Patienters upplevelse av påverkad sexualitet efter en hjärtinfarkt
- En litteraturstudie
Patient’s perceptions of affected sexuality after a myocardial infarction - A literature study
Fredrik Gåård & Pontus Svensson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjukskterskeprogrammet
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Handledare: Cecilia Olsson, Mona Fackel och Karin Engdahl Examinerande lärare: Maria Larsson
2014-12-18
Abstrakt
Titel: Patienters upplevelse av påverkad sexualitet efter en hjärtinfarkt
Patient’s perceptions of affected sexuality after a myocardial infarction
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå
Författare: Fredrik Gåård och Pontus Svensson
Handledare: Cecilia Olsson, Mona Fackel och Karin Engdahl
Antal sidor: 24
Examinationsdatum: 141218
Nyckelord: Hjärtinfarkt, sexualitet, hälsa, patientupplevelse
Syftet med en litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av hur deras sexualitet påverkas efter en hjärtinfarkt. Metoden i studien var i enlighet med Polit & Becks (2012) modell för litteraturstudie. Tio artiklar inkluderades i studien efter att de granskats enligt Polit & Becks (2012) granskningsmodell. Data från de tio artiklarna bearbetades och det som ansågs relevant översattes, plockades ut samt fördes in i ett separat dokument.
Resultatet delades upp i tre teman; fysiska förändringar i sexualiteten, upplevelse av psykisk inverkan på sexualiteten samt upplevelse av sexuell relation med partner efter hjärtinfarkt. Litteraturstudien visade att en majoritet patienter upplevde en försämring i sin sexualitet efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. Negativa upplevelser var minskad sexlust, fysiska påfrestningar, sexuella dysfunktioner, förändringar i sexliv, rädsla, oro samt försämrad relation med sin partner. Positiva upplevelser var ökad sexlust,
förbättrad kvalité på sexuell aktivitet, ökad intimitet och närhet samt stärkt relation med partner. Några patienter upplevde ingen förändring i sexualiteten efter hjärtinfarkten.
Sexualitet är en viktig del för upplevelsen av hälsa, därför ligger det stor vikt i att sjukvårdspersonal vågar lyfta dessa frågor för att patienten i högsta mån ska kunna behålla sin sexualitet.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Omvårdnad vid hjärtinfarkt ... 4
Sexualitet ... 4
Hälsa ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 7
Litteratursökning ... 7
Inklusion- och exklusionskriterier ... 9
Urval 1 ... 9
Urval 2 ... 9
Urval 3 ... 9
Databearbetning ... 9
Etiska ställningstagande ... 9
Resultat ... 11
Fysiska förändringar i sexualiteten ... 12
Upplevelse av psykisk inverkan på sexualiteten ... 13
Upplevelse av sexuell relation med partner efter hjärtinfarkt ... 14
Diskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 16
Metoddiskussion ... 18
Klinisk tillämpbarhet ... 19
Framtida forskning ... 19
Slutsats ... 20
Referenser ... 21 Bilaga 1. Artikelmatris
Introduktion
Många förknippar en hjärtinfarkt som en ”nära döden upplevelse”. När tillvaron ställs på sin ända leder det för många till drastiska förändringar i livet (Asplund et al. 2014).
Dickens et al. (2012) beskriver hur en hjärtinfarkt kan ha en negativ påverkan i hälsan, den kan leda till ångest, depression och fysiska begränsningar. Sexualiteten hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt kan även den förändras efter insjuknandet (Dickens et al. 2012). Det föreligger i sjuksköterskans profession att främja och förebygga hälsa (ICN 2012). Sexualiteten ses som en del av människans hälsa (WHO 2006).
Omvårdnad vid hjärtinfarkt
I Sverige drabbas i snitt 110 personer av hjärtinfarkt varje dag, en sjukdom som på olika sätt kommer påverka deras vardag (Freyschuss et al 2013). Hjärtinfarkt är en livshotande sjukdom som utan behandling kan leda till döden. Det orsakas av att en blodpropp täpper igen ett eller flera av hjärtats kranskärl som då leder till cirkulationsbrist och vävnadsdöd i hjärtat (Lundh & Malmquist 2009). Asplund et al.
(2014) skriver att en hjärtinfarkt i många fall trots behandling medför minskad hjärtkapacitet och ökad risk för andra kardiologiska sjukdomar. De vanligaste symtomen är bröstsmärta, andnöd och allmänpåverkan (Lundh & Malmquist 2009;
Søderberg et al. 2013; Freyschuss et al. 2013). Smärtan som uppstår vid hjärtinfarkt kan vara intensiv och utstrålande till hals och armar. Smärtan från hjärtregionen upplevs som hotande och kan framkalla dödsångest hos de drabbade (Ericson & Ericson 2012).
Sjuksköterskans roll vid det akuta omhändertagandet består av symtomlindring, att upphäva ischemi, att minska risker för nya proppar och påverka eventuella komplikationer. De ansvarar även för att följa den ischemiska utvecklingen via hjärtövervakning, optimera syremättnaden i blodet och administrera ordinerad farmakologisk behandling (Johansson-Sundler 2008).
För att minska risken för en ny hjärtinfarkt så ställs många patienter inför en rad förändringar i livet (Abramsohn et al. 2013; Asplund et al. 2013; Altiok & Yilmaz 2011;
Mosack & Steinke 2009; Søderberg et al. 2013). Sjuksköterskans roll i eftervården är att informera och stödja patienterna genom dessa förändringar (Flávia dos Santos & Vera L Regina 2013). Riskfaktorer för hjärtinfarkt kan vara dålig kosthållning, rökning och låg fysisk aktivitet. Sjuksköterskan ska vid utskrivningen kommunicera med patienten om riskfaktorer, ha läkemedelsgenomgång samt informera var patienten kan vända sig vid frågor (Asplund et al. 2013; Ericson & Ericson 2012; Steinke et al. 2011).
Sjuksköterskan ska lyfta frågor kring patientens sexualitet och bemöta patienternas behov av information och se sexualiteten som en del av hälsan (Flávia dos Santos &
Vera L Regina 2013; Lange & Levin 2014).
Sexualitet
WHO (2006) beskriver sexualitet som en central del av att vara människa. Det är ett av människans fysiska grundläggande behov (Altiok & Yilmaz 2011). I WHO (2006) beskrivs sexualitet som någonting varje individ bär med sig genom livet. Det speglas genom vår identitet och ger utryck till våra handlingar, upplevelser och värderingar.
Sexualitet handlar om sexuell aktivitet, sexuell förmåga, tankar, känslor, lust, njutning, självbild, relation, intimitet och samspel (WHO 2006).
WHO’s definition av sexualitet styrks av Tierny (2008) som i sin studie belyser vikten av att se till hela sexualiteten för att skapa en förståelse till begreppet. Hon delar upp sexualitet i tre olika dimensioner; fysisk, psykisk och socialt.
• I den fysiska dimensionen innefattas sexuell aktivitet och sexuellt förmåga.
• Den psykiska dimensionen handlar om människans tankar, känslor, lust, njutning och självbild.
• I den sociala dimensionen ingår relationer, intimitet och samspel (Tierny 2008).
