IAS 19R-
Pensionsredovisningens effekt på volatilitet i företags finansiella rapporter.
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
HT 2016
Datum för inlämning: 2017-01-13
Josefin Sjölund Sanne Svedén
Handledare: Yuliya Ponomareva och Cecilia Lindholm
Sammandrag
!
År 2013 infördes en ny regel gällande pensionsredovisning, IAS 19R, där pensionsskulden ska redovisas till marknadsvärde och förändringar i denna ska redovisas direkt i övrigt totalresultat. Tidigare studier har undersökt detta och nämnt en högre volatilitet i företags finansiella rapporter som eventuell följd, detta för att den utjämningsmekanism som funnits under tidigare standarder nu tagits bort.
Volatiliteten har inte konstaterats i någon av dessa studier, varför en studie av detta därmed är motiverad. Vi har undersökt om svenska börsnoterade företag uppvisar en högre volatilitet genom tre olika proxys: volatilitet i vinst per aktie, volatilitet i nettoresultat samt volatilitet i eget kapital. Undersökningen visar att det föreligger ett svagt signifikant positivt samband mellan IAS 19R och volatilitet i vinst per aktie och nettoresultat. Däremot finner vi inget stöd för att volatiliteten i eget kapital skulle ha förändrats i samband med implementeringen av den nya standarden.
Nyckelord: Resultatvolatilitet, volatilitet i eget kapital, IAS 19(R), val av redovisningsmetod, resultatutjämning.
1. INLEDNING 3
1.1BAKGRUND 3
1.2PROBLEMATISERING 4
1.3SYFTE 5
2. TEORETISK REFERENSRAM 6
2.1VAL AV REDOVISNINGSMETOD 6
2.2EGENNYTTA SOM DRIVKRAFT I VALET AV REDOVISNINGSMETOD 6 2.3MARKNADENS REAKTIONER SOM INCITAMENT FÖR VAL AV REDOVISNINGSMETOD 7
2.4TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR ATT PÅVERKA RESULTATET 7
2.5PENSIONSREDOVISNING ENLIGT IAS19 OCH IAS19R 8 2.6IAS19RS EFFEKT PÅ VOLATILITET I RESULTAT OCH EGET KAPITAL 10
3. METOD 11
3.1DATAINSAMLING OCH URVAL 11
3.2BEROENDE VARIABEL:RESULTATVOLATILITET OCH VOLATILITET I EGET KAPITAL 12 3.3OPERATIONALISERING AV IAS19 OCH IAS19R 13
3.4KONTROLLVARIABLER 14
3.5REGRESSIONSMODELLER 15
3.6DESKRIPTIV STATISTIK 16
3.7KORRELATIONSANALYS 17
4. RESULTAT 19
4.1MULTIPEL REGRESSION 19
4.2ROBUSTHET 22
4.3RESULTATDISKUSSION 23
5. SLUTSATS 27
5.1FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING 27
6. REFERENSER 28
!
!
!
!
!
!
!
!
1. Inledning
1.1 Bakgrund
År 2011 presenterades en ny redovisningsstandard gällande pensionsredovisning kallad IAS 19R (IFRS, 2016, s.403-404). Standarden kom att påverka många företag negativt då den innebär att företag ska redovisa förändringar i pensionsskulden i sin helhet, något de tidigare kunnat skjuta upp. Ett företag som drabbades extra hårt var SAS som, vid tidpunkten av revideringen, skjutit upp en pensionsskuld på ungefär 12 miljarder kronor som de i samband med den nya regeln tvingades redovisa i sin balansräkning (Pettersson, 2012). För SAS innebar IAS 19R att de var tvungna att ta till åtgärder för att kunna återställa sitt egna kapital, bland annat genom att förlänga sitt räkenskapsår (Pettersson, 2012). Att IAS 19R således får stora konsekvenser är tydligt och dessa konsekvenser väntas främst handla om en högre volatilitet i både balans- och resultaträkning då periodiseringen av förändringen i pensionsskulden ska redovisas direkt istället för att skjutas upp (Fasshauer, Glaum & Street, 2008; Napier, 2009).
