STOCKHOLMS STAD. Kommunfullmäktige Motioner 1991:1

(1)

STOCKHOLMS STAD

Kommunfullmäktige

Motioner 1991:1

1991:1 Motion av Christina Linderholm (c) om ny konstruk- tion av taxor för samlingslokaler

En viktig grundsten för föreningslivet och folkbildningsverksamheten är en god tillgång på samlingslokaler över hela staden. För att även fortsättningsvis kunna behålla den bredd som finns måste inkomsterna förstärkas. Ett nytt system bör införas med en årsavgift som betalas vid årets början. Avgiften skall baseras på det antal bokningar som föreningen kommer att göra under året.

Exempel på nivåer:

400 kr upp till 5 möten 1 000 kr upp till 15 möten 2 500 kr obegränsat antal möten

Föreningar som endast har en bokning per är får betala en engångsavgift.

För stora samlingslokaler typ aulor bör en hyra utgå per uthyrningstillfälle.

Undantag bör göras för barn- och ungdomsföreningar samt handikapporganisa- tioner. Dessa måste få behålla den nuvarande konstruktionen med en enhetlig registreringsavgift oavsett antal möten. En översyn bör göras av den nedre åldersgränsen så att även föreningar som riktar sin verksamhet till barn under 7 år tillgodoses.

Detta är en obyråkratisk avgiftsmodell som ger alla föreningar möjlighet att använda de samlingslokaler som finns. Det beräknade antalet bokningar avgör avgiftens storlek. I och med att avgiften betalas in i förskott vet förvaltningen vid årets början hur stora intäkterna blir. Det behövs inte heller någon stor administra- tion med personal som i efterhand skall räkna antalet möten och kräva in betal- ning. Ingen återbetalning sker vid avbokningar, så lokalen måste anses som upptagen.

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta

att en ny taxekonstruktion för samlingslokaler införs i enlighet med ovanstående förslag.

Stockholm den 14 januari 1991

Christina Linderholm

gotab 92947, Stockholm 1991 _ Tryckt på miljovånligt papper

(2)

:1QC

Arf2 je. -DI1,30-T?

ni...1)1fifrifturitturnrac..:1

131:Uk.;01\4

=-,11Wor ...1•111.••••=a,-- mrs

;rts ^;,3) ;40t11.9b#11.1 skittahd::; notic101 gin,lobwiilättia 'TO loLat va nS

00 .12; fIttIDY143.:' 7er,t

Frinn)i. IDS iq

niuiåKe )i'r jj &Inkl rrroe ti

EJ.Anct IfsAttvA.tlett5cta aloe

it5g l'orritrkr:P. reppir4951 ^' ^{iris .3b}

än i

n,

nt861..:T.a trb griu r1 OO

? 1 V4 t.AC sgt11',12eAjo 1;1 L:Oa lad ^781kb

t1.6.1L7 r-s»(_.n 13 -,eyeÅii Iv) 1:1142+k) t*? 47:j. EVICA2 ;Jr n':13'4=.7,i'lr:nr-irit5rlati 1111C .!iR iuiäatnobt to Öd iii11::brIti

A .5",I ,:rfit n 1.., 1-at fIGITOLTÅLTIMCIOX .1,3noo

tf :131.3 ,_X,t) 518 43.1% '23 .1:11biegr Lwra nuvern f`'vekt,;0.15•081-2„s - ilt 5" tstrru tztintakui-t5v 1 is,4113 mott lagnitriltil alsytt auakrg2,,.-VA

"„.(örri 1fy,51[uolöl inoe trobouterä truitry, Jo nr.l. 1UJ.e

■^%.0,122 hfibtrkfirj,2

13

bw to;kia i ni bdei,c1 n3.114ivti blm t

-elle/oh-ger: iok. not 3f1 vörtzd 1 tdPmebihirii 57.0.;2vdrftgA.21z;r1;,.,

Fratkut duo awöln loielos F33?. bret4.1311z i MC2 t#311CgIn tr5ftt

risi4of .10gningoclvi: -Kula 4[.-yinlawdlmk ruvir

id

.r_131ortr_rlfi

3g1DiilittiLligeWr-0311i&t get' b5r9 ,it-Jrfan3 i s,Ör uWnr ti/ 1101J krttel30›.3Xat (13 SIS

.5a12151 ±:coAlarisvo hz,.fact

SÅ \ ar:ntins1C3

. , ,

(3)

STOCKHOLMS STAD

Kommunfullmäktige

Motioner 1991:2

1991:2 Motion av Marianne Nord (c) om sortering av industriavfall m m

Fr o m 1991 har kommunerna rätt att kräva källsortering av allt avfall också från industrier och andra stora arbetsplatser. Företagen måste också lämna de uppgifter om sitt avfall som kommunen behöver för sin renhällningstillsyn.

