Naturvårdsverkets årsredovisning 2010

Full text

(1)NV 8500, 11-02. Naturvårdsverkets årsredovisning 2010. naturvardsverket.se. ÅRS REDO VISNING. The Swedish Environmental Protection Agency. SE-106 48 Stockholm Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195 Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub Kiruna - Kaserngatan 14 Tel: +46 8 698 10 00, fax: +46 8 20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Beställningar: tel +46 8 505 933 40, fax +46 8 505 933 99 E-post: natur@cm.se Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer. 2 010.

(2) En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision. Utsläppet av växthusgaser i Sverige har minskat med 12,5 miljoner ton jämfört med 1990. Naturvårdsverket arbetar på flera sätt med klimatfrågan. Under 2010 har vi bland annat identifierat fler anläggningar som ska ingå i systemet med handel med utsläppsrätter. Vi har också arbetat för att hålla utsläppstaket lågt. Det är viktigt för att systemet ska leda till lägre utsläpp..

(3) Naturvårdsverkets årsredovisning 2010. Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8500-1. TRYCK: CM Gruppen, Stockholm, 11-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. OMSLAG OCH GRAFISK FORM: Peter Hönig. BILDER: Omslag med insidor SXC, s 10: L. Viatte, s 32: B. Ekberg/Megapix och J. Wikström/Johnér, s 86: Johnér RF. ORIGINALPRODUKTION OCH DIAGRAM: AB Typoform..

(4) Innehåll Generaldirektören har ordet Naturvårdsverket möter framtiden . 4 6. Resultatredovisning Redovisning av verksamheten . 8. Utveckla miljöpolitiken. 10. EU och internationellt arbete Utveckling av styrmedel och åtgärder. 12 29. Genomföra miljöpolitiken. 32. Regelgivning, tillämpning och vägledning Genomförande av åtgärder. 34 48. Följa upp och utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället. 86. Uppföljning och utvärdering Miljöforskning. 88 97. Regleringsbrevet och instruktionen Organisation och kompetensförsörjning Ekonomisk översikt Avgiftsfinansierad verksamhet Redovisade regeringsuppdrag under 2010. 101 107 112 115 118. Finansiell redovisning. 128. Intygande om intern styrning och kontroll. 151.

(5) Tabell- och figurförteckning Tabell/ Figur. Namn. Sida. Tabell 1. Utfallet för svenska ansökningar till EU-fonden LIFE+. 16. Figur 1. Användning av medel från Rysslandsanslaget (1:14). 24. Tabell 2. Insatser som finansierats med medel från Rysslandsanslaget (1:14). 25. Figur 2. Använda medel per samarbetsområde inom anslag 1:14. 26. Tabell 3. Antalet nya SIDA-finansierade projekt som beslutats under året. 26. P. Tabell 4. Regeringsuppdrag, antal samt kostnad. 29. Tabell 5. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser. 30. Figur 3. Andel myndigheter som har angett ett eller flera uppföljningsområden. 30. Figur 4. Miljökrav vid upphandling. Tabell 6. Regelförenkling. Tabell 7. Ärenden som rör gränsöverskridande transporter. Tabell 8. Bevakning av miljövårdsintressen i mål och ärenden. Figur 5. Specifika utsläpp av kväveoxider. 44. Tabell 9. Granskade kväveoxiddeklarationer och -revisioner. 45. P. Tabell 10. Kostnader för arbetet med miljöavgift på kväveoxidutsläpp vid energiproduktion. 45. P. Tabell 11. Handläggning av underrättelser angående behov av åtgärdsprogram enligt förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 31 34-35 38. P. 42-43. P. 46. Tabell 12. Dialogkurser. 47. Tabell 13. Klimatforum. 49. Figur 6. Utsläpp och upptag av växthusgaser i Sverige. 50. Tabell 14. Beslut om klimatinvesteringsprogram. 50. Figur 7. Utsläpp jämfört med tilldelad mängd utsläppsrätter. 52. Tabell 15. Kostnader för handel med utsläppsrätter. 53. Tabell 16. Havsmiljöanslaget. 55. Figur 8. Fördelning per programområden. 55. Tabell 17. Fördelning på olika typer av LOVAinsatser. 55. Figur 9. Spridd kalkmängd samt målsättningsnivå. 58. Figur 10. Kemisk måluppfyllelse i sjöar. 59. Figur 11. Kalkningens kostnad per ton för alla medel och metoder. 59. Tabell 18. Åtgärder för biologisk mångfald, anslagspost 2. 60. Tabell 19. Antal naturvårdsavtal. 61. P = Prestation. P. P. P. P. Tabell/ Figur. Namn. Sida. Tabell 20. Markåtkomstärenden – mark för bildande av nationalpark och naturreservat. 61. Tabell 21. Ersättningar till markägare för skydd. 62. Tabell 22. Skyddade arealer inom nybildade naturreservat. 63. Figur 12. Kostnader för markslagsskötsel i skyddade områden. 65. Tabell 23. Ersättningar till markägare. 66. Figur 13. Kostnad per åtgärdstyp för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter. 68. Figur 14. Åtgärdsprogram för hotade arter. 69. Tabell 24. Ansökningar om jakt på stora rovdjur. 71. Tabell 25. Populationsutveckling för de stora rovdjuren. 71. Tabell 26. Viltskador, bidrag och ersättning. 73. Tabell 27. Totala arealerna av Natura 2000-områden som har ett formellt skydd. 74. Figur 15. Fördelning av bidrag till arbetet med efterbehandlig. 77. Tabell 28. Efterbehandlingsarbetets utveckling. 79. P P. Tabell 29. Antal avtal med utförare och datavärdar. 88. Tabell 30. Medel till miljöövervakningens programområden. 88. Tabell 31. Miljömålsportalen. 92. Tabell 32. Sveriges placering i EEA:s ranking. 93. P. Tabell 33. Svenska miljörapporteringsportalen. 94. P. Tabell 34. Webbplatsen Utsläpp i siffror. 94. P. Figur 16. Fördelning av miljöforskningsanslaget. 98. Figur 17. Fördelning av program till män respektive kvinnor. 98. Figur 18. Medel till IVL-projekt fördelade mellan män och kvinnor. 98. Tabell 35. Översikt över forskningsprogram. 100. Tabell 36. Åldersfördelning per kön – totalt antal anställda. 109. Tabell 37. Medeltalet anställda. 109. Tabell 38. Medeltalet anställda per kompetenskategori. 109. Tabell 39. Sjukfrånvaro i procent. 110. Figur 19. Anslag – disponibelt belopp jämfört med utfall. 112. Figur 20. Verksamhetens kostnader. 113. Tabell 40. Intäkter från avgifter och andra ersättningar. 115. Tabell 41. Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras . 117.