IAS 19R är en reviderad standard som har sitt ursprung i IAS 19 som först infördes i Sverige år 2005 när europeiska bolag gemensamt antog ett principbaserat regelverk kallat IFRS (Sundgren, Nilsson & Nilsson, 2009, s.12). Detta för att komma till bukt med hur pensioner ska redovisas samt för att förbättra transparensen och jämförelsemöjligheter mellan olika företag (IFRS, 2016, s.12). Svårigheterna med pensionsredovisning beror främst på de förmånsbestämda pensionsplanerna i tjänstepensionen (IFRS, 2016, s.399). Dessa planer bygger på uppskattningar och bedömningar, så kallade aktuariella antaganden som tar hänsyn till bland annat förändringar i marknadsränta, ökad livslängd hos anställda samt löneökningar (Sundgren, Nilsson & Nilsson, 2009, s.234). När uppskattningen skiljer sig från det redovisade värdet av nettopensionsskulden uppstår aktuariella vinster eller förluster.
Innan IAS 19R hade företagen möjlighet att välja bland tre olika alternativ för att redovisa aktuariella vinster eller förluster, direkt mot resultaträkningen, direkt mot övrigt totalresultat eller genom att använda korridormetoden (IFRS, 2011, s.357). I samband med den nya standarden begränsas företagens alternativ till endast ett, att
på att företag tidigare kunde använda korridormetoden som ett sätt att skjuta upp en del av sina aktuariella vinster eller förluster och därmed jämna ut sina resultat (Fasshauer, Glaum & Street, 2008). Syftet med IAS 19R är att pensionsskulden istället ska värderas till marknadsvärde och att de kortsiktiga fluktuationerna, aktuariella vinster och förluster, samlas upp i övrigt totalresultat (Wadman, 2012).
1.2 Problematisering
Tidigare regler kring pensionsredovisning har gett företagen möjlighet att välja den redovisningsmetod som passar dem bäst. Den största förändringen i och med IAS 19R är att denna valfrihet begränsas och att företagen inte längre kan tillämpa korridormetoden eller redovisa aktuariella vinster direkt mot resultatet (IFRS, 2016, s.403-404). Detta främst för att korridormetoden har kritiserats för att fungera som ett verktyg för att jämna ut resultatet (Sundgren, Nilsson & Nilsson, s.235). Enligt positiv redovisningsteori och principal-agentteori väljer företag den redovisningsmetod som kommer att generera egennytta och i linje med dessa teorier bör en stor del av företagen tidigare ha använt sig av korridormetoden då den varit fördelaktig (Watts &
Zimmerman, 1986, s.2; Jensen & Meckling, 1976). Fasshauer, Glaum & Street (2008) påvisar att användandet av korridormetoden kan innebära minskad volatilitet i både resultat- och balansräkning. Detta för att direkt redovisning av aktuariella vinster eller förluster skulle orsaka väsentlig volatilitet vid fluktuerande marknader. Jørgensen (2004) menar att redovisning till marknadsvärde också bör påverka volatiliteten i eget kapital. Vidare påvisar Napier (2009) att när nettopensionsskulden värderas till marknadsvärde kan också resultatets volatilitet öka. Användandet av marknadsvärde kan också skapa volatilitet och minska resultatets stabilitetet (Hann, Heflin &
Subramanayam, 2004).