I Sverige tillförs naturen varje är 4 200 kg kvicksilver. Det kommer från följande produkter, som kastas i soporna:

Lysrör, 200 kg 5%

Termometrar, 2000 kg 48%

Strömbrytare, 500 kg 12%

Brunstensbatterier, 500 kg 12%

Ej insamlade kvicksilverbatterier, 1000 kg 23%

Mycket av detta kommer från arbetsplatser av olika slag, såväl kontor som industrier. Industriavfallet (allt utom hushåll) har en sammansättning, där miljöfar- ligt avfall ingår i posten "övrigt".

Trä, wellpapp, papper 50%

Plast, gummi, textil 15%

Järn 15%

Övrigt 20%

I hushållsavfallet står "övrigt" för 6-8%.

Det miljöfarliga avfallet måste sorteras ur resten av soporna och så mycket som möjligt åter gå in i produktionen. Stora stadiga papper med vit baksida (från ritkontor o dyl) är härliga ritpapper på daghemmen!

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta

att allt industriavfall skall deklareras och källsorteras.

Stockholm den 14 januari 1991

Marianne Nord

gotab Stockholm 1991

Tryckt på miljövänligt papper

(4)

-

(5)

1991:3

Motion av Inger Löfroth (sp) och Thomas Fiirth (sp) om att uppdragsfinansiera utrednings- och statistik- kontoret

Ett sätt att effektivisera administrativ och utredande verksamhet är att tydliggöra beställarfunktionen. Därigenom uppnås att endast de produkter tas fram som någon beställare är intresserad av. Beställare får anledning att fundera över priset och om den levererade produkten håller de kvalitetskrav som ställts.

Stadens utrednings- och statistikkontor är en enhet som är nödvändig att göra om till uppdragsverksamhet om den skall finnas kvar och kosta så mycket som den gör. Under senare år har den haft mellan 60 och 70 anställda, kostat ca 25 Mkr och producerat ca 45 rapporter om året.

Enligt stockholmspartiets uppfattning fungerar den nuvarande styrningen via kommunstyrelsen dåligt. Verksamhetsprogrammet kommer ofta fram mycket sent och innebär i stort sett en uppräkning av redan pågående projekt. Intresset för frågorna är litet och kontorets verksamhet försvinner i kommunstyrelsens behand- ling av frågor som anses mer politiskt intressanta. Budgetuppföljningarna ägnas lika litet engagemang. Detta är naturligtvis inte kontorets fel utan ansvaret ligger hos de politiker som inte förändrar formerna för styrning av kontoret.

Vi föreslår att staden beslutar att göra om USK till en uppdragsenhet med placering under någon annan nämnd än kommunstyrelsen. Införandet av uppdrags- finansiering bör ske genom att man pekar ut en beställare (en eller flera) för varje produkt som kontoret producerar. I budgeten för 1992 bör beställarna (nämnderna) tillföras medel som idag går till USK. Nämnderna bör därvid informeras om att de kan beställa motsvarande information eller använda pengarna till annat varvid informationen naturligtvis uteblir. Nämnderna har självfallet också mandat att göra andra beställningar, förhandla om pris och tidpunkt etc.

Några av USK:s produkter är av det slag att de bör beställas av kommunstyrelsen. Dit hör främst den statistiska årsboken för Stockholm. Skatteutfallsprognosen bör finansieras via drätselnämnden etc.

USK:s karaktär av servicefunktion bör organisatoriskt visas genom att det placeras under någon nämnd eller styrelse som svarar för andra gemensamma

(6)

servicefunktioner. Detta bör möjliggöras i anslutning till en förändrad rotelindel- ning efter valet i höst.

Vi föreslår således att kommunfullmäktige beslutar att utrednings- och statistikkontoret uppdragsfinansieras

medel som nu anslås till USK fördelas på de nämnder och styrelser som bör vara beställare av kontorets produkter

USK placeras under en annan kommunal nämnd än kommunstyrelsen.

