Vattenprogram för Botkyrka kommun

(1)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2]

Kommunstyrelsen

2017-01-09 Dnr KS/2016:829

Vattenprogram för Botkyrka kommun - Botkyrkas blå värden (KS/2016:829)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige antar strategi för Botkyrkas blå värden.

2. Kommunfullmäktige utser samhällsbyggnadsnämnden som ansvarig nämnd för vattenprogrammets genomförande.

Sammanfattning

På uppdrag av kommunstyrelsen har miljö- och hälsoskyddsnämnden tagit fram ett vattenprogram under perioden våren 2015 till november 2016. Un- der oktober har programmet varit på remiss, internt och externt, och tillämp- liga delar har beaktats och arbetats in i föreliggande program. I och med implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten har kvalitetskrav ställts på vattnet, miljökvalitetsnormer och kommunerna har fått en viktig roll för att normerna ska kunna uppnås vid utsatt år. Vattenprogrammets syfte är att skapa förutsättningar för naturliga ekosystem i sjöar, vattendrag och hav och god tillgång på rent grundvatten. För att nå dit behöver vi skapa samsyn om hur det kommunala vattenvårdsarbetet ska bedrivas med vattenpro- grammet som grund. Vattenprogrammet ska ses som ett kommun-

övergripande dokument som anger vilka mål kommunen har med vattnet och vad som krävs för att uppnå målen. Programmet har skickats på formell remiss till bland annat tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden som gett sin syn på förslaget. Programmet består av ett huvud-dokument och fem bilagor med faktaunderlag och lokalt åtgärdsprogram. Huvuddo- kumentet beskriver bland annat programmets mål, status och avgränsning samt översiktlig beskrivning av Botkyrkas vatten och användning.

Programmet föreslår fyra övergripande mål som tillika är dokumentets strategi.

Målen ska:

(2)

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

Kommunstyrelsen

2017-01-09 Dnr KS/2016:829

- skapa förutsättningar för naturliga ekosystem - tillgodose Botkyrkabornas behov av dricksvatten - skapa goda förutsättningar för rekreation och fiske - öka kunskapen och förståelsen för vatten.

För att bedöma om målen uppnås används framför allt Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer (MKN) som värdemätare och som ska följas. Ovanstå- ende mål ger emellertid utrymme för att även andra vattenrelaterade mål ska kunna hanteras inom ramen för vattenprogrammet, till exempel vad gäller havsmiljö och badvatten. Vattenprogrammets mål och åtgärder är begrän- sade till kommunens eget arbete med vatten, där programmet sätter övergri- pande mål och är en yttre ram, men samarbete med externa vattenintressen- ter betonas. För att samla vattenvårdsfrågorna och underlätta arbetet före- slås att det bildas ett förvaltningsövergripande forum, en kommunal vatten- grupp. Detta för att skapa fasta samarbetsformer och en samsyn mellan tjänstemän som hanterar frågor om vatten, till exempel från miljö-, VA-, gata/park-, mark- och exploatering och planenheten. Vattengruppens arbete föreslås ledas av en styrgrupp med förvaltningschef/-er och representanter från berörda enheter och förvaltningar. Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få det övergripande ansvaret för programmets genomförande, och om en åt- gärd berör flera nämnder, föreslås att samhällsbyggnadsnämnden får ansva- ret för åtgärden. Det lokala åtgärdsprogrammet är ett arbetsmaterial som följs upp och revideras en gång per år. I oktober beslutade Regeringen att Vattenmyndigheterna ska fastställa det nationella åtgärdsprogrammet för perioden fram till 2021. Vattenmyndigheterna förväntas fastställa åtgärds- programmet i december 2016. Detta innebär att Botkyrkas blå värden kan behöva revideras i början 2017. Revideringar som miljö- och hälsoskydds- nämnden kan besluta om.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har behandlat ärendet 2016-12-05, § 62.

(3)

Sign Beslutsexpediering

PROTOKOLL 1 [2]

2016-12-05

§ 62 Botkyrkas blå värden – vattenprogram för Botkyrka kom- mun

Beslut

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar:

- att godkänna vattenprogrammet Botkyrkas blå värden, under förut- sättning att kommunfullmäktige fastställer målen i kapitel två som stra- tegi för vattenprogrammet

- att lämna över programmet till kommunfullmäktige och föreslå dem att godkänna målen i kapitel två som strategi för vattenprogrammet - att föreslå kommunfullmäktige att utse samhällsbyggnadsnämnden som

ansvarig för vattenprogrammets genomförande.

Sammanfattning

På uppdrag av kommunstyrelsen har miljö- och hälsoskyddsnämnden tagit fram ett vattenprogram under perioden våren 2015 till november 2016. Under oktober har programmet varit på remiss, intern och externt, och tillämpliga delar har beaktas och arbetats in i föreliggande program. I och med imple- menteringen av EU:s ramdirektiv för vatten har kvalitetskrav ställts på vatt- net, miljökvalitetsnormer, och kommunerna har fått en viktig roll för att nor- merna ska kunna uppnås vid utsatt år. Vattenprogrammets syfte är att skapa förutsättningar för naturliga ekosystem i sjöar, vattendrag och hav och god tillgång på rent grundvatten. För att nå dit behöver vi skapa samsyn om hur det kommunala vattenvårdsarbetet ska bedrivas med vattenprogrammet som grund. Vattenprogrammet ska ses som ett kommunövergripande dokument som anger vilka mål kommunen har med vattnet och vad som krävs för att uppnå målen. Programmet har skickats på formell remiss till bl.a. tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden som gett sin gett sin syn på försla- get. Programmet består av ett huvuddokument och fem bilagor med faktaun- derlag och lokalt åtgärdsprogram. Huvuddokumentet beskriver bl.a. pro- grammets mål, status och avgränsning samt översiktlig beskrivning av Bot- kyrkas vatten och användning.

Programmet föreslår fyra övergripande mål som tillika är dokumentets stra- tegi och är tänkt att beslutas av kommunfullmäktige.

Målen ska:

- skapa förutsättningar för naturliga ekosystem - tillgodose Botkyrkabornas behov av dricksvatten - skapa goda förutsättningar för rekreation och fiske - öka kunskapen och förståelsen för vatten.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

(4)

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLL 2 [2]

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

2016-12-05

För att bedöma om målen uppnås används framför allt Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer (MKN) som värdemätare och som ska följas. Ovanstå- ende mål ger emellertid utrymme för att även andra vattenrelaterade mål ska kunna hanteras inom ramen för vattenprogrammet, t.ex. vad gäller havsmiljö och badvatten. Vattenprogrammets mål och åtgärder är begränsade till kom- munens eget arbete med vatten, där programmet sätter övergripande mål och är en yttre ram, men samarbete med externa vattenintressenter betonas. För att samla vattenvårdsfrågorna och underlätta arbetet föreslås att det bildas ett förvaltningsövergripande forum, en kommunal vattengrupp. Detta för att skapa fasta samarbetsformer och en samsyn mellan tjänstemän som hanterar frågor om vatten, t.ex. från miljö-, VA-, gata/park-, mark- och exploatering och planenheten. Vattengruppens arbete föreslås ledas av en styrgrupp med förvaltningschef/-er och representanter från berörda enheter och förvaltning- ar. Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få det övergripande ansvaret för pro- grammets genomförande, och om en åtgärd berör flera nämnder, föreslås att samhällsbyggnadsnämnden får ansvaret för åtgärden. Det lokala åtgärdspro- grammet är ett arbetsmaterial som följs upp och revideras 1 ggr/år. I oktober beslutade Regeringen att Vattenmyndigheterna ska fastställa det nationella åtgärdsprogrammet för perioden fram till 2021. Vattenmyndigheterna förvän- tas fastställa åtgärdsprogrammet i december 2016. Detta innebär att Botkyr- kas blå värden kan behöva revideras i slutet av 2016 eller början av 2017.

Revideringar som miljö- och hälsoskyddsnämnden kan besluta om.