(6) Generaldirektören har ordet Det är med glädje jag ser tillbaka på 2010. Flera miljöfrågor har varit högt upp på samhällsagendan. Några exempel är biologisk mångfald med ett nytt internationellt avtal, klimatfrågan med tydliga kopplingar till energi och konsumtion, ökat fokus på havs- och vattenmiljö samt rovdjursfrågorna som skapat ett stort engagemang i samhället. Naturvårdsverket har stora anslag som ska användas till miljöförbättrande åtgärder. Jag är stolt över att kunna redovisa många exempel på hur skattepengar använts för att göra nytta för miljön. Vi har fortsatt att kraftsamla kring sanering av förorenad mark och under året pågick 28 statligt finansierade efterbehandlingsåtgärder. 13 nya åtgärdsprojekt initierades och åtta avslutades. Ett annat exempel är att cirka 61 800 hektar produktiv skogsmark nedan den fjällnära gränsen har säkrats för skydd. Här blir det en utmaning att framöver möta ökat behov av effektiv skötsel av skyddade områden. Även om pengarna gör stor nytta behöver Naturvårdsverket bli bättre på att redovisa resultat. I år kan vi visa vad vi åstadkommer och med vilken insats, inom ett antal områden. I vissa fall är det möjligt att också jämföra dessa prestationer med vad vi gjort tidigare år. Nästa år är min ambition att kunna visa detta på ett ännu tydligare sätt för att ge vår uppdragsgivare ett bra beslutsunderlag för framtida insatser. Det fortsatta arbetet med miljömålen är viktigt för framtiden eftersom det ska säkerställa att vi lämnar över ett samhälle till kommande generationer där de stora miljöproblemen är lösta. I det fortsatta miljöarbetet är det många som har ett ansvar. Det ökar behovet och betydelsen av att samordna och samverka. Här har Naturvårdsverket fått en viktig, förtydligad uppgift. Vår ambition är att aktivt bidra till ett miljömålssystem som är lättillgängligt för alla inblandade aktörer och till stor nytta för miljöarbetet. Under året har vi fokuserat på att havs- och vattenmiljöarbetet inte ska tappa fart i övergången till den nya myndigheten som bildas den 1 juli 2011. Det är angeläget för oss att förbereda överlämning av arbetsuppgifter så att den nya myndigheten kommer igång med sitt arbete på ett bra sätt. Vi har på olika sätt säkerställt kompetens, vi har en aktiv dialog med organisationskommittén och vi har etablerat ett särskilt havs- och vattenprojekt som smidigt ska kunna knoppas av till den nya myndigheten.. 4. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(7) En fråga som engagerat många under året är rovdjuren och då främst de mål för antalet vargar som riksdagen beslutat om. För oss är det viktigt att kraftsamla för att hantera rovdjursfrågorna på ett bra sätt, vilket ställer stora krav på alla som arbetar med frågorna. Naturvårdsverket är inne i en tid då det finns behov av att förändra såväl organisation som arbetssätt. Detta för att kunna möta omvärldens förväntningar och bli tydliga i hur vi bidrar i miljöarbetet. Om detta kan du läsa mer under rubriken Naturvårdsverket möter framtiden. Min bedömning att vi på ett tillfredsställande sätt har genomfört de uppdrag vi fått av regeringen. Vi har haft en god kontroll på vår ekonomi och jag återrapporterar härmed det som efterfrågas.. Maria Ågren. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 5.

(8) Naturvårdsverket möter framtiden Många aktörer har och tar ansvar för miljön, vilket innebär att Naturvårdsverkets roll har förändrats från den centrala miljömyndigheten till en av många aktörer med ansvar för miljön. Denna förändring blev extra tydlig under det gångna året då det blev klart att Havs- och vattenmyndigheten bildas 1 juli 2011. Vår förändrade roll ställer nya krav på arbetssätt och på kompetens. Det blir viktigare att tydliggöra vad som är just Naturvårdsverkets bidrag till en bättre miljö. Vår verksamhetsidé. Ett viktigt steg i det pågående förändringsarbetet är den verksamhetsidé som vi tog fram under 2010. Den beskriver vårt uppdrag på följande sätt: Verksamhetsidé. Naturvårdsverket arbetar offensivt för att miljömålen ska uppnås. Vi har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vårt uppdrag är att. Ta fram kunskap och underlag som används för att utveckla vårt eget och andras miljöarbete. Bidra till att utveckla miljöpolitiken genom att ge regeringen bra beslutsunderlag och genom att skapa drivkraft i arbetet inom EU och internationellt. Genomföra miljöpolitiken i samverkan genom att agera så att miljöbalken ska följas och miljömålen uppnås.. Vårt arbetssätt. Allas vår gemensamma målsättning är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Men vi har också mer nära kunder än kommande generationer, nämligen de som i det dagliga är beroende av Naturvårdsverket arbete. Det är till exempel kommuner, länsstyrelser, regeringen, företag, jägare och besökare i Sveriges Nationalparker. Genom att stärka det processorienterade arbetssättet så blir vi bättre på att läsa av kundernas behov och hitta sätt att bidra också till hur andra än Naturvårdsverket arbetar med miljöfrågorna. Fokus ska vara på vad vi levererar och hur det kommer till nytta. Då ökar också möjligheterna att visa resultat. Detta är inte minst viktigt för våra medarbetare som vill se effekter av sitt arbete. Samhället och miljöarbetet är komplext vilket ställer höga krav på oss. Det är viktigt att säkerställa att myndigheten har rätt kompetens, att vi nyttjar kompetensen på ett bra sätt och att vi klarar av att möta framtidens utmaningar. Därför har vi under året arbetat med att utveckla en modell för kompetensförsörjning som en integrerad del i verksamhetsplaneringen. Vi har också infört ett dokument- och ärendehanteringssystem som stödjer ett processorienterat arbetssätt.. 6. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(9) Ny organisation 4 april 2011. För att skapa drivkraft i förändringen av arbetssätt med fokus på kund och leverans har vi under 2010 genomfört en organisationsöversyn. En ny organisation införs den 4 april 2011. En avdelning bildas för vart och ett av uppdragen i verksamhetsidén; ta fram kunskap och underlag, bidra till att utveckla miljöpolitiken samt genomföra miljöpolitiken i samverkan. De tre avdelningarna är Analys- och forskningsavdelningen, Uppdragsavdelningen och Genomförandeavdelningen. Förutom dessa tre avdelningar bildas en Avdelning för verksamhetsstöd och tre strategiska funktioner; Styrning och uppföljning, Personal och Information. Den nya organisationen är indelad utifrån vilka kunder och kundrelationer som olika delar av Naturvårdsverket har. Exempelvis så kommer Uppdragsavdelningen att ha många kontakter med Regeringskansliet, i regeringsuppdrag och i vår medverkan i EU och internationellt. Genomförandeavdelningens viktigaste kunder blir kommuner, länsstyrelser och näringslivet. Eftersom uppdraget är att genomföra miljöpolitiken är samspelet med dessa kunder avgörande och ställer stora krav på lyhördhet. Vi måste också vara bra på att förklara varför vissa, ibland smärtsamma åtgärder, är nödvändiga för förbättra miljön. I Analys- och forskningsavdelningens arbete blir det extra viktigt att tillgängliggöra kunskapen och att förenkla systemen för rapportering av miljödata. Delaktighet och samverkan. I takt med att fler aktörer fått ansvar för miljöfrågorna, så har också behovet av samordning och samverkan ökat. Naturvårdsverket är den myndighet som har överblick över miljöområdet och som kan stimulera samverkan och bidra till samordning. Därför är vår förmåga att samspela med andra en framgångsfaktor. Under året har vi tagit flera steg för att öka omvärldens delaktighet i vårt arbete. Exempel är utvecklade samarbetsformer med näringslivet och samverkansforum på webben.. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 7.

(10) Redovisning av verksamheten Vi har valt att presentera vårt arbete under rubrikerna: • Att utveckla miljöpolitiken • Att genomföra miljöpolitiken • Att följa upp och utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället Dessa motsvarar våra verksamhetsområden som i sin tur är indelade i vardera två verksamhetsgrenar. Under rubriken Att genomföra miljöpolitiken, har vi valt att presentera vad vi gjort under rubrikerna Klimat, Hav och sjöar, Biologisk mångfald, Giftfri miljö och Samråd i åtgärdsarbetet. Ofta arbetar vi parallellt med en fråga på nationell, EU- och internationell nivå. Här har vi dock valt att dela upp texten på internationella, EU och nationella insatser. Årsredovisningen ger en bild av våra huvudsakliga arbetsområden. Eftersom många av våra återrapporteringskrav är relativt detaljerade, är det däremot inte alltid så att mängden text ger en rättvis bild av vad vi lägger vår tid på. En samlad tabell över återrapporteringskraven ligger i kapitlet Regleringsbrevet och instruktionen. För att följa hur vi arbetat efter vår instruktion finns här också en tabell med hänvisningar till var i texten vi presenterar olika arbetsuppgifter som ligger i vår instruktion. Mycket av vår kunskap om vad andra har gjort med de bidrag vi betalat ut, får vi först en bit in på det nya verksamhetsåret. Därför presenterar vi treårsjämförelser för åren 2007, 2008 och 2009 när siffror för 2010 fortfarande saknas beträffande användningen av bidrag. Medelsanvändningen av två av våra största sakanslag ska, enligt regleringsbrevet för 2011, redovisas 31 mars 2011. Från och med januari 2010 har vår verksamhetsindelning ändrats. Detta innebär att vi inte kan göra treårsjämförelser för våra nya verksamhetsgrenar • EU och internationellt arbete • Utveckling av styrmedel och åtgärder • Regelgivning, tillämpning och vägledning • Genomförande av åtgärder • Uppföljning och utvärdering • Miljöforskning I den samlade tabell- och figurförteckningen på sidan 3, går det att läsa ut vilka tabeller som vi ser som redovisning av prestationer.. 8. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(11) UTFALL I VERKSAMHETSGRENAR 2010, tkr. EU och internationellt arbete. ÅRSARBETS- PERSONAL- ÖVRIGA SUMMA KRAFTER KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER 64 45 438 28 013 73 451. Utveckling av styrmedel och åtgärder. INTÄKTER. 21 136. INTÄKTER LÄMNADE AV ANSLAG BIDRAG 13 569 9 283. 68. 52 803. 11 379. 64 182. 3 931. 14 368. 11 025. 113. 72 119. 20 521. 92 640. 21 100. -1 827. 907 786. Genomförande av åtgärder. 87. 59 128. 593 277. 652 405. 9 379. 773 391. 1 679 260. Uppföljning och utvärdering. 78. 51 919. 234 170. 286 089. 1 814. 313 760. 100 675. Miljöforskning. 16. 12 444. 10 938. 23 382. 4 967. 8 843. 129 036. Summa 2010. 428. 293 852. 898 298. 1 192 150. 62 326. 1 122 104. 2 837 065. Regelgivning, tillämpning och vägledning. 71 . Därtill semesteruttag Sjukfrånvaro. 8 . Summa årsarbetskrafter 2010. 507. Summa 2009. 429. Därtill semesteruttag. 294 798. 874 355. 1 169 153. 75 957. 1 087 258. 2 675 316. 74 . Sjukfrånvaro. 8 . Summa årsarbetskrafter 2009. 511. Summa 2008. 447. 295 131. 929 823. 1 224 954. 67 662. 1 160 423. 78 . Därtill semesteruttag Sjukfrånvaro. 9 . Summa årsarbetskrafter 2008. 534. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 9. 2 383 943.