Inger Löfroth Thomas Färth

gotab 93080, Stockholm 1991 Tryckt på rmljovanligt papper

(7)

1991:4

Motion av Gunnar Liedberg (c) om samordning av skyddet av Kyrkhamnsskogen och "Görvälnreser- vatet" i Järfälla

Järfälla kommun har nyligen beslutat att hos länsstyrelsen begära delegation för att göra "Västra grönområdet" till naturreservat. Området omfattar i huvudsak skogs- och hagmarksområdet söder om Kallhäll och väster om Viksjö.

Norra delen av Kyrkhamnsområdet i Hässelby består av skogs- och ängsmarker.

Skogen sträcker sig vidare upp mot Gåseborg och de vackra hällmarkerna, bergknallarna och det starkt kuperade landskapet avgränsas i väster av Mälarens vatten. Rakt genom skogen löper gränsen mellan Stockholms stad och Järfälla kommun.

Denna natur är väl värd att skydda för framtiden. Skogen nyttjas av många Hässelby- och Järfållabor som vill ströva och vandra i markerna och som vill njuta av fina naturupplevelser. Såväl vinter som sommar är markerna populära för friluftslivet.

Med tanke på att skogen på Järfällas sida om kommungränsen nu är på väg att få ett långsiktigt skydd är det av stor vikt att även Kyrkhamnsskogen kan ges en liknande ställning.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag därför kommunfullmäktige besluta att låta undersöka förutsättningarna för att ge Kyrkhamnsskogen ett

långsiktigt skydd och att det samordnas med "Görvälnreservatet" på Järfällasidan.

Gunnar Liedberg

gotab 93079, Stocknolm 1991 Tryckt på miljoyanligt papper

(8)

(9)

1991:5 Motion av Iris Birath (v) om dag-å-nattis på sjukhus

Många unga kvinnor arbetar inom sjukvården. Många av dessa kvinnor är samtidigt mödrar - en del ensamstående. Att arbeta på sjukhus innebär oftast obekväma arbetstider, kvällar och helger. Många kvinnor arbetar också natt.

Bland personalen på de större sjukhusen borde det finnas ett stort behov av barnomsorg på obekväm arbetstid. Något som inte alltid är så lätt att få. Men i synnerhet ensamstående föräldrar är i behov av en väl fungerande barnomsorg - även under obekväma arbetstider.

Barnomsorg borde kunna erbjudas på sjukhusen under personalens arbetstider.

Det bör också vara möjligt för barnet att sova kvar om föräldern slutar vid 21- tiden och börjar igen kl 7 nästa morgon.

Landstinget som stor arbetsgivare - och dessutom som stor fastighetsägare ^- borde som ett led i en god personalpolitik kunna ställa lokaler till förfogande.

Socialtjänstens uppgift skulle då vara att driva verksamheten eller lämna bidrag till föräldra- eller personalkooperativ.

Genom ett aktivt samarbete mellan socialtjänsten och landstinget bör ytterligare barnomsorgsplatser kunna skapas samtidigt som mänga föräldrars behov av barnomsorg på obekväm tid kommer att kunna tillgodoses. Förutom barn till sjukhusets personal bör dessa dag-å-nattis ta emot barn från den kommunala barnomsorgskön för barnomsorg på obekväm tid. I dessa fall bör det övervägas om socialtjänsten skall ersätta landstinget för lokalkostnaderna för barn ur den kommunala barnomsorgskön och utan föräldraanknytning till sjukhuset.

Jag föreslår att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt socialtjänsten att påbörja förhandlingar med landstinget i syfte att starta dag-å-nattis vid landstingets sjukhus enligt ovan.

Iris Birath

gots& 93078, Stockholm 1991 Tryckt på millovanligt papper

(10)

L

(11)

1991:6 Motion av Iris Birath m fl (v) om sociala kooperativ - ytterligare en väg till brukarinflytande

Den kooperativa id6n passar utmärkt inom det sociala fältet. I kooperativ form kan människor gå samman för att organisera sina gemensamma intressen av service, vård och omsorg.

I ett kooperativ har varje kooperatör en röst och fullt ansvar för den gemensamma driften, produktionen eller det som kooperativet har som verksamhetsmål.