Dessa forskare menar att en potentiell konsekvens av IAS 19R är en högre volatilitet i både resultat- och balansräkning. Det är för företag inte önskvärt att erhålla en hög volatilitet på grund av att det inte uppskattas av investerare och kreditgivare (Trueman
& Titman, 1988). En stabil resultatutveckling signalerar styrka och stabilitet (Atik, 2009) medan en hög volatilitet sänder negativa signaler till marknaden. Enligt Famas (1970) hypotes kring effektiva marknader reagerar marknaden på all information som finns tillgänglig och att aktiepriset justeras därefter. På grund av detta vet företag att en hög volatilitet kan få marknaden att reagera negativt, vilket skulle kunna leda till
försämrade lånevillkor och färre investerare. En jämn resultatutveckling leder till att företag lättare kan ta lån och får lägre upplåningskostnader då risken anses lägre när fluktuationerna i resultatet inte är stora (Trueman & Titman, 1988). Med bakgrund i detta finns incitament för företag att vilja jämna ut resultatet för att behålla en låg volatilitet och ett sätt att uppnå detta är genom att påverka sitt resultat. Utjämning av resultatet kan enligt Dechow & Schrand (2004) förklaras av att påverkan på resultatet sker när ledningen gör ett medvetet ingripande i den externa rapporteringen med avsikt att erhålla någon typ av egen vinning.
Volatilitet i företags balans- och resultaträkningar är egentligen en naturlig del i en verksamhet (Dechow & Schrand, 2004). Trots det verkar företag vilja begränsa volatiliteten för att kunna sända signaler till marknaden om att företaget är säkert och stabilt. Begränsningen av valmöjligheter för redovisning av aktuariella vinster och förluster kan vara ett sätt att minska utjämning av resultat med en ökad volatilitet i resultatet som följd. När aktuariella vinster och förluster ska redovisas direkt i övrigt totalresultat bör även volatiliteten i det egna kapitalet öka.
De tidigare studier som har undersökt IAS 19 eller IAS 19R har fokuserat på om regleringen gett upphov till högre värderelevans samtidigt som de nämnt en högre volatilitet som en möjlig konsekvens. Den nämnda volatiliteten är inte konstaterad i tidigare studier utan bygger snarare på antaganden, vilket gör en studie om ökad volatilitet i anslutning till IAS 19R motiverad. Genom att studera detta kan också den nya regelns funktion som begränsning av opportunistiskt agerande utvärderas och också om den nya standarden uppfyller de mål som regelsättarna hade vid dess implementering.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om IAS 19R har lett till en ökad volatilitet i svenska börsnoterade företags egna kapital och resultat.
2. Teoretisk referensram
2.1 Val av redovisningsmetod
Under den tidigare regeln IAS 19 ställdes företag inför valet mellan tre olika redovisningsmetoder för att redovisa sina aktuariella vinster och förluster. Positiv redovisningsteori vill förklara varför ledningen väljer en viss redovisningsstrategi samt förutspå hur företag kommer att agera i olika situationer (Watts & Zimmerman, 1986, s.2). Enligt Fudenberg & Tirole (1995) använder företag sig av olika redovisningsmetoder för att de vill kunna visa upp ett stabilt resultat och därmed en låg volatilitet. Watts & Zimmerman (1986, s.205) gör antagandet att parter som väljer mellan olika redovisningsmetoder kommer att välja den metod som maximerar deras nytta. Även Amaduzzi menar att företagsledningen kommer att agera utifrån företagets eller sin egen vinning då människor styrs av olika intressen (Amaduzzi, 1949, se Melis 2007). Dessa intressen identifieras som objektiva och subjektiva.
Amaduzzi menar att finansiella rapporter inte bara baseras på objektiva intressen utan även subjektiva intressen då teorin utgår från att företag kan agera godtyckligt i vissa hänseenden. Som ett exempel på subjektiva intressen nämner Watts & Zimmerman (1986, s.205) att bonusavtal kan avgöra valet av avskrivningsmetod om bonusen är knuten till resultatet. Detta för att avskrivningsmetod avgör storleken på kostnader som ska redovisas i resultatet vilket i sin tur påverkar om bonus kommer att delas ut eller inte. Det tyder på att valet av redovisningsmetod kan vara avgörande för hur företagets resultat kommer att visas externt.