(12) verksamhetsområde 1. Utveckla miljöpolitiken Vi bidrar till att utveckla miljöpolitiken genom att ge regeringen bra beslutsunderlag om till exempel nya styrmedel och åtgärder samt genom att skapa drivkraft i arbetet inom EU och internationellt. Där ingår vi, på uppdrag av regeringen, i EU:s arbetsgrupper och i internationellt arbete. Vi bidrar med förhandlingsresultat och konsekvensanalyser. Vi bidrar också till att utveckla miljöpolitiken genom att visa på förbättringsområden och beställa ny kunskap och se till att den kommer till användning.. Uppskattade kurser i miljöförvaltning. Naturvårdsverket slutförde våren 2010 den andra omgången av en ITP- kurs (International Training Programme) i miljöstyrning och förvaltning med inriktning mot Sydostasien. Kursdeltagarnas utvärdering visade att alla deltagare ansåg att kursens mål om att öka deras kunskaper och förståelse av modern miljöförvaltning har nåtts på ett bra eller mycket bra sätt..

(13) INNEHÅLL EU och internationellt arbete. 12. Vårt arbete i EU. 12. Vårt internationella arbete. 17. Utveckling av styrmedel och åtgärder. 29. Regeringsuppdrag under året. 29. Arbete med samhällsekonomiska konsekvensanalyser . 29. Stöd till andra myndigheters miljöledningsarbete. 30. Miljöanpassad offentlig upphandling. 31.

(14) EU och internationellt arbete Naturvårdsverket deltar i cirka 300 arbetsgrupper inom EU, miljökonventionerna och andra internationella organisationer. Vi driver också ca 30 internationella utvecklingsprojekt, bilateralt eller i samarbete med FN-organisationer. Under avsnittet Vårt arbete i EU redovisar vi vårt bidrag till EU:s interna lagstiftningsarbete. EU är också en central aktör när det gäller olika internationella miljöfrågor, till exmpel miljökonventionerna. Vårt arbete med olika miljökonventioner redovisas under avsnitt Vårt internationella arbete och utgör i varierande omfattning arbete med att ta fram underlag för EU:s positioner vid olika internationella förhandlingar. Vi utvärderar våra arbetsformer för miljöarbetet i EU och internationellt. En projektplan för arbetet är antagen av en styrgrupp. Utvärderingen kommer att slutföras efter årsskiftet 2010/2011 och en rapport presenteras under februari. Resultatet kan leda till en revidering av nuvarande riktlinjer och rutiner.. Vårt arbete i EU Brett deltagande i EU:s klimatarbete. Naturvårdsverket deltar tillsammans med Regeringskansliet i EU-kommissionens genomförandekommitté, Climate Change Committée, av EU:s klimat- och energi paket. Här deltar vi i arbetsgrupperna för utveckling av regelverket för utsläpp av växthusgaser från industri-, el- och fjärrvärmeanläggningar i EU:s handel med utsläppsrätter, för övriga utsläpp utanför handelssystemet respektive rapportering av utsläpp, prognos och styrmedel. Vi har analyserat hur de föreslagna EU-reglerna slår mot svenska industribranscher och tillsammans med Miljödepartementet och Energimyndigheten samrått med svensk industri om utvecklingen av regelverket. Naturvårdsverket har även deltagit i arbetsgrupper under Compliance Forum, ett samarbete mellan EU:s medlemsstater i att genomföra handelssystemet. Inom EU:s klimat- och energipaket har Naturvårdsverket också deltagit i en arbetsgrupp för genomförandet av beslutet om hur EU:s utsläppsminskningsåtagande ska fördelas mellan medlemsstaterna. Under 2010 har man arbetat med att fastställa enskilda länders åtaganden för utsläpp utanför EU:s handelssystem, mekanismer för överföring/handel av utsläpp mellan länder och frågan om att inkludera utsläpp och upptag av koldioxid från skogs- och markanvändningssektorn i åtagandet om utsläppsminskning. Vi har även medverkat i översynen av EU:s övervakningsmekanismer för rapportering av växthusgaser, som påbörjats under 2010. Arbete till stöd för den biologiska mångfalden. Liksom tidigare år har Sverige under 2010 varit ett av de drivande länderna för att få till stånd ett stopp för internationell handel med europeisk ål. Arbetet har skett i samarbete med främst Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Från slutet av 2010 gäller nu ett handelsstopp för ål till och från EU, med ett undantag för. 12. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(15) Utveckla miljöpolitiken • EU och internationellt arbete. Tunisien året ut. Arbetet för vår del har skett i SRG (Gruppen för Vetenskapliga Undersökningar) som arbetar med CITES, konventionen om handel med vilda djur och växter. Naturvårdsverket har också deltagit i och bidragit till EU: s arbetsgrupper om skötsel av Natura 2000-områden, rapportering av naturvårdsdirektiven (fågeldirektivet, 79/409/EEG och art- och habitatdirektivet, 92/43/EEG), marina Natura 2000-områden och finansiering av Natura 2000. Naturvårdsverket har aktivt jobbat med att effektivisera och förbättra rapporteringen av naturvårdsdirektiven, liksom utvecklat metoder för den biogeografiska uppföljningen. Vi har representerat Sverige i Habitat- och Orniskommittéerna, samt stöttat Miljödepartementets arbete i EU:s koordineringsgrupp för biologisk mångfald. Arbete med havsmiljöfrågor. Strategin för Östersjöregionen Naturvårdsverket har bidragit till att genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen (antogs genom kommissionens meddelande 2009/248). Som koordinator för det prioriterade området 3 om att minska användningen och påverkan från farliga ämnen har vi etablerat samverkan med länderna runt Östersjön, med andra svenska myndigheter och organisationer, samt med tre andra prioriterade områden inom strategin. Vi har föreslagit och fått sju så kallade flaggskeppsprojekt godkända av EU-kommissionen. Som ansvarig för flaggskeppsprojektet om renare avloppsvatten, har vi etablerat samverkan med bland annat HELCOM och några Östersjöländer samt påbörjat arbetet med att sammanställa andra pågående projekt på området. Som ansvarig för flaggskeppsprojektet om nätverk för grön offentlig upphandling har vi etablerat samverkan med Östersjöländerna och andra berörda aktörer såsom Miljöstyrningsrådet och Council of the Baltic Sea States (CBSS), samt haft ett första möte med berörda och kommit överens om en handlingsplan.. Marina direktivet Vi har rapporterat till regeringen vad implementeringen av ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG) kommer att kosta fram till 2012, och även hur arbetet skulle kunna organiseras. I uppdraget beskriver vi också organisationen och tidplanen. Under året har EU beslutat om vilka indikatorer och kontrollmetoder som ska användas för att bedöma och följa upp miljöstatus i de marina vattnen. Under våren 2010 organiserade Naturvårdsverket flera nationella expertmöten för att förbereda beslutet om indikatorer och metodstandarder. Vi har också bistått Miljödepartementet i arbetet med genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning. Vi har även varit involverade i arbetsgruppen för ekonomisk och social analys (WG ESA). Syftet med arbetsgruppen är att ta fram ett vägledningsdokument för hur den ekonomiska och sociala analysen kan göras. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 13.

