10.4 Årsredovisning 2012 sid 53-107

(1)

Kommunstyrelsen

K o m m u n s t y r e l s e n är f u l l m ä k t i g e s verkställande o r g a n o c h a n s v a r a r för att l e d a o c h s a m - o r d n a k o m m u n e n s v e r k s a m h e t e r . K o m m u n s t y r e l s e n a n s v a r a r ä v e n för k o m m u n e n s p l a n - o c h e x p l o a t e r i n g s v e r k s a m h e t s a m t är a r k i v m y n d i g h e t o c h k r i s l e d n i n g s n ä m n d . I k o m m u n s t y - r e l s e n s budget h a n t e r a s o c k s å fullmäktige o c h r e v i s i o n e n s a m t ö v e r f ö r m y n d a r e n , s o m är ett s p e c i a l l a g s r e g l e r a t obligatoriskt f ö r t r o e n d e m a n n a o r g a n . Inom k o m m u n s t y r e l s e n finns ä v e n konsult- o c h s e r v i c e a v d e l n i n g e n s o m tillhandahåller interna a d m i n i s t r a t i v a servicetjänster.

Resultaträkning (mkr)

Redovisning 2010

Budget 2012*

Resultat/

avvikelser belopp Verksamhetens

intäkter

130,7 159,9 184,3 127,3 57,0

Verksamhetens kostnader

242,3 309,6 341,3 285,1 -56,2

Verksamhetens nettokostnader

111,6 149,7 157,0 157,8 0,8

Investeringar 0,8 1.0 1,9 2,2 0,3

* I budgetramen ingår tilläggsanslag och engångsbelopp från kommunstyrelsens oförutsedda samt buffert med totalt 26,0 mkr.

Ekonomi

Det ekonomiska utfallet för 2012 uppgår till 157,0 miljoner kronor vilket är ett överskott på 0,8 miljoner kronor jämfört med budget.

Kommunledningskontoret redovisar ett över- skott med 2,4 miljoner kronor. De verksamheter inom kommunledningskontoret som redovisar ett överskott är bl.a. personalavdelningen (4,4 mkr), och beror på högre intäkter, lägre kostnader för utbildningar, rehabilitering, omställning samt att medarbetarenkäten genom- förs i år. Plan- och exploaterings-avdelningen redovisar ett överskott (2,2 mkr) och beror på vakanta tjänster och omdefinering av drift- projekt till exploateringsprojekt. Ytterligare överskott redovisas för verksamheten gemensam utveckling (0,8 mkr) p.g.a. att vissa projekt inte har kunnat starta. Även kommunikations- avdelningen redovisar ett bättre utfall än budget (0,3 mkr) som avser lägre kostnader för T V produktion ( D L T V ) . Kommunstyrelsen IT avdelning redovisar ett underskott (5,6 mkr) för 2012. Underskottet beror på att kommungemensamma system ökat driftkostnaderna, exempelvis för lagring. Vidare har kommunens verksamheter ändrat sitt beleende och börjat använda kommunikations-nätet i betydligt

större utsträckning. Detta har också ökat kraven på säker kommunikation vilket ökat driftkostnaderna.

Andra verksamheter som redovisar ett överskott jämfört med budget är kommunrevision (0,1 mkr), kommunstyrelsen (1,4 mkr) avseende lägre kostnader för projekten "utred- ning bolagisering S o l o m " , papperslös nämnd- hantering och lägre utfall för klimat-och m i l j ö - beredningen. Överförmyndaren redovisar ett överskott (0,1 mkr).

Underskott redovisas för kommunfullmäktige (0,1 mkr), skydd och säkerhet (0,4 mkr) vilket beror på icke budgeterade avskrivningskostna- der för inpasserings-systemet.

Kontaktcenter genererar ett underskott (0,5 mkr) och beror på behov av fler handläg- gare under uppbyggnadstiden.

Konsult- och serviceavdelningen visar ett underskott (2,1 mkr) och beror på ökade IT- kostnader. Avdelningen har även belastats med kostnader för ombyggnation av receptionen i Turebergshuset som inte inrymts inom beviljat tilläggsanslag för engångssatsningar 2012.

(2)

Investeringarna uppgick till 1,9 miljoner kronor vilket ger ett överskott (0,3 mkr) jämfört med budget.

Prestationer

Den totala sjukfrånvaron visar en nedåtgående trend. Sjukfrånvaron har minskat från 2010 (3,95 %) till 2012 (3,0 %). Dock visar trenden att sjukfrånvaron i ålderskategorin under 29 år har ökat från 2010 men sjukfrånvaron för kategorin över 50 år har sjunkit.

Historiskt har kommunledningskontoret låga siffror för den total sjukfrånvaro och man har en bra fysisk- och psykosocial arbetsmiljö. Under 2012 har kommunledningen introducerat en rehabiliteringsprocess, en friskvårdssatsning tillsammans med llrim, ett åtgärdsprogram för personer med psykisk ohälsa i samarbetar med försäkringskassan och företagshälsovården.

Måluppfyllelse

Ar 2012 ska Sollentuna kommun ha behållit eller förbättrat sin placering i Svenskt näringslivs kommunranking jämfört med 2011.

- Målet är uppfyllt. Enkäten genomförs under hösten/vintern 2012 och resultaten redovisas våren 2013. Målsättningen är att Sollentuna rankas lika eller bättre än 2011. För 2012 placerades Sollentuna kommun på fjärdeplats.

Lönespridningen ska öka.

- Målet är uppfyllt. V i d jämförelse av löne- spridningen mellan 2011 och 2012 för de 10 största tjänstegrupperna har lönespridningen ökat i 7 av dessa. Främst har lönespridningen ökat bland fritidspedagoger och elevassistenter.

Lönebildningsprocessen implementeras i samband med löneöversynen 2012. Vilket är ett hjälpmedel för alla chefer att sätta differentie- rade och individuella löner kopplade till mål och prestation.

Alla arbetsplatser ska genomsyras av Sollentuna kommuns persona/ide.

- Målet är uppfyllt. Meclarbetarindex för år 2011 i Sollentuna kommun blev 70 och svars- frekvensen 87 procent.

Meclarbetaienkäten var utformad för att täcka de olika delarna i personalidén; arbetsmiljö, ledarskap, arbetsglädje, inflytande, ulveckling samt lönepolitik.

Sjukfrånvaron ska minska.

- Målet är inte uppfyllt. Sjukfrånvaron har ökat från totalt 4,77 % år 2011 till 5,1 % år 2012.

Ökningen har skett i samtliga förvaltningar utom Kommunledningskontoret där sjukfrån- varon minskat något.

Sjukfrånvaron år 2011 i Sollentuna kommun var mycket låg med 4,77 %, andel långtidssjuka 32,83%. Genomsnittlig sjukfrånvaro för kommuner i Stockholms län var 5,46 %.

Process för rehabilitering är framtagen och implcmenterad vilket bör leda till att vi tidigare kommer i gång med aktiviteter för att minska sjukfrånvarons längd. Jobba förebyggande och främjande.

85 procent av de som besöker www.sollentuna.se ska helt, eller delvis, hitta den information de söker.

- Målet är uppfyllt.

Mot bakgrund av e-visionen ska Sollentuna kommun senast 2013 ha infört minst 5 nya e- tjänster som följer kommunens gemensamma plattform för e-tjänster.

Delmål för 2012: Tillräckliga förutsättningar för utveckling av e-tjänster ska vara klara och förankrade i organisationen. Minst en befintlig e-ljänst ska vara omarbetad så att den följer den nya plattformen.

- Delmålet är inte uppfyllt. Utvecklingsprojekt- ledare för e-förvaltning fanns på plats först en bit in på 2012 och del förberedande arbetet hanns därför inte slutföras. Styrgruppen har beslutat genomföra en fördjupad förstudie och skjuta på projektaktiviteterna till 2013.

Kvalitet

Kommunledningskontoret har inget gemensamt kvalitetsledningssystem utan arbetet med kvalitetsstyrning sker huvudsakligen inom varje avdelning. Kontoret har för 2012 tagit fram en verksamhetsplan vilken kommer följas upp med en verksamhetsberättelse.

Inom kommunledningskontoret har under året bedrivits ett intensivt arbete med att införa nya, och vidareutveckla befintliga, kommungemensamma system i syfte att möjliggöra bättre effektivitet och förbättra tillgången till kvalitetssäkrad information, se vidare viktiga händelser.

(3)

Plan- och exploateringsavdelningen deltar sedan en tid i "Stadsbyggnadsbenchen" tillsammans med några andra kommuner i Stock- holmsområdet. I nätverkets första mätning placerade s i g Sollentuna mycket bra.

