Årsredovisning 2012
Jubileumsmaraton 1912 - 2012
SOLLENTUNA KOMMUN
Inför kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-03-04
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1 Sammanfattning
Årets resultat/budgetutfall redovisas samt kommenteras översiktligt.
7 Fem år i sammandrag
Sammanfattning av framförallt resultat- och balansräkningar för dc fem senaste åren.
8 Sollentuna kommunkoncern Kommunkoncernen omfattar kommunen och de övriga juridiska personer i v i l k a kommunen har ett betydande inflytande.
Förvaltningsberättelse
9 Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Sollentuna kommun.
13 God ekonomisk hushållning och balanskravet
De finansiella målen saint målen och riktlin- jerna för verksamheten har en central roll i den ekonomiska förvaltningen. Måluppfyllel- sen visar på kommunens förmåga att leva upp till en god ekonomisk hushållning.
20 Kommunens kvalitet i korthet Sollentuna i jämförelse med ett antal andra kommuner. Jämförelsen görs inom fem områ- den som anses viktiga ur ett medborgarper- spektiv.
21 Finansiell analys
Här sker en analys utifrån fyra perspektiv, re- sultat, finansiell styrka, risk och kontroll.
Syftet med analysen är att identifiera problem eller positiva faktorer och därigenom klargöra om kommun och dess bolag har en god eko- nomisk hushållning eller inte.
30 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys
34 Noter till resultat- och balans- räkning samt kassaflödesanalys
Personalredovisning
46 Personalredovisning
En redogörelse av kommunens personalsitua- tion när det gäller personal- och kompetens- försörjning, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald.
Miljöredovisning
50 Miljöredovisning
En sammanfattning av de viktigaste slutsat- serna från kommunens miljöredovisningar.
Verksamhetsberättelser
53 Kommunstyrelsen
58 Trafik- och fastighetsnämnden 62 Barn- och ungdomsnämnden 69 Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden 75 Socialnämnden
80 Vård- och omsorgsnämnden 88 Kultur- och fritidsnämnden 93 Miljö- och byggnadsnämnden 98 Rösjöstyrelsen
100 Exploateringsverksamheten 103 Sollentuna kommuns bolag
Redovisningsprinciper
106 Redovisningsprinciper
Här görs en beskrivning av de viktigaste redo- visningsprinciperna. Målsättningen är att följa kommunallagen, den kommunala redovis- ningslagen samt de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar.
44 Driftredovisning
45 Investeringsredovisning
Sammanfattning
D e n här å r s r e d o v i s n i n g e n v ä n d e r sig framförallt till k o m m u n f u l l m ä k t i g e . D e n f ö r k o r t a d e f i n a n s i e l l a a n a l y s e n , k o m m e n t a r e r n a kring några viktiga h ä n d e l s e r u n d e r året s a m t f ö r v ä n t n i n g a r o m d e n framtida utvecklingen s k a s e s s o m e n s a m m a n f a t t n i n g av u t v e c k l i n g e n f r å n 2 0 1 2 o c h f r a m å t i S o l l e n t u n a k o m m u n o c h d e s s b o l a g . Ytterligare u n d e r l a g k a n f å s av r e s p e k t i v e n ä m n d . Ett informationsblad m e d e n s a m m a n f a t t n i n g av å r s r e d o v i s n i n g e n p u b l i c e r a s i S o l l e n t u n a j o u r n a l e n . Materialet k o m m e r o c k s å att f i n n a s tillgängligt på k o m m u n e n s w e b b p l a t s .
Sollentuna kommun
Resultat och finansiell styrka
Sollentuna kommun redovisar 2012 ett resul- tat exklusive realisationsvinster på 59 miljo- ner kronor, det är 11 miljoner kronor bättre än föregående års resultat. Det förbättrade resul- tatet 2012 beror på att realisationsvinsterna är betydligt lägre än föregående år.
Årets budgeterade resultat uppgår till 30 miljoner kronor.
I budgeten ingår 39,7 miljoner kronor avseende kommunstyrelsens oförutsedda. A v dessa medel har 37,8 miljoner kronor ombud- geterats till nämndernas budgetramar. A v det beloppet avser 26,7 miljoner kronor s.k.
engångsatsningar. D e medlen fick endast användas under 2012 och avser tydliga sats- ningar som det normalt inte finns utrymme för i nämndernas budget. Satsningarna far inte heller innebära ett åtagande som medför framtida löpande kostnader.
En buffert (30 mkr) budgeterades för att täcka eventuella underskott för skatte- och finans- netto samt som eventuell kompensation för vissa volymförändringar inom förskola, skola och äldreomsorg.
Skatte- och finansnetto uppvisar överskott (36 resp. 20 mkr). Justeringar för volymför- ändringar har tilldelats berörda nämnder med totalt 3,5 miljoner kronor. A v resterande del av bufferten har därför 23,1 miljoner kronor ombudgeterats till nämnderna i form av en andra omgång av engångssatsningar.
Återstående netto från kommunstyrelsens oförutsedda och bufferten bidrar till årets resultat med 1,9 respektive 3,4 miljoner kronor.
I årets resultat ingår realisationsvinster med 24 miljoner kronor (122 mkr).
Verksamhetens nettokostnader (inkl. avskriv- ningar) utgör 100 procent av skattenettot (mål
102 % ) . Det innebär en något lägre kostnads- andel än kommunfullmäktiges antagna rikt- linjer för den finansiella utvecklingen i k o m - munen. De relativt låga verksamhetskostna- derna innebär en värdesäkring av det egna kapitalet.
Nettoutgifterna för kommunens investeringar under året uppgick till 82 miljoner kronor (128 mkr), budgeten uppgick till 415 miljoner kronor.
Största delen av investeringsutgifterna avser fastighetsverksamheten vars utfall uppgick till 65 miljoner kronor j ä m f ö r t med budgeterade 242 miljoner kronor. A v v i k e l s e n beror på för- seningar i flera projekt främst friidrottshallen.
Exploateringsverksamheten redovisar en positiv avvikelse mot budget med
149 miljoner kronor. A v v i k e l s e n beror främst på att genomförandet i Väsjöområdet ännu inte har påbörjats.
Balansomslutningen uppgår till 4 384 miljo- ner kronor, varav 3 659 miljoner kronor utgör eget kapital. Därmed uppgår soliditeten till 83 procent.
Risk och kontroll
Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap i form av likvida medel (kortsiktiga placeringar samt kassa- och banktillgodohavanden) har ökat från 141 miljoner kionor vid årets början till 324 miljoner kionor vid årets slut. L i k v i - diteten uppgick till 9 procent (6 %) av kommunens externa utgifter.
Kommunen har inga lån och bedöms framöver inte heller ha behov av att ta upp lån, för att finansiera investeringar och framtida pens- ionsutbetalningar, under förutsättning att inget oförutsätt inträffar. I första hand kominer
1
kommunen i stället att minska kapitalet i kapitalförvaltningen när mer likvida medel behövs för kommunens investeringsprogram och pensionsutbetalningar. O m kommunen trots detta skulle behöva låna bedöms risken för att inte få någon finansiär som täcker kapitalbehovet som liten.
Nämnderna redovisar ett sammantaget en negativ avvikelse jämfört med budget på 34,5 miljoner kronor (-42,8 mkr).
De största underskotlen uppvisar vård- och omsorgsnämnden samt dess egenregiverk- samhet Solom (13,6 resp. 10,1 mkr), social- nämnden (8,2 mkr) samt resultatenheten Rudbecksskolan under utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (5,5 mkr). Störst positiva avvikelser redovisar de båda utbild- ningsnämnderna ( B U N och U A N ) för sina verksamheter under nämndens ansvarsområde (5,2 resp. 5,6 mkr), d.v.s. exklusive sina resultatenheter.
Pensionsåtagandena inklusive särskild löne- skatt uppgår till 1 416 miljoner kronor (1 379 mkr). (Se vidare not 17)
Balanskrav och god ekonomisk hushåll- ning
Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resul- tatet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. O m kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt kommunen avser att re- glera det negativa resultatet.
Ett uppfyllande av balanskravet är en grund- förutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi.
