara på dem. Hälsa på varandra när vi ses, uppmärksamma varandra.
-Gemensamt ta fram ett arbetslagskontrakt på varje avdelning som ska följas och hållas ”levande”.
-Upprätthålla och gå igenom och ev göra revideringar i vår gemensamma Barnsyn varje nytt läsår.
8 -ALM: diskussioner utifrån arbetsmiljön. Vi är en del av varandras arbetsmiljö. Också utgå ifrån frågorna: Hur bemöter jag barnen? Hur är jag en bra kollega? Även gå igenom vårt förhållningssätt så att alla har en samsyn.
-Avdelningsplanering: diskussion utifrån Likabehandlingsplanen som finns i planeringsverktyget.
-Samarbete över gränserna, alla avdelningar: hjälpa och stötta varandra ute och inne, öppna och stänga tillsammans från olika avdelningar.
-Gemensamma projekt, ex teater, sångstunder etc för flera avdelningar eller hela förskolan.
-Qom i Gong: gemensamma motionslopp, Motionslotteri, gemensam rörelseaktivitet
3 Förebyggande åtgärder
Nedanstående åtgärder är gemensamma för hela förskolan under läsåret 21-22. Eventuella åtgärder som bör vidtas utifrån nya upptäckter för att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sker fortlöpande på avdelningsnivå varje månad och i likabehandlingsgruppen. Dessa åtgärder och uppföljningar dokumenteras i OneNote.
3.1 Värdegrundsarbete
Motivera åtgärd
Vårt värdegrundsarbete är ett ständigt pågående arbete som vi samtalar om, praktiserar, kartlägger och observerar i vår dagliga utbildning. Alla avdelningar arbetar aktivt med värdegrundsfrågor utifrån sin åldersgrupp, men enligt utvärderingen är det fortfarande inte alltid systematiskt dokumenterat vad som kommer fram från våra kartläggningar, observationer, reflektioner eller analyser.
Det är av vikt att vi systematiskt dokumenterar om det uppkommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i vårt planeringsunderlag, samt på ALM i OneNote. Det ska även fyllas i en blankett om signal om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som skickas vidare till rektor för eventuella åtgärder. Detta för att förhindra att alla som vistas på förskolan inte ska känna otrygghet eller inte känna sig respekterade. Det har också framkommit att om vi inte håller likabehandlingsplanen ”levande” genom kontinuerliga och systematiska diskussioner, reflektioner och analyser, så är det lätt att vi missar mönster där barn blir diskriminerade eller kränkta. När vi håller Likabehandlingsplanen levande så kan vi upptäcka mönster som kan åtgärdas genom en handlingsplan.
Mål
1. En tillåtande miljö som utvecklar respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna. Respekt för sitt och andras behov såsom utvecklingsbehov, integritet och förmåga.
2. En harmonisk miljö som ger barnen trygghet, samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.
Januari 2014
Insats
Vi lyfter frågor om Likabehandlingsarbetet i planeringsverktyget för systematisk dokumentation, samt på ALM.
Lyfta och diskutera vad olika begrepp står för oss på förskolorna för att få ett likvärdigt förhållningssätt och att vi efterlever Likabehandlingsplanen och vår Barnsyn.
Alla pedagoger ska vara väl förtrogna med Likabehandlingsplanen och målen samt använda sig av dessa i den dagliga utbildningen.
Ansvarig
All personal på respektive avdelning samt rektor.
Uppföljning och utvärdering
Målet följs upp varje månad på avdelningarnas pedagogiska utvecklingstid och dokumenteras i veckoreflektionerna på OneNote.
I likabehandlingsgruppen (en pedagog/ALM-lag) som träffas två gånger per termin på förskolan.
Uppföljningarna dokumenteras i Likabehandlingsgruppens mapp i OneNote.