Externa rapporter har vid jämförelser med andra kommuner visat att Sollentuna kommuns webb placerat sig bättre än genomsnittet för delta- gande kommuner. Under året har grunden lagts för att under våren 2013 införa ett nytt intranät i syfte att höja kvalitet och tillgänglighet till den interna informationen.

Personalavdelningen följer löpande upp hur personalidén efterföljs, i huvudsak genom med- arbetarenkät, lönekartläggning, sjukskrivnings- statistik, personalomsättning. Jämställdhet mellan kvinnor och män mäts årligen genom de nio nyckeltal som bildar Jämix, se vidare per- sonalavsnittet i årsredovisningen för analys av resultatet. E n ny jämställdhetsplan har beslutats.

Sollentuna har fortsatt delta i jämförelse av finansiella profiler. 2012 års jämförelse visar som tidigare att Sollentuna kommun har en mycket stabil och trygg finansiell ställning.

Under 2012 utvecklades och infördes en ny budgetprocess for kommunen. Under 2012 genomfördes ett omfattande arbete med att ta fram kommunövergripande mål, nämndernas åtaganden och därtill kopplade handlingsplaner.

Arbete med mått till de kommunövergripande målen och nämndernas åtaganden samt nyckeltal till kvalitetssystemet har pekats ut som viktiga utvecklingsområden för de närmaste åren.

Viktiga händelser

Under 2012 har kommunstyrelsen implemente- rat en ny budget- och målprocess.

Den första oktober 2012 tillträdde en ny kommundirektör.

Utbyggnationen av kontaktcenter har fortsatt under 2012. Sedan början av året svarar kontaktcenter på frågor om konsumentupplysning, m i l j ö - och hälsa, bygglov och detaljplaner.

Kommuninnevånare som vill titta på, eller hämta en ritning på hus vänder sig numera till kontaktcenter där byggnadsarkivet finns.

Flera projekt inom ramen för IT-baserade administrativa system har fortsatt under året.

B l . a . kan nämnas att det kommungemensamma ärendehanterings-systemet Public 360 har drift- satts i samtliga förvaltningar.

Ekonomisystemet Raindance har uppgraderats under året och kompletterats med nya moduler för elektroniska bokföringsorder och projektre- dovisning. Ett nytt beslutsstödsystem, B I B A , har implementerats med både ekonomi- och personal rapporter för stöd till chefer och ekonomer. Ett administrativt systemstöd för ledningssystem och styrprocesser upphandlats vilket på sikt bör kunna effektivisera arbetet med styrprocesserna på samtliga nivåer i organisationen.

Implementering av personalprocesser gällande lönebildning, rehabilitering och arbetsmiljö har genomförts. Ett Hälso- och viktminsknings- projekt har också initierats.

Kommunens webbplats har gjorts tillgänglig via mobiltelefon.

Under 2012 genomfördes ett försök med att implementera läsplattor för kommunstyrelsen ledamöter.

Inom stadsbyggnadsprocessen har man tagit ett stort kliv mot en effektivare hantering genom upphandling av ett nytt systemstöd som ska införas under 2013.

Ett intensivt arbete har bedrivits under året. En näringslivsstrategi har tagits fram i bred sam- verkan, en rad möten har ordnats för företagare.

Upphandlingsregler/information om upphand- lingar har förbättrats, informationen på hemsi- dan har gjorts o m , ett nyhetsbrev har startats och en rad åtgärder för att förbättra servicen för näringslivet har vidtagits.

Delar av näringslivsfunktionen överfördes till utbildnings- och marknadsnämnden ( U A N ) , den strategiska näringslivsfunktionen är dock fortfarande placerad under kommunledningskontoret.

M e d anledning av Sollentuna firar 150 år som kommun har en jubileumsbok utgivits och tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomförde kommunstyrelsen ett jubileumsmaraton i juli 2012.

Räddningstjänsten

Brandkåren Attunda planerar för en ny brand- station i Sollentuna, eventuell placering för denna är på gamla O K / Q 8 stationens mark vid Edsbackarodellen.

Bostäder och arbetsplatser

Den nya stadskärnan i Sollentuna centrum växer fram och ytterligare bostäder, restau-

(4)

ranger ocli affärer har tillkommit under året. På västra sidan järnvägen står snart Sollentuna- hems nya bostadshus klart intill Bygdevägs- bron, 150 lägenheter. Utbyggnaden av Ture- bergs allé fortsätter sakta och 50 bosläder liar byggts. I Edsberg har ett äldreboende med 100 lägenheter färdigställts.

I december tog fullmäktige beslut om en ny översiktsplan för kommunen, ett arbete som pågått fem år slutfördes och inriktningen för Sollentunas utveckling för den närmaste 20- årsperioden lades fast.

Planeringen för nya bostads- och verksamhets- områden fortsatte. Väsjöområdet med sina nära 3 000 bostäder var det dominerande projektet, men de första planerna väntar fortfarande på att klara rättsprocessen och vinna laga kraft. Under året inleddes studier av Helenelunds centrala delar med sikte på att stadsdelen ska få en bra koppling till Kista och bli en naturlig del av den regionala stadskärnan. Många andra mindre projekt pågår och totalt arbetar förvaltningen med närmare 100 detaljplaner.

Medborgardialogerna fortsatte, denna gång fick de boende i centrala Sollentuna framföra sina synpunkter på stadsdelens utveckling.

I december förlängdes pendeltåget till Uppsala v i a Arlanda vilket säkert kommer att påverka den mentala bilden av en sammanhängande region över länsgränsen

Miljö- och klimatberedning

Under året har beredningen kompletterat åtgärdsplanen till kommunens klimatstrategi.

T i l l grund för kompletteringen utfördes en intervjuundersökning- Klimatbarometern - bland kommuninvånare med stöd av S K O P . Undersökningen leder till slutsatsen att kommunen kan underlätta för sollentunaborna att leva mer klimalsmart genom att utveckla avfallshantering, sopsortering och återvinning, bidra till att förbättra kollektivtrafik och cykel- möjligheter samt genom mer och bättre information. Utöver detta har kartläggningen av den kommunala organisationens klimatpåverkan fortsatt.

Kommunikations- och integrations- beredningen

Beredningen har tagit fram ett förslag på en ny policy för extern kommunikation, tillgänglighet och service som antogs av fullmäktige våren 2012. Beredningen har även tagit fram förslag

på en ny integrationspolicy - Policy för öppen- het och mångfald - som under hösten gått på remiss till nämnderna. Policyn slutbehandlas och förväntas bli antagen av fullmäktige våren 2013.

Framtidsutsikter

Kommunövergripande beslut

Kommunen ska framöver upprätthålla ekono- misk balans. Samtliga nämnder kommer att erhålla förutsättningarna inför budgetarbetet 2014 i samband med alt preliminärt budgetför- slag tas i kommunstyrelsen. Den nya budget- processen infördes under 2012 och innebär att kommunfullmäktige kommer att beslutar om ny budget för 2014 redan i juni istället för novem- ber.

Övergripande planering och infrastruktur Stockholm har en stark tillväxt och det gäller särskilt stråket mot Uppsala samarbetet inom ABC-stråket fortsatte med särskilt fokus på Ostkustbanans bristande kapacitet och den viktiga frågan om Arlandas utveckling, där avsaknaden av slutgiltigt hållbara lösningar kopplade till buller- och utsläppsrestriktioner hotar flygets och därmed både regionens och landets förutsättningar för tillväxt.

Sollentuna ska fortsätta växa, främst i koliek- tivtrafiknära lägen intill våra stationer och i den nya stadsdelen runt Väsjön. Målet är att det under närmaste 10-årsperioden ska tillkomma 400-500 bostäder per år. Det är en utmaning eftersom byggandet inte helt går i takt med att planerna växer fram. Många som efterfrågar bostad har inte ekonomiska möjligheter att ta sig in på bostadsmarkaden. En v i k t i g fråga för kommunen blir att prioritera projekt med hög genomförandepotential.

V i k t i g a infrastruklurförändringar den närmaste 10-årsperioden är utbyggnad av Förbifart Stockholm, breddning av Stäketvägen och en anslutning av Tvärspårvägen till Helenelund via Kista. N y a stombusslinjer planeras som komplement till spåren. I samband med utbyggnaden av ett modernt nät för kraftför- sörjningen av Stockholm kraft-ledningarna genom Törnskogen/Häggvik och Sjöberg tas bort.

(5)

Ekonomiskt utfall 2012, tkr

Verksamhet Intäkter Kostnader Netto- Budget Avvikelser kostnader* mot budget

Kommunfullmäktige 3 577 3 577 3 504 -73

Kommunrevision 1 248 1 248 1 348 100

Kommunstyrelsen 20 761 20 761 22 2 0 1¹ 1 440

Kommunledningskontor 91 242 179 418 88 176 90 548² 2 372

Överförmyndaren 8 071 12 932 4 861 4 913 52

Konsult- och serviceavd. 64 080 66 150 2 070 0 -2 070

Kontaktcenter 5 828 9 098 3 270 2 750 -520

Skydd och säkerhet 9 642 9 950 308 -75* -383

Räddningstjänst 5 452 37 709 32 257 32 2 4 3³ -14

Övrigt 3 458 455 325 -130

Summa 184 318 341 301 156 983 157 757 774

*) Minustecken framför beloppet innebär att intäkterna överstiger kostnaderna för den verksamheten.