V i d beräkning av resultatet ska realisations- vinster inte tas med. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 78,1 miljoner kronor.
Det innebär att kommunen har uppfyllt lagens krav på balans.
Sollentuna kommun har definierat ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för god eko- nomisk hushållning. Kommunen uppfyller väl de finansiella kraven enligt denna definition liksom kraven gällande humankapitalet där Sollentuna fortsätter ha en hög ambition vad gäller olika utvecklingsprogram samt insatser
kring generationsväxlingen. Även vad gäller framförhållningen i den fysiska planeringen är kommunens läge gott. Kommunen har också under de senaste åren haft en hög ambitions- nivå när det gäller underhåll av fastigheter.
I enlighet med kriterierna för god ekonomisk hushållning har kommunen elt antal riktlinjer och processer för styrning samt uppfölj- ning/utvärdering. Under 2012 har en ny bud- getprocess införts att gälla fr.o.m. budget 2013. I samband med detta har kommunens målstyrningsmodell vidareutvecklats för att dels sätta mer fokus på nämndernas planering för hur målen ska uppfyllas, dels hitta former för uppföljning som ger en mer rättvisande bild av hur väl o l i k a insatser bidrar till måluppfyllelse. Vidare har utvecklingsarbetet under 2012 inneburit att "kvalitet" definieras tydligare i det kommungemensamma led- ningssystemet. Uppföljning och analys av verksamheternas kvalitet får därmed en tydli- gare roll och kommer följaktligen vara före- mål för ett intensifierat utvecklingsarbete under de närmaste åren.
Målen för 2012 är satta inom ramen för den gamla målstyrningsmodellen. Måluppfyllelse- graden har förbättrats jämfört med 2011 och är för 2012 55 procent.
Verksamheternas kvalitet har bland annat analyserats i samband med resultatanalysda- garna i början av januari 2013. Dessa analyser ger vid handen att Sollentunas verksamhet i mycket håller en god kvalitet som på många håll utvecklas positivt. Vissa utvecklingsom- råden kan konstateras och i några fall har noterats viss kvalitetsförsämring. V i d j ä m f ö - relser med andra kommuner står sig dock Sollentunas verksamheter i genomsnitt bra vilket också väger tungt i den sammanvägda bedömningen av god ekonomisk hushållning.
Kommunledningen anser utifrån redovis- ningen ovan att Sollentuna kommun uppfyller lagens krav för god ekonomisk hushållning.
Åtgärder som leder till balans
Kommunstyrelsen har fastställt en strategi för att hantera budgetavvikelser på nämnderna.
Strategin går i huvudsak ut på att nämnderna ska ta fram en åtgärdsplan i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott om och när en betydande budgetavvikelse uppstår.
En v i k t i g del för att åstadkomma "god eko- nomisk hushållning" är att det finns en bud- getföljsamhet i kommunen. Inom de flesta nämnder har det fungerat bra, förutom tre nämnder (inklusive resultatenheter) som visar större avvikelser. Dessa nämnder har och kommer regelbundet att rapportera till kommunstyrelsens arbetsutskott till dess det finns en balans i nämndens ekonomi.
Risken finns att en svag prognossäkerhet och bristande budgetföljsamhet leder till ett bris- tande beslutsunderlag och att förtroendet för information urholkas.
För alt underlätta och förbättra prognosarbetet har ett användarvänligt beslutsstödssystem införts under 2012.
Viktiga händelser Kommunövergripande
Under 2012 har kommunstyrelsen implementerat en ny budget- och målprocess.
Den första oktober tillträdde en ny kommun- direktör.
Utbyggnationen av kontaktcenter har fortsatt, där besvaras nu frågor om konsumentupplys- ning, m i l j ö - och hälsa, bygglov samt detalj- planer. Kommunens webbplats har gjorts till- gänglig via mobiltelefon.
Kommunstyrelsen ledamöter har under året utrustats med läsplattor.
Flera projekt för IT-baserade administrativa system har fortsatt att utvecklas, bl.a. används det kommungemensamma ärendehanterings- systemet nu av samtliga förvaltningar.
En näringslivsstrategi har tagits fram i bred samverkan, bl.a. har möten ordnats för företa- gare. Informationen på hemsidan har gjorts om, ett nyhetsbrev har startats och en rad åtgärder för att förbättra servicen för närings- livet har vidtagits. Delar av näringslivsfunkt- ionen har överförts till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, den strategiska näringslivsfunktionen är dock fortfarande placerad under kommunledningskontoret.
M e d anledning av att kommunen firar 150 år har en jubileumsbok utgivits och tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomförde kommunstyrelsen ett jubileumsmaraton i j u l i till minne maratonloppet vid O S 1912.
Under våren har receptionen i Turebergshuset nyinvigts. Ett system för effektivisering av besökshanteringen har tagits i drift.
Bostäder och arbetsplatser
Den nya stadskärnan i centrum växer fram och ytterligare bostäder, restauranger och affärer har tillkommit under året. På västra sidan järnvägen står snart Sollentunahems nya bostadshus (150 lgh) klart intill Bygdevägs- bron. Utbyggnaden av Turebergs allé fortsät- ter och 50 lägenheter har färdigställts. 1
Fullmäktige har fastställt en ny översiktsplan och inriktningen för Sollentunas utveckling har i den lagts fast för den närmaste 20- årsperioden.
Ett nytt avtal har träffats med Sollentunahem beträffande markanvisning för kvarteret Topplocket. I kvarteret kassen vid Edsviken har byggnationen av bostäder m.m. påbörjats.
Detaljplaner har antagits för kvarteret Staven och Bredden. Första kommunala markförsälj- ningen i Väsjö-området (Eldkulan) har genomförts. Nybyggnation av Rotebrobroarna har påbörjats. Turebergs torg och park har färdigställts.
Väsjöområdet var det dominerande projektet, men de första planerna väntar fortfarande på att vinna laga kraft. Under året inleddes studier av Helenelunds centrala delar med sikte på att stadsdelen ska få en bra koppling till Kista och bli en naturlig del av den region- ala stadskärnan.
I december förlängdes pendeltåget till Uppsala via Arlanda vilket säkert kommer att påverka den mentala bilden av en samman- hängande region över länsgränsen.
3
Miljö- och klimatberedning
Åtgärdsplanen till kommunens klimatstrategi har kompletterats efter en intervjuundersök- ning (Klimatbarometcrn) bland kommuninvå- narna. Slutsatsen av denna blev att kommunen kan underlätta for invånarna att leva mer klimatsmart genom att utveckla avfallshante- ring, sopsortering och återvinning samt bidra till att förbättra kollektivtrafik och cykelmöj- ligheter.
Kommunikations- och integrations- beredningen
En ny policy för extern kommunikation, till- gänglighet och service har antagits av full- mäktige. Även ett förslag på en ny integrat- ionspolicy har tagits fram och förväntas bli antagen av fullmäktige våren 2013.
Nämndnivå
N y förvaltningsorganisation, utbildnings- och arbetsmarknadskontoret ( U A K ) gäller fr.o.m.
1 j u l i . En ny förvaltningschef har tillträtt för kontoret. M i l j ö - och byggnadsnämnden fick en ny ordförande i januari.
N y a paviljonger har placerats vid Töjnasko- ian, vilket ger 30 nya förskoleplatser. Skolva- let gemomfördes under våren och en hög andel av de som valde fick något av sina tre v a l , genom att Helenelundsskolan, Gärdes- skolan och Töjnaskoian under hösten startat upp var sin extra förskoleklass. Resursskolan M i m e r flyttade inför höststarten från T r o l l - holmen till Kärrdalsskolan.
Den kraftfulla IKT-satsningen på en dataenhet per elev fortlöper och för att klara uppkopp- lingar till samtliga elever byggs alla kommu- nala skolors nätverk ut.
E n ny enhet med 8 platser för ensamkom- mande flyktingbarn har startats.
Beroendemottagningen har flyttat in i Ture- bergshuset. D e nya lokalerna är mer ändamålsenliga och ligger nu på en för besö- karna tryggare plats.