Altiok och Yilmaz (2011) beskriver sexualitet som en stor del i människors liv. De framhåller sexuell aktivitet som en viktig del för hälsan och välbefinnandet. Fransson et al. (2013) menar i motsatts att sexualitet inte bara påverkas av brist på sexuell aktivitet utan framhåller den psykiska, emotionella upplevelserna. Positiva känslor som att känna sig attraktiv och älskad stärker sexualiteten (Fransson et al. 2013). McCabe och Cummins (1998) framhåller också den psykiska dimensionen kring sexualitet. De menar att en god och trygg sexualitet leder till god hälsa. Genom att drabbas av sjukdom kan sexualiteten försämras och därmed reducera hälsan (Mccabe & Cummings 1998). Kralik et al. (2001) beskriver sexualitet som ett brett begrepp men framhåller den sociala dimensionen som extra viktig med fokus på relation och intimitet.
Svedberg et al. (2011) skriver att ämnet sexualitet är tabubelagt och att människor tycker det är ett obekvämt ämne att dela med sig av och diskutera även inom vården.
Hälsa
WHO (1946) beskriver att god hälsa är tillstånd av fullständig fysisk, social och mentalt välbefinnande inte enbart frånvaro av sjukdom. Hälsa är en del av det vardagliga livet (WHO 1946).
Sarvimäki (2006) beskriver att hälsans innebörd handlar om välbefinnande, friskhet och sundhet. I enlighet med WHO (1946) beskriver Sarvimäki (2006) att hälsa inte enbart är frånvaro av sjukdom. Ett gott välbefinnande kan innebära att man känner sig hemma i livet, att man har närhet till andra och att man tar vara på livet samt ser livets möjligheter (Sarvimäki 2006). Hälsa varierar hos olika individer och i olika sammanhang (Gadamer 1996).
Antonovsky (1991) menar att hälsa hänger samman med individens upplevelse av mening och sammanhang. Upplevelse av välbefinnande är ett resultat av hur individen hanterar sin situation. Människan drabbas under livet av olika påfrestningar, exempelvis sjukdom. Detta behöver inte leda till ohälsa om den drabbade fortfarande upplever en mening och sammanhang med livet. Hälsa ur ett vårdperspektiv kan liknas med en balans av harmoni där påfrestningar bör kunna hanteras för att inte ta över den drabbades liv. Antonovsky (1991) menar att det är ett salutogenetiskt synsätt på hälsa, där man ser till faktorer och handlingar som hjälper individen att bevara sin hälsa snarare än se till det som orsakar sjukdom (Antonovsky 1991).
Brink et al. (2000) skriver i sin studie att drabbas av en hjärtinfarkt medförde en påverkad hälsa. I deras studie fick patienter som drabbats av en hjärtinfarkt självskatta sin hälsa efter insjuknandet mot innan. Resultatet visade att de upplevde sin hälsa som sämre mot innan de drabbades av hjärtinfarkten.
Problemformulering
Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande sjukdom och kan påverka individens vardagsliv på olika sätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap kring hur de ska förhålla sig samt förstår vikten av att informera och hantera dessa patienters hälsa.
Sexualitet är ett av människans grundläggande behov, och påverkad sexualitet kan påverka hälsan. Upplevelsen av sexualitet är subjektiv och sjuksköterskan måste vara lyhörd för att se till varje individs behov för att kunna främja sexualiteten.
Syfte
Syftet var att belysa patienters upplevelse av hur deras sexualitet påverkas efter en hjärtinfarkt.
Metod
Metoden som användes var litteraturstudie som enligt Polit och Beck (2012) innebär att redan befintligt material insamlas för att få en övergripande bild av forskningsutbudet inom ett specifikt område. Materialet bearbetas och analyseras sedan fram till ett resultat. Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell som fritt översattes av författarna i nedanstående ordning.
1. Formulera frågeställningar och syfte 2. Identifiera databaser och val av sökord
3. Söka och identifiera relevanta vetenskapliga artiklar 4. Granska artiklar för att se om de är ändamålsenliga 5. Läs igenom utvalda artiklar
6. Urskilja och koda information ur artiklarna 7. Kritisk granskning och utvärdering av artiklarna 8. Analysera data för att hitta teman
9. Sammanställning av resultat och diskussion
Litteratursökning
När steg 1 i Polit och Becks (2012) modell genomförts fortsatte arbetet i steg 2.
Litteratursökningen utfördes i de två databaserna CINAHL och PubMed. De inledande sökningarna utfördes i CINAHL. Först söktes orden enskilt innan två sökord kombinerades med ”AND”. Några av orden söktes som Major Headings och andra ord söktes i fritext för att ge fler sökningsträffar. Sökorden var: (MH) myocardial infraction, (MH) sexuality, sexual activity, sexual dysfunction, och sex life.
I PubMed utfördes också här sökningarna först enskilt innan de kombinerades med
”AND”. Ett av sökorden valdes som Medical Subject Heading (MeSH) medan de andra orden söktes i fritext för att ge fler sökträffar. Sökorden var: (MeSH) myocardial infraction, sexual dysfuncton, sexual och sexuality.
Två artiklar har inhämtats via manuell sökning då de påträffats som referens i artiklar som exkluderats i urval 2.
Tabell 1. Databassökning av vetenskapliga artiklar.
Sökord Antal träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
CINAHL
(MH Myocardial infarction) 14241
(MH Sexuality) 8312
Sexual activity 1055
Sexual dysfunction 1413
Sex life 109
(MH Myocardial infarction) AND (MH Sexuality) 42 23 4 4
(MH Myocardial infarction) AND Sexual activity 25 9 1 1
(MH Myocardial infarction) AND Sexual dysfunction 12 6
(MH Myocardial infarction) AND Sex life 2 1
Summa 39 5 5
PubMed
Myocardial infarction [MESH] 43961
Sexual dysfunction 11536
Sexual 49625
Sexuality 46986
Myocardial infarction [MESH] AND Sexual dysfunction 52 8(2) 1 1
Myocardial infarction [MESH] AND Sexual 97 12 (5) 1 1
Myocardial infarction [MESH] AND Sexuality 51 13(5) 1 1
Summa 33 (12) 3 3
Summa totalt 72 (12) 8 8
(#)= Artiklar som exkluderats på grund av att de förekommit i tidigare sökningar i form av externa dubletter.
Manuell sökning 2 2
Summa totalt 10 10
Inklusions- och exklusionskriterier
Litteraturstudien baserades på artiklar där deltagarna är 18 år eller äldre och av båda könen. I studien har även artiklar som enbart handlade om män eller kvinnor inkluderats. Artiklar gjorda på antingen kvalitativ eller kvantitativ metod, skrivna på engelska samt var publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 2004 – 2014 inkluderades. Samtliga artiklar som använts var vetenskapligt granskade, så kallad peer reviewed. Reviewartiklar uteslöts.
Urval 1
I enlighet med Polit och Becks (2012) modell fortskred arbetet i steg 3. I urval 1 lästes artiklarnas titel och sammanfattning, utifrån relevansen till studiens syfte inkluderades eller exkluderades de. Urval 1 utgjordes av sammanlagt 72 stycken artiklar varav 12 dubbletter. Dessa exkluderades vilket gav en totalsumma på 60 artiklar i urval 1, 39 artiklar inhämtades via CINAHL och 21 via PubMed.