Verksamhetsmått

Redovisning Redovisning Redovisning 2010 2011 2012 Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro i procent 3,95 3,82 3,00 Nyckeltalet för den totala sjukfrånvaron redovisas för alla anställda

1 Tilläggsanslag ingår för Skadestånd-överförmyndare (200 tkr), Turebergs villaägarförening (25 tkr), Turebergskyrkan klockstapel (100 tkr), Rent spel (150 tkr), film om Häggvik (50 tkr), trafiksatsning Stockholm (50 tkr), Sollentunakören (30 tkr), bildande av vårdbolag (1 500 tkr) samt engångssatsningar (600 tkr).

Tilläggsanslag ingår för Turebergshuset, anpassning av lokaler (4 300 tkr), utveckling av budgetprocess (1 300 tkr), förstudie nytt kommunalhus (300 tkr) samt engångssatsningar (16 940 tkr).

Tilläggsanslag Brandkåren Attunda (500 tkr).

(6)

Trafik- och fastighetsnämnden

Trafik- o c h f a s t i g h e t s n ä m n d e n a n s v a r a r för s k ö t s e l n a v k o m m u n e n s gator, v ä g a r o c h övriga a l l m ä n n a platser. N ä m n d e n s v a r a r ä v e n för k o m m u n e n s p a r k e r i n g s ö v e r v a k n i n g o c h är tillika t r a f i k n ä m n d . N ä m n d e n förvaltar k o m m u n e n s mark, inklusive naturreservat, o c h fastigheter s a m t s v a r a r för s k ö t s e l o c h ny-, till- o c h o m b y g g n a d av k o m m u n e n s fastigheter.

Budget 2012

Resultat/

intäkter

204,6 198,9 199,0 198,3 0,7

292,3 315,0 329,5 324,1 -5,4

87,7 116,1 130,5 125,8 -4,7

Investeringar 117,0 120,7 65,0 242,5 177,5

Ekonomi

Nämndens totala nettokostnader uppgår till 130,5 miljoner kronor vilket är ett underskott med 4,7 miljoner kronor.

Nämnden har ett underskott (0,2 mkr) fbr utbildningsinsatser som gjorts under året.

Fastighetsverksamheterna totalt visar ett över- skott j ä m f ö r t med budget på 3,6 miljoner kronor. Kapitaltjänstkostnaderna är 7,8 miljoner kronor lägre än budget. Intäkterna är lägre för verksamhetsfastigheter (-1,5 mkr) och kulturfastigheter (-1,0 mkr).

Gator och vägar redovisar ett underskott om 8,4 miljoner kronor vilket främst beror på mer omfattande snöröjning (2,3 mkr), högre kapi- taltjänstkostnader (2,5 mkr) som avser aktive- ringar som inte budgeterats samt merkostnader (0,7 mkr) i samband med Jubileumsmaraton.

Trafikverksamheternas nettoresultat är positivt (0,2 mkr). Intäkterna för parkerings- och felpar- keringsavgifter ger ett överskott på 2,2 miljoner kronor. Intäktsöverskottet har används till inköp av nya parkeringsautomater och konsulter har anlitats i verksamheten.

Nettoinvesteringarna uppgår totalt till 65,0 miljoner kronor, varav fastighets investeringarna utgör 42,1 miljoner kronor. Under året har ventilationsarbetet på Rudbeck fortsatt och Rudbecksskolans make-over har avslutats.

A n d r a stora projekt är förskolan vid Rosjösko- lan och diverse radonsaneringar. Under året hat- en konstgräsplan vid Kärrdals IP färdigställts.

Flertalet projekt är i tidiga skeden och investe- ringskostnaderna är därför lägre än budgeterat.

Gata och park har under året investerat 22,8 miljoner kronor i bl.a. tillgänglighetsåtgär- der, infrastruktur, trafiksäkerhetshöjande åtgär- der och lekplatser. Ett antal busshållplatser har tillgänglighelsanpassats och fått nya cykelställ, samtidigt har också gång- och cykelvägarna i anslutning till dessa setts över. Arbetet att se över kommunens gång- och cykelvägar fort- sätter med både nya leder och förstärkt belysning. Projektet for ny ytbehandling av grusvä- gar avslutades under året.

Måluppfyllelse

För trafik- och fastighetsnämnden redovisas inga mål enligt fullmäktiges målstyrningsmo- dell.

Kvalitet

Fokus i kvalitetsarbetet har under året legat på att göra en analys av verksamheterna fbr att kunna påvisa var eventuella brister finns, därefter har åtgärder vidtagits för att en effektiv verksamhet ska kunna bedrivas.

Stora brister identifierades inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, dessa är nu åtgärdade.

En annan viktig byggsten, för att lägga grunden

(7)

till ett framtida kvalitetsarbete, har varit arbetet med verksamhetsplaneringen. Att få en samlad och prioriterad bild av vad som behöver göras är nödvändigt for utvecklingen av verksamheterna.

Kontoret har även arbetat med att beskriva arbetsflöden inom T F K . Detta har flera syften.

Att systematiskt gå igenom alla moment säker- ställer att rätt saker utförs och att det görs på rätt sätt. Det leder till ett effektivare arbetssätt med högre kvalitet och ger ett bra underlag for vidare utveckling. Sårbarheten minskas då alla rutiner och moment är dokumenterade och kända. Ytterligare en fördel är att vi tydliggör våra behov av systemstöd.

Inom ekonomi har kontoret tagit fram ett nytt sätt att redovisa for fastighet och naturvård.

Detta var redan gjort för gata/park/trafik. A l l a fastigheter har fatt objektnummer och detta innebär att vi kommer kunna följa kostnader och intäkter per fastighet. Analysen av verksamheten och hur pengarna används blir på detta sätt m ö j l i g att genomföra. Ytterligare ett arbete har genomförts för att få en effektivare hantering och utnyttjande av de avtal vi har inom verksamheterna.

Sedan starten 2011 har 14 personer rekryterats utöver de som fanns i planen för kontoret. A v dessa är 8 nyrekryteringar och 6 ersättnings- rekryteringar. Det går inte att utföra ett arbete ined kvalitet när det inte finns personella resurser som räcker.

Viktiga händelser

Kontoret har under 2012 fortsatt arbetet med att skapa struktur och tydlighet i sitt uppdrag.

Processkartläggningarna av våra arbetsflöden, belysning av våra kommunikationsvägar (internt och externt) m.m. syftar till en effektivare organisation.

N y parkupphandling är genomförd och den träder ikraft 2013. E n ny cykelplan har tagits fram, och har hunnit gå på remiss till hela Sollentuna. Trafikmiljöerna runt kommunens skolvägar har inventerats, utvärderats och analyserats. Ett bra underlag finns nu för det vidare arbetet med säkra skolvägar. Under- hållet av kommunens gång- och cykelvägar har intensifierats under året och ny beläggning har lagts. Tillgänglighetsanpassningar av stråk vid centrumområden i form av gångba- nor, ramper, avfasning av kantsten och liknande har genomförts. Även tillgänglig-

hetsanpassningar av busshållplatser har högprioriterats. Trafiksäkerhetshöjande åtgär- der i form av förstärkt belysning vid över- gångsställen, siktröjning, ombyggnation av vissa korsningar, skyltning m.m. har utförts.

Törnskogens naturreservat är numera ett naturreservat, och kommer från 2013 ingå i den ordinarie reservatsförvaltningen. Tillgänglig- het till naturreservaten fortsätter ha hög prioritet för våra naturvårdare.

På fastighetssidan är nu det omfattande reno- veringsarbetet med 7 stycke dusch- och omklädningsrum klart. Rudbeckskolan har fått en make-o ver och ny ventilation. En energi- controller är anställd så att förvaltningen kan arbeta fokuserat med energifrågor för kommunens fastigheter. Planerat underhåll fokuserar på klimatskalet (tak, fasad, fönster), detta kommer på lite sikt ge färre akuta skador på fastigheterna vilket ger bättre ekonomi.

Framtidsutsikter

Under 2013 kommer arbetet med kvalitet att förfinas. Målet är att definiera och ta fram ett antal representativa nyckeltal för varje verksamhet som kan ge en uppfattning av om verksamheten har hög kvalitet och effektivitet och användas som underlag för prioritering av för- bättringsarbete. Dessa nyckeltal bör också kunna vara användbara i resursäskande och resursplanering.

