• No results found

8 skäl till en rejäl nationell medfinansiering av jordbruksbudgeten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "8 skäl till en rejäl nationell medfinansiering av jordbruksbudgeten"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

skäl till en rejäl 8

nationell medfinansiering

av jordbruksbudgeten

(2)

produktivt, med stor rikedom av djur och väx­

ter. Titta i butikshyllorna. Mängder av svenska råvaror från våra unika förutsättningar för djur­

uppfödning och odling – god tillgång till vatten, minimalt med antibiotika och växtskyddsmedel.

Allt detta finns tack vare Sveriges bönder. Saker att vara stolt över, och vara rädd om.

Med en rejäl nationell medfinansiering av jordbruksbud geten kan vi behålla och utveckla Sveriges matproduktion, precis som den nationella livsmedelsstrategin säger att vi ska göra.

Med ersättningar för det marknaden inte är beredd att betala, och rimliga konkurrens villkor, kan vi bönder fortsätta leverera hållbar mat, energi och jobb i hela landet.

(3)

Folkhälsan

Drygt en halv miljon människor i världen dör varje år på grund av antibiotikaresistens.

År 2050 beräknas siffran vara 10 miljoner. Under pandemin har WHO varnat för att antibiotika­

resistensen ökar. Svensk djurhållning använder minst antibiotika i hela EU. Dessutom använder svensk växtodling absolut minst

växtskyddsmedel av alla EU­länder.

Ökad medfinansiering = bättre djur- och humanhälsa.

Sveriges djuruppfödare använder minst antibiotika i hela EU.

(4)

41 900 nya jobb

!

Jobben

Var åttonde timme slutar en bonde i Sverige.

Varje dag, hela året. Ett slöseri, eftersom tillväxt i jordbruket ger nästan dubbelt så många jobb som i övriga näringslivet, i hela landet. Om jordbru­

kets produktionsvolym växer med 2 procent per år fram till 2030 skapas sammanlagt 41 900 nya jobb.

Ökad medfinansiering = fler arbetstillfällen i hela landet.

(5)

Hembygden

Gårdarna ligger på landsbygden och där finns ofta bostäder och potential till utveckling. Vem

vill inte se sin hembygd växa, få mer pengar till den kommunala skattekistan och ökat

underlag till social infrastruktur?

Ökad medfinansiering = landsbygdsutveckling.

SKOL A

(6)

Miljön

Sverige kommer behöva ta ett globalt ansvar för livsmedelsförsörjningen eftersom vi, till skillnad från många andra länder, har naturliga förutsätt­

ningar för hållbar matproduktion. Bönderna gör redan många miljöåtgärder på egen bekostnad, som inte syns. Sverige har också en av de största

andelarna ekologisk areal inom EU.

Ökad medfinansiering = mer hållbar matproduktion.

Lantbruket står för endast 3 % av vattenanvändningen i Sverige.

Lantbruket internationellt

70 %

Lantbruket Sverige 3 %

(7)

Försörjningstryggheten

Av den mat vi äter i Sverige är endast hälften producerad här. En av de lägsta siffrorna i EU.

Billigare importerad mat har sitt pris i ökad påverkan på miljö, klimat och människors arbets­

villkor där maten produceras. Ett livskraftigt lant­

bruk och ökad produktion av mat här i Sverige gör oss mindre sårbara i kriser.

Ökad medfinansiering = bättre beredskap i kris.

Hälften av maten vi äter är importerad.

(8)

Den biologiska mångfalden

Den skapas när landskapet hålls öppet med balans mellan brukande och mångfald av miljöer,

arter och produktionsinriktningar. I en betes­

hage i Sverige finns lika mycket variation av liv som i regnskogen. Och det är lantbruksdjuren

som håller landskapen öppna och ger liv åt alla arter.

Ökad medfinansiering = större biologisk mångfald.

En betad svensk mark kan innehålla lika stor biologisk mångfald som en regnskog.

(9)

Demokratin

Aldrig förr har så många konsumenter velat köpa svensk, hållbar mat. Torka och pandemin

har visat hur viktigt det är med en robust in­

hemsk livsmedelsproduktion. Att satsa på jord­

bruksbudgeten infriar löftet i livsmedelsstrategin som riksdagen beslutade om 2017,

mer svensk hållbar mat.

Ökad medfinansiering = ett kvitto på att politiken följer demokratiskt fattade beslut.

(10)

Konsumenternas ekonomi

Alla de tidigare punkterna rör ersättningar till bönderna för tjänster de utför men inte kan ta betalt för av marknaden. Så egentligen handlar

EUs gemensamma jordbrukspolitik om konsument erna. Sedan den genomfördes har hus­

hållens utgifter för maten i snitt minskat med hälf­

ten. 1960 gick 30 procent av hushållsbudgeten till mat. I dag är samma siffra 15 procent. Samtidigt

har jordbrukets andel av EU­budgeten sjunkit kraftigt, från 71 procent 1984 till 35 procent 2017.

Ökad medfinansiering = rimliga matpriser.

Av en matkrona får bonden endast 9 öre om vi köper importerad mat. Köper vi inhemskt producerad

mat får bonden 30 öre.

(11)

Jordbruksbudgeten handlar inte bara om jordbruk. Den handlar om arbetstillfällen, ekonomi, konkurrenskraft, krisberedskap, sund mat, förnybar råvara och energi. Sånt som bygger ett hållbart samhälle att vara stolt över.

Därför ska du se en rejäl nationell medfinansie­

ring av jordbruksbudgeten som en investering för dig själv och Sveriges framtid. Så det är inte bara bönderna som kommer att tacka dig, utan också framtida generationer.

(12)

H Ä L S N I N G A R

L A N T B RUK A R N A S RIKS F Ö R B U N D

vill prata jordbrukspolitik,

010-184 40 00

References

Related documents

• Skolhälsovårdaren och skolläkaren får information om elevens fysiska funktionsförmåga, som de kan utnyttja som ett led i skolans omfattande hälsoundersökningar där man tar

För en person som under de sista 30 åren före pensionsuttag vid 65 års ålder sparar 500 kronor i månaden kan den framtida pensionen förväntas fördela sig på ungefär

Samhällen förändras. Urbanisering bygger i grunden på människors fria val, och det försvarar vi. Samtidigt vill vi ge människor möjlighet att ta tillvara de

Det finns stora investeringsbehov i såväl reno- vering, utbyggnad, ombyggnad som nybygg- nad av sjukhus och vårdinrättningar i Sverige. Redan beslutade investeringar i sjukhus har

För- utsättningarna för en hållbar regional utveckling varierar mellan olika delar av landet, varför regeringen anger att potentialen i varje geografiskt område be- höver tas

I dagsläget kan kommuner som är rika på naturresurser i princip enbart få återbäring via skatten som betalas av och för arbetstagare som arbetar inom areella näringar/gruv- eller

Energi,

Trots att kostnaderna för sjukförsäkringen har sjunkit kraftigt över tid har det inte kommit arbetsgivarna till del genom motsvarande minskning av arbetsgivaravgiften. Istället