(5)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[5]

Samhällsbyggnadsförvaltningen

2016-11-17 Dnr sbf/2014:77

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00

Referens Mottagare

Dan Arvidsson Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Botkyrkas blå värden – vattenprogram för Botkyrka kom- mun

Förslag till beslut

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att:

- att godkänna vattenprogrammet Botkyrkas blå värden, under förutsätt- ning att kommunfullmäktige fastställer målen i kapitel två som strategi för vattenprogrammet.

- att lämna över programmet till kommunfullmäktige och föreslå dem att godkänna målen i kapitel två som strategi för vattenprogrammet.

- att föreslå kommunfullmäktige att utse samhällsbyggnadsnämnden som ansvarig för vattenprogrammets genomförande.

Sammanfattning

På uppdrag av kommunstyrelsen har miljö- och hälsoskyddsnämnden tagit fram ett vattenprogram under perioden våren 2015 till november 2016. Un- der oktober har programmet varit på remiss, intern och externt, och tillämp- liga delar har beaktas och arbetats in i föreliggande program. I och med im- plementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten har kvalitetskrav ställts på vattnet, miljökvalitetsnormer, och kommunerna har fått en viktig roll för att normerna ska kunna uppnås vid utsatt år. Vattenprogrammets syfte är att skapa förutsättningar för naturliga ekosystem i sjöar, vattendrag och hav och god tillgång på rent grundvatten. För att nå dit behöver vi skapa samsyn om hur det kommunala vattenvårdsarbetet ska bedrivas med vattenprogrammet som grund. Vattenprogrammet ska ses som ett kommunövergripande doku- ment som anger vilka mål kommunen har med vattnet och vad som krävs för att uppnå målen. Programmet har skickats på formell remiss till bl.a.

tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden som gett sin gett sin syn på förslaget. Programmet består av ett huvuddokument och fem bilagor med faktaunderlag och lokalt åtgärdsprogram. Huvuddokumentet beskriver bl.a.

programmets mål, status och avgränsning samt översiktlig beskrivning av Botkyrkas vatten och användning.

Programmet föreslår fyra övergripande mål som tillika är dokumentets stra- tegi och är tänkt att beslutas av kommunfullmäktige. Målen ska:

• skapa förutsättningar för naturliga ekosystem

(6)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5]

2016-11-17 Dnr sbf/2014:77

• tillgodose Botkyrkabornas behov av dricksvatten

• skapa goda förutsättningar för rekreation och fiske

• öka kunskapen och förståelsen för vatten

För att bedöma om målen uppnås används framför allt Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer (MKN) som värdemätare och som ska följas. Ovanstå- ende mål ger emellertid utrymme för att även andra vattenrelaterade mål ska kunna hanteras inom ramen för vattenprogrammet, t.ex. vad gäller havsmiljö och badvatten. Vattenprogrammets mål och åtgärder är begränsade till kommunens eget arbete med vatten, där programmet sätter övergripande mål och är en yttre ram, men samarbete med externa vattenintressenter be- tonas. För att samla vattenvårdsfrågorna och underlätta arbetet föreslås att det bildas ett förvaltningsövergripande forum, en kommunal vattengrupp.

Detta för att skapa fasta samarbetsformer och en samsyn mellan tjänstemän som hanterar frågor om vatten, t.ex. från miljö-, VA-, gata/park-, mark- och exploatering och planenheten. Vattengruppens arbete föreslås ledas av en styrgrupp med förvaltningschef/-er och representanter från berörda enheter och förvaltningar. Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få det övergripande ansvaret för programmets genomförande, och om en åtgärd berör flera nämnder, föreslås att samhällsbyggnadsnämnden får ansvaret för åtgärden.

Det lokala åtgärdsprogrammet är ett arbetsmaterial som följs upp och revi- deras 1 ggr/år. I oktober beslutade Regeringen att Vattenmyndigheterna ska fastställa det nationella åtgärdsprogrammet för perioden fram till 2021. Vat- tenmyndigheterna förväntas fastställa åtgärdsprogrammet i december 2016.

Detta innebär att Botkyrkas blå värden kan behöva revideras i slutet av 2016 eller början av 2017. Revideringar som miljö- och hälsoskyddsnämnden kan besluta om.

Beskrivning

Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick 2014 i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram ett vattenprogram för kommunen och erhöll tillfälliga medel för detta avseende år 2015 och 2016. Arbetet med att ta fram programmet star- tade våren 2015 och pågick till september 2016, då miljö- och hälsoskydds- nämnden skickade ut programmet på remiss till berörda instanser, externt och internt. Bland remissinstanserna fanns de i sammanhanget viktiga nämnderna; samhällbyggnadsnämnden och teknisk nämnden. Totalt inkom elva remissyttrande som i vissa fall beaktats genom att programmet juste- rats.

En sammanhållande strategi för det kommunala vattenvårdsarbetet har sak-

nats. I och med implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten har kvali-

tetskrav ställts på vattnet, miljökvalitetsnormer, och kommunerna har fått en

viktig roll för att normerna ska kunna uppnås vid utsatt år.

(7)

2016-11-17 Dnr sbf/2014:77

Vattenprogrammets syfte är att skapa förutsättningar för naturliga ekosy- stem i sjöar, vattendrag och hav och god tillgång på rent grundvatten. För att nå dit behöver vi skapa samsyn om hur det kommunala vattenvårdsarbetet ska bedrivas med vattenprogrammet som grund. Vattenprogrammet ska ses som ett kommunövergripande dokument som anger vilka mål kommunen har med vattnet och vad som krävs för att uppnå målen. Under vattenpro- grammets paraply kan andra strategier, program och planer vara verktyg för att nå målen inom mer avgränsade ämnesområden som t.ex. dagvattenstra- tegin. Vattenprogrammet ska ligga till grund för översiktsplanen. Parallellt med vattenprogrammet finns andra program, strategier och planer som har gemensamma beröringsytor, där Botkyrkas gröna värden – naturvårdspro- gram för Botkyrka kommun och Botkyrka kommuns Klimatstrategi är sär- skilt viktiga.

Arbetet med att ta fram programmet har skett förvaltningsövergripande och i projektform med representanter från berörda enheter på samhällsbyggnads- förvaltningen och tekniska förvaltningen. Vattenprogrammet kom att kallas Botkyrkas blå värden; som en motsvarighet till naturvårdsprogrammets Botkyrkas gröna värden. Programmet omfattar förutom biologiska värden även vattnets värde för rekreation och för framställning av dricksvatten.

Inom ramen för framtagande av vattenprogrammet togs en kommunikat- ionsplan fram 2015-04-03 (senast rev. 2016-10-05). Programmet har skick- ats på formell remiss till bl.a. tekniska nämnden och samhällsbyggnads- nämnden som gett sin gett sin syn på förslaget. Målen i programmet är do- kumentets strategi och är tänkt att beslutas av kommunfullmäktige.

Programmet består av ett huvuddokument och fem bilagor. Huvuddokumen- tet beskriver bl.a. programmets mål, status och avgränsning samt översiktlig beskrivning av Botkyrkas vatten och användning. Bilagorna utgörs av Be- fintliga mål och hållbarhetskriterier, Lagstiftning, vattenförvaltning och Vattenmyndighetens åtgärdskrav, Sammanställning av Vattenmyndighetens statusklassningar, Lokalt åtgärdsprogram för Botkyrkas blå värden – prio- riterade åtgärder för mål och budget 2017 med flerårsplan 2018-2020 och Objektslista.

Programmet föreslår fyra övergripande mål. Det ska:

• skapa förutsättningar för naturliga ekosystem

• tillgodose Botkyrkabornas behov av dricksvatten

• skapa goda förutsättningar för rekreation och fiske

• öka kunskapen och förståelsen för vatten

För att bedöma om målen uppnås används framför allt Vattenmyndighetens

miljökvalitetsnormer (MKN) som värdemätare och som ska följas. Ovanstå-

ende mål ger emellertid utrymme för att även andra vattenrelaterade mål ska

(8)

2016-11-17 Dnr sbf/2014:77

kunna hanteras inom ramen för vattenprogrammet, t.ex. vad gäller havsmiljö och badvatten. Vattenprogrammets mål och åtgärder är begränsade till kommunens eget arbete med vatten, där programmet sätter övergripande mål och är en yttre ram. Men kommunens samarbete med externa vattenin- tressenter är mycket viktigt.