Information och kommunikation är viktigt för verksamheterna och har många kontaktytor.

Dessa har kartlagts och arbetet för att få hög kvalitet i information och kommunikation med alla intressenter fortsätter.

Arbetet med processkartläggning fortskrider enligt plan.

(8)

Ekonomiskt utfall 2012, tkr

Verksamheter Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget 2012 Avvikelse mot budget

Nämnd 0 1 225 1 225 1 000 -225

Kontor 0 6 436 6 436 6 570 134

Fastigheter 189 182 214 310 25 128 28 716 3 588

Gator och vägar 3 966 78 119 74 153 65 780 -8 373

Parker 16 297 16 297 16 245 -52

Naturvård 1 409 7 058 5 649 5 591 -58

Trafik 4 483 6 110 1 627 1 870 243

Summa exkl reavinster 199 040 329 555 130 515 125 772 -4 743

*) Minustecken framför beloppet innebär att intäkterna överstiger kostnaderna för den verksamheten.

Verksamhetsmått

Redovisning Redovisning Redovisning 2010 2011 2012 Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro i procent 0 1,87 2,89

Nyckeltalet för den totala sjukfrånvaron redovisas för samtliga anställda.

(9)

Investeringar 2012, tkr

Objekt Inkomster Utgifter Netto- Budget Avvikelse utgifter 2012 mot budget Fastigheter; renovering/nybyggnation

Vaxmoraskolan 0 119 119 0 -119

Gröndalsskolan 0 35 35 0 -35

Rudbeckskolan 0 4 995 4 995 4 000 -995

Häggviksskolan 0 17 17 0 -17

Överby stall 0 111 111 0 -111

Värmesystem Häggvikskolan 0 1 981 1 981 0 -1 981

Dränering Helenelundskolan 0 1 479 1 479 0 -1 479

Klimatskal Rudbeckskolan 0 13 13 0 -13

Fönster Utbildning Silverdal 0 894 894 0 -894

Takrenovering Gillboskolan 0 1 341 1 341 0 -1 341

Ungdomens hus 0 64 64 0 -64

Sim- och sporthallen 0 463 463 0 -463

Förskola vid Rosjöskolan 0 10 242 10 242 20 000 9 758

Förskola Esplanaden mark 0 6 6 0 -6

Häggviksskolan etapp 2 0 1 787 1 787 9 500 7 713

Friidrottshal sollentunavall 0 115 115 65 000 64 885

Nya Rälsen 0 5 278 5 278 24 000 18 722

Förskola Centrum 0 229 229 25 000 24 771

LSS-boende Viby 0 206 206 20 000 19 794

Styr och regler 0 174 174 10 000 9 826

Kärrdals IP 0 4 441 4 441 3 200 -1 241

Statstugan Järvafältet 0 818 818 1 000 182

Radonåtgärder 0 3 820 3 820 0 -3 820

Skälbyskolan 0 310 310 0 -310

Quben Häggvikskolan 0 95 95 0 -95

Töj nan skola/förskola 0 2 385 2 385 0 -2 385

Lyckeliten/Klax ersättn loka 0 39 39 0 -39

Vaxmoraskolan om-tillbygg åk 0 156 156 0 -156

Häggvikskolan/Kulturskolan 0 225 225 0 -225

Töjnanskolan åk6, HT2013 0 97 97 0 -97

Vindkraftverk 0 192 192 0 -192

Förskolor Helenelund 0 0 0r 13 000 13 000

Sociala bostäder 0 0 0 10 000 10 000

Kärrdalsskolan 0 0 0 9 000 9 000

Oförutsett 0 0 0 5 700 5 700

Totalt; renoveringar, nybyggnationer 0 42 127 42 127 219 400 177 273

Tillgänglighetsanpassningar 0 3 194 3 194 2 000 -1 194

Trafiksäkerhetsåtgärder.GC-vägar 3 262 15 064 11 802 7 000 -4 802 Infrastrukturinvesteringar vid exploateringar 0 2 115 2 115 2 000 -115 Lekplatser; upprustn/handikappanpassn 0 2 202 2 202 2 000 -202 (Gator och vägar) Infrastrukturinvesteringar 0 3 522 3 522 9 600 6 078 Totalt; gator, vägar, park 3 262 26 097 22 835 22 600 -235

Naturreservat; skyltning, p-platser mm 78 78 500 422

Totalt; övrigt 0 78 78 500 422

Totalt samtliga 3 262 68 302 65 040 242 500 177 460

(10)

Barn- och ungdomsnämnden

B a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n a n s v a r a r f ö r f ö r s k o l e v e r k s a m h e t , s k o l b a r n s o m s o r g , f ö r s k o l e - k l a s s , g r u n d s k o l a , g r u n d s ä r s k o l a s a m t fritidsgårdar i S o l l e n t u n a .

Budget 2012*

Resultat/

intäkter

224,1 223,5 233,1 224,4 8,7

1 374,2 1 429,3 1 512,3 1 505,5 -6,8

1 150,1 1 205,8 1 279,2 1 281,1 1,9

Investeringar 9,2 5,9 5,8 8,0 2,2

* I budgetramen ingår engångsbelopp från kommunstyrelsens oförutsedda samt buffert med totalt 14,4 mkr.

Nämndens budgetram har även justerats för ökade volymer med 1,9 mkr.

Ekonomi

Övergripande

Barn- och ungdomsnämnden inklusive resultatenheterna redovisar ett sammanlagt överskott jämfört med budget på 1,9 miljoner kronor.

Resultatenheterna inom nämnden visar ett underskott på 3,3 miljoner kronor. Under året har nämndens ram justerats f ö r ökade volymer med 1,9 miljoner kronor. Från kommunstyrelsens oförutsedda medel har nämnden fått 14,4 miljoner kronor för engångssatsningar.

Underskottet inom resultatenheterna förklaras framförallt av att ett fåtal skolor visar större underskott. Större underskott finns framförallt inom Utbildning Rotebro (Trollholmen) och Sollentuna international school.

Överskottet på 5,2 miljoner kronor inom barn- och ungdomsnämndens ansvar beror på flera olika faktorer som beskrivs nedan.

Förskoleverksamhet

Förskoleverksamheten uppvisar ett underskott på 1,1 miljoner ki onor jämfört med den reviderade budgeten. Intäkterna från barnomsorgsav- gifter blev lägre än budgeterat och nya platser i förskolan medförde extra kostnader i form av etableiingskostnader.

Skola, fritidsverksamhet och grundsärskola Grundskolan visar ett överskott på 2,8 miljoner kronor. E n del av engångssatsningarna på

2,5 miljoner kronor inom I K T (informations- och kommunikationsteknik) har inte genom- förts under 2012. Outnyttjade resurser på

1,5 miljoner kronor förbättrar utfallet för skolan.

Inom fritidsverksamheten redovisas ett underskott på 3,0 miljoner kronor främst beroende på ökat antal barn på fritidshem för år 4-6.

Grundsärskolan visar ett överskott på 4,3 miljoner kronor. Detta beror på färre elever i verksamheten p.g.a. den nya skollagen och att kostnaderna för skolskjutsar har minskat.

Prestationer

Antalet inskrivna barn i förskoleverksamheten har minskat med 34 barn totalt, varav 12 barn i förskolan och 22 barn i pedagogisk omsorg.

Inskrivningsgraden d.v.s. antalet inskrivna barn i förhållande till antalet folkbokförda barn i åldern 1-5 år, uppgick till 91 procent. Antalet barn i öppen förskola har ökat från 372 till 422.

Verksamheten bedrivs enbart i enskild regi.

Skola, fritidsverksamhet och särskola

Under året var i genomsnitt 3 867 barn i åldern 6-9 år inskrivna i fritidshem, vilket är en ökning med cirka 132 barn j ä m f ö r t med 2011. Inskriv- ningsgraden uppgick till 94 procent.

Antalet barn i åldern 10-12 år inskrivna i fritids ökade från 853 till 1095 under perioden 2011-

(11)

2012. Inskrivningsgraden har ökat från 34 till 41 procent.

Sammanlagt 9 057 elever gick i förskoleklass och grundskola, där inskrivningsgraden var 99 procent. Det är en ökning med 276 elever j ä m - fört med förra året. 86 elever var mottagna i grundsärskolan.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron är 4,9 procent vilket är en ökning jämfört med föregående år men fortfarande

under nivån 2010. M e d en fortsatt tydlighet gällande verksamhetens mål och ett fokus från ledningen på respektive enhet bör sjukfrånvaron kunna minska.

Måluppfyllelse

För verksamhetsår 2012 har barn- och ung- domsnämnden följande mål antagna av kommunfullmäktige.

Andelen elever som når målen i grundskolan ska öka.

