Strategi för ett jämlikt Botkyrka

(1)

2017-05-23

Tid 2017-05-23, kl. 17:30

Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen

Incheckning för närvaro för förtroendevalda sker vid presidiet mellan kl. 17:00-17:30.

Sammanträdet och upprop börjar 17:30.

Ärenden

Justering 29 maj 2017, kl. 17:00

Närpolischef Erik Åkerlund informerar om polisens arbete i Botkyrka kommun 98 Svar på interpellation: Om centrets koppling mellan ägardirektiven och faktisk

verksamhet (M)

99 Svar på interpellation: Vattenmätare i allmännyttan (M)

100 Svar på interpellation: Om uthyrningar i bolaget till miljöpartipolitiker i styrelsen (M)

101 Svar på interpellation: Palliativ vård och vård i livets slutskede (M) 102 Svar på interpellation: Brandsäkerhet i kommunens samtliga lokaler (M) 103 Svar på interpellation: Organisatorisk och social arbetsmiljö (M)

104 Strategi - jämlikt Botkyrka

105 Strategi - parkering i Botkyrka kommun

106 Upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun 107 Vattenprogram för Botkyrka kommun - Botkyrkas blå värden 108 Svar på motion: Gör Dalvägen till en ”framsida” (M)

109 Svar på motion: Åldersbestäm nyanlända (M)

(2)

110 Svar på motion: Inrätta seniorkollo för Botkyrkas äldre (KD) 111 Svar på motion: Ge alla tillgång till skolskjuts (C)

112 Svar på motion: Byt bort "långt ifrån lagom" (L) 113 Svar på motion: Trygghet och studiero (M)

114 Svar på motion: Satsa på öppna förskolan i Botkyrka (KD)

115 Svar på motion: Utred möjligheterna till att brett införa jämställda upphandlingar (M)

116 Anmälningsärenden 117 Avsägelser och fyllnadsval 118 Nya interpellationer

119 Nya motioner

120 Nya medborgarförslag 121 Enkla frågor

Inger Ros Sara Hultqvist

Kommunfullmäktiges ordförande Sekreterare

(3)

Till Mångkulturellt Centrums ordförande, Christina Zedell (S).

Om centrets koppling mellan ägardirektiven och faktisk verksamhet

Mångkulturellt Centrum (MKC) befinner sig, inom flera verksamhetsfält, vid frontlinjen i samhällsdebatten. Inom forskningsfältet så har t.ex. vithet, rasifiering, jämlikhetsdata och svenskhet som teman från MKC tagit en stor plats i den svenska samhällsdebatten under de senaste åren. Detta är något vi delvis ställer oss positiva till, då frågorna och debatten som MKC väcker behöver föras, inte minst i ljuset av främlingsfientliga partiers valframgångar.

Vi är däremot emot insamlandet av jämlikhetsdata som metod i allmänhet och användandet av ”ras” i den vidhängande terminologin i synnerhet. Centret förefaller tidvis fungera som den extrema vänsterns tummelplats - samt en aktiv förespråkare av identitetspolitiska idéer. Detta blev särskilt tydligt genom utställningen ”Varning för Ras” samt boken ”Om Ras och Vithet i det samtida Sverige”. Vi moderater anser att skattebetalarnas pengar borde användas till viktigare saker än via en omstridd akademisk vinkling underblåsa ett anakronistiskt rastänkande.

Inom kulturfältet kan MKC ha en viktig roll att fylla, i skärningspunkten mellan forskningstematiken och det fria, kulturella uttrycket. Ett uttryck som tar sig former i utställningar som foton, målningar, graffiti, folkdräkter, filmer eller skulpturer.

Inom fältet ungdomsverksamhet så har MKC på senare tid och med delvis nya tillvägagångssätt, kopplat till de två fälten ovan, börjat samarbeta med olika

ungdomsgrupper, primärt i Fittja och Alby, vilket vi hittills aktivt har uppmuntrat. Men nu så startade en ny verksamhet där lokala ungdomar ex. ska kunna bli DJ:s och

gangsterrappare. Bör inte fritidsgårdsverksamheter ligga under Kultur & Fritid?

Vidare så har centret medverkat till och försvarat uppförandet av verket Rest in Peace.

Verket föreställer tre kriminella som blivit dödade, eller dött i en MC-olycka. Verket bidrar ju bara till en glorifiering av en livsstil som redan anmammas av alltför många.

Vilket inte minst Janne Josefssons Uppdrag Gransking om Fittja visat på.

Vi är högst tveksamma till att verksamhetens grundförutsättningar är Botkyrkabornas skattepengar. Det är inte en strikt kommunal kärnverksamhet att bedriva exempelvis migrations-/integrationsforskning, utan det bör snarare, utöver det kommunala engagemanget, kunna utvecklas till att bli en statlig och/eller regional angelägenhet.

Vi har därför som ambition att successivt kunna trappa ner de årliga, fasta anslagen från kommunen samt gradvis införa ett hyresuttag för lokalerna de idag kostnadsfritt

disponerar. MKC bör fortsatt målmedvetet och mer intensifierat arbeta för att hitta en

Sid 1 (2)

(4)

tvingas avveckla stiftelsen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga MKC:s ordförande:

1. Hur ser du på användandet av orden ras, vithet och rasifiering?

2. Anser du att en fritidsgårdsliknande verksamhet med bl.a. DJ-utbildning är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument (för stiftelsen)? I så fall varför?

3. Anser du att en utställning med en kommersiell aktör (Redline Records) är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument. I så fall hur?

4. Anser du att visningen av en kommersiell aktörs hiphopvideo (Aki) innehållandes polishatiska budskap är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument? Om ja, på vilket sätt?

5. Hur kan man rättfärdiga att centret beskriver tre yrkeskriminella (avbildade i Fittja C på verket ”Rest in Peace” som ”förebilder” och de är bra på andra saker, ”som att köra motorcykel”?

6. På vilket sätt kan centret, som har majoriteten av sitt stöd från kommunala

skattemedel (fast bidrag, projekt, kostnader kring husen, ständiga extra äskanden för ex.

sommarverksamhet, flyktingmottagandet), sägas vara en del av den kommunala kärnuppgiften?

7. Då utvärderingen av den interkulturella strategin visade att få förvaltningar arbetar med den, eller ens förstår den, har du någon realistisk, floskelbefriad plan för hur medborgarna i förlängningen ska kunna ta till sig den?

8. Då få i Sverige förefaller vara mottagliga för interkulturaliteten på det sätt som den styrande majoriteten definierar den, så är det, enligt ordförande, inte dags för centret att framhålla svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning som vägen framåt?

9. Sammanfattningsvis, är du redo att verka för följande tre saker; avskaffandet av identitetspolitikens terminologi från MKC, renodlandet av verksamheten så att den exkluderar samarbeten med våldsglorifierande aktörer samt att ompröva/omarbeta det interkulturella förhållningssättet?

Jimmy Baker (M)

Sid 2 (2)

(5)

verksamhetsfält vid frontlinjen i samhällsdebatten. Men den bakgrund som tecknas i interpellationen är i övrigt inte överensstämmande med verkliga omständigheter.

MKC är en organisation som ska producera kunskap om migrationsrelaterade fenomens betydelse för det moderna Sverige. Vidare ingår det i MKC:s uppdrag, enligt nuvarande avtal med Botkyrka kommun, att egenproducera utställningar, bedriva pedagogisk verksamhet som ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor samt marknadsföra Botkyrka som plats. Allt detta gör MKC idag, och når genom sina olika verksamheter äldre, vuxna, ungdomar och barn från kommunens olika delar och till och med från andra kommuner i Storstockholm.