I dagens debatt om kooperativ inom socialtjänstens verksamhetsområde är det främst föräldrakooperativen inom barnomsorgen som blivit kända och uppmärk- sammade. Diskussionen har på senare tid också kommit att handla om personalkooperativ inom socialtjänstens fält. Men de sociala kooperativen passar också utmärkt för andra grupper av brukare. Det kan vara äldre som går samman för att ta hand om dagverksamheten, mathållning, boende eller något annat som upplevs som angeläget att själv ha full bestämmanderätt över.

Inom handikappområdet finns redan kooperativ där människor med funktions- hinder har gått samman och tagit makten över sin dagliga livssituation.

Inom missbruksområdet har brukarkooperativ ännu inte prövats i någon nämn- värd omfattning i Sverige. Idag är vården av människor med missbruksproblem i hög grad institutionsbunden. Dit kommer man för att behandlas. För många har en behandlingshemsvistelse betytt att man börjar ta de första mödosamma stegen bort från missbruk. Men för andra har institutionsvistelsen bara inneburit ytterligare ett misslyckande.

För människor med alkohol- eller narkotikaproblem och som inte passar för traditionell behandlingshemsvistelse kan ett kooperativ vara ett alternativ.

I Italien finns exempel på produktionskooperativ som framgångsrikt producerar högklassiga varor samtidigt som människor som en "bieffekt" också upphör med drogmissbruk. Produktionens avkastning räcker både till de dagliga omkostnaderna samtidigt som kooperativen ständigt växer för att efterfrågan att bli kooperatör ständigt ökar. Människor står i årslånga köer för att bli antagna till de mest attraktiva kooperativen.

Hemligheten med dessa produktionskooperativs framgångar är att man ofta för första gången upplever att man får makt och kontroll över sitt eget liv. Man

(12)

behandlas inte, utan är en person som ingår i ett kollektiv som har ett produk- tions- och solidaritetsansvar.

På ett av Italiens mest kända kooperativ arbetar 1 300 f d heroinister i ett företag som erbjuder sina medlemmar 50 olika yrken att välja på. Alla koopera- törer har egen missbruksbakgrund och kooperativet klarar allt från att producera den egna maten till att ge en avancerad läkarvård.

Den id6mässiga grunden för de sociala kooperativen är att människovärdet upprättas genom verkligt arbete - inte terapiarbete som ofta upplevs som menings- löst - och en levande solidaritetstanke gör att man ständigt expanderar för att ge andra samma möjlighet som man själv kommit i åtnjutande av när man blev kooperatör.

Utifrån vad som ovan sagts yrkar vi

att kommunfullmäktige beslutar uppdra åt SML att i samverkan med övriga berörda nämnder aktivt verka för och stödja bildandet av sociala kooperativ.

Stockholm den 21 januari 1991 Alec Carlberg

kir Birath Kjell Martbig

gotab 93077. Stockholm 1991 Tryckt på miliovanllgt papper

(13)

1991:7

Motion av Ulrika Francke (fp) om försök att dämpa hastigheten genom att bygga om befintliga korsningar till rondeller

Den ökande laglösheten i dagens Stockholmstrafik är ett lika välkänt som oroande faktum. Det finns dessvärre ingen enkel lösning på problemet utan även

tå här krävs ett batteri av åtgärder. Folkpartiet liberalerna har därför föreslagit såväl kommunal gatupolis som åtgärder för bättre trafikmoral, vilket fullmäktige ställt sig bakom.

Ett av de allvarligaste problemen är de talrika hastighetsöverträdelserna. Detta gäller inte minst i våra bostadsområden och vid våra skolor, där efterlevnaden är speciellt angelägen.

All erfarenhet visar oss att en fungerande övervakning är det mest effektiva sättet att upprätthålla respekten för trafikregler. Därutöver kan dock en rad åtgärder vidtas i själva gatumiljön, såsom förbättrad skyltning, avsmalnande körbanor, hastighetsdämpande gupp m m.

Ett problem med de två sistnämnda åtgärderna är att de inte utan problem kan användas på gator och vägar med busstrafik. Detta gör det mänga gånger svårt att hitta lämpliga lösningar i såväl bostadsområden som i anslutning till skolor. Båda åtgärderna vållar dessutom problem för snöröjningen.

Rondeller har inte dessa problem. Rondellen kan varieras i storlek och därför anpassas till skiftande miljöer. De tvingar trafikanterna att sakta ner i korsningar som annars skulle passerats i hög hastighet. Resultatet blir lägre fart och lugnare tempo i trafiken.