Urval 2
Inför urval 2 lästes och kontrollerades artiklarna från urval 1 för att säkerhetsställa huruvida artiklarna matchade litteraturstudiens syfte enligt steg 4 och 5 i Polit & Becks (2012) modell. 51 artiklar exkluderades och åtta stycken ansågs svara på syftet och därmed inkluderades de i studien. Ytterligare två artiklar inkluderades via manuell sökning vilket medförde en totalsumma på tio artiklar varav fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar.
Urval 3
Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmodell. I steg 6 så urskildes och kodades information från artiklarna, allt som matchade syftet skrevs in i ett fristående dokument. Samtidigt granskades artiklarna enligt steg 7 i Polit och Becks (2012) modell. Samtliga artiklar klarade granskningen och inkluderades till resultatet. Artiklarna sammanställdes i en artikelmatris, se bilaga 1.
Databearbetning
Databearbetningen utfördes enligt steg 8 i Polit och Becks (2012) modell. Författarna läste gemensamt resultaten och det kodade materialet. Mindre frågor utifrån litteraturstudiens syfte formulerades för att sedan ställas mot de tio artiklarnas resultat och det kodade materialet. Frågorna var först huruvida patienterna upplevde positiva eller negativa förändringar. Sedan handlade frågorna om i vilken dimension förändringarna upplevdes. Data som svarade mot de formulerade frågorna eller syftet markerades. Utplockad data översattes till svenska utan att innehållet förändrades och fördes sedan in i ett dokument. Totalt fick författarna fram tre teman fram från data som abstraherades. Processen fortskred enligt steg 9 (Polit & Beck 2012) där resultatet och diskussionen sammanställdes.
Etiska övervägande
Vård i norden (2003) beskriver att etiska riktlinjerna för forskning i norden bygger på de etiska principerna som framgår ur FNs deklaration om mänskliga rättigheter samt
Helsingforsdeklarationen. De etiska principerna är följande: Principen om autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada och principen om rättvisa. Polit och Beck (2012) säger att en litteraturstudie bör innehålla etiska överväganden.
Författarna har valt artiklar där de anser att människovärdet och de mänskliga rättigheterna följs i enlighet med CODEX (2014). Inom forskning som involverar människor ska det vara informerat samtycke, att forskningen ska ha goda konsekvenser för samhället och att man ska minimera risker för skador hos deltagarna, de ska kunna avbryt deltagandet om de vill. De utvalda artiklarna har till exempel (t.ex.) enbart frivilligt deltagande och de hade möjlighet att avbryta sitt deltagande under hela undersökningstiden. Studien innehåller enbart artiklar där vetenskapligheten var granskad. I arbetet med litteraturstudien tog författarna hänsyn till CODEX (2014) etiska riktlinjer som bland annat rör plagiering, förfalskning och stöld av vetenskaplig data. Detta för att litteraturstudien skulle utföras på ett korrekt etiskt sätt och för att få ett pålitligt resultat Författarna har i sin studie granskat inkluderade artiklars tillvägagångssätt enligt ovan. Språket har översatts på ett så korrekt sätt som möjligt med hjälp av olika översättningsmaterial och citat har återgetts på orginalspråk för att inte feltolkas i enlighet med Polit och Beck (2012). Studien innehåller både negativa och positiva resultat från artiklarna för att inte vinkla resultatet åt någon riktning i enlighet med Stryhn (2007).
Resultat
Analysen av artiklarna resulterade i tre teman; Fysiska förändringar i sexualiteten, Upplevelse av psykisk inverkan på sexualiteten, Upplevelse sexuell relation med partner efter hjärtinfarkt. Se figur 1.
Figur 1. Teman över patienternas upplevda olika förändringar i sexualitet efter hjärtinfarkt
Sexualitet
Fysiska förändringar i
sexualiteten
Upplevelse av psykisk inverkan
på sexualiteten
Upplevelse av sexuell relation
med partner efter hjärtinfarkt
Fysiska förändringar i sexualiteten
Analysen av artiklarna visade att fysiska förändringar som påverkade sexualiteten efter en hjärtinfarkt var vanligt förkommande. Upplevelse av reducerad fysisk kapacitet, ökad trötthet, orkeslöshet och andfåddhet vid ansträngning förekom. Detta upplevdes av patienterna hämma deras förmåga till sexuell aktivitet. Den reducerade fysiska kapaciteten medförde att den sexuella aktiviteten anpassades efter patientens förmåga (Abramsohn et al. 2012; Altiok & Yilmaz 2011; Jerzy-Filipiak et al. 2013; Mosack &
Steinke 2009; Søderberg et al. 2013; Vacanti & Caramelli 2005). I en kvalitativ studie av Mosack och Steinke (2009) beskrev de intervjuade deltagarna hur för- och efterspelet blev kortare eller helt avvecklat för att de skulle orka med samlaget.
Den fysiska ansträngningen på hjärtat under sexuell aktivitet kunde hos både män och kvinnor ge upphov till infarktliknande symtom så som andnöd och bröstsmärta. Dessa symtom gjorde att den sexuella aktiviteten minskade eller i vissa fall helt upphörde (Altiok & Yilmaz 2011; Mosack & Steinke 2009; Søderberg et al. 2013). I Abrahamsohn et al. (2012) studie framkom att 48 % av 818 män respektive 59 % av 216 kvinnor utövade sexuella aktiviteter i mindre uträckning efter hjärtinfarkten (Abrahamsohn et al 2012).
I två studier fann man att både män och kvinnor upplevde någon form av försämring i den sexuella aktiviteten. De upplevde att de inte fick ut lika mycket njutning av den sexuella aktiviteten som innan hjärtinfarkten (Mosack & Steinke 2009; Søderberg et al.
2013).
”I worried about my blood pressure. Actually it did rise, and I had a headache. So, we had to calm down.” (Søderberg et al. 2013, s 3537)
Personer som drabbats av en hjärtinfarkt upplevde olika funktionella nedsättningar som påverkade deras sexualitet.
Jerzy-Filipiak et al. (2013) skriver i sin studie baserad på 62 deltagande män att 61 % av dem upplevde en försämring med sin erektion tre månader efter att de drabbats av hjärtinfarkten. Nio månader efter hjärtinfarkten upplevde hälften av deltagarna fortfarande erektionsproblem. Detta upplevde de påverkade deras sexualitet på ett negativt sätt (Jerzy-Filipiak et al. 2013). Män upplevde även problem med tidig ejakulation efter hjärtinfarkten (Vacanti & Caramelli 2005). En del kvinnor upplevde att det var svårare att genomföra ett samlag då de upplevde försämrad lubrikation och försämrad orgasmförmåga (Søderberg et al. 2013; Vacanti & Caramelli 2005).
I en studie av Abramsohn et al. (2013) fanns det även patienter som beskrev hur sexualitet inte hade påverkats efter en hjärtinfarkt. Den sexuella aktiviteten och den intima relationen var oförändrad. En minoritet av studiens deltagare upplevde att hjärtinfarkten medförde förstärkt sexualitet. De beskrev hur kvalitén på den sexuella aktiviteten blev bättre på grund av ökad fysiskt tillfredställelse. Sexuell aktivitet sågs som meningsfullt för välbefinnandet. Vissa patienter upplevde att de blev mer sexuellt aktiva, utforskade sin sexualitet och hade ökat för- och efterspel. Det fanns de som innan hjärtinfarkten var sexuellt inaktiva, men som efter hjärtinfarkten återupptog den sexuella aktiviteten. Anledningen till återupptagandet av den sexuella aktiviteten var att de upplevde att de var tvungna att ta vara på livet (Abramsohn et al. 2013). Ekenstam et
al. (2009) skriver att kvinnor upplevde att fysisk kontakt och närhet i samband med att de återupptog sin sexuella aktivitet stärkte dem i deras återhämtning från hjärtinfarkten.