- Målet är uppfyllt. Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat från 86,5 procent (2011) till 87,4 procent (2012). (källa: SIRIS)

Det genomsnittliga meritvärdet ska öka.

- Målet är uppfyllt. Enligt Skolverkets officiella statistik för samtliga huvudmän i Sollentuna har det genomsnittliga meritvärdet ökat från 237 till 240.

Andelen elever som anser sig vara mobbade ska minska till dess ingen anser sig vara mobbad

- Målet är uppfyllt. Enligt kundundersökningen anser 7 procent (6 procent 2011) av eleverna i åk 5 sig blivit mobbade de senaste månaderna, vilket är en mindre ökning jämfört med föregå- ende år. När det gäller åk 8 har andelen minskat från 8 till 7 procent. Sammanvägt innebär det att andelen är oförändrad. Det är dock så att det har skett en minskning när det gäller andelen som anser att det stämmer mycket bra att det blivit mobbade de senaste månaderna, från 5 procent till 2 procent för åk 8 och från 3 till 2 procent för åk 5.

Enligt preliminära resultal för en annan omfattande årlig undersökning som görs inom Olweusprogrammet har mobbningen i kommunens skolor sjunkit totalt. Den tydligaste nedåt- gående trenden gäller långsiktig mobbning.

Nätmobbningen har minskat liksom den fysiska utsattheten medan den verbala mobbningen är

oförändrad. En orsak till att siffrorna varierar och inte sjunkit mer kan vara att mobbning tar sig i uttryck i många former.

Antimobbningsarbete är komplext och måste bedrivas både aktivt i skolans vardag samt på lång sikt. Det systematiska antimobbningsar- betel planeras fortsätta i kommunens skolor, vilka samtliga nu omfattas av Olweusprogram- met.

Mot bakgrund av alt andelen som anser att det stämmer mycket bra att de blivit mobbade de senaste månaderna minskat och att även Olweusundersökningen visar på minskad mobbing blir den sammanvägda bedömningen att andelen elever som anser sig vara mobbade minskar.

Andelen personal med pedagogisk högskole- utbildning för förskola ska öka.

- Målet är inte uppfyllt. Andelen personal ined pedagogisk högskoleutbildning är oförändrad (39 procent). Uppgifterna är hämtade från den inrapportering som är gjord till Skolverket o c h måste därför anses som preliminära innan S k o l - verkets officiella statistik är klar.

Det finns en tydlig ökning av andelen högsko- leutbildade pedagoger i de kommunala försko- lorna men andelen har minskat i de fristående förskolorna.

Flera montessoriverksamheter har mycket få anställda pedagoger med högskoleutbildning.

Den montessorilärarutbildning många har är inte en högskoleutbildning. Det är generellt svårt alt rekrytera förskollärare i Stockholms- området och lönelägel har ökat markant det sista året.

Andelen elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige efter 7 års ålder och som har godkänt i alla ämnen ska öka.

- Målet är inte uppfyllt. Andelen elever som nått godkänt i alla ämnen har minskat något f ö r elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige efter skolstart jämfört med föregående år. Vårterminen 2012 var andelen 60 procent, och året innan 63 procent. Det är dock ingen stor negativ förändring och fortfarande ett mycket bättre resultat än värdet för de tre före- gående åren.

(12)

Kvalitet

Verksamheten i Sollentunas förskolor är av god kvalitet. Den årliga kundundersökningen visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten. De beskrivningar som förskolorna gör av sin verksamhet visar på vilja och förmåga att utvecklas.

Det har blivit ett ökat fokus på de kommunala förskolornas kval itetsarbete.

Förskollärare har i projektgrupper arbetat fram kompentensutvecklingsmaterial för matematik, naturvetenskap och teknik samt I K T i försko- lan. Arbetet presenteras på siter för lätt åtkomst och spridning.

IKT-användningen har ökat på förskolan under året. Nästan alla kommunala förskolor har in- förskaffat lärplattor som barn och personal använder i det pedagogiska arbetet. Information om förskolan och dess aktiviteter publiceras mer och mer på webben och nås då lättare av föräldrar.

Pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt område som förskolorna nu ägnar mycket utvecklingstid t i l l . Detta är ett arbetsverktyg som bygger på gemensamt reflektionsarbete och används för att granska den egna praktiken.

Skola, fritidsverksamhet och särskola

Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga huvudmän har ökat för fjärde året i rad. Det ät- en positiv och glädjande resultatutveckling och leder till uppfyllande av kommunens mål i utbildningsstrategin. Elever med utländsk bakgrund är sedan cirka fem år tillbaka ett prio- riterat utvecklingsområde. Meritvärdet för denna grupp har också utvecklats positivt under perioden men sjunkit något denna gång.

Det har blivit ett ökat fokus på de kommunala förskoleklassernas och fritidshemmens kvalitetsarbete. A l l a fritidshem har successivt blivit bättre på att strukturera och utveckla sin verksamhet utifrån styrdokumenten, L G R 1 1 och skollagen. Förutom aktiviteter på elevernas fritid så deltar personalen under skoltid för extra stimulans till elevernas kunskapsutveckl- ing. Många pedagoger från förskoleklasserna deltar i utbildningen S T L / M a 2.0.

För att fortsätta den positiva trenden i skolornas utveckling behöver analysarbetet utvecklas och förbättras.

Det ökade meritvärdet och den positiva utvecklingen som skolorna redovisar bör kunna ses som en direkt följd av de omfattande och över- gripande samt lokala satsningar som gjorts under de senaste åren för samtliga skolor i kommunen oavsett huvudman. Satsningarna fortgår med återkommande uppföljning och utvärdering i syfte att kontinuerligt höja k v a l i - teten i arbetet mot ökad måluppfyllelse.

Kommunala och fristående enheter gör i sina egna kvalitetsrapporter kopplingar till Sollentu- nas utbildningsstrategi. Goda resultat redovisas överlag.

Den fortsatta satsningen på utveckling av I K T (informations- och kommunikationsteknik) är betydande. Utbyggnaden av nätverk för skolorna har färdigställts under året och fungerar nu väl. E n modell för uppföljningar av skolornas pedagogiska IKT-utveckling utarbe- tas (PIIS) och implementeras under 2013.

Samtliga kommunala skolor förväntas nå målet om 1:1 v i d utgången av 2013.

För matematik, läWskriv- och språkutveckling innebär det övergripande arbetet sedan hösten 2011 att skolutvecklare inom dessa prioriterade områden arbetar direkt med skolorna.

De lokala utvecklingsprojekt för ökad målupp- fyllelse som bedrivits framgångsrikt är nu utfasade och övergår till skolutvecklartjänster för att stötta kommunala och fristående skolor.

Implementeringen av förhållandevis nya styrdokument fortgår.

Inom den kommunala verksamheten ligger fokus fast på resultatuppföljning, analys och utveckling. Uppföljningen omfattar bland annat kunskapsresultat och strategier för högre måluppfyllelse. Tydligt pedagogiskt ledarskap är en del i detta. Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar enheternas arbetsplaner för lokal utveckling och resultatinsamling.

A v Sollentunas kundersökning framgår att 95 procent (n=74) av föräldrarna till barn i Sollentunas grundsärskolor (fyra till antalet) uppfattar att skolarbetet är stimulerande för deras barn.

Viktiga händelser

Övergripande

En ny skolchef tillträdde i mitten av februari.

Under hela året har kommunen deltagit i S K L s matematiksatsning, arbetet syftar till all nå

(13)

samtliga nivåer inom skolan. Projektet pågår t.o.m. 2015. Lansering av webbplattformen Parasoll skolutveckling för att sprida goda exempel inom kommunen genomfördes under våren. Arbetsmetoden att Skriva sig till läsning med hjälp av dator har utvecklats och utökats med matematik. Örebro universitet forskar inom området.

Sollentuna har fått sina fem första lärarcoacher för att stötta skolornas och lärarnas utveckling.

Edsbergsskolan har tilldeltas spetsutbildning i matematik och start den hösten 2013.

Skolinspektionen har besökt alla kommunens skolor under året. Skolinspektion ger skolorna över lag positiv återkoppling. Tillsynen visar att verksamheten inom många områden fungerar väl och uppfyller de krav som författningarna ställer. Kunskapsresultaten för grundskolan ligger betydligt över genomsnittet för riket och har haft en positiv trend under ett antal år. A l l a skolor i kommunen har ett meritvärde som överstiger rikets snitt. Sollentuna beskrivs som en bra skolkommun. Sollentuna utsågs 2012 av lärarförbundet till länets bästa skolkommun.

Under året har kontoret arbetat aktivt med att säkra nya förskoleplatser för 2013. Tre avdel- ningar öppnades vid Töjnans förskola.

Bristen på förskollärare har lett l i l l en mycket kraftig löneutveckling. Det är ett bekymmer f ö r förskolorna som har svårt att klara kostnaderna för detta.