1: Hur ser du på användandet av orden ras, vithet och rasifiering?

Jag väljer att ta min utgångspunkt i den akademiska världen för att svara på frågan. Vi vet att det görs skillnad i vårt samhälle beroende på människors utseenden, hud- och hårfärg till exempel. Detta är ofta kopplat till oreflekterade och oproblematiserade normer, där det till exempel fortfarande är så att svenskhet kopplas ihop med vithet trots att svenskar sedan länge har många olika hudfärger och utseenden.

Det är i denna akademiska tradition som ras, vithet och rasifiering används som analytiska verktyg.

De används för att beteckna sociala konstruktioner, det fenomen som kan sägas vara produkter av social interaktion och kollektivt handlande som har strukturella effekter. Ras och vithet är här då inte att förstå som oföränderliga och biologiska egenskaper, utan som fenomen som skapas ur etablerade och normaliserade sätt att skapa skillnad mellan vi och dem utifrån ofta oproblematiserade

föreställningar om hur ”vi och de” ”ser ut”.Det som idag kallas rasifiering är ett begrepp som används för att benämna de praktiker, de tankemönster och normer som leder till att individer kategoriseras hierarkiskt i samhället utifrån etablerade associationskedjor där vissa aspekter av kroppars

utseenden, så som hud-, hår-, ögonfärg eller formen på ögonen och näsan, förbinds med specifika egenskaper och kulturer som lokaliseras till specifika världsdelar. Med begreppet rasifiering hamnar då ett görande i fokus: de olika sätt varigenom skillnad skapas, återskapas men också utmanas och förändras. Själva utgångspunkten för begreppet rasifiering är ett kategoriskt avståndstagande från föreställningar om ras som något essentiellt, det vill säga en biologisk kategorisering som på något avgörande sätt säger något om vilka vi är som människor.

Under den senaste tiden har ”vithet” blivit föremål för kritiska analyser i svensk forskning, utifrån tankegångar liknande de om rasifieringsprocesser. Inom den kritiska vithetsforskningen undersöks de historiskt föränderliga processer som leder till att vithet länkas till vissa föreställningar, till vissa kroppar men inte andra, samt hur denna gränsdragning kopplas till bevarandet av privilegier i vissa samhällen. Utifrån detta perspektiv är vithet något som görs, och som ständigt iscensätts. Det öppnar upp för analyser som låter oss undersöka hur till exempel även människor som svårligen betraktas som vita kan upprätthålla vihetsnormer.

(6)

härleda ur ägarnas visionsdokument (för stiftelsen)? I så fall varför?

3: Anser du att en utställning med en kommersiell aktör (Redline Records) är något som man kan härleda ur ägarnas visiondokument?

4: Anser du att visningen av en kommersiell hip-hop video (Aki) innehållandes polishatiska budskap är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument? Om ja, på vilket sätt?

Frågorna som ställs är om det går att koppla ”en fritidsgårdsliknande verksamhet med bland annat dj-utbildning”, ”en utställning om en kommersiell aktör Redline Recordings” och visningen av en

”kommersiell aktörs hip-hop video med polishatiska budskap” till ägarens ”visionsdokument”. Det som förenar dessa tre frågor är om hip-hop kulturens olika uttryck faller inom ramarna för MKC:s olika verksamheter och kan sättas i relation till dess stadgar och avtal med kommunen. Svaret är ett otvetydigt ja. Då MKC inte följer ett ”visionsdokument”, som det står i interpellationen, väljer jag att utveckla svaren utifrån stiftelsens stadgar samt det aktuella avtalet mellan Botkyrka kommun och stiftelsen, där det framgår som tidigare nämnts att organisationen ska producera kunskap om migrationsrelaterade fenomens betydelse för det moderna Sverige. Jag menar att hip-hop ur dessa perspektiv på alla sätt är ett relevant och viktigt kunskapsspår för Mångkulturellt centrum att fördjupa sig i.

Under MKC:s trettioåriga verksamhet har centret från början arbetat med frågor om urban kultur och dess roll i det mångkulturella samhället, genom publikationer, utställningar, programverksamhet, forskning och genom pedagogisk lärande. Även detta ingår i MKC:s uppdrag. Ett av de starkaste uttrycken för urban kultur idag är hip-hopkulturen som sedan den uppstod också har en stark

koppling till erfarenheter av migration och av en position som etnisk minoritet i ett samhälle. Flera av hip-hopens kulturella element, som t ex graffitti, rap, och dj-ing räknas idag till världens största deltagarkulturer. Hip-hopkulturen också en möjlighet att bearbeta dessa erfarenheter kollektivt, organisera sig, sätta igång gemensamma lärandeprocesser och i förlängningen bli mer delaktig i sitt i sitt närområde och därmed mer aktiva medborgare.

Med det sagt vill jag också vara tydlig med att hip-hopen aldrig får användas som alibi för att sprida olika former av hat.

I Sverige är hip-hop vidare en del av det moderna, immateriella kulturarvet som MKC har i sitt uppdrag att arbeta med. Botkyrka omnämns ofta som den svenska hip-hopens

födelseort. Skivbolaget Redline Recordings, med legendariska rapgruppen Latin Kings som nu är invald i the Swedish Music Hall of Fame bredvid storheter som ABBA, kommer från kommunen. Detta är någonting som Botkyrka kommuns ledning har lyft som en extraordinär insats. När MKC

producerar utställningar och programpunkter, bygger det alltid på någon form av lokalt intresse och/eller ett behov som identifieras genom dialog med medborgare i olika åldrar, kön och bakgrunder. Därför faller det sig naturligt att producera en utställning om Redline Records, deras tjugoåriga musikarv, och deras betydelse för den svenska musikscenen samt starka lokala förankring i Botkyrka.

(7)

och mycket annan verksamhet som är både generationsöverskridande och skapar möten mellan olika typer av kulturformer och konstyttringar. Det är synd att Moderaterna återigen valt att fokusera på en, i sammanhanget, liten del av det publika arbetet på MKC.

5: Hur kan man rättfärdiga att centret beskriver tre yrkeskriminella (avbildade i Fittja C på verket

’rest in Peace’) som ’förebilder’ och de är bra på andra saker, ’som att köra motorcykel’ ? Människan har ett värde som måste respekteras även om handlingar kopplade till kriminalitet avslutar livet tidigt för de inblandade. Dock kommer jag aldrig att acceptera att vi glorifierar våld och kriminalitet. Diskussionen kring målningen Rest i Peace har varit levande i området. I debatten som förts offentligt har det dock funnits en klar demonisering av verket och de avbildade ungdomarna som bör ses med en moralisk tolkning. Jag menar att verket även ger en signal om att en brottslig bana kan sluta med en tidig död.