De flesta av Botkyrkas vattenförekomster ska följa MKN år 2021. Det tar tid för de naturliga systemen i mark och vatten att reagera, efter det att för- oreningsbelastningen upphört. När det gäller krav på verksamhetsutövare från myndigheter är det viktigt att det sker på ett rättssäkert sätt och proces- sen kan ta lång tid. Det är därför viktigt att åtgärder och speciellt tillsynsin- satser sätt in tidigt.

Prioriterade åtgärder är hämtade från tidigare utförda utredningar, från Vat- tenmyndigheternas åtgärdsförslag och från förvaltningarnas interna arbete.

Ansvarig nämnd och enhet har föreslagits. Om en åtgärd berör flera nämn- der, föreslås att samhällsbyggnadsnämnden får ett övergripande ansvar. Det lokala åtgärdsprogrammet är ett arbetsmaterial som följs upp och revideras 1 ggr/år.

För att samla vattenvårdsfrågorna och underlätta arbetet föreslås att det bil- das ett förvaltningsövergripande forum, en kommunal vattengrupp. Detta för att skapa fasta samarbetsformer och en samsyn mellan tjänstemän som hanterar frågor om vatten, t.ex. från miljö-, VA-, gata/park-, mark- och ex- ploatering och planenheten. Vattengruppens arbete föreslås att ledas av en styrgrupp med förvaltningschef/-er och representanter från berörda enheter och förvaltningar.

Botkyrkas blå värden är ett omfattande program och beskriver kommunens vatten, verksamheter som påverkar vattnets kvalitet och kvantitet, mål och lagstiftning och Vattenmyndigheternas statusklassning av vattenförekoms- terna. Vattenprogrammets lokala åtgärdsförslag styrs av det nationella åt- gärdsförslag som Vattenmyndigheterna har att ta fram. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler som innefattar ett antal återkommande moment.

Den första cykeln avslutades i december 2009. Den förra cykeln sträckte sig

fram till slutet av år 2015. Den tredje cykeln med bl.a. förvaltningsplan och

nationellt åtgärdsprogram skulle således ha påbörjats i år, 2016, men Rege-

ringens beslut har dröjt, och först i oktober beslutade Regeringen att Vat-

tenmyndigheterna ska fastställa åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheterna

förväntas fastställa åtgärdsprogrammet i december 2016. Detta innebär att

Botkyrkas blå värden kan behöva revideras i slutet av 2016 eller början av

2017. Revideringar som miljö- och hälsoskyddsnämnden kan besluta om.

(9)

2016-11-17 Dnr sbf/2014:77

Inga-Lill Segnestam

Samhällsbyggnadschef Ingrid Molander

Miljöchef

Bifogas:

- Botkyrkas blå värden – Vattenprogram för Botkyrka kommun, - Bilagorna 1 - 4.

- Bilaga 5

(10)

Strategi för Botkyrkas blå värden -

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Diarienummer: skriv nummer exempelvis KS/xxx:xx Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige

Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx

Dokumentet gäller för: Miljö- och hälsoskydds-, samhällsbyggnads och tekniska nämnden

(11)

_______________________________________________________________________________________

Dokumentet ersätter: skriv dokumentnamn samt diarienummer. Om inget tidigare dokument, ta bort text i fältet

Dokumentansvarig är: Miljö- och hälsoskyddsnämnden

För revidering av dokumentet ansvarar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden För uppföljning av dokumentet ansvarar: Samhällsbyggnadsnämnden

Relaterade dokument: Botkyrkas blå värden – vattenprogram för Botkyrka kommun

(12)

Strategi för Botkyrkas blå värden – vattenprogram för Bot- kyrka kommun

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram ett vattenprogram. Vattenprogrammet kom att kallas Botkyrkas blå vär- den som en motsvarighet till naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden.

Botkyrkas blå värden är ett förvaltningsövergripande program som syftar till att skapa samsyn och samordna kommunens arbete med vatten. Det är ett stra- tegiskt dokument som samlar frågor som rör vatten, så att olika nämnder och sakägare får stöd i sitt arbete och möjligheter att påverka vattenvårdsarbetet.

I och med implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten (2004) har kvali- tetskrav ställts på vattnet, miljökvalitetsnormer, och kommunerna har fått en viktig roll för att miljökvalitetsmålen ska kunna uppfyllas vid utsatt år. Vatten- programmet omfattar allt vatten inom kommunens gränser men fokuserar på de av Vattenmyndigheten utpekade vattenförekomsterna. Programmets avgräns- ning är själva vattenmiljön och de områden som rör vatten där kommunen har rådighet, till exempel dricks- och dagvattenhantering, men beskriver även andra faktorer som påverkar vattnet.

Målen med programmet och därmed strategin är att:

• skapa förutsättningar för naturliga ekosystem

• tillgodose Botkyrkabornas behov av dricksvatten

• skapa förutsättningar för rekreation och fiske

• öka kunskapen och förståelsen för vatten

För att bedöma om vi når målen används framför allt Vattenmyndighetens mil- jökvalitetsnormer som värdemätare och som ska följas.

Vattenprogrammet skickades under hösten 2016 på formell remiss till bl.a.

tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden. 2016-12-05 godkändes vattenprogrammet av miljö- och hälsoskyddsnämnden som beslutade att lämna över programmet till kommunfullmäktige med förslag att godkänna program- mets mål som strategi för vattenprogrammet och att utse samhällsbyggnads- nämnden som ansvarig för vattenprogrammets genomförande.

Strategin för vattenprogrammet uppdateras en gång vart femte år.

(13)

Botkyrkas blå värden –

Vattenprogram för Botkyrka kommun

Strategi Program

Plan Policy Riktlinjer Regler

Diarienummer: SBF/2014:77

Dokumentet är beslutat av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dokumentet beslutades den: 5 december 2016

Dokumentet gäller för: Samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden Dokumentet gäller till den: 5 december 2021

(14)

______________________________________________________________________________________

Dokumentansvarig är: Miljö- och hälsoskyddsnämnden

För revidering av dokumentet ansvarar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden För uppföljning av dokumentet ansvarar: Samhällsbyggnadsnämnden

Relaterade dokument: Strategi för Botkyrkas blå värden - vattenprogram för Botkyrka kommun

(15)

botkyrkas blå värden

– Vattenprogram för

Botkyrka kommun

(16)

Arbetet med att ta fram vattenprogrammet påbörjades under våren 2015 och organiserades som ett projekt med styrgrupp och projektgrupp med medlemmar från olika förvaltningar.

I styrgruppen ingick Magnus Andersson, samhällsbygg- nadschef, Ingrid Molander, miljöchef, båda samhälls- byggnadsförvaltningen, Lars Olson, planeringschef på kommunledningsförvaltningen, John Staberg, VA-chef på tekniska förvaltningen till och med våren 2016 samt från våren 2016 Lars Lönnkvist, VA-chef.

Projektledare var Dan Arvidsson och biträdande projektledare Sara Lee. Projektgruppen bestod av Anders Forsberg, miljöutredare, Alexsandra Hellsten, miljö- inspektör, Anette Rosdahl, projektledare exploatering, Anna-Lena Storfeldt, livsmedelsinspektör, samtliga från samhällsbyggnadsförvaltningen, samt Anneth Eliasson och Pinar Orhan, VA-ingenjörer på tekniska förvaltningen.

Från samhällbyggnadsförvaltningen har också Elna Topac och Matilda Hermansson, miljö- och hälsoskydds- inspektörer samt Ulrika Elveskog, miljöinspektör deltagit.

Arbetet med att ta fram en GIS-applikation har utförts av bl.a. Ann-Marie Thorgren, kart- och GIS-ingenjör och Lena Karlsson, kartingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen.

sammanfat tning

Botkyrkas blå värden är ett kommunövergripande program som syftar till att skapa samsyn och samordna kommunens arbete med vatten. Det är ett strategiskt dokument som samlar frågor som rör vatten, så att olika nämnder och sakägare får stöd i sitt arbete och möjlighet att påverka vattenvårdsarbetet.