I augusti flyttade 60 boende från Nytorps omvårdnadsboende till det nya boendet Ulrikas gård på Edsbergs äldreboende.
Dessutom flyttade 17 boende från Strandgår- den till Gabriels gård, en utökning med 3 plat- ser till totalt 20, även det på Edsbergs äldre- boende. Även tillagningsköket vid Edsbergs
äldreboende togs i drift i samband med nyin- flytt ningen.
En projektledare har anställts för att under en tvåårsperiod driva och utveckla Edsvik.
Nationaldagen har firats i Edsbergsparken och Edsbergs slott har haft guidade visningar under sommaren.
Kulturskolan har genomfört en pianokonsert- workshop. kulturskolans dag samt arrangerat ett dagläger på Arena Satelliten.
Rosjöskolan växer och flera verksamheter har under året flyttat in i ett nybyggt skolhus. Där kan nu erbjudas undervisning för elever i åk 6 nästkommande läsår.
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i form av förstärkt belysning vid övergångsställen, sikt- röjning, ombyggnation av vissa korsningar, skyltning m.m. har utförts. Även underhållet av kommunens gång- och cykelvägar har intensifierats och ny beläggning har lagts. E n ny cykelplan är ute på remiss.
Tillgänglighetsanpassningar av stråk vid cent- rumområdena i form av gångbanor, ramper, avfasning av kantsten och liknande har genomförts. Även tillgänglighetsanpassningar av busshållplatser har högprioriterats.
Törnskogen är numera ett naturreservat.
Det omfattande renoveringsarbetet av dusch- och omklädningsrum vid sju stycken gymnas- tikhallar är klart. Rudbeckskolans make-over med bl.a. ny ventilation är klar.
Framtidsutsikter Kommunövergripande
Kommunen ska framöver upprätthålla ekono- misk balans. Samtliga nämnder kommer att erhålla förutsättningarna inför budgetarbetet 2014 i samband med att ett preliminärt budgetförslag tas i kommunstyrelsen. Den nya budgetprocessen innebär att fullmäktige kommer att beslutar om ny budget för 2014 redan i j u n i istället för november.
Övergripande planering och infrastruktur Stockholm har en stark tillväxt och det gäller särskilt stråket mot Uppsala, samarbetet inom ABC-stråket fortsätter med särskilt fokus på Ostkustbanans bristande kapacitet och den viktiga frågan om Arlandas utveckling, där avsaknaden av slutgiltigt hållbara lösningar
kopplade till buller- och utsläppsrestriktioner hotar flygets och därmed både regionens och landets förutsättningar för tillväxt.
Sollentuna ska fortsätta växa, främst i kollek- tivtrafik nära lägen intill våra stationer och i den nya stadsdelen runt Väsjön. Målet är att det under närmaste 1 O-årsperioden ska t i l l - komma 400-500 bostäder per år. Det är en utmaning eftersom byggandet inte helt går i takt med att planerna växer fram. Många som efterfrågar bostad har inte ekonomiska m ö j - ligheter att ta sig in på bostadsmarkaden. E n viktig fråga för kommunen blir att prioritera projekt med hög genomförandepotential.
V i k t i g a infrastrukturforändringar den närm- aste 10-årsperioden är utbyggnad av Förbifart Stockholm, breddning av Stäketvägen och en anslutning av Tvärspårvägen till Helenelund v i a Kista. N y a stombusslinjer planeras som komplement till spåren. I samband med utbyggnaden av ett modernt nät för kraftför- sörjningen av Stockholm ska kraftledningarna genom Törnskogen/Häggvik och Sjöberg tas bort.
För att förbättra kommunens kartor planeras ett karteringsarbete i egen regi utifrån regelbundna flygfotograferingar.
Nämndnivå
B a r n - och utbildningskontoret arbetar med uppdraget att se över organisationen av de kommunala skolorna för anpassning till ny skollag och nya läroplaner. Fr.o.m. hösten 2013 kommer tidigare F-5 skolor att bli F-6 skolor.
Antalet elever i grundskolan kommer att öka inför läsåret 2013/14.
Konjunkturinstitutet prognos visar på en fort- satt hög arbetslöshet under större delen av 2013. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd väntas därför inte minska.
Antalet personer som söker asyl i Sverige fortsätter att öka. Länet förväntas öka sin andel av flyktingmottagandet vilket i sin tur påverkar Sollentuna. 1 vår kommun, liksom i de flesta av länets övriga kommuner, är bostadsfrågan en stor utmaning i flykting- mottagandet.
Migrationsöverdoinsstolens beslut att god- känna tidigare icke godkända identitetshand- lingar förväntas påverka antalet nyanlända
från främst Somalia. Under år 2013 förväntas flera stora familjer till Sollentuna och det pågår ett intensivt arbete med att lösa boende- frågan för dessa. Kommunstyrelsen ska under 2013 fatta beslut om nytt avtal för nivå på kommunens mottagande.
I länet har ett gemensamt projekt mellan landstinget och K S L inletts gällande inrikt- ning och omfattning av hemsjukvården efter en kommunalisering. "Hemsjukvård 2015". 1 förslaget definieras begreppet hemsjukvård liksom de båda huvudmännens ansvar.
Den 1 januari 2014 träder Socialstyrelsens nya författning gällande ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden i kraft. Tanken är att kommunerna och de som bedriver särskilt boende ska få tid att ställa om sina verksamheter. Socialstyrel- sen planerar att ta fram en författning som gäller organisering av särskilt boende för samtliga äldre personer. Det kommer att stäl- las högre krav på framför allt personalbeman- ningen på särskilda boenden, men också myn- dighetsutövning och uppföljning.
Kommunerna behöver komma överens om gränsdragningen mot landstinget, vilka insat- ser som ska ingå, v i l k a åldrar berörs etc.
Slutligt förslag till avtal inklusive nivå på skatteväxlingen underställs Landstinget och kommunerna för beslut senast den 31 decem- ber 2013.
Användandet av mindre grusfotbollsplaner i kommunen ska ses över om det går att möjliggöra för andra aktiviteter än fotboll på dessa (t.ex. Qulananläggningar). En aktivi- tetspark för alla åldrar ska anläggas på lämp- l i g plats under 2013/2014. Fotbollsförening- arna i kommunen har behov av ett fotbollstält.
Planering för detta är igång och beräknas vara klart 2013/2014.
För hela m i l j ö - och byggnadskon- toret/nämnden gäller ambitionen att kommu- nikationen ska förbättras såväl internt som externt. E n kommunikatör har rekryterats för att möjliggöra en rad aktiviteter och förbätt- ringar inom området.
5
Kommunkoncernen
Koncernen Sollentuna kommun redovisar 2012 ett positivt resultat före skatt och exklu- sive realisationsvinster på 170 miljoner kronor (186 mkr).
Årets realisationsvinster miljoner från fastighetsförsäljningar uppgår till 162 miljo- ner kronor. Det egna kapitalet 2012 uppgick till 4 582 miljoner kronor (4 263 mkr) och soliditeten är 61 procent (63 %).
A B Sollentunahem redovisar ett positivt resul- tat före skatt och realisationsvinster med 52 miljoner kronor. Sollentunahems soliditet uppgår till 50 procent (51 %).
Koncernen Sollentuna Energi redovisar ett resultat för koncernen före skatt på 81 miljoner kronor (67 mkr). Koncernen S o l - lentuna Energi har en soliditet på 41 procent (42 % ) .
Sollentunahems styrelse har föreslaget en utdelning på 9,5 miljoner kronor och Sollen- tuna Energis styrelse har föreslaget en utdel- ning på 24,0 miljoner kronor. Utdelningarna kommer kommunen tillgodo efter bolagstäm- morna 2013. Den föreslagna utdelningen från Sollentunahem är 2,5 miljoner kronor lägre än ägarens önskemål och tillåten utdelning enligt lagstiftaren. Utdelningen från Sollentuna Energi är enligt ägarens önskemål.
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda i vilket Sollentunas andel enligt förbundsord- ningen är 21,5 procent redovisar ett resultat på minus 3,8 miljoner kronor (-2,8 mkr).