3.2 Ett VI på förskolorna – samsyn
Motivera åtgärd
Systematiskt dokumentera likabehandlingsarbetet för en ökad samsyn, tryggare barn och en mer kvalitativ förskola.
Genom en förankrad Likabehandlingsplan och ett genomarbetat förhållningssätt kan vi hålla en kvalitativ utbildning och undervisning även när omständigheter som en pandemi påverkar oss.
Även vikten av att hela tiden hålla likabehandlingsplanen levande så att det blir systematiskt.
En samsyn och en likvärdighet är viktig för hela processen med likabehandlingsabtetet
För att bibehålla vår samsyn och få ett VI på förskolorna krävs att vi systematiskt och kontinuerligt diskuterar våra värdegrundsfrågor, vad begreppen betyder för oss och lära av varandra. Även ha diskussioner om hur vi kommunicerar med varandra, högt i tak, respekt för varandra, tillit och se varandras kompetenser och ta tillvara på dem.
Ha tillit och vara öppna, hur vi känner, vad vi vill för att bygga relationer, men även släppa in varandra i samtal/diskussioner/beslut. Ge varandra feedback på det som fungerar bra men också kunna ge konstruktiv kritik. Ha förståelse för att inte alla tycker lika och vara intresserad av vad andra tycker och tänker.
Kunna vara flexibla och samarbeta över gränserna, för alla barn är allas barn och bemöta barn och kollegor utifrån vårt uppdrag och Likabehandlingsplanen.
10 Alla har ett ansvar - Hur bemöter jag barnen? Hur är jag en bra kollega?
Detta för att förhindra konflikter, kränkningar och segregationer inom förskolan.
Mål
• Få arbetet kring Likabehandlingen systematiskt och kontinuerligt dokumenterat, samt att Likabehandlingsplanen hålls levande.
• Få en Samsyn och ett väl förankrat förhållningssätt som ökar vi-känslan
• Få ett ökat samarbete och en likvärdighet på förskolorna genom kollegialt lärande, respektfull kommunikation och levande diskussioner.
Insats
Det är allas ansvar att läsa och sätta sig in i planen vid utbildningsårets start för att planen ska bli förankrad och befästas.
Lyfta och diskutera vad olika begrepp står för oss på förskolorna för att få ett likvärdigt förhållningssätt och att vi efterlever Likabehandlingsplanen och vår Barnsyn.
Rektor lyfter in frågor om Likabehandlingsarbetet i avdelningarnas planeringsunderlag för bättre systematik i arbetet och att det hålls levande. Alla arbetslag ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt diskutera, reflektera och analysera utifrån likabehandlingsplanen.
Rektor utser en huvudansvarig pedagog i varje ALM-lag som ansvarar för att Likabehandlingsplanen ”lever” i arbetslagen. Delge varandra vad som är aktuellt
värdegrundsarbete inne på avdelningarna, samt följer upp arbetet mot de gemensamt uppsatta målen.
För att öka samsynen deltar alla pedagoger i tvärgrupper över förskolorna där vi diskuterar och utvecklas genom kollegialt lärande. Där kan även värdegrundsfrågor utifrån Likabehandlingsplanen tas upp för att få en likvärdighet.
Alla nyanställda ska läsa planen för att få en inblick i hur vi arbetar och vilka regler som gäller vid kränkning och diskriminering.
Januari 2014
Ansvarig
All personal på respektive avdelning samt rektor.
Uppföljning och utvärdering Planen följs upp regelbundet:
Planen följs upp varje månad på avdelningarnas pedagogiska utvecklingstid och dokumenteras i veckoreflektionerna på OneNote.
I likabehandlingsgruppen (en pedagog/ALM-lag) som träffas 2 gånger per termin på förskolan.
Uppföljningarna dokumenteras i Likabehandlingsgruppens mapp i OneNote.
Planen utvärderas:
En halvårsutvärdering görs i januari och en slutlig utvärdering i maj.