I och med implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten (2004) har kvalitetskrav ställts på vattnet, miljökvalitetsnormer, och kommunerna har fått en viktig roll för att miljökvalitetsnorm- erna ska kunna uppnås vid utsatt år. Vattenprogrammet omfattar allt vatten inom kommunens gränser men fokuserar på de av Vattenmyndigheten utpekade vattenförekomsterna. Program- mets avgränsning är själva vattenmiljön och de områden som rör vatten där kommunen har rådighet, till exempel dricks- och dagvattenhantering, men beskriver även andra faktorer som påverkar vattnet.

Målen med programmet är att:

• skapa förutsättningar för naturliga ekosystem

• tillgodose Botkyrkabornas behov av dricksvatten

• skapa förutsättningar för rekreation och fiske

• öka kunskapen och förståelsen för vatten

För att bedöma om vi når målen används framför allt Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer som värdemätare och som ska följas. Ovanstående mål ger emellertid utrymme för att även andra mål ska kunna hanteras inom ramen för vattenprogrammet, t.ex. vad gäller havsmiljö och badvatten.

Till vattenprogrammet finns även ett åtgärdsprogram och objektsblad knutna. I åtgärdsprogrammet framgår vilka åt- gärder som kommunen prioriterar och objektsbladen beskriver specifika sjöar, vattendrag, hav och grundvattenmagasin.

Vattenprogrammet uppdateras en gång per vattenförvaltnings- cykel, d.v.s. var femtet år.

Foton framsida:

Vy över Tullingesjön med Tumba i bakgrunden.

Foto: Sten Modén Foton baksida:

Harbrobäcken.

Foto: Sten Modén Inventerare i Bysjön.

Foto: Sten Modén Is i bäck.

Foto: Sten Modén

Botkyrka kommun 2016 Layout: This Way Up Tryck: Ljungbergs tryckeri

(17)

INNEHÅLL

1 Inledning . . . . 4

1.1 Syfte . . . 4

1.2 Programmets status, avgränsing och uppbyggnad . . . 4

1.3 Vattenvårdsarbetets organisation . . . 5

2 Mål . . . . 6

3 Översiktlig beskrivning av Botkyrkas vatten . . . . 8

3.1 Mälarens avrinningsområde i Botkyrka kommun . . . 12

3.2 Östersjöns avrinningsområde i Botkyrka kommun . . . 14

4 Användning av Botkyrkas vatten . . . . 18

4.1 Dricksvatten . . . 18

4.2 Övriga vattenuttag . . . 20

4.3 Dagvatten . . . 20

4.4 Spillvatten . . . 24

4.5 Enskilda vatten- och avloppsanläggningar samt gemensamhetsanläggningar . . . 24

4.6 Rekreation . . . 26

4.7 Utbildning . . . 26

5 Allmänt om vatten . . . . 28

5.1 Vattnets kretslopp . . . 28

5.2 Ekosystemtjänster . . . 31

5.3 Påverkan på vatten . . . 31

6 Litteratur och andra källor . . . . 36

7 Ordförklaringar . . . . 38

Bilaga 1 – Befintliga mål och hållbarhetskriterier Nationella miljökvalitetsmål

Regionala miljömål

De sex kommunala hållbarhetsutmaningarna Dagvattenstrategin

Bilaga 2 – Lagstiftning, vattenförvaltning och åtgärdskrav

Miljöbalken

Lagen om allmänna vattentjänster Badvattenförordningen

Plan- och bygglagen Livsmedelslagstiftning Havsmiljöförordningen EU:s ramdirektiv för vatten Miljökvalitetsnormer Statusklassificering Ansvarsfördelning

Åtgärdskrav enligt Vattenmyndigheten för Norra Östersjön

Åtgärdskrav enligt havsmiljöförordningen Bilaga 3 – Sammanställning av

Vattenmyndighetens statusklassningar

Bilaga 4 – Lokalt åtgärdsprogram för Botkyrkas blå värden – prioriterade åtgärder 2017-2021 . Bilaga 5 – Objektsblad

(18)

1. inledning

Det finns många verksamheter inom kommunen som på ett eller annat sätt arbetar med vattenfrågor. Mest tydligt är arbetet med dricks- och avloppsvatten samt dagvatten, men även fysisk planering och tillsyn och miljöövervakning på miljöenheten handlar mycket om vattenfrågor. En sammanhållande strategi för det kommunala vattenvårdsarbetet har saknats. I och med implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten har kvalitetskrav ställts på vattnet, miljökvalitetsnormer, och kommunerna har fått en viktig roll för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås vid utsatt år. I budgeten för 2015 erhöll miljö- och hälsoskyddsnämnden extra medel för att ta fram ett förvaltnings- övergripande vattenprogram. Vattenprogrammet kom att kallas Botkyrkas blå värden som en motsvarighet till naturvårds- programmet Botkyrkas gröna värden.

1.1 Syfte

Vattenprogrammets syfte är att skapa förutsättningar för naturliga ekosystem i sjöar, vattendrag och hav och god tillgång på rent grundvatten. För att nå dit behöver vi skapa samsyn om hur det kommunala vattenvårdsarbetet ska bedrivas med vattenprogrammet som grund.

Rent vatten är en förutsättning för biologisk mångfald och fungerande ekosystem, men även för medborgarnas behov av dricksvatten och rekreation (till exempel bad, fiske och båtliv).

En boendemiljö med närhet till rent vatten samt goda möjlighe- ter till friluftsliv ger i förlängningen engagemang för naturen, hembygdskänsla och folkhälsa. En samsyn kring vattenvärde- na är en viktig byggsten för en hållbar ekologisk, social och ekonomisk utveckling i kommunen. Att behålla och förstärka vattnets naturliga avrinning är nödvändigt för att klara effekter av klimatförändringar.

1.2 Programmets status, avgränsning och uppbyggnad

Vattenprogrammets mål och åtgärder är begränsade till kommunens eget arbete med vatten, där programmet sätter övergripande mål och är en yttre ram. Men kommunens samarbete med externa vattenintressenter är mycket viktigt. Därför samarbetar vi med till exempel avlopps- och vattenverksamhe- ter, jordbrukare och föreningar.

Vattenprogrammet omfattar allt vatten inom kommunens gränser men fokuserar på de av Vattenmyndigheten utpekade vattenförekomsterna (definition; se kapitel 3). Programmets avgränsning är själva vattenmiljön och de områden som rör vatten där kommunen har rådighet, till exempel dricks- och dagvattenhantering, men beskriver även andra faktorer som påverkar vattnet.

Vattenprogrammet kan ses som ett paraplydokument som anger vilka mål kommunen har med vattnet och vad som krävs för att uppnå målen. Under vattenprogrammets paraply kan andra strategier, program och planer vara verktyg för att nå målen inom mer avgränsade ämnesområden. Idag ingår till exempel kommunens dagvattenstrategi, men även en vatten- och avloppsplan skulle kunna ingå. Vattenprogrammet ligger till grund för översiktsplanen och parallellt med vattenprogrammet finns andra program, strategier och planer som har gemensamma beröringsytor, där Botkyrkas gröna värden – naturvårdsprogram för Botkyrka kommun och Botkyrka kommuns Klimatstrategi är särskilt viktiga.

Programmet är fastställt av miljö- och hälsoskyddsnämnden och ska vara vägledande för flera olika nämnder och förvaltningar.

Målen (kap. 2) utgör strategin för det kommunala vattenarbetet och är fastställd av kommunfullmäktige. Speciellt viktiga nämnder för arbetet med vatten är tekniska nämnden, samhälls- byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. I de fall fler nämnder behöver samverka har samhällsbyggnads- nämnden ett huvudansvar och en samordnande roll.

(19)

1 . I N L E D N I N G

1.3 Vattenvårdsarbetets organisation

I Botkyrka kommun arbetar flera olika enheter inom samhälls- byggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen som med vattenrelaterade frågor.

VA-avdelningen som arbetar på uppdrag av tekniska nämnden ansvarar för att distribuera dricksvatten, leda bort av spill- och dagvatten inom det tekniska verksamhetsområdet och fullgöra huvudmannens uppgifter enligt lagen om allmänna vattentjänster.