(16) EU och internationellt arbete • Utveckla miljöpolitiken. för att uppfylla direktivet. Gruppen leds av Sverige och Storbritannien med sekretariatet i Sverige. Under 2010 har gruppen träffats tre gånger och mer än 17 medlemsländer har deltagit. Insatser inom vattenområdet. Vi har fortsatt arbetet med prioriterade ämnen enligt Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). Även i år har Sverige tillsammans med Frankrike varit ett stöd till EU-kommissionen, så kallat co-lead, i arbetsgruppen för kemisk status (tidigare prioriterade ämnen). Vi har ansvarat för att ta fram underlag om ämnena cybutryn (irgarol), cyklododekan, HBCDD, octaBDE samt varit delaktiga i arbetet med dioxiner, PCB och PFOS. Kommissionen lägger fram sitt förslag om fler prioriterade ämnen i mitten av 2011. Naturvårdsverket har också hållit samman de svenska insatserna med att interkalibrera medlemsländernas provtagningar och analyser. Sverige har varit ett av de länder som i huvudsak har kunnat följa tidtabellen för detta omfattande arbete, som syftar till att få jämförbara data och bedömningar av vattenkvaliteten mellan medlemsländerna. Vi rapporterade i tid in all information till kommissionen om Sveriges förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för vatten. Vår samverkan med vattenmyndigheterna lade grunden för detta. Avfall – en prioriterad fråga. Vi har i samråd med KemI lämnat underlag till Miljödepartementet för det informella ministermötet som behandlade frågor om Sustainable Material Management samt till rådsslutsatser i samma fråga – materialhantering och hållbar produktion och konsumtion. Effekten blev att Sverige har bidragit till att EU-kommissionen får ett bra underlag för utformningen av en färdplan för ett resurseffektivt Europa. Vi har i samråd med Svenskt näringslivs organisationer drivit svenska ståndpunkter i tekniska kommittén (TAC) till Ramdirektivet för avfall (2008/98/EG) när det gäller bland annat kriterier för när avfall ska sluta vara avfall. Effekten blev att regeringen har en väl förberedd position och ett bra underlag för förhandlingarna i rådet. TAC-gruppen kopplad till Batteridirektivet (2006/66/EG) har träffats en gång under 2010. Den fråga som Sverige drivit hårdast inför detta möte rör kadmium i batterier avsedda för handverktyg, där Sverige anser att kadmium inte ska vara tillåtet. EU-kommissionen har ännu inte kommit till beslut i frågan. Arbete för att begränsa användning och utsläpp av kvicksilver. Vi har deltagit i EU-kommissionens utvärdering av gemenskapens kvicksilverstrategi och bistått Miljödepartementet med underlag till svenska ståndpunkter om det fortsatta arbetet på EU-nivå för att ytterligare begränsa användning och utsläpp av kvicksilver. Sverige och Naturvårdsverket har även agerat i frågan om slutförvar av uttjänt kvicksilver. Genom EU-förordningen (EG) nr 1102/2008 om bland annat säker förvaring av metalliskt kvicksilver, beslutade EU-parlamentet och Ministerrådet att flytande kvicksilver skulle få slutförvaras i djupt bergförvar eller saltgruva, under förutsättning att detta kunde ske med betryggande säkerhet.. 14. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(17) Utveckla miljöpolitiken • EU och internationellt arbete. En teknisk kommitté skulle fastställa kriterier för hur detta skulle få ske. Under 2010 har Naturvårdsverket aktivt verkat för att slutförvar i flytande form inte ska tillåtas, eftersom tillgängliga rapporter visar att den långsiktiga säkerheten inte kan garanteras. Insatserna ser ut att få effekt. EU-kommissionen har vid två TACmöten framfört att man inte längre tänker föreslå ett slutförvar i flytande form. Genom vår försorg har dessutom delar av det svenska insamlade kvicksilvret från batterier kemiskt stabiliserats till kvicksilversulfid samt därefter slutförvarats djupt ned i en tysk saltgruva. Krav på bästa möjliga teknik inom industrin. Vi har bidragit till uppdaterade referensdokument som beskriver bästa tillgängliga teknik (BAT) inom de industribranscher som omfattas av IPPC-direktivet (om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, 2008/1/EG). Den teknik och de utsläppsnivåer som vi rapporterar in hamnar regelmässigt i den högsta kravnivån och verkar pådrivande för det europeiska miljöarbetet i de aktuella branscherna. Under året har inga nya referensdokument färdigställts, men flera befinner sig i olika stadier av beredning. Vi har också bistått Miljödepartementet i slutförandet av direktivet om industriutsläpp (2010/75/EU) som ska ersätta bland annat IPPC-direktivet. Våra insatser har inneburit klargöranden av texten och i ett par fall att olämpliga och i något fall kostsamma konsekvenser kunnat undvikas. Vi har i övrigt agerat för att minimera försämringarna av det ursprungligen ganska ambitiösa förslaget och Sverige har lyckats att tillsammans med några andra länder, åstadkomma ett i stora delar bra slutresultat Insatser kopplade till EU:s miljöbyrå (EEA). Vi har deltagit i en två dagars workshop vid EU:s miljöbyrå (EEA) om utvärderingar av ekosystemtjänster i Europa (Ecosystem assessments in Europe), där erfarenheter utbyttes mellan nationella och europeiska utvärderingar av ekosystemtjänster. Planering har påbörjats för framtida utvärderingar av ekosystemtjänster på europeisk nivå. EEA följer också upp miljöpolitiken inom EU vart femte år med rapporten The European environment – state and outlook på uppdrag av EU-kommissionen. I SOER-rapporten ges en beskrivning av miljösituationen på europeisk nivå, men även land för land. I år har Sverige och 37 andra länder bidragit med beskrivningar av luft, biodiversitet, avfall, mark, sötvatten och klimatförändringar. Genom ett nytt EEA-projekt, Shared European & National State of Environmental information (SENSE), ska informationen om miljötillståndet hämtas på Naturvårdsverksts hemsida genom länk på EEA:s webbplats. I det arbetet har 18 länder deltagit, däribland Sverige. Genom SENSE ska vi kunna uppdatera EEA:s information om miljön i Sverige fortlöpande och därigenom minska vår insats vid nästa uppföljning. Vi har även gjort en sammanställning om svensk miljö i ett europeiskt perspektiv i anslutning till EEA:s rapport.. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 15.