Upplevelse av psykisk inverkan på sexualiteten
Altiok och Yilmaz (2011) skriver i sin studie hur patienter upplevde sexuell aktivitet som någonting viktigt och positivt. Deltagarna i studien beskrev hur sexualiteten skänkte dem ökad hälsa och hur sexuell aktivitet upplevdes gynna hjärtat då det ledde till minskad stress. Män upplevde sexuell aktivitet som ett tecken för styrka, det beskrevs som en viktig del i den manliga identiteten och männens självbild (Altiok &
Yilmaz 2011).
I flera av studierna som granskats förekom det att patienterna upplevde olika förändringar i den psykiska hälsan som påverkade sexualiteten efter en hjärtinfarkt (Abramsohn et al. 2013; Altiok & Yilmaz 2011; Ekenstam et al. 2009; Jerzy-Filipiak et al. 2013; Mahrer-Imhof et al 2007; Mosack & Steinke 2009; Steinke & Wright 2006;
Søderberg et al. 2013 Vacanti & Carammeli 2005).
I studier gjorde av Mahrer-Imhof et al. (2007) och Vacanti och Caramelli (2005) beskrev patienterna att de upplevde en osäkerhet kring sin kropp och sin hjärtfunktion då de kände bröstsmärta. De upplevde sitt hjärta som svagare och ömtåligare. Rädslan för symtomen upplevdes hämma patienternas sexuella aktivitet. Patienterna beskrev hur de ofta upplevde en stark rädsla för att på nytt drabbas av en hjärtinfarkt, de var även rädda att dö i förtid (Mahrer-Imhof et al 2007; Vacanti & Carammeli 2005). Rädslan för att på nytt drabbas av en hjärtinfarkt infann sig även under de sexuella aktiviteterna vilket medförde att patienter hade sexuella aktiviteter i mindre utsträckning (Abramsohn et al. 2013; Altiok & Yilmaz 2011; Mosack & Steinke 2009; Søderberg et al. 2013).
”I was trying so hard I had a real heart palpation… And my heart beat real fast and it scared me. And so I didn’t want to get to that point, so… apparently I was cutting sex off”.( Abramsohn et al. 2013,
s 6)
I en kvalitativ studie av Ekenstam et al. (2009) beskrev de intervjuade kvinnorna hur de en upplevde osäkerhet till sin kropp och dess funktioner efter en hjärtinfarkt. Detta var något som även speglade av sig under sexuella aktiviteter. De var mycket försiktigare än innan de drabbats av hjärtinfarkten. Några av deltagarna beskrev hur de kände sig
”klumpiga” under de första samlagen efter hjärtinfarkten då det påminde om deras sexdebut (Ekenstam et al. 2009). Män i en annan studie utryckte en rädsla för att prata om sin sexualitet eftersom de inte ville framstå som svaga eller få sin manlighet ifrågasatt då det kunde påverka deras självbild (Altiok & Yilmaz 2011).
Søderberg et al. (2013) beskriver i sin studie hur de intervjuade kvinnor uttryckte en oro över att återuppta den sexuella aktiviteten. Upplevelsen av oron gjorde det svårt för kvinnorna att känna sexuell tillfredställelse och detta resulterade i minskad självkänsla.
Oron över sitt hjärta kunde leda till psykisk utmattning som påverkade dem emotionellt (Søderberg et al. 2013).
Det framkom i fler studier hur både män och kvinnor upplevde oro för att återuppta den sexuella aktiviteten då de saknade kunskap kring hur de skulle förhålla sig till sin
sexualitet efter hjärtinfarkten (Altiok & Yilmaz 2011; Søderberg et al. 2013). I Steinke och Wrights (2006) studie upplevde 41 % av 64 deltagare en oro över att återuppta den sexuella aktiviteten efter hjärtinfarkten. De fann även att ju fler riskfaktorer för hjärtinfarkt en patient hade desto mer oro upplevdes kring hur de skulle förhålla sig till sin sexualitet (Steinke & Wright 2006). Hjärtinfarkten medförde hos både män och kvinnor en upplevelse av minskad sexlust som resulterade i mindre sexuell aktivitet och en försämring i sexualiteten (Altiok & Yilmaz 2011; Mosack & Steinke 2009;
Søderberg et al. 2013).
Män upplevde att ökad oro medförde prestationsångest vilket påverkade den sexuella funktionen (Jerzy-Filipiak et al. 2013). Det fanns även en oro för att inte leva upp till partnerns sexuella förväntningar och p.g.a. det förstöra deras relation till varandra (Mosack & Steinke 2009). Patienterna upplevde att ångest och oro ledde bort fokus från sexualiteten (Vacanti & Caramelli 2005).
En minoritet av de intervjuade patienterna i Altiok och Yilmaz (2011) studie beskrev hur de upplevde att oron minskades av sexuell aktivitet. Den sexuella tillfredställelsen fick dem att slappna av och tänka på annat, detta upplevdes stärka deras sexualitet.
Upplevelse av sexuell relation med partner efter hjärtinfarkt
Ekenstam et al. (2009) beskriver i deras studie hur patienterna upplever att relation med deras partner ger dem välmående, styrka och lycka. Den sexuella relationen efter en hjärtinfarkt är viktig för det skapar kärlek och glädje hos patienten.
Søderberg et al. (2013) beskriver att en hjärtinfarkt inte bara medförde psykiska och fysiska förändringar i sexualiteten hos patienten. Patienterna kunde uppleva fysisk kontakt som en del av det intima samspelet. Kvinnor i studien upplevde minskad intimitet med sin partner eftersom den sexuella aktiviteten minskats. Förlusten av det intima samspelet skapade klyftor i relationen som hämmade sexualiteten hos patienterna (Søderberg et al. 2013).
En del deltagare i Abramsohn et al.(2013) beskrev hur de upplevde att deras partner tog avstånd från sexuell aktivitet eftersom båda trodde det var negativt för patientens hälsa.
I flera av relationerna minskades den kroppsliga närheten partner emellan.
Søderberg et al. (2013) skriver att kvinnorna i deras studie ofta upplevde att det var svårt att infria deras partners förväntningar. Detta ledde i sin tur till disharmoni i förhållandet vilket medförde att sexuell aktivitet, kelande och närhet minskade. Den minskade sexuella aktiviteten bidrog till en känsla av förlust då man saknade sitt gamla sexuella förhållande med sin partner (Søderberg et al. 2013).
I två av tio studier beskrevs att både män och kvinnor upplevde en förändring i sexualiteten genom att sexuell aktivitet inte var lika prioriterat som innan. (Jerzy- Filipiak et al. 2013; Søderberg et al. 2013). Minskad sexuell aktivitet upplevdes inte alltid som något negativt, patienterna kompenserade det istället med ökad närhet och ömhet till sin partner. Genom det upplevde patienterna att de kom sin partner närmre i deras relation (Mosack & Steinke; Søderberg et al. 2013).