Många vägar från 60- och 70-talen har en mycket hög standard som inbjuder till höga hastigheter. Dessa vägar ligger ofta i områden som har en bebyggelse- struktur som möjliggör ombyggnad av flera befintliga korsningar till rondeller. Den föreslagna metoden att dämpa hastigheten borde med fördel kunna prövas i något av dessa områden, för att utröna åtgärdens effekt.

Rondeller har dessutom fördelen att i många fall kunna ersätta trafikljus i korsningar. Att de kan göras estetiskt tilltalande med planteringar är ännu en förtjänst, till skillnad från förfulande farthinder av annat slag.

Mot denna bakgrund föreslår jag kommunfullmäktige besluta

(14)

att uppdra åt gatunämnden att i någon förortsstadsdel göra försök med hastighetsdämpning genom ombyggnad av befintliga korsningar till rondeller.

Ulrika Francke

gotab 93076, Stockholm 1991 Tryckt pa miljovanligt papper

(15)

1991:8 Motion av Per Bondelid (m) om upprustning av Essingetorget

Stora Essingen är en hårt exploaterad stadsdel. Villor och bostadshus ligger tätt.

Grönområden och offentliga uteplatser är få. Essingetorget är ett undantag. Det är centralt beläget på ön med slutstation för två busslinjer. Här finns kiosk, kemtvätt, skomakeri, tobaksaffär och ett mindre konditori. Allt mycket anspråkslöst sedan posten och en av de två livsmedelsbutikerna dragit in sin verksamhet.

Torget har förfallit och öns innevånare uppfattar det som om de styrande i staden endast betraktar Stora Essingen som en angöringspunkt för nya trafikleder.

En upprustning av torget har diskuterats i flera är, men verkställandet har skjutits på framtiden i avvaktan på ett eventuellt nybygge på torget för Konsum.

Nu är lokalfrågan för Konsum löst på annat sätt. Det är därför hög tid att Stora Essingen får en upprustning av torgmiljön. Boende i stadsdelen har med konsult- hjälp, på egen bekostnad, tagit fram ett förslag till förnyelse av torget. Av bifogad ritning framgår att här kan rymmas en mindre torghandel, uteservering, vatten- konst, musikpaviljong, plats för föreningsinformation och dessutom flera gröna träd. Med detta utförande kan torget ånyo bli en central mötesplats för Essinge- borna.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag

att fullmäktige beslutar uppdra åt berörda nämnder, att med framtaget förslag som underlag, medverka till en förnyelse av Essingetorget.

Stockholm den 4 februari 1991

Per Bondelid

(16)

(17)

ESSINGETORGET

ESSINGESTRÄKET

KELRIKTAD KORBANA

1,4417.30.niii 3 Milaunel 133idi

3.(1411. MUA

0. *Ml. NK si ~SAM AV77331.71. 7 ,37.1.74511

&i MALLINAII. 4•711,301. PAIW•3111101. 11.

3.171700 31 IL 7 7.7711.873.100Y.el

411•11.•43 n. Lunna»

W•1113410.777 17. imarra Mon

11,••■••31~0 ehii V•InIde.7730.3 Lla• emounva mua.«

n. inmnsunon-Unn n reva •■•■•■••~7411.•

73 PV Oan.q.cffil . r• .WM.7 OnnOrar Klua

TORGGATAN

1,4,11,111114:

ITCV

"hk. 5,•■15K•

Kåge' 0/J4.4 . v er riva*G.44,15.-r•Li.a.

c•c1.4 C.44,4t 42520..8-

3 5? a ?ful Ahrrn...,,,a53444,..P,A75 OCK npanDWP•ttca enic a .

4p•2. .•

LÖR : laa• - uc y T.Q.

i..11-6 Q. vir : DLKO

.-05 Gal. TE I, K.4. NT37. ■••■ ,,,,,, • Soo kroT

Q. 4C.6641•44144 G.• 3. ii T

•

^

\

- -K s ‘

r

••••■■■

0-att7- - 'Ag=-74"1

C •

20- ¹⁸

r 1

EP

T

L -

SIAB TEKNIK _E

5 SIKIGETURGETsroconu, m ...

30. 0.31

ACte

1. 2

/ •

BADSTRANDSVÄGEN

c

(18)

sramwsappeiNa‘..14. ,11. 4 urr.• g 80.•~04 .~...4...4.11.11•144.~0ink

j

\

‘N,

_

'L • ^{1, • r}

• :

-eramq•

akne.e.191.01•11%~,

4r:1;

_

710 R Cri111013_3

a.OPI

WAX. potn•J‘rs•••

.t...•-: Si

C 0=424z ,43,creaple. ..3.• T4lå• .• ' 44.17:t~l~fill4 ' -Wkw 141,e4

w., .