4 Rutiner för utredning och dokumentation 4.1 Policy
Förskolan har nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler tas på allvar och utreds enligt rutin. Alla som är på förskolan, såväl barn som medarbetare och vårdnadshavare ska känna trygghet, tillit, glädje och lek/arbetsro.
4.2 Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker, såväl inomhus som utomhus. Som vuxen befinner man sig där barnen är och är lyhörd och uppmärksam på vad barnen gör och säger.
Ett gott samarbete med vårdnadshavarna har stor betydelse för att göra tidiga upptäckter. Vi uppmuntrar våra vårdnadshavare att berätta om barnet säger något hemma som inte känns bra på förskolan.
4.3 Ansvar för anmälningsplikt
Gäller samtlig personal inom förskolorna.
4.4 Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till
Om du som vårdnadshavare upplever att ett barn kränkt eller trakasserat ditt barn så ska du i första hand ta kontakt med personal på förskolan som tar signalen på allvar och undersöker vad som hänt.
Om du upplever att ditt barn blivit kränkt, trakasserat eller diskriminerat av personalen vänder man sig direkt till rektor.
12
4.5 Rutin för om barn upplever sig illa behandlad av andra barn
Kränkningar, trakasserier barn – barn
Pedagogen ingriper omgående och samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta
trakasserier eller kränkningar genom att uppmärksamma på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt utan att skuldbelägga. Viktigt att tänka på barnets mognad, ett barn som gör något när det är 1 år kontra när det är 5 år.
Den som ser har skyldighet att anmäla.
1. All personal har anmälningsskyldighet till rektor. Använd blanketten Anmälan till rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Blanketten finner ni på Solsidan under riktlinjer, blanketter och rutiner.
2. Rektor har anmälningsskyldighet och anmäler signal till huvudman.
3. Utredning görs över händelsen, dokumentera noga. Använd särskild blankett, se bilaga 5
4. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare om vad som skett.
5. En handlingsplan för åtgärder upprättas.
6. Tid för uppföljning planeras in.
7. Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits tillsammans med personalen. Om kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till situationen är varaktigt löst.
8. När vidtagna åtgärder vidtagits och situationen är varaktigt löst avslutats ärendet.
Viktigt!
Det är av största vikt att pågående utredning eller åtgärder inte diskuteras med barn eller
vårdnadshavare som inte är berörda av kränkningarna. De inblandade ska inte ställas till svars eller pekas ut inför kompisar eller andra vårdnadshavare.
4.6 Rutin för om barn upplever sig illa behandlad av personal
Kränkningar, trakasserier, diskrimineringar förskolepersonal – barn
Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, diskriminerar/trakasserar eller kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål.
1. Ta den vuxne åt sidan och ställ ”hur-frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen.
Januari 2014
2. Informera rektor omgående. Använd blanketten Anmälan till rektor angående signal om
diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Blanketten finner ni på Solsidan under Riktlinjer, blanketter och rutiner.
3. Rektor skriver en anmälan till huvudman, Barn- och ungdomsnämnden.
4. Pedagogen ansvarar för att dokumentera händelsen och använder blanketten se bilaga 5 5. Rektor utreder omgående signalen om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vidtar de åtgärder som skäligen kan krävs.
6. Vid behov upprättas en handlingsplan.
7. Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits. Om kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till situationen är varaktigt löst.
Viktigt!
Det är av största vikt att pågående utredning eller åtgärder inte diskuteras med vårdnadshavare eller övrig personal som inte är berörda av kränkningarna. De inblandade ska inte ställas till svars eller pekas ut inför kompisar eller andra vårdnadshavare.
4.7 Rutin för uppföljning och utvärdering
Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits tillsammans med personalen. Om kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till situationen är varaktigt löst.
När vidtagna åtgärder vidtagits och situationen är varaktigt löst avslutats ärendet.
4.8 Rutin för dokumentation
All dokumentation i samband med anmälan till rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling diarieförs av rektor.