Abramsohn et al. (2013) skriver i sin studie att några av kvinnorna var motiverade att återuppta den sexuella aktiviteten för att de kände av ett ökat behov av samspel med sin
partner. De beskrev hur kvinnorna öppnade upp sig mentalt och hur det bidrog till att stärka relationen (Abramsohn et al. 2013). I relationen fick kärleksfulla handlingar såsom kramar och kyssar en djupare betydelse än innan de drabbats av hjärtinfarkten, det upplevdes som positivt för patientens sexualitet (Ekenstam et al. 2009).
Mahrer-Imhof et al. (2007) beskriver att hjärtinfarkten medförde att patienterna ville ta vara på livet och spendera mer tid med sin partner (Mahrer-Imhof et al. 2007).
Diskussion
Syftet i litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av hur deras sexualitet påverkas efter en hjärtinfarkt. I studien framgick det att sexualiteten ofta påverkades negativt av en hjärtinfarkt men de fanns också undantag där det skett en positiv förändring. I databearbetningen framkom fyra teman som påverkade sexualiteten;
Fysiska förändringar, psykisk inverkan, upplevelse av sexuell relation med partner och upplevelse av bristande kunskap kring förändringar i sexualiteten.
Resultatdiskussion
I studiens resultat fann man att patienter många gånger upplevde en fysisk förändring efter hjärtinfarkt. (Abramsohn et al. 2012; Mosack & Steinke 2009; Søderberg et al.
2013; Altiok & Yilmaz 2011; Jerzy-Filipiak et al. 2013; Vacanti & Caramelli 2005;
Abramsohn et al. 2013; Ekenstam et al. 2009).
Lange och Levin (2014) skriver att en hjärtinfarkt vanligtvis inte påverkar den fysiska prestationen. Däremot kan patienterna sig tröttare, svagare och det är inte ovanligt att de kan känna av obehagskänslor i bröstet. Det är ofarligt att återuppta lättare fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt, fysisk träning är snarare till fördel för hjärtat. Sexuell aktivitet bör uppmuntras till hjärtinfarkts patienter eftersom det stärker hjärtats funktion och hjälper dem att behålla sina sexuella vanor, vilket leder till en bättre hälsa (Lange &
Levin 2014).
Psykiska besvär som patienterna upplevde var bl.a. rädsla. Rädslan grundade sig i att de var rädda över att drabbas av en ny hjärtinfarkt, det medförde minskad sexuell aktivitet (Abramsohn et al. 2013; Altiok & Yilmaz 2011; Mosack & Steinke 2009; Søderberg et al. 2013). Detta styrker Freyschuss et al. (2013) som menar att rädsla är en vanlig komplikation till hjärtinfarkt och att det påverkar sexualiteten. Özdemir & Akdemir (2008) menar att risken för en ny hjärtinfarkt under sexuella aktiviteter är väldigt liten, nästintill obefintlig. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att informera om det till patienterna (Özdemis & Akdemir 2008).
Franson et al. (2013) skriver om förändringar i samspelet mellan patient och partner som påverkade sexualiteten negativt. Det medförde i sin tur att relationen påverkades negativt (Søderberg et al. 2013). Hulter (2009) skriver att sexualrådgivning inte bara bör fokusera på det fysiska och psykiska planet utan även på relationen till patientens partner. Arenhall et al. (2010) skriver att relationen till partnern försämrades då hjärtinfarkten upptog fokus och energi från patienten. Patienten orkade inte utföra sexuell aktivitet i samma utsträckning som tidigare, detta ledde till frustration hos partnern. I en annan studie av Arenhall et al. (2011) beskrivs hur patientens partner inte vågade återgå till sexuell aktivitet av rädsla för patientens hälsa.
Problem som dessa hade kunnat undvikas genom rådgivning till både patient och partner för att öka förståelsen för varandra (Arenhall et al. 2010).
Författarna stödjer Arenhall et al. (2010) åsikter att sjuksköterskan spelar en viktig roll för relationen mellan patienten och dess partner. Sjuksköterskan kan genom gemensam rådgivning undvika att klyftor i relationen uppstår och därmed gynna relationen i längden.
Majoriteten av patienterna som drabbats av hjärtinfarkt upplevde att deras sexualitet påverkades negativt. De upplevde sig sakna kunskap om hur de skulle förhålla sig till sin sexualitet efter hjärtinfarkten. Information och rådgivning från sjuksköterskan var bristfällig och i flera fall saknades det helt. Patienterna visste inte huruvida de kunde utföra sexuella aktiviteter eller hur de skulle förhålla sig till eventuella problem i sin sexualitet (Abramsohn et al. 2013; Altiok & Yilmaz 2011; Brännström et al. 2014;
Søderberg et al. 2013). I Mosack och Steinke (2009) studie visade det att i de fall där patienterna fått rådgivning och information upplevde patienterna sig tryggare till att återgå till sexuella aktiviteter och kelande med sin partner i större utsträckning (Mosack
& Steinke 2009). Anledningen till att patienterna själva inte tog upp ämnet var att de tyckte det var jobbigt att tala om det (Altiok & Yilmaz 2011; Søderberg et al. 2013).
Hulter (2009) menar att i den livskris som en hjärtinfarkt medför så glöms ofta patientens sexualitet bort. Det bör därför ske ett målmedvetet arbete för att främja patientens sexualitet. I studien framgick det att rådgivning och information om patienternas sexualitet inte är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763).
I hälso- och sjukvårdslagen står det skrivet att sjukvårdspersonal skall tillgodose patienter med individuellt anpassad information om deras aktuella hälsotillstånd (SFS 1982:763).
WHO (2010) säger att människor har rätt till den högsta möjliga hälsan i relation till sin sexualitet. Varje individ har rätt till en god sexuell och reproduktiv hälsovård samt sexualupplysning. ICNs etiska kod (2012) beskriver tydligt att sjuksköterskan ska arbeta för att främja och återställa hälsa. Författarna tolkar enligt WHO (2010), den svenska hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och ICN (2012) att varje individ har rätt till vård som främjar sexualiteten och att sjuksköterskor ska informera patienter om deras hälsotillstånd för att de ska behålla sin hälsa i möjligaste mån.
Özdemir och Akdemir (2008) fann i sin studie att sjuksköterskor inte tar upp patientens sexualitet efter hjärtinfarkt p.g.a att de tycker de saknar kunskap om ämnet. Nästan 80
% av 108 sjuksköterskor i deras studie var inte medvetna om att läkemedel kunde påverka den sexuella aktiviteten och informerade därför inte om det. När patienterna frågade sjuksköterskor om sin sexualitet valde sjuksköterskorna att hänvisa patienterna till att fråga doktorn då de inte ansåg att de hade rätt kunskap för att besvara frågorna (Özdemir & Akdemir 2008).
Steinke et al. (2011) studie framgår det att 80 % av 171 sjuksköterskor anser att de har tillräcklig kunskap för att informera och hjälpa patienterna som drabbats av hjärtinfarkt att hantera deras sexualitet. Det är dock enbart 40 % av sjuksköterskorna som tar upp sexualiteten. Resterade del gör det inte för att de tycker det är ett obekvämt ämne att diskutera med andra människor om. Nästintill alla sjuksköterskor som deltog i studien anser att det är deras ansvar att informera och diskutera patientens sexualitet med dem (Steinke et al. 2011).