Utifrån den reviderade läroplanen för förskolan så har förskolorna intensifierat sitt arbete med att tolka och påbörja arbetet med pedagogisk dokumentation.

Skola, fritidsverksamhet och särskola De omfattande satsningarna inom I K T fortsät- ter. Uppföljningen av enheternas arbete med I K T sker främst inom ramen för skolornas systematiska kvalitetsarbete, Arbetsplan for lokal utveckling. Läsinlärning med denna teknik

— S T L (skriva s i g till läsning) - utvecklas mycket snabbt. S T L driver också pedagogisk utveckling i andra avseenden. Under året har S T L kombinerats med matematik.

I arbetet med elever med utländsk bakgrund har satsningar i matematik och på språkutvecklande arbetssält/genrepedagogik gett positiva resultat.

Genrepedagogiken är en kompetensutveckling

som flera skolor tagit del av. Metoden har visat sig gynnsam för alla elevers lärande.

Framtidsutsikter

Övergripande

De nya styrdokumenten på nationell nivå utgör fortfarande en tyngdpunkt i verksamheternas arbete - ny skollag och nya läroplaner - har utgjort en tyngdpunkt i arbetet under hösten och kommer alt så förbli en tid framöver.

I samarbete med Uppsala universitet och Karolinska institutet genomförs att forsknings- studie för att finna metoder för att tidigare upptäcka och förebygga brister i elevernas matematikkunskaper.

Utbildningsstrategins mål är i fokus i de kommunala förskolornas och skolornas systematiska kvalitetsarbete. Detta avspeglas bl.a. i de framtagna planerna för lokalt utvecklingsarbete. A L U n innefattar numera förskola, förskoleklass och fritidshem tydligare än tidigare.

Barn- och utbildningskontoret har arbetat med uppdraget att se över organisationen av de kommunala skolorna för anpassning till nya styrdokument. Fr.o.m. hösten 2013 kommer tidigare F-5 skolor att bli F-6 skolor.

Sollentuna behöver se över hur kommunen kan bli mer attraktiv f ö r förskollärare. Kommunens mål är att det ska finnas minst en förskollärare per förskoleavdelning från 2015.

Skola, fritidsverksamhet och särskola Antalet elever i grundskolan kommer att öka

inför läsåret 2013/14.

Insatser riktade särskilt till elever med utländsk bakgrund har fortsatt prioritet liksom utveckl- ingsarbetet inom matematik och språkutveckl- ing.

Hand i hand med implementeringen av nya styrdokument går för skolans del införandet av ny betygsskala och betyg i skolår 6 som inför- des i och med höstterminen.

För att stärka fritidshemmens utveckling har nämnden beslutat om mål för verksamheten.

A l l a fritidshemmen ska ha en pedagogisk planering som utgår från L g r l l och andelen hög- skoleutbildad personal ska öka inom fritids- hemsverksamheten.

(14)

Ekonomiskt utfall 2012, tkr

Verksamhet Intäkter Kostnader Netto- kostnader

Budget* Avvikelser mot budget

Nämnd 0 2 163 2 163 2 608 445

Kontor 12 220 33 365 21 145 22 755 1 610

Förskoleverksamhet 98 812 524 813 426 001 424 858 -1 143 - varav förskola 92 031 483 154 391 123 389 293 -1 830 - varav pedagogisk omsorg 5 329 22 707 17 378 18 042 664

- varav öppen förskola 187 4 584 4 397 4 325 -72

- varav barn i behov av särskilt stöd

1 265 13311 12 046 11 833 -213

- varav vårdnadsbidrag 0 1 057 1 057 1 365 308

Skola 61 135 848 893 787 758 787 733 -25

- varav grundskola 11 148 633 759 622 611 625 392 2 781 - varav fritidshem 47 039 159 574 112 535 109 560 -2 975 - varav barn i behov av

särskilt stöd

2 948 49 462 46 514 46 683 169

- varav fritidsgårdar 0 6 098 6 098 6 098 0

Grundsärskola 678 39 549 38 871 43 164 4 293

Summa kontoret 172 845 1 448 783 1 275 938 1 281 118 5180

Resultatenheter 830 311 833 634 3 323 0 -3 323

Avgår, interna poster -770 050 -770 050 0 0 0

Totalt, BUN 233 106 1 512 367 1 279 261 1 281 118 1 857

*) I budgetramen ingår engångsbelopp från kommunstyrelsens oförutsedda samt buffert med totalt 14 350 tkr.

Nämndens budgetram har även justerats för ökade volymer med 1 900 tkr.

(15)

Verksamhetsmått

Redovisning Redovisning Redovisning Budget 2010 2011 2012 2012 Förskola

Antal barn 4 259 4 284 4 272 4 255 - varav i enskild regi i Sollentuna, % 64 64 63 Pedagogisk omsorg

Antal barn 277 257 235 276 - varav i enskild regi i Sollentuna, % 100 100 100 Öppen förskola

Antal barn 401 372 422 401 - varav i enskild regi i Sollentuna, % 99 100 100

Fritidshem, förskoleklass

Antal barn 972 1 003 994 981 - varav i kommunal regi i Sollentuna, % 72 70 70 Fritidshem, skolår 1-3

Antal barn 2 620 2 731 2 873 2 837 - varav i kommunal regi i Sollentuna, % 75 73 71 Fritidshem, skolår 4-6¹

Antal barn 671 853 1 095 879 - varav i kommunal regi i Sollentuna, % 86 87 86 Förskoleklass

Antal barn 997 1 017 1 021 998 - varav i kommunal regi i Sollentuna, % 72 69 70 Grundskola, skolår 1-9

Antalelever 7624 7 764 8 036 8 052 - varav i kommunal regi i Sollentuna, % 75 74 73 Särskola, skolår 1-10

Antalelever 91 88 86 85 - varav i kommunal regi i Sollentuna, % 84 84 80

Inskrivningsgrad

Förskoleverksamhet 1-5 år, % 92 92 91 Fritidshem 6-9 år, % 93 93 94 Förskoleklass och grundskola 99 98 99 6-15 år, %

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro i procent 5,21 4,63 4,90 Sjukfrånvaro för alla anställda

1 Antal barn i inskriven verksamhet. Från I aug 2009 är all verksamhet för år 4-6 inskriven. Innan dess fanns både öppen och i inskriven verksamhet.

(16)

Nyckeltal - en jämförelse med förortskommuner Förskola

2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inskrivna barn per årsarbetare Sollentuna 5,3 5,6 5,6 5,6 5,6 Prel 5,4

Förortskommuner 5,4 5,4 5,5 5,5 5,5

Andel med ped.högskoleutb. Sollentuna 40 38 39 40 39 Prel 39

Förortskommuner 43 42 43 44 43

Fritidshem

2007 2008 2009 2010 2011 Inskrivna barn per årsarbetare Sollentuna

Förortskommuner

25,1 25,0 23,3 26,3 23,5

20,8 22,3 22,1 22,7 21,1

Andel med ped. högskoleexamen Sollentuna

Förortskommuner

41 41 36 30 2 7

45 45 45 43 39

Särskola

2007 2008 2009 2010 2011 Andel med ped. högskoleexamen Sollentuna

Förortskommuner

81 73 71 77 82

87 88 89 91 90

Grundskola

2007 2008 2009 2010 2011 2012 Genomsnittligt meritvärde Sollentuna 221 221 228 235 237 240

Förortskommuner 214 217 220 218 221 222

Andel s o m nått målen i alla ämnen Sollentuna 79 80 81 85 87 87

Förortskommuner 78 79 81 81 82 82

Andel lärare med ped.högskoleexamen Sollentuna 76 78 78

77

81

Förortskommuner 81 82 83

82

84

Barn- och ungdomsnämnden liar avsatt resurser i budgeten f ö r 2011 och 2012 för att öka personaltät- heten och höja kompetensen hos personalen i förskoleverksamheten.

Personaltätheten har ökat i fritidshem under 2011. Preliminära uppgifter för 2011 bekräftar den bilden.

Andelen personal med högskoleutbildning har dock minskat under samma period.

Den positiva utvecklingen av resultat i grundskolan har kommenterats i årsredovisningen under rubriken Kvalitet.

(17)

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

U t b i l d n i n g s - o c h a r b e t s m a r k n a d s n ä m n d e n a n s v a r a r för utbildningen av S o l l e n t u n a s u n g d o m a r o c h v u x n a i f o r m av g y m n a s i e u t b i l d n i n g , k o m m u n a l v u x e n u t b i l d n i n g , s v e n s k a för i n v a n d r a r e , s ä r s k o l a för g y m n a s i e - o c h v u x e n e l e v e r , s a m t för a r b e t s m a r k n a d s f r å g o r . D e s s u t o m har n ä m n d e n s e d a n 1 juli 2 0 1 2 ett a n s v a r för v i s s a o p e r a t i v a näringslivsfrågor.

