Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Uppföljning av patienter med Transitorisk Ischemisk Attack (TIA)- och minor stroke som medverkat i TIA-skolan på
Enköpings lasarett
Författare: Handledare:
Emelie Nyblom Josefin Westerberg Jacobson Emelie Skogmo
Examensarbete, 15 hp Examinator:
VT 2010 Ulrika Pöder
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att se hur patienterna som genomgått Hallbergs TIA-skola på Enköpings lasarett skattar sin fysiska och psykiska hälsa ca 18 månader efter deltagandet.
Ytterligare ett syfte var att undersöka om patienterna drabbats av en ny TIA eller stroke sedan deltagandet i TIA-skolan. Designen på denna studie var kvantitativ och deskriptiv. I studien deltog 16 patienter och för att mäta deras psykiska och fysiska hälsa användes frågeformuläret SF36. Studiens resultat visade att ingen av deltagarna drabbats av en ny TIA eller stroke sedan deltagandet i TIA-skolan. Deltagarnas egenskattade hälsa mätt med SF36 visade högst värden inom områdena social funktion, emotionell rollfunktion och fysisk rollfunktion. Detta visar på en god egenskattad hälsa inom dessa områden. Deltagarna tillfrågades hur deras fysiska och psykiska hälsotillstånd begränsade dem i vardagen. Majoriteten av deltagarna begränsades inte någon del av tiden, varken fysiskt (50%) eller psykiskt (62,5%). Studiens resultat visar på att en TIA-skola såsom den på Enköpings lasarett kan ha långtidseffekt hos enskilda individer. Det går dock inte att visa att denna långtidseffekt finns hos samtliga deltagare.
Key words: transient ischemic attack, stroke prevention, HRQOL lifestyle, lifestyle school.
Abstract
The purpose of this study was to investigate how patients who had undergone Hallberg's TIA-school at Enköpings Lasarett rate their physical and mental health 18 months after participation. Another purpose was to examine whether they re-diagnosed with a TIA or suffered a stroke. The design of the study quantitative and descriptive. In the study 16 patients participated and to measure their mental and physical health the questionnaire SF36 was used. The results showed that none of the participants suffered a new TIA or stroke since participation in the TIA-school. The participants' self-rated health measured with SF36 showed the highest values in the areas of social function, emotional role function and physical role function. This indicates a good self-rated health in these areas. Participants were asked how their physical and mental health limited them in everyday life. The majority of participants was not limited at all during the day, neither physically (50%) or
psychologically (62.5%). Our results demonstrate that a TIA-school like the one at
Enköpings Lasarett may have long-term effects on an individual basis, but this effect can not be demonstrated in all off the patients.
Key words: transient ischemic attack, stroke prevention, HRQOL, lifestyle, lifestyle school.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
STROKE ... 1
TIA OCHMINORSTROKE ... 1
RISKFAKTORER ... 2
PREVENTION ... 2
FYSISKHÄLSA ... 4
PSYKISKHÄLSA ... 4
HÄLSORELATERADLIVSKVALITET ... 4
DOROTHEA OREMSOMVÅRDNADSTEORI ... 5
TIA-SKOLANPÅ ENKÖPINGSLASARETT ... 5
SYFTE ... 6
FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
METOD ... 7
FORSKNINGSDESIGN ... 7
URVAL ... 7
DATAINSAMLINGSMETOD ... 7
PROCEDUR ... 8
DATAANALYS ... 8
ETISKAÖVERVÄGANDEN ... 8
RESULTAT ... 9
NYTTINSJUKNANDE ISTROKEELLER TIA SEDANDELTAGANDETI TIA-SKOLAN ... 9
EGENSKATTADHÄLSAMÄTTMED SF36 18 MÅNADEREFTERDELTAGANDETI TIA-SKOLAN ... 9
FÖRÄNDRINGAVPATIENTERNASFYSISKAAKTIVITETSNIVÅSEDANDELTAGANDETI TIA-SKOLAN ... 10
PATIENTERNASALLMÄNNAHÄLSOTILLSTÅNDJÄMFÖRTMEDFÖRETTÅRSEDAN ... 10
FYSISKOCHPSYKISKBEGRÄNSNINGIVARDAGEN ... 11
DETALLMÄNNAHÄLSOTILLSTÅNDET ... 12
DISKUSSION ... 13
SAMMANFATTNING ... 13
RESULTATDISKUSSION ... 13
METODDISKUSSION ... 16
KLINISK BETYDELSE ... 17
SLUTSATS ... 17
BILAGOR ... 22
BILAGA 1 - UTVÄRDERINGAVFYSISKAKTIVITET ... 22
BILAGA 2 - FÖLJEBREV ... 23
INTRODUKTION
Stroke
Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i cerebrovaskulära sjukdomar, vilket definieras som sjukdomar som drabbar blodförsörjningen till centrala nervsystemet.
Huvudgruppen av dessa är infarkter och blödningar i hjärnan, dessa brukar slås ihop under namnet stroke (Svensson, 2007). Vid embolier, tromboser och blödningar i hjärnan får det drabbade området inte fullgod tillförsel av energi och syre (Wergeland, Ryen & Olsen, 2009). Vid uttalad cirkulationssvikt som varat under flera timmar dör hjärncellerna och patienten får bestående funktionsnedsättningar som varierar beroende på var skadan sitter. De funktionsnedsättningar patienter med stroke kan drabbas av är bland annat tal- och
språkrubbningar (afasi), problem att tolka sinnesintryck (agnosi), svårigheter att utföra aktiviteter (apraxi), förlamning, balansnedsättning samt trötthet (Wergeland, Ryen & Olsen, 2009). Stroke är ett av de dyraste sjukdomstillstånden att behandla i dagsläget. Detta beror dels på att befolkningen idag lever längre, men även att nya tekniker och metoder gör att fler räddas och dessa behöver rehabilitering (Engström, Nilsson & Willman, 2005; Karlström, Fagerberg & Rosengren, 2007).