(18) EU och internationellt arbete • Utveckla miljöpolitiken. Framgång för ansökningar inom LIFE+. LIFE+ är EU:s finansieringsprogram för miljöprojekt under perioden 2007–2013. Budgeten är på cirka 20 miljarder kronor. De årliga ansökningstillfällena omfattar cirka 2,5 mdkr. LIFE+ ska bidra till att genomföra och utveckla EU:s miljöpolitik genom medfinansiering av projekt inom områdena natur och biologisk mångfald, miljöpolitik och styrning samt information och kommunikation. Regeringen har utsett Naturvårdsverket till ansvarig myndighet i Sverige. Det innebär att vi granskar ansökningarna och lämnar förslag till förbättringar till sökanden för att öka konkurrenskraften, varefter vi sänder ansökningarna till EUkommissionen. I juli i år fattade EU-kommissionen beslut om att finansiera projekt från 2009 års ansökningstillfälle. Sverige tilldelades sammanlagt 15 801 240 euro till nio ansökningar (av 13 inlämnade). Därtill bidrar projekten själva med minst lika mycket. I halvtid för programmet kan vi konstatera att svenska ansökningar under de tre första utlysningarna varit mycket framgångsrika. I samband med de årliga utlysningarna av LIFE+ gör EU-kommissionen preliminära nationella fördelningar. De baseras på respektive lands befolkningsmängd, befolkningstäthet och andelen Natura 2000-områden i förhållande till EU:s hela andel. Sverige har vid varje ansökningsomgång fått betydligt mer i EU-stöd än de preliminära fördelningarna. I år lämnades 13 ansökningar in till Naturvårdsverket. De har granskats och skickats vidare till EU. Beslut om dessa fattas troligen av EU-kommissionen i juni 2011. EU-informationsdagarna. Under 2010 anordnade Naturvårdsverket två EU-informationsdagar för allmänheten, näringslivet, kommunerna och länsstyrelserna. Temat på vårens möte var ”EU:s miljöarbete – en blick framåt”. Under höstens informationsdag var temat ”Ett sjunde miljöhandlingsprogram för EU”.. tabell 1. utfallet för svenska ansökningar till EU-fonden LIFE+ jämfört med den preliminära nationella fördelningen Ansökningsår Stöd från LIFE+ till svenska projekt, euro Preliminär nationell fördelning till Sverige, euro Antal ansökningar granskade av Naturvårdsverket Antal beviljade ansökningar Kostnader (tkr). 2010 * 10 006 634 . 2009 15 801 240 10 291 131 . 2008. 2007. 13 401 453. 14 089 443. 8 528 922 . 7 685 000. 13. 13. 15. *. 9. 8. 10. 1 982. 2 904. 1 555. 1 603 . 17. * Beslut av EU-kommissionen 2011. Svenska ansökningar till EU-fonden LIFE+ har i de tre första ansökningsomgångarna varit mycket framgångsrika i förhållande till EU:s preliminära nationella fördelning.. 16. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(19) Utveckla miljöpolitiken • EU och internationellt arbete. Att ge berörda möjlighet att lämna synpunkter. I vårt arbete i EU-kommissionens arbetsgrupper behandlas frågor som har stor betydelse för många aktörer i Sverige. Här är några exempel på hur vi arbetat för att få in synpunkter från andra. I det pågående arbetet med att ta fram ett nytt WEEE-direktiv (2002/96/ EG) bistår Naturvårdsverket Miljödepartementet med expertkunskap. Vi har lagt särskild vikt vid kommunikation och förankring med branschen för elektriska och elektroniska produkter. Det har uppskattats av näringslivet och resulterat i ett värdefullt utbyte av synpunkter och information som kunnat användas i förhandlingsarbetet. En nationell definition av producent är en av prioriteringarna. Vidare är ambitionen fortsatt hög när det gäller insamlings- och återvinningsmål. Miljöbelastningen från produktion och avfallshantering ska minska och även den administrativa bördan för såväl företag som myndigheter. Förhandlingarna fort sätter under 2011. En workshop hölls i oktober 2010 på temat ”Bra dialog mellan näringslivet och Naturvårdsverket”. Vid workshopen diskuterade vi olika former för att öka delaktigheten. Deltagarna kom överens om att starta en samverkansgrupp för EUarbetet med ett första möte våren 2011. Bedöma konsekvenser av förslag från EU-kommissionen. Under året har vi konsekvensanalyserat förbudet mot att överlåta och saluföra de klimatpåverkande gaserna CFC och HCFC. Vi har även utvärderat skyddsområdena för fåglar (SPA-nätverket) eftersom det svenska nätverket klassificerats som ofullständigt i EU-kommissionens Natura-Barometer. Vi har beräknat konsekvenserna av att öka våra åtaganden vad gäller utsläpp av växthusgaser (läs mer under rubriken Klimat på sid 48). Ett annat exempel handlar om förslagen på nya prioriterade ämnen (ramdirektivet för vatten 2000/60/EG). I samråd med branschorganisationer, främst Jernkontoret och Plast& Kemiföretagen, har vi bidragit med information om produktion, användning, utsläpp, påverkade industrier och alternativ till dessa ämnen.. Vårt Internationella arbete Vårt arbete med internationella konventioner. Naturvårdsverk deltar i arbetet med ett 40-tal internationella miljökonventioner och tillhörande så kallade protokoll för att skydda miljön och hushålla med naturresurserna. Nedan ger vi några exempel på hur arbetet har bedrivits och utvecklats.. Intensivt internationellt klimatarbete I det internationella klimatarbetet har vi bistått Regeringskansliet med expertkunskaper inom EU-samarbetet och i klimatförhandlingar inom ramen för FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyotoprotokollet. Vi har också deltagit i OECD:s Climate Change Expert Group och i Nordiska ministerrådets samarbete inom klimat- och luftområdet. Huvuddelen av insatserna har lagts på de internationella klimatförhandlingarna för att nå fram till en överenskommelse som kan ta över efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt vidga och förstärka det internationella samarbetet inom ramen för klimatkonventionen.. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 17.