2.2 Egennytta som drivkraft i valet av redovisningsmetod
Exemplet med val av avskrivningsmetod visar att redovisningsval kan baseras på egennytta då människor är nyttomaximerande individer. Detta beteende studeras i principal-agentteorin som också ligger till grund för positiv redovisningsteori.
Eisenhardt (1989) menar att principal-agentteori handlar om separationen av ägande och kontroll och syftar till att lösa problem som kan uppstå mellan principal och agent när de strävar mot olika mål. Teorin bygger på detta förhållande mellan principal och agent, där principalen delegerar arbete och ansvar till agenten och denne ska åstadkomma ett visst utfall (Eisenhardt, 1989). Både principal och agent kan komma att agera utifrån sin egen vinning, menar Jensen & Meckling (1976), vilket kan skapa en målkonflikt om de strävar efter olika mål. Vidare menar de att ett sätt lösa dessa
typer av problem kan vara genom kompensationer till företagsledningen, vilket ska få dem att agera i uppdragsgivarens intresse. Det är också möjligt att det går att begränsa företagsledningen genom att minska deras valmöjligheter i redovisningen och på så sätt också skapa en mer transparent redovisning. En begränsning av valmöjligheter tvingar också företagen att redovisa på ett sätt som återspeglar företagets resultat på bästa sätt vilket betyder att val av redovisningsmetod inte längre kan utnyttjas i egenintresse.
2.3 Marknadens reaktioner som incitament vid val av redovisningsmetod Valet av redovisningsmetod kommer också att påverka hur företaget uppfattas då marknaden reagerar på informationen som sänds ut. Detta kan innebära att de är noga med att informationen ska spegla företaget på bästa sätt. Enligt Fama (1970) är grunden i den effektiva marknadshypotesen att aktiepriset alltid reflekterar den information som finns tillgänglig och att marknaden direkt kommer reagera på dessa signaler. Företag strävar därför efter en stabil resultatutveckling då det signalerar styrka till marknaden och kan av den orsaken bli benägna att påverka sitt resultat (Atik, 2009). Trueman & Titman (1988) menar att en stabil resultatutveckling innebär låg volatilitet vilket uppskattas av marknaden eftersom hög volatilitet signalerar risk.
Med vetskap om detta är det möjligt att företag genom sina redovisningsval kan visa marknaden förskönade siffror och därmed locka intressenter och investerare eftersom marknaden kommer att reagera på den positiva informationen.
2.4 Tillvägagångssätt för att påverka resultatet
Företag vet utifrån teorin om effektiva marknader att intressenter kommer att reagera negativt på ojämna resultat. Ett sätt för företagsledningen att undvika ojämna resultat är genom att påverka resultatet i den riktning de önskar. Dechow & Schrand (2004) menar att påverkan på resultatet sker när ledningen gör ett medvetet ingripande i den externa rapporteringen med avsikt att erhålla någon typ av egen vinning. Styrning av resultatet innebär att chefer gör egna bedömningar av poster i de finansiella rapporterna med intentionen att missleda intressenter om företagets verkliga prestation. Enligt Healy & Wahlen (1999) består ledningens bedömningar bland annat av att de ska välja redovisningsstrategier och uppskatta framtida ekonomiska händelser. Det är dock svårt att bevisa att manipulering av resultatet förekommit då
det egentligen bara är personen i fråga som vet om något är gjort avsiktligt eller inte (Healey & Wahlen, 1999).
Enligt Dechow & Dichev (2002) är det framförallt periodiseringar som ger störst möjlighet till styrning av resultatet. Detta på grund av att periodiseringar innebär större handlingsfrihet då de bygger på företagsledningens uppskattningar. Styrning av resultatet genom periodiseringar kan vara ett sätt för chefer att minska volatiliteten i resultatet, trots att volatiliteten egentligen är en naturlig del av att driva en verksamhet och därför borde reflekteras i resultatet (Dechow & Schrand, 2004).