Viktiga händelser
Under 2011 har Sollentunahem fortsatt gjort stora investeringar, 401 miljoner kronor (370 mkr). Under året har tre nyproduktions- projekt färdigställts.
I samarbete med Sollentunahem och Sollen- tuna kommun har Sollentuna Energi upp- handlat vindkraftverk som ska producera miljövänlig el för del av kommunkoncernens egen förbrukning. De tre verken är planerade att tas i drift under tredje kvartalet 2014 Sollentuna Energi har under året fortsatt inve- sterats i kraftvärmeverket Brista 2 tillsam- mans med Fortum Värme. Investeringen för Sollentuna Energi kommer att uppgå till totalt
cirka 300 miljoner kronor. Kraftvärmeverket beräknas vara klart under hösten 2013
Framtidsutsikter
Den allmänna efterfrågan på bostäder och lokaler i Stockholmsregionen bedöms som stark vilket bidrar till goda förutsättningar för Sollentunahem som fortsätter att föryngra sitt fastighetsbestånd.
Sollentunahem som har en låneskuld som på bokslagsdagen uppgår till 1,6 miljarder kronor. Genomsnittsräntan för 2012 var 3,6 procent, vilket är något högre än 2011.
Sollentuna energi kommer att fortsätta att endast leverera el enligt " B r a m i l j ö v a l " för att stärka bolagets attraktionskraft på elmarkna- den i konkurrens med andra elleverantörer.
Väsjöområdet finns med i energibolagets investeringsplan och de närmaste fem åren kan bolagets investeringar komma att uppgå till 90 miljoner kronor. Det kommer då att bli början på en mycket stor kraftansträngning där intäkterna kommer senare, i samband med att bostadsbebyggelsen börjar färdigställas.
Fem år i sammandrag
Kommunen 2012 2011 2010 2009 2008
Allmänt
Invånare 31 december 66 859 65 891 64 630 63 347 62 079
Kommunal utdebitering 18,20 18,20 18,20 18,20 18,20
Personal
Personalkostnader, mkr 1 447 1 363 1 277 1 248 1 271
Antal årsarbetare 2 396 2 793 Ny beräkningsmodell (SKL) vilket gör Sjukfrånvaro i relation till total att tidigare i Ir inte är jämförbara.
avtalad arbetstid, % 5 4,8 5,2 5,9 6,5
Resultat och kapacitet
Externa intäkter, mkr 653 644 624 609 588
Externa kostnader, mkr -3 580 -3 411 -3 199 -3 066 -2 983
Avskrivningar, mkr -95 -97 -85 -70 -74
Årets resultat, mkr 83 170 92 202 193
Nämndernas driftbudgetutfall, mkr 3 012 2 845 -2 663 -2 560 -2 492
Bruttoinvesteringar, mkr 131 193 200 383 395
Nettoinvesteringar, mkr 82 128 113 306 265
Tillgångar, mkr 4 384 4 279 4 290 4 221 3 780
Skulder (inkl. avsättningar), mkr 722 357 884 906 667
Eget kapital, mkr 3 659 3 576 3 406 3 315 3 113
Soliditet, % 83 84 79 79 82
Soliditet, % (inkl pensionsskulden redovisad som
ansvarsförbindelse) 57 56 55 52 53
Nettokostnadernas (exkl reavinster) andel av
skattenettot, % (mål 102) -100 -99 -100 -100 -100
Finansnettots andel av skattenettot, % (mål 3) 2 1 2 3 4
Risk och kontroll
Likviditet exkl. kapitalförvaltning, mkr 308 141 379 272 276 Likvida medel i förhållande till externa utgifter, % 9 6 10 9 9
Borgensåtagande, mkr 28 29 20 23 25
Pensionsåtagande som ansvarsförbindelse, mkr 1 164 1 171 1 066 1 119 1 097
Balanskravet uppfyllt J a J a J a Ja J a
Kommunkoncernen 2012 2011 2010 2009 2008
Resultat och kapacitet
Omsättning inkl. skatteintäkter, mkr 4 656 4 500 4 358 4 062 3 980
Balansomslutning, mkr 7 557 6 774 6 403 5 9 1 5 5 378
Kommunkoncernens resultat, mkr 320 264 520 377 287
Investeringar, mkr 705 623 655 689 439
Soliditet, % 61 63 62 59 58
Risk och kontroll
Likviditet exkl. kapitalförvaltning, mkr 333 243 551 356 379 Likvida medel i förhållande till externa utgifter, % 8 6 13 10 13 Årets resultat i respektive bolag (efter skatt)
Sollentuna kommuns Förvaltnings A B , mkr 0 0 -33 -26 -34
AB Sollentunahem, mkr 183 137 470 146 36
Sollentuna Energi A B (koncernen), mkr 81 60 60 46 51
Kommunalförbundet Attunda, mkr -4 -3 4 3 1
7
Sollentuna kommunkoncern
K o r n m u n k o n c e r n e n omfattar k o m m u n e n o c h d e övriga j u r i d i s k a p e r s o n e r i vilka k o m - m u n e n h a r ett b e t y d a n d e inflytande. M e d b e t y d a n d e inflytande a v s e s d e fall där k o m - m u n e n s r ö s t a n d e l i b o l a g e t överstiger 2 0 procent.
Sollentuna kommun
A B Sollentunahem (SH)
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda
(21,5%)
Sollentuna Energi Handel A B
I koncernredovisningen ingår förutom Sol- lentuna kommun följande:
• A B Sollentunahem vars verksamhet är att förvärva, sälja, äga, bygga, förvalta och upplåta fastigheter och tomträtter med bostäder, kollektiva anordningar och lokaler.
• Sollentuna Energi A B som tillsammans dotterbolaget Sollentuna Energi Handel A B Bolaget ska inköpa, producera och distribuera energi, bedriva elhandel, bedriva verksamhet för vattenförsörjning och avlopp samt anlägga och underhålla ledningssystem och bredbandstjänster, ombesörja renhållningsverksamhet och transporttjänster åt kommunen.
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda där Sollentunas " a n d e l " enligt förbunds- ordningen är 21,5 procent. Kommunalför- bundet svarar för räddningstjänsten i de sex medlemskommunerna (Järfälla, Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Upplands- Bro, Upplands Väsby).
• Sollentuna kommuns Förvaltnings A B under namnändring till A B Solom har inte bedrivet någon verksamhet under 2012.
Utöver de bolag som sammanförts i koncern- redovisningen har kommunen ägarengage- mang i Söderhalls Renhållningsverk A B , Kommentus Gruppen A B , A B Vårljus samt Stockholmsregionens försäkrings A B .
Omvärldsanalys
O m v ä r l d s a n a l y s e n h a r till uppgift att s p e g l a hur yttre o m s t ä n d i g h e t e r p å v e r k a r eller k a n p å v e r k a S o l l e n t u n a k o m m u n . Avsnittet b e h a n d l a r i n l e d n i n g s v i s s a m h ä l l s e k o n o m i n o c h k o m m u n e r n a . Därefter b e l y s e s s k a t t e u t j ä m n i n g s s y s t e m e t , befolkning, b o s t a d s m a r k n a d , näringsliv o c h a r b e t s m a r k n a d i S o l l e n t u n a k o m m u n . A v s l u t n i n g s v i s g ö r s e n b e d ö m n i n g av d e n framtida u t v e c k l i n g e n inom n å g r a o m r å d e n .
Samhällsekonomin och kommu- nerna
Den svenska bruttonationalprodukten ( B N P ) mäter i princip värdet av alla varor och tjäns- ter som under en viss tidsperiod framställs i vårt land. Nationalprodukten kan sägas ge ett samlat mått på värdet av all den produktion som sker i ekonomins olika sektorer. Sam- mantaget motsvarar kommunsektorns kon- sumtionsutgifter mer än en femtedel av B N P . Kommunalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte i kommunsektorn, utan räknas till den privata sektorn. Kommunerna svarar for två tredjedelar och landstingen för en tredjedel av sektorns konsumtionsutgifter.
Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i Sverige.