(20) EU och internationellt arbete • Utveckla miljöpolitiken. Vi har deltagit i att ta fram EU-positionspapper och medverkat i EU:s expertgrupper för framtida åtaganden, anpassning, skog och markanvändning samt rapportering. Vi har också givit stöd till Miljödepartementet vid möten i Miljöarbetsgruppen för internationella klimatfrågor WPIEI/CC. Naturvårdsverket har haft en aktiv roll i klimatkonventionens löpande arbete som rör rapporteringen av bland annat växthusgaser och nationella rapporter, liksom utvecklingen av uppföljningsfrågor inom ramen för det kommande avtalet. Huvudfrågan har gällt hur parternas åtagande, åtgärder och stöd ska kunna mätas, rapporteras och verifieras. Andra grundläggande frågor för en robust överenskommelse har varit kopplade till metoder för utsläppsinventeringar och i vilken utsträckning nya växthusgaser ska inkluderas i överenskommelsen. Arbetet att ta fram ett regelverk för rapporteringen av markanvändning (LULUCF) är en för Sverige särskilt viktig fråga där Naturvårdsverket har varit starkt engagerat. Inför upptakten till FN:s klimatmöte COP 15 i Köpenhamn var antalet större internationella möten exceptionellt högt jämfört med ett normalår (två möten per år). Eftersom parterna inte kunde enas om ett avtal i Köpenhamn, har även 2010 varit mötestungt med tre extra förhandlingsmöten, det vill säga totalt fem förhandlingsmöten à en till två veckor vardera per expert. Sammantaget har Miljödepartementet fått assistans inför och under förhandlingsmöten i Bonn (april), Bonn (juni), Bonn (juli), Tianjin (oktober) och Cancun (december). Vid mötet i Cancun lyckades man i ett FN-beslut förankra utsläppsminskningarna från Köpenhamn (Copenhagen Accord) och starta en process för att försöka höja ambitionsnivån. Man fattade beslut om att temperaturökningen inte får överskrida två grader, ökad transparens inom klimatrapporteringen och skapade en grön fond för anpassning och utsläppsminskande åtgärder i utvecklingsländer. Beslut fattades också om samarbete om anpassning, bevara tropiska skogar, klimatanpassa skogsbruket och en tekniköverföringsmekanism. Många frågor återstår att lösa, men det finns nu en god grund att arbeta vidare inför kommande COP i Durban 2011.. Internationellt arbete med ozonpåverkande ämnen Naturvårdsverket ansvarar för samordningen av det svenska arbetet med ozonnedbrytande ämnen under Montrealprotokollet. Sverige har varit aktivt i såväl samordningsarbetet inom EU inför de internationella mötena som i konventionsarbetet. Vi har fortsatt vara ordförande i den informella Stockholmsgruppen, där förslag inom området kan diskuteras lättare än i protokollets mer byråkratiska struktur. Sverige och EU har bland annat drivit frågan om att de fluorerade växthusgaserna som bland annat används som köldmedier, ska regleras under Montrealprotokollet istället för inom Klimatkonventionen. Det är viktigt för att kunna bromsa en snabbt ökande produktion, konsumtion och utsläpp av ersättningsämnena HFC, varav många är mycket kraftfulla växthusgaser. Om vi når framgång i det arbetet förväntas effekten bli att avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen och nedtrappningen av produktionen och konsumtionen av fluorerade växthusgaser kan bli effektivare. Vid partsmötet i november 2010 antogs en deklaration av drygt 90 parter som säger att de kommer att sträva för en HFC-reglering under Montrealprotokollet. Totalt har vi har deltagit i tolv möten under året.. 18. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(21) Utveckla miljöpolitiken • EU och internationellt arbete. Internationellt luftvårdsarbete Naturvårdsverket har samordningsansvar för Sveriges internationella och nationella luftvårdsarbete och bistår Miljödepartementet vid internationella förhandlingar. Bland annat följer vi och deltar i luftvårdsarbetet inom FN:s luftvårdskonvention CLRTAP. Vi har under 2010 deltagit i förhandlingarna och samordnat förberedelsearbetet med inspel från Regeringskansliet och myndigheter. Vi har deltagit i EU-koordineringar och möten inom LRTAP-konventionen samt relevanta undergrupper. Det finns mycket att tjäna på att koppla ihop arbetet med luft- och klimatfrågorna. Vi har lagt tid på detta under 2010. Vi vill ta till vara den möjliga klimatnytta som uppnås genom de åtgärder som genomförs för att minska på utsläppen av olika luftföroreningar. Därför har vi tagit aktiv del i en expertgrupp om hur black carbon (typ av sot) kan beaktas under Göteborgsprotokollet. Arbete pågår även med att revidera Metall- och Göteborgsprotokollen, vilket förväntas vara färdigt 2011. Vårt arbete har givit resultat. Under det årliga partsmötet fattades beslut om att beakta black carbon vid revideringen av Göteborgsprotokollet. Black carbon och övriga kortlivade klimatgaser (SLCF) har även inkluderats i konventionens arbetsplan för kommande år samt i den långsiktiga strategin. För att utveckla underlagen inför förhandlingarna inom luftvårdskonventionen har Naturvårdsverket stöttat och påverkat forskningen genom forskningsprogrammen Swedish Clean Air Research Program (SCARP) och Climate Change and Environmental Objectives (CLEO).. Internationellt arbete för biologisk mångfald Under året har Naturvårdsverket bidragit till och medverkat på det 10:e partsmötet inom konventionen för Biologisk mångfald (CBD), som hölls mellan den 18 och 29 oktober i Nagoya, Japan. Naturvårdsverket bidrog även i det förberedande mötet av mer teknisk och vetenskaplig karaktär (SBSTTA) som hölls i Nairobi, Kenya, 10 till 21 maj. Vi bidrog i arbetet med det marina arbetsprogrammet, i arbetsprogrammet för skyddade områden, biologisk mångfald och klimat, främmande arter, hållbart nyttjande, bioenergi samt i arbetet med den nya strategiska planen för biologisk mångfald efter 2010. Med vår insats har vi på ett sakmässigt sätt argumenterat för hållbart nyttjande och effektiva mål när det gäller skydd av naturen och genom detta påverkat EU:s gemensamma linje och handlingsplan i de internationella förhandlingarna. Sveriges koordineringsarbete under ordförandeskapet 2009 möjliggjorde att alla hajarter (flera kommersiella) listade under konventionen om skydd av flyttande vilda djur, kunde inkluderas i en överenskommelse om samarbete på ett möte i februari 2010 i Manila. Naturvårdsverket deltog i partsmötet om Cartagenaprotokollet i Nagoya och ansvarade för flera frågor rörande GMO (genmodifierade organismer). Vi deltog även i Bernkonventionens 30:e möte med ständiga kommittén i Strasbourg. Naturvårdsverket har bland annat drivit, med stöd av bland andra Tjeckien, ett krav på bättre rapportering avseende falkeneringsverkamhet och produktion av falkhybrider.. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 19.

(22) EU och internationellt arbete • Utveckla miljöpolitiken. Naturvårdsverket deltog i mars i det 15:e partsmötet för Konventionen om handel med vilda djur och växter (CITES) som bland annat handlade om Monacos förslag om reglering av handeln med blåfenad tonfisk Thunnus thynnus. Vi bidrog med synpunkter som stärkte förslaget, men både Monacos och EU:s kompromissförslag röstades ned. Naturvårdsverket har tagit fram ett utbildningsmaterial för identifiering av europeisk ål Anguilla anguilla, i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet. Syftet är att underlätta för framför allt tullpersonal runt om i världen som måste kunna identifiera arten.. Internationellt havsarbete Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM) syftar till att skydda Östersjön från alla typer av negativ påverkan genom mellanstatligt samarbete. Naturvårdsverket har samordnat Sveriges insatser nationellt och internationellt, där en av de viktigaste uppgifterna har varit att stötta Miljödepartementet i dess roll som Head of Delegation (HOD). Under året har Naturvårdsverket i det regionala konventionsarbetet prioriterat arbetsuppgifter, projekt och arbetsgrupper som kopplar till EU:s ramdirektiv om en marin strategi (2008/56/EG) och genomförandet av HELCOM:s Baltic Sea Action Plan (BSAP). Bland annat har vi deltagit i att utveckla nya beräkningsmodeller för belastningen av kväve och fosfor som ska användas för att ta fram reviderade beting för BSAP. Inom konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR) har vi på uppdrag av regeringen representerat Sverige. Ett ministermöte inom OSPAR ägde rum i september 2010 i Bergen, Norge. Naturvårdsverket medverkade i förberedelserna till beslut och en rad rekommendationer som antogs vid mötet. Vid mötet beslöts bland annat att utse sex marina skyddade områden, en rad rekommendationer i syfte att skydda olika arter och deras livsmiljöer och en reviderad strategi för OSPAR:s arbete 2010–2020. Vid mötet presenterades också en Quality Status Report som OSPAR har arbetat med i flera år. Naturvårdsverket har aktivt medverkat i framtagandet av rapporten.. Internationellt arbete om avfall Inom ramen för Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter och omhändertagande av farligt avfall har vi medverkat i ett arbetsgruppsmöte och ett antal EU-möten. Vi har arbetat mest aktivt med regler för gränsöverskridande transporter av avfall, fartygsåtervinning, tekniska vägledningar och hantering av uttjänta datorer i u-länder i partnerskap med industrin. Förväntad effekt av arbetet är att konventionen fattar beslut som medför att fartyg skrotas på ett bättre sätt, att kasserade datorer tas omhand på ett acceptabelt sätt och att illegala transporter av avfall minskar. Inom Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar har Naturvårdsverket i samråd med KemI drivit frågor om kriterier för återvinning av plaster med flamskyddsmedel. Förväntad effekt är att konventionen fattar beslut om överenskommelser som innebär att spridningen av miljöfarliga flamskyddsmedel begränsas.. 20. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(23) Utveckla miljöpolitiken • EU och internationellt arbete. I månadsskiftet maj–juni var Naturvårdsverket värd för en internationell workshop i Visby om miljögiftet PCB. Den samlade cirka 150 deltagare från 24 olika länder. Nya vetenskapliga rön presenterades och för den internationella publiken lyfte Sverige fram dels ändringarna i förordningen om PCB m.m. (SFS 2007:19), dels gavs en praktisk demonstration av hur PCB i byggnader identifieras och tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Vi har också bistått Miljödepartementet i att ta fram ståndpunkter till de globala förhandlingarna om en ny kvicksilverkonvention. Sverige har varit drivandei arbetet för en global konvention, och i att även få EU att anta en pådrivande roll. Vår expertkunskap har givit departementet bättre möjligheter att verka pådrivande. MILJÖSAMARBETET I ANDRA ORGANISATIONER återrapportering. Vi förebereder Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet 2011–2013. Polarfrågor. Naturvårdsverkets huvudsakliga bidrag till förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet sker i form av deltagande i projekt och medverkan till resultat i rådets arbetsgrupper som ska redovisas under ministermötet samt under ordförandeskapet. Se vidare under respektive arbetsgrupp nedan. I samråd med oss har Miljödepartementet tagit fram en pm med förslag på följande fem prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet: Klimat, Biodiversitet, Kemikalier, miljögifter och avfall, Miljörätt och miljöskydd samt Övervakning och forskning. Naturvårdsverket deltar i planeringen och genomförandet av dessa prioriteringar. Som en ytterligare förberedelse inför ordförandeskapet anordnade vi ett seminarium ”Vad händer på Iskanten?” där Arktiska rådets ordförandeskap och Barentsrådets ordförandeskap presenterades. Naturvårdsverkets deltagande i Arktiska rådet. Naturvårdsverket medverkar i Arktiska rådets ämbetsmannakommitté SAO och i fyra av dess arbetsgrupper (ACAP, AMAP, CAFF och PAME). I arbetsgrupperna fortsätter arbetet med att följa upp rekommendationerna i rapporten om klimatförändringar, ACIA (Arctic Climate Impact Assessment), som kom 2004. Flera stora projekt kommer att slutrapporteras på ministermötet under det svenska ordförandeskapet 2011–2013 där Naturvårdsverket deltar. SAO (Senior Arctic Officials). Naturvårdsverket representerar Sverige i arbetsgruppen för kortlivade ämnen. Gruppen ska utvärdera utsläpp, redovisa utsläppsminskande åtgärder, potentiella styrmedel och lämna rekommendationer på åtgärder som kan genomföras av länderna i Arktiska rådet. Gruppen har fokuserat på utsläpp av black carbon (typ av sot). Naturvårdsverket har samlat in och analyserat data samt prognoser över partikelutsläpp och uppskattat omfattningen av utsläpp av black carbon i Sverige. Naturvårdsverket har sammanställt de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen i Sverige och presenterat möjliga styrmedel.. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 21.

(24) EU och internationellt arbete • Utveckla miljöpolitiken. ACAP (Arctic Contaminants Action Program). Naturvårdsverket medverkar som svensk representant i arbetsgruppen för att minska miljögifter, ACAP. Arbetet med strategin för miljögifter (Integrated Hazardous Waste Management Strategy, IHWMS) har fortsatt. En projektstyrningsgrupp har bildats, där vi ingår. Gruppen ska delta i arbetet med att utveckla en strategi för miljöfarligt avfall för delar av norra Ryssland med målet att förbättra hanteringen av avfallet. Denna strategi förväntas tas i bruk under det svenska ordförandeskapet. ACAP började under 2010 arbeta med black carbon (typ av sot). Sverige representeras i projektet av Naturvårdsverket. En plan och ett projektförslag för arbetet kommer att utvecklas inför nästa SAO- och ministermöte 2011. PAME (Protection of the Marine Environment). Naturvårdsverket medverkar som svensk representant i arbetsgruppen för skydd av arktisk marin miljö, PAME. Projektet Förvaltning av arktiska havsområden (Arctic Ocean Review) har fortsatt sitt arbete under året. Naturvårdsverket har ansvarat för den svenska samordningen av arbetet som har som mål att sammanställa alla regelverk för de arktiska haven. Den färdiga rapporten ska presenteras 2013 på ministermötet då Sverige är ordförande. AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme). Naturvårdsverket medverkar som svensk representant i arbetsgruppen miljöövervakning och utvärdering, AMAP. Naturvårdsverket har varit svensk nod i arbetet med SAON (Sustained Arctic Observing Network) och deltagit i dess styrgrupp. Arbetet är nu inriktat på praktisk handling. Projektet snö, vatten, is och permafrost i Arktis, SWIPA (Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic), har pågått under året. Projektet slutredovisas vid 2011 års ministermöte. Svenska forskare som Naturvårdsverket stödjer ekonomiskt, deltar som huvudförfattare för kapitlen om snö och permafrost. En sammanfattande rapport kommer att innehålla vetenskapligt baserade politiska rekommendationer. Därutöver pågår produktion av tre filmer, baserade på den vetenskapliga rapporten. Naturvårdsverket bidrar till en utvärderingsrapport om kvicksilver, genom att finansiera en svensk experts medverkan. Rapporten, som ska presenteras vid ministermötet, uppdaterar och sammanställer ny information om kvicksilversituationen i Arktis samt utgör viktigt underlag för det pågående förhandlingsarbetet om en global kvicksilverkonvention. En utvärderingsrapport om försurning (Arctic Ocean Acidification) i Arktiska oceanen och dess biologiska konsekvenser kommer att tas fram till ministermötet 2013 under det svenska ordförandeskapet. Naturvårdsverket och svenska forskare deltar som svenska representanter. CAFF (Conservation of Arctic Flora and Fauna). Naturvårdsverket medverkar som svensk representant i arbetsgruppen CAFF. Biologisk mångfald är temat på ett av gruppens stora projekt (Arctic Biodiversity Assessment, ABA), som är en uppföljning av rapporten om klimatförändringar, ACIA. Naturvårdsverket deltar som svensk representant i styrgruppen. ABA är ett av de stora projekten som ska presenteras under det svenska ordförandeskapet.. 22. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(25) Utveckla miljöpolitiken • EU och internationellt arbete. återrapportering. Sveriges ordförandeskap i Barents Euro Arktiska Råd och dess miljögrupp. Polarfrågor. Naturvårdsverket deltar i Barentsrådets miljögrupp som arbetar med att utveckla miljöarbetet i regionen. En stor del av vårt bidrag till arbetet med Sveriges ordförandeskap har varit vårt aktiva deltagande i planeringen av ordförandeskapsprogrammet för Barentsrådets miljöarbetsgrupp, WGE (Working Group on Environment). Vi har under 2010 stött det svenska ordförandeskapet i Barentsrådets miljögrupp genom att tillsammans med övriga Barentsländer utveckla de kriterier och procedurer för så kallad hotspotsavveckling som antogs vid miljöministermötet i Tromsö. Naturvårdsverket har tillsammans med Ryssland ordförandeskapet i den temporära undergruppen för hotspotsavveckling och deltar dessutom i undergruppen för naturskydd och i undergruppen för renare produktion och miljömässigt hållbar konsumtion. Undergruppen för hotspotsavveckling har en pådrivande roll i arbetet med att ryska myndigheter och företag ska avhjälpa de miljöproblem som ligger till grund för var och en av de 42 Hot Spots som fastställdes 2003. Avvecklingen av Barents miljöhotspots är högt prioriterat under det svenska ordförandeskapet. Flera av projekten inom det bilaterala miljö- och kemikaliesamarbetet med Ryssland liksom inom underarbetsgruppen för renare produktion och miljömässigt hållbar konsumtion, utformas för att stödja avvecklingen av Barents miljöhotspots. Dessutom har Barentsrådets miljöarbetsgrupp fortsatt att samarbeta med den arktiska arbetsgruppen ACAP kring eliminering av miljöhotspots i Barentsområdet och ACAP:s ryske ordförande deltar nu i Barentsrådets miljögruppsmöten.. Arbete inom OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete, OECD, kommer att de närmaste åren satsa på att analysera förutsättningarna för en grön ekonomi och hur ekonomin kan fortsätta att växa utan att föroreningar ökar och naturresurser förstörs. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att medverka i OECD:s miljöarbete och har representerat Sverige i OECD:s miljökommitté (EPOC) under 2010. Syftet med kommittén är att utveckla medlemsländernas miljöpolicys. Vi har under året medverkat i 16 av kommitténs arbetsgrupper. Ett aktivt deltagande i EPOC ledde bland annat till beslutet på OECD:s ministermöte i maj 2010 att arbeta vidare med kompletterande mätetal till BNP-begreppet som bättre tar hänsyn till miljöprestandan samt att låta OECD vidareutveckla sin strategi om grön tillväxt. Vidare har Naturvårdsverket under 2010 medverkat till att färdigställa OECD:s miljögranskning av Irland, Japan, Norge och Luxemburg. Naturvårdsverkets engagemang på miljöområdet inom OECD har varit ungefär lika omfattande under de senaste tre åren. De mest konkreta förändringarna rör engagemanget inom OECD:s biståndsrelaterade verksamhet där Sida och Naturvårdsverket har bidragit med underlag angående bättre kapacitet på miljöområdet.. Nordiska ministerrådets arbete med grön ekonomi I Nordiska ministerrådets miljöarbetsgrupper utreds allt oftare gemensamma nordiska frågor som underlag till EU, till exempel hur havsmiljöreglerna ska tillämpas i Östersjön eller hur man kan analysera produkters miljöpåverkan. Naturvårdsverket medverkar i rådets miljöministermöten, ämbetsmannakommitté och dess. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 23.

(26) EU och internationellt arbete • Utveckla miljöpolitiken. arbetsgrupper. Via globaliseringsprogrammet finansierades FN:s miljövårdsprograms (UNEP) första möte i Stockholm 2010 om en global överenskommelse om kvicksilver. Grön ekonomi har under året också varit en högt prioriterad fråga. Arbetsgruppen för miljö och ekonomi fick i uppdrag av ministrarna att ta fram ett förslag på vad de nordiska miljöministrarnas huvudfokus ska vara i arbetet med grön ekonomi. Naturvårdsverket har spelat en ledande roll i planeringen av detta arbete. En workshop om grön ekonomi med internationell medverkan planeras dessutom under våren 2011. återrapportering. VÅrt Miljö- och kemikaliesamarbete med Ryssland. Miljö- och kemikaliesamarbetet med Ryssland. Naturvårdsverkets projektbaserade myndighetssamarbete med Ryssland bedrivs inom ramen för en regeringsöverenskommelse mellan Sverige och Ryssland från 1993. Det gällande arbetsprogrammet för 2009–2010 omfattar fyra samarbetsområden: vattenresurser, naturvård och biologisk mångfald, miljöskydd och BAT (bästa tillgängliga teknik) samt miljöutbildning för hållbar utveckling. Enligt beslut i den bilaterala samordningskommittén undersöker vi även förutsättningarna för ett klimatsamarbete. Under 2010 har totalt sju mindre insatser och fyra större projekt beviljats totalt 9,81 miljoner kronor för genomförande under 2010, 2011 och i vissa fall 2012. Totalt 7,44 mnkr av medlen fördelar sig på de fem samarbetsområdena enligt figuren nedan. Inom vattenresursområdet har samarbetet bidragit till att Rysslands nationella genomförandeplan för HELCOM:s åtgärdsplan för Östersjön (BSAP) har tagits fram och inom naturvårdsområdet till att Rysslands första marina nationalpark snart kan bildas. Det senare stärker förutsättningarna både för efterlevnad av. FIGUR 1. ANVÄNDNING AV MEDEL FRÅN RYSSLANDSANSLAGET (1:14) 2010 FÖRDELADE PÅ SAMARBETSOMRÅDEN. Vattenresurser 13 % Biologisk mångfald 9 % Miljöskydd 52 % Miljöutbildning för hållbar utveckling 12 % Programövergripande 14 %. Av de 7 440 tkr som användes av Rysslandsanslaget 2010 fördelades 942 tkr (13 procent) till samarbetsområdet vattenresurser, 669 tkr (9 procent) till biologisk mångfald, 3 874 tkr (52 procent) till miljöskydd, 919 tkr (12 procent) till utbildning för hållbar utveckling samt 1 039 tkr (14 procent) till programövergripande.. 24. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

(27) Utveckla miljöpolitiken • EU och internationellt arbete. BSAP och för att uppfylla konventionen för biologisk mångfald. Dessutom har ett erfarenhetsutbyte för personal inom skyddade områden inletts. Inom miljöskyddsområdet har den andra fasen av luftvårdsprojektet påbörjats och bidragit till att stärka förutsättningarna för att Ryssland ska återuppta och fördjupa samarbetet inom Konventionen för långväga lufttransporter (LRTAP). Inom miljöskyddsområdet har även ett projekt för effektiviserad miljöprövning för gruv- och metallurgiindustrin utvecklats, som under 2011–2012 förväntas stödja arbetet med avvecklingen av de särskilt prioriterade miljöproblemen som definierats inom Barentssamarbetet, de 42 så kallade Barents miljöhotspots. Inom miljöutbildningsområdet har den andra fasen av projektet Utbildning för hållbar utveckling inletts, där Naturvårdsverket och svenska universitet tillsammans med ryska statstjänstemannaakademin utvecklar kursinnehåll och kursprogram för fortbildning av ryska statstjänstemän. Naturvårdsverket har under 2010 även gjort betydande insatser för att stödja det svenska ordförandeskapet i Barentsrådets miljöarbetsgrupp. Av använda medel från Rysslandsanslaget har 976 tkr använts för insatser inom Barentssamarbetet och 1 530 tkr för insatser till stöd för ACAP (Arctic Contaminants Action Programme) inom Arktiska rådet. Under 2010 har vi dels gett bidrag till ACAP:s kvicksilvergrupps projekt för kvicksilverrening vid kolkraftverk, dels till styr gruppen för stabila organiska bekämpningsmedel och dess projekt för inventering och ompacketering av pesticider på Kamtjatka.. tabell 2. Insatser som finansierats med medel från anslaget för internationellt miljösamarbete med Ryssland, anslag 1:14 Projekt. Samarbetsområde. Stöd till bildandet av Ingermanlandskij Marina Nationalpark . Biologisk mångfald. Stöd till Arktiska rådets Project Support Instrument – PSI . Miljöskydd. Kapacitet för efterlevnad av Åtgärdsplanen för Östersjön (RusNIP, fas 1). Vattenresurser. Utveckling av samarbetet inom konventionen för långväga lufttransporter, fas 2 . Miljöskydd. Utbildning för hållbar utveckling, fas 2 . Miljöutbildning. Erfarenhetsutbyte om skyddade områden mellan svenska och ryska experter . Biologisk mångfald. Deltagande i Pjoza-expeditionen . Biologisk mångfald. Arbetsgrupp Klimat . Klimat. Arbetsgrupp Naturvård . Biologisk mångfald. Bidrag Habitat Contact Forum i Arkhangelsk. Biologisk mångfald. Projektutveckling Pajala (EP-03) . Miljöskydd. ESD-seminarium i Moskva (A1 i EE-02) . Miljöutbildning. Stöd till arbetet inom Barents miljöarbetsgrupps undergrupp för hotspotsavveckling,. Miljöskydd. Planeringsseminarium i Arkhangelsk om Vattenprojekt . Vattenresurser. Bidrag till ACAP Hg projekt (ISTC o US EPA) . Miljöskydd. Bidrag ACAP-pesticidprojekt på Kamtjatka . Miljöskydd. Projekt och mindre insatser som finansierats med medel från Rysslandsanslaget 2010.. naturvårdsverket årsredovisning 2010. 25.

(28) EU och internationellt arbete • Utveckla miljöpolitiken. FIGUR 2. ANVÄNDA MEDEL PER SAMARBETSOMRÅDE INOM ANSLAG 1:14 Tkr 5 000. 4 000. 3 000. 2 000 2010. 1 000. 2009 0. 2008 Vattenresurser. Biologisk mångfald. Miljöskydd. Miljöutbildning. Programövergripande. Medlens användning på de olika samarbetsområdena varierar i takt med utveckling och genomförande av projekt inom de olika områdena samt i viss mån av miljöpolitiska fokuseringar.. Vårt Utvecklingssamarbete. Vår strategi för utvecklingssamarbetet har som målsättning att bidra till att utveckla en effektiv miljöförvaltning i samarbetsländerna. Vi rapporterar utvecklingssamarbetet årligen i en övergripande årsrapport till Sida samt i utförligare redovisning av respektive program.. Ekonomi, antal projekt samt resurser för genomförande Verksamheten har under året bedrivits i stort enligt planer och överenskommelser. Samarbete med Ryssland redovisas ovan. Den totala kostnaden för genomförandet av verksamheten (omsättningen) var närmare 40 miljoner konor under 2008. Året efter var den drygt 30 miljoner kronor. Under 2010 var omsättningen 26.6 miljoner kronor. Den högre omsättningen under 2008 och 2009 beror bland annat på att några större bidrag till internationella organisationer betalades ut under dessa år. Det totala antalet beslutade projekt och budget uppgår till 71,3 miljoner kronor 31 december 2010. Tabellen nedan visar antalet nya projekt som beretts under året.. tabell 3. Antalet nya Sida-finansierade projekt som beslutats under året. Antal beslut Beslutsvolym (tkr). 2010 37 30 928. 2009 21* 11 888. 2008 32 28 675. *Inklusive 3 tilläggsbeslut. Beslutsvolymen ligger normalt på ca 25–30 mnkr/år. Under 2009 var beslutsvolymen lägre, främst på grund av att nya samarbetsprogram utvecklats (Ukraina och Vitryssland) samt att utvärderingar av samarbeten (Västra Balkan) innebar att beredningen av nya insatser stannade av. Under 2010 har beslutsvolymen ökat väsentligt för Ukraina, Vitryssland och Västra Balkan.. 26. naturvårdsverket årsredovisning 2010.

No results found