VA-avdelningen initierar och bereder ärenden om inrättande av vattenskyddsområden enligt 7 kapitlet miljöbalken.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Miljöenheten som arbetar på uppdrag av nämnden inspekterar och ställer krav på verksamhets- utövare, samt hanterar tillstånd för enskilda avloppsanläggningar.

Miljöenheten arbetar även med naturvård, naturskola, miljö- övervakning och bevakar miljöfrågor i kommunens fysiska planering.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen.

Plan- och bygglagen anger att vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn tas till hur vattenförsörjning och avlopp kan ordnas samt att miljökvalitetsnormer i miljöbalken ska beaktas. Berörda enheter är främst mark- och exploateringsenheten, bygglovs- enheten samt planenheten. Kommunerna har huvudansvaret för mark- och vattenanvändningen. Gata- och parkenheten utformar och sköter kommunala vägar och parker, där ansvar för dagvattnet ingår.

Samhällbyggnadsnämnden har det operativa ansvaret för vattenprogrammets genomförande. Nämnden har ett huvudansvar och en samordnande roll när flera nämnder behöver samverka för att utföra en åtgärd och uppnå ett mål. Vattenprogramsarbetet leds av en styrgrupp. En vattengrupp driver och samordnar arbetet. Gruppen utgörs av representanter från VA-avdelningen, miljöenheten, gata-parkenheten och mark- och exploateringsenheten.

Vattenprogrammet består av ett huvuddokument och fem bilagor .

Huvuddokument beskriver programmets mål samt vilken status och avgränsning programmet har gentemot andra program, planer, strategier och mål i kommunen. Huvud- dokumentet anger den politiska viljeinriktningen för kommunens vattenvårdsarbete och beskriver ansvarsför- delningen mellan de olika kommunala nämnderna.

Vart femte år tar styrgruppen för vattenprogrammet ställning till om huvuddokumentet behöver revideras, bl.a.

för att stämma överens med vattenförvaltningscykeln.

Bilaga 1 – Befintliga mål och hållbarhetskriterier beskriver de nationella, regionala och lokala miljömål som vattenprogrammet har strävar efter att nå.

Bilaga 2 – Lagstiftning, vattenförvaltning och åtgärdskrav beskriver hur Sveriges vattenförvaltning är uppbyggd, vilka lagar som styr, och vilka åtgärdskrav Vattenmyndigheten ställer. Den beskriver också ansvarsfördelningen i landet.

Bilaga 3 – Sammanställning av Vattenmyndighetens statusklassningar innehåller statusklassningar för alla vattenförekomster som berör kommunen.

Bilaga 4 – Lokalt åtgärdsprogram för Botkyrkas blå värden Åtgärdsprogrammet föreslår åtgärder för kommunens nästföljande års budget och för nästa femårsperiod. Det är ett arbetsdokument som följs upp och revideras varje år. Åtgärdsprogrammet ska inte förväxlas med Vatten- myndighetens mer övergripande åtgärdsprogram för vattendistriktet Norra Östersjön.

Bilaga 5 – Objektsblad beskriver alla vattenförekomster och övriga vatten på ett eget objektsblad, där fakta om objektet samlats. Objektsbladen revideras av miljöenheten när nya uppgifter tillkommit, t.ex. om vattenmyndigheten gjort en ny klassning eller om vattenvårdsåtgärder har gjorts.

Samtliga delar av programmets kommer att finnas tillgängliga för nedladdning på kommunens webbplats.

En kommunikationsplan har tagits fram som redovisar strategier för hur vattenprogrammet och dess aktiviteter ska kommuniceras, och vilka kommunikationsinsatser som gjorts under arbetets gång.

(20)

Vattenprogrammet ska:

1 . skapa förutsättningar för naturliga ekosystem 2 . tillgodose Botkyrkabornas behov av dricksvatten 3 . skapa goda förutsättningar för rekreation och fiske 4 . öka kunskapen och förståelsen för vatten

2. mål

För att nå målen behövs vatten av god kvalitet och kvantitet.

Vattenvägarna behöver vara fria för fisk och andra djur att röra sig. För att bedöma om målen uppnås används framför allt Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer som värdmätare och som ska följas. Följer vi miljökvalitetsnormerna, klarar vi en stor del av målen och bidrar till att nå de nationella miljö- kvalitetsmålen.

Ovanstående mål ger emellertid utrymme för att även andra vattenrelaterade mål ska kunna hanteras inom ramen för vattenprogrammet, t.ex. vad gäller havsmiljö och badvatten.

I åtgärdsprogrammet (Bilaga 4) presenteras prioriterade åtgärder som syftar till uppfyllande av minst ett av de fyra målen. Åtgärdsprogrammet revideras en gång per år.

(21)

2 . M Å L

Brinkbäcken. Foto: Sten Modén

(22)

3. översikt lig beskrivnin g

av Botkyrkas vatten

Botkyrka kommun ligger i södra delen av Stockholms län, och har nära 90 000 invånare. Botkyrka har en totalareal på 222 km², och består till 13 procent av vatten, i form av sjöar, vattendrag och hav. I Botkyrka finns det 35 sjöar, 15 vattendrag, 4 havsfjärdar och stora mängder grundvatten i delar av Uppsalaåsens stråk. Av dessa klassas 9 sjöar, 3 vattendrag, 4 kustvatten och 10 grundvatten som vattenförekomster enligt Vattenmyndighetens kriterier.

Vattenmyndigheten har bestämt nedre storleks- gränser för när vatten klassas som vattenförekomster och därmed får fastställda miljökvalitetsnormer .

• Sjöar – har en yta över 1 km²

• Vattendrag – har ett avrinningsområde över 10 km²

• Grundvatten – har ett magasin med uttag över 10 mᵌ/

dygn eller uttag av dricksvatten för fler än 50 personer

• Kustvatten – ligger inom en sjömil (1852 m) från kustens och skärgårdens yttersta skär

Även andra vatten kan klassas som vattenförekomster om de anses viktiga för dricksvattenförsörjningen. Mindre sjöar och vattendrag räknas som övriga vatten, och får därmed inga fastställda miljökvalitetsnormer, men omfattas ändå av vattendirektivet och vattenförvaltningen.

Hela kommunen ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Det finns två huvudsakliga avrinningsområden: Tumbaåns avrin- ningsområde som mynnar ut i Mälaren och Kagghamraåns avrinningsområde som mynnar ut i Östersjön. Avrinningsom- rådena skiljer sig till stor del åt. I norra delen av kommunen ligger de flesta av kommunens tätorter, där vattenkvaliteten framförallt påverkas av dagvatten från hårdgjorda ytor. Södra delen är glesare befolkad och påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp, och havsområdena påverkas av utsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk, SYVAB.

Ett mindre område av kommunens ostligaste del rinner till Tyresån, som mynnar i Kalvfjärden i Östersjön och en ännu mindre del, Grindsjön, rinner via Muskån till Östersjön. Övriga områden avvattnas via mindre vattendrag direkt till Östersjön eller till Mälaren.

Aspen. Foto: Sten Modén

(23)

3 . Ö V E R S I K T L I G B E S K R I V N I N G

0 2 4 6 km

ÖSTERSJÖN Himmer- fjärden Halls-

fjärden

Kaggfjärden

Grindsjön Bornsjön

Malm-

Albysjön

Getaren Aspen

Tullinge- sjön

Kvarnsjön

Bysjön Hacksjön Uttran

Kvarn- sjön

sjön Mälaren

SÖDERTÄLJE KOMMUN

SALEMS KOMMUN

HUDDINGE KOMMUN EKERÖ KOMMUN

HANINGE KOMMUN

NYNÄSHAMNS KOMMUN Älvesta- bäcken

Tumbaån Harbrobäcken Lilltumbaån

bäcken Såg-

Bockån

Norrgaån Axån

Björkstaån

Eldtomta- bäcken

Brinkbäcken Uringeån

Kagghamraån

Lilla Skogssjön Stora Skogssjön Tumba

Tullinge

Vårsta

Sibble Kagg- hamra

Norsborg

Hallunda Fittja

Alby Slagsta

Eriksberg

Riksten

Näslandet Näslands-

fjärden

STOCKHOLMS STAD

Hors- fjärden Stavbo-

fjärden

Rödstensfjärden Södra Björk-

fjärden

bäcken

Sankmark Bostadsområde Industriområde Grustag

Vatten Odlad mark Öppen mark Skog

Teckenförklaring

Vattendrag

Huvudavrinningsområde (SMHI) Kommungräns

Vägar

Karta 1 – Översiktskarta över vatten i Botkyrka kommun.