Lönekostnadsökningar är därför den viktigaste förklaringen till varför kommunernas kostna- der ökar. Löneökningarna är även den vikti- gaste förklaringen till skatteintäkternas utveckling. Det som gör att utrymmet kan öka realt är utvecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten ska kunna öka är det framförallt sysselsättningen inom den privata sektorn som behöver öka.
Kommunsektorn redovisar 2012 ett överskott på sammantaget cirka 18 miljarder kronor, varav 11 miljarder kronor är en t i l l f ä l l i g intäkt. Kommunerna har fått tillbaka inbetalda premier för avtalsförsäkringar ( A F A ) för åren 2007 och 2008. Även för 2013 prognostiserar kommunerna ett överskott, 9 miljarder kronor.
Sveriges kommuner och landsting bedömer att risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är utveckling i vår
omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent.
Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten förväntas inte bli speciellt omfattande. Under 2013 når arbetslösheten 8,2 procent. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderla- get att växa i relativt hygglig takt.
Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren 2014-2016 är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer - såväl konsum- tionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten.
Det kommunala skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. Sysselsättningsut- vecklingen och löneökningstakten är därför de faktorer som har störst betydelse för i vilken takt skatteunderlaget växer.
Trots förstärkningen av resultaten kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna nor- malt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar stäl- ler. Kommunsektorn står fortfarande inför stora omprövningar.
Även om Sollentuna står väl rustad med en stabil ekonomi krävs återhållsamhet och budgetdisciplin. Kommunen behöver en stabil ekonomi för att möta fortsatta behov av väl- fardstjänster och investeringar i infrastruktur.
Sollentuna sänker kommunalskatten med 10 öre för 2013, ytterligare 7 kommuner sänker skatten. Den har däremot höjts i
9
24 kommuner. Den genomsnittliga skattesat- sen ökar med 4 öre.
Skatteutjämningssystemet
I januari 1996 infördes ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och
landsting. Utjämningssystemet utvecklas ständigt men dess huvuddrag gäller även idag.
En ny lag om kommunalekonomisk utjämning trädde i kraft den 1 januari 2005.
Utan ett system för att utjämna kostnader och intäkter mellan kommunerna skulle kommu- nernas ekonomiska förutsättningar att driva de lagstadgade kommunala verksamheterna vari- era kraftigt. Det finns t.ex. stora skillnader i invånarnas beskattningsbara inkomster.
Sysselsättning, löner och arbetslöshet varierar kraftigt mellan kommunerna och gör att skat- teintäkterna blir olika stora. Även kommuner- nas kostnader, som påverkas av invånarnas ålderssammansättning och sociala struktur, varierar kraftigt mellan kommunerna. M e d dagens långtgående utjämning är det i princip skatteintäktsutvecklingen i riket som avgör det ekonomiska utrymmet för Sollentuna kommun.
Utgångspunkten i systemet är densamma som i det tidigare systemet, nämligen att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting samt att kunna till- handahålla invånarna likvärdig service obero- ende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader.
Under 2011 togs ett förslag fram om att för- ändra det kommunala utjämningssystemet.
Förslaget innebar för Sollentuna kraftigt minskade bidrag med cirka 130 miljoner kronor. Under 2012 har regeringen föreslagit en förändring i inkomstutjämningen genom att sänka "marginaleffekten" från 85 till 60 procent av den länsvisa skattesatsen i inter- vallet mellan 115 och 125 procent av medel- skattekraften. I dag ligger Sollentuna på 128 procent och får alltså en minskning inom spännet 115-125 procent, men får i likhet med idag betala 85 procent för skattekraft över 125 procent. För Sollentuna kommun skulle det innebära en lägre avgift motsvarande 955 kronor per invånare, vilket motsvarar omkring 63 miljoner kronor totalt för kommunen.
Beslut förväntas under 2013 för att genomfö- ras från 2014.
Befolkning
Befolkningsökningar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infra- struktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet.
Enligt S C B : s uppgifter ökade befolkningen i Sollentuna kommun under 2012 med 968 per- soner så alt befolkningen vid slutet av året uppgick l i l l 66 859 invånare. Ökningen består av ett födelseöverskott på 259 personer och att det var 703 personer fler som flyttade in till kommunen än som flyttade ut från kommu- nen. I Stockholms län var ökningen 35 533 personer under 2012. A v dessa bestod födelseöverskottet av 13 402 personer. I förra årets prognos beräknades folkmängden i S o l - lentuna 2012 till 66 925 vilket visade sig vara en överskattning med 66 personer.
Befolkningsökningen under 2012 var lägre än under 2011. Under perioden 2013-2017 plane- ras 2 705 lägenheter bli inflyttningsklara, vilket är ungefar 600 fler jämfört med föregå- ende års prognos.
För både in- och utflyttare gäller att de till en mycket stor del består av personer i åldern 20- 30 år. Inflyttarna till kommunen är dock något äldre än utflyttarna. Det är tydligt att utflyt- tarna till en stor del utgörs av ungdomar som lämnar föräldrahemmet medan inflyttarna istället till en stor del består av personer som håller på att bilda eller nyss har bildat familj och som söker sig till kommunen i samband med den processen.
Bostadsmarknad
För en kommun som Sollentuna, som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion, är det bostadsbestån- det som till stor del bestämmer befolkningsut- vecklingen. Hur sysselsättningen utvecklas i Stockholmsregionen relativt övriga riket be- stämmer befolkningsutvecklingen totalt i länet. I landstingets befolkningsprognos för 2012-2021 beräknas folkmängden i länet öka med 34 500 invånare per år. V a r någonstans befolkningsökningen hamnar i regionen bestäms av bostadsbyggandet och nyttjandet av lägenheterna.
Totalt fanns det 26 314 lägenheter i kommu- nen vid början av 2012. Fördelningen var
ungefär 52 procent i flerbostadshus och 48 procent i småhus. Upplåtelseformerna är uppskattningsvis 23 procent hyresrätter, 35 procent bostadsrätter och 42 procent ägande- rätter. Under 2012 har 487 bygglov beviljats totalt, vilket är 399 färre än 2011. 47 av dessa bygglov avsåg nybyggnad av enbostadshus och flerbostadshus, vilket är 7 fler än 2011.
Under året färdigställdes 611 lägenheter, vilket är 74 lägenheter färre än 2011.
Kommunen har ingen bostadsförmedling och bevakar därmed inte hela bostadsmarknaden. I kommunens eget bostadsbolag fanns det vid årsskiftet inga lediga lägenheter att förmedla.
Näringsliv
I Sollentuna kommun finns cirka 4 000 regi- strerade företag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. Svenskt När- ingsliv anser att Sollenluna kommun är en av de kommuner som har det absolul bästa före- tagsklimatet i landet och rankar kommunen som nummer fyra i sin nationella kommun- ranking 2012. Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entre- prenörsanda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är några av de viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat.
Ett intensivt arbete har bedrivits under 2012.
En näringslivsstrategi har tagits fram i bred samverkan, en rad möten har ordnats för före- tagare, upphandlingsregler/information om upphandlingar har förbättrats, informationen på hemsidan har gjorts om, ett nyhetsbrev har startats och en rad åtgärder för att förbättra servicen för näringslivet har vidtagits.
Viktiga utvecklingsområden i kommunen un- der de kommande åren är Kappetorp, Bred- den, Silverdal och Kronåsen där det fortfa- rande fmns utrymme för företagsetableringar.
Häggvik har genomgått en intensiv utveckling under de senaste åren och är nu ett väl etable- rat handelsområde i norrort. I området kring Sollentuna centrum fortsätter bostadsbyggan- det och upprustningen av befintliga fastig- heter. Planer finns för ytterligare bostäder och kontor vid Malmparken och det gamla mäss- området. I Väsjöområdet pågår planeringen för en ny stadsdel med cirka 2 800 bostäder.
Inom planområdet ska det också rymmas ett verksamhetsområde för mindre företag.