Hamilton och Seidmans (1993) studie visar att kvinnor får mindre information och rådgivning om sin sexualitet efter en hjärtinfarkt mot vad män får. Författarna tycker detta är anmärkningsvärd då varje individ har rätt till samma vård och information om sitt hälsotillstånd oavsett kön som även ICN (2012) beskriver.
Schick et al. (2010) beskriver att människor har sexuell aktivitet hela livet. Majoriteten av både män och kvinnor fortsätter ha sexuell aktivitet och se sexualiteten som en del av livet även när de blir äldre (Schick et al. 2010). Petersen och Hyde (2011) skriver att män anser den fysiska tillfredställelsen i sexualiteten som viktigast medan kvinnor anser att relationen och det psykiska välbefinnandet i sexualiteten är viktigast (Petersen &
Hyde 2011). Carpenter et al.(2009) menar att sexualiteten består genom hela livet men att den förändras med åldern. I 40-65 åldern börjar kvinnorna värdera den fysiska tillfredsställelsen i sexualiteten mer medan män börjar uppskatta det psykiska välbefinnandet och relationen till sin partner mer än tidigare i livet (Carpenter et al.
2009).
Metoddiskussion
Litteraturstudien har utförts i enlighet med Polit och Becks (2012) niostegsmodell.
Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed, dessa två lämpar sig bra vid omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström 2008).
Samtliga sökningar genomfördes genom att myocardial infarction kombinerades med olika sökord rörande sexualitet och sexuella nedsättningar. Myocardial infarction användes i samtliga sökningar för att utesluta andra hjärtsjukdomar då studien endast fokuserar på hjärtinfarkt. De första sökningarna utfördes i CINAHL. I PubMed utgick man även från hjärtinfarkt men det kombinerades med nya sökord för att utöka sökområdet. Detta för att de sökord som använts i CINAHL resulterade i irrelevanta artiklar och dubbletter, dessa sökningar redovisas inte. Myocardial infarction är det enda sökordet beträffade hjärtinfarkt och det har enbart sökt i MeSH eller headings.
Resultatet hade möjligtvis kunnat se annorlunda ut om författarna sökt det utan MeSH och headings. Synonymer till myocardial infarction kunde också identifierats för att utöka sökområdet. Två artiklar hittades via manuell sökning som en referens i en vetenskaplig artikel som inte inkluderats i studien. Artiklarna som påträffats via manuell sökning saknade hjärtinfarkt som MeSH eller headings och hittades därför inte i litteraturstudiens databassökning. De inkluderade inte enbart hjärtinfarkt utan även andra kardiologiska sjukdomar men resultaten var strukturerade utifrån vilken sjukdom deltagarna i studierna hade.
Under sökningen testades patientupplevelse som ett sökord men författarna fann att det kunde exkludera relevanta artiklar då begreppen ”patient experiences” och ”patient attitudes” inte tillförde litteraturstudien något nytt data, detsamma gäller ”experiences”.
Av samma anledning har nurs* exkluderats från sökningar i databaserna. ”Health”
kombinerades även det i olika sökningar men det tillförde inget nytt utan gav dubbletter eller artiklar om sexuell hälsa. Sökningarna utfördes medvetet med bred utgångspunkt eftersom författarna var rädda att gå miste om för studien relevanta artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod har inkluderats. Författarna ser det som en stryka eftersom den kvalitativa forskningen har kunna stärkas upp med kvantitativ forskning och därmed bidragit till ett pålitligare resultat.
Författarna har trots bred utgångspunkt valt att begränsa sökningarna till ett tioårs spann trots att de funnit att det finns forskning inom området som är äldre. Anledningen till att det var ett tioårs spann var att författarna ville inkludera så ny och aktuell forskning som möjligt. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska då forskning mestadels publiceras i detta språk och författarna behärskar det väl. Artiklarna som är inkluderade i studien var
utförda i olika länder och kontinenter vilket ses som en styrka i studien då resultatet kom att baseras på patienter från olika kulturer och som har olika erfarenheter av hur vård bedrivs. Det gav en bred och internationell syn på problemet samt visade att det inte bara är i patienterna i ett visst land som upplevde diverse förändringar i sexualiteten. Författarna är medvetna om att skillnader i länder och kulturer kan medföra skillnader kring synen på sexualitet hos både patienter och sjuksköterskor. Det kan påverka huruvida patienten känner att ta upp sin sexualitet med sin sjuksköterska.
Resultaten i artiklarna från de olika länderna varierade inte nämnvärt men det är någon som skulle kunnat påverka studiens resultat. Åldern på deltagarna i artiklarna har av författarna inte specificerats eftersom att sexualiteten är aktuell oavsett ålder på patienten.
Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2012) modell. Stegen har genomfört från steg ett till nio där man gått tillbaka till tidigare steg när det behövts. Steg sex och sju genomfördes samtidigt. Författarna ansåg att det var effektivare att urskilja och koda information samtidigt som artiklarna granskades. Vidare har språket i artiklarna översatts av författarna själva med hjälp av lexikon då de stött på problem i översättningen av vissa meningar eller begrepp för att få en korrekt översättning.
Klinisk tillämpbarhet
Forskning visar att sexualitet är ett område som påverkar människors hälsa både genom fysisk och psykisk välbefinnande. Sexualitet följer både kvinnor och män genom livet även om dess form varierar. Att främja hälsa är ett av det viktigaste området inom sjuksköterskans profession, det är därför av stor vikt att sjuksköterskan förstår vikten av sexualitet. Genom att ha kunskap om hur sexualitet efter en hjärtinfarkt påverkas kan sjuksköterskan förmedla kunskap och vägledning åt patienter som hjälper dem behålla sin hälsa samt rehabiliteras efter sin hjärtsjukdom. Förutom att ha kunskap inom området bör sjuksköterskan reflektera över sin egen roll till patienten och skaffa mod nog att våga ställa frågor som patienterna inte själv vågar ställa. Sjuksköterskan bör också uppmuntra patientens partner att delta i rådgivning och information rörande sexualitet, om det behovet finns.
Framtida forskning
Framtida forskning bör fokusera på hur patienter som drabbas av en hjärtinfarkt önskar få kunskap och rådgivning kring sin sexualitet. Då forskningsutbudet i dagsläget inte är så brett bör ytterligare forskning utföras kring hur sexualiteten påverkas efter en hjärtinfarkt. Skillnader i ålder samt kön hos patienter och hur de upplever sin sexualitet efter hjärtinfarkt bör det forskas ytterligare på. Det skulle vara av värde att forska på hur det skiljer sig i sexualitet efter hjärtinfarkt i olika kulturer och länder. Att man jämför vad som är bra respektive mindre bra i sexuellrehabilitering i olika länder ge en bredd för sjuksköterskor att förhålla sig till. Vidare har författarna sett att nuvarande forskning oftast skiljer sig i genus. I studier om män läggs huvudfokus på fysiska begränsningar medan det hos kvinnor fokuseras på det psykiska och emotionella.
Forskning rörande mäns psykiska och emotionella upplevelse och kvinnors upplevda fysiska begräsningar för utvidgas.