Sammanfattningsvis hjälper positiv redovisningsteori oss att förstå företagens motiv till användandet av korridormetoden medan agentteorin förklarar att motiven ofta är av eget intresse då bonus och kompensationer ofta är knutet till företagets prestationer. Enligt effektiva marknadshypotesen sänder dessa prestationer signaler till marknaden och det är därför i företagsledningens intresse att påverka signalerna till det positiva, till exempel genom att visa ett stabilt resultat. Den nya standarden kan med hjälp av dessa teorier tolkas som en reglering mot att företag påverkar sina resultat, då möjligheten att utjämna resultatet minskar och volatiliteten i sin tur potentiellt ökar.
2.5 Pensionsredovisning enligt IAS 19 och IAS 19R
En stor del i problematiken med pensioner är de förmånsbestämda planer tjänstepensionen kan innehålla. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att arbetstagaren garanteras att i framtiden erhålla en överenskommen förmån för de utförda tjänster denne har åstadkommit (Sundgren, Nilsson & Nilsson, 2009, s.229).
Därför går inte planen (beloppet) att fastställa med säkerhet utan kan komma att avvika under tidens gång (Sundgren, Nilsson & Nilsson, 2009, s.230). Det finns därför svårigheter med att redovisa förmånsbestämda planer eftersom företaget inte vet med säkerhet hur stora avgifter företaget ska sätta av idag för att i framtiden täcka pensionsutbetalningar. Storleken på dessa pensionsåtaganden är således inte fastställda på redovisningsdagen. Vidare menar Sundgren, Nilsson & Nilsson (2009, s.230) att det då krävs att företag gör aktuariella antaganden för att skapa en uppfattning om de förmånsbestämda planerna.
För att beräkna aktuariella antaganden måste företaget ta hänsyn till hög/låg personalomsättning, ersättningsnivå och livslängd (IFRS, 2016, s.404). Det beror på att dessa påverkar storleken på de framtida pensionsutbetalningarna och det är även förändringar i dessa som anses vara avvikelser. Pensionsförpliktelser ska redovisas till nuvärde enligt både IAS 19 och IAS 19R, då pensionsutbetalningarna kommer att ske i framtiden (Sundgren, Nilsson & Nilsson, 2009, s.232). Det innebär att de också kommer att påverkas av hur diskonteringsräntan förändras (IFRS, 2016, s.403).
Förändringarna som sker i företagets antaganden skapar aktuariella vinster eller förluster, resultatet av skillnaden mellan aktuariella antaganden och vad som faktiskt inträffat.
När IAS 19 först implementerades år 2005 hade företag möjlighet att välja metod för att redovisa de aktuariella vinster och förluster som kan uppkomma (IFRS, 2011, s.357). De kunde redovisa dem direkt mot resultatet, mot övrigt totalresultat eller använda sig av den så kallade korridormetoden. Korridormetoden innebar enligt IFRS (2011, s.357) att företag kunde skjuta upp en del av de aktuariella vinsterna till senare och endast rapportera resterande del av dem som intäkt eller kostnad. Kritik som riktats mot korridormetoden var att den använts som en utjämningsmekanism och att företag därför kunde använda sig av denna för att påverka sitt resultat (Sundgren, Nilsson & Nilsson, 2009, s.235). När företag jämnar ut sitt resultat kommer de att upprätthålla en låg volatilitet vilket kan locka intressenter eftersom företaget anses stabilt. Annan kritik som riktats mot korridormetoden är att den inte är tillräckligt transparent och inte återspeglar företagets prestation på ett bra sätt (IASB, 2011).
Standardsättare svarade på denna kritik, reviderade standarden och införde IAS 19R år 2013 med den största förändringen att korridormetoden inte längre kan tillämpas och att pensionsnettoskulden ska värderas till marknadsvärde. Företag måste nu redovisa sina aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat (IFRS, 2016, s.404).