TIA och minor stroke
Till cerebrovaskulära sjukdomar hör även transitorisk ischemisk attack (TIA) och minor stroke. TIA drabbar ca 8000 personer varje år men det kan finnas ett stort mörkertal då många patienter inte uppsöker sjukvård (Fagerberg, Karlström & Rosengren, 2007; Lindgren, Norrving & Thörnqvist, 2004). TIA definieras som plötsligt bortfall av neurologiska
funktioner som varar upp till 24 timmar. Även om symtomen definitionsmässigt kan vara upp till 24 timmar är det vanligaste att de är övergående inom 30-60 minuter (Lindgren, Norrving
& Thörnqvist, 2004). Symtomen beror på att en tillfällig ischemi har uppstått i en del av hjärnans celler, men att proppen som täppt till blodkärlet löser upp sig själv innan skadan blivit permanent (Svenson, 2007). Typiska symtom är halvsidig förlamning, känselbortfall, synrubbningar och språkstörningar. Någon ytterligare spridning av symtomen eller
försämring brukar inte förekomma (Lindgren, Norrving & Thörnqvist, 2004). Vid minor stroke, även kallat lindrigt slaganfall, uppvisar patienten liknande symtom som vid TIA men dessa varar i 24 timmar och upp till en vecka. Ytterligare en definition är att symtomen kvarstår, men att de är så begränsade att patienten inte upplever någon skillnad i det dagliga
livet (Fagerberg, Karlström & Rosengren, 2007). Eftersom symtomen vid TIA och minor stroke är övergående kan det uppstå svårigheter att diagnostisera tillstånden (Lindgren, Norrving & Thörnqvist, 2004). I diagnostiken blir anamnesen en viktig komponent eftersom symtomen ofta har avtagit när patienten söker vård. Ett annat dilemma är att symtomen ibland är så diskreta att inte patienten uppmärksammar dem. I en studie gjord av
Chandratheva, Lasserson, Geraghty och Rothwell (2010) undersöktes hur fort patienter som drabbats av TIA och minor stroke uppsökte vård. Resultatet visade att många patienter inte känner igen symtomen på dessa tillstånd och därför väljer att inte söka vård i det akuta skedet. Många patienter (77% med TIA respektive 72% med minor stroke) valde att i första hand kontakta sin husläkare istället för att söka sig till sjukhus. Okunskap samt diskreta symtom anses vara en bidragande faktor till det mörkertal av patienter som inte söker vård vid dessa tillstånd.
Riskfaktorer
Riskfaktorer att drabbas av stroke och TIA är hög ålder, förkalkningar i hjärnans kärl, diabetes, förmaksflimmer, högt kolesterolvärde, övervikt, stress, rökning och fysisk inaktivitet (Wergeland, Ryen & Olsen, 2009; Svensson, 2007; Ovbiagele, 2010; Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2007a). Även högt blodtryck (>140/90mmHg) ökar risken genom att påskynda åderförfettningen i blodkärlen vilket skadar de små
blodkärlen i hjärnan (SBU, 2007b).
Enligt flera studier bör patienter som drabbats av TIA anses ligga i riskzonen att drabbas av stroke (Furie et al., 2010; Wasserman et al., 2010; Sauerbeck, 2006). Karlström, Fagerberg
& Rosengren (2008) anser att TIA som predisponerande faktor till stroke tidigare
undervärderats. De menar att det är högre risk att drabbas av stroke efter en TIA än att få en hjärtinfarkt efter akuta bröstsmärtor. Enligt Wasserman et al. (2010) är det viktigt att fånga upp de patienter som kommer in på akutmottagningen med en TIA. Detta för att förhindra ett senare insjuknande i stroke genom att bedöma risken för stroke utifrån patientens anamnes och klinisk bild.
Prevention
Enligt Engström, Nilsson & Willman (2005) ökade antalet personer i 30-65 årsåldern som insjuknade i stroke mellan åren 1989 till 2000. En ökning av insjuknandet i medelåldern medför större konsekvenser både på det personliga planet och för samhället i stort, varför det
enligt författarna är viktigt att kartlägga riskfaktorerna och arbeta preventivt (Engström, Nilsson & Willman, 2005). I studien utförd av Furie et al. (2010) tas livsstilsförändringar upp som prevention för TIA och stroke. Några av dessa preventiva metoder är behandling av högt blodtryck, ökad fysisk aktivitet (30 minuter 1-3 gånger per vecka), sundare kostvanor,
minskat användande av alkohol och tobak, viktnedgång och minskat intag av mättade fetter.
Då högt blodtryck är en av riskfaktorerna kan det löna sig att arbeta preventivt för att få ner blodtrycket till en acceptabel nivå (<140/90). Detta kan göras via livsstilsförändringar såsom fysisk träning, rökstopp och kostförändringar (SBU, 2007b).
I en intervjustudie som utförts av Sloma, Backlund, Strender & Skånér (2010) undersöktes hur välinformerade patienter med tidigare stroke och TIA är om riskfaktorerna för dessa sjukdomar. Vissa riskfaktorer såsom högt blodtryck, höga blodfetter och rökning var
huvuddelen (90%) av deltagarna medvetna om, medan andra riskfaktorer inte var lika kända i gruppen. Författarna kom fram till att undervisningen för dessa patienter borde vara mer strategisk för att de ska minska risken för ett nytt insjuknande. Även enligt Ovbiagele (2010) minskar risken för stroke genom att patienter får undervisning om preventiva metoder i form av livsstilsförändringar. Undervisning som riktar sig till patienter som drabbats av TIA anses kunna minska incidensen av stroke.
I en pilotstudie utförd av Arts, Kwa & Dahmen (2008) utvärderades ett individuellt anpassat vårdprogram för patienter som insjuknat i TIA och minor stroke. I detta individuella
vårdprogram ingick en utvärdering av hälsotillståndet efter TIA och minor stroke. Sedan sattes adekvata resurser in utefter varje patients behov. Författarna utvärderade den psykiska hälsan hos patienterna med hjälp av HADS, mätte ADL-förmågan med hjälp av Barthel index samt använde sig av SF36 för att mäta det allmänna hälsotillståndet. Författarna använde sig även av enkäter för att mäta hur nöjda patienterna var med det individuella vårdprogrammet. Mätningen av den psykiska hälsan hos patienterna visade att de som led av depression också var mindre nöjda med behandlingen. De patienter som medverkade i studien med högst ADL-förmåga var också de som var mest nöjda med vården. De patienter som i sammanställningen av SF36 skattat sitt allmänna hälsotillstånd som bra, var de som var mest nöjda med den individuella vården.
Fysisk hälsa
Fysisk hälsa definieras som hälsorelaterad livskvalitet som är kopplad till dagliga aktiviteter, välbefinnande och kroppslig funktion (Statens folkhälsoinstitut, 2011). I begreppet fysisk aktivitet ingår all den dagliga aktivitet som ökar personens energiförbrukning (SBU, 2007a).