En stor utmaning för kommunen under de närmaste åren är att finna lämplig exploate- ringsbar mark för olika typer av tjänste-, ser- vice- och verkstadsföretag. De centrala områ- den inom kommunen som planläggs för bostäder ska så långt som möjligt blandas med icke störande verksamheter. Detaljplanerna i de centrala områdena bör därför föreskriva en blandning av bostäder och verksamheter Kommunens målsättning är att återta Sollen- tunas position som Sveriges mest företags- vänliga kommun senast 2015.
Arbetsmarknad
Arbetslösheten (inkl. i program) i Sollentuna under 2012 var vid årsskiftet 5,3 procent (5,3 procent, 2011) av arbetskraften. Motsva- rande siffra för riket var 8,4 procent (8,3 %).
Antalet öppet arbetslösa i kommunen ökade med 49 personer till 1 106 (1 067). Antal personer placerade i konjunkturberoende program var vid årsskiftet 622 (565) stycken.
Antalet öppet arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år var 149 (126) i slutet av 2012.
Framtidsutsikter
Det finns en stor internationell enighet om att utsläppen av växthusgaser behöver begränsas i snabb takt för att inte den globala uppvärm- ningen ska överstiga två grader. Det fordras även en anpassning till den klimatförändring som ofrånkomligen sker även om utsläppen skulle upphöra omedelbart.
En mycket v i k t i g uppgift för staten är att genomföra åtgärder som minskar utanförska- pet på arbetsmarknaden och som leder till högre sysselsättning och minskad arbetslös- het. För att klara detta fordras kraftfulla åtgär- der inom flera samhällssektorer. För att den ökande efterfrågan på välfärdstjänster ska kunna mötas, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upp- rätthållas över tiden och reformer för att öka arbetsutbud och sysselsättning genomföras.
Vidare måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.
Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar.
N u och 10-15 år framöver har vi en ålders- sammansättning i Sverige som är förhållande- vis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare.
1 1
Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostna- derna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. M e d ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg.
För att utbudet av välfärdstjänster ska kunna utvecklas i takt med efterfrågan på lång sikt krävs att de som producerar dessa tjänster ges tillgång till växande resurser och/eller att de resurser som finns används mer effektivt. Det är inte en långsiktig lösning att öka resurserna till dessa tjänster genom att höja skattesat- serna. Skattehöjningar skulle på sikt leda till så stora skattekilar att arbetsutbud, invester- ingar - och därmed tillväxten - skulle minska.
Ska arbetsutbudet och efterfrågan på arbets- kraft förstärkas är det tvärtom nödvändigt att minska beskattningen av arbete. Resurserna till välfärdstjänster kan däremot öka om anta- let arbetade timmar i det privata näringslivet ökar då detta dels skulle bredda skattebasen och öka skatteintäkterna, dels skulle frigöra personella resurser till välfärdssektorn. E n förbättrad produktivitet inom den offentligt finansierade verksamheten skulle bidra till att de befintliga resurserna skulle räcka till fler och/eller bättre tjänster. Det är därför angelä- get att genomföra åtgärder som syftar till att de offentliga resurserna används mer effektivt än idag. I detta perspektiv är det viktigt att öka mångfalden av producenter av välfärdstjänster samt att öka uppföljning och jämförelser av tjänsternas effektivitet och kvalitet.
Avsaknaden av priser och fungerande mark- nader gör att det i stora delar av offentlig verksamhet saknas en av de mekanismer som stimulerar produktivitetsutveckling. Tjänster som är starkt subventionerade, eller till och med gratis, möter heller inte samma risk för minskad efterfrågan. Kraven på anpassning och förnyelse är därmed på flera sätt större i den marknadsutsatta delen av ekonomin. Pro- duktivitetsförbättringar i offentlig verksamhet måste därför främst komma »inifrån«.
För att kunna åstadkomma dessa förbättringar är det extra viktigt att mäta och analysera pro- duktiviteten. Kärnan i offentlig verksamhet är ofta det direkta mötet mellan personal och brukare, men en stor del av kostnaderna går
ändå till olika kringfunktioner. O m själva mötet är svårt att effektivisera finns det skäl att skärskåda kringfunktionerna. Ju mer av kostnaderna som läggs på kringfunktioner, desto mindre unik blir produktionen av väl- färdstjänsterna, och desto större är förutsätt- ningarna för förbättringar av produktiviteten.
Erfarenheterna i de kommuner och landsting som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer antyder att politisk enighet om vilka åtgärder som ska vidtas, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin och goda rutiner för ekono- misk uppföljning kan vara viktiga ingredien- ser i ett saneringsprogram som leder till fram- gång.
Antalet äldre och funktionshindrade i Sollen- tuna kominer att öka framöver och innebär ett ökat krav på resurser. Samtidigt måste k o m - munen bygga upp ett mera långsiktigt tän- kande för att klara de framtida investeringarna inte minst med tanke på att Sollentuna står inför en kraftig ökning av befolkningen.
För 2013 görs bedömningen att nuvarande budget kommer att hålla. De preliminära be- räkningarna för 2014 och 2015 visar på att Sollentuna kommun kommer att klara balans- kravet.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av olika fak- torer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi.
mkr 10 öres förändring av kommunalskatten 16
1 procents löneförändring 21 varav egen verksamhet 13 varav entreprenader m.m. 8 1 procents avgiftsförändring 2 1 procents KPI förändring (netto) 3 1 000 kommuninvånare 46 100 heltidstjänster (lön och PO) 43
1 procents skatteunderlagsförändring i riket 31 Med lika löneökningar och oförändrad sysselsätt- ning täcker ökade skatteintäkter cirka 80-90 pro- cent av lönekostnadsökningarna.
God ekonomisk hushållning och balanskravet
För e n finansiell b e d ö m n i n g finns k o m m u n a l l a g e n s mål för d e n e k o n o m i s k a f ö r v a l t n i n g e n s o m omfattar h e l a k o m m u n k o n c e r n e n . D e n innebär att k o m m u n e n s k a h a e n g o d e k o n o - misk h u s h å l l n i n g b å d e i sin e g e n v e r k s a m h e t o c h i v e r k s a m h e t s o m b e d r i v s g e n o m a n n a n juridisk p e r s o n . S o l l e n t u n a k o m m u n har definierat ett antal kriterier för g o d e k o n o m i s k h u s h å l l n i n g . N e d a n r e d o v i s a s vilka f i n a n s i e l l a mål s o m finns b e s l u t a d e . Utfallet av d e f i n a n s i e l l a m å l e n r e d o v i s a s u n d e r avsnittet finansiell a n a l y s . M å l u p p f y l l e l s e g r a d e n i k o m m u n e n s m å l s t y r n i n g har förbättrats j ä m f ö r t m e d 2 0 1 1 . Inför v e r k s a m h e t s å r e t 2 0 1 3 h a r m å l s t y r n i n g s m o d e l l e n f ö r ä n d r a t s för att förbättra s t y r n i n g e n o c h g e e n bättre uppföljning. I övrigt är h u v u d p a r t e n av uppställda kriterier för g o d e k o n o m i s k hushållning uppfyllda under 2 0 1 2 varför k o m m u n l e d n i n g e n s a m m a n t a g e t a n s e r att k o m m u n e n uppfyller l a g e n s krav för g o d e k o n o m i s k hushållning.
Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resul- tatet. Balanskravet innebär att budgeten varje år ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kravet på ekonomisk balans omfattar indirekt bolagen eftersom bidrag från kommuner ska redovisas som en kostnad för att täcka förluster.
För att uppfylla huvudregeln om god ekono- misk hushållning krävs bl.a. ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommu- nens förmögenhet, d.v.s. årets resultat ska vara positivt.
Kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är betydande för god eko- nomisk hushållning. Lagen innebär att kom- munerna ska ange såväl finansiella mål som mål och riktlinjer för verksamheten. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommu- nens finansiella ställning och utveckling.
Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommu- nens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.
G o d ekonomisk hushållning för Sollentuna finansiellt och verksamhetsmässigt definieras enligt följande:
• Balans mellan intäkter och kostnader.
• Löpande verksamheter finansieras av skatter och avgifter och inte med försälj- ningsintäkter, lån eller genom ianspråkta- gande av tidigare uppbyggt kapital.
• Ett ekonomiskt överskott som förhindrar att det egna kapitalet minskar i takt med inflationen.