. I. ~-#4

.s.aii ya,. - •

*alltill•' sa

lem N: geotil ,.4 .4~31 AY a ki. 40 NeWtir

h

7.7=3 1-7L

n-7

^1'

_ ek,

1:-1

CIARE«, 491W

^{••••,-} _'

7

4.. do'k 4

.t•

,430jazomAfrritaA5

es

""r:,` •

4

-

•

. " _ ^. • _ =77:

(19)

1991:9 Motion av Åke Sundström (-) och René Mortensen (-) om nya riktlinjer för elförsörjningen i Stockholm

Att äga lokala distributionsnät för el, vatten och avlopp kan sägas tillhöra de naturliga kommunala monopolen, även om privatägda eldistributionsföretag alltid förekommit och på senare tid blivit allt vanligare.

Däremot finns det ingen anledning för en kommun att själv producera rör till sina va-nät eller äga kraftverk. Flertalet kommuner nöjer sig, vad elsektorn beträffar, med en roll som distributör, och det fungerar utmärkt. Till de få undantagen hör Stockholm.

Enligt miljöpartiets mening finns det starka skäl för kommunen att ompröva sin inställning till hur elförsörjningen skall organiseras. Vi föreslår i denna motion att Stockholm avvecklar alla sina engagemang i producentledet, med undantag för samproduktionen av värme och el i de egna kraftvärmeverken.

Redan på legala grunder kan kommunens nuvarande roll som kraftproducent ifrågasättas, i varje fall vad avser "externa" kraftverk. Att den kommunala kompe- tensen överskreds när satsningar gjordes på äventyrliga gasprojekt på Svalbard och i Siljan är uppenbart, men vi menar att detsamma gäller investeringarna i kärnkraft och i norrländsk vattenkraft. Det finns nämligen ingen koppling mellan ägandet och kommunens möjligheter att fullgöra sina skyldigheter som lokal distributör.

Därför kan ägande av "externa" kraftverk knappast vara förenligt med kommunallagen. Och även om det vore tillåtligt så anser vi det vara olämpligt.

Ett annat mycket starkt motiv för att begränsa verksamheten är att Stockholm Energi under de senaste decennierna varit ett mycket illa skött företag. Bland de större misstagen kan nämnas köpet av andelar i kärnkraftverken i Forsmark och i Oskarshamn, byggandet av ett oljekraftvärmeverk i Värtan, överdrivna satsningar på värmepumpar, en överexpansion av fjärrvärmenäten med tillhörande kraftvärme- verk samt sist, men inte minst, den verkligt stora skandalen: kolkraftvärmeverket i Värtan.

Enbart i det senare projektet förlorar Stockholms skattebetalare minst en miljard kronor. De reala förlusterna på investeringarna i kärnkraftsandelar är av liknande storleksordning. Oljeverket i Värtan har sedan det togs i bruk mest stått stilla, med oerhörda kapitalförluster som följd. Värmepumparna förutsatte höga oljepriser. 1

(20)

och med att priset på olja "normaliserades" 1986 förvandlades även värme- pumparna till förlustaffärer.

Dessa huvudlösa investeringar torde sammantaget ha förorsakat stockholmarna förluster av storleksordningen 2,5-3 miljarder kronor.

Vi konstaterar att kontrollen av verksamheten inom Stockholm Energi varit i det närmaste obefintlig. I ett privatägt aktiebolag skulle ägarens intresse, nyfikenhet och ovilja att förlora pengar ha borgat för ett bättre resultat.

Ett tredje skäl för att sälja externa kraftverk är att man då slipper de problem som självkostnadsprincipen och domstolarnas tolkning av den, medfört. Om den pågående lagöversynen leder till att denna princip utmönstrats ur kommunallagen - vilket vore önskvärt - bortfaller detta argument, men nya bestämmelser kan medföra fortsatta problem.