(24)

Botkyrka har god tillgång på grundvatten, och har 10 grund- vattenförekomster. De rikligaste grundvattentillgångarna förekommer i två parallella stråk som löper genom kommunen från norr till söder.

Uppsalaåsen, en av Sveriges största åsar, går in i Botkyrka i norr mellan Norsborg och Sturehov och löper sedan söderut längs Bornsjöns strand. Den dyker sedan upp i Uttran, Segersjö och Kassmyraområdet med vatten- och grustäkter. Åsen fort- sätter söderut genom Grödinge för att lämna kommunen i söder i form av det mäktiga åsparti som sträcker sig söderut längs Kaggfjärdens östra strand.

Tullingestråket löper parallellt med Uppsalaåsen och har ett ostligare läge än denna. Den kommer in i norr vid Fittja och har avsatts söderut längs Albysjöns och Tullingesjöns bottnar. Åsen dyker sedan upp som en stor grusavlagring som har utnyttjats av Hamra grustag och Tullinge vattentäkt. Därefter blir den tydlig i landskapet vid Rikstens gård. I Pålamalm finns en av landets största grustäkter och här har även Haninge kommun en grundvattentäkt. Trots de stora grusuttagen har Pålamalm fortfarande en grundläggande betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet nedströms åsen. Den är därmed också en viktig förutsättning för den biologiska mångfalden i hela Kagghamra- åns sjösystem.

Källor förekommer intill isälvsavlagringar, ofta där dessa pas- serar ojämnheter i bergsterrängen. Botkyrkas ovanligt många grusåsar har medfört att det finns relativt många källor i kommunen. År 1994 inventerade Botkyrka kommun 70 källor. Av dessa var 30 väsentligen intakta. Drygt 30 hade kompletterats med pumphus, betongring etc. vilket innebar att de biologiska värdena var förstörda, och 7 av källorna var helt förstörda på grund av exploatering. 15 av källorna hade ett påtagligt flöde även under kalla vinterdagar. Omfattande utfällning av jär- nockra påträffades i 6 av källorna. Länsstyrelsen i Stockholms län inventerade källor 2004, varav några i Botkyrkas kommun.

I norra delen av Botkyrka kommun finns ett av Nordens största vattenverk, Norsborgs vattenverk. Det byggdes 1904, och tar sedan 1923 vatten ifrån Mälaren, med Bornsjön som reserv- vattentäkt. Det försörjer 11 kommuner i södra Stockholm med dricksvatten.

I Botkyrka kommun finns sex vattenskyddsområden som är till för att skydda vattentäkter. Bornsjön och Östra Mälarens vattenskyddsområde för ytvatten, och för att skydda Norsborgs vattenverk. Skyddsområden för grundvatten är Pålamalm, Segersjö, SYVAB och Tullinge. Varje område har föreskrifter med regler om hur vattnet ska skyddas.

Historiskt så har man dikat ut många sjöar i Stockholms- området. Framförallt har sjöar sänkts i slättområden för att ge bönderna tillgång till mer åkermark. I Botkyrka kommun är det framför allt i de södra delarna som sjöar har sänkts.

I Botkyrka kommun är övergödning ett av de största problemen i sjöar, vattendrag och havsfjärdar. Men i flera av Botkyrkas vatten har problemen minskat till följd av minskad belastning.

Tydligaste exemplet på detta är förbättringen i Tullingesjön.

I kommunens södra del ligger Himmerfjärdsverket, ett stort avloppsreningsverk som tar emot avloppsvatten från Botkyrka, Salem, Nykvarn, huvuddelen av Södertälje, delar av Huddinge och sydvästra Stockholm. Verket har varit i drift sedan 1974.

Himmerfjärdsverket släpper ut det renade avloppsvattnet i Himmerfjärden, 1,6 km söder om reningsverket på 25 meters djup.

För att motverka negativa effekter av klimatförändringar har Botkyrka kommun arbetat med att ta fram en klimatstrategi samt en klimat- och sårbarhetsanalys. Enligt klimatstrategin ska ny bebyggelse ligga minst 2 meter över Mälarens medel- vattennivå, eller minst 3 meter ovanför Östersjöns medelvatten- nivå. Samhällsviktiga funktioner ska ligga minst 3 meter ovanför Mälarens medelvattennivå.

Botkyrka kommun har flera vattenanknutna områden med höga naturvärden. Kagghamraån i kommunens södra del har utsetts till ett riksintresse för naturvården, bland annat för sin havsvandrande öringstam och bitvis aktiva meanderbildning.

Delar av åns förgreningar, i Brinkbäcken och Uringebäcken, är naturreservat. Området kring sjön Getaren är naturreservat, och ingår även i ett större område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Delar av Bornsjöns naturreservatet, som är det största i Stockholms län, ligger i Botkyrka.

År 2011 upptäcktes höga halter av PFOS i dricksvatten ifrån Tullinge grundvattenverk. Ämnet visade sig komma ifrån brandsläckningsskum som under lång tid använts i stor skala vid brandövningar och tillbud på f.d. flygflottiljen F18 i Tullinge-Riksten. PFOS har spridit sig till grundvattnet (vattenförekomst Tullingeåsen-Ekebyhov. Riksten) som flödar norrut under Tullingesjön. Vattenverket är avstängt sedan 2011 och Försvarsmakten utreder möjliga åtgärder. Föroreningarna har också släppts ut med dagvattnet till Bysjödammen, som via Bysjön och Getaren mynnar i Norrgaån, för vidare transport ned till Kaggfjärden. När detta upptäcktes installerades en anläggning som renar vattnet innan det släpps ut i dagvatten- systemet som mynnar i Bysjödammen.

(25)

ÖSTERSJÖN Mörkar- fjärden

Himmer- fjärden Halls-

fjärden Kaggfjärden

Grindsjön Bornsjön

Malm-

Albysjön

Getaren Aspen

Tullinge- sjön

Kvarnsjön

Bysjön

Hacksjön Uttran

Kvarn- sjön

sjön

Mälaren

SÖDERTÄLJE KOMMUN SALEMS KOMMUN

HANINGE KOMMUN

NYNÄSHAMNS KOMMUN Älvestabäcken

Tumbaån Harbrobäcken Lilltumbaån

bäcken Såg-

Bockån

Norrgaån Axån

Björkstaån

Eldtomtabäcken

Kagghamraån

Lilla Stora Skogssjön

Skogssjön

Näslands- fjärden

Snäckstaviks- bäcken

Vattendrag

Huvudavrinningsområde (SMHI) Delavrinningsområde (SMHI) Avrinningsområde 3:e rang (SMHI)

>125 l/s (ca >10 000 m3/d) 25-125 l/s (ca 2000-10 000 m3/d) 5-25 l/s (ca 400-2000 m3/d) 1-5 l/s (ca 80-400 m3/d)

< 1 l/s (< ca 80 m3/d) Magasindelsområde grundvatten (SGU) Kommungräns

0 2 4 km

Grundvattentillgångar (SGU)

Vägar

Vatten Odlad mark Öppen mark Skog Grundvattnets riktning (SGU)

Källor (SGU) flöde 3-10 l/s Källor (SGU) flöde 0,5-3 l/s Källor (SGU) flöde <0,5 l/s Källor (SGU) flöde okänt Karta 2 – Grundvattentillgångar i Botkyrka kommun.

(26)

3.1 Mälarens avrinningsområde i Botkyrka kommun

3 .1 .1 Tumbaåns avrinningsområde

Avrinningsområdet sträcker sig från Glasbergasjön i väster till Albysjöns mynning i Mälaren i norr. Det täcker delar av Söder- tälje, Salem och Huddinge kommuner, men största delen ligger i Botkyrka kommun.