• Förvaltning av kommunens medel på ett sätt som ger god avkastning och betryg- gande säkerhet.
• Underhåll av realkapital (fastigheter, gator, ledningar, m.m.).
• G o d framförhållning i den fysiska plane- ringen.
• G o d utveckling i de kommunala bolagen.
• E n väl fungerande organisation.
• Vårda och utveckla humankapitalet.
• M å l för verksamheterna
• G o d styrning och uppföljning samt utvärdering av verksamheternas innehåll och kvalitet.
Sollentuna kommun uppfyller mer än väl lag- stiftningens balanskrav. Som framgår i avsnitt nedan uppfyller kommunen också med god marginal målen för den finansiella plane- ringen.
Beträffande underhåll av realkapital (fastig- heter, gator, ledningar m.m.) har Sollentuna kommun under de senaste åren haft en hög ambitionsnivå för fastighetsunderhållet. E n stor andel av fastigheterna, framförallt skol- byggnader, har renoverats och målet är att även fortsättningsvis bibehålla denna ambi- tionsnivå.
Kommunens framförhållning i den fysiska planeringen är mycket god. Sammantaget motsvarar antagna och pågående planprojekt minst 20-30 års bostadsproduktion. Redan planlagda och pågående områden svarar väl mot bedömt behov under lång tid framåt. Det långsiktiga målet är en bostadsproduktion på cirka 300 lägenheter per år.
De kommunala bolagen följer fullmäktiges ägardirektiv och har en bra ekonomisk utveckling.
Som ett led i arbetet med en väl fungerande organisation har kommunen sedan länge
13
arbetat med att kontinuerligt konkurrensut- sätta verksamhet. Därigenom testas organisa- tionen löpande på marknadens villkor. Under 2012 har ingen ytterligare verksamhet konkur- rensutsatts. Däremot har en större omorgani- sation genomförts inom kommunlednings- kontoret. Den tidigare konsult- och service- verksamheten upphör och de olika verksam- heterna går upp i de tidigare beställande avdelningarna. Syftet är att effektivisera och förbättra kommunledningskontorets arbete med att styra, samordna och stödja övriga nämnder och förvaltningar.
Inför 2012 genomfördes en förstudie angå- ende bolagisering av kommunens egenregi- verksamhet inom omsorgen. Arbetet med att förbereda bolagiseringen fortsätter under 2013.
Kommunens personalpolicy är ett övergri- pande idé- och styrdokument vars syfte är att ge medarbetare, chefer och politiska besluts- fattare stöd att förverkliga kommunens personalidé. I personalpol icyn pekas perso- nalutveckling ut som ett profilområde där kommunen gör omfattande satsningar i form av medarbetar- och ledarutvecklingsprogram, chefsutbildning, mentorskapsprogram samt nätverksbyggande över kommungränser.
Sollentuna planerar vidare för den kommande stora generationsväxlingen bl.a. genom att delta i Kompetensbron som är ett nationellt projekt för att underlätta generationsväx- lingen. M e r information om kommunens arbete med personalfrågor finns att läsa i avsnittet Personalredovisning.
Kommunen har säkerställda processer som är av betydelse för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. En översiktlig beskrivning av processerna och initierat utvecklingsarbete återfinns längre fram i detta avsnitt.
Sollentuna kommun har en målstyrnings- modell som använts i ett antal år. Måluppfyl- lelsegraden blev för 2012 55 procent, se vidare avsnitt M å l ur verksamhetsperspektivet 2012.
Under 2012 genomfördes ett omfattande utvecklingsarbete kring kommunens budget- process. I samband med detta utvecklades målstyrningsmodellen i syfte alt förbättra styrningen vilket beskrivs längre fram i delta avsnitt.
På nämndnivå finns i varierande grad utveck- lade former för kvalitetsarbete och uppfölj- ning av kvalitet.
Den löpande kvalitetsuppföljningen under det gångna året och de analyser som gjort i samband med del inledande budgetarbetet för 2014 ger vid handen att Sollentunas verksam- het i mycket håller en god kvalitet som på många håll utvecklas positivt. Vissa utveckl- ingsområden kan konstateras men vid j ä m f ö - relser med andra kommuner står sig dock kommunens verksamheter i genomsnitt bra vilket också väger tungt i den samman vägda bedömningen av god ekonomisk hushållning.
Sollentuna kommun har tydliga ambitioner att utveckla arbetet med kvalitet, både inom ramen för den ständigt pågående verksam- hetsutvecklingen, men också vad gäller att hitta nya metoder och att följa upp och besk- riva kommunens kvalitet och resultat. Detta beskrivs längre fram i detta avsnitt.
Kommunledningen anser utifrån redovis- ningen ovan att Sollentuna kommun samman- taget uppfyller lagens krav för god ekonomisk hushållning.
Balanskravet
Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resul- tatet. Balanskravct innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. O m kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilkel sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) före- skrivna regleringen av det negativa resultatet.
O m fullmäktige har beslutat att en sådan re- glering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta. Därvid ska skälen till beslutet anges.
Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi.
Sollentunas avräkning mot balanskravet redovisas i avsnittet finansiell analys.
Mål för den finansiella planeringen
Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett re- sultat som väl överstiger balanskravet, ligger i
närheten av balanskravet eller om resultatet ligger klart under balanskravet.
I koncernen finns inga gemensamma mål for den finansiella planeringen. Sollentuna kom- mun har mål för den finansiella planeringen.
A v bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bola- gens verksamhet. Bolagen utfärdar egna rikt- linjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bola- gets finansiella verksamheter och risker. O m det bedöms som lämpligt av respektive sty- relse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer.
Sollentuna kommuns mål för den finansi- ella planeringen
Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, bud- getår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, v i l k a också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Därmed fonnuleras målen en- ligt följande för 2012.
1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värde- säkras.
Målet definieras i förhållande till skattenettot som används för att finansiera verksamheter- nas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital.
M e d skattenetto avses summan av skattein- täkter, generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning.
2. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna.
3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.
Det första målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en långsiktig god ekono- misk utveckling. De två övriga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på kort respektive lång sikt.
Måluppfyllelsen redovisas under avsnittet finansiell analys.
Mål för den finansiella planeringen i kommunens bolag
Kommunen äger bolagen Sollentunahem, Sollentuna Energi och Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag ( S F A B ) . Bolagen i kommunkoncernen ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering av bolagen samt utdelning till ägaren.
Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har 2012 haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren enligt fullmäktiges direktiv samt konsolidering av bolag.
God ekonomisk hushållning för Sollentuna kommun ur ett verk- samhetsperspektiv
Sollentuna kommun är en väl fungerande organisation som utgår från medborgare och brukare. För att styra verksamheterna finns säkerställda processer som är av betydelse för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt.
G o d ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dess- utom av lagar, förordningar och nationella mål. Under året kan verksamheter bli mer o m - fattande än planerat. O m det finns en risk att ramarna inte håller måste resurser omfördelas, vilket kan motivera revideringar av verksam- hetsmålen.
Kommunens styrning för god ekonomisk hus- hållning är våra regler för ekonomi- och verk- samhetsstyrning som fastställer följande former för styrning:
• Övergripande styrdokument, bland annat Politisk plattform och Översiktsplan.
• Uppdrag
• Ekonomistyrning med bland annat - regelverk för att åtgärda befarade budgetavvikelser
- former för avstämning av volymföränd- ringar kopplat till befolkningsutveckl- ingen och budget.
• Målstyrning
• Kvalitetsstyrning med bland annat - Kvalitetssystem i nämnderna.
- Kvalitetsredovisningar i nämnderna.
• Intern kontroll
Kommunens viktigaste processer för att trygga förutsättningarna att bedriva verksam-
1 5
heten kostnadseffektivt ocli ändamålsenligt är samlat i tre huvudprocesser:
• Budgetprocessen
• Uppföljningsprocessen med bland annat - Månadsvisa uppföljningar och resultat- uppföljning med åtgärder vid eventuella avvikelser.