Slutsats
Litteraturstudien visade att patienter upplevde en försämring i sexualiteten efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Patientens sexualitet påverkades i olika dimensioner; både fysiskt, psykiskt och i relation till sin partner. Patienten upplevde även att bristande kunskap kring förändringar i sexualiteten påverkade deras sexualitet. De flesta som upplevde en försämring beskrev att de inte fått tillräckligt med information och rådgivning kring hur de ska förhålla sig till sitt nya hälsotillstånd. För att i möjligaste mån behålla sexualiteten bör vikten av sexuell rådgivning omvärderas och lyftas fram.
En stark och trygg sexualitet medför att människor får bättre självförtroende och välbefinnande, vilket i sin tur leder till en generell bättre hälsa.
Referenser
Artiklarna som använts i resultatet är markerade med*
* Abramsohn, E., Chan, P., Gosch, K., Krumholz, H., Spatz, E., Spertus, J., Tessler- Lindau, S. & Wroblewski, K. (2012). Patterns and loss of sexual activity in the year following hospitalization for acute myocardial infarction (a United States National Multisite Observational Study). The American Journal of Cardiology, 109, 1439-1444.
* Abramsohn, E,. Decker, C,. Garavalia, B,. Garavalia, L,. Gosch, K,. Krumholz, H,.
Spertus, J. & Tessler-Lindow, S,. (2013). ”I’m not just a heart, i’m a hole person here”:
a qualitative study to improve sexual outcomes in women with myocardial infarction.
Journal of the american heart association, 2(4), 1-11.
* Altiok, M. & Yilmaz, M. (2011). Opinions of Individuals Who have had Myocardial Infarction About Sex. Sexuality & Disability, 29(3), 263-273.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium (M. Elfstadius övers.). Stockholm: Natur och kultur.
Asplund, K., Junehag, L. & Svedlung Marianne. (2013). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 289-296.
Brink, E., Karlson, B. & Hallberg, L. (2006). Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of Advanced Nursing, 53(4), 403-411.
Brännström, M., Kristofferzon, ML., Ivarsson, B., Nilsson., U. Svedberg, P., Thylén, I.
(2014). Sexual Knowledge in patients with a myocardial infarction and theis partners.
Journal of Cardiovascular Nursing, 29(4), 332-339.
Carpenter, L. M., Nathanson, C. A. & Kim, Y. J. (2009). Physical women, emotional men: Gender and sexual satisfaction in midlife. Archives of Sexual Behavior, 38, 87- 107.
Dickens, C., Cherrington, A. & McGowan L. (2012). Depression and health- related quality of life in people with coronary heart disease: a systematic review. European Journal of Cardiovascular Nursing 11, 265–275.
* Ekenstam, C,. Dahlberg, K. & Johansson-Sundler, A. (2009). The meaning of Close Relationships and Sexuality: Women’s Well-Being Following Myocardial Infarction.
Qulitative Health Research, 19(3), 375-387.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Flávia dos Santos, A. & Vera L Regina, M. (2013). Sexuality of postinfarction patients:
diagnosis, resaults and nursing interventions. Journal of Clinical Nursing. 23(15-16), 2101-2109.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Freyschuss, A., Hennénius, ML. & Rydén, M. (2013). Hjärtinfarkt – en skrift om vad som händer under och efter. Hjärt & Lungfonden. Stockholm: Efdita.
Gadamer, H. G. (1996). The enigma of health: the art of healing in a scientific age.
Stanford: Stanford Univerity Press.
Hamilton, G.A. & Seidman, R.N. (1993). A comparison of the recovery period for women and men after an acute myocardial infarction. Heart Lung, 22(4), 308-315.
Hulter, B. (2009). Sexualitet. I Edberg, A-K. & Wijk, H. Omvårdnadens grunder – hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. s. 677-708.
ICN International Council of Nurses. (2012) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening.[Elektronisk].Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-
publikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2014-09-29].
* Jerzy-Filipiak, K., Kowalek, R., Puzhalski, B. & Szymanski, F. (2013). Sexual dysfunctions in men in the first 9 months after myocardial infarction. Psychaitria Polska, 47(5), 811-826.
Johansson-Sundler, A. (2008). Omvårdnad vid hjärtsjukdom. I Nielsen-Kamp, B. (red.) Specifik omvårdnad. Riga: Nordstedts förlagsgrupp. s. 146-163.
Kralik, D., Kock, T. & Telford, K. (2001). Constructions of sexuality for midlife woman living with chronic illness. Journal of Advanced Nursing, 35, 180-187.
Lange, RA. & Levine, GN. (2014) Sexual activity and ischemic heartdisease. Current Cardiology Reports, 16(2), 445-453.
Lindskog I, B. (2008). Medicinsk Terminologi. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Lund, B. & Malmquist, J. (2009). Medicinska ord, det medicinska spårket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.
MacCabe, M. & Cummins, R. (1998). Sexuality and quality of life among young people. Adolescence, 32(132), 761-773.
* Mahrer-Imhof, R., Hoffmann, A. & Froelisher, E. (2007). Impact of cardiac disease on couples’ relationships. Journal of Advanced Nursing, 57(5), 513-521.
* Mosack, V. & Steinke, E. (2009). Trends in sexual concerns after myocardial infarction. Journal of Cardiovascular Nursing, 24(2), 162-170.
Petersen, J. L., & Hyde, J. S. (2011). Gender differences in sexual attitudes and behaviors: A review of meta-analytic results and large datasets. Journal of Sex Research, 48, 149-165.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Sarvimäki, A. (2006). Well-being as being well- a Heideggerian look at well-being.
International Journal of Qualitative Studies of Health and Well-being, 1(1), 4-10.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Schick, V., Herbenick, D., Reece, M., Sanders, S. A., Dodge, B., Middlestadt, S. &
Fortenberry, J. D. (2010). Sexual behaviors, condom use, and sexual health of Americans over 50: Implications of sexual health promotion for aging adults. The Journal of Sexual Medicine, 7(5), 315-329.
* Steinke, E & Wright, D. (2006). The role of sexual satisfaction, age, and cardiac risk factors in the reduction of post-MI anxiety. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 190-196.
Steinke, EE., Barnason, S., Mosack, V. & Wright, DW. (2011). Changes in myocardial infarction-specifie sexual counseling by cardiac nurses. Dimens crit care nurse, 30(6), 331-338.
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, P., Johansson, I., Persson, S., Roxberg, Å., Fridlund, B., Baigi, A., Brunt, B., Alm, C., Alm-Roijer, A., Malm, D., Rask, M. & Nilsson, U. (2011). Psychometric evaluation of ’The 25-item sex after MI knowledge test’ on Swedish context.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, 203-208.
* Søderberg, L., Johansen, P., Herning, M. & Berg, S. (2013). Women's experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of clinical nursing, 22 (23- 24), 3532-3540.
Tierney, K. (2008). Sexuality: a quality-of-life issue for cancer survivors. Seminars in Oncology Nursing, 24, 71-79.
* Vacanti, L. & Caramelli, B. (2005). Age and Psychologic Disorders. Variables Associated to Post-Infarction Sexual Dysfunction. Arquivos Brasileiros de Cardiologia, 85(2), 110-114.
Vetenskapsrådet. (2014). CODEX. Oredlighet i forskning. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://codex.vr.se/etik6.shtml [2014-09-29].