Det är i övrigt totalresultat som alla typer av värdeförändringar i tillgångsposter redovisas som eventuellt utgör en kostnad i framtiden men som inte ännu realiserats i nettoresultat (Dhaliwal, Subramanyam & Trezevant, 1999). Valmöjligheterna har därmed begränsats och företag ska redovisa aktuariella vinster och förluster på ett enhetligt sätt vilket ska öka transparens och möjlighet till jämförelse samtidigt som
företag inte längre kan använda korridormetoden som ett medel för att jämna ut sina resultat.
2.6 IAS 19Rs effekt på volatilitet i resultat och eget kapital
Det finns ett antal studier som berör övergången från korridormetod till redovisning av pensioner till marknadsvärde. Exempel på dessa är Napier (2009); Fasshauer, Glaum & Street (2008); Jøorgensen (2004) & Hann, Heflin & Subramanayam (2007) som studerat en potentiell effekt av IAS 19R. Dessa undersöker hur omvärdering av pensionsnettoskulden till verkligt värde kan komma att fungera då ingen av dessa studier hunnit undersöka de verkliga effekterna av regeln som infördes först 2013.
Alla studier har på olika sätt diskuterat en ökad volatilitet som potentiell följd av redovisning till marknadsvärde.
Generellt innebär en ökad volatilitet en negativ påverkan på företagets prestationer då hög volatilitet innebär en högre grad av osäkerhet som kan göra det svårt för företag att planera sin framtid (Dichev & Tang, 2009). Trueman & Titman (1988) menar att hög volatilitet sänder negativa signaler till marknaden och uppfattas som dåligt av kreditgivare oavsett om företagen visar upp ett onormalt positivt resultat eller ett onormalt negativt resultat. Detta för att hög volatilitet hos företag ofta associeras med hög risk, vilket leder till att kreditgivare också kan kräva högre räntor vid lån. Enligt Fudenberg & Tirole (1995) eftersträvar företag låg volatilitet på grund av att det visar att företaget är pålitligt. Vidare menar de att ett onormalt bra resultat inte kompenserar för framtida förluster vilket skapar incitament för företag att jämna ut resultatet för att undvika fluktuationer mellan åren.
Hann, Heflin & Subramanayam (2007) undersöker vilken typ av pensionsredovisning som bäst återger pensionsskuldens värde, utjämningsmodellen under korridormetoden eller att redovisa den till marknadsvärde. De anser att marknadsvärde ger upphov till minskning av stabilitet i resultatet vilket i sin tur påverkar dess relevans, på grund av ökad resultatvolatilitet. Även Napier (2009) diskuterar redovisning av pensioner till marknadsvärde och menar att redovisning till marknadsvärde kan leda till volatilitet i resultatet. Detta för att marknadsvärdet på pensionsförpliktelser baseras på marknadens pris som tenderar att förändras ofta och snabbt. Vidare menar Napier (2009) att redovisning till marknadsvärde kan komma att begränsa resultatpåverkan
för att företagen inte längre kan värdera pensionsförpliktelserna till ett genomsnitt av marknadsvärdet. Den begränsning av resultatpåverkan som Napier (2009) diskuterar kan resultera i att företag inte kan uppvisa lika stabila resultat, det vill säga med låg volatilitet som tidigare. Det är möjligt att IAS 19R kan komma att begränsa styrning av resultatet och att en låg volatilitet kan bli svår att upprätthålla, vilket leder till vår första hypotes.
H1: Det föreligger ett positivt samband mellan IAS 19R och volatilitet i resultatet.
En ökad volatilitet uppkommer också i samband med att förändringar i pensionsskulden ska tas upp direkt mot övrigt totalresultat. Fasshauer, Glaum &
Street (2008) menar att det egna kapitalet kommer att fluktuera i samband med att aktuariella vinster och förluster redovisas mot övrigt totalresultat. Även Jørgensen (2004) diskuterar hur det egna kapitalet kommer att påverkas av att redovisa till marknadsvärde. Han menar att det kommer att göra värdet på tillgångar och skulder mer volatila