Berggrunden domineras av gnejs i väster med lite större inslag av gnejsgraniter i öster och norr, och mindre inslag av grönsten, framför allt kring Tumba. Sjösystemet berörs av två större grusåsar med isälvsavlagringar som båda tillhör Uppsalaåsen.

Uppsalastråket korsar sjösystemet vid Utterkalven-Kvarnsjön och Tullingestråket ligger under de två förkastningssjöarna Tullingesjön och Albysjön. Tillrinningsområdet för grundvatten skiljer sig markant från avrinningsområdet för ytvatten när det gäller området söder om Tullingesjön. Här sträcker sig grund- vattentillrinningsområdet längre söderut och tillför vatten ända nerifrån Riksten via Tullingestråkets mäktiga isälvsavlagringar.

Tumbaåns avrinningsområde är bitvis ganska kuperat, med höga åsar av isälvsmaterial och avsvallade hällmarker med morän och lera längre ner. Lerinslaget är speciellt stort kring Aspen och Albysjön men även högt upp i systemet kring sjön Uttran. Större mossar saknas.

Avrinningsområdet berörs av fyra vattenskyddsområden.

Segersjös och Tullinges vattenskyddsområden skyddar två grundvattentäkter, och Östra Mälarens och Bornsjöns vatten- skyddsområden skyddar ytvattentäkter. Norsborgs vattenverk vid Mälarens strand tar sitt vatten från de två sistnämnda.

Ytvattenuttag sker också ur Kvarnsjön i Tumba, där företaget Crane AB som tillverkar värdepapper (tidigare Tumba bruk) tar sitt processvatten, och ur Tullingesjön när nivåerna i Kvarnsjön är låga. Som namnet antyder finns ett dämme vid Kvarnsjöns utlopp. Inom avrinningsområdet finns fyra mindre sjöar som är skapade genom dämning. Det är Stora och Lilla Dammen som mynnar via Harbrobäcken i Tumbaån, Lovisebergsdammen som mynnar i Aspen och den lilla Sågsjön (Sågstugedammen) i Tullinge som rinner till södra delen av Tullingesjön. Ett dämme finns också i Tullingegårdsbäcken.

Markanvändningen inom avrinningsområdet domineras av skog, men mer än en tredjedel är urban mark som centrum, vägar, tät bebyggelse, villaområden samt industriområden. Det gör att dagvattentillförseln är stor. Lite speciellt för området är inslaget av ett aktivt jordbruk i närheten av centrum och bostäder, genom närvaron av DeLaval Hamra gård nära Tumba centrum. Totalt utgörs en tiondel av avrinningsområdet av jordbruksmark. Stora delar av bebyggelsen i norra Botkyrka avvattnas via en stor dagvattentunnel till Albysjön. Inom området finns tre större grustäkter, men det pågår inte längre någon täktverksamhet.

Vattnet i sjösystemet har påverkats kraftigt av verksamheterna inom avrinningsområdet. Många av sjöarna har problem med övergödning, som beror på tillförsel av näringsämnen. Jordbruk har förekommit under lång tid vilket inneburit läckage av närsalter. Tidigare fanns det lokala avloppsreningsverk som släppte ut bristfälligt renat avloppsvatten ibland annat Uttran, Tumbaån och Tullingesjön. Även tre sanatorier; Söderby, Uttran och Himmelsboda, hade utsläpp från egna avloppsreningsverk.

Samhället Tumba är uppbyggt kring Tumba bruk som byggdes på 1750-talet. Tumba växte upp kring bruket och järnvägen med bostäder och verksamheter. Bland annat startade en lantbrukskola på Hamra gård och från Separator utvecklades så småningom Alfa Laval (nu DeLaval). Tumba bruk och Alfa Laval släppte under lång tid ut sitt avloppsvatten i Tumbaån. 1974 var Himmerfjärdens avloppsreningsverk klart och anslutning av kommunalt avlopp kunde ske dit. 1986 anslöts Tumba bruk och Alfa Laval. Anslutning av bebyggelsen har skett successivt. Stora delar av Tullinge och Uttran var tidigare bebyggt med fritids- hus som med tiden har blivit permanenta bostäder. De sista delarna anslöts till kommunalt avlopp på 1990-talet. I Rönninge i Salems kommun finns fortfarande områden som har enskilda avloppslösningar, men som successivt håller på att anslutas till kommunalt VA.

Norra Botkyrka utgjordes tidigare av ett herrgårdslandskap med stora jordbruk. På 1960-talet anlades motorvägen E4/E20 genom området och under följande decennier uppfördes tät bebyggelse; flerfamiljshus och centrum, som en del av miljon- programmet. En stor del av dagvattnet från området släpps idag orenat ut i Albysjön via en dagvattentunnel, men ett stort dagvattenprojekt med syfte att rena dagvattnet har startats i kommunen.

Tumbaån. Foto: Sara Lee

(27)

3 .1 .2 Övriga områden som rinner till Mälaren

I norra delarna av Botkyrka finns det områden som avrinner direkt till Mälaren. Bornsjön, som delas mellan Botkyrka och Salems kommuner, är reservvattentäkt för Norsborgs vattenverk och Bornsjöns naturreservat är det största i Stockholms län. De tre grundvattenförekomsterna Männö, St. Botvid och Sandudden-Norsborg avvattnas också mot Mälaren.

3 .1 .3 Mälaren

Mälaren är Sveriges tredje största sjö, och den åttonde största i Europa. Mälarens avrinningsområde är ungefär fem procent av Sveriges yta, och där bor över en och en halv miljon människor.

Sex län och ett sextiotal kommuner ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet, som är ungefär 22 600 km² stort.

Mälaren används både som recipient för renat avloppsvatten och som dricksvattentäkt för över två miljoner människor.

Kring sjön finns många industrier och mycket jordbruksmark, och även flera större städer, som Stockholm, Uppsala, Söder- tälje och Västerås. Mälaren används också för båttransporter och av yrkesfiskare. Samtidigt är sjön mycket värdefull för rekreation och biologisk mångfald.

SÖDERTÄLJE KOMMUN

SALEMS KOMMUN

Bornsjön

Malm-

Albysjön

Getaren Aspen

Tullinge- sjön

Kvarnsjön

Bysjön

Kvarn- sjön

sjön

Mälaren

Tumba

Tullinge

Vårsta

Norsborg

Hallunda Fittja

Alby Slagsta

Eriksberg

Riksten Älvestabäcken

Tumbaån

Harbrobäcken Lilltumbaån

bäcken Såg-

Bockån Gårdsbäcken

Skogsängsån

Skäcklinge-bäcken

Skälbyån Trollsjöbäcken

Sandbäcken

Kvarnsjö- bäcken Römossbäcken Vårbäcken Stafshälls- bäcken

Stendalsbäcken

Natura 2000-område Naturreservat Riksintresse för naturvård m

k 4 2

0

Marina/ båthamn

Grundvattentillgångar

Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Avrinningsområde 3:e rang Kommungräns Vägar

Riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning

Karta 3 – Mälarens avrinningsområde i Botkyrka kommun.

Mälaren är känslig för saltvatteninströmning, som kan bli följden av höjd havsvattenyta i Östersjön på grund av klimat- förändringarna. Mälaren regleras med dammluckor i centrala Stockholm, för att minska risken för översvämningar, låga vattenstånd och saltvatteninträngning från Östersjön. Vatten- förekomsten Mälaren-Rödstensfjärden ligger delvis i Botkyrka kommun, och delas med Huddinges, Ekerös, Salems och Stockholms kommuner.

Botkyrka kommun är medlem i Mälarens vattenvårdsförbund.

Förbundets syfte är att bidra till ett bättre underlag för samhälls- planering och annan verksamhet av betydelse för vattenför- hållandena i Mälaren. Därigenom förbättras möjligheterna att följa upp miljömål och initiera miljöförbättrande åtgärder.

Förbundet möjliggör en ökad aktivitet, effektivitet och kvalitet i miljöövervakningen genom samverkan av resurser.