Vård i norden. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Stavanger:
Allservice AS.
World Health Organization [WHO] (2006). Defining sexual health. Tillgänglig:
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ [2014- 09-03].
World Health Organization [WHO] (2010). Sexual and reproductive health. Tillgänglig:
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ [ 2014- 09-29].
World Health Organization [WHO] (1946). Health. Tillgänglig:
http://www.who.int/trade/glossary/story046/en/ [2014-10-28]
Özdemir, L. & Akdemir, N. (2008). Nurses’ knowledge and practice involving patients’
resuming sexual activity following myocardial infarction: implications for training.
Australian Journal of Advanced Nursing, 26(1), 42-52.
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, årtal och land Mål Tillvägagångsätt Resultat
Abramsohn, E. Chan, P.
Gosch, K.
Krumholz, H.
Spatz, E.
Spertus, J.
Tessler-Lindau, S.
Wroblewski, K.
2012 USA
Undersöka huruvida det skett några förändringar i den sexuella aktivitet ett år efter att patienten drabbats av hjärtinfarkt jämfört med innan.
Kvantitativ metod med
undersökande och jämförande design innehållande 1095 deltagare. Bortfall på 61 stycken deltagare. 1034 deltagare deltog i studien.
Man fick fram att den sexuella aktiviteten minskat hos både män och kvinnor efter dem drabbats av en hjärtinfarkt. En av tio slutade helt med sin sexuella aktivitet..
Abramsohn, E.
Decker, C.
Garavalia, B.
Garavalia, L.
Gosch, K.
Krumholz, H.
Spertus, J.
Tessler-Lindow, S.
2013 USA
Beskriva patientens upplevelse av återhämtningen gällande sexualitet hos kvinnor efter en akut
hjärtinfarkt.
Kvalitativ metod baserad på telefonintervjuer med 17 kvinnor i förhållande.
Sexuella problem och bekymmer var vanligt förekommande. Några få kvinnor fick rådgivning angående sin sexualitet men det var de som lyfte frågan själva, resterande fick ingen rådgivning, detta medförde en rädsla för att få en ny infarkt under
sexakten. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att det är
vårdpersonalen som ska lyfta frågan då de har mest kunskap inom området.
Författare, årtal och land Mål Tillvägagångsätt Resultat
Altiok, M.
Yilmaz, M.
2013 Turkiet
Fastställa individers upplevelser av en hjärtinfarkts inverkan på
sexualitet, sexliv och deras behov av vägledning rörande sexualitet.
Kvalitativ beskrivande design baserad på djupgående
individuella intervjuer med 32 deltagare.
Efter transkriptionen av intervjuerna trädde 10 teman fram, sex betyder allt, sex är privat, hjärtsjukdom påverkar sex negativt, ålder spelar roll vid sex, sexuell aktivitet gynnsamt för hjärtat, rädsla för ny infarkt under samlag, kvinnans brist på sexlust, sex uttrycker styrka, turkiska kvinnor vill ha samlag med sina partners och vårdpersonal kommunicerar inte om sexualitet.
Ekenstam, C.
Johansson-Sundler, A.
Dahlberg, K.
2009 Sverige
Undersöka meningen av nära relationer och sexualitet relaterad till kvinnors hälsa och välmående efter en hjärtinfarkt.
Kvalitativ metod. Tio intervjuade kvinnor svarade på
reflekterande frågor.
Efter en hjärtinfarkt upplevde kvinnorna att sexualiteten, hälsan och relationen påverkades. Det framkommer att relationen fungerade som ett stöd i
rehabiliteringen efter hjärtinfarkten.
Författare, årtal och land Mål Tillvägagångsätt Resultat
Jerzt-Filipiak, K.
Kowalek, R.
Puzhalski, B.
Szymanski, F.
2013 Polen
Undersöka hur vanlig upplevelse av förkommande sexuella
nedsättningar är hos men som drabbats av hjärtinfarkt.
Kvantitativ metod. 62 män som har fyllt i frågeformulär.
61.3% upplevde problem med erektionen. 24,2% upplevde problem mer orgasmen. 62,9%
upplever nedsatt sexlust. 71%
upplevde nedsatt sexuell
tillfredställelse vid samlag. 54,8%
upplevde en försämring i sin sexualitet. Allt detta tre månader efter infarkten. Nio månader efter insjuknandet upplevde 51,6%
problem med erektionen. 17,7 % upplevde problem mer orgasmen.
58.1% upplevde nedsatt sexlust.
77.4% upplevde nedsatt sexuell tillfredställelse vid samlag. 59,7%
upplevde en försämring i sin sexualitet.
Mahrer-Imhof, R.
Hoffmann, A.
Froelich, E.
2007 Schweiz
Undersöka hjärtinfarktens inverkan hos patienten och dess partner.
Kvalitativ metod. 24 patienter
och dess partner intervjuades Alla patienter beskrev hjärtinfarkten som en kamp mot döden. Tre teman framkom. Sjukdomen medförde en positiv upplevelse i relationen, rädsla i vardagslivet som påverkade relationen och ingen skillnad i livet.
Författare, årtal och land Mål Tillvägagångsätt Resultat
Mosack, V.
Steinke, E.
2009 USA
Utforska trender i sexualiteten efter en hjärtinfarkt.
Kvalitativ metod med sekundär analys.
Tre bestämda trender bekräftades av insamlade data. Dessa tre var
självbild, kommunikation och miljö.
Man kom fram till att dessa trender påverkades av diverse psykiska och fysiska problem så som rädsla, oro och nedsatt hälsa. Medicinering som påverkade den sexuella förmågan, partners oro och brist på information.
Alla dessa faktorer påverkade sexualiteten.
Steinke, E.
Wright, D.
2006 USA
Undersöka sambandet mellan sexuell tillfredställelse och oro hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt.
Kvantitativ metod med frågeformulär ställd till 64 patienter.
Patienter med hög oro rapporteras ha lägre sexuell tillfredställelse. Det är oklart om den generella oron ligger till grund för den sexuella oron.
Resultatet visar att lindring av oron kan inverka positivt på sexualiteten.
Författare, årtal och land Mål Tillvägagångsätt Resultat
Søderberg, L.
Johansen, P.
Herning, M.
Berg, S.
2013 Danmark
Utreda kvinnors upplevelser av eventuella sexuella problem efter en hjärtinfarkt.
Kvalitativ intervjustudie med phenomenological hermeneutic metod med 11 deltagare.
Oro och rädsla inför sexuella aktiviteter. 4 kategorier som hade inverkan trädde fram: partner, stöttning, hjärtsjukdomens fysiska inverkan, relation.
Vacanti, L Caramelli, B
2005 Brasilien
Undersöka sexuella
nedsättningar som kan påverka sexualiteten efter en hjärtinfarkt hos både män och kvinnor.
Kvantitativ metod med två frågeformulär som ställts till 43 muntligt. Bortfall på 73 deltagare som av olika anledningar avvek från den bestämda träffen.
91 % av de tillfrågade hade fortsatt sexuell aktivitet men inte lika frekvent efter sin hjärtinfarkt. 60 % av dessa upplevde vissa sexuella nedsättningar, exempelvis nedsatt sexlust, rädsla, erektionsproblem och nedsatt förmåga till orgasm.
