Examensarbete 15 hp kandidatnivå - Statsvetenskap
”Dessa barn har kommit till Sverige ensamma och har oftast ingen som bryr sig om dem. Så vem ska bry sig om de spårlöst försvinner?”
En kvalitativ analys om massmedias gestaltning av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen
Författare: Emma Fogelberg Handledare: Tobias Bromander Examinator: Stefan Höjelid Termin: VT15
Ämne: Statsvetenskap III Nivå: G2E
Kurskod:2SK300
i
Abstract
Author: Emma Fogelberg
Title: ”These children came to Sweden all alone and has no one that cares for them, so who is going to care if they disappear?” A qualitative analysis about the mass medias framing regarding the the missing unaccompanied refugee children.
Level: Undergraduate
Location: Linnaeus University Language: Swedish
1 252 unaccompanied refugee children have disappeared in Sweden since 2007. These children have never been found. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per day. This happens during the time they are within the Swedish authorities'
responsibility.
This thesis uses the framing theory of the mass media regarding the missing
unaccompanied refugee children and what the mass media considers to be the cause of their disappearance, the moral aspects of the articles and the solutions to the problem.
The study uses a qualitative content analysis to explore the framing theory and the agenda of the mass media to answer the research questions of the thesis.
A quantitative analyze has been implemented to present how many articles there are that gets written regarding the missing unaccompanied refugee children.
The material used in this thesis is a complete selection of the daily newspapers from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska dagbladet as well as the two
newspapers Sydsvenskan and Göteborgs-Posten. The material includes 71 articles that where published from 1st of January 2007 and 1st of April 2015. Thus the material consists of 71 articles from an eight-year period. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per day in Sweden while the mass media publishes eight articles a year about this matter.
The results of this thesis indicate that the missing unaccompanied refugee children do not get much attention in the agenda of the mass media. The results also show that the reason why these unaccompanied children may disappear while they are within the responsibility of the Swedish authorities is that there is no one who cares about them.
Neither the authorities, journalists nor the citizens.
Keywords: aganda, children, content, convention, disappeared, framing, mass media, refugee, unaccompanied
Innehållsförteckning
1 Inledning ___________________________________________________________ 4 1.2 Problemformulering _________________________________________________ 5 1.3 Forskningsdesign ___________________________________________________ 6 1.4 Frågeställningar samt syfte ____________________________________________ 7 1.5 Disposition ________________________________________________________ 7
2 Kunskapsöversikt ___________________________________________________ 8
3 Teoretiskt ramverk __________________________________________________ 9 3.1 Gestaltningsteori ____________________________________________________ 9 3.2 Massmedias dagordningsmakt ________________________________________ 11
4 Forskningsdesign ___________________________________________________ 12 4.1 Material __________________________________________________________ 12 4.2 Kvalitativ innehållsanalys ____________________________________________ 13 4.3 Kvantitativ analys __________________________________________________ 14 4.4 Tillvägagångssätt __________________________________________________ 15
5 Analys och resultat _________________________________________________ 16 5.1 Massmedias gestaltning av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen _____ 16 5.2 Massmedias diagnos om orsakerna till att ensamkommande flyktingbarn
försvinner ___________________________________________________________ 19 5.3 Massmedias moraliska aspekter _______________________________________ 22 5.4 Massmedias lösningar kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen ____ 24
6 Avslutande diskussion _______________________________________________ 28 6.1 Slutsats __________________________________________________________ 28 6.2 Diskussion _______________________________________________________ 30
iii
7 Sammanfattning ____________________________________________________ 31
Käll- och litteraturföteckning __________________________________________ 32 Internet källor ________________________________________________________ 32 Tryckt litteratur _______________________________________________________ 33 Undersökningens artiklar, artikelnummer och rubriker ________________________ 34
4
1 Inledning
I Sverige försvinner det nästintill ett ensamkommande flyktingbarn om dagen, under tiden som de är under de svenska myndigheternas ansvar. Sedan 2007 har 1 252 ensamkommande flyktingbarn försvunnit (Migrationsverket, 2015). Dessa barn har aldrig återfunnits.
Hur stort utrymme ges frågan och hur gestaltas detta problem i massmedia? De ensamkommande flyktingbarnen försvinner under tiden som de befinner sig under de svenska myndigheternas ansvar.
Att dessa ensamkommande flyktingbarn har försvunnit under tiden då de har varit under svenska myndigheters ansvar är ett verkligt problem. Myndigheterna har skyldighet att följa det som står skrivet i FNs barnkonvention då Sverige har anslutit sig till den. Bland annat så står det att barnen skall skyddas från utsatthet samt att alla barn har samma rättigheter och lika värde (UNICEF, 2015).
Eftersom det finns fakta ifrån Migrationsverket att ensamkommande flyktingbarn försvinner spårlöst är det ett faktum att detta är ett stort problem för Sverige som ett demokratiskt land. Det är viktigt att Sverige som välfärdssamhälle har fungerande myndigheter och upprätthåller de konventioner som de har anslutit sig till. Inte för Sveriges egen skull utan även för de ensamkommande flyktingbarnens skull. I många fall har det visat sig att dessa ensamkommande flyktingbarn som försvinner hamnar i människohandel och utnyttjas (Åkerman, 2012).
Denna uppsats är därför viktig i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Massmedia är en viktig del av en fungerande demokrati, med uppgift att förmedla information till medborgarna. Det gäller att massmedia lyfter upp problem som finns i samhället på sin dagordning och informerar om dessa problem till medborgarna (Anckar, et.al., 2013). I dagens samhälle är tillgängligheten till information hög och den är mycket lätt att nå. Medborgarna i samhället kommer lätt åt information från internet, tv, radio och i tidningar. Denna uppsats kommer att fokusera på tidningar i Sverige, närmare bestämt på de fyra stora rikstäckande dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet samt ytterligare två tidningar, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Fokus på massmedia valdes eftersom tidigare forskning har visat att massmedia har stor påverkan på medborgarna och därmed är det viktigt att granska vad de har för värderingar och attityder gentemot försvunna ensamkommande flyktingbarn (Brune, 2004).
5
1.2 Problemformulering
Problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen verkar vara ett ämne som många i Sverige faktiskt inte vet om, och det finns dessutom inte mycket tidigare forskning kring detta ämne.
Avsaknaden av tidigare forskning är en av anledningarna till varför detta ämne är viktigt att analysera och sammanställa en uppsats kring. Detta ämne är även viktigt eftersom det i en
fungerande demokrati som Sverige finns lagar samt konventioner som måste följas, dessa gäller även de ensamkommande flyktingbarnen. 1990 skrev Sverige under FN:s generalförsamlings konvention om barnens rättigheter, även kallad Barnkonventionen som FN fastställde året innan. Konventionen är ett avtal som fastslår att barnen är individer som har egna rättigheter och inte är någon annans egendom. Avtalet är internationellt och idag är det 195 länder som har skrivit under
Barnkonventionen. De fyra grundläggande principerna i konventionen är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnens bästa ska tas hänsyn till vid alla beslut som berör barn, alla barn har rätt till liv och utveckling samt att alla barn har rätt till att uttrycka sin åsikt och få den
respekterad. Utöver dessa grundprinciper innehåller Barnkonventionen 54 paragrafer där flertalet beskriver barnens rättigheter och andra principer vägleder hur de stater som antagit konventionen skall arbeta för att implementera konventionen (UNICEF, 2015). Trots att Sverige har skrivit på Barnkonventionen finns det idag barn som kommer till Sverige och försvinner spårlöst. På punkt 22 i konventionen står det att ”ett barn på flykt har rätt till skydd och hjälp att hitta sina föräldrar”
(UNICEF, 2015).
Därmed är det viktigt att Sverige skyddar de ensamkommande flyktingbarnen och att Sverige som ett demokratiskt land bör eftersöka dem om de försvinner precis som om det vore vilket barn i Sverige som helst. Det har uppdagats att de försvunna ensamkommande flyktingbarnen används och
utnyttjas, det har även visat sig att dessa ensamkommande flyktingbarn försvinner in i människohandel (Åkerman, 2012).
Det är massmedias ansvar att ta upp sådana ämnen på deras dagordning så att sådana fall blir kända bland medborgarna om rättssamhället inte fullgör sina uppgifter. När ett välfärdssamhälle samt rättssamhälle inte kan åstadkomma det som krävs av de avtal och konventioner de åtagit sig att följa är det viktigt att belysa detta i massmedia. Det är även viktigt att massmedia rapporterar ifall Sverige fungerar som ett transitland för människosmugglare som säljer och utnyttjar flyktingbarn.
Massmedia har en traditionell roll där de förmedlar budskap åt de politiska eliterna och där medborgarna använder massmedia för att få politisk information (Anckar, et.al., 2013).
1.3 Begreppsbeskrivning
Ensamkommande flyktingbarn: Alla som är under 18 år är enligt FN:s barnkonvention barn.
Uppsatsskrivaren har därmed valt att använda detta begrepp eftersom de personerna som uppsatsen handlar om är under 18 år. Uppsatsen använder sig av ensamkommande eftersom dessa barn har anlänt utan sina föräldrars sällskap eller någon annan målsman till Sverige. Flykting används eftersom det handlar om ensamma barn som varit på flykt till Sverige. Begreppet asylsökande barn skulle även kunna användas i sammanhangen men har valts bort för att inte förvirra läsaren. De barn som uppsatsen fokuserar på är asylsökande.
Försvunnen: Begreppet försvunnen är valt eftersom att det inte finns bevis för att de ensamkommande flyktingbarnen som denna uppsats handlar om har avvikit frivilligt.
Migrationsverket har valt att använda begreppet avvikna.
Massmedia: Uppsatsen använder sig av begreppet massmedia vilket kan innefatta sociala medier, radio, tidningar samt television. Ordet massmedia används för att beskriva de som har förmåga att förmedla budskap till en stor grupp av mottagare.
I denna uppsats används begreppet för att beskriva massmedia i form av tidningar.
TT: Tidningarnas telegrambyrå, svensk nyhetsbyrå som producerar, distribuerar och säljer text, bild, video, grafik och sidoproduktioner.
7
1.4 Frågeställningar samt syfte
Syftet med uppsatsen är att närmare undersöka hur massmedia framställer ämnet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
För att kunna svara på uppsatsens syfte så har kommande två frågeställningar formulerats:
1. Hur väljer massmedia att gestalta problemet kring att de ensamkommande flyktingbarnen försvinner samt hur diagnostiserar massmedia orsakerna till att ensamkommande flyktingbarn försvinner?
2. På vilket sätt framhåller massmedia de moraliska aspekterna och vilka lösningar kommer massmedia med kring problemet med de försvunna ensamkommande flyktingbarnen?
1.5 Disposition
Efter detta inledande kapitel som presenterar problemet och uppsatsens frågeställningar följer ett kapitel som introducerar kunskapsöversikten. Eftersom det inte finns någon tidigare forskning kring ämnet så kallas inte kapitlet för tidigare forskning. Kapitel tre redogör det teoretiska ramverket som används i analysen.
Kapitel fyra presenteras forskningsdesignen, och tar upp vilket material som analysen använder sig av, vilka metoder som används samt tillvägagångssätten för denna. Därefter kommer analys och resultat sektionen där analysen och resultaten av uppsatsen läggs fram.
Uppsatsen avslutas med en diskussion samt en slutsats i kapitel sex.
Sist i uppsatsen finns käll- och litteraturförteckning där referenser samt alla artiklar som används i materialet återfinns.
2 Kunskapsöversikt
Tidigare forskning i ämnet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen i massmedia är obefintlig. Trots detta finns det mycket dokumenterad statistik hos myndigheterna om
ensamkommande flyktingbarn i Sverige samt statistik över dem som har försvunnit.
Myndigheter har under uppdrag skrivit rapporter om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen exempelvis Ingrid Åkerman (2012). På uppdrag av Länsstyrelsen skrev Åkerman en rapport som är en nationell kartläggning över barn som är utsatta för prostitution och människohandel i Sverige. I denna rapport skrivs det om de ensamkommande flyktingbarnen som försvinner och där
Socialtjänsten som har ansvaret över dessa barn inte har kunskap om hur de ska agera i de situationer där de ensamkommande flyktingbarnen försvinner. Åkerman skriver att barn som ankommer till Sverige som ansöker om asyl spårlöst försvinner ifrån Migrationsverkets kommunplaceringar, varken personal eller ansvariga myndigheter har någon aning om vart de tar vägen.
Den 1 juli 2006 tillkom en ny lag ”lagen om mottagande av asylsökande” vilket innebar att ansvaret för de ensamkommande flyktingbarnen flyttades över från Migrationsverket till Socialtjänsten, alltså kommunerna (Gunnarsson, 2008). Detta gjordes för att tydliggöra vilken myndighet som har det främsta ansvaret över de ensamkommande flyktingbarnen.
Jens Mikkelsen samt Katia Wagner har skrivit en bok som är en rapport om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen, som heter De förlorade barnen (Mikkelsen et.al., 2013).
Författarna följde upp ett antal fall där ensamkommande flyktingbarn har försvunnit. Författarna hittade vissa av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen och skriver om dem i boken. Wagner och Mikkelsen dokumenterade och följde dessa ensamkommande flyktingbarn i deras vardag och rapporterade vad som har hänt med dem. Nästan i samtliga fall har barnen fallit offer för kriminalitet och människohandel. Några av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen som de skriver om i boken har ännu inte hittats.
Forskning kring ensamkommande flyktingbarn är även svårt att hitta, det finns några som går att finna och då handlar det oftast om flyktingbarnens utsatthet. Wernesjös artikel som exempel tar upp hur flyktingbarn som grupp är i behov av både stöd samt skydd. Wernesjö har skrivit en artikel som sammanställer flera olika forskningar kring ämnet. De forskningar som beskrivs i artikeln undersöker och sammanställer de ensamkommande flyktingbarnens hälsa samt deras utsatthet. Det är alltså denna typ av forskning som finns kring de ensamkommande flyktingbarnen, inte något om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen (Wernesjö, 2012). Den tidigare forskningen kring
ensamkommande flyktingbarn fokuserar mer på hur media påverkar på en individ samt på gruppnivå och på utsattheten för de ensamkommande flyktingbarnen (Schemer, 2012).
9
Trots att försvunna ensamkommande flyktingbarn är ett känt problem hos myndigheterna och hos staten så finns alltså ingen forskning kring detta på något plan. Det material som finns tillgängligt är således rapporter som myndigheterna har skrivit på uppdrag. Dessutom finns myndigheternas förda statistik.
Ett problem som Åkerman tar upp i sin rapport angående statistiken som finns är att i många fall där ensamkommande flyktingbarn har försvunnit har ansvarstagandet missuppfattats och därför har vissa fall inte kunnat rapporteras. Dessutom har det varit många handledare byten och likartad, således har vissa fall har fallit mellan fingrarna på myndigheterna. Det gäller även att de boenden som de
ensamkommande flyktingbarnen har bott på rapporterar deras försvinnande (Åkerman, 2012). Detta innebär att det kan finans ännu mer ensamkommande flyktingbarn som försvinner utan att de finns med i den förda statistiken.
3 Teori
I denna sektion presenteras de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för uppsatsen
.
3.1 Gestaltningsteori
Från allra första början användes gestaltningsteorin i de socialsociologiska forskningarna emellertid har denna teori har under tiden utvecklats och även tillämpats numera även inom media vetenskapen samt kommunikationsvetenskapen. Användandet av denna teori i medie- samt
kommunikationsforskning utgår frågeställningarna ifrån att analysera hur händelser samt fenomen gestaltas och även hur de föreställs.
I boken Framing analysis: an approach to news discourse (1993) skriver Zhongdang och Gerald om gestaltningteorin, eller framing theory som den heter på engelska.
Författare använder sig av tre frågeställningar i sin analys och dessa frågeställningar är:
1. I vilken grad nyhetsmedia beslutar vilken diskurs som ett ämne ska diskuteras.
2. Hur pass olika politiska aktörer samt grupper effektivt influerar nyhetsmedia till att understödja deras agenda.
3. Hur pass mottagarna av texter så som publikgrupper och individer aktivt behandlar
nyhetsinformationen samt framställer meningar och tolkningar med utgångspunkt i deras egna befintliga kognitiva representationer (Zhongdang, et.al, 1993).
Med dessa frågeställningar som ramverk till analysen undersöker därmed teorin vad och vilka ämnen som syns inom massmedia, hur dessa nyheter påverkar de som tar del av nyheterna samt vad
uppfattningen är kring det som förmedlas.
Robert Entman som sägs ha grundat begreppet gestaltning delar upp kommunikationen i två olika delar. Han menar att det går att skilja på framträdandet och urvalet. Det är detta som denna uppsats fokuserar på genom att både använda sig av gestaltnings teori samt av dagordningsmakten.
Skillnaden mellan dessa är att dagordningen är de ämnen som finns med i massmedia och som får en plats att synas i massmedia, gestaltningen är hur massmedia väljer att framställa dessa ämnen.
Gestaltningen är makten över tanken och dagordningsmakten är makten över vad medborgarna bildar åsikter om (McCombs, 2006).
Hur skriver massmedia och vad finns det för attityder i texten? För att kunna analysera gestaltningen behöver uppsatsskrivaren undersöka hur pass det förekommer värdeord, specifika fraser, stereotyper detta med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. I denna uppsats läser uppsatsskrivaren igenom alla artiklar för att se vad det är för frames som uppkommer i artiklarna, sedan genom den kvalitativa innehållsanalysen tolkar uppsatsskrivaren utefter Entmans punkter. Alla artiklar innehåller olika typer av frames därför har inte uppsatsskrivaren gjort något kod schema.
Denna uppsats använder sig inte av de tidigare nämnda frågeställningarna utan kommer istället att använda sig utav dessa fyra punkter i analysen som Entman skrev om:
1. Definiera problemet hur väljer massmedia att presentera problemet kring de ensamkommande flyktingbarnen försvinner?
2. Diagnostisera orsakerna till problemet vad är det som gör att ensamkommande flyktingbarn försvinner?
3. Konstatera de moraliska aspekterna - medborgarnas reaktioner och hur ser debatten ut?
4. Rekommendationer på lösningar att ensamkommande flyktingbarn försvinner (Entman 1993).
Fördelen med dessa fyra punkter är att uppsatsskrivaren inte behöver analysera effekterna som blir om det som massmedia skriver om. Det skulle försvåra hela analysen betydligt således att
uppsatsskrivaren skulle behöva intervjua tidningarnas läsare. Uppsatsskrivaren har således valt att istället fokusera på tidningsartiklarna istället för läsarnas reaktioner. Denna uppsats kommer alltså inte att analysera hur medborgarna reagerar utefter hur massmedia gestaltar ämnet kring de
försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Fokus i uppsatsen kommer istället att vila på dessa fyra punkter och gå djupare in på hur massmedia gestaltar de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
Detta val är gjort för att statsvetenskapen skall framkomma i uppsatsen och med dessa punkter kan analysen fokusera på de problemen utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. Det är viktigt att
analysera hur massmedia gestaltar detta ämne eftersom Sverige har ratificerat konventioner som står för alla barns rättigheter.
Denna uppsats kommer att med den kvalitativa innehållsanalysen att undersöka hur dessa fyra punkter framkommer i de 71 olika artiklarna. Därefter kommer uppsatsskrivaren att kunna sammanfatta ett slutresultat som ger svar på hur dessa tidningar gestaltar de försvunna
11
ensamkommande flyktingbarnen. Denna analys kommer även att titta på vad det är som
nyhetsartiklarna handlar om, stämmer debatten överens med nyhetsartiklarna. Vilka aktörer är det som skriver, skriver olika aktörer om samma saker eller olika saker? Vilka är det som för debatten?
3.2 Massmedias dagordningsmakt
Dagordningsmakten är det som Robert Entman kallar urvalet, vad det är som syns och tas upp i massmedia. Dagordningsmakten är den makt som massmedia har när de väljer vilka ämnen som ska få synas och nå ut till medborgarna. Entman sa också att massmedia inte är särskilt framgångsrika i att styra vad medborgarna har för åsikter men massmedia är väldigt framgångsrika i vad
medborgarna har åsikter om (Asp 1999).
Dagordningseffekten är en lyckad överföring från massmedias dagordning till allmänhetens dagordning av en prioriterad fråga Massmedias urval anses ha en högre status detta påverkar vad medborgarna finner vara intressant (McCombs, 2006).
Detta förklarar dagordningsmakten väldigt bra. Det är detta som gör massmedia till en viktig del av samhället, med makt och inflytande över politiken. Politiken bygger på att kommunikationer ut till olika aktörer skall fungera, massmedia är en viktig del av den kommunikationen (Anckar et.al.
2013). De skriver om olika ämnen och händelser och dessa nyheter når ut till befolkningen som en informationstext. Det är därför väldigt viktigt i massmedias urval att det blir en rättvis framställning av vad som sker i samhället samt världen. Det är inte enbart massmedia som väljer vad som skall vara på dagordningen utan det är också olika aktörer både inom och utanför massmedia samt medborgarna som läser som är med och avgör vad det är som kommer på dagordningen (Anckar et.al,. 2013).
Ett exempel på massmedias makt uppdagades i februari 2015 när Jens Mikkelsen journalist på
Sydsvenskan uppmärksammade två ensamkommande flyktingbarn i Malmö som försvann efter att de gripits av vakter när de plankade på ett tåg (Mikkelsen, 2015). Massmedia uppmärksammade dels deras försvinnande och att polisens intresse för att återfinna dem inte ens existerade. Efter
massmedias påtryck och efter medborgarnas kritik mot polisen startades en eftersökning och de två ensamkommande flyktingbarnen återfanns snart i Danmark. Detta exempel visar hur massmedias dagordningsmakt faktiskt påverkar medborgare i att bilda en åsikt kring det massmedia väljer att rapportera om och hur viktigt det är att massmedia lyfter problem som finns i samhället. Den kvantitativa delen av uppsatsen sammanställer ett diagram för att visa hur pass mycket massmedia skriver om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
4 Forskningsdesign
I kommande avsnitt introduceras det valda material som analyseras i denna studie, samt hur detta material har valts ut. I denna sektion redogörs också för de metodologiska utgångspunkterna som ligger till grund för uppsatsen.
4.1 Material
Material
Valet av material är ett total urval ifrån Linnéuniversitetets mediearkiv Retriever baserat på sökningar av specifika sökord. Eftersom det är ett totalurval så skall inga artiklar rörande de försvunna ensamkommande flyktingbarnen ha missats. Uppsatsskrivaren har använd sig av dessa sökord: asylsökande, avviken, avvikna, barn, ensamkommande, flyktingbarn, försvunnen, försvunna, saknad, saknade. Dessa sökord har används i olika kombinationer för att få fram de 71 stycken olika artiklarna. De flesta artiklarna kommer ifrån sökningen: försvunna ensamkommande. De andra kombinationerna har lett till samma sökresultat med undantag för ett fåtal artiklar som dykt upp extra. Uppsatsskrivaren har även gjort sökning på ordet ensamkommande och i den sökningen har uppsatsskrivaren läst igenom hela sökresultatet och valt ut de artiklarna som handlar om försvunna ensamkommande flyktingbarn. Detta gjordes för att ingen artikel skulle missas.
Materialet är ifrån sex olika rikstäckande dagstidningar. Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska dagbladet, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten är de dagstidningarna som uppsatsen har hämtat artiklarna ifrån. Sökningen gjordes från 1 januari 2007 till 1 april 2015, tidsperioden för dessa artiklar sträcker sig således över en åttaårig tidsperiod. Valet av tidsperioden baseras efter de år som uppsatsen använder sig av Migrationsverkets statistik över hur många ensamkommande flyktingbarn som har försvunnit. 2006 infördes en ny lag där kommunerna erhöll ansvaret kring de
ensamkommande flyktingbarnens boenden. Uppsatsskrivaren valde att inte använda sig av artiklar som berör de försvunna ensamkommande flyktingbarnen innan lagändringen (Gunnarsson, 2008).
Detta val gjordes baserat på att uppsatsskrivaren inte vill jämföra före och efter lagändringen utan vill fokusera på hur problemet gestaltas med de lagar som är aktuella idag.
Artiklarna består både av nyhetsartiklar samt debattartiklar. Antalet nyhetsartiklar är 49 stycken varav 20 av dem är TT nyheter. 17 artiklar är debattartiklar och fem stycken artiklar är så kallade litteraturartiklar, som skrevs i samband med att Mikkelsen och Wagner gav ut sin bok ”De förlorade barnen”.
Materialet används på två olika sätt, det första är för att analysera artiklarna med hjälp av uppsatsens
13
frågeställningar. Frågeställningarna är indelade i olika underrubriker i analysdelen för att tydliggöra resultaten. Vissa av dessa 71 artiklar sållas bort under den första analysen eftersom det finns artiklar som är likadana och som är publicerade i flera tidningar. Detta beror bland annat på att
dagstidningarna har köpt färdiga artiklar från TT. I analysen kommer uppsatsskrivaren att skilja mellan nyhetsartiklar, debattartiklar och litteraturartiklarna för att kunna jämföra dem med varandra.
Det andra sättet som materialet används på är att sammanställa hur många artiklar som publicerats från 1 januari 2007 till 1 april 2015 angående de försvunna ensamkommande flyktingbarnen, och där kommer alla enskilda 71 artiklar att räknas. Detta redovisas i ett diagram som är framställt i
programmet Excel.
4.2 Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys användes till en början för att komplettera kvantitativa analyser, detta har utvecklats på senare tid till en självständig metod som kan användas självständigt, utan den
kvantitativa. När kvalitativ innehållsanalys används kodar och identifierar forskaren teman samt mönster i innehållet ifrån ett textmaterial (Bergström, et.al, 2012).
Det som forskaren skall fokusera på är orden och konceptet i texten så att forskaren sedan kan dra slutsatser om det övergripande syftet. Användningen för denna metod ser lite olika ut, forskare kan använda det till att organisera samt kategorisera innehållet i en text eller också för att kritiskt granska texten (Marshall, et.al, 2011).
För denna uppsats kommer den kvalitativa innehållsanalysen att användas för att
frambringa det väsentliga innehållet genom noggrann läsning av texternas delar, textens helhet samt textens kontext. Fördelen med kvalitativ innehållsanalys är att det är det centrala som forskaren är ute efter att fånga in som också anses vara det som är av värde i en text. Med andra ord anses vissa delar av texten vara viktigare än andra. En annan fördel är att forskaren kan tolka mellan raderna vilket ett mekaniskt räknande inte kan göra (Esaiasson, et.al, 2012).
Detta gör så att uppsatsskrivaren i denna uppsats kommer kunna sålla bort det som inte är av värde för analysen och endast fokusera på att hitta det som är väsentligt. Därav blir analysen i denna uppsats något bättre än om den enbart hade varit kvantitativ (Boolsen, 2007).
Denna metod används i denna uppsats så att uppsatsskrivaren kan läsa och tolka de utvalda artiklarna och analysera dessa.
Den kvalitativa innehållsanalysen kommer i denna uppsats att användas för att kunna undersöka hur massmedia gestaltar problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen samt hur
massmedia diagnostiserar orsakerna till detta problem. Uppsatsskrivaren kommer också att analysera hur tidningarna i sina artiklar framhåller de moraliska aspekterna samt hur massmedia ser på
lösningar till detta problem.
Genom den fria tolkningen kommer uppsatsskrivaren att tolka de problem som massmedia gestaltar i sina artiklar. I denna kvalitativa innehållsanalys läser först uppsatsskrivaren övergripande och
analyserar vad som framkommer, sedan kommer en djupare läsning av artiklarna att ske. Då kommer också analysen att gå in djupare med tolkningar. Den tredje läsningen kommer vara till för att
uppsatsskrivaren skall läsa med en djupare förståelse. Analysen kommer alltså att bestå av tre olika slags läsningar med tillhörande analys. Det är artiklarna som helhet som kommer att analyserar och inte endast delar av dem.
Uppsatsskrivaren är medveten om att det kan komma reaktioner på varför diskursanalys inte är vald som metod, och det är bland annat eftersom det redan finns tidigare uppsatser som fokuserar på ensamkommande flyktingbarn utifrån den metoden. Denna uppsats vill kunna bidra med en analys som bygger på en annan metod än de som tidigare är skrivna. Nackdelen med den kvalitativa
innehållsanalysen är att uppsatsskrivaren måste tolka texten. Tolkningen kan skilja sig mellan person och person, således kan resultatet variera efter vem det är som tolkar (Marshall, et.al, 2011).
4.3 Kvantitativ analys
En liten del av kvantitativ analys finns med i denna uppsats, för att visa hur pass mycket ämnet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen finns med på massmedias dagordning. Detta kommer inte att jämföras med andra ämnen som finns med på medias dagordning, utan kommer visa hur ofta och hur många artiklar som det finns angående de försvunna ensamkommande flyktingbarnen under den åttaåriga tidsperioden.
I en kvantitativ innehållsanalys räknar uppsatsskrivaren antalet förekommande ord och mäter med hjälp av det (Bergström, et.al, 2012). I denna kvantitativa analys behövs inget innehåll analyseras utan snarare uppkomsten av dessa artiklar i en bestämd tidsperiod. Därför kommer denna analys att använda sig av samma ordsökningar som i den kvalitativa analysen, alltså: asylsökande, avviken, avvikna, barn, ensamkommande, flyktingbarn, försvunnen, försvunna. Dessa sökord har används i olika kombinationer i sökningarna. Dessa sökord kommer att hjälpa analysen att undersöka hur flödet av dessa artiklar ser ut, hur ofta samt hur många de är. Denna analys kommer med hjälp av Linnéuniversitetets mediearkiv söka och få fram dessa artiklar och sedan sammanställa ett diagram som visar antal artiklar på den bestämda åttaårig tidsperiod mellan 1 januari 2007 och 1 april 2015.
Sammanställningen är gjord i ett Exceldokument där resultatet redovisas i linjediagram.
15
4.4 Tillvägagångsätt
I denna sektion presenteras det praktiska tillvägagångssättet för denna studie. Den kvalitativa innehållsanalysen utfördes i olika steg vilka presenteras nedan.
Det första steget var att allt insamlat material lästes igenom övergripande utan några frågor till materialet. Uppsatsskrivaren har läst alla artiklar i fysisk form och i denna första läsning sorterade uppsatsskrivaren ut alla artiklar efter vilken typ av artikel de var. Nyhets-, debatt samt
litteraturartiklar är de olika artikelformerna som finns med bland materialet.
I det andra steget togs uppsatsens frågeställningar med i läsandet, uppsatsskrivaren läste materialet med Etmans fyra punkter:
1. Definiera problemet hur väljer massmedia att presentera problemet kring de ensamkommande flyktingbarnen försvinner?
2. Diagnostisera orsakerna till problemet vad är det som gör att ensamkommande flyktingbarn försvinner?
3. Konstatera de moraliska aspekterna – medborgarnas reaktioner hur ser debatten ut?
4. Rekommendationer på lösningar att ensamkommande flyktingbarn försvinner
Utefter dessa punkter har uppsatsskrivaren tolkat svaren på punkterna med hjälp av kvalitativ innehållsanalysen. Svaren på frågorna antecknades i ett dokument vid sidan av uppsatsen för att uppsatsskrivaren skulle kunna ha uppsikt över vilken artikel som sa vad samt för att kunna se skillnader och likheter. Detta textdokument sammanställdes därefter och den sammanställningen är således denna uppsats analys- samt resultats del.
I det tredje steget tittade uppsatsskrivaren även på vilka aktörer det var som skrev, detta antecknades likaså i dokumentet som sedan sammanställdes.
Resultaten som uppkom i analysen och i det nya dokumentet presenteras i analys- samt resultat delen.
5 Analys och resultat
I denna sektion presenteras uppsatsens analys samt resultatet av analysen. Denna sektion är indelad i fyra underrubriker för att lättare kunna svara på uppsatsens frågeställningar. Underrubrikerna är samma som de fyra punkterna som Entman beskrev i gestaltningsteorin. Själva analysen har använt sig av kvalitativ innehållsanalys som metod för att kunna analysera materialet utefter dessa fyra frågeställningarna.
5.1 Hur massmedia gestaltar problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen
Uppsatsens analys består av tre olika typer av artiklar och de är nyheter, debatt och litteratur artiklar.
Dessa tre olika typer av artiklar gestaltar något olika kring problemet om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
Debattartiklarna har en mer hårdare ton än de två andra typerna av artiklarna, de är också mycket mer kritiska. Debattartiklarna förklarar med sitt berättande mer ingående på problemen och använder sig av verkliga händelser, verkliga personer och bygger upp artikeln på ett personligt plan. Dessa artiklar är långa i jämförelse med nyhetsartiklarna.
Debattartiklarna reflekterar även åsikterna som den personen som har skrivit artikeln har kring ämnet. I artikel nummer 9 som är skriven av Emma Henriksson på Aftonbladet är texten väldigt beskrivande och det är många frågeställningar i texten. Emma skriver denna artikel som representant för Kristendemokraterna. Artikeln är därmed vinklad utifrån deras åsikter som parti samt hur de i partiet ser på problemet. I artikeln lyfter Emma upp Kristendemokraternas förslag på lösningar på problemet samt vilka som bär ansvaret över problemet.
”Över 1000 barn har försvunnit de senaste fem åren. Det är oacceptabelt. Dessa barn har kommit till Sverige ensamma och har oftast ingen som bryr sig om dem. Så vem ska bry sig om de spårlöst försvinner?” (Aftonbladet, artikel 9, 2013-08-05)
I detta textstycke som är citerat ifrån Emma Henrikssons artikel Vem ska bry sig om alla försvunna flyktingbarn från 2013 innehåller texten fakta, ett ställningstagande samt en frågeställning. Detta är väldigt typiskt för de debattartiklar som skrivits kring ämnet. De 17 debattartiklarna som används i denna analys har alla samma strukturer som dem uppsatsskrivaren väljer att citera.
17 Ett annat exempel på en debattartikel är:
”Barnen har tagit sig hela vägen till detta nya och främmande land med båtar, under lastbilar, i kylrum och till fots. De är överlevare. När de äntligen kommer fram väljer ändå hundratals årligen att avvika från socialtjänstens boenden, precis som nioåringen i Malmö. Hur reagerar myndigheterna?” (Expressen, artikel 35, 2015-02-17)
Även i detta citat från Diamant Salihus artikel ”Lägg inte skulden på barnen som kommer till Sverige utan sina föräldrar” från 2015 framkommer både fakta samt en frågeställning. Diamant väljer även att använda sig av ordet avvika istället för att försvinna, vilket är ganska annorlunda från alla andra nyhetsartiklar. De svenska myndigheterna använder sig av ordet avviken eller tillexempel som Migrationsverket använder sig till och med av frivilligt avvikna i sin statistik (Migrationsverket statistikfunktionen 2015). Detta är även något som skiljer debattartiklarna åt, hur personen bakom artikeln väljer att formulera sig kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Det i sig kan anses vara ett ställningstagande från de som skriver. Dock är inte det uppsatsens syfte att diskutera eller analysera valet av ord och ordens olika innebörd.
I de två citaten ovan framkommer det att debatt artiklarna är kritiska till att de ensamkommande flyktingbarnen försvinner, de är väldigt hårda i sin beskrivning. Med hård menas att de har en
negativ ton och är kritiska till att de ensamkommande flyktingbarnen försvinner. Gemensamt för alla 17 debattartiklarna är att de tar ställning över att detta är ett problem, de pekar ut vems ansvar
problemet är samt att de kommer med förslag på lösningar för problemet. I dessa 17 debattartiklar finns ett undantag. Det är Ronnie Sandahls artikel ”Du och jag är de utsatta barnens största problem”(Aftonbladet, artikel 3, 2015-02-17). I denna artikel är det inga frågeställningar alls, han skriver klart och tydligt att det är allas fel att ämnet kring de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen inte diskuteras. Artikeln är således ett långt ställningstagande från Ronnies sida. En nyhetsartikel som ett jämförande exempel tar ingen ställning utan de artiklarna är istället opartiska.
De flesta av de 49 nyhetsartiklarna är korta artiklar, nästintill som notiser. 23 stycken av de 49 nyhetsartiklarna är TT nyheter, vilket menas att artikeln är köpt. I nyhetsartiklarna framkommer inte några personliga reflektioner eller ställningstaganden ifrån journalisten som skrivit således är de snarare informations texter och andras åsikter kring ämnet kan nämnas så som intervju personer, subjektivt.
”Ännu en gång har ensamkommande kinesiska barn försvunnit i Sverige. I helgen försvann två barn i Stockholmsområdet från myndigheternas förvar. I somras försvann fler än 20 kinesiska barn.” (Aftonbladet, TT, artikel 12, 2007-12-03)
Detta är ett exempel på hur en sådan kort artikel kan se ut. Citatet ovan är artikeln i sin helhet. I princip är det en informations text över att det har hänt, inget annat läggs in i artikeln. Det finns även de nyhetsartiklarna som är något längre, de går in på vad som har hänt samt tar upp hur problemet ser ut i sin helhet med statistisk och verkliga fall. Dessa nyhetsartiklar som är av det längre slaget har oftast någon som de intervjuat och förmedlar den personens åsikter samt hur de ser på problemet.
Artiklarna tar aldrig upp journalistens egna åsikter kring ämnet. Nyhetsartiklarna är således opartiska och subjektiva. Nyhetsartiklarna kring de försvunna ensakommande flyktingbarnen uppkommer oftast i samband med en annan nyhet. Som ett exempel är när prinsessan Madeleine folkbokförde sig i Sverige och Expressen fick en intervju med henne. Då berättade prinsessan i intervjun att hon har varit på en konferens angående människohandel i Stockholm. Därmed uttalade hon sig om problemet kring ensamkommande flyktingbarnen som försvinner (Expressen, artikel 32, 2015-03-30). Artikelns syfte var inte att skriva om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen utan deras syfte var att få skriva om prinsessan angående hennes flytt till Sverige. Ett annat exempel är när Expressen skrev om försvunna personer i Sverige, då var det inte fokus på de ensamkommande flyktingbarnen som försvinner utan på svenska medborgare som försvunnit. På ett ställe i artikeln nämner artikelns intervju-person Anders Hurtig de ensamkommande flyktingbarnen.
”När de får avslag på ansökan så går de under jorden, säger han.”(Expressen, artikel 40, 2012-07-20)
Han menar då att kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn har fler försvinnanden eftersom de går under jorden om de får avslag på sin ansökan om asyl. Resterande av artikeln handlar om personer som försvinner och vad de vanligaste orsakerna är till att medborgare försvinner.
Av det insamlade materialet är det endast tre stycken av nyhetsartiklarna som tar upp ämnet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen utan att vara i anslutning till någon specifik händelse.
Resterande artiklar uppkommer antingen när det var flera fall av Kinesiska ensamkommande flyktingbarn som försvann, när Mikkelsen samt Wagner släppte sin bok, i anslutning till en annan nyhet eller som de flesta artiklarna av materialet när två pojkar försvann från Malmö centralstation efter att de blivit nedbrottade av en vakt. Hela 32 stycken artiklar av det insamlade materialet som är nyhetsartiklar handlar om fallet i Malmö. Sju stycken av artiklarna uppkom i samband med en annan
19
nyhet, 6 stycken artiklar handlar om de Kinesiska ensamkommande flyktingbarnen, tre stycken artiklar handlar om ämnet utan att vara i anslutning till någon specifik händelse och en nyhetsartikel kom i anslutning till att Wagner och Mikkelsen släppte sin bok.
Litteraturartiklarna tar upp ämnet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen i samband med ett aktuellt boksläpp. Dessa artiklar skildrar ämnet efter hur det skildras i böckerna samt är mer som en recension av boken. Journalisten skriver subjektivt om ämnet och tar där med inte upp sina personliga värderingar. De mest förekommande är att de aktuella författarnas skildringar gestaltas i artikeln. Således kan det även förekomma att journalisten intervjuar författarna i samband med bok släppet.
”Wagner och Mikkelsen har skrivit ett gediget reportage om det sorliga fenomenet med ensamkommande flyktingbarn som en dag plötsligt är borta. Några försvinner efter beslut om avvisning, andra kommer aldrig så långt i processen. I boken får siffrorna kött, blod och namn.”(
Svenska Dagbladet, artikel 58, 2015-06-08)
I citatet ovan framkommer ett exempel på hur Sam Sundberg som är journalist till artikelns subjektivitet framkommer i artikeln. Sam Sundberg skriver artikeln utefter hur Wagner och
Mikkelsen skildrar ämnet i boken. Journalisten till artikeln skriver således inte ut sina egna åsikter utan skildrar författarnas åsikter i form av en recension. Det mest förekommande i litteraturartiklarna är att journalisten sammanfattar bokens innehåll på ett beskrivande sätt och använder sig utav
exempel i boken. Dessa litteraturartiklar är därmed en sakprosatext. De enda litteraturartiklarna skriver om är Wagner och Mikkelsen bok, det har inte kommit någon annan bok under denna 8 åriga tidsperiod som uppsatsen fokuserar på.
5.2 Massmedias diagnos om orsakerna till att ensamkommande flyktingbarn försvinner
Diagnosen kring orsakerna bakom de ensamkommande flyktingbarnens försvinnande ser olika ut i de olika typerna av artiklar.
”Sverige har genom Barnkonventionen åtagit sig att skydda barn som befinner sig i landet, oavsett legal status. Det är därför oacceptabelt att barn i Sverige försvinner varje år – utan att myndigheterna tar ett samlat ansvar” (Dagens Nyheter, artikel 29, 2010-08-27).
Citatet ovan är skrivet i Dagens nyheter av Helena Karlén och Katarina Mohlin vilka är
representanter för Ecpat samt försäkringsbolaget If. Det mest förekommande i debattartiklarna är som citatet från deras debattartikel, att orsakerna kring de ensamkommande flyktingbarnens försvinnande ligger hos Sveriges myndigheter. Helena och Katarina skriver vidare i sin artikel att Migrationsverket, Socialtjänsten samt Polisen är de tre myndigheter som bär det främsta ansvaret över dessa barn samt att bristen på samarbete mellan dessa myndigheter gör det möjligt att många ärenden kan falla mellan stolarna. Bristen på samarbete mellan de olika myndigheterna menar Helena och Katarina är orsaken till varför ensamkommande flyktingbarn kan försvinna spårlöst.
Att Polisen, Migrationsverket samt Socialtjänsten inte tar sitt ansvar är inte Helena och Katarina ensamma om att skriva, utan det är det mest förekommande bland debattartiklarna i uppsatsens material. Diamant Salihu som skriver för Expressen skriver likt Helena och Katarina att Polisen tar dessa ärenden om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen med ointresse. Diamant skrev sin artikel fem år efter Helena och Katarina trots att det har passerat så många år emellan dessa artiklar så tar de upp samma orsak till problemet. Diamants artikel kom i samband med Malmöfallet 2015, och han beskriver hur poliserna till en början var helt ointresserade av att eftersöka pojkarna när de försvunnit däremot efter att media uppmärksammade detta och medborgarna reagerade så började Polisen en eftersökning. Polisens eftersökning blev lyckad då de fann pojkarna snart efter att ärendet påbörjades.
”Ge inte barnen skulden, utan kräv ansvar från polisen, Migrationsverket och Socialstyrelsen.
De accepterar att hundratals barn lever i skuggsamhället. Utan tillgång till skola, sjukvård och nödvändigt skyddsnät som förhindrar att de riskerar att bli sexslavar, säljer droger eller utnyttjas på andra sätt” (Expressen, artikel 35, 2015-02-17)
I citatet ovan börjar Diamant att uppmana att ingen skall skuldbelägga barnen vilket faktiskt även förekommer i ett fåtal debattartiklar. I dessa artiklar skriver de rakt på sak att det är de
ensamkommande flyktingbarnens egen fel däremot skriver de att de väljer att avvika i fruktan för att få avslag på sin asylsökan.
”Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar avviker från boenden av rädsla för att skickas tillbaka till hemlandet.” (Sydsvenskan, artikel 46, 2010-12-23)
Mia Sandgren som har skrivit artikeln intervjuar personal på ett transitboende i Trelleborg som säger att de vet mycket lite om de ensamkommande flyktingbarnen som försvinner innan de ens hinner söka asyl. Däremot tror de att vissa av dem avviker för att de ensamkommande flyktingbarnen är
21 rädda för att få avslag på sin ansökan.
Ronnie Sandahl som skriver för Aftonbladet skriver i sin debattartikel från 2015-02-17 att det är du och jag som är de utsatta barnens största problem. Han menar att medborgarna i samhället har ett ansvar till att detta ämne inte diskuteras mer än det i nu läget gör. Ronnie skriver i sin artikel att när någon specifik händelse så som Malmöfallet riktar rampljus över problemet över de försvunna ensamkommande flyktingbarnen så bryr sig väldigt många samt engagerar sig för stunden likväl så fort ämnet försvinner från tapeten så är det inte många som längre heller engagerar sig. Detta framkommer som en orsak till problemet enligt honom.
I nyhetsartiklarna är förklaringen om orsakerna kring de ensamkommande flyktingbarnens
försvinnanden väldigt olika. Aftonbladet skrev 2015-02-23 angående Malmöfallet att de två pojkarna som blev nedbrottade hade rymt från sitt HVB-boende1 för att leta efter deras storebror. Artiklarna kring fallet i Malmö är ett specifikt fall så de pojkarnas orsak till försvinnandet behöver inte vara representativt för alla försvunna ensamkommande flyktingbarn. Alla nyhetsartiklar som handlade om Malmöfallet skrev att de försvann för att leta efter sin storebror.
”En del av dem reser säkert vidare. Men varken det eller att de som fått avslag på sin ansökan håller sig undan kan vara hela förklaringen. Man undrar vart alla tar vägen.”
(Sydsvenskan, artikel 47, 2010-02-10)
Citatet ovan är från Kent Axelssons artikel i Sydsvenskan där han intervjuar kriminalinspektör Christina Ullsten vid Rikskriminalpolisen. Christina konstaterar följaktligen att det finns de
ensamkommande flyktingbarnen som försvinner eftersom de reser vidare eller får avslag men också att det borde finnas andra förklaringar som inte är kända för dem på rikspolisen. De nyhetsartiklar som handlar om de Kinesiska försvunna ensamkommande flyktingbarnen skriver inte någon orsak till försvinnandet. De konstaterar att de har försvunnit och att ingen vet orsaken till det. I
Aftonbladets artikel från 2008-01-24 skriver journalisten Wolfgang Hansson om två Kinesiska flyktingpojkar som försvann och sedan hittades. Polisen hade haft span på pojkarna och kunde gripa barnsmugglare som använde ensamkommande flyktingbarn till människohandel.
”Normalt stannar de kinesiska barnen bara en eller två nätter, berättar Björn Englund, kanslichef i Sigtuna kommun.
- Sedan är de försvunna” (Aftonbladet, artikel 13, 2008-01-24).
1 HVB-Boenden: Hem för vård eller boende
Även i denna artikel verkar orsaken till de ensamkommande flyktingbarnens försvinnande oklar, tills att Polisen hittat dem. De som jobbar på boendet där de ensamkommande flyktingbarnen kommer till verkar inte ha någon koll på vad som faktiskt händer med flyktingbarnen eller orsakerna till
försvinnandena.
Det mest förekommande i nyhetsartiklarna är just att artiklarna konstaterar att de har försvunnit med en oklar orsak till försvinnandet.
Litteraturartiklarna skriver om Wagners och Mikkelsens syn på orsakerna till att de ensamkommande flyktingbarnen försvinner efter vad de skrev i deras bok.
”De flyktingöden som skildras av Wagner och Mikkelsen bildar ingen enhetlig bild av vad som händer de försvunna barnen. Ali göms av asylaktivister, Ghazi tvingas sälja droger, Kardo blir prostituerad, Muna tycks hållas mot sin vilja men kan inte återfinnas. Vad som däremot blir tydligt är att en ogin flyktingpolitik skapar förutsättningar för trafficking, livegenskap och misär” (Svenska Dagbladet, artikel 58, 2013-06-08).
Wagner och Mikkelsen skildrar olika orsaker till de ensamkommande flyktingbarnens försvinnande, detta stämmer även överens med de övriga typerna av artiklarna i uppsatsens material. Det
framkommer både i debatt- och i nyhetsartiklarna att det finns många olika orsaker till försvinnandena. Det som gör boken speciell är att författarna letar upp några av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen och skriver om deras personliga öden. Det som litteraturartiklarna sedan gör är att skriva en recession om bokens innehåll.
5.3 Massmedias moraliska aspekter
I Entmans fyra punkter står moraliska aspekter för medborgarnas reaktioner samt hur massmedias debatt ser ut. Dock fokuserar inte denna analys på effekterna bland medborgarna. Det finns däremot ett exempel bland det insamlade materialet där massmedias dagordnings makt uppenbaras. Det var när polisen i Malmöfallet gick ut i massmedia och informerade om att de inte eftersökte de två ensamkommande flyktingpojkarna som försvann, och som sedan startade en eftersökning efter påtryck både från massmedia samt från medborgarna (Mikkelsen, 2015).
Denna analys fokuserar således på hur debatten har sett ut under den 8 åriga tidsperiod som materialet är hämtat ifrån. Nedan redovisas ett linjediagram över hur många artiklar som finns
angående de försvunna ensamkommande flyktingbarnen från 1 januari 2007 till 1 april 2015. Y axeln visar antal artiklar i relation till X axeln som visar årtalen. Det som framkommer i diagrammet är att dessa 71 artiklar som uppsatsens material består av är mer än hälften skrivna 2015. Det var då de två
23
ensamkommande flyktingbarnen i Malmö försvann. 2013 är det år det kom nästflest artiklar och det var i samband med att Wagner och Mikkelsen gav ut sin bok. 2007 kom det också en del artiklar och analysen visar att det var i samband med att de Kinesiska flyktingbarnens försvinnande
uppmärksammades. Analysen visar därmed att när det inte finns någon specifik händelse som massmedia kan rapportera om så skriver de inte om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
Detta diagram ger således en bild över hur pass mycket de försvunna ensamkommande flyktingbarnen finns med på massmedias dagordning.
Debattartiklarna har uppkommit i samband med nyhetsartiklarna, således finns inte debatten i massmedia när det heller inte finns nyheter kring ämnet. De aktörer som skriver debatt artiklarna är först och främst tidningarnas egna journalister och krönikörer. Fyra stycken av de 17 debattartiklarna är skrivna av aktörer som inte är anställda som journalist. I Aftonbladet har Emma Henriksson (2013-08-05, artikel 9) ifrån Kristendemokraterna skrivit två debattartiklar en av dem skrev hon tillsammans med sin partikamrat Caroline Szyber (2013-03-26, artikel 12). I Dagens nyheter har även Maria Larsson som är barn- och äldreminister ifrån Kristendemokraterna skrivit en debattartikel (2014-02-24, artikel 16). De som har skrivit för Kristendemokraterna har i sina artiklar presenterat hur partiet ser på problemet samt hur partiet ser på eventuella lösningar.
Det har inte funnits några andra representanter från andra partier i det insamlande materialet.
Ordförande för Ecpat Sverige och kommunikationsdirektören för försäkringsbolaget if skrev en debattartikel tillsammans i Dagens nyheter (2010-08-27, artikel 29). Helena och Katarina som de heter skriver i sin debattartikel hur Ecpat samt hur If ser på de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen, de skriver öppet om vad de tycker kan förbättras och pekar på de problem som finns.
Det som skiljer åt mellan när tidningens egna anställda skriver en debattartikel och när en utomstående skriver som representant för ett parti eller en organisation är att journalisterna kan skriva mer på ett personligt plan och efter sina egna personliga åsikter. När representanterna skriver
0 5 10 15 20 25 30 35
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal
Antal artiklar per år
gestaltar de problemet utefter vad deras parti eller organisation står för, det bidrar till att artiklarna blir mer formella.
”Problemen med hur ensamkommande asylsökande barn tas om hand har periodvis diskuterats livligt. Ecpat för i dagsläget dialog med Migrationsverket om hur mottagningen av barn kan förbättras för att öka barnets säkerhet” (Dagens Nyheter, artikel 29, 2010-08-27).
”Vissa saker känns för självklara för att ens uttala. Att ett barn är ett barn, till exempel. Oavsett om det är ett ensamkommande eller omhuldat av en familj. Principiellt är det lika självklart att samhället har ett ansvar för att barn inte ska fara ill. Men hur det ska gå till är inte alltid lika givet” (Dagens Nyheter, artikel 23, 2015-02-25).
Ovan ser vi två exempel, det första är från Helenas och Katarinas debattartikel och det undre är Amanda Björkmans som är anställd på Dagens nyheters debattartikel. Således finns det en formell debatt där organisationer och partier skriver om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen och en debatt som är på ett mer personligt plan. Journalisterna beskriver oftast problemen i debattartiklar efter specifika fall eller intervjuar personer som har varit med om det på något sätt. Att dessa
ensamkommande flyktingbarn försvinner varje dag i Sverige är inget som massmedia har på sin dagordning, ämnet dyker endast upp i massmedia när det är något utöver det vanliga som händer.
5.4 Massmedias lösningar kring de försvunna ensamkommande
Även lösningarna på problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen skiljer sig i massmedia. Helena och Katarinas debattartikel tar upp flera förslag på åtgärder för problemet. Ett av förslagen är att redan när det ensamkommande flyktingbarnet anländer så skall den få ett eget
ombud. De skriver också i sin artikel att ensamkommande som kommer på anknytning borde folkbokföras så att det går att ha koll på vart dessa flyktingbarn tar vägen. Att DNA-analysera de barn som kommer på anknytning är även ett förslag som framkommer i artikeln, det förslaget
grundar sig i att ett DNA-test skulle bevisa om barnet verkligen är släkt med dem som de kommer på anknytning till. Det finns fall där ensamkommande flyktingbarn kommer på look-a-likes pass, det vill säga pass som tillhör någon annan. Detta händer i samband med människosmuggling och människohandel.
”Viktigast av allt är att alla barn ska ha rätt till samma skyddsnät, oavsett hur de kommer till Sverige.
Skillnaderna är idag stora mellan hur väl kommuner behandlar ärenden med barn i
25
migrationsprocessen. En gemensam arbetsprocess för kommunerna måste tas fram” (Dagens Nyheter, artikel 29, 2010-08-27)
Emma Henriksson ifrån Kristendemokraterna skriver i Aftonbladet likt Helena och Katarina i sin debattartikel (artikel 9, 2013-08-05). I Emmas debattartikel menar hon och Kristendemokraterna att lösningen är att de ensamkommande flyktingbarnen behöver ett kontaktnät, därför bör de inom 24 timmar efter att dem anlänt ha fått tilldelat sig en god man. Hon menar i sin artikel att det är viktigt att dessa ensamkommande flyktingbarn snabbt får trygga rutiner i sina liv, genom boende samt att de skall få en snabb placering på något boende i någon kommun.
Maria Larsson som är barn- och äldreminister skriver även för Kristendemokraterna i Dagens nyheter och hennes förslag på lösningar är att myndigheter och aktörer borde samarbeta med varandra bättre.
”Exempel finns på ensamkommande barn som avvikit från den kommun de var placerade i men inte eftersökts på grund av tolkningen av det så kallade vistelsebegreppet” (Dagens Nyheter, artikel 26, 2014-02-24).
Maria pekar på att det finns problem mellan Socialtjänsten och Polisens samverkan. De flesta av debattartiklarna tar upp samma lösning som Maria, att det är samverkan mellan de olika
myndigheterna i Sverige som behöver förbättras. I Göteborgs-Posten skriver Jannika Wasastrejna också om vikten av att de ensamkommande flyktingbarnen behöver trygghet, att Migrationsverket och kommunerna bör förbättra sin samverkan med varandra (artikel 46, 2011-02-28). Jannika lägger även stor vikt i sin artikel på att Sverige har skrivit på FNs barnkonvention och att det därför är viktigt att göra det som är bäst för barnen. Eftersom Sverige är ett demokratiskt land som har åtagit sig konventioner som skall skydda barn så är det enligt Ronnie Sandahl på Aftonbladet inte endast myndigheternas ansvar utan även medborgarnas samt massmedias ansvar. Han menar att problemet är viktigt att få med på massmedias dagordning samt att medborgarna får vetskap om detta problem.
Ronnie menar att detta problem är något som kommer upp på tapeten då och då, att svenska folket engagerar sig och har åsikter om detta problem i hettans stund. Så fort ämnet inte längre är
omdiskuterat i massmedia så försvinner också engagemanget för att motverka problemet
(Aftonbladet, artikel 3, 2015-02-17). Det finns två stycken debattartiklar bland materialet som ger förslag på att låsa in barnen som lösning på att de ensamkommande flyktingbarnen försvinner. Båda dessa artiklar är skrivna i DN den ena är skriven 2007-07-08 av Hanne Kjöller och det är Ulla Ahlbäck från Rikskriminalpolisen som uttalar sig om detta i en intervju. Ulla menar att de svenska myndigheterna är fega som inte ingriper när ensamkommande flyktingbarn försvinner.
”Fegheten består i att man inte låser in barnen” (Dagens Nyheter, artikel 31, 2007-07-08).
Den andra artikeln som menar att lösningen är att låsa in barnen är från 2015-02-25 och denna artikel skrevs i samband med att pojkarna i Malmö försvann. Amanda Björkman som har skrivit artikeln intervjuade polisassistenten Christian Frödén.
”Frödén menar att man därför borde i högre utsträckning borde placera dessa barn på låsta hem så länge de utgör en fara för sig själva” (Dagens Nyheter, artikel 23, 2015-02-25).
I nyhetsartiklarna är det mesta materialet skrivet i samband med Malmöfallet och därför är den största delen specificerad efter det fallet. De förslag på lösningar som framkommer i nyhetsartiklarna är bland annat att Polisen borde utöka sina resurser så att de har möjlighet att eftersöka försvunna ensamkommande flyktingbarn.
I flera artiklar så kritiserar både FN och barnombudsmannen att det kan försvinna så pass många barn ifrån Sverige under tiden som de är under svenska myndigheters ansvar.
”Efter ett möte med representanter för polisen, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Skolverket ska BO föreslå att regeringen tar fram en handlingsplan för att kartlägga hur detta kan
förebyggas”( Svenska Dagbladet, artikel 61, 2015-02-20).
I dessa artiklar framkommer ingen konkret lösning utan de menar att det ska inledas en undersökning som skall leda fram till en lösning. De skall kartlägga hur de ensamkommande flyktingbarnen kan försvinna, och sedan kunna få fram svar på hur de skall kunna lösa orsakerna (Dagens Nyheter, artikel 16, 2015-03-18). I många nyhetsartiklar framkommer inga förslag på någon lösning överhuvudtaget, utan de rapporterar endast kring fall där det har förekommit att ensamkommande flyktingbarn har försvunnit.
Litteraturartiklarna framställer lösningarna likt de ovan nämnda i debatt- och nyhetsartiklarna.
Dessa litteraturartiklar förmedlar det som tas upp i boken som Wagner samt Mikkelsen skrev.
”Varför tvingas de leva som papperslösa, skuggor som utnyttjas till prostitution, droghandel, tiggeri och barnarbete?
Svaret är att det svenska samhället – folk som du och jag – inte bryr oss. De som bryr sig mest om de här barnen är hallickar, knarklangare och andra opportunister som ser barnens utsatthet som en affärsmöjlighet” (Svenska Dagbladet, artikel 69, 2013-06-08).
27
Detta citat som är skrivet i Sam Sundbergs litteraturartikel nämner det som också Ronnie Sandahl berörde i sin debattartikel. En fältarbetare som inte benämnas vid namn är intervjuad av Sam i samband med Wagner och Mikkelsens boksläpp. Fältarbetaren menar att om de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen uppmärksammas mer och fler i det svenska samhället bryr sig om detta problem så ökar också chansen för att flyktingbarnens situation kan förändras till det bättre även Polisens ansvar tas upp i artikeln. De menar att polisernas engagemang till att eftersöka de försvunna ensamkommande flyktingbarnen är obefintlig. Många av litteraturartiklarna tar upp fallet om Muna som Wagner och Mikkelsen skriver om i sin bok. Muna är en somalisk flicka som
försvann från sin privatplacering och när hennes familjehem anmälde henne försvunnen tog Polisen inte det på allvar. Familjen fick till svar från en kommissarie som vägrade att leta efter henne att
”man får hoppas att det går bra för dem, att de har hittat tillbaka hem igen och att de inte finns på någon plats där de inte borde finnas. Man skulle kunna ligga på de här i flera år och förlänga efterlysningarna var tredje månad, men vad är skillnaden egentligen? Aktivt letar man ju inte efter dem” (Mikkelsen & Wagner, 2013).
Kommissariens ord har citerats i flera av litteraturartiklarna som ett skräckexempel på polisens bemötande när ett ensamkommande flyktingbarn försvinner.
”Migrationsverket tar inget ansvar utanför asylprocessen. Socialtjänsten ställer bara upp så länge flyktingbarnen finns i kommunen. Polisen bryr sig endast om att leta efter dem som inte vill bli hittade” (Expressen, artikel 39, 2013-07-15).
I expressen intervjuade Margareta Sörenson Wagner och Mikkelsen och citatet ovan fick hon som svar på vilken myndighet som har ansvaret över de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. I denna artikel presenteras inga förslag på lösningar men av citatet ovan kan man anta att författarna hade velat se att dessa myndigheter hade samarbetat med varand
6 Avslutande diskussion
I denna sektion sammanförs uppsatsens slutsatser samt hur analysen besvarade uppsatsens
frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras resultaten från analysen samt framtida forskningsförslag.
6.1 Slutsats
Uppsatsens frågeställningar besvarades i analysen med hjälp av det insamlade materialet. Det som redovisades i sektionen kunskapsöversikt har hjälpt denna uppsats att arbeta fram svaren på frågeställningarna.
Hur massmedia gestaltar de försvunna ensamkommande flyktingbarnen som var den första
frågeställningen, har sett olika ut beroende på vad för typ av artikel det har varit. Uppsatsen utgång visade att debattartiklar skrivs på ett subjektivt, personligt plan, oftast gestaltas journalistens egna åsikter samt att journalisten målar upp en verklig händelse. En nyhetsartikel skriver objektivt istället och är saklig. Debattartiklarna var de artiklar som var starkt kritiska till att ensamkommande
flyktingbarn försvinner i Sverige. Ingen av debattartiklarna kan betraktas som neutrala eller objektiva kring ämnet. Det framkom i debattartiklarna att de som skrivit har en stark åsikt kring de försvunna ensam-kommande flyktingbarnen och de använde som exempel ord som oacceptabelt. Många av debattartiklarna jämförde hur myndigheterna i Sverige reagerar när ett ensamkommande flyktingbarn försvinner med hur de reagerar ifall ett svenskt barn försvinner. De menade att när ett svenskt barn försvinner så blir det en stor massmedia nyhet, stora sök pådrag dras igång, missing people och svenska medborgare engagerar sig. Uppsatsskrivaren uppfattade debattartiklarna som
känslomässiga, således att de använder sig av uttryck i texten som känslor.
Nyhetsartiklarna handlar sällan om specifika fall där läsaren får följa med i en personlig berättelse.
Det fanns några få nyhetsartiklar som var skrivna som ett reportage där journalisten intervjuade personer på plats, dock är det inte alls lika beskrivande som debattartiklarna är. TT nyheterna var väldigt korta i princip som en notis, i dessa nyhetsartiklar bestod innehållet endast av kort och objektiv information.
Litteraturartiklarna är som debattartiklarna väldigt målande berättelser från den bok som de
behandlar i artikeln, de intervjuade även författarna till boken för att kunna ge läsaren en klarare bild på bakgrunden till boken. Det dessa artiklar har gemensamt är att alla har en negativ inställning till problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Det finns undantag på
nyhetsartiklarna då speciellt TT artiklarna var väldigt objektiva och endast skrev information i form av nyhetsrapportering, det framkom inte något ställningstagande. TT nyheterna var således neutrala i sitt rapporterande kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