(28)

3.2 Östersjöns avrinningsområde i Botkyrka kommun

3 .2 .1 Kagghamraåns avrinningsområde

Kagghamraån är ett vattendrag med höga naturvärden i Botkyrkas södra del, och är klassad som riksintresse för den vetenskapliga naturvården. Den är framför allt känd för sin unika havsöringsstam och sin geologi. Vattendraget har fyra delgrenar: Axån med sjöarna Somran, Övrasjön, Mellansjön, Brosjön, Malmsjön, Gölan och Axaren; Norrgaån med sjöarna Bysjön, Bocksjön och Getaren; Uringebäcken med utlopp från Stora och Lilla Skogssjön; och Brinkbäcken som saknar sjöar.

Kagghamraåns huvudfåra börjar där Axån och Norrgaån rinner samman. Området är glest befolkat, med undantag för Vårsta vid Malmsjön och det nybyggda området Rikstens Frilufts- stad. I avrinningsområdet finns jordbruksmark främst längs vattendragen i dalgångarna och skog på bergshöjderna och de näringsfattiga grusåsarna.

Axågrenen startar i Södertälje med Skälbyån och ansluter i Rosenhill till Norrgaån, där egentliga Kagghamraån börjar.

Längs med Skälbyån har marken blivit utdikad för att skapa

jordbruksmark. Vattennivån regleras genom ett s.k. diknings- företag; dikningsföretaget Somran – Malmsjön – Axaren från 1888. Malmsjöns yta sänktes då med 0,2 meter. Malmsjöns yta kan även ha sänkts före 1888, eftersom man vet att ett bolag som hade till sitt syfte att sänka sjön upplöstes redan 1870.

Malmsjön har länge varit övergödd och bland annat påverkats av ett avloppsreningsverk som lades ned 1974, lakvatten från en tipp i Södertälje, jordbruk, enskilda avlopp och en golf bana.

Vid millennieskiftet anslöts enskilda avlopp som belastade sjön. Fosforfällning gjordes i sjöns bottensediment 2007, vilket ledde till minskat näringsläckage från bottensedimenten och förbättrad vattenkvalitet.

Norrgaågrenen har sin början i f.d. Kvarnsjön, öster om Påla- malm. Norrgaån nedströms Getaren och den uppströms liggande Bockåns dalgång har höga naturvärden. Sjöarna Getaren och framför allt Bysjön visar tecken på övergödning. Sjöarna har tidigare påverkats av uppströms liggande jordbruksmark,

ÖSTERSJÖN Mörkar- fjärden

Himmer- fjärden Halls- fjärden

Kaggfjärden

Grindsjön Malm-

Getaren

Bysjön

Kvarn- sjön

sjön SÖDERTÄLJE KOMMUN

HANINGE KOMMUN

NYNÄSHAMNS KOMMUN

Lilla Skogssjön Stora Skogssjön

Sibble

Kagghamra

Tumba

Vårsta

Riksten

Näslandet

Bockån

Norrgaån Axån

Björkstaån

Eldtomtabäcken

Kagghamraån

Kvarnsjö- bäcken Skäcklinge-

bäcken

Skälbyån Trollsjöbäcken

Sandbäcken

Iselstabäcken

Brötaån Snäckstaviks-

bäcken

Näslands- fjärden

m k 4 2

Natura 2000-område Naturreservat Riksintresse för naturvård Marina/ båthamn

Grundvattentillgångar Vattendrag

Huvudavrinningsområde (SMHI) Delavrinningsområde (SMHI) Avrinningsområde 3:e rang Kommungräns Vägar

(29)

dagvatten från flygflottiljen F18 och Getaren även av utsläpp från Lida avloppsreningsverk. Inom Bysjöns avrinningsområde finns idag av två gemensamma avloppsanläggningar, enskilda avloppsanläggningar och en golf bana. Dessutom tillförs dagvatten från Rikstens Friluftsstad till den uppströms belägna Bysjödammen. I dammen har förhöjda halter av miljögifterna PCB och PAH konstaterats. Strax sydväst om Bysjön fanns tidigare en tjärfabrik, från vilken det skulle kunna läcka PAH:er, men några förhöjda halter av PAH eller PCB har inte återfunnits i Bysjön. Däremot har PFOS återfunnits i förhöjda halter i fisk från Bysjön och Getaren. PFOS kommer från brandsläckningsskum som använts i flygflottiljens bergrum.

Vatten från bergrummet pumpas ut till det dagvattensystem som mynnar i Bysjödammen. Sedan PFAS upptäcktes 2011, renas bergrumsvattnet med kolfilter innan det släpps vidare.

Getarens nivå regleras genom en kvarndamm i Norrga. Botkyrka kommun i samarbete med markägaren sökte vattendom (beslut 1991) för den gamla kvarnen för att tillförsäkra vattentillgång i den nedströms liggande Norrgaån som tidigare torkade ut under torra somrar. Norrgaån är betydelsefull för havsöringens föryngring. Omgivningarna runt sjön Getaren är naturreservat sedan 2010 och viktiga för regionens friluftsliv. Där ligger det populära utflyktsmålet Lida friluftsgård med bland annat en badplats, skidspår och vandringsleder.

Uringebäcken börjar med sjöarna Stora och Lilla Skogssjön väster om grundvattenförekomsten Pålamalm. Malmen bidrar med grundvatten till sjöarna och är en förutsättning för att så stora sjöar kan finnas högt upp i systemet. Lilla Skogssjön tar även emot vatten från Hanvedsmossen där omfattande torvbrytning har skett och där det numera finns verksamheter för masshantering. Utloppet från sjöarna, som ligger i Svart- källsskogens naturreservat, stryps av en ”hålldamm” med fast utformning som regleras i en vattendom från 1984. Konstrukt- ionen är uppförd för att säkerställa vattentillgången i Uringe- bäcken. Bäcken rinner sedan genom ett omväxlande skogs- och jordbrukslandskap. Längs större delen av sträckan är den fortfarande naturligt meandrande. Hela Uringebäcken är viktig för öringens fortplantning i Kagghamraåns sjösystem. Uringeån är näringsfattig vid utloppet från Lilla Skogssjön, men påverkas starkt av näringsämnen, bl.a. från jordbruksmark och enskilda avlopp, fram till utloppet i Kagghamraåns huvudfåra.

Brinkbäcken börjar vid Östra och Västra Bröta där den går i diken genom ett flackt jordbrukslandskap. Den rinner sedan västerut genom ett område med aktiv ravinbildning, som är naturreservat, och mynnar i Kagghamraåns nedre del. Uppströms naturreservatet finns ett vattenfall som är ett naturligt vandrings- hinder. Fram till vattenfallet leker havsöringen.

3 .2 .2 Övriga områden som rinner till Östersjön

Det finns ett antal mindre avrinningsområden i kommunen som mynnar direkt i de olika fjärdarna i Östersjön. Här kan nämnas Eldtomtabäcken med Stora Träsket samt Snäckstaviksbäcken med sjöarna Kvarnsjön och f.d. Kyrksjön, som mynnar i Kagg- fjärden. Snäckstaviksbäcken som rinner genom Snäckvikens dalgång är föremål för en rad naturvårdsåtgärder för att stärka skärgårdens gäddpopulation, återskapa attraktiva fågelvatten och fånga upp närsalter. Ett cirka 250 ha stort område sydväst rinner till vattenförekomsten Igelstaviken i Södertälje kommun.

Området saknar sjöar och markanvändningen utgörs av jord- och skogsbruk.

En mindre del i östra Botkyrka kommun ingår i Tyresåns av- rinningsområde. Det är sjöarna Hacksjön, Kvarnsjön Gladö och Kärrsjön, som alla är för små för att klassas som vattenföre- komster. Kvarnsjön och Kärrsjön delas med Huddinge kommun.

Botkyrka kommun är medlem i Tyresåns vattenvårdsförbund, som samordnar åtgärdsförslag, miljöövervakning och information om Tyresån.

I Botkyrka kommun ligger även en del av Grindsjön, som delas med Nynäshamns kommun och ingår i Muskåns avrinnings- område. Grindsjöns avrinningsområde i Botkyrka består nästan uteslutande av skogsmark.

Padda. Foto: Sten Modén