Ovbiagele (2010) tar upp fördelar med den fysiska aktiviteten för patienter som lider av kardiovaskulära sjukdomar. Den fysiska aktiviteten hjälper till att sänka blodtrycket, kontrollera blodsockret, minskar vikten och fettmassan, kontrollerar kolesterolet och andra blodfetter hos patienten. Alla dessa faktorer minskar risken för kardiovaskulära sjukdomar såsom stroke.
Psykisk hälsa
Psykisk hälsa definieras ofta som motsatsen till psykisk ohälsa, men många menar att avsaknaden av ohälsa inte är detsamma som hälsa. Psykisk ohälsa kan sägas vara den självupplevda känslan av ohälsa av psykisk natur. Det behöver inte ha någon koppling till psykisk sjukdom eller störning (Landstinget Uppsala Län, 2002). I en studie utförd av Veerbraak, Hoeksma, Lindeboom & Kwa (2010) analyseras enkätundersökningar av patienter som drabbats av TIA eller minor stroke. Resultatet visar att 27% (n=12) av
patienterna i studien led av ångest och 20% (n=9) av depression 1 månad efter insjuknandet.
Denna siffra hade minskat något vid 6 månadersuppföljningen.
Hälsorelaterad livskvalitet
Med hälsorelaterad livskvalitet menas den påverkan hälsan har på patientens funktion, såväl fysisk, som psykisk. Även eventuella inskränkningar i patientens sociala relationer ingår i begreppet. Att mäta hälsorelaterad livskvalitet hos en patient kan visa för vårdgivaren hur patientens sjukdom inskränker på vardagen, samt mäter livskvaliteten i stort. Det finns många olika sätt att mäta hälsorelaterad livskvalitet bland annat med hjälp av frågeformuläret SF36.
Det är viktigt att som hälso- och sjukvårdspersonal veta hur dessa mätningar ska användas inom vården och även hur de ska tolkas (Nanda & Andresen, 1998). Muus, Petzold &
Ringsberg (2010) har utfört en studie som mäter hälsorelaterad livskvalitet hos patienter 3 och 12 månader efter en TIA eller minor stroke. Studiens resultat visar att 57% av patienterna 12 månader efter sin TIA eller minor stroke lyckades uppnå den livskvalitet som de ansåg sig ha innan insjuknandet.
Dorothea Orems omvårdnadsteori
I Dorothea Orems omvårdnadsteori ligger fokus på patientens egenvård och att patienten ska göra så mycket som möjligt själv. Patienten ska få kunskap och information av
sjuksköterskan. Målsättningen är att bevara patientens liv och hälsa och att människan som vårdas ska blir frisk från den sjukdom eller skada som personen lider av. En av grundstenarna i Orems teori är även att sjuksköterskan måste se patienten ur ett omvårdnadsperspektiv, vilket innebär att se hela människan (Orem & Taylor, 2011).
TIA-skolan på Enköpings lasarett
I en studie av Hallberg (2009) utvärderades den TIA-skola som startats upp på Enköpings lasarett. Patienterna i denna grupp (n=18) fick undervisning angående TIA och minor stroke och vilka förebyggande åtgärder de kunde vidta för att inte drabbas av en ny TIA eller stroke, såsom ändrad livsstil och fysisk aktivitet. Utbildningen pågick i sex månader. Patienten fick till en början ett enskilt samtal med en sjukgymnast där levnadsvanor diskuterades. Vid behov kopplades ytterligare yrkesgrupper in, såsom dietist, sjuksköterska och psykolog.
Patienterna fick även föreläsningar angående fysisk aktivitet, kostråd och riskfaktorer till TIA och minor stroke. Deltagarna fick fylla i livsstilsformuläret SF36 vid inskrivning i skolan samt efter 6 månader. Utöver detta gjordes fysiska tester vid inskrivningen, efter 3 månader samt efter 6 månader. Detta fysiska konditionstest bestod av 12 minuters gångtest.
Patienternas dagliga fysiska aktivitet registrerades genom stegräknare och/eller en
aktivitetsdagbok. Deltagarna fick även svara på en skriftlig enkät som belyste vad de tyckte om deltagandet i TIA-skolan. Deltagarna i livsstilsskolan var till stor del (n=15) mycket nöjda med skolan och många (n=14) ansåg att de fick tillräckligt med information om sin sjukdom. I enkätundersökningen svarade 50% av deltagarna att de inte hade fått någon information om vilka livsstilsförändringar som har betydelse för att undvika att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i framtiden innan deltagandet i TIA-skolan. Resultatet av enkäten SF36 och de fysiska testerna visade att patienterna som deltog i skolan hade bättre kunskap om sin sjukdom samt förbättrad fysisk och psykisk hälsa vid 6 månadersuppföljningen. Deltagarna beskrev i studien att livsstilsskolan även hade påverkat deras livsstilsmönster, då främst genom att öka den fysiska aktiviteten.
I Tabell 1 redovisas resultat från Hallbergs (2009) mätning av egenskattad fysisk och psykisk hälsa hos deltagarna i studien. Mätinstrumentet SF36 innehåller 36 frågor som kan delas in i åtta olika delområden. Hallberg (2009) räknade ut ett medelvärde för samtliga åtta
delområden vid TIA-skolans start (0 månader) och avslut (6 månader). Medelvärdena redovisas på en skala från 0-100, där ett högt poäng indikerar en god fysisk och psykisk hälsa. Författaren jämförde sedan de två mättillfällena med varandra och signifikant ökning av medelvärdet sågs gällande fysisk funktion, fysisk rollfunktion, allmän hälsa och vitalitet.
Tabell 1 - Medelvärde av egenskattad fysisk och psykisk hälsa vid TIA-skolans start (0 månader) och avslut (6 månader) mätt med SF36 delskalor (n=18) m=medelvärde, sd=standarddeviation, ns= icke signifikant
Delområden
m sd m sd p-
värde sig.
Fysisk funktion 81,39 17,13 86,11 12,07 0,033 * Fysisk rollfunktion 88,33 49,26 93,06 23,96 0,005 **
Smärta 82,28 23,44 82,11 23,08 0,972 ns
Allmän hälsa 75 12,53 81,56 15,48 0,047 *
Vitalitet 67,78 20,6 82,22 11,4 0,001 ***
Social funktion 80,56 27,19 93,06 11,32 0,07 ns Emotionell
rollfunktion
81,48 30,73 94,44 23,57 0,149 ns Psykiskt
välbefinnande
83,33 14,66 89,11 12,02 0,052 ns
Det som studien (Hallberg, 2009) inte visade var om resultatet patienterna uppnådde var långvarigt. Det har också framkommit, efter genomgång av litteratur, att det saknas studier som undersöker långtidseffekten av patientskolor med inriktning på TIA och minor stroke.