MKC medverkade till en dialog mellan ungdomar som beställt verket och Botkyrkabyggen på vars vägg ungdomarna utan tillstånd inledningsvis placerade det. Målningen sattes först upp utan tillstånd och fick sedan sitta uppe ett tag innan den togs ned och förvarades hos MKC i väntan på en placering som kunde bli mer långvarig. Denna placering kom att bli det nya utomhuskonstgalleriet

”Konstkuben” i Fittja, ägd av bostadsbolaget Botkyrkabyggen. Målningen sattes upp i juni 2016 och ska tas ned månadsskiftet april/maj 2017. Syftet med Konstkubens verksamhet är att visa verk som har med Fittjas samtid och historia att göra. På en annan av konstkubens sidor sitter verket ”Fittja vårt hem” målat av ungdomar i Fittja i samverkan med konstnären Saadia Hussain. Målningen kom till av sorg och behovet att sörja. Ytterst handlar det om att lyssna in en medborgargrupps önskan att skapa en tillfällig minnesplats för sorg. Migrationsvillkoren innebar att två av tre begravdes

omgående utanför landets gränser. En situation som lämnade kvar ett behov i området bland många unga att hitta ett sätt att lokalt sörja och påminnelse om att en kriminell bana kan sluta i en allt för tidig död.

MKC:s arbete med målningen och dialogen finns också beskrivet på centrets hemsida.

6: På vilket sätt kan centret, som har majoriteten av sitt stöd från kommunala skattemedel (fast bidrag, projekt, kostnader kring husen, ständiga äskande för ex. sommarverksamhet,

flyktingmottagande), sägas vara en del av den kommunala kärnuppgiften?

Andelen stöd till stiftelsen från kommunala skattemedel under 2016 utgjorde 48% av de totala intäkterna, inkl hyra. Det kommunala stödet uppgick alltså inte till majoriteten av MKCs

verksamhetsmedel vilket felaktigt påstås i interpellationen. MKC har under senare år ansökt om extra medel för att pröva utökat öppethållande under sommaren (2015), medel för att stärka insatser för flyktingar ur statens ändringsbudget (2016) samt för att under innevarande år uppmärksamma MKCs trettioårsjubileum (2017). Hittills har två av dessa äskanden bifallits och verksamheten på MKC har kunnat komplettera kommunala insatser med sommaraktiviteter för barn och unga,

tillgängliggörande av utställningen för både lokala och turistande besökare samt utvidgad och uppsökande kulturpedagogisk verksamhet för nyanlända unga.

(8)

Stockholmsregionen och resten av landet i trettio års tid. I avtalet står att MKC också ska

marknadsföra Botkyrka som plats, vilket det gör genom att betona forskning, kunskap och lärande genom en bred verksamhet från en lokal utkikspunkt.

Mot bakgrund av stadgarna ska MKC enligt avtal utgöra en strategisk resurs för kommunens nämnder/förvaltningar och helägda bolag och inom sitt kompetensområde kunna erbjuda medverkan i olika utvecklingsinsatser inom kommunkoncernen. Utifrån dessa åtagande bidrar mångkulturellt centrum med kvalitetssäkring och utveckling i genomförandet av det som kan anses vara den kommunala kärnuppgiften – vård, skola och omsorg.

7: Då utvärderingen av den interkulturella strategin visade att få förvaltningar arbetar med den, eller ens förstår den, har du någon realistisk, floskelbefriad plan för hur medborgarna i

förlängningen ska kunna ta den till sig den?

Att arbeta med interkulturalitet är att arbeta med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Ett sånt arbete kan aldrig vara en floskel!

Det interkulturella arbetssättet i Botkyrka ska genomsyra alla kommunens verksamheter. Genom att arbeta interkulturellt ska alla de som bor i Botkyrka uppleva att den negativa segregation som ofta finns i samhället kan minska och på sikt förhoppningsvis även försvinna helt. Det kommer att påverka människor vardag på ett positivt sätt. Hit har vi ännu inte nått. Det kommer krävas ett fortsatt arbete från hela den kommunal organisationer för att det interkulturella arbets- och tankesättet ska kunna komma Botkyrkaborna till gagn.

Ett steg i att förtydliga vårt interkulturella arbete och ansvar är att det nu föreslås bli en del av strategin för ett jämlikt Botkyrka. Genom att koppla det interkulturella arbetet med det övriga jämlikhetsarbetet hoppas jag att det ska bli tydligare för till exempel medarbetare i kommunen hur allt hänger samman och därmed enklare att implementera i sitt dagliga arbetssätt. När alla

kommunens medarbetare på ett tydligare sätt ser hur de i sitt arbete kan arbeta interkulturellt kommer det på sikt även komma Botkyrkaborna till del.

8: Då få i Sverige förefaller vara mottagliga för interkulturaliteten på det sätt som den styrande majoriteten definierar den, så är det, enligt ordförande, inte dags för centret att framhålla svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning som vägen framåt?

Det som beskrivs som ett interkulturellt perspektiv i kommunen är i grunden förankrat i att den mångfald som präglar kommunen och är en resurs och utgångspunkten för dess verksamheter.

Vidare utgår ett interkulturellt perspektiv från behovet att verka för social jämlikhet, inom ramarna för rättsstaten och de olika konventionerna om Mänskliga Rättigheter som Sverige skrivit under på.

Perspektivet säger också att det är viktigt att arbeta mot etnisk diskriminering i samhället.

I interpellationen presenteras interkulturaliteten som något som står i kontrat till ”svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning”. Detta håller jag inte med om. För mig handlar interkulturalitet att vi oavsett bakgrund ska kunna leva tillsammans och lära av varandra.

Interkulturalitet handlar lika mycket om ”svenskhet” som någon annan bakgrund, att skapa ett

(9)

Här har MKC en uppgift att stödja den nödvändiga kunskapsspridning som möjliggör detta.

9: ”Är du redo att verka för följande tre saker;

a) avskaffandet av identitetspolitikens terminologi från MKC.

För mig är det lite underligt att i den tidigare frågan vilja att MKC ska framhålla ” svenskheten och svenskan” för att i nästa fråga kräva ett avskaffande av ”identitetspolitikens terminologi”. MKC kommer att fortsätta att arbeta med kunskapsproduktion om migrationsrelaterade fenomen för att underlättad ett mer hållbart interkulturellt samhälle.

b) Renodlandet av verksamheten så att den exkluderar samarbeten med våldsglorifierande aktörer.

För mig som ordförande för MKC kommer det aldrig att vara accepterat att MKC sammarbetare med våldsglorifierade aktörer. MKC kommer alltså inte arbeta med våldsglorifiering men vi får inte blanda ihop det med att ta en svår debatt. Det ingår i MKC:s uppdrag, både som kunskapsorganisation och som mötesplats, att arbeta med olika typer av aktörer och att möjliggöra dialoger, även de svåra.

c) Ompröva/omarbeta det interkulturella förhållningssättet

Det interkulturella arbetet är en viktig del av både MKC och Botkyrka kommun. Att arbeta

interkulturellt är att arbeta för de mänskliga rättigheterna och mot etnisk diskriminering. Det arbetet anser jag, som jag även varit inne på under tidigare frågor att både MKC och kommunen ska fortsätta med och utveckla vidare.

(10)

INTERPELLATION Kommunfullmäktige

2017-03-30 Till Botkyrkabyggens ordförande, Bo Johansson (S).

Vattenmätare i allmännyttan

Vi vet, från olika rapporter och information i Botkyrkabyggens styrelse, att

vattenförbrukningen i vissa fastigheter ger för handen att det bor betydligt fler personer där än vad det ”borde göra”. Det är ett tecken på såväl trångboddhet som förekomsten av otillåten andrahandsuthyrning.