Budget 2012*

Resultat/

intäkter

70,9 91,2 85,9 76,8 9,1

344,5 386,5 385,4 376,4 9,0

273,6 295,3 299,5 299,6 0,1

Investeringar 0,0 0,0 4,0 6,0 2,0

* I budgetramen ingår medel från kommunstyrelsens oförutsedda med 0,6 mkr. Nämndens budgetram har även justerats för ökade volymer med 1,2 mkr.

Ekonomi

Övergripande

Det ekonomiska utfallet for utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som helhet redovisar ett överskott på 0,1 miljoner kronor i förhål- lande till budget. Verksamheterna under kontoret redovisar ett överskott med 5,6 miljoner kronor. Resultatenheterna Rud- becksskolan och Löpargymnasiet uppvisar däremot tillsammans ett negativt resultat på 5,5 miljoner kionor. Det nya förvaltningskon- toret som etablerades under 2012 redovisar ett underskott på 1,5 miljoner kronor delvis beroende på engångskostnader och delvis på osäkerhet i finansieringen.

Gymnasieutbildning

Utfallet inom verksamheten gymnasieutbildning visar sammantaget ett resultat som är 0,3 miljoner kronor bättre än budget. Nämndens budgetram har justerats med 1,2 miljoner kronor för ökade volymer.

Verksamheten gymnasiesärskola visar ett över- skott på 3,7 miljoner kionor. Överskottet beror på minskat antal elever inom gymnasiesärsko- ian.

Vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning visar ett underskott på 0,7 miljoner kronor p.g.a. mindre

intäkter, i form av interkommunala ersättningar, än budgeterat. Den gymnasiala vuxenutbildningen uppvisar ett ekonomiskt resultat som är bättre än budget (0,9 mkr) p.g.a. ert mindre antal elever i förhållande till budget. Trots ett fortsatt stort antal studerande inom verksamheten svenska för invandrare (SFI) visar verksamheten ett överskott på 0,8 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsåtgärder

Utfallet inom verksamheten arbetsmarknadsåt- gärder visar sammantaget ett resultat som är 2,2 miljoner kronor bättre än budget. Över- skottet beror till stor dei på ett lägre antal personer än budgeterat i arbetsmarknads-åtgär- der, subventionerade anställningar (största delen O S A ) , samt att alla praktiska verksamheter förutom en, redovisar positiva ekonomiska resultat.

Resultatenheterna

Resultatenheterna uppvisar ett sammanlagt underskott på 5,5 miljoner kronor. Orsaken är främst ökade kostnader som den dubbla gymnasieskolan (Gy94 och G y l 1) medför samt minskade intäkter p.g.a. mindre elevkullar. Resultat- enheterna har dock en sammantagen ingående buffert för 2012 på 12,7 miljoner kronor som kan täcka årets negativa resultat. För att analy- sera det negativa utfallet samt ta fram åtgärder har externa konsulter anlitats.

(18)

Prestationer

Antalet ungdomar i gymnasieutbildning, gymnasieskola och gymnasiesärskola, har under året minskat med fyra procent till 2 799.

Procentuellt sett är det något färre av kommunens elever som studerar på de egna gymnasie- skolorna.

V i d höstterminen 2012 hade antalet elever i gymnasiesärskola sjunkit från 51 elever till 37 elever sedan höstterminen 2011. Det lägre antalet elever i gymnasiesärskolan beror på att inånga elever avslutade gymnasiesärskolans årskurs 4 under vårterminen 2012.

Studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen minskade från 142 till 98 vilket beror på att det är stora variationer normalt mellan åren. Inom verksamheten gymnasial vuxenutbildning har antalet årselevplatser minskat från 352 till 349. Antalet årselevplatser inom verksamheten SFI har legat kvar på samma nivå, 550 årselevplatser. Antalet studerande inom verksamheten särskola för vuxna var liksom förra året 38 personer.

Deltagarantalet under året på Arbetscenter ökade från 390 till 397. A v de sammanlagt 397 personerna kommer 140 deltagare från enheten för ekonomiskt bistånd ( S O K ) . Antalet personer som gick ut t i l l arbete var 43 och till studier 10 stycken. Totalt var det 53 personer som gick till egen försörjning. A v dessa var det 26 stycken subventionerade arbeten och 17 osubvention- erade.

Sjukfrånvaron har minskat 2012 jämfört med 2011 men är inte nere i 2010 års nivå. Rudbeck- skolan har satsat på hälsofrämjande åtgärder för sina anställda.

Måluppfyllelse

För verksamhetsår 2012 har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden följande mål antagna av kommunfullmäktige.

Andelen elever i kommunens egna gymnasie- skolor som når målen i alla kurser ska öka med 3 procentenheter samtidigt som buffertkravet uppfylls.

- Målet är inte uppfyllt. Andelen elever som når målen i alla ämnen ligger still på 77 procent, d.v.s. 2011-års nivå. Resultaten 2011 uppvisade dock en stor förbättring jämfört med 2010.

Rudbeckskolan har arbetat fram ett flertal förbättringsåtgärder som t.ex.

Ett intensifierat arbete med bedömning för lärande. Karriärstjänster tillämpas från 2012 för att stärka arbetet med att syn liggöra elevers lärande och därigenom öka måluppfyllelsen.

Samtliga lärare har v i a den lokala arbetsplanen mål att uppfylla vad gäller det individuella arbetet i klassrummet och hur bedömning f ö r lärande tillämpas. Bedömning för lärande är enligt samstämmig aktuell forskning ett av de allra effektivaste sätten att öka måluppfyllelsen.

Andelen gymnasieelever som upplever sig vara mobbade ska minska.

- Målet är inte uppfyllt. Andelen elever på Rudbecksskolan som anser att de blivit mobbade har ökat från 5 till 6 procent. Samma undersökning visar dock att elevens känsla av trygghet i skolan har ökat från 97 till 98 procent. Rudbeckskolan kommer bland annat att arbeta för att skolans niobbningsteam blir synligare på skolan och fortsätta utveckla satsningen på mentorskap.

Eleverna på de kommunala gymnasieskolornas nationella och specialutformade program ska öka sitt genomsnittliga meritvärde sedan före- gående år.

- Målet är inte uppfyllt. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångseleverna 2012 är 15,4 vilket är samma nivå som 2011. Även här bör noteras att rikssnittet är 14,6 och att tre år före 2011 (avgångsåren:2008, 2009, 2010) var snitt- värdet under 15.

Rudbeckskolan har arbetat fram ett flertal förbättringsåtgärder som t. ex:

Ett intensifierat arbete med bedömning f ö r lärande (se ovan).

Lokalsatsning där mer flexibla lokaler och en mer modern utrustning kan användas.

Andelen elever på yrkesprogrammen i kommu- nens egna gymnasieskolor som är i arbete ett år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka.

- Måluppfyllelsen går inte att bedöma. Nytt mål för 2012. E n första mätning gällande elever som lämnade programmet 2011 har genomförts men uppföljande mätning för att se utvecklingen har ännu inte kunnat genomföras.

Andelen studerande som når godkänt inom grundläggande och g)>rnnasial vuxenutbildning samt SFI ska öka sedan föregående år.

- Målet är inte uppfyllt även om vissa delar är uppfyllda. Andelen elever inom SFI som

(19)

påbörjar (inkl. avhopp) och når godkänt betyg har ökat från 41 procent (2011) till 47 procent (2012). För gymnasial och grundläggande vuxenutbildning är målet inte uppfyllt. Andelen godkända på gymnasial nivå har minskat från 88 procent (2011) till 86 procent (2012) och på grundläggande nivå har andelen godkända betyg minskat från 97 procent (2011) till 89 procent (2012).

Utveckla arbetssätt och metoder i arbetet med att stödja arbetslösa till egen försörjning samt sammanställa mätetal för 2012.

- Målet är uppfyllt. Beslut är fattat i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gällande en organisationsförändring för att utveckla arbetet till stöd för arbetslösa, så att de kan bli egenför- sörjande. Ett så kallat "möjligheternas kontor"

ska bildas som utgångspunkt för det förändrade arbetssättet. Förberedelarbete genomfördes under ledning av ny förvaltningschef som till- trädde i augusti. Organisationsförändringar, personaltillsättning och framarbetande av upphandling av så kallade coacher har varit centralt i detta arbete. I samband med ett utvecklingsarbete gällande kvalitet och verksamhetsmått har förberedelsearbete gällande uppföljande mått för verksamheten arbetats fram och mål för 2013 har godkänts av nämnden. Verksamheten vid ett "Möjligheternas kontor" kommer att inledas i februari och verksamheten väntas följa den beslutade genomförandeplanen som innebär en succesivt utvecklad verksamhet fram t o m 2014.