För det fjärde: det realkapital som idag är bundet i kraftverken ger mycket låg avkastning. Värdet av de "externa" anläggningarna (kärnkraft, vattenkraft, fossil- kondens) kan, efter försäljningen av Svarthålsforsen, beräknas till ca 7 miljarder kronor. Stadens utdelning 1991 (inkl koncernbidraget till stadsteatern) uppgår till 277 Mkr, för hela koncernen. Om vi antar att drygt hälften av utdelningen emanerar från de externa kraftverken, finner vi att direktavkastningen stannar vid under 3 procent.

Efter en försäljning kan intäkterna användas för att återbetala stadens lån (ca 5 miljarder). Pengarna räcker dessutom till att under ett par år finansiera kommunens nyinvesteringar. Kapitalet ger då en förräntning som motsvarar stadens upplånings- kostnad, idag ca 12 procent. Vinsten för kommunen blir därmed 9 procent av försäljningsintäkten, d v s ca 600 Mkr.

Denna vinst gör det möjligt att sänka kommunalskatten med ca 1 krona. För den som tjänar 150 000 kronor motsvarar detta 1 500 kronor per år.

Och detta är inte något nollsummespel, där skattesänkningen äts upp av högre elpriser. Att en mindre del av kraftsektorn byter ägare borde inte alls påverka marknadspriserna. Och dagens marknadspris på s k råkraft är inte högre än den genomsnittliga självkostnaden för den elkraft Stockholm Energi producerar.

Sist, men för miljöpartiet mest betydelsefullt: En försäljning leder till miljö- vinster. Det beror på att den lokala prissättningen blir rättvisare och mer enhetlig.

Inom ramen för ett oförändrat genomsnittspris, reduceras spridningen mellan de idag "subventionerade" kunderna (främst användare av s k avkopplingsbara elpannor) och övriga elanvändare. Eftersom den förstnämnda kategorin är mycket priskänsligare än den senare blir följden att elförbrukningen i Stockholm sjunker.

Därmed bidrar vi för vår del till att reducera användningen av kärnkraft och fossilbaserad elkraft, vilket leder till lägre giftutsläpp och minskade risker för kärnkraftsolyckor.

För de befintliga kraftvärmeverken bör följande riktlinjer gälla. Kolverket i Värtan stängs, efter provdrift och en granskning av om ASEA infriat sina garanti- åtaganden. Om så inte är fallet kan ASEA bli skyldigt att riva anläggningen eller betala skadestånd. Det "gamla" kraftvärmeverket förses med förstklassig rening och övergår successivt (under en 10-årsperiod) till att elda med träbränslen, levererade per båt.

Även i Hässelby och i Högdalen ersätts kolet respektive soporna med träbräns-

(21)

skala knappast blir aktuell. Däremot bör Stockholm Energi använda den "forsk- ningsavgift" som tas ut via taxorna till att stödja utvecklingen av detta alternativ liksom andra tekniska lösningar baserade på förnybara energikällor. Inga bidrag ges till projekt som bygger på utnyttjande av fossila bränslen eller uran.

När det gäller kärnkraften har miljöpartiet tidigare föreslagit att kommunen genom bytesaffärer koncentrerar sitt ägande till den äldsta och sämsta anlägg- ningen, Oskarshamn 1, och därefter stänger denna reaktor. Vi står fast vid detta förstahandsyrkande, men eftersom fullmäktige avvisat det, föreslår vi nu i andra hand en försäljning.

Vid försäljningen av vattenkraftverken bör de kommuner där kraftverken är belägna ha förköpsrätt. För att i någon mån kompensera dessa kommuner för de miljöskador och de intrång kraftverken inneburit, föreslås Stockholm avsätta 5 procent av köpeskillingen, d v s ca 30 Mkr, till lokala miljöfonder, förvaltade av de berörda kommunerna. Fonderna skall lämna bidrag till miljöförbättrande åtgärder.

De riktlinjer som här föreslås har, utöver de ekonomiska och miljömässiga fördelarna, en rad positiva bieffekter. Antalet anställda inom Stockholm Energi kan minska med uppskattningsvis 300 personer, varav ca 200 i Stockholm. Om försäljningen sker till företag med säte utanför Stockholm, får andra regioner, främst i Norrland, ett motsvarande tillskott av arbetstillfällen. Åtgärden bidrar således till att förbättra den regionala balansen.

En bantad energiförvaltning klarar sig med mindre kontorsytor. Företaget disponerar idag kontor som tidigare varit bostäder. En del av dessa kan nu frigöras och användas för sitt ursprungliga ändamål.