Därför kan föreliggande studie vara av stor nytta i det kliniska arbetet.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka hur patienterna som genomgått Hallbergs (2009) TIA-skola uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa cirka ett och ett halvt år efter deltagandet i TIA-skolan. Syftet var även att se om patienterna återinsjuknat i TIA eller fått en stroke sedan deltagandet i TIA-skolan.
Frågeställningar
1. Har någon av patienterna från TIA-skolan insjuknat i en ny TIA-attack eller i en stroke efter deltagandet i TIA-skolan?
0 månader 6 månader
2. Hur skattar deltagarna sin hälsa mätt med SF36 18 månader efter deltagandet i TIA- skolan?
3. Uppfattar patienterna att deras fysiska aktivitetsnivå har förändrats sedan deltagandet i TIA-skolan, och i så fall på vilket sätt?
4. Hur uppfattar patienterna sitt allmänna hälsotillstånd jämfört med för ett år sedan?
5. Begränsar patienternas psykiska och fysiska hälsa dem i vardagen, och i så fall i vilken utsträckning?
6. Hur skattar patienterna sitt allmänna hälsotillstånd?
METOD
Forskningsdesign
Forskningsdesignen är en deskriptiv kvantitativ studie.
Urval
Patienterna som deltar i denna studie är samma patienter som ingick i Hallbergs studie (2009) och deltog i första omgången av TIA-skolan. Till Hallbergs studie (2009) medverkade
patienter som efter 1 maj 2008 och sju månader framåt insjuknat i TIA eller minor stroke och vårdats på Enköpings lasarett. Inklusionkriterierna var att de skulle ha fått diagnosen TIA eller minor stroke och att de inte bedömdes vara hindrade till fysisk aktivitet.
Exklusionskriterierna var patienter med uttalad balansnedsättning (relaterat till fallrisken) och patienter med mer omfattande kognitiv nedsättning än vad som kan betraktas som orsakad av minor stroke eller TIA. Ett annat exklusionskriterium var att patienter över 85 år inte fick medverka i studien. Utifrån dessa kriterier valdes 18 patienter ut för att göra en uppföljning av deras fysiska och psykiska hälsa. Patienterna gav sitt medgivande till att delta i denna uppföljningsstudie under den första studien som gjordes av Hallberg (2009).
Bortfallet för denna studie blev två personer, då två patienter valde att inte delta. De 16 deltagare som valde att vara med i studien hade en medelålder på 73,9 år (66 år – 85 år), 56
% av deltagarna var män och 44 % var kvinnor.
Datainsamlingsmetod
Frågeformuläret SF36 användes för att mäta patienternas fysiska och psykiska hälsa och det användes även i den tidigare studien. SF36 har i en studie gjord av Jenkinson, Wright och Coulter (1994) visat sig ha validitet och reliabilitet i homogena grupper. Resultatet från
denna studie visar att frågeformuläret är fördelaktigt för att mäta olika grader av ohälsa i en population. SF36 grundar sig på att patienterna ska skatta sin egen fysiska och psykiska hälsa och bygger på 36 frågor inom dessa områden. Dessa 36 frågor delas in i åtta olika teman:
Fysisk funktion, fysisk rollfunktion, smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion,
emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Svarsalternativen i SF36 graderas från utmärkt, mycket god, god, någorlunda och dålig (Sullivan, Karlsson & Taft, 1994). Även en studiespecifik fråga lades till angående patienternas förändring i fysisk aktivitet under det senaste året, då en förändring i denna är av intresse för studien (Bilaga 1). En
sammanställning av hela SF36 gjordes med hjälp av Sullivan, Karlsson & Tafts (1994) manual och HRQL-gruppens poängräkning (2011). Svaren räknas om till värden på en skala från 0-100, och ju högre patienterna har skattat desto bättre är deras fysiska och psykiska hälsa. En journalgranskning gjordes också av kontaktpersonen på Enköpings lasarett för att få veta om patienterna drabbats av en ny TIA eller stroke efter deltagandet i TIA-skolan.
Procedur
Personerna tillfrågades skriftligen om att medverka i studien, och var de som tidigare deltagit i Hallbergs (2009) TIA-skola. De hade då, när de deltog i Hallbergs studie, gett sitt
medgivande till att bli tillfrågade om att delta i en uppföljningsstudie. Alla deltagarna hade sedan tidigare diagnosen TIA eller minor stroke. Enkäterna skickades ut av kontaktpersonen på Enköpings lasarett som hade tillgång till personuppgifterna till patienterna. Ett följebrev bifogades till enkäten (Bilaga 2). I detta följebrev tillfrågades personerna om de ville delta i studien. Svaren kom till kontaktpersonen, och då enkäterna samlades in från kontaktpersonen var de avidentifierade. En påminnelse, i form av ett brev, skickades ut tre veckor efter det första utskicket, då alla svar inte hade kommit in. Den tidsåtgång som var beräknad för utskick och datainsamling var cirka två månader och påbörjades i slutet av november.
Dataanalys
Statistisk deskriptiv bearbetning har utförts med hjälp av programmet SPSS. Resultatet redovisas med hjälp av deskriptiv statistik, i tabellform och beskrivande text.
Etiska överväganden
Studiens genomförande har blivit godkänt av klinikens verksamhetschef på Enköpings lasarett. Deltagarna har informerats och givit sitt samtycke till deltagande i studien i samband med TIA-skolan. Allt material som erhållits för dataanalys är avidentifierat och inga
uppgifter går att koppla till en enskild person. Deltagarna har blivit informerade om detta samt att deltagandet i studien är frivilligt (Polit & Beck, 2008). Vidare har de blivit informerade om att de när som helst kan avsluta sin medverkan i studien, utan att behöva ange något skäl till det. Detaljerad information om studiens genomförande har skickats ut i följebrevet till enkäten (Bilaga 2). Patienterna som valde att delta kommer även att få tillgång till resultatet av studien i ett utskick vid studiens avslutande.
