Kvalitetsregister Pla-ormsprojektet
Kvalitetsdatabasen Stepwise Utvecklingsprojekt
RIKSÄT, RIKSÄT 2.0 och Stepwise
Andreas Birgegård, PhD
Registerhållare, Stepwise-‐ansvarig
Sanna Aila Gustafsson, PhD
Registerhållare
SyLe med kvalitetsregister
Begränsade diagnosgrupper eller behandlingar
•
Följa indikatorer över de vårdinsatser som ges
•
Skapa förutsäQningar för utveckling av vårdens kvalitet och verksamhet
•
Jämföra mellan verksamheter och över Sd
•
Forska på naSonell nivå: stora grupper med bra generaliserbarhet
•
EffecSveness isW efficacy
•
Hälsoekonomi
Ny psykiatrisk registerpla-orm:
ReQua
•
Ska handhas av KCP i Örebro
•
På gång under hösten
•
DatainspekSonen och juridiken
• ELer datainspekSonens granskning:
SITHS-‐kort Sll alla!
• Ny utmaning: Kvalitetsregister med bedömningsstöd
RIKSÄT
Störst hi_lls:
>12 500 behandlingar 87enheter
Årsrapport 2008-‐2009 på:
hQp://www.kcp.se/vara_kvalitetsregister/riksat/
under “Mer om RIKSÄT”
Exempel (I)
Andel som angivit ”Sll stor hjälp”
N=2024; Ungdomar=565, Vuxna=1459
Exempel (II)
Andel som angivit ”oLa”, ”mycket oLa” eller ”allSd”
N=2024; Ungdomar=565, Vuxna=1459
Bedömningsstöd och symptomuppföljning i registerform:
Semi-‐strukturerade intervjuer
Frågeformulär
Redskap för behandlingsuvärdering
Direkt feedback på resultaten
Skapar informaSon som ger
• bäQre bedömningar
• kliniskt användbara data
• forkning klinik
stepwise
stepwise
RIKSÄT +
Stepwise
= SANT?
1. Registrering via Internet var etablerat
2. RIKSÄT dock inte så givande för den enskilde klinikern och paSenten?
3. Stepwise kompleQerade med kliniskt relevant informaSon
RIKSÄT 2.0 ska likna Stepwise mer
Primärvård, vuxenpsykiatri, BUP, osv:
RIKSÄT
Ätstörningsspecialister:
Stepwise
Metoder som ska in i RIKSÄT
1. Structured EaSng Disorder Interview (SEDI, 20-‐30 frågor)
Strikt eLer DSM-‐IV, forskningskriterier för BED, ålders-‐ och könsanpassade BMI-‐
gränser för <18 år
1. Psychiatric Status RaSng for Anorexia and Bulimia (PSR)
Skala 1-‐6, grad av remission vs. sjuklighet i ätstörning samt funkSonsnedsäQning/
komplikaSoner
1. EaSng Disorders ExaminaSon QuesSonnaire (EDE-‐Q, 28 frågor)
Delskalor: Återhållsamhet, Ätbekymmer, Figurbekymmer, Viktbekymmer, samt frågor om kriteriebeteenden
1. Clinical Impairment Assessment (CIA, 16 frågor)
Hur mycket stör ätstörnoingssymptomen funkSon/livskvalitet
Frågeområden i RIKSÄT 2.0
Boende, utbildning, sysselsäQning, försörjning.
RiskSllstånd i Sllägg Sll ätstörningen
Ålder ätstörningssymtom
Puls, blodtryck, längd, vikt
Självskadehandlingar/suicidhandlingar
Öppenvårdsinsatser
Slutenvårdsinsatser
Vårdplan
Samverkan
KompleQerande system
RIKSÄT utan paSent
RIKSÄT med
paSent Stepwise Bedömning Strukturerad ätstörningsintervju
Strukturerad axel-‐I-‐intervju Kliniska skaQningar
SjälvskaQning Ätstörningssymptom Livskvalitet/funkSon Psykiatriska symptom
Självbild
Valbara formulär (neuropsykiatri, självskada osv)
Demografi , struktur-‐ och
processdata
Boende, försörjning, sjukskrivning…
Behandlingsinsatser:
typ, mängd, form…
EnhetsinformaSon
I nödf all
Basniv å
Spe cialis t-‐
niv å
Hur skulle det kunna se ut?
ÅRLIG UPPFÖLJNING Namn, pnr, osv Bedömning
SEDI Ätstörning UNS (iniSalt Anorexia nervosa) BMI 19.2 (iniSalt 16.8)
PSR 4 (Har ätstörning men ingen svår funkSonsnedsäQning. IniSalt 5) SjälvskaQning
CIA: 8 (iniSalt 19. Kliniskt gränsvärde ≥16)
Förbättrad, förhöjd
Förbättrad, normal
Oförändrad, klinisk Förbättrad, klinisk
EDEQ
Initialt Dagsläge Förändring
Subjektiv hetsätning per vecka 7 1 Förbättrad
Kräkning per vecka 4 0 Förbättrad
Träning/fasta per vecka 8 6 Oförändrad
EDEQ, forts.
Tillgång Sll data
Egna data Sllgängliga via fasta rapporter, rapportgenerator och filer med rådata
EQ flertal standardrapporter ska skickas Sll olika målgrupper, vara Sllgänliga för prenumeraSon eller publiceras på Internet
Externa forskare ansöker för resp. frågeställning
• Godkännande från regional eSsk kommiQé
• KCP’s forskningskommiQé rådgivande
• Registerhållarna beslutar, avtal skrivs
Öppna jämförelser 2011
Vi har rapporterat aQ vi kommer aQ SQa på följande fem indikatorer:
Andel paSenter som är diagnosfria vid eQårsuppsföljning
Andel AN-‐paSenter med posiSv viktutveckling vid eQårsuppföljning.
GAF-‐utveckling vid eQårsuppföljning.
Antal sjukskrivningsdagar vid eQårsuppföljning.
Andel paSenter som erbjuds vård inom vårdgaranSSden.
FramSds-‐
planer
Generera kliniskt användbara rapporter och riktlinjer (Ex: studie om ätträning)
Forskning på registerdata. Ett doktorandprojekt är påbörjat. Ytterligare ett tiotal studier baserade på riksätdata är under etikprövning
Ansökan om genombrottsprojekt kring patienter med ätstörning och samtidig övervikt
13% av patienterna som nyregistreras i RIKSÄT är överviktiga.
Överviktiga patienter återfinns I alla ätstörnings-
diagnoser utom AN, men det är bara BED som syns i forskningslitteraturen.
PaSenter med övervikt och ätstörning:
Bakgrund
PaSenter med övervikt och ätstörning:
U9all e:er behandling
Andelen diagnosfria vid avslut 60% (de som fullföljde behandling)
Mer nöjda med behandlingen.
Men, mer än var fjärde patient hade en fortsatt negativ viktutveckling under behandlingstiden.
36% upplevde att de hade stora kvarvarande svårigheter i relation till mat, vikt och ätande.
PaSenter med övervikt och ätstörning:
Tänkbart utvecklings-‐
område
Utveckla interventioner som behandlar
ätstörningen och stabiliserar vikten, eller påbörja viktnedgång hos patienter med samtidig övervikt.
Inom kort initierar SKL genombrotts-projekt där vi avser meddela intresse.
Är din enhet intresserad så hör av er!