• Intern kontroll processen
I Iuvudprocesserna är kompletterade med ett antal specialprocesser, till exempel arbets- miljöundersökningar. Vidare pågår, som fram- går av nämndernas verksamhetsberättelser, inom de flesta förvaltningar ett strukturerat arbete för att säkerställa verksamhetens kva- litet.
Det finns en kontinuerlig dialog mellan kommunledning och nämnder/förvaltning både inom huvudprocesserna och i andra former.
Utvecklingsarbete 2012 och planering fortsatt utveckling
Under 2012 utvecklades och infördes en ny budgetprocess för kommunen. Målstyrnings- modellen har i detta arbete breddats och fördjupats för att på sikt åstadkomma en bättre styrning. M e d den nya styrmodellen som grund genomfördes under 2012, för budget 2013, ett omfattande arbete med att ta fram kommunövergripande mål, nämndernas åtaganden och därtill kopplade handlingspla- ner och mått.
Inom arbetet med ny budgetprocess har under 2012 gjorts insatser för att utveckla och kvalitetssäkra några viktiga delprocesser i den kommunövergripande planeringen, lokalför- sörjningsprocessen och it-planeringsproces- sen. Fortsatt utvecklingsarbete med dessa processer kommer ske under 2013.
Som tidigare beskrivits bedriver respektive nämnd, på varierande nivå, sitt kvalitetsarbete.
Under 2012 har framförallt vård- och o m - sorgsnämnden samt socialnämnden inlett ett mer betydande utvecklingsarbete mot bak- grund av S o c i a l s t y r e l s e n s n y a f ö r e s k r i f t e r o c h a l l m ä n n a råd o m l e d n i n g s s y s t e m f ö r systematiskt kvalitetsarbete. Socialnämnden har dessutom sedan tidigare initierat " L e a n "
som stöd i verksamhetsutvecklingen vilket även några andra verksamheter har gjort.
U r kommunövergripande perspektiv finns sedan tidigare regler för nämnd vis kvalitetsre- dovisning vilket dock inte har följts upp.
Under senare år har kvalitetsarbetet och uppföljning av verksamheternas kvalitet successivt lyfts fram mer på kommungemen- sam nivå, t ex genom ett gemensamt ökat fokus på benchinarking och kvalitetsnyckeltal.
Under hösten 2012 arbetade tjänstemannaor- ganisationen fram en omvärldsanalys med tydligt benchmarkingperspektiv.
I samband med utvecklingen av ny budget- process har nu kvalitet pekats ut som en tydlig del i det kommungemensamma ledningssy- stemet vilket innebär att kvalitetsaspekter på ett sammanhållet sett framåt blir en del i kommunens planerings- och uppföljningspro- cesser. En kvalitetsdefinition är antagen v i a ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna och utvecklingen av ett kommungemensamt
"kvalitetssystem" ska ge bättre förutsättningar att på ett likartat sätt över hela kommunen redovisa och analysera verksamheternas kvalitet och resultat, i den mån det är möjligt löpande under året, men framförallt i samband med årsredovisning och budgetarbete. Resul- tatanalysdagar är här ett viktigt nytt inslag i både budget- och uppföljningsprocesserna.
Redan tidigare påbörjat arbete med utveckling av arbetet med benchinarking och utveckling av nyckeltal kommer i och med detta få en tydligare förankring i det kommungemen- samma ledningssystemet. I sammanhanget är det dock viktigt notera det stora behovet av, men också svårigheterna med, att utveckla indikatorer och mätmetoder. Arbetet med kvalitetssystemet måste därför betraktas som långsiktigt. Detta är en problematik som delas med målstyrningen. Sollentuna, liksom andra kommuner, har betydande svårigheter att hitta bra mått för att mäta måluppfyllelse samt redovisa kvalitet och resultat.
Mål ur verksamhetsperspektivet 2012 Kommunens målstyrningsmodell är en viktig komponent för kommunfullmäktiges styrning och uppföljning av nämndernas arbete.
Målstyrningen ska bidra till att tydliggöra vilka mål som ska följas upp, utvärderas och rapporteras till kommunfullmäktige.
Som grund för arbetet enligt kommunens målstyrningsmodell finns för mandatperioden 2011-2014 följande politiska fokusområden:
• Ansvarsfull ekonomisk politik
• Utbildning
• Omsorg
• Integration ocli kommunikation
• M i l j ö och klimat
Varje nämnd har i budgeten för 2012 redovi- sat hur den ska bidra till att uppnå de övergri- pande politiska fokusområdena genom att ta fram ett antal mål.
För 2012 är måluppfyllelsen 55 procent (ett av målen kan inte bedömas). Detta är en förbätt- r i n g j ä m f ö r t med 2011 då måluppfyllelsen var 39 procent. Jämfört med 2011 är bedöm- ningen att ambitionsnivån i många fall har höjts. Några av målen är komplexa med flera mått/indikatorer. O m någon del i ett sådant
mål inte uppfyllts anses målet totalt inte vara uppfyllt.
Under 2012 infördes, som tidigare beskrivits, en ny budgetprocess för kommunen. I samband med detta gjordes en översyn av målstyrningsmodellen som fick en ny utform- ning. Den nya målstyrningsmodellen har använts i budgetarbetet för 2013. Därmed är 2012 sista året som den gamla modellen har använts. De brister och förbättringsområden som fanns i den gamla modellen kommenteras därför inte vidare här.
Sammandrag av nämndernas måluppfyllelse enligt målstyrningsmodellen
Nedan redovisas ett sammandrag av nämndernas måluppfyllelse, sorterat efter de övergripande politiska fokusområden som målen tillhör. Under respektive nämnd, längre fram i detta dokument, redovisas kommentarer till målen.
Det är viktigt att läsa nämndernas kommentarer för en fördjupad förståelse av graden av måluppfyl- lelse, t ex om nämndens arbete innebär att ett mål åtminstone delvis är uppfyllt eller om det t.o.m. är så att utvecklingen går åt fel håll. För några mål används flera olika mått/indikatorer. V i d bedömning av måluppfyllelsen ska samtliga delar vara uppfyllda. I de fall man tydligt kan avläsa att det är vissa indikatorer som gör att ett mål inte är uppfyllt har detta kommenterats i tabellen.
Även i år dyker det upp vissa problem med mätmetoder på några mål vilket delvis borde ha förutsetts men som också bl.a. handlar om att pressade tidplaner gör det svårt att hinna få fram resultat och upp- följning i tid. Att mätmetoderna inte alltid passar in i årsuppföljningen är ett generellt problem i k o m - munernas målstyrning. Inte heller i Sollentunas nya modell för målstyrning är detta löst men den nya modellen hanterar på ett annat sätt problematiken med mätmetoder och breddar perspektivet till att även tydligt följa upp vilka insatser som gjorts för att styra utvecklingen mot uppsatta mål.
Mål1 Nämnd2
Mål-
uppfyllelse för 2012 A n s v a r s f u l l ekonomisk politik
1 2012 ska Sollentuna kommun ha bibehållit eller förbättrat sin placering i Svenskt näringslivs kommunranking jämfört med 2011.
K S Uppfyllt
2 Lönespridningen ska öka. *) K S Uppfyllt
3 A l l a arbetsplatser ska genomsyras av Sollentuna kommuns personalidé.
*)
K S Uppfyllt
4 Sjukfrånvaron ska minska.*) K S Ej uppfyllt
5 Andelen elever i kommunens egna gymnasieskolor som når målen i alla kurser ska öka med 3 procentenheter samtidigt som buffertkravet uppfylls.
U A N Ej uppfyllt
' KS-mål som markerats med *) ska betraktas som generella mål (se vidare målstyrningsmodellen) soin omfattar samtliga nämnder. Arbetet leds av K S .
~ Nämndförkortningar: B U N - Barn- och ungdomsnämnden, K F N - Kultur- och fritidsnämnden, KS Kommunstyrelsen, M B N - Miljö- och byggnadsnämnden, SN - Socialnämnden, U A N - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, V O N - Vård- och omsorgsnämnden
T F N , Trafik- och fastighetsnämnden, har inga mål fastställda enligt kommunens målstyrningsmodell för 2012.
17