Vi hemställer att kommunfullmäktige beslutar att

Stockholms kommun skall avveckla alla engagemang i "extern"

produktion av elkraft och enbart ägna sig åt lokal distribution samt elproduktion i lokala kraftvärmeverk

aktier och ägarandelar i kärnkraftsproducerande anläggningar säljs snarast möjligt

övriga externa kraftverk (vattenkraft, kondenskraft) avyttras inom tre år de kommuner där vattenkraftverken är belägna erbjuds förköpsrätt fem procent av försäljningsintäkten från vattenkraften betalas som ersättning till de kommuner där kraftverken är belägna och att dessa medel används på det sätt som anges i motionen

anta de i motionen angivna riktlinjerna för en övergång till förnybara bränslen i kommunens kraftvärmeverk

av regering och riksdag kräva ett skadestånd på en miljard kronor,

(22)

4 avseende kommunens förluster på kolverket i Värtan

8. i övrigt godkänna dessa riktlinjer.

Åke Sundström René Mortensen

gotab 93182, Stockholm 1991 Tryckt på miljövänligt papper

(23)

1991:10

Motion av Liliane Svensson (s) och Knut Törling (s) om omprövning av beslutet att lägga ner tidningen Välkommen

En majoritet i socialnämnden, bestående av moderaterna, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och stockholmspartiet, har beslutat att tidningen Välkommen skall läggas ner. Det är inte ett klokt beslut. Många pensionärer har reagerat på detta.

De upplever tidningen som ett värdefullt kontaktorgan och som en viktig källa för information.

Tidningen når Stockholms stads drygt 140 000 pensionärer till en kostnad av endast ca 15 kronor per år och pensionär.

Utrednings- och statistikkontoret (USK) har på socialförvaltningens uppdrag genomfört en läsvärdesundersökning. Undersökningen visar att tidningen är mycket uppskattad. 70% läser varje nummer och 44% läser "allt". Många pensionärer är också beredda att betala för tidningen.

Den s k ÄDEL-reformen, som träder i kraft den 1 januari 1992 och som innebär förändrat ansvar för service och vård till äldre och handikappade, kommer att kräva stora informationsinsatser. Här skulle tidningen Välkommen kunna vara en viktig och naturlig kanal till pensionärerna.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi

att beslutet om att lägga ner tidningen Välkommen omprövas.

Liliane Svensson Knut Törling

gotab Stockholm 1991 Tryckt på miljövenligt papper

(24)

-,•

I • L. t_4,-1- - r

iii-16T j i; 'J (A ra:s ii mi •4 .L.';:k;

eggIk I rrfe

cifr.Kr rn ÅiV

i Ann

nl.nn;;.zir! na.

Luk AMil Ser fd å=Titkb052 am

.066 .-"Acf 4.'AtIktgiå:rjocl ..tsIL 1 nrl'äU 7'11 Rf'4,Shi gl.r."..Pi 1"111/?. LP WYTISt7 113 Mr-.);1' rinn:inb; j 13v5iere., ;12 rkit 1..;r 3 ,<.Jy,-,! 7_ 5 71. [knal ,..;!'..t'1".! CO 041 gt).4)2 `,-I■rili,D11:Å5r;12 Jc

4:jociLenn: 630Y »it3=i- it!

iri 1 k91i2b) tbo -qhfabgrtiU

, :r•r7 kla liv hr . 7.-.tIrrituff5.414iff:i 3n i wit3,m3biluåhblgyekil a 5 i iVi1motr3k

„, loeär 15c1rt,r; 5tFär .12M.! OV .brioP:Ing4 n5gainlyil .1g2 ;A:7,e1 .1113 "Fr: be-rf,.+1

, LJ rA.) ±"t-t-Y i i t5 t;.11 tie ,rtIrthcitri lå CIA

.f.,b2.irra51014 ib° uitrit:51 It5donni

i-.32115V 547 » ?:dH abigIr ;a-triolni el()

'TTIlki 7if,./: ifulBa r.x .gblihr '11:1 VP, riUn2(ed 10111 n5t 1.^‘"i r r tut i-7 1,..-år p;gAtr 18 JIB

ritnndet ri miorbboR

gi NA.

t5,3?.^aiSsr2. .4m5513.

V,C - 111,,,-kjak