Kvalitet

Samtliga skolformer som står under statlig styr- ning och kontroll inspekterades av S k o l i n - spektionen 2012. U A N ansvarar för gymnasiet, särgymnasiet samt alla delar i vuxenutbildningen. Inspektionsbesluten efter tillsynen visar på en överlag positiv bild där anmärkningar överlag gällde brister i rutiner. Flertalet av dessa rättades till och återrapporterades löpande till inspektionen. Skolinspektionens bedömde att kommunen hade goda rutiner för uppföljning av externa anordnare men att det fanns brister för den särskilda utbildningen för vuxna. Före- läggande gällde dels pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen och dels erbjudande av utbildningen. Avtalet med Sigtuna kommun kommer att ses över och tydliggöra rektors ansvar. Ett annat föreläggande om åtgärder gällde Silverdals verksamhet för elever med autism, här ska rektor och huvudman vidta

åtgärder gällande dokumentationsrutiner och kvalitetsarbete.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

För Rudbeck redovisas ett genomsnittligt betygspoäng läsåret 2011/12 om 15,4 (riket: 14,0) Andel elever som blev behöriga till grundläggande studier på universitet och högskola var 96,8 procent (riket: 86,7 procent) Behörighetssiffrorna har stadigt ökat varje år från 2007/2008, då andelen var 94 procent.

A n d e l elever som fullföljt utbildningen inom fyra år vid Rudbeck 2011/12 var 86,3 (riket 76,7). 97 procent känner tiygghet i skolan.

Silverdal har få avgångselever varför deras betygsresultat inte redovisas här. Båda verksamheterna har inspekterats av S k o l i n - spektionen. Rudbeck har efter åtgärdande av rutiner och utarbetande av förbättrade kvalitets- arbetesrutiner inte fatt något föreläggande från Inspektionen. Silverdal ska återrapportera åtgärder gällande framför allt dokumentationsrutiner och kvalitetsrutiner i övrigt senast i mars i år. I Inspektionens beslut gällande helhetsbe- dömningen framgår att verksamheterna fungerar väl.

A v Sollentunas 37 elever inom gymnasie- särskolan går 21 elever på Häggviks gymnasium. Resterande 16 elever fördelas på ytterligare 8 gymnasiesärskolor utanför kommunen.

Sollentuna kommun gör en egen skolundersök- ning där enbart föräldrar till elever på Häggviks gymnasium tillfrågas. I skolundersökningen 2012 framgår att:

• andelen föräldrar till elever inom gymnasie- särskolan som anser att skolan är trygg uppgår till 97 procent, liksom föregående år.

• andelen föräldrar som upplever att barnet stimuleras till utveckling och lärande uppgår till 93 procent, vilket är en ökning med fyra procentenheter från föregående år.

• andelen föräldrar som tycker att lärarna är kunniga i sina ämnen uppgår till 88 procent, vilket är en ökning med två procentenheter från föregående år.

Vuxenutbildning

En ny samverkansöverenskommelse för S F X , svenskutbildning för yrkesutbildade, med tydligare krav på återkoppling l i l l huvudmannen och för gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län har trätt i kraft.

(20)

Under år 2012 har minskat statsbidrag till yrkesvux bidragit till något förre antal studerande inom gymnasial vuxenutbildning.

Effekterna av minskat statsbidrag har till stor del kunnat kompenseras för inom ram genom minskat antal sökande på grundläggande vux.

Särvuxverksamheten samordnas med Sigtuna kommun via avtal. Varje studerande har en individuell studieplan som innehåller en kurs- planering med mål och delmål.

Arbetsmarknadsåtgärder

Verksamhetsmåttet för Arbetscenter, antalet som övergår i egen försörjning, arbete eller studier, ska för 2012 vara 50 personer. Målet är uppfyllt då antalet personer är 53 personer och 55 procent av dem som övergått till egen för- sörjning kom från socialkontoret (försörjnings- stöd).

Arbetscenter genomför deltagarundersökningar varje år som ett led i att kvalitetssäkra de uppdrag de åtar sig. Andelen deltagare som anser att de blivit mycket bra bemötta av anställda på Arbetscenter är 81 procent, bra bemötta är 16 procent, mindre bra bemötta endast 2 procent och dåligt bemötta 0 procent.

Andelen deltagare som anser att de i hög grad har fått den hjälp på Arbetscenter som de behövt för att söka arbete/praktik och komma närmare arbetsmarknaden är 42 procent, i

ganska hög grad 19 procent, i mindre grad 16 procent och inte alls 16 procent. 7 procent har inte svarat på frågan.

Viktiga händelser

En ny förvaltningsorganisation, Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret ( U A K ) har bildats från och med 1 j u l i 2012. En ny förvaltnings- chef har tillträtt.

Gemensamma elevdatabasen, U E D B , togs i bruk 1 maj.

Projektet "sommarjobb för kommunens alla ungdomar" som administreras av Arbetscenter slutade på 372 sommarjobb.

2012 genomförde Skolinspektionen en gransk- ning av gymnasiet och vuxenutbildningen.

Nämnden fick ansvar för operativa näringslivs- frågor under året och genomförde bland annat en "Näringslivslunch" under hösten.

Framtidsutsikter

Ett omfattande utvecklingsarbete gällande arbete med arbetslivsåtgärder och de lokala kontakterna med näringslivet har inletts. M e d utgångspunkt från "arbetslinjen" ska aktiva åtgärder i samarbete med både andra myndig- heter och lokalt näringsliv/samhällsliv utfor- mas. Kvalitetsutvecklingsarbetet kommer också

att ges särskilt fokus.

(21)

Ekonomiskt utfall 2012, tkr

Verksamhet Intäkter Kostnader Netto-

kostnader

Budget* Avvikelser mot budget

Nämnd 5 785 780 711 -69

Kontor 202 5 966 5 764 4 229 -1 535

Gymnasieutbildning 5 380 243 410 238 030 238 310 -280

Gymnasiesärskola 545 15 509 14 964 18 654 3 690

Vuxenutbildning/Kunskapsparken 5 334 30 559 25 225 26 258 1 033 - varav grundläggande vuxenutbildning 403 6 163 5 760 5 085 -675 - varav gymnasial vuxenutbildning 3 434 13 183 9 749 10 637 888

- varav särskola för vuxna 0 960 960 953 -7

- varav svenska för invandrare 1 497 10 253 8 756 9 583 827

Arbetsmarknadsåtgärder 14 822 24 085 9 263 11 469 2 206

Summa kontoret 26 288 320 314 294 026 299 631 5 605 Rudbecksskolan inkl. löpargymn. 159 451 164 915 5 464 0 5 464

Avgår interna poster 99 856 99 856 0 0

Totalt 85 883 385 373 299 490 299 631 141

* I budgetramen ingår medel från kommunstyrelsens oförutsedda med 600 tkr. Nämndens budgetram har även justerats för ökade volymer med 1 200 tkr.

Verksamhetsmått

Gymnasieutbildning

Redovisning Redovisning Redovisning Budget 2010 2011 2012 2012

Totalt antal elever i 2 837 2 912 2 799 2 690 gymnasieutbildning

Totalt antal elever i nationella 2700 2 674 2 673 2 525 program

Den kommunala gymnasieskolan

Antal Sollentunaelever 1 357 1 302 1 237 1243 Andel av elever på nationella 47 45 44 45 program %

- a v d e s s a i nationella program 1 272 1 214 1 153 1 128

- av dessa i IM/IV-program 85 77 76 98 - av dessa på IM/IV Sampraktik 11 8 17 Snittkostnad per elev (utbildning 72 148 80 506 81 701 80 330

np.)

(22)

Redovisning Redovisning Redovisning Budget 2010 2011 2012 2012

Gymnasieskolor i andra kommuner

Antal Sollentunaelever 618 580 609 620 Andel av elever på nationella 23 22 23 25 program, %

Snittkostnad per elev (utbildning) 90 410 90 587 85 961 86 298 Fristående gymnasieskolor

Antal Sollentunaelever 810 880 911 777 Andel av elever på nationella 30 33 34 31

program, %

Snittkostnad per elev (utbildning) 85 267 88 266 90 162 93 147 Gymnasiesärskola

Antalelever 52 51 42 50 Snittkostnad per elev 359 597 363 141 356 291 348 476

Vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning

Antal studerande 147 142 98 134 Gymnasial vuxenutbildning

Antal studerande 331 352 349 300 Särskola för vuxna

Antal studerande 38 38 38 38 Svenska för invandrare

Antal studerande 496 550 550 480

Arbetsmarknadsfrågor

Antal som övergår i egen 48 59 53 50 försörjning

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro i procent 4,38 5,59 4,89

Nyckeltalet för den totala sjukfrånvaron redovisas endast för tillsvidareanställda