Vad som är etter värre är att användingen av exempelvis varmvatten och dess

vidhängande kostnader är något som uppbärs av kollektivet och slås ut solidariskt på alla hyresgäster, oavsett hur mycket de förbrukar individuellt. För några år sedan gjordes en övergripande kartläggning (på områdesnivå) som visade att vissa områden hade en vattenförbrukning motsvarande +170% jämfört med andra områden. Det är enligt mitt förmenande inte rimligt att exempelvis ett singelhushåll ska vara med och betala varmvattnet för tio personer som tränger ihop sig i en trea.

Alla som bor i tex. villor är smärtsamt medvetna om att både vattenförbrukning och uppvärmning av vatten kostar och är inget man bara kan ta för givet hur som helst. De flesta är nog därför i regel ganska återhållsamma, man tänker sig för när man diskar och vattnar och kanske särskilt hur länge man duschar och hur ofta man badar.

Samtidigt är vatten är klassificerat som ett livsmedel – det viktigaste livsmedlet för mänsklighetens överlevnad – och kommer inte hur länge som helst kunna vara en nästintill oändlig, fri, resurs. Rent vatten är redan idag i delar av världen en bristvara.

Det är därför dags att se över hur vi ska kunna installera vattenmätare i samtliga av allmännyttans fastigheter och införa ett system där samtliga hushåll blir fakturerade individuellt för sin faktiska förbrukning, både avseende varmvatten- och kallvatten- förbrukningen.

Införandet av vattenmätare brukar föra med sig att förbrukningen går ner och därmed så blir det även en miljömässig vinst. Enligt Energimyndigheten kan mätningen i sig göra att vattenförbrukningen minskar med mellan 15 och 30 procent på några års sikt.¹ Med anledning av ovanstående vill jag frågaBotkyrkabyggens ordförande:

1. Delar du uppfattningen att införandet av vattenmätare skulle vara mer rättvist för hyresgästerna?

1 http://www.dn.se/nyheter/sverige/vattenmatare-i-lagenheter-minskar-forbrukningen/

Sid 1 (2)

(11)

3. Lämpligen införs vattenmätare i miljonprogramsfastigheterna i fas med dessa nu renoveras - är det något du håller med om?

4. Vill du verka för att säkerställa att vattenmätare monteras individuellt för varje bostad i all nyproduktion?

Jimmy Baker (M)

Sid 2 (2)

(12)

Botkyrkabyggen har ett välutvecklat arbete med vattenmätning inom beståndet. Redan 2013 genomförde Botkyrkabyggens renoveringschef en utredning samt upprättade en strategi för individuell mätning och debitering (IMD) inom bolaget. Detta för att genomlysa problem som finns och som grund för arbetet med att se över möjligheter med att genomföra IMD i

beståndet.

1. Delar du uppfattningen att införandet av vattenmätare skulle vara mer rättvist för hyresgästerna?

Erfarenheterna inom bostadsbranschen visar att det är effektivt att mäta och debitera tappvarmvatten. Det är även en rättvisefråga för hyresgästerna vilket jag instämmer i.

2. Är du villig att sätta igång processen med att få igång införandet av vattenmätare i samtliga av Botkyrkabyggens fastigheter och hushåll?

Vi har i nuläget IMD för tappvarmvatten i följande områden / byggnader

● Kyrkvärdsvägen 27, Segersjö

● Riksten 1, Tullinge

● Tullingeberg, Tullinge

● Banslättsvägen, Tullinge

Nya områden där drifttagning pågår.

● Odlingsvägen 20-34, Storvreten

● Krögarvägen 2, Fittja

● Ungdomsbostäderna, Storvreten och Tuna

En förstudie planeras under 2017 för att få igång processen i större skala inom Botkyrkabyggen. I dagsläget så införs redan nu tappvarmvattenmätare i samband med stambyten.

3. Lämpligen införs vattenmätare i miljonprogramfastigheterna i fas med dessa nu renoveras - är det något du håller med om?

I dagsläget så införs redan nu tappvarmvattenmätare i samband med stambyten.

Vad gäller att inför IMD för tappvarmvatten i övriga områden så har det visat sig svårt att med lönsamheten att installera vattenmätare på befintliga ledningar i badrum och kök. I samband med ROT så blir förutsättningarna betydligt bättre.

Lönsamheten blir också beroende på hur Botkyrkabyggen kan komma överens med hyresgästföreningen om nivå för den förbrukning som för närvarande ingår i hyran.

Hyresgästföreningen tycker det är en rättvisefråga men det får inte bli en merkostnad för den normale hyresgästen.

(13)

Det installeras IMD i den nyproduktion som pågår i år och den som blev klar under 2016.

(14)

Till Upplev Botkyrka AB:s ordförande, Inger Ros (S).

Om uthyrningar i bolaget till miljöpartipolitiker i styrelsen

I samband med månadsskiftet mars/april gick bolaget samt enskilda aktörer ut med marknadsföringen att Restaurang Safiren skulle öppna i Gula Villan, i Subtopia-

området. Restaurang- och cateringfaciliteterna har stått tomma ett tag sedan den tidigare entreprenören gått i konkurs.

Det verkar vara miljöpartisterna Ali Khalil (MP) och Saleh Kerrani (MP) som verkar vara med och driva restaurangen. Dessa bägge är ju bolagsmän i Miljonbemanning som redan idag hyr (till reducerat pris?) i Rotemannens lokaler (d.v.s. av UBAB). Kerrani sitter dessutom i UBAB:s styrelse. Vidare sitter bägge även i Konyaspors styrelse.

Khalil är i vice ordförande i Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (en nämnd som dessutom ansvarar för frågor inom vilken Miljonbemanning delvis verkar).

Shafik Muwanga (MP), sitter också i styrelsen för Konyaspor, Miljonbemanning och verkar vara med kring driften av restaurang Safiren. Intressant att Muwanga även sitter i Tekniska nämnden, den nämnd som förvaltar UBAB:s fastighetsbestånd likväl som de flesta övriga kommunala fastigheterna. Vidare förefaller det vara så att företaget Miljonbemanning även säljer tjänster till andra kommunala förvaltningar och kommunala bolag.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga UBAB:s ordförande:

1. Hur gick upphandlingen av Restaurang Safiren till?

2. Stämmer det att detta inte tagits upp i UBAB-styrelsen och i så fall varför?

3. Betalar Miljöpartiet i Botkyrkas företrädare marknadsmässig hyra för Gula Villan?

4. Har deras tillhörighet till den politiska majoriteten spelat roll för restaurangetableringen?

5. Varför hyr de miljöpartistiska politikernas företag Miljonbemanning lokaler till reducerat pris av UBAB?

6. Har deras tillhörighet till den politiska majoriteten spelat roll för reduceringen av hyran för företagets lokaler?

7. Ser du några bekymmer med att aktörerna i kring såväl Miljonbemanning som Gula Villan sitter i UBAB:s styrelse?

Jimmy Baker (M)

Sid 1 (1)

(15)

2017-04-27 Till vård- och omsorgsnämndens ordförande, Tuva Lund

Palliativ vård och vård i livets slutskede

Ur Botkyrka kommuns Patientsäkerhetsberättelse 2016 kan man läsa i ingressen för kapitlet om palliativ vård och vård i livets slutskede följande;

”antalet dödsfall inom vård-och omsorgsboenden och servicelägenheter 2016 har kontrollerats med stöd av antalet avslutade journaler i Procapita, vilket omfattar 150 brukare. I palliativa registret finns 54 registrerade dödsfall under året. Kvalitet på palliativ vård i livets slut jan därför inte följas upp för 96 brukare (ca 60 % av dödsfallen)”.

Det är inget annat än ett underbetyg! Det är svårt att hitta och hinna med förbättringsområden när man inte ens registrerar alla dödsfall.

Det finns ett antal mätbara parametrar som behöver förbättras som man ser i Socialstyrelsens mätindikatorer om god och säker palliativ vård i vård- och omsorgsboende. Hit hör kategorier som andel med dokumenterad munhälsa, andel med dokumenterat brytpunktsamtal, andel med dokumenterad smärtskattning andel med dokumenterad symtomskattning. Resultatet för alla de parametrarna visar rött – d.v.s. att de inte är tillräckligt bra.

Indikatorn ”mänsklig närvaro i dödsögonblicket” har t.o.m. försämrats från 85,1 till 77,1 . Det gäller också indikatorn ”lindrad från smärta” som 2015 var 86,2 och för förra året var endast 77,1.

Inte ens indikatorn ”lindrad från ångest” når upp till målet som är 100, den når bara 79,2 som dock är en liten förbättring mot föregående år då den var 72,4.

Andra parametrar har också höjts något men ingen når upp till stipulerat mål.

Sammantaget finns det mycket att göra för att leverera en fullgod palliativ vår och vård i livets slutskede.

Våra frågor är därför de följande:

1. Kan du garantera att alla dödsfall registreras i Procapita för 2017?

2. Hur ser planen ut för att förbättra samtliga indikatorer?

3. Kommer vård- och omsorgsnämnden att få delrapporter om förbättringarna eller sker det enbart vid nästa års patientsäkerhetsarbete?

Kia Hjelte (M)

(16)

2017-04-27 Till Tekniska nämndens ordförande, Fredrik Olsson

Brandsäkerheten i kommunens samtliga lokaler

Den 5 april 2017 på morgonen hade vi en anlagd brand på Karsby International School. En brand som orsakade stor rökutveckling och där en röklucka i ett av trapphusen inte fungerade vilket därmed kunde ha fått förödande konsekvenser. Utöver att rökluckan inte fungerade, så har man placerat knappen till rökluckan helt felaktigt en trappa upp på plan 2 istället för som rekommenderat vid entré på plan 1, vilket gör att brandmän och personal måste gå mot eldhärd för att öppna luckan. Det är av största vikt att kommunen fyller alla krav på brandskydd, samt att vi följer dem.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga Tekniska nämndens ordförande:

1. Hur kommer det sig att en röklucka blivit godkänd av fastighetsförvaltningen, när den inte ens är inkopplad och installerad på rätt sätt?

2. Hur ser det ut med besiktning/kontroll/test på våra säkerhetsanordningar i kommunens lokaler?

3. Vilka rutiner har vi för besiktning/kontroll/test av brandskyddsutrustning, och följer upp dem?

4. Har vi regelrätt brandskyddsutrustning i alla våra kommunala lokaler?

Stina Lundgren (M)

(17)

2017-04-27 Till kommunstyrelsens ordförande, Ebba Östlin

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) började gälla 31 mars 2016 och syftar till att konkretisera arbetsmiljölagen. Föreskrifterna är för att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

Vi vet att sjuktalen bland anställda i Botkyrka kommun har ökat, korttidssjukskrivningar framför allt. Samt att totalkostnaderna för sjukskrivningarna har fördubblats och överstiger numera hundra miljoner kronor årligen.

Vi kan själva i politiken se att e-post från tjänstemän kan komma långt efter arbetsdagen är slut, ibland mitt i natten. Detta bekräftades även på en av analysdagarna, då en

förvaltningschef skickat e-post sent på kvällen till en anställd, som denne dessutom får svar på med vändande post. Är det rimligt att vi har tjänstemän och personal som har en sådan arbetsbörda att det sträcker sig så sent efter arbetsdagens slut?

En av det viktigaste delarna i OSA är möjligheten till återhämtning. Enligt medarbetarenkäten för Botkyrka kommun, så är just parametern för möjlighet till återhämtning väldigt

oroväckande i kommunen, bl.a. inom utbildningsförvaltningen. Att inte kunna koppla bort sitt arbete på fritiden samt få möjlighet till återhämtning kan få allvarliga konsekvenser.

Enligt 6 § i OSA så ska arbetsgivaren se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper:

1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning.

2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling.

Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande:

Hur väl följer vi OSA i kommunen?

Stina Lundgren (M)

(18)

§ 89

Strategi - jämlikt Botkyrka (KS/2016:857, KS/2014:612)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige antar strategi för ett jämlikt Botkyrka.

2. Kommunfullmäktige beslutar att följande befintliga styrdokument upp- hör att gälla:

‒ Strategi för ett jämställt Botkyrka,

‒ Strategi för ett interkulturellt Botkyrka,

‒ Botkyrkas folkhälsopolicy och utvecklingsplan jämlik hälsa, med undantag för alkohol-, narkotika- och tobakspolicy för barn- och ungdomsverksamheter som gäller tillsvidare,

‒ Policy och handlingsplan för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck,

‒ Kommunens beslut om att anta FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som sitt program för målgrupp- en

Kommunstyrelsen beslutar för egen del:

3. Kommunstyrelsen antar policy och riktlinjer för en jämlik verksamhet respektive jämlik arbetsplats

4. Kommunstyrelsen betraktar följande uppdrag som återrapporterade:

‒ Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering

(KS/2013:660)

‒ Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i slutversionen av strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka be- akta slutsatser och rekommendationer i utvärderingen av strategin för ett interkulturellt Botkyrka (KS/2016:807)

(19)

5. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till uppdatering av kommunens befintliga styrdokument för alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande arbete inom barn- och ungdomsverksamheter.

6. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att binda de kommunala bolagen till styrdokumentet Strategi för ett jämlikt Botkyrka i samband med framtagandet av företagspolicyn.

Sammanfattning

Utifrån tidigare uppdrag (KS/2013:660) har kommunledningsförvaltningen utformat en strategi, policy och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka. Kommun- styrelsen har bett alla nämnder, kommunala bolag, stiftelse med flera, att yttra sig över förslaget. Samtliga nämnder har yttrat sig och sex av åtta bland övriga instanser. En remissammanställning finns i diariet

(KS/2014:612).

Remissinstanserna välkomnar att kommunen tar ett samlat grepp kring tidigare strategier inom jämlikhetsområdet och att fler jämlikhets-

dimensioner kan integreras på sikt. Samtidigt finns önskemål om att tydlig- göra syfte och målbild samt kopplingen mellan strategi och riktlinjer. Flera instanser anser också att förslag till insatser i remissversionen av riktlinjer var svåra att omsätta i handling. Instansernas synpunkter har bland annat resulterat i en tydligare målbild och koppling mellan strategi och riktlinjer, en samlad ansats utifrån de olika jämlikhetsdimensionerna samt ytterligare en riktlinje. Det innebär att det nu finns två riktlinjer: en för jämlik

verksamhet och en för jämlik arbetsplats.

Jämlikhetsarbetet omfattar verksamhetsutveckling och arbetsmiljön inom Botkyrka som organisation. Idag finns det stora skillnader i livsvillkor, levnadsförhållanden och hälsa mellan olika individer och grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män i Botkyrka. Strategin, policyn och riktlinjerna ska vägleda och bidra till att invånarna bemöts och får del av service och resurser på mer lika villkor, oavsett diskrimineringsgrunder samt social och ekonomisk bakgrund eller situation. Sammantaget ska strategi, policy och riktlinjer bidra till en mer jämlik och hållbar samhällsutveckling.

Demokratiberedningen har behandlat ärendet 2017-04-20, § 6.

Yrkande

Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

(20)

Särskilda yttranden

Jimmy Baker (M), Kia Hjelte (M), Stina Lundgren (M) och Yngve RK Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

Stefan Dayne (KD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

Östen Granberg (SD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

_____

Expedieras till:

Kommunfullmäktige

(21)

SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige

2017-05-02 Ärende 89 Strategi – jämlikt Botkyrka (KS/2014:612) KS/2016:857

Vi moderater har varit delaktiga i grundarbetet i framtagandet av strategin och står bakom huvudprinciperna i densamma. Efter att den varit utsänd på remiss och arbetats om något, tycker vi oss dock märka att det har tillkommit några formuleringar och perspektiv som innebär att strategin får en något problematisk - och enligt vårt sätt att se det – slagsida åt vänster. Exempel på detta återfinns exempelvis på:

Sidan två, stycke två i strategin; ”…kommande generationer försäkras…ekonomisk och social välfärd och rättvisa”.

Eller längre ner på samma sida, stycke fyra att ni vill se ”Ett samhälle med minskade klyftor (som) leder till ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet”.

På sidan tre, första punkten, att ”Botkyrka ska vara en interkulturell plats som präglas av samarbeten och möten över grupp- och stadsdelgränser, jämlika livschanser och social sammanhållning”.

På sidan fyra så är punkt två exempelvis ”Styra mot en jämlik och jämställd fördelning av makt, pengar och resurser”.

Längre ner påstås det (utan att presentera belägg) att det är en ”styrka” att Botkyrka är en plats med många invandrare.

På sidan sex påstås det att ”Botkyrkas etniska och kulturella mångfald är en norm och en tillgång. Vi menar att det är sekulära, svenska demokratiska värderingar som ska vara normen och det som är tillgången.

Längst ner på sidan åtta förs den banbrytande teorin fram att ”Hedersfrågan inte är

begränsad eller kopplad till en viss religion eller etnicitet”. Ur vilken forskning härleder ni förekomsten av strukturell hederskultur (där släkten deltar) bland etniska, protestantiska svenskar?

Vi hade, sammantaget, gärna sett att textpassager som dessa reviderades för att vi skulle kunna säga att vi helt och fullt står bakom strategin för ett jämlikt Botkyrka.

Jimmy Baker Kia Hjelte Stina Lundgren Yngve RK Jönsson

(22)

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige 2017-05-02

Ärende 89 Strategi- jämlikt Botkyrka(KS/2014:612), KS/2016:857 Vi Sverigedemokrater ställer oss frågande till varför Botkyrka skall verka för att vara en interkulturell kommun. Interkultur är enligt majoritetens definition en vidareutveckling av det mångkulturella samhället. Det mångkulturella samhället innebär att en stat ska byggas på vitt skilda värderingar som verkar sida vid sida. Det innebär att lagstiftning, seder och bruk samt skyldigheter och rättigheter måste kompromissas i ett försök att tillgodose alla olika kulturer. I praktiken leder det till splittring och segregation då kulturkrockar uppstår.

Att eftersträva ett mångkulturellt samhälle leder till en splittringspolitik där olika grupper på ett ogynnsamt sätt ställs mot varandra. Enligt oss finns det inget positivt med att vilja

vidareutveckla detta samhällskoncept.

Majoriteten gillar att tala om interkultur som något positivt. Man har däremot svårt att redogöra konkreta exempel gällande vad som är positivt med interkulturella konceptet.

Majoriteten i Botkyrka har trots allt haft makten i många år och kunna genomföra dessa utopiska idéer. Botkyrka borde således frodas av framgången. Vi läser istället vecka efter vecka att Botkyrka får negativa rubriker i både lokal och rikspress. Media skriver ju inte systematiskt negativt om Botkyrka, de skriver helt enkelt om vad som händer i kommunen.

Vi ser ett Europa, Sverige och Botkyrka som slits isär av de problem som det mångkulturella samhället själv skapar. Trots medborgares oro så väljer majoriteten att trivialisera deras oro genom att kalla det för ”rykten”.

Vi ser positivt på att Botkyrka kommun äntligen verkar ta hedersproblematiken på allvar.

Däremot är det oroväckande när man läser Amineh Kakabaveh´s (V) bok ”Amineh – inte större än en Kalasjnikov”, där man kan läsa att hon ansåg sig motarbetad av kommunen när det gäller hennes rapport om hedersproblematiken i norra Botkyrka¹ . Om detta stämmer måste Botkyrka kommun ta alla rapporter om hedersproblematik på allvar och inte bara ta in de rapporter som passar in i den bild som Botkyrka kommun vill förmedla.

För Sverigedemokraterna Botkyrka

Östen Granberg

1 S 224 ”Amineh – inte större än en Kalasjnikov”, Ordfront förlag 2016

(23)

Särskilt yttrande Kommunstyrelsen

Ärende 89: Strategi – jämlikt Botkyrka (KS/2014:612), KS/2016:857

Vi anser att det är bra att man tar ett gemensamt grepp om de områden som kan samlas inom begreppet jämlikhet och att man minskar ner på antalet strategier.

Som vi har kommenterat tidigare gällande utvärderingar av strategier så är det väldigt viktigt att strategin är tydlig och förståelig. Om den blir alltför abstrakt och att man inte förstår syfte eller hur man ska omsätta den i praktiken, så blir det ett dokument som tar upp mycket tid, men som i realiteten inte ger något. Brist på uppföljning gällande hur strategin implementeras kan också göra det svårt för verksamheterna när det gäller motivation att prioritera strategin.

Det är viktigt att strategin är begriplig för en medarbetare som själv läser den. Den måste konkret kunna omvandlas till praktisk handlingsplan inom verksamheterna. Då personalomsättningen är relativt stor inom många förvaltningar och arbetsbelastningen hög, så kan man inte ständigt ha utbildningsinsatser inom området för att lära ut strategin. En strategi får inte heller stå och falla med vissa utvalda personer, som utbildas, sedan slutar och tar kunskapen med sig.

Arbetssituationen kan redan vara ansträngd inom verksamheterna och allt arbete kring utbildningsinsatserna får inte bli en belastning för personalen.

Hälsogapet mellan grupper i samhället ökar och det är viktigt att se människors individuella behov och förutsättningar. Individers förutsättningar för att utvecklas och ha en god hälsa ökar om de får en bra start i livet med en god miljö i hemmet, starkt föräldrastöd, en fullständig skolgång som ska ge goda möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det kan också finnas stora samhällsekonomiska vinster att göra om vi tidigt kan förebygga och bekämpa fysisk och psykisk ohälsa hos barn och unga. Vår förhoppning är att strategin kan vara en del i det långsiktiga arbetet med att utjämna hälsoskillnader. Det är också angeläget att kommunen samarbetar med landstinget i dessa frågor då varje kommun har sina specifika utmaningar.

En funktionsnedsättning får inte bli ett funktionshinder. Alla har rätt att delta i samhället på lika villkor. Män och kvinnor med funktionsnedsättning är en av de grupper som löper störst risk för ohälsa, enligt Botkyrka kommuns egen omvärldsanalys för 2016-2019. Funktionsnedsättningar kan te sig på många olika sätt vilket gör att kommunen behöver arbeta än mer individanpassat för att hjälpen ska nå fram. Personer med neuropsykiatriska diagnoser är en särskilt utsatt grupp där många på grund av funktionsnedsättningen har svårt att tala för sig själv. Kristdemokraterna vill därför verka för en ökad kompetens om dolda handikapp inom kommunen, men främst hos de utredande tjänstemännen. Förhoppningsvis kan strategin med dess specifikt inriktade områden förbättra tillgängligheten möjligheten att delta i samhället på jämlika villkor.

Flickor och pojkars möjlighet till att delta i samhället på ett jämlikt sätt påverkar deras framtid.

Kommunen måste arbeta för att flickor och pojkar ska kunna delta i olika kultur- och

(24)

fritidsaktiviteter på lika villkor. Pojkar tar oftast mer plats både när det gäller idrott och inom olika fritidsaktiviteter och det är oerhört viktigt att främja aktiviteter för flickor och skapa förutsättningar och arenor där flickor också kan ta plats och vara delaktiga.

Ett annat viktigt område som bör prioriteras inom jämlikhetsområdet och verksamheternas arbete med strategin är mäns våld mot kvinnor och också specifikt det hedersrelaterade våldet och förtrycket, som idag är ett omfattande samhällsproblem. För att drabbade ska få rätt stöd behövs en kraftsamling och ett starkare samarbete mellan myndigheter, kommuner, landsting och olika aktörer. Det handlar om att stå upp för de flickor och pojkar som i dag får sina liv

begränsade och som inte får göra egna självständiga val. Det är mycket bra att man i kommunen också satsar på en samordnare för våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtyck på heltid.

Tumba 2017-05-02 Stefan Dayne (kd)

(25)

§ 6

Strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka (KS/2014:612)

Beslut

Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen:

‒ Botkyrkas folkhälsopolicy och utvecklingsplan jämlik hälsa, med undantag för Alkohol-, narkotika- och tobakspolicy för barn och ungdomsverksamheter som gäller tillsvidare,

‒ Kommunens beslut om att anta FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som sitt program för målgrupp- en

3. Kommunstyrelsen antar policy och riktlinjer för en jämlik verksamhet respektive för en jämlik arbetsplats

(KS/2013:660)

‒ Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i slutversionen av strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka be-

(26)

akta slutsatser och rekommendationer i utvärderingen av strategin för ett interkulturellt Botkyrka (KS/2016:807)

5. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till uppdatering av kommunens befintliga styrdokument för alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande arbete inom barn och ungdomsverksamheter.

Sammanfattning

Hanna Lind, folkhälsostrateg, Vanja Möller- Zouzouho, utvecklingsledare och Anna Pegel, HR- utvecklare, presenterar den föreslagna strategin och de medföljande riktlinjerna.

KS/2014:612.

Remissinstanserna välkomnar att kommunen tar ett samlat grepp kring tidigare strategier inom jämlikhetsområdet och att fler jämlikhetsdimensioner kan integreras på sikt. Samtidigt finns önskemål om att tydliggöra syfte och målbild samt kopplingen mellan strategi och riktlinjer. Flera instanser anser också att förslag till insatser i remissversionen av riktlinjer var svåra att om- sätta i handling. Instansernas synpunkter har bland annat resulterat i en tydligare målbild och koppling mellan strategi och riktlinjer, en samlad ansats utifrån de olika jämlikhetsdimensionerna samt ytterligare en riktlinje. Det innebär att det nu finns två riktlinjer: en för jämlik verksamhet och en för jämlik arbetsplats.

Jämlikhetsarbetet omfattar verksamhetsutveckling och arbetsmiljön inom Botkyrka som organisation. Idag finns det stora skillnader i livsvillkor, lev- nadsförhållanden och hälsa mellan olika individer och grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män i Botkyrka. Strategin, policyn och riktlinjerna ska vägleda och bidra till att invånarna bemöts och får del av service och resurser på mer lika villkor, oavsett diskrimineringsgrunder samt social och eko-

(27)

nomisk bakgrund eller situation. Sammantaget ska strategi, policy och riktlinjer bidra till en mer jämlik och hållbar samhällsutveckling.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 03-31.

Protokollsanteckning

Jimmy Baker (M), anför till protokollet: ”Vi har varit delaktiga i framtagandet av strategin och står bakom principerna i strategin, men vi kommer att återkomma till KS/KF med synpunkter, efter att vi hanterat ärendet i vår KF-grupp.

(28)

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 0701816360/ Sms·0701816360 · E-post vanja.moller-zouzouho@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Vanja Möller Zouzouho Hanna Lind

Kommunstyrelsen

Strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka

Förslag till beslut

Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen:

‒ Botkyrkas folkhälsopolicy och utvecklingsplan jämlik hälsa, med undantag för Alkohol-, narkotika- och tobakspolicy för barn och ungdomsverksamheter som gäller tillsvidare,

‒ Kommunens beslut om att anta FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som sitt program för målgrupp- en.

3. Kommunstyrelsen antar policy och riktlinjer för en jämlik verksamhet respektive för en jämlik arbetsplats

(KS/2013:660)

‒ Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i slutversionen av strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka be- akta slutsatser och rekommendationer i utvärderingen av strategin för ett interkulturellt Botkyrka (KS/2016:807)

(29)

5. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till uppdatering av kommunens befintliga styrdokument för alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande arbete inom barn och ungdomsverksamheter.

Sammanfattning

KS/2014:612.

Remissinstanserna välkomnar att kommunen tar ett samlat grepp kring tidigare strategier inom jämlikhetsområdet och att fler jämlikhetsdimensioner kan integreras på sikt. Samtidigt finns önskemål om att tydliggöra syfte och målbild samt kopplingen mellan strategi och riktlinjer. Flera instanser anser också att förslag till insatser i remissversionen av riktlinjer var svåra att om- sätta i handling. Instansernas synpunkter har bland annat resulterat i en tydligare målbild och koppling mellan strategi och riktlinjer, en samlad ansats utifrån de olika jämlikhetsdimensionerna samt ytterligare en riktlinje. Det innebär att det nu finns två riktlinjer: en för jämlik verksamhet och en för jämlik arbetsplats.

Jämlikhetsarbetet omfattar verksamhetsutveckling och arbetsmiljön inom Botkyrka som organisation. Idag finns det stora skillnader i livsvillkor, lev- nadsförhållanden och hälsa mellan olika individer och grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män i Botkyrka. Strategin, policyn och riktlinjerna ska vägleda och bidra till att invånarna bemöts och får del av service och resurser på mer lika villkor, oavsett diskrimineringsgrunder samt social och ekonomisk bakgrund eller situation. Sammantaget ska strategi, policy och riktlinjer bidra till en mer jämlik och hållbar samhällsutveckling.

(30)

Bakgrund

Kommunstyrelsen gav kommunledningsförvaltningen år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering (KS/2013:660). Kommunled- ningsförvaltningen har valt att lägga till det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som är en del i en jämställd och interkulturell verksamhet samt folkhälsoarbetet eftersom kommunfullmäktige har beslutat 2012-02-23 att nuvarande folkhälsopolicy och tillhörande utvecklingsplan skulle uppdateras 2016. Alkohol-, narkotika- och tobakspolicy för barn och ungdomsverksamheter gäller dock tillsvidare. Istället för att aktualisera be- slutet om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsned- sättning som kommungemensamt program (KS/2010:410), har vi valt att också integrera frågan om tillgänglighet i riktlinjerna.

Idag finns det stora skillnader i livsvillkor, levnadsförhållanden och hälsa mellan olika individer och grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män i Botkyrka. Strategin, policyn och riktlinjerna ska vägleda och bidra till att invånarna bemöts och får del av service och resurser på mer lika villkor, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt social och ekonomisk bakgrund eller situation.

Genom strategin, policyn och riktlinjerna för ett jämlikt Botkyrka tar vi ett nytt grepp genom att samla flera olika perspektiv och kommungemensamma styrdokument i ett gemensamt. Ambitionen är att det ska underlätta och ut- göra stöd i ordinarie planering och uppföljning och därmed bidra till ökad måluppfyllelse och i slutänden en mer jämlik samhällsutveckling. Fler jäm- likhetsfrågor ska kunna integreras i strategin och riktlinjerna på sikt. Struk- turen för riktlinjerna möjliggör detta.

Jämlikhetsarbetet omfattar verksamhetsutveckling och arbetsmiljön inom Botkyrka som organisation. Sammantaget ska strategi, policy och riktlinjer bidra till en mer jämlik och hållbar samhällsutveckling.

Remissförfarandet

Kommunstyrelsen har bett alla nämnder, kommunala bolag, stiftelse med flera, att yttra sig över förslag till strategi, policy och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka. Yttrandet skulle vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast 31 januari 2017. Samtliga nämnder har yttrat sig och sex av åtta bland övriga instanser. En remissammanställning finns i diariet med diarienummer KS/2014:612.

(31)

Förändringar i strategi och riktlinjer utifrån remissyttranden

Vad gäller strategin är samtliga remissinstanser positiva till helheten. De välkomnar ett samlat grepp kring tidigare strategier inom jämlikhetsområdet och att fler jämlikhetsdimensioner kan integreras på sikt. Övergripande synpunkter som ligger till grund för justering av strategin är:

– otydlighet kring syfte och mål samt vägen dit

– en samlad ansats saknas: tidigare strategier upplevs ha lagts sida vid sida

– mycket text vilket gör det svårt för läsaren att orientera sig – begrepp används inte på samma sätt i olika delar av strategin

Remissinstanserna är också positiva till remissversion av riktlinjen för ett jämlik Botkyrka, framförallt kring första delen som är en vägledning för hur vi kan styra mot en mer jämlik verksamhet. Synpunkter som ligger till grund för justering av riktlinjen är bland annat:

– koppling till strategins långsiktiga ambitioner saknas

– delen om personalpolitiken i riktlinjen välkomnas, men det finns en efter- frågan om att området samordnas med HR:s jämlikhetsarbete

– remissinstanserna har delade uppfattningar om remissversionens andra del med förslag på insatser. Flera instanser anser att insatserna är svåra att omsätta i handling och att de inte fungerar som ett stöd i verksamheten.

Remissinstansernas synpunkter har bland annat resulterat i tydligare målbild och koppling mellan strategi och riktlinjer, en samlad ansats utifrån de olika jämlikhetsdimensionerna samt ytterligare en riktlinje. Det innebär att det nu finns två riktlinjer: en för jämlik verksamhet och en för jämlik arbetsplats.

Kommunikationsplan

Förankring och verkställandet av strategi och riktlinjer för ett jämlikt Bot- kyrka kommer att ske på en mängd olika sätt och synkroniseras med kommunens värdegrundsarbete. Kommunens ledningsgrupp och strategiska grupper för platsen respektive organisationen samt dess tillhörande samord- nings- och processutvecklingsgrupper kommer att samordna och leda för- bättringsarbetet med målet att säkerställa integrering av jämlikhetsperspek- tivet inom kommunens samtliga medborgar- lednings- och stödprocesser.

Kommunikation och dialog kommer främst att ske inom ramen för ordinarie verksamhet, bland annat via förvaltningsfrukostar, arbetsplatsträffar och en- hetsmöten. Kommunledningsförvaltningen kommer också att erbjuda olika former av utbildningstillfällen och konsultation utifrån förvaltningars behov och efterfråga. För att effektiv sprida kunskaper och metoder inom hela organisationen kommer dessutom nyckelpersoner att utbildas till utbildare

(32)

som i sin tur kan föra kunskap vidare till medarbetare inom sin egen verksamhet.

Kommunledningsförvaltningensbedömning

Kommunledningsförvaltningen gör nu bedömningen att följande styrdokument kan ersättas av strategi, policy och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka:

‒ Botkyrkas folkhälsopolicy och utvecklingsplan jämlik hälsa

‒ Policy och handlingsplan för att förebygga hedersrelaterat våld och för- tryck,

‒ Kommunens beslut om att anta FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som sitt program för målgruppen. FN- konventionen utgör fortfarande grunden för kommunens funktionshin- derpolitik.

Alkohol-, narkotika- och tobakspolicy för barn och ungdomsverksamheter har varit en del av Botkyrkas folkhälsopolicy, men är mer verksamhetsnära än strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka. Kommunledningsförvalt- ningens bedömning är därför att den ska gälla tillsvidare. Den behöver dock uppdateras.

Mattias Jansson Andreas Liljenrud

Kommundirektör Bitr. förvaltningschef

Sara Wrethed

Chef avd. samhällsutveckling

Ingrid Wibom

Chef avd. HR

Bilagor

- Strategi för ett jämlikt Botkyrka - Riktlinjer för en jämlik verksamhet - Riktlinjer för en jämlik arbetsplats

(33)

_________

Expedieras till

Nämnder Cesam

Botkyrkabyggen Upplev Botkyrka AB Mångkulturellt centrum Folkhälsokommittén Ungdomsfullmäktige

Funktionshinderrörelsens samrådsgrupp Kommunala Pensionärsrådet

(34)

Strategi för ett jämlikt Botkyrka

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Diarienummer: KS/2014:612

Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: xxxx

Dokumentet gäller för: samtliga nämnder, kommunala bolag och stiftelse Dokumentet gäller till den: 31 december 2021

(35)

______________________________________________________________________________________

Dokumentet ersätter: Strategi för ett jämställt Botkyrka, Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, Botkyrkas folkhälsopolicy och utvecklingsplan jämlik hälsa, Policy och handlingsplan för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och kommunens beslut om att anta FN-konventionen om rättigheter för personer med funkt- ionsnedsättning som sitt program för målgruppen. Alkohol-, narkotika- och tobakspolicy för barn och ungdomsverksamheter beslutad 2012-02-23 i kommunfullmäktige gäller tillsvidare.

Dokumentansvarig är: Kommunledningsförvaltningen

För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen

Relaterade dokument: Riktlinjer för en jämlik verksamhet respektive för en jämlik arbetsplats

(36)

Innehållsförteckning

Strategi för ett jämlikt Botkyrka ... 2

Vi vill uppnå ett mer jämlikt Botkyrka med minskade klyftor ... 2 Jämlikhet i Botkyrka... 3 Kommunens ansvar... 4 Vi tar täten i Sverige ... 4

Strategins fem jämlikhetsdimensioner ... 5

Botkyrka ska vara en interkulturell plats som präglas av samarbeten och möten över grupp- och stadsdelsgränser, jämlika livschanser och social sammanhållning ... 6

I Botkyrka ska alla flickor, pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma sina liv och samhället ... 7

I Botkyrka ska alla ha rätt till ett självständigt liv, egen sexualitet och integritet ... 8

Botkyrka ska vara lättillgängligt för alla – här blir en funktionsnedsättning inte till ett funktionshinder ... 9

Botkyrka ska vara en plats där alla invånare har möjlighet till ett långt liv med god hälsa och välbefinnande ... 10