RESULTAT
Nytt insjuknande i stroke eller TIA sedan deltagandet i TIA-skolan
En journalgranskning utfördes på samtliga patienter som deltagit i TIA-skolan med frågeställningen om någon av deltagarna drabbats av en ny TIA eller stroke sedan
deltagandet. Resultatet visade att ingen av deltagarna har drabbats av en ny TIA eller stroke.
Egenskattad hälsa mätt med SF36 18 månader efter deltagandet i TIA-skolan
I en sammanställning av SF36 redovisas deltagarnas svar inom åtta delområden. Samtliga värden redovisas i tabell 1. Skalan för medelvärdena sträcker sig från 0-100, där ett värde närmare 100 visar på en god egenskattad fysisk och psykisk hälsa. Högst värden går att ses inom områdena social funktion, emotionell rollfunktion och fysisk rollfunktion.
Tabell 2- Medelvärde av egenskattad fysisk och psykisk hälsa med hjälp av SF36 delskalor 18 månader efter avslutad TIA-skola (n=16) sd=standarddeviation
Delområden
Medelvärden,
18 månader sd
Fysisk funktion 76,5 23,78
Fysisk rollfunktion 80 22,27
Smärta 76,9 20,87
Allmän hälsa 74,6 23,91
Vitalitet 64,5 19,5
Social funktion 88,2 21,63
Emotionell
rollfunktion 83,3 22,57
Psykiskt
välbefinnande 78,4 17,55
Förändring av patienternas fysiska aktivitetsnivå sedan deltagandet i TIA-skolan Deltagarna i TIA-skolan fick svara på frågan om de hade förändrat sin fysiska aktivitetsnivå sedan deltagandet i TIA-skolan och i så fall på vilket sätt? Resultatet som presenteras i Tabell 2 visar att majoriteten (n=12) av deltagarna har samma fysiska aktivitetsnivå eller har ökat denna sedan deltagandet i TIA-skolan.
Tabell 3- Självskattad aktivitetsnivå sedan deltagandet i TIA-skolan (n=16)
Aktivitetsnivå Antal Procent
Ökad 6 37,5
Lika 6 37,5
Minskad 3 18,8
Bortfall 1 6,3
Summa 16 100
Patienternas allmänna hälsotillstånd jämfört med för ett år sedan
En av frågorna i frågeformuläret SF36 belyser hur patienterna uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd jämfört med för ett år sedan. Svaret på denna fråga presenteras i figur 1.
Majoriteten av patienterna (68,8%, av n=16) svarade att deras hälsotillstånd är ungefär detsamma som för ett år sedan. Ingen av patienterna svarade att deras allmänna hälsotillstånd var mycket sämre nu än för ett år sedan.
0 2 4 6 8 10 12
Mycket bättre
Något bättre
Ungefär detsamma
Något sämre
Mycket sämre
Antal
Figur 1 – Allmänt hälsotillstånd jämfört med för ett år sedan skattat av deltagare (n=16) i TIA-skolan, 18 månader efter medverkan.
Fysisk och psykisk begränsning i vardagen
I enkätundersökningen fick deltagarna svara på frågan om deras fysiska hälsotillstånd begränsar dem i vardagen, och i så fall hur stor del av tiden? Frågans resultat visas i figur 2.
Hälften av deltagarna (50%) delgav att de inte begränsas någon del av tiden. Det var ingen deltagare som hade begränsats hela tiden eller största delen av tiden relaterat till det fysiska hälsotillståndet.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Hela tiden Största
delen av tiden
En del av tiden
Lite av tiden
Ingen del av tiden
Antal
Figur 2 – Fysisk begränsning i vardagen, skattat av deltagare (n=16) 18 månader efter genomgången TIA-skola.
Patienterna fick även svara på frågan om deras psykiska hälsa påverkar dem i vardagen, och i så fall i vilken utsträckning? Resultatet på frågan redovisas i figur 3. Majoriteten (62,5% av n= 16) upplevde sig inte begränsade någon del av tiden relaterat till den psykiska hälsan. Av samtliga deltagare svarade en person (6,3%) att denne var begränsad största delen av tiden.
0 2 4 6 8 10 12
Hela tiden Största
delen av tiden
En del av tiden
Lite av tiden
Ingen del av tiden
Antal
Figur 3 – Psykisk begränsning i vardagen, skattat av deltagare (n=16) 18 månader efter genomgången TIA-skola.
Det allmänna hälsotillståndet
Deltagarna fick även skatta hur de, i allmänhet, upplevde sitt eget hälsotillstånd.
Sammanställningen av denna fråga visas i tabell 3. Majoriteten av deltagarna (56,3 %) upplevde sin hälsa som mycket god.
Tabell 4 – Allmänt hälsotillstånd, skattat av deltagare (n=16) 18 månader efter genomgången TIA-skola.
Allmänt
hälsotillstånd Antal Procent
Utmärkt 0 0
Mycket god 9 56,2
God 3 18,8
Någorlunda 4 25
Dålig 0 0
Summa 16 100
DISKUSSION
Sammanfattning
Studiens resultat visade att ingen av deltagarna drabbats av en ny TIA eller stroke sedan deltagandet i TIA-skolan på Enköpings lasarett. Deltagarnas egenskattade hälsa mätt med SF36 visade högst värden inom områdena social funktion, emotionell rollfunktion och fysisk rollfunktion. Detta visar på en god egenskattad hälsa inom dessa områden. Deltagarna tillfrågades om sin fysiska aktivitetsnivå sedan deltagandet i TIA -skolan och resultatet visade att sex deltagare ökat sin fysiska aktivitet, sex utövar samma fysiska aktivitet och tre har minskat den fysiska aktiviteten sedan deltagandet. Deltagarna tillfrågades hur deras fysiska hälsotillstånd begränsade dem i vardagen. Fem deltagare svarade att de begränsades en del av tiden, tre svarade att de begränsades liten del av tiden och åtta att de inte
begränsades någon del av tiden. Samma fråga ställdes angående psykisk begränsning i vardagen. Majoriteten av deltagarna upplevde sig inte begränsade någon del av tiden.
Flertalet deltagare skattade sitt allmänna hälsotillstånd som mycket gott.
Resultatdiskussion
Enligt flera studier (Fagerman, Karlström & Rosengren, 2007; Furie et al., 2010; Wasserman et al., 2010 & Sauerbeck, 2006) har det framkommit att TIA och minor stroke är en
undervärderad riskfaktor för stroke. Författarna till dessa studier resonerar att ökad utbildning i form av patientskolor för denna grupp kan minska prevalensen av stroke i samhället. Då ca 30 000 personer i Sverige insjuknar i stroke varje år skulle detta kunna minska både det personliga lidandet och den ekonomiska belastning som ett insjuknande i stroke innebär för samhället (Engström, Nilsson & Willman, 2005; Svensson, 2007).
Samtliga medelvärden för SF36:s åtta delområden kan anses höga, dock var några högre än andra såsom emotionell rollfunktion, social funktion och fysisk rollfunktion. De höga medelvärdena kan utläsas som att patienterna är vid god hälsa inom dessa områden. I Hallbergs studie (2009) gjordes samma uträkning på deltagarna och det gjordes även en jämförelse mellan de två mättillfällena (0 och 6 månader). Då uträkningarna gjordes på samma sätt kan vissa slutsatser dras vid en visuell jämförelse av medelvärdena. Samtliga värden har sjunkit jämfört med 6 månadersmätningen. Dock har värdena vid föreliggande studies uppföljning ökat jämfört med mätningen vid 0 månader inom delområdena
emotionell rollfunktion, social funktion och fysisk rollfunktion. Detta resultat påvisar att den
fysiska och psykiska egenskattade hälsan har ökat inom dessa tre områden. Detta kan bero på den genomgångna TIA-skolan. Att medelvärdena har sjunkit inom vissa delområden såsom vitalitet, smärta och fysisk funktion kan bero på att deltagarna har blivit äldre och med ökande ålder kommer ofta ökade hälsorelaterade problem. Ingen av deltagarna har drabbats av TIA eller minor stroke sedan deltagandet i TIA-skolan. Däremot kan deltagarna ha drabbats av andra sjukdomar eller tillstånd sedan deras medverkan i TIA-skolan, vilket kan vara en orsak till det sämre skattade hälsotillståndet.
Ovbiagele (2010) tar i sin studie upp vad den fysiska aktiviteten har för fördelar för patienter som lider av kardiovaskulära sjukdomar. Bland annat hjälper den fysiska aktiviteten till att kontrollera blodsockret, minskar vikten och fettmassan samt kontrollerar kolesterolet och andra blodfetterhos patienten. Vid föreliggande studies 18 månadersuppföljning tillfrågades deltagarna om de hade förändrat sin fysiska aktivitet sedan deltagandet i TIA-skolan.
Resultatet visade att majoriteten av deltagarna har bibehållit eller ökat sin fysiska aktivitet. I Hallbergs studie (2009) informerades deltagarna om vikten av fysisk aktivitet för att
förhindra ett nytt insjuknande. Deltagarna fick även utföra gångtest vid tre tillfällen för att kunna mäta en eventuell förändring i fysisk kondition (Hallberg, 2009). Resultat från
föreliggande studie kan tyda på att den information som gavs till deltagarna angående fysisk aktivitet under TIA-skolan var tillräcklig och hade en långtidspåverkan på deras fysiska aktivitetsnivå. Något säkert samband går dock inte att fastställa utifrån denna studies resultat.
Det var av intresse att undersöka om deltagarna begränsades i vardagen relaterat till det fysiska hälsotillståndet. Resultatet visade att hälften av deltagarna inte begränsades någon del av tiden. Detta positiva resultat indikerar att dessa deltagare också kan vara de som utövar ökad eller samma nivå av fysisk aktivitet som under TIA-skolan. De deltagare som
begränsades en del eller en liten del av tiden relaterat till det fysiska hälsotillståndet, är troligtvis de som minskat den fysiska aktiviteten sedan deltagandet. Enligt studien utförd av Furie et al. (2010) tas regelbunden fysisk aktivitet (30 minuter, 1-3 gånger/vecka) upp som en viktig faktor för att minska risken för TIA och minor stroke. Anledningen till att 3 av
deltagarna utövar mindre fysisk aktivitet nu jämfört med under deltagandet i TIA-skolan kan vara relaterat till nytillkomna sjukdomar, smärta och åldersrelaterade hälsoförändringar. Att dessa deltagare minskat sin fysiska aktivitet betyder inte nödvändigtvis att de inte motionerar i den utsträckning som rekommenderas. De deltagare som ökat sin fysiska aktivitet kan ha ökat den till en rekommenderad nivå, alltså legat lite lågt under deltagandet i TIA-skolan.
Angående den psykiska hälsan och dess eventuella begränsning i vardagen svarade
majoriteten att de inte upplevde sig begränsade någon del av tiden. En person upplevde sig begränsad största delen av tiden. I en studie utförd av Veerbraak, Hoeksma, Lindeboom och Kwa (2010) visade resultaten att patienter som drabbats av TIA och minor stroke ofta drabbas av ångest och depression i efterförloppet. I Hallbergs TIA-skola låg fokus på
livsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor (Hallberg, 2009). En ökad information om de förändringar i det psykiska välbefinnandet som kan uppstå efter en TIA samt hur dessa påverkar det allmänna välbefinnandet och motivationen att utföra livsstilsförändringar, hade kunnat vara ett positivt bidrag till TIA-skolan. Denna åsikt finner stöd i omvårdnadsteorin utformad av Dorothea Orem vilken säger att sjuksköterskan ska hjälpa patienten till egenvård genom undervisning och handledning. Hon ska se alla
dimensioner av patienten och behandla såväl kropp som själ (Orem & Taylor, 2011). Att över en tredjedel av deltagarna vid 18 månadersuppföljningen i någon mån upplevde sig
begränsade i vardagen relaterat till den psykiska hälsan kan ha påverkat hur de bland annat skattade sitt allmänna hälsotillstånd och den fysiska aktivitetsnivån.
Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas för att kartlägga hur patientens hälsa inskränker på olika funktion, såsom fysisk aktivitet, psykiskt välmående och sociala relationer (Nanda &
Andersen, 1998). Ett mätinstrument för detta är SF36 som skickades ut till deltagarna vid 18 månader uppföljningen. En av frågorna i detta formulär belyser hur deltagarna uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd jämfört med för ett år sedan, alltså precis efter deltagandet i TIA- skolan. Majoriteten av deltagarna upplevde sitt hälsotillstånd som detsamma eller något bättre än för ett år sedan, vilket kan indikera att TIA-skolan haft en positiv verkan, men detta kan inte säkert fastställas med hjälp av denna studies resultat. En annan tänkbar orsak är att deltagarna hämtat sig efter sitt insjuknande i TIA eller minor stroke och börjat återgå till hur livet var innan de drabbades. Enligt Muus, Petzold och Ringsberg (2010) hade 57% av patienterna 12 månader efter insjuknandet lyckats uppnå den livskvalitet som de ansåg sig ha innan de fick sin TIA eller minor stroke. Även denna studie pekar i riktningen mot att
patienterna återfår god livskvalitet efter insjuknandet.
Av samtliga deltagare upplevde majoriteten sin allmänna hälsa som mycket god. Det var ingen deltagare som upplevde sin hälsa som dålig. Även dessa resultat visar att en god hälsa och livskvalitet är möjligt att uppnå efter en TIA eller minor stroke. TIA-skolan kan ha haft en påverkan på deltagarnas egenskattade hälsotillstånd, men detta kan vi inte med säkerhet uttala oss om med utgångspunkt i denna studies resultat.
Metoddiskussion
Denna studie bygger på de deltagare som medverkade i Hallbergs (2009) TIA-skola. Två deltagare från Hallbergs studie valde att inte vara med i denna studie. Detta bortfall kan ha påverkat studiens resultat genom att förändra det medelvärde som räknades ut för att jämföras med resultaten i Hallbergs studie. I övrigt anser författarna att bortfallet på endast två patienter inte har påverkat studien negativt.
Den valda metoden till denna studie var en deskriptiv kvantitativ studie. Ett alternativ till denna metod kunde ha varit att göra en intervjustudie med deltagarna. Med en intervjustudie skulle mer information om deltagarnas fysiska och psykiska hälsa kunnat komma fram då dessa hade kunnat tala fritt om sina upplevelser. Anledningen till den valda metod var dels Hallbergs (2009) utformning av studien och även att all information som tillhandahölls skulle vara avidentifierad då detta var ett krav från klinikchefen på Enköpings lasarett. För att vidare undersöka patienternas fysiska aktivitetsnivå skulle ett gångtest kunnat utföras, då detta ingick i Hallbergs (2009) studie, då hade frågan om patienternas fysiska aktivitetsnivå idag vara en aning mer pålitligt. Även här blev det problem då all patientdata skulle vara avidentifierad och därför kunde inte gångtestet utföras.
SF36 valdes som frågeformulär då detta är ett vedertaget sätt att mäta livskvalitet hos olika patientgrupper. SF36 valdes även för att Hallberg (2009) använde sig av denna i sin studie.
Problemet med denna enkät låg i att de uppdaterade formuläret (SF36 2.1) inte hade någon manual på svenska och den engelska manualen inte gick att få tag i på bibliotek. Även Hallberg (2009) använde sig av det uppdaterade formuläret därför tillfrågades hur hon hade gjort och sammanställningen av hela livskvaliteten utformades precis som Hallberg (2009) gjort för att en jämförelse skulle vara möjlig mellan de olika mättillfällena. Detta
tillvägagångssätt utformades utifrån Sullivan, Karlsson & Tafts (1994) manual och HRQL- gruppens poängräkning (2011).
Frågan som handlade om fysisk aktivitet (Bilaga 1) har författarna konstruerat själva.
Frågans formulering kan dock ifrågasättas, eventuellt kan deltagarna i studien känt sig osäkra på om författarna med ”sedan deltagandet” menade sedan TIA-skolans start eller efter dess avslut. Den önskade tolkningen hade varit sedan TIA-skolans avslut. Trots en otydlig formulering valde författarna att ta med frågan och svaren i studiens resultat, men frågans utformande bör tas med i beräkningen då resultatet tolkas.
En jämförelse mellan resultatet från Hallbergs studie (2009) och denna studies resultat skulle varit av intresse att göra. Detta var dock inte möjligt då resultatet från Hallberg studie (2009) inte var möjligt att använda i denna studie, på grund av att data inte kunde utnyttjas.
För att vara säker på om en patientskola som TIA-skolan på Enköpings lasarett har en långtidseffekt på livsstilsvanor och insjuknande i TIA och stroke skulle ytterligare studier behöva göras. Av intresse skulle vara att göra en liknande uppföljningsstudie på samtliga årskullar som deltagit i TIA-skolan, för att jämföra resultatet med föreliggande studie. För att öka generaliserbarheten av studiens resultat skulle en större undersökningsgrupp varit till fördel. En sådan studie skulle kunna bringa klarhet i om deltagarna i TIA-skolan på Enköpings lasarett fortsätter med förebyggande livsstilsvanor månader och år efter sin medverkan.
Klinisk betydelse
Studiens resultat har betydelse för hur man ska gå vidare och utveckla den TIA-skola som i dag finns på Enköpings lasarett. Ett förslag till förbättring skulle kunna vara att implementera risken för psykisk ohälsa i undervisningen för patienterna. En TIA-skola som minskar
prevalensen av stroke är av stor vikt då denna sjukdom är ett av de dyraste
sjukdomstillstånden att behandla i dagsläget (Engström, Nilsson, Willman, 2005; Karlström, Fagerberg & Rosengren, 2007). En välfungerande TIA-skola kan eventuellt leda till en långsiktig strokeprevention i form av livsstilsförändringar hos de patienter som deltar, men för att påvisa detta krävs ytterligare forskning inom området.
Slutsats
Studiens resultat visar på att en TIA-skola såsom den på Enköpings lasarett kan ha en
långtidseffekt på livsstilsförändringar hos enskilda individer som drabbats av TIA eller minor stroke. Det går dock inte att visa att denna långtidseffekt finns hos samtliga deltagare.
REFERENSER
Arts, M., Kwa, V. & Dahmen, R. (2008). High satisfaction with an individualised stroke care programme after hospitalisation of patients with a TIA or minor Stroke: A pilot study.
Cerebrovascular Diseases, 25, 566-571. doi: 10.1159/000132203
Chandratheva, A., Lasserson, D.S., Geraghty, O.C. & Rothwell, P.M. (2010). Population- based study of behavior immediately after transient ischemic attack and minor stroke in 1000 consecutive patients: lessons for public education. Stroke- Journal of the American Heart Association, 41, 1108-14. doi: 10.1161/STROKEAHA.109.576611
Engström, B., Nilsson, R., Willman, A. (2005) Omvårdnad vid stroke- state of the art.
Stockholm: Gothia.
Furie, K., Kasner, S., Adams, R., Albers, G., Bush, R., Fagan, S,...Wentworth, D. (2010).
Guidelines for the prevention of stroke in patients with stroke or transient ischemic attack. A guideline for healthcare professionals from the american heart association/american stroke association. Stroke – Journal of the American Heart Association. Publicerad online 21 oktober, 2010,1-50. doi: 10.1161/STR.0b013e3181f7d043
Hallberg, S. (2009). Utvärdering av nya livsstilsskolan för patienter med TIA och minor stroke vid Lasarettet i Enköping. D-uppsats. Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap.
Hornnes, N., Larsen, K. & Boysen, G. (2011). Blood pressure 1 year after stroke: The need to optimize secondary prevention. Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases, 20 (1), 16- 23. doi: 10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2009.10.002
HRQL-gruppen (2011). SF36 Poängberäkning. Hämtad den 18 februari, 2011, från www.hrql.se/content/frageformular/.../manuell_poangberakning.doc
Jenkinson, C., Wright, L. & Coulter, A. (1994). Criterion validity and reliability of the SF-36 in a population sample. Quality of Life Research, 3, 7-12.
Karlström, L., Fagerberg, B. & Rosengren, L. ( 2008). Symtomgivande karotisstenos måste
handläggas akut- endarterektomi kan förhindra invalidiserande stroke. Läkartidningen, 105(5), 287-90.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Fysisk hälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 11 maj, 2011, från http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Nationella-
folkhalsoenkaten/Fysisk-halsa/
Kirshner, H. (2009). Differentiating ischemic stroke subtypes: Risk factors and secondary prevention. Journal of the Neurological Sciences, 279, 1–8. doi: 10.1016/j.jns.2008.12.012
Landstinget i Uppsala län (2002). Psykisk ohälsa hos vuxna. Uppsala: Landstinget. Hämtad 20 februari, 2011, från http://www.lul.se/upload/831/Psykisk_oh
%C3%A4lsa_hos_vuxna_program.pdf
Lindgren, A., Norrving, B. & Thörnqvist, M. (2004). Ökad risk för stroke efter TIA- nya data stödjer snabb handläggning. Läkartidningen, 101(12), 1102-06.
Muus, I., Petzold, M. & Ringsberg, K. (2010). Health-related quality of life among Danish patients 3 and 12 months after TIA or mild stroke. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 211-218. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2009.00705.x
Nanda, U. & Andresen, E. (1998). Health-related quality of life – A guide for the health professional. Evaluation & the Health Professions, 21(2), 179-215.
Orem, D. & Taylor, S. (2011). Reflections on nursing practice science: The nature, the structure, and the foundation of nursing sciences. Nursing Science Quarterly, 24(1), 35-41.
doi: 10.1177/0894318410389061
Ovbiagele, B. (2010). Optimizing vascular risk reduction in the stroke patient with atherothrombotic disease. Medical Principles and Practice, 19, 1-12. doi:
10.1159/000252827
Polit, D.E. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice – 8th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Sauerbeck, L. (2006). Primary stroke prevention. The American Journal of Nursing, 106 (11), 40-49.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2007a). Metoder för att främja fysisk aktivitet - En systematisk litteraturöversikt: Mars 2007. Stockholm: SBU.
SBU. (2007b). Måttligt förhöjt blodtryck – En systematisk litteraturöversikt. Uppdatering av SBU – rapporten: Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1. Stockholm: SBU.
Sloma, A., Backlund, L-G., Strender, L-E. & Skånér, Y. (2010). Knowledge of stroke risk factors among primary care patients with previous stroke or TIA:a questionnaire study. BMC Family Practice, 11(47), 1-10.
Socialstyrelsen (2005) Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Hämtad 12 december, 2010, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9092/2007-114- 59_200711459.pdf
Sullivan, M., Karlsson, J. & Taft, C. (1994). SF-36 Hälsoenkät – Manual och tolkningsguide.
Sahlgrenska universitetssjukhuset: Göteborg.
Svensson, L. (2007). Neurologiska sjukdomar. I N. Grefberg & L-G. Johansson (Red.) Medicinboken – vård av patienter med invärtes sjukdomar. (ss. 517-583). Stockholm: Liber.
Verbraak, M., Hoeksma, A., Lindebook, R. & Kwa, V. (2010). Subtle problems in activities of daily living after a transient ischemic attack or an apparently fully recovered non-disabling stroke.Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases. doi:
10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2010.05.012
Wasserman, J., Perry, J.,Dowlatshahi, D., Stotts, G., Stiell, I., Sutherland, J.,...Sharma, M.
(2010). Stratified, urgent care for transient ischemic attack results in low stroke rates. Stroke – Journal of the American Heart Association. Publicerad online:
http://stroke.ahajournals.org/cgi/content/full/41/11/2601. 2600-2605.
Wergeland, A., Ryen, S. & Olsen, T-G. (2002). Omvårdnad vid stroke. I H. Almås (red.) Klinisk omvårdnad 2 (ss. 779-801). Stockholm: Liber.
BILAGOR
Bilaga 1 - Utvärdering av fysisk aktivitet
Har nivån på din fysiska aktivitet förändrats sedan ditt deltagande i livsstilsskolan? Ringa in ett alternativ.
Ja, jag har ökat min fysiska aktivitet.
Nej, jag utövar fysisk aktivitet i samma utsträckning som tidigare.
Ja, jag har minskat min fysiska aktivitet.
Bilaga 2 - Följebrev
Följebrev till livsstilsformuläret Sf36
Vi är två sjuksköterskestudenter från Uppsala universitet som för vår C-uppsats fått i uppgift att följa upp de patienter som ingick i TIA-skolan i Enköpings första kull.
Denna enkät skickas ut till dig som en uppföljning på den studie som Stina Hallberg (leg.
Sjukgymnast) utförde i samband med din medverkan i TIA-skolan på Enköpings lasarett för cirka ett år sedan. Nu ska en uppföljningsstudie utföras och vi är därför intresserade av hur det går för dig idag. Därför skickas detta livsstilsformulär till dig.
Deltagandet i denna studie är helt frivilligt och allt material och alla personuppgifter avidentifieras. Detta betyder att inga uppgifter kan kopplas samman med en enskild person.
Vi vore väldigt tacksamma om du vill svara på denna enkät och skickar tillbaka den i det förmärkta kuvertet inom tre veckor.
Tack på förhand för ditt bidrag. Har du några frågor är du hjärtligt välkommen att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar
Emelie Skogmo Emelie Nyblom
Tel: 070-0244098 Tel: 076-8780883
E-post: skogmo88@hotmail.com E-post: emelienyblom@hotmail.com
