Årsredovisning
Helår 2020
Innehållsförteckning
1 Med utgångspunkt i regionfullmäktiges budget...4
2 Folktandvårdens vision och strategiska arbete...4
3 Sammanfattning... 4
4 Sammanfattning av effekter av covid-19...5
4.1 Verksamhet... 5
4.2 Personal... 6
4.3 Ekonomi... 6
5 Långsiktiga mål - nulägesbeskrivning...7
5.1 Friskare patienter... 7
5.2 Hållbar utveckling... 9
5.3 Rätt kompetens... 10
5.4 Ökad marknadsandel... 12
5.5 Ledande universitetstandvård... 14
6 Prioriterade uppdrag... 15
6.1 Universitetstandvård... 15
6.2 Digitala vårdformer och tjänster... 16
6.3 Folktandvårdens kultur... 16
6.4 Förändrat arbetssätt... 17
6.5 Frisktandvårdskonceptet... 17
7 Medarbetare... 18
7.1 Chefsförutsättningar... 18
7.2 Hälsa och arbetsmiljö... 18
7.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...19
7.4 Arbetsmarknadsinsatser... 20
8 Ekonomiska förutsättningar... 21
8.1 Ekonomiskt resultat... 21
8.2 Separat redovisning enligt transparensdirektivet och Insynslagen...24
8.3 Eget kapital... 24
8.4 Investeringar... 25
9 Regiongemensamt arbete... 26
9.1 Miljöarbete... 26
9.2 Folkhälsa och social hållbarhet... 26
9.3 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...27
9.4 Säkerhets- och beredskapsarbete...28
9.5 Lärdomar/förbättringsområden efter genomförd intern kontroll 2020...28
10 Redovisning av sistahandsansvar...29
11 Strategi för omställning av hälso- och sjukvård i VGR...30
11.1 Utveckla och stärka den nära vården...30
11.2 Koncentrera vård för bättre kvalitet och ökad tillgänglighet...30
11.3 Öka användandet av digitala vårdtjänster...31
11.4 Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling...31
11.5 Framtidens vårdinformationsmiljö...31
12 Regionfullmäktiges mål och fokusområden...31
12.1 Hållbar, innovativ och kreativ region...31
12.2 Tillgänglig och produktiv hälso- och sjukvård...32
13 Bokslutsdokument och noter... 34
Bilagor
Bilaga 1: Koppling av mal mellan RF och FTV (1)
1 Med utgångspunkt i regionfullmäktiges budget
Västra Götalandsregionens viktigaste styrdokument är regionfullmäktiges budget. Ur regionfullmäktiges strategiska mål 2020–2022 har fyra prioriterade mål bedömts som tillämpliga för tandvårdsstyrelsen. Dessa är:
1. Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 2. Invånarnas tillgång till den vård de behöver ska öka
3. Invånarnas tillgänglighet till digitala vårdformer ska öka, liksom verksamhetens användning av digitala lösningar
4. Skapa attraktiva arbetsplatser och förbättra möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling
Tandvårdsstyrelsen har dessutom kompletterat med ett eget formulerat mål:
5. Skillnader i livsvillkor och tandhälsa ska minska
De prioriterade målen kopplas till Folktandvårdens långsiktiga mål samt prioriterade uppdrag 2020–2022.
En skiss på sambandet mellan regionfullmäktiges mål samt Folktandvårdens långsiktiga mål visas i bilaga 1.
2 Folktandvårdens vision och strategiska arbete
Folktandvårdens vision är ”Frisk i munnen hela livet” och har sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" med särskild fokus på god hälsa. Frisk i munnen innebär att vi ska arbeta för att våra patienter ska uppnå och behålla god munhälsa. Hela livet innebär att vi ska finnas till för alla, från den yngste till den äldste, från den som är frisk till den som är svårt sjuk samt med god tillgänglighet i hela Västra Götaland. Visionen har kompletterats med ambitionen att Folktandvården ska bidra till ökad allmän hälsa för invånarna.
Arbetet mot visionen är långsiktigt. Vision, mål, strategier och affärsplan hanteras i en
process där hela organisationen involveras, från medarbetare till tandvårdsstyrelse. Seminarier för tandvårdsstyrelsen, utvecklingsdagar för samtliga medarbetare samt ledardagar för chefer och ledningsstöd är exempel på aktiviteter som påverkar såväl den gemensamma affärsplanen som varje kliniks verksamhetskontrakt för kommande år.
3 Sammanfattning
Coronapandemin har under året haft stora negativa konsekvenser på Folktandvårdens verksamhet. Framförallt kan i årsredovisningen konstateras att många patienter avstått vård, eller fått sin vård framflyttad, se exempel nedan. Det kan inte uteslutas att patientgrupper med ökad risk under året erhållit en försämrad tandhälsa.
Antalet patientbesök minskade med 10 procent i jämförelse med 2019. Av dessa utgjorde åldersgruppen 70 år och äldre cirka 27 procent.
Täckningsgraden i den uppsökande verksamheten inom nödvändig tandvård minskade från 86 procent 2019 till 60 procent 2020.
Väntetiden till tandbehandling under narkos ökade kraftigt då antalet behandlingar halverades under perioden mars – december.
Andra exempel där pandemin påverkat förvaltningens resultat negativt:
Sjukfrånvaron landade på 8,9 procent, vilket är 2,7 procent högre än 2019
Sena återbud har ökat, vilket tillsammans med hög sjukfrånvaro medfört minskad klinisk tid.
Ekonomin har påverkats i form av minskade patientintäkter med cirka 62 mnkr. Ökade kostnader redovisas för entrévärdar, inställda utbildningar och kurser samt kraftig volymökning och kostnadsökning för skyddsmateriel.
I årsredovisningen finns emellertid även exempel på positiva resultat och att Folktandvården kunnat leverera uppdrag, trots pandemin:
Munhälsobedömningar på barn 0–2 år har i stort genomförts enligt plan
Andelen kariesfria sexåringar ökade från 78 procent 2019 till 80 procent
Skillnaden i tandhälsa mellan kliniker med högst och lägst andel kariesfria sexåringar minskade med fyra procentenheter från 2019
Projektet Tandhygienist i kommun har fortlöpt under hela året
Tillgängligheten för prioriterade patientgrupper är fortsatt mycket god. Exempelvis kallades 99 procent av alla 3–19-åringar i rätt tid och 100% av alla remitterade patienter med köprioritet 1 erbjöds tid inom en månad.
Upplevelsen av stress bland Folktandvårdens medarbetare har minskat, i jämförelse med 2019
I jämförelse med 2019 har personalomsättningen minskat med 1,2 procent. Dessutom har antalet vakanta tjänster minskat.
48 tandläkare har under året gått under ST-utbildning, vilket tyder på en hög utbildningskapacitet.
Leverans av ett positivt ekonomiskt resultat om 21,1 mnkr och en resultatmarginal om 2,5 procent
Förutom ovan har ett stort antal utvecklings- och förbättringsarbeten genomförts. Som exempel kan nämnas uppstart av appen Folktandvården Online där patienter kan komma i kontakt med en tandläkare för ett videomöte. Under året har även utrustningar för att genomföra exempelvis konsultationer på distans levererats till nästan alla kliniker.
Under 2020 har Folktandvården även startat såväl ett positioneringsarbete som ett omfattande framtids- och utvecklingsprojekt "Folktandvården 2030". Syftet med projektet är att, mot bakgrund av de utmaningar Folktandvården står inför, ta fram en långsiktig målbild avseende verksamhetens struktur, arbetssätt och organisation för att kunna fortsätta leverera en god tandvård. I såväl positioneringsarbetet som Folktandvården 2030 utgör identifierade värderingar en viktig grund i arbetet.
4 Sammanfattning av effekter av covid-19
4.1 Verksamhet
Covid-19 har haft en både direkt och indirekt effekt på Folktandvårdens verksamhet.
Under 2020 var antalet vårdbesök – alla åldrar – cirka 1 670 000 hos Folktandvården Västra Götaland, vilket innebär en minskning med 160 000 besök, eller knappt 10 procent jämfört med föregående år. Minskningen i vårdvolym kan även åskådliggöras i antalet unika patienter inom allmäntandvård: dessa minskade under året med 45 000 patienter till totalt 638 000 patienter. Av dessa utgjorde åldersgruppen 70 år och äldre cirka 43 000, vilket är en
minskning med drygt 10 000 patienter. Det kan samtidigt noteras att uppsökande
munhälsobedömning i särskilda och ordinära boenden minskat: Av 15 000 planerade besök har endast 75 procent kunnat hanteras.
Pandemin har inneburit förändrade förutsättningar verksamhetsmässigt för
specialisttandvården beroende på vilka uppdrag och patientkategorier det gäller. En ökad sjukfrånvaro hos både patienter och personal har resulterat i minskad patienttid. Sena återbud har ökat och det upplevs svårare att fylla dessa luckor. Effekten har blivit minskad patienttid, lägre patientgenomströmning och sämre tillgänglighet.
Patientgruppen 70+ kallades inte för annat än vid nödvändig akut vård under pandemins första månader vilket innebar en längre väntetid för dessa patienter. Även om denna patientgrupp nu kallas påverkar pandemin fortfarande deras möjlighet att komma. Sköra patienter, inom såväl 70+som inom övrig vuxentandvård och pedodonti, har i större omfattning avstått vård på grund av att de tillhör riskgrupp.
Jämfört med motsvarande period 2019 halverades antalet behandlingar under narkos under perioden mars – december 2020. Det har starkt bidragit till att köerna till tandvård under narkos ökat ytterligare. Sjukhusen i regionen har under pandemin fått stänga ner tandvårdens narkospass i olika stor grad och under olika perioder beroende på den rådande situationen. Det gör att lokala skillnader i kötid kan finnas för de olika specialiteterna (pedodonti, käkkirurgi respektive sjukhustandvård). De akuta effekterna till följd av Covid-19 har vid årsskiftet ännu inte minskat. När verksamheten kan återupptas enligt ordinarie avtal är oklart då pandemin fortfarande pågår.
Inställda narkoser och att patientgruppen 70+ inte kallats har inneburit att tillgängligheten för de yngre patientgrupperna, framförallt unga vuxna, har förbättrats. Tyvärr har detta haft negativ effekt på det ekonomiska utfallet, då takersättningen inte ger utrymme för en ökad produktion.
4.2 Personal
Covid-19 har påverkat det gångna årets sjukfrånvaro kraftigt, framförallt under kvartal två och fyra. Sjukfrånvaron för 2020 landade på 8,9 procent mot 6,2 procent under 2019. Anledningen till den ökade sjukfrånvaron är dels försiktighetsprincipen att stanna hemma vid minsta symptom och dels sjukfrånvaro med anledning av att medarbetare insjuknat i covid-19. Den ökade smittspridningen i samhället under årets sista månader påverkade medarbetarnas sjukfrånvaro och orsakade i vissa fall även smittspridning mellan medarbetare på våra kliniker.
Tandvårdsledningens arbete har haft stort fokus på trygg arbetsmiljö, vilket bland annat inneburit kontinuerlig dialog med alla chefer och fackliga företrädare, risk och
konsekvensanalyser samt skapande av rutiner.
Antalet vakanta tjänster har minskat under året. De främsta orsakerna är minskad
personalomsättning, fler sökande till lediga jobb men också minskat rekryteringsbehov med anledning av minskat antal vårdbesök.
4.3 Ekonomi
Covid-19 har påverkat ekonomin under året, både i form av minskade patientintäkter samt i form av ökade kostnader. Minskade intäkter beror bland annat på att många har avstått behandling, exempelvis sköra patienter och personer i åldern 70+. Vissa behandlingar har
dessutom tagit längre tid att utföra under perioden medan priset för behandlingen varit
oförändrat. Det tillfälliga beslutet att inte debitera för sena återbud har också påverkat. Ökade kostnader redovisas för entrévärdar, inställda utbildningar och kurser samt kraftig
volymökning och kostnadsökning för skyddsmateriel med mera.
Det har också funnits en kraftig ökning av sjukfrånvaro, vilket har kompenserats för. Största kostnaden kopplat till sjukfrånvaro är dock minskad produktion och svårigheter att planera verksamheten.
5 Långsiktiga mål - nulägesbeskrivning
Folktandvården har fem långsiktiga mål som styr mot visionen. De långsiktiga målen är:
Rätt kompetens
Ledande universitetstandvård
Hållbar utveckling
Ökad marknadsandel
Friskare patienter
Nedan följer en kort beskrivning av de långsiktiga målen.
5.1 Friskare patienter Beskrivning
Folktandvårdens verksamhet ska styras så att vård ges efter behov. Vårdplanering och behandling ska vara hälsoinriktad för att våra patienter ska uppnå ett så lågt framtida vårdbehov som möjligt. De vårdinsatser och behandlingar som ger största möjliga hälsovinster inom tillgängliga resurser ska väljas.
Med ett tydligt hälsofokus är Frisktandvård, tandvård till fast pris, Folktandvårdens främsta koncept för den vuxna befolkningen. Andelen kunder som valt Frisktandvård har ökat successivt sedan starten 2007 och den långsiktiga målsättningen är att större delen av våra vuxna patienter ska teckna frisktandvårdsavtal.
Utveckling av frisktandvårdskonceptet är ett prioriterat uppdrag 2020 och beskrivs närmare under den rubriken.
Omställningsmålet Nära vård gäller för all hälso- och sjukvård och tandvård i Västra Götaland. Utveckling av Folktandvårdens tjänster i den nära vården berör framförallt tre aktiviteter:
1. Tandhygienist i kommun, där tandhygienisten är en integrerad del i kommunens verksamhet genom att vara sakkunnig och genom att kvalitetssäkra kompetens och rutiner inom kommunens omvårdnad.
2. Folktandvården på familjecentral, där syftet är att utveckla och tillvarata tandvårdens hälsofrämjande och förebyggande ansvar i folkhälsoarbetet, med fokus på att stärka hälsosamma levnadsvanor. Målet är att skapa bättre förutsättningar för befolkningen i
socioekonomiskt utsatta områden genom att förbättra både munhälsa och allmän hälsa och på så sätt bidra till att minska hälsoskillnader mellan olika grupper.
3. Utveckla mobil hemtandvård, i första hand ska förutsättningar för hemtandvård i livets slutskede och vård till äldre sköra personer utvärderas.
Vi mäter hälsoutvecklingen över tid och utvärderar effekten av hälsofrämjande insatser och sjukdomsbehandlingar. Utvecklingsbehov på olika nivåer i verksamheten hanteras inom ett ständigt pågående förbättringsarbete.
Uppföljningskommentar
Trots en kraftig verksamhetspåverkan till följd av Covid-19 har erbjudande och genomförande av munhälsobedömningar på barn 0–2 år i huvudsak fullföljts enligt plan. Under perioden har drygt 36 200 barn hanterats inom uppdraget, vilket motsvarar en täckningsgrad på 94 procent.
Täckningsgraden för uppsökande verksamhet inom nödvändig tandvård är sammantaget för året 60 procent (2019: 86 procent), vilket motsvarar en täckningsgrad i verksamheten vid LSS/enskilt boende med 36 procent (2019: 92 procent) och i äldreboende med 72 procent (2019: 85 procent). Den kraftiga försämringen i täckningsgraden ska ses som en konsekvens av pandemin.
Mycket stark påverkan har också skett i utbildningsuppdraget: Under året har 1 863 deltagare (2019: 4 650 deltagare) i den kommunala omsorgen fått utbildning, motsvarande 221
utbildningstimmar (2019: 789 timmar).
Projektet "Tandhygienist i kommun" har däremot fortlöpt under perioden. Många aktiviteter har planerats om till andra digitala format, alternativt bokats om eller flyttats fram. Detta har inneburit en möjlighet att i viss mån även inkludera nya uppdrag. Projektets tidplan bedöms dock inte påverkas.
Folktandvårdens arbete på familjecentraler har under året varit starkt begränsat på grund av Covid-19. Möjligheterna till gruppaktiviteter har av naturliga skäl inte varit lämpliga eller möjliga att genomföra vilket innebär att arbetet inte varit i fokus på samma sätt som tidigare.
Projektet "Mobil hemtandvård" har däremot pausats från mitten av mars och en planerad nystart från oktober 2020 var inte möjlig att genomföra. Projektets tidplan kommer att förlängas med 6–12 månader.
Andelen friska patienter 2020 ligger på 57 procent (utfallet är preliminärt och kan inte fastställas förrän under kvartal 2/2021). Utfallet ligger något under målvärdet 2020, men bedöms ändå sammanfalla med Folktandvårdens långsiktiga mål.
Utfallet av antalet frisktandvårdsavtal har under perioden varit starkt påverkat av pandemin.
Utfallet för året innebär en ökning med cirka 7 700 avtal till totalt 235 700 Resultatet innebär att måltalet inte nåddes, med en avvikelse om 3 300 avtal.
År 2020 Indikatorer/
Mätetal Utfall 2019 Utfall 2020 Målvärde 2020 Målvärde FTV 2025 Friska patienter,
andel 57 % 57 % 58 % 61 %
Frisktandvårdsavta
l - Antal avtal 227 986 235 698 239 000 300 000
Andel friska patienter: Måttet definieras som den andel av Folktandvårdens patienter som uppfyller samtliga av följande tre kriterier: 1) Upplever sin tandhälsa som bra eller mycket bra. 2) Har låg risk att utveckla karies. 3) Har låg risk att utveckla parodontal sjukdom. De patienter som uppfyller samtliga dessa kriterier betecknas som friska i munnen.
Frisktandvårdsavtal - Antal avtal: Måttet anger totalt antalet nytecknade och omtecknade avtal och som är aktiva i Folktandvården Västra Götaland per den 31 december aktuellt år.
5.2 Hållbar utveckling Beskrivning
Hållbar utveckling handlar om att säkerställa goda livsvillkor för alla människor nu och i framtiden. Människan i centrum, ekologin som sätter ramarna och en sund ekonomi är en förutsättning och medel för hållbar utveckling. Genom att ta hänsyn till både de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna i alla beslut och processer skapas ett långsiktigt värde för medarbetare, kunder, samhälle och miljö.
Folkhälsomyndigheten publicerade i april 2019 en rapport om jämlik tandhälsa där man fastställer att insatser behövs för att öka den. De konstaterade att skillnader mellan barn från olika socioekonomiska grupper tenderar att finnas kvar och påverka individers
tandhälsotillstånd genom hela livet. Förebyggande insatser som fokuserar på barn och unga kan på sikt bidra till en god och mer jämlik tandhälsa i hela befolkningen. För att kunna bedöma om våra insatser leder till detta, är målet att andelen kariesfria sexåringar i hela regionen ska öka, samtidigt som skillnaden mellan de kliniker som har den högsta respektive lägsta andelen kariesfria sexåringar ska minska. 2018 var denna skillnad 36 procentenheter.
Målet för 2020 är att skillnaden ska minska till 34 procentenheter, utan att medelvärdet i regionen sjunker.
Ett positivt resultat över tid skapar ekonomisk stabilitet som gör att vi klarar förändringar i ett kort perspektiv, på så vis möjliggörs satsningar av engångskaraktär utan stor inverkan på ordinarie verksamhet. Folktandvården driver ur många perspektiv utvecklingen i branschen och har högt satta långsiktiga mål för att nå visionen. För att genomföra detta krävs
finansiering som i huvudsak skapas inom den egna organisationen. För att säkerställa en stabil ekonomi målsätts och följs den ekonomiska utvecklingen såväl på verksamhetsområde som på kliniknivå. Våra klinikers ekonomiska resultat är grunden för en stabil ekonomi. Målet är att hela organisationen fortsatt präglas av hög ekonomisk medvetenhet och att vi tillsammans skapar ett hållbart utvecklingsutrymme. Målet för 2020 är att skapa en resultatmarginal på 3,5 procent vilken innebär en sänkning jämfört med 2019.
Hållbarhet och långsiktighet präglar även organisationens miljöengagemang. Klinikernas miljödiplomering säkerställer att miljöarbetet sker på ett strukturerat och konkret sätt samt att kliniken arbetar med att kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Ur Västra
Götalandsregionens miljöplan 2017–2020 har Folktandvården valt att fokusera på målområdet Produkter och Avfall under 2020. Som en del i miljödiplomeringen har klinikerna separata handlingsplaner som kan omfatta områden från Folktandvårdens miljömål, till exempel att öka andelen inköpta miljövänliga förbrukningsprodukter inom utvalda produktområden, eller något annat som är viktigt för kliniken att arbeta med ur miljösynpunkt.
Ett konkret exempel på hållbar utveckling är införande av konsultation på distans och digitala scannrar som beskrivs under rubrikerna digitala vårdformer och tjänster.
Uppföljningskommentar
Hållbar utveckling inkluderar: ekonomi, miljö och det sociala perspektivet och följs upp med indikatorer/mätetal kopplat till samtliga perspektiv.
Det ekonomiska perspektivet mäts genom måttet: resultatmarginal före avkastningskrav, kostnader hänförda till eget kapital och eventuell kostnad för resultatdelning. Målet för 2020 var 3,5 procent och utfallet blev 2,5 procent. Målet nåddes inte och det är en försämring jämfört med föregående år, men med tanke på pandemins påverkan på verksamheten under året så får utfallet anses som mycket bra. Andel klinker som hade positivt resultat, efter kompensation av ökade sjuklönekostnader var 47 procent. Det ekonomiska resultatet analyseras vidare i kapitel 8 Ekonomiska förutsättningar.
Folktandvårdens mål är att andelen kariesfria sexåringar i hela regionen ska öka, samtidigt som skillnaden mellan de kliniker som har den högsta respektive lägsta andelen kariesfria sexåringar minskar. 2018 var denna skillnaden 36 procentenheter. Målet för 2020 var att skillnaden skulle minska till 34 procentenheter, utan att medelvärdet i regionen sjunker. Det målet är uppnått. Skillnaden är nu 33 procentenheter och jämfört med 2019 då skillnaden var uppe på 37 procentenheter har således gapet minskat med fyra enheter under 2020. Detta har skett utan att gruppen sexåringar med bäst munhälsa har försämrats. Medelvärdet för
Folktandvårdens kariesfria sexåringar i regionen har höjts från 78 procent till 80 procent.
Andelen miljövänliga förbrukningsprodukter hamnar på 15 procent och når inte riktigt upp till målet på 20 procent. Under rådande pandemi har vi inte kunnat genomföra den gemensamma miljöombudsdagen där ett ämne skulle vara just miljövänliga förbrukningsprodukter.
Utrustningar för att genomföra exempelvis konsultationer på distans har levererats till 85 procent av klinikerna och digitala scannrar har installerats på 10 procent klinikerna.
År 2020 Indikatorer/ Mätetal Utfall 2019 Utfall 2020 Målvärde 2020
Målvärde FTV 2025 Resultatmarginal före
avkastningskrav, eget kapital och
resultatdelning
3,3 % 2,5 % 3,5 % 4,5 %
Skillnader i tandhälsa, procentenheter
37 33 34 25
Miljövänliga
förbrukningsprodukte r
15 % 20 % 80 %
Distanskonsultationer 85 % 40 % 100 %
Digitala scannrar 10 % 40 % 10 0%
Resultatmarginal före avkastningskrav, eget kapital och resultatdelning: Ekonomiskt resultat i relation till omsättning exklusive kostnader för avkastningskrav, kostnader hänförda till eget kapital och kostnader för resultatdelning.
Distanskonsultationer, andel kliniker som har utrustning installerad.
Digitala scannrar, andel kliniker som har utrustning installerad.
5.3 Rätt kompetens Beskrivning
Rätt kompetens är förutsättningen för god vård, tillgänglighet och service samt en möjlighet att ge invånarna jämlik vård. Det är också förutsättningen för att skapa utrymme till
konkurrenskraftiga löner, utvecklings- och karriärmöjligheter samt god arbetsmiljö.
Kompetensförsörjning är vår och de flesta branschers och organisationers största utmaning under många år framåt. Vi vet att befolkningsutvecklingen, såväl nationellt som regionalt, innebär att antalet äldre ökar betydligt kraftigare än de som är i arbetsför ålder samtidigt som vi genomgår en generationsväxling i många yrkesgrupper. En stor andel unga medarbetare innebär att många kommer att bilda familj och vara föräldralediga vilket i sin tur ökar behovet av nyanställningar. Mot bakgrund av detta är vi medvetna om att det krävs nya lösningar för att klara vår kompetensförsörjning.
För att möta förändringarna vi står inför och klara kompetensförsörjningen koncentrerar vi oss på att:
- Fortsätta arbetet med att förtydliga och utveckla vår organisationskultur.
- Förändra arbetssätt och komplettera med nya kompetenser.
- Resursfördela kopplat till tandhälsa.
- Utveckla digitala vårdformer och tjänster.
Uppföljningskommentar
Vi mäter vårt arbete mot målet "Rätt kompetens" genom:
Upplevelsen av stress, som är en viktig parameter för att följa hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön fungerar på våra arbetsplatser. Målet mäts utifrån svaren på en fråga i formuläret som är kopplat till hälsoprofilerna. Målet för 2020 är att 80 procent av
medarbetarna inte upplever ohälsosam stress i arbetet. Årets mätning visade, trots den kraftiga påverkan på arbetsmiljön som covid-19 inneburit genom krav på nya rutiner och därmed förändrat beteende samt hög sjukfrånvaro, en viss förbättring i förhållande till 2019 och landade på 76 procent.
Attraktiv arbetsgivare, målet mäts utifrån svaren på en fråga i den vartannat år återkommande medarbetarenkäten. Målet mäts inte 2020.
De planerade aktiviteterna för att påverka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har genomförts enligt plan och utgörs främst av utveckling av digitala vårdformer och tjänster kopplat till förändrade arbetssätt samt fortsatt arbete med att utveckla och tydliggöra vår kultur.
Antalet vakanta tjänster har minskat under året. I december saknades 13 tandläkare jämfört med 36 i januari, 19 tandhygienister jämfört med 44 och 8 tandsköterskor mot 23. Orsaken är, som tidigare nämnt i avsnitt 4,2, minskad personalomsättning, fler sökande till lediga jobb men också minskat rekryteringsbehov med anledning av minskat antal vårdbesök.
Även vakansläget gällande specialisttandläkare har minskat något, från 13 till 11. Antalet som slutfört sin ST utbildning under året uppgår till 11 varav 9 sökt anställning inom
Folktandvården Västra Götaland och två gått till annan region. Med anledning av pensionsavgångar och avgångar av andra skäl är bemanningsläget därför oförändrat.
Personalomsättningen exklusive pensionsavgångar har minskat från 6,5 procent till 5,3 procent. Omsättningen varierar för de olika tandvårdsyrkena; tandläkare 10,5 procent, tandhygienister 6,3 procent och tandsköterskor 4,2 procent.
Aktiviteter och åtgärder som vidtagits för att stärka och säkra kompetensförsörjningen på såväl kort som lång sikt har varit:
Ett ihärdigt arbete med att påtala behovet av fler utbildningsplatser för tandhygienister och tandsköterskor har gett gott resultat. Tandhygienistutbildningen på Karlstads
universitet startade i augusti 2020 och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYh) har efter flera ansökningsomgångar från Folktandvården beviljat ytterligare platser till tandsköterskeutbildningen i Göteborg, med start 2021.
Fortsatt hög utbildningskapacitet av specialisttandläkare, under 2020 har totalt 48 tandläkare varit under ST utbildning.
Marknadsföring av oss som arbetsgivare på tandvårdsutbildningar och mässor såväl regionalt som nationellt.
Folktandvården har under 2020 erbjudit praktikplats till 21 tandläkare med utbildning från tredje land, för att stärka deras förutsättningar att erhålla svensk legitimation.
Totalt deltog 21 tandläkare med utbildning från annat EU land VGR PLUS program.
Samverkan mellan kliniker och verksamhetsområden där medarbetare på kliniker med god bemanning tjänstgjort på kliniker med bristsituation.
Förstärkning genom anställning av studentmedarbetare från tandvårdsutbildningar.
År 2020 Indikatorer/
Mätetal Utfall 2019 Utfall 2020 Målvärde 2020 Målvärde FTV 2025 Andelen
medarbetare som inte upplever stress i arbetet
75% 76% 80% 85 %
Attraktiv arbetsgivare - Många ambassadörer
81% 85%
Andelen medarbetare som inte upplever stress i arbetet. Mäts årligen genom fråga i frågeformuläret i hälsoprofilen.
Attraktiv arbetsgivare - Många ambassadörer. Mäts genom en fråga i den medarbetarenkät som genomförs i Västra Götalandsregionen vartannat år. Andelen medarbetare som svarar att de rekommenderar Västra Götalandsregionen som arbetsgivare.
5.4 Ökad marknadsandel Beskrivning
För att möta efterfrågan på tandvård i olika delar av Västra Götaland är vårt mål att öka vår marknadsandel. Det innebär att Folktandvården måste vara en attraktiv och tillgänglig vårdgivare i konkurrensen på tandvårdsmarknaden. Vi mäter och följer vår kundnöjdhet och tillgänglighet till allmän- och specialisttandvård. Vi arbetar dessutom kontinuerligt med att utveckla service och kommunikation med kunder och övriga medborgare.
Folktandvårdens marknadsandel mäts årligen för hela Västra Götaland och lokalt på kommunnivå. I december 2019 hade Folktandvården 53 procent av marknaden i Västra Götaland, mätt på andel av befolkningen (3 år och äldre) som är kunder hos Folktandvårdens allmäntandvård. Definition för kund är (1) listade barn 3–19 år och (2) vuxna 20 år och äldre som undersökts fullständigt under den senaste treårsperioden.
Inom allmäntandvården prioriteras akut tandvård, tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna, samt till personer som omfattas av det särskilda tandvårdsstödet. Uppföljning av den prioriterade vården görs genom mätning av försenade kallelser inom gruppen barn och ungdomar 3–19 år. Då målet är att vara en attraktiv vårdgivare är det även viktigt med god tillgänglighet för vuxna som inte har ett prioriterat vårdbehov. Vi mäter därför
tillgängligheten även för nya vuxna patienter.
Inom specialisttandvården följer vi tillgänglighet för prioritet 1 och prioritet 2 för remitterade patienter.
Uppföljningskommentar
Folktandvårdens beräknade marknadsandel är 53 procent. Vid utgången av 2020 hade vi cirka 879 500 kunder (2019: 878 000).
På grund av försenad upphandling (SKR) och covid-19-pandemin har tandvårdsledningen under 2020 beslutat att skjuta upp införandet av kontinuerlig kundundersökning. Starten för den nya undersökningen planeras nu till våren 2022.
Under 2020 genomfördes en mindre NKI-undersökning på förvaltnings- och kliniknivå. 2021 års mätning av "Nöjd-kundindex" kommer också genomföras i en mindre undersökning och resultat rapporteras denna gång endast på förvaltningsnivå, mätningen genomförs under hösten.
Tillgängligheten för patienter med akuta behov och dem som tillhör prioriterade grupper är god i allmäntandvården. De prioriterade grupperna är barn, ungdomar, unga vuxna och personer som omfattas av nödvändig tandvård. Planerad vård för den senare gruppen har dock starkt påverkats av pandemin (se avsnitt 4.1 ovan).
För barn och ungdomar 3–19 år är tillgängligheten mycket god. Vid utgången av 2020 är knappt 323 000 3-19-åringar listade hos Folktandvården. Av dessa har 99 procent kallats i rätt tid till ordinarie undersökning. Måltalet är 90 procent.
Vid drygt en femtedel av allmäntandvårdens utbudspunkter finns en begränsad tillgänglighet för nya vuxna patienter. Huvudorsaken är brist på personal inom samtliga behandlarkategorier kombinerat med en fortsatt hög efterfrågan på Folktandvårdens tjänster. Under 2020 har även pågående pandemi påverkat utfallet. Antalet kliniker som inte kan ta emot nya vuxna patienter har ökat något jämfört med föregående år men antalet patienter på dessa klinikers väntelista har samtidigt minskat under perioden.
Målet för 2020 är att minst 75 procent av klinikerna ska ha möjlighet att ta emot nya patienter.
Vid utgången av 2020 har 78 procent av klinikerna klarat målet (2019: 79 procent): 23 av 105 kliniker har en väntelista och en väntetid som är mer än tre månader för nya patienter (2019:
22 av 107). För 4 av dessa kliniker är väntetiden 3–6 månader (2019: 8), för 8 är väntetiden 6–12 månader (2019: 9) och för 10 är väntetiden mer än 12 månader (2019: 5). På dessa klinikers väntelista finns totalt 3 557 personer (2019: 4 370). Samtliga är vuxna (25+ år) och har inte något prioriterat tillstånd. Av dessa fördelas 3 382 personer (2018: 3 498) vid kliniker med 6 månaders väntetid eller längre.
Under 2020 remitterades 48 549 patienter till specialisttandvården. Det är till antalet 3 procent färre jämfört med föregående år (2019: 50 101), något som förklaras av pandemin då
ordinarie verksamhet inte kunnat bedrivas fullt ut i perioder. Den största minskningen finns inom sjukhustandvård (-18 procent) vilket beror på att en stor andel av patienterna är i åldern 70+ och/eller tillhör riskgrupp. Dessa patienter har under delar av året inte erbjudits annat än akut behandling.
Totalt når 100 procent av klinikerna väntetidsmålet (en månad) för remisser med köprioritet 1 och totalt 51 procent av klinikerna når sitt mål (tre respektive sex månader) för remisser med köprioritet 2.
Tillgängligheten har påverkats under pandemin då vi inte har kunnat utföra alla behandlingar, dels med anledning av brist på erforderlig skyddsutrustning i början av pandemin samt att patienter i åldern 70+ och/eller tillhörande riskgrupp inte kunnat behandlas. Dessutom har
många patienter valt att vänta med behandling.
År 2020 Indikatorer/
Mätetal Utfall 2019 Utfall 2020 Målvärde 2020 Målvärde FTV 2025 Marknadsandela
r 53 % 53 % 53 % 55 %
Nöjd kund - 87 93 % 95 %
Tillgänglighet allmäntandvård, barn och ungdom
99 % 99 % 90 % 98 %
Tillgänglighet STV, för remitterade patienter med köprioritet 1
100 % 100 % 95 % 95%
Tillgänglighet STV, för remitterade patienter med köprioritet 2
60 % 51 % 70 % 85%
Tillgänglighet allmäntandvård, nya vuxna patienter
79 % 78 % 75 % 95 %
Tillgänglighet allmäntandvård, för barn och ungdom: Kallelser i tid (max försenade 3 mån) 3–19 år.
Tillgänglighet specialisttandvård (STV), för remitterade patienter med köprioritet 1: Andel kliniker som uppfyller målet för väntetid för patienter med remisser med köprioritet 1 (högsta prioritet). Definition: maximal väntetid i antal månader för patient med remiss som inte omhändertagits.
Tillgänglighet specialisttandvård (STV), för remitterade patienter med köprioritet 2: Andel kliniker som uppfyller målet för väntetid för patienter med remisser med köprioritet 2 (näst högsta prioritet). Definition: maximal väntetid i antal månader för patient med remiss som inte omhändertagits.
Tillgänglighet allmäntandvård nya vuxna: Andel kliniker som inte har nya patienter på väntelista.
5.5 Ledande universitetstandvård Beskrivning
Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet tecknade 2017 ett nytt regionalt tandläkarutbildningsavtal (TUA). Parterna enades därmed om att universitetstandvård är en gemensam angelägenhet och avtalet beskriver vad som ska gälla för enheter inom
universitetstandvården.
För att fullfölja TUA-avtalets intentioner ska enheter som ska utgöra universitetstandvård identifieras. Motsvarande arbete har gjorts inom universitetssjukvård. Under 2019 har
kriterier för universitetstandvård fastställts, med utgångspunkt från TUA-avtalet. Arbete med att fastställa vilka enheter som, efter prövning, kan uppnå universitetstandvårdsstatus pågår och ska beslutas under våren 2020.
Det långsiktiga målet mäts genom nöjd student-index och andel kliniska lärare med högskolepedagogisk kompetens.
Uppföljningskommentar
Parterna i Odont-SAM har av Hälso-SAM fått i uppdrag att definiera kriterier och föreslå enheter som kan utgöra universitetstandvård. Dessa beslutades i Hälso-SAM 2018 respektive
2019. Arbete pågår med att identifiera vilka enheter som, efter prövning, kan utgöra universitetstandvårdsenhet. Rapport ska lämnas i Hälso-SAM under 2021.
Utvärdering av hur studenterna inom tandläkar- respektive tandhygienistutbildningen upplever sin kliniska undervisning på utbildningsklinikerna respektive den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i allmäntandvården genomförs varje termin. Utfall nöjd student-index är 88 procent (målvärde 85 procent).
Folktandvården tillgodoser att handledare inom grundutbildningarna får erforderlig högskolepedagogisk utbildning för att erhålla kompetens som undervisningstandläkare/- tandhygienist. Utfall handledare med pedagogisk kompetens 2020 83 procent (målvärde 75 procent).
Vetenskapligt kapital och vetenskapliga publikationer följs i Folktandvårdens FoU-bokslut.
Parallellt behöver mål för vetenskapligt kapital fastställas inom såväl allmän- som specialisttandvård. Det arbetet är starkt kopplat till samarbetet med Institutionen för odontologi gällande universitetstandvård, vilket pågår.
År 2020 Indikatorer/
Mätetal Utfall 2019 Utfall 2020 Målvärde 2020 Målvärde FTV 2025 Nöjd student-
index 80% 88% 85% 90%
Handledare med pedagogisk kompetens inom
grundutbildning, andel
89 % 83 % 75 % 80 %
Nöjd student-index: Andel studenter som uppger sig vara nöjda med den kliniska delen av utbildningen. Detta mäts på utbildningskliniken vuxen respektive barn på Odontologen och på VFU-klinikerna i regionen. Mätningen gäller tandläkar- och tandhygienistprogrammet.
6 Prioriterade uppdrag
Under perioden 2020 till 2022 kommer de fem nedan beskrivna uppdrag att prioriteras.
Uppdragen styr mot de långsiktiga målen, som i sin tur styr mot regionfullmäktiges prioriterade mål.
6.1 Universitetstandvård Beskrivning
Arbetet med att utveckla kunskapsbaserad vård har koppling till Västra Götalandsregionens omställningsområden kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och koncentration för ökad kvalitet samt regionuppdraget om universitetstandvård. Betydande delar av dessa båda uppdrag syftar till att förbättra förutsättningarna för att bästa tillgängliga kunskap ska användas i vården.
Mot bakgrund av ovan har Folktandvården valt att som ett första steg utveckla och utvärdera metoder som underlättar användandet av bästa kunskap. Utvecklingsarbetet baseras bland annat på antagandet att införande av kunskap främjas av att utbildningen stödjer en
beteendeförändring inom vården. För att uppnå önskat resultat krävs samarbete mellan flera olika kompetenser, varför såväl beteendevetare, förändringsledare, odontologiskt sakkunniga som linjechefer deltar i arbetet.
Uppföljningskommentar
Folktandvården främjar kvalitetsdriven verksamhetsutveckling både genom sitt engagemang i arbetet med universitetstandvård och den regionala kunskapsstyrningen. I och med att
vårdrelaterade kvalitetsfrågor under 2020 koncentrerats till en enhet för kvalitet och utveckling skapas förutsättningar för ett mer systematiskt arbetssätt.
Folktandvården har under året slutfört en kartläggning av vårdpersonalens självupplevda kompetensutvecklingsbehov. Kartläggningen utgör en av flera aktiviteter som skall underlätta implementeringen av ny kunskap. Detta är speciellt angeläget inför den kommande
publiceringen av reviderade nationella riktlinjer 6.2 Digitala vårdformer och tjänster Beskrivning
Folktandvården fortsätter arbetet med att utveckla och införa digitala tjänster som gör det lättare och mer tillgängligt för våra patienter och kunder att få tandvård, som hjälper dem att sköta sin munhälsa och som gör oss mer attraktiv som arbetsgivare genom att underlätta vardagen för våra medarbetare. Utveckling av digitala tjänster är exempel på aktiviteter inom Västra Götalandsregionens omställningsområde Digitalisering.
Uppföljningskommentar
Coronapandemin har medfört ett ökat tempo i införandet av digitala tjänster.
Distanskonsultationsutrustningar kommer att finnas på kliniker i hela Folktandvården redan under februari 2021. Effekten av detta väntas bli ökad tillgänglighet och kortare köer i specialisttandvården.
Vi har även mycket snabbt startat upp appen Folktandvården Online där patienterna kan nå oss för videomöte, antingen via telefon, platta eller dator. Denna tjänst behöver utvecklas för tandvård och TLV och Försäkringskassan behöver uppdatera betalningsmodellerna så de även gäller digital vård då vi i nuläget inte kan ta betalt inom försäkringen.
Under året har 251 digitala vårdbesök genomförts.
Patienterna kan sedan i oktober läsa sina tandvårdsjournaler via 1177.
6.3 Folktandvårdens kultur Beskrivning
I den konkurrens om medarbetare som kommer att vara under många år framöver är det av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare. Västra Götalandsregionens mål är att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare.
Många studier visar på att kulturen i organisationen har en avgörande betydelse för både framgång, resultat och medarbetarnas trivsel. Det som särskilt präglar framgångsrika
organisationer är att det tydligt framgår varför verksamheten finns, vilka värderingar som styr organisationen och att det finns en vision som visar alla vart man är på väg och hur man ska ta sig dit. Studier visar också att allt fler medarbetare väljer arbetsgivare efter värdegrund.
2018 började vi i Folktandvården vårt arbete med att tydliggöra och utveckla vår kultur. Vi har frågat alla medarbetare vilka värderingar och beteenden som är viktiga för dem samt bett dem beskriva nuvarande och önskad kultur på arbetsplatsen. Resultatet visar att vi har mycket som är positivt men att det finns anledning att tydliggöra och fortsatt utveckla vår kultur.
Uppföljningskommentar
Arbetet med att tydliggöra och utveckla Folktandvårdens kultur har fortsatt under 2020 och fullföljts enligt plan. Samtliga ledningsgrupper, samverkansgrupper och medarbetare på kliniker samt enheter har haft dialog om vad våra värderingar (engagemang, samarbete och glädje) betyder för gruppens arbete, hur omgivningen märker av dem och hur gruppen säkrar att arbetet präglas av dem. Arbetet med en plan för översyn av vår interna kommunikation har påbörjats för att säkerställa att den överensstämmer med Folktandvården värderingar.
Värderingarna utgör en viktig grund i vårt positioneringsarbete och utvecklingsprojektet Folktandvården 2030.
6.4 Förändrat arbetssätt Beskrivning
Under 2018 genomförde fyra kliniker verksamhetsutvecklingsprojekt för att ta fram metoder för uppgiftsväxling och arbetsfördelning. Syftet med projekten var att öka värdet för våra patienter genom att tillvarata medarbetarnas kompetens på ett mer effektivt sätt.
Målsättningen med uppgiftsväxling och arbetsfördelning är att stärka professionerna, att främja god arbetsmiljö, karriär- och utvecklingsmöjligheter samt att minska den brist på kompetens som råder på flera kliniker. Arbetet innebär också att undersöka möjligheterna att införa nya kompetenser som ytterligare stärker vårt hälsoinriktade arbete och samtidigt avlastar de olika yrkesgrupperna med, exempelvis med de olika serviceuppgifter som finns på kliniken.
Uppföljningskommentar
Uppdraget har inte slutförts enligt ursprunglig projektplan. Under våren konstaterades att uppdraget har många gemensamma beröringspunkter med uppdraget "Digitala vårdformer och tjänster" och beslut fattades om att utvecklingen av förändrade arbetssätt utgör en del av det arbetet och omhändertas där.
6.5 Frisktandvårdskonceptet Beskrivning
Med stöd av kunskap från nationella undersökningar och forskningsrapporter vill vi fortsätta utveckla Frisktandvården. Viktiga positiva faktorer som patienterna lyfter är det ömsesidiga kontraktet, månatlig betalning, garanterad vård och nöjdhet med modellen. Forskning visar dessutom på en mindre risk att drabbas av ny karies och att möjligheten att betala mindre för tandvård kan vara en drivkraft att hålla sig frisk. Vi bör därför än mer individualisera
egenvårdsprogrammet för att på så vis fånga den motiverade patienten.
Uppföljningskommentar
Utfallet av antalet frisktandvårdsavtal har under perioden varit påverkat av pandemin och kommenteras under punkt 5.1 ovan.
Till följd av regionens beslut att från 2021 inte längre erbjuda fri tandvård till 24-åringar har under året riktad information om frisktandvård skett mot två åldersgrupper: födda 1996 och 1997.
Arbetet med konceptutveckling pågår, men med ett lägre tempo än årets plan. Arbetets inriktning utifrån fyra olika utvecklingsområden fortsätter dock:
1. Öka antal avtal utifrån mer tydligt definierade målgrupper, utvecklade argument, marknadsföring och mer tydligt beskrivna mål: Under hösten har förslag på marknadsföring under 2021, framförallt mot åldersgruppen 40–65 år tagits fram.
Genomförande planeras starta april 2021.
2. Prisbildning och uppföljning utifrån två perspektiv: ekonomi och hälsa: Arbetet har tillfälligt pausats, men planeras återupptas under våren 2021.
3. Förbättrad kunddialog, med fokus på hur kunderna själva bedömer mervärdet med Frisktandvård: Kunddialog är genomförd enligt plan och slutrapport framtagen.
Aktiviteter kopplade till resultatet har utvecklats från hösten 2020.
4. Riktade hälsobudskap: Arbetet är tillfälligt pausat, men återupptas våren 2021.
7 Medarbetare
7.1 Chefsförutsättningar
Folktandvården har ett stort rekryteringsbehov av nya chefer under de närmaste åren.
Åldersstrukturen visar att 40 procent av cheferna är 60 år eller äldre, vilket motsvarar ett rekryteringsbehov av cirka 60 nya klinikchefer under den närmaste femårsperioden. Under 2020 har därför fokus varit även på chefsförsörjningsinsatser att väcka intresset hos
medarbetare kring ett framtida uppdrag som klinikchef. Årets aktivitet "Nyfiken på chef"
intresserade 20 medarbetare.
Med anledning av det omfattande behovet av nya chefer har vissa vakanser tillfälliga
lösningar, vilket innebär att vi för närvarande har tio chefer med uppdrag som ligger utanför normtalets gränser.
7.2 Hälsa och arbetsmiljö
Covid-19 har påverkat det gångna årets sjukfrånvaro kraftigt, framförallt under kvartal två och fyra. Sjukfrånvaron för 2020 landade på 8,9 procent mot 6,2 procent under 2019. Anledningen till den ökade sjukfrånvaron är dels försiktighetsprincipen att stanna hemma vid minsta symptom och dels sjukfrånvaro med anledning av att medarbetare insjuknat i covid-19. Den ökade smittspridningen i samhället under årets sista månader påverkade medarbetarnas sjukfrånvaro och orsakade i vissa fall även smittspridning mellan medarbetare på våra
kliniker. Covid-19 har främst påverkat korttidssjukfrånvaron som ökat från 2,8 procent till 4,6 procent, men även den medellånga och långa sjukfrånvaron har varit högre. Sjukfrånvaron har ökat ungefär i samma omfattning för alla tandvårdsyrkesgrupper. Variationen mellan
klinikerna har dock varit stor, cirka 8 procent av klinikerna har haft lägre sjukfrånvaro än 2019 medan cirka 8 procent haft markant högre sjukfrånvaro. Orsakerna till de stora variationerna kommer att analyseras.
Med anledning av covid-19 har tandvårdsledningen haft stort fokus på rutiner och riktlinjer för att säkra arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Dialog har förts med alla chefer i
organisationen genom digitala möten för att informera och fånga upp frågor kontinuerligt.
Även dialogen med fackliga företrädare har förstärkts genom extra möten i förvaltningens
samverkansgrupp.
Läs mer om hälsa och arbetsmiljö under rubriken 5.3 Rätt kompetens.
7.2.1 Sexuella trakasserier
I medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2019 uppgav en procent av medarbetarna som besvarat enkäten att de utsatts för sexuella trakasserier, vilket motsvarar 26 medarbetare.
Resultatet för VGR totalt var två procent. Av Folktandvårdens medarbetare uppgav 47 procent att trakasserierna var kopplade till patienter, 44 procent kollegor och 12 procent av överordnad chef.
Folktandvårdens plan för 2020 var att uppmärksamma frågor om kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier i den årliga arbetsmiljöinsatsen för samtliga första linjens chefer men med anledning av rådande omständigheter har insatsen flyttats fram.
7.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys
Antalet nettoårsarbetare var under årets första månader något högre än 2019, minskade under april – maj samt i september – oktober, för att under november och december landa på närmast samma volym som 2019 (2 592 i december 2020 mot 2 602 i december 2019).
Personalstrukturen mätt i andelen tandhygienister per tandläkare var oförändrad i förhållande till 2019 och uppgick i december till 0,7 tandhygienist per tandläkare.
Närmare rapport av bemanningsläget redovisas under kapitel 5.3 Rätt kompetens.
Mertids- och övertidskostnaderna har närmast halverats i förhållande till 2019 och uppgick till 1,7 mnkr. Behovet av mer- och övertidsarbete har minskat med anledning av minskat
patienttryck till följd av covid-19.
Lönekostnaderna har endast ökat med drygt 200 tkr mot förra året trots beräknade
löneökningar med anledning av löneöversyn med helårseffekt på 2,1 procent. De främsta orsakerna är: minskade kostnader för timanställda, lägre mer- och övertidskostnader samt lägre kostnader för grundlön med anledning av högre sjukfrånvaro. Ytterligare en orsak till lägre lönekostnader är generationsväxlingen som framförallt sker inom yrkesgrupperna tandsköterskor och specialisttandläkare.
7.3.1 Nettoårsarbetare, volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år
Beskrivning Personalgrupp Antal
VÖK- TÖK-
KoK Central Egen Ofinan
s Extern
Nya eller utökade uppdrag Finansiering
Totalt 0
Uppgiftsväxling
Brist på tandsköterskor Receptionister o värdar
19,2 X
Totalt 19,2
Övertagande av verksamhet samt egen regi
Totalt 0
Normtal bemanning (10-35 underställda) Ökning med anledning
av normtalet
Gruppchefer 3
Totalt 3
Övrigt
Totalt
7.4 Arbetsmarknadsinsatser
Folktandvården har uppnått sitt mål för PILA-platser (praktik, introduktion, lärande, arbete), samtliga 19 platser som tilldelats har således blivit tillsatta.
8 Ekonomiska förutsättningar
8.1 Ekonomiskt resultat
Nedan illustreras den ackumulerade resultatutvecklingen, i mnkr, under året samt
utvecklingen under 2019. Grafen illustrerar tydligt hur covid-19 påverkat resultatutvecklingen under 2020. Från och med mars har ett negativt resultat redovisats och det är först i augusti som det ackumulerade resultatet är positivt. Resultatet relaterat till verksamhetens omsättning ger en resultatmarginal (exklusive disposition av eget kapital och inlevererat avkastningskrav) på 2,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år, 3,3 procent.
Resultatet varierar över året och 2020 års utveckling följer ungefär samma kurva som tidigare år fast på en betydligt lägre nivå. I december bokfördes ersättning för ökade
sjuklönekostnader vilket gör att december månad har ett betydligt bättre resultat än vad som är normalt.
I resultaträkningen nedan visas årets utfall, en jämförelse med budget samt jämförelse med föregående år.
Nedanstående kommentarer baseras i huvudsak på en jämförelse av utfall mellan åren, budgetavvikelser är oftast inte av intresse när det finns är en tydlig koppling mellan intäktssidan och kostnadssidan.
Årsvärden
Resultaträkning (mnkr) Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 1912 Avvikelse
budget/utfall/ Förändring utfall/utfall %
Såld vård internt 1 110,4 1 150,9 1 127,2 -40,5 -1,5%
Såld vård externt 316,1 345,0 345,7 -28,9 -8,6%
Patientavgifter 762,2 830,0 794,2 -67,8 -4,0%
Driftbidrag från nämnd
inom regionen 0,0 0,0 0,0 0,0
Årsvärden
Övriga erhållna bidrag 169,3 120,1 152,4 49,2 11,1%
Försäljning av tjänster 14,8 16,0 17,5 -1,2 -15,6%
Hyresintäkter 8,2 8,0 7,7 0,2 5,8%
Försäljning av material
och varor 4,3 6,0 5,1 -1,7 -15,8%
Övriga intäkter 29,6 36,0 28,2 -6,4 4,8%
Verksamhetens intäkter 2 414,9 2 512,0 2 478,1 -97,1 -2,6%
Personalkostnader, inkl
inhyrd personal -1 653,6 -1 728,0 -1 681,7 74,4 -1,7%
Köpt vård -11,0 -12,0 -10,4 1,0 5,2%
Läkemedel -12,7 -13,0 -12,5 0,3 1,2%
Verksamhetsanknutna
tjänster -138,2 -168,0 -162,4 29,8 -14,9%
Övriga tjänster, inkl
konsultkostnader -92,0 -100,0 -84,0 8,0 9,6%
Material och varor, inkl förbrukningsmaterial
-167,4 -174,0 -177,6 6,6 -5,8%
Lokal- och energikostnader
-170,2 -175,0 -171,9 4,8 -1,0%
Lämnade bidrag 0,0 0,0 -0,1 0,0
Avskrivningar -50,9 -50,0 -49,9 -0,9 2,0%
Övriga kostnader -71,0 -86,0 -80,3 15,0 -11,7%
Verksamhetens
kostnader -2 366,9 -2 506,0 -2 431,0 139,1 -2,6%
Finansiella intäkter/kostnader
-1,9 -1,0 -2,2 -0,9
Bidrag, speciella beslut
över budget -25,0 -25,0 -25,0
Resultat 21,1 -20,0 20,0 41,1
Såld vård internt = ersättning via vårdöverenskommelsen, ersättning barn- och ungdomstandvård och vård ersatt enligt det utökade tandvårdsstödet.
Såld vård externt = ersättning från Försäkringskassan, vård till andra landsting mm Övriga erhållna bidrag = ersättning via tandläkarutbildningsavtalet, bidrag för vård till nyanlända
Förvaltningen redovisar ett positivt resultat om 21,1 mnkr, och före kompensation för ökade sjuklönekostnader ett resultat på 1,1 mnkr. Ekonomin har i hög grad påverkats av pandemin.
Verksamhetens intäkter har totalt minskat med cirka 63 mnkr jämfört med föregående år.
Externa patientintäkter och ersättning från Försäkringskassan har minskat med cirka 62 mnkr.
Såld vård internt har också minskat med cirka 17 mnkr framförallt beroende på att statligt
tandvårdsstöd och uppsökande tandvård i sin tur minskat med över 22 mnkr jämfört med samma period föregående år. En höjning av priser har dessutom skett mellan åren. Se även
”Uppföljning av regionfullmäktiges riktlinjer för prislista”, bilaga 2 i delårsrapport augusti.
Minskningarna i patientintäkter, både externa och interna, påverkas av bland annat sena återbud från patient eller att patienten helt uteblivit. Många patienter har även avstått helt behandling, såsom sköra patienter och patienter som är 70 år och äldre. Vissa behandlingar har även varit mer tidskrävande under perioden, medan priset för behandlingen varit oförändrat.
Ersättningen för listade 3–19 åringar indexuppräknades inte mellan åren 2019 och 2020, vilket innebär att intäktsökningen på cirka 4 mnkr är att hänföra till en volymökning.
Antal nettoårsarbetare är i princip oförändrat. Den bokade tiden för patientvård (klinisk tid) är dock lägre under året i förhållande till föregående år, främst beroende på pandemin.
Övriga erhållna bidrag har ökat med 17 mnkr, i huvudsak beroende på kompensationen för ökade sjuklönekostnader.
Verksamhetens kostnader har minskat med 64 mnkr jämfört med föregående år.
Personalkostnaderna har minskat med totalt med 28 mnkr. Den direkta lönekostnaden har minskat, men motsvaras av en ökad semesterlöneskuld. Kostnaderna för sjuklöner har ökat med 20 mnkr jämfört med föregående år, som framförallt hänförs till Covid-19. Övriga personalkostnader har minskat med 26 mnkr, vilket främst beror på minskade kostnader för utbildning, kurs och konferenser. Detta leder till ett uppdämt behov av kompentensutveckling i organisationen. Vidare har för 2020 ingen kostnad för resultatdelning reserverats.
Övriga kostnader har påverkats av minskad patientbehandling vilket inneburit lägre kostnad för tandteknik om 17 mnkr och minskad förbrukning av tandvårdsmaterial om 15 mnkr.
Begränsad tillgång till anestesiresurser från sjukhusen har också medfört en minskad kostnad på cirka 10 mnkr. Som en följd av ovanstående minskar även den kostnaden för moms som ska hanteras på ett konkurrensneutralt sätt gentemot privata vårdgivare med sammanlagt 8 mnkr. Bland kostnader som ökat markant märks kostnader för skyddsutrustning som ökat 15 mnkr. Övriga kostnader kopplade till pandemin, inklusive entrévärdar men exklusive sjuklön, belastar resultatet med cirka 30 mnkr.
I periodens resultat inkluderas kostnader hänförda till planerad disposition av eget kapital med på 13,6 mnkr. Budgeterat resultat om -20 mnkr baseras på att nyttjande av eget kapital uppgår till 20 mnkr.
Kostnad för avkastningskrav till koncernen belastar resultatet med 25 mnkr.
Vid en jämförelse med föregående år finns ytterligare poster att kommentera förutom covid:
Kostnader hänförda till eget kapital är 2,6 mnkr lägre än föregående år.
Ersättningsmodellen för ortodonti är fr o m 2020 utformad med takkonstruktion per Hälso- och sjukvårdsnämnd. Detta medför att samtliga avvikelser, överproduktion alternativt produktion under taket, innebär tapp av intäkter. Detta har medfört
minskade ersättningar om cirka 5 mnkr gentemot tidigare år och visar att vårdbehov på så kort tid som ett kalenderår är svårt att precisera vilket innebär ett avsevärt
ekonomiskt problem.
Nedan presenteras resultatet för allmäntandvården uppdelat per verksamhetsgren:
Resultat
2020 Resultat- marginal
2020
Resultat
2019 Resultat- marginal
2019
mnkr % mnkr %
Tandvård för barn och unga vuxna 4,5* 0,8 -0,3 -0,1
Vuxentandvård (åtgärdsbaserad vård) -9,0 -1,4 14,5 2,0
Frisktandvård 11,5 2,6 11,3 2,8
Summa 7,1 0,7 25,5 1,5
Inom allmäntandvården följs resultatet på följande verksamhetsgrenar: tandvård för barn och unga vuxna, åtgärdsbaserad vuxentandvård samt Frisktandvård. Det är viktigt att respektive gren bär sina egna kostnader och har en positiv resultatmarginal.
Åtgärdsbaserad vuxentandvård redovisar ett märkbart underskott för perioden och är den verksamhetsgren som framförallt har påverkats mest av covid-19, se avsnitt ovan.
Tandvård för barn och unga vuxna samt frisktandvård finansieras via kapitering respektive fast belopp per månad vilket gör att intäkten har tillgodoräknats, samtidigt som mindre vård har utförts. Detta är en effekt av pandemin och det medför svårigheter att dra några
långtgående slutsatser av fördelningen för 2020.
Ovanstående innebär sannolikt att det finns en vårdskuld i förhållande till den ersättning som erhållits för både barn och unga vuxna samt frisktandvård, vård som behöver utföras under kommande år.
*) I resultatet för barn och unga vuxna ingår fast ersättning till preventionsarbetet i
företrädesvis skolor, FRAMM. Detta arbete har med anledning av pandemin i år inte kunnat genomföras med samma höga täckningsgrad som brukligt, med ett positivt ekonomiskt utfall som följd. Utan denna engångseffekt skulle resultatet inom barn och unga vuxna istället redovisa ett negativt resultat om 1 mnkr.
8.2 Separat redovisning enligt transparensdirektivet och Insynslagen Särredovisning av tandvårdsverksamhet
Särredovisning av tandvårdsverksamhet ska upprättas enligt nationell modell som tagits fram av regionerna i samråd med statskontoret. Denna redovisning görs separat och sammanställs för Västra Götalandsregionen och ska finnas tillgänglig senast den 19 februari.
Redovisning enligt insynslagen
Folktandvården använder även ovan nämnda modell för att uppfylla kravet på redovisning i enlighet med lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Denna ska finnas tillgänglig för revision senast 19 februari.
8.3 Eget kapital
I affärsplan 2020 finns beslut om disposition av eget kapital om sammanlagt 20,0 mnkr. vilket inte har använts fullt ut med tanke på pandemin. I bokslut 2020 redovisas kostnader om totalt 13,6 mnkr fördelat enligt nedan:
Digitalisering, omställning: fortsatt implementering av version 3 av journalsystemet T4, anpassning av Folktandvårdsportalen till dokumenthanteringssystemet SOFIA
inklusive verktyget Plan och Styr, införande av distanskonsultationer inklusive
avskrivning av utrustning under perioden 2020 – 2022, införande av avtrycksscannrar, utveckling av övriga digitala tjänster inklusive RPA och artificiell intelligens. 7,5 mnkr.
Tandhygienist i kommun (TAIK): 2,8 mnkr.
Hälsostyrd vård inklusive den nära vården: fortsatt genomförande av uppdrag i hälsostyrd vård. Implementering av stöd för roller i samverkan, 0,2 mnkr.
Strategiska insatser för kompetensutveckling och kompetensförsörjning: insatser kopplade till rekrytering av tandvårdspersonal med utbildning från icke EU land, Västra Götalandsregionens PLUS-program samt förändringstödsresurs för uppgiftsväxling, verksamhetsförlagd kompetensutveckling för
allmäntandvårdstandläkare/team i specialisttandvården, 1,2 mnkr.
Nytt arbetssätt kring riskbedömning av kemiska riskkällor. projektet är uppstartat under andra hälften av 2019 och arbetet har omfattat bemanning och planering av projektet samt framtagning av metodik för riskbedömning. Arbetet omfattar pilot, utvärdering och breddinförande under perioden 2019 - 2021, 0,9 mnkr.
En mindre NKI-undersökning: på förvaltnings- och kliniknivå, 1,0 mnkr.
Enligt beslut i regionstyrelsen ska tandvårdsstyrelsens eget kapital fördelas mellan
konkurrensutsatt verksamhet och icke konkurrensutsatt verksamhet från och med 2014. En uppdelning har till och med 2013 skett i samråd med koncernkontoret, därefter har
uppdelningen skett löpande enligt framtagen modell.
Det sammanlagda egna kapitalet efter 2019 på 204,5 mnkr fördelar sig på 192,9 mnkr för konkurrensutsatt verksamhet och 11,6 mnkr för icke konkurrensutsatt verksamhet. Innan uppdelning och redovisning av 2020 års resultat på 21,1 mnkr slutligen görs i samband med separat redovisning, se avsnitt 7.1 ovan, är summa eget kapital 225,6 mnkr.
8.4 Investeringar
Folktandvården har under många år prioriterat att utveckla och förnya klinikmiljön genom ombyggda eller nya lokaler. Detta har fortsatt 2020 och kommer så även att ske framåt, om än i något lugnare takt. Under 2020 har fokus legat på möjligheterna till ökad digitalisering av verksamheten. Införandet av distanskonsultationer har accelererats och beräknas vara
implementerat i hela organisationen vid utgången av första kvartalet 2021. Även användandet av digitala intraorala scannrar har påbörjats under året och pilotverksamheten är avslutad.
Breddinförandet beräknas vara slutfört under 2021.
Genomförda investeringar under 2020 uppgick till 51 mnkr.
Utrustning för distanskonsultationer: 10 mnkr
Digitala intraorala scannrar: 11 mnkr
Investeringar i samband med lokalprojekt: 8 mnkr
Reinvestering i behandlings- och radiologisk utrustning: 14 mnkr
Reinvestering i övrig dental- och sterilutrustning: 2 mnkr
Mikroskop: 2 mnkr
Övriga investeringar: 4 mnkr
De större lokalprojekt som genomfördes under året har varit flytt av befintlig verksamhet i Skara till nya lokaler samt etablering av en ny klinik i Högsbo, Göteborg.
Investeringsplan för 2020 uppgick till 58 mnkr. Avvikelsen är främst hänförd till ombyggnad vid kliniken i Olskroken, Göteborg, som är senarelagd till 2021 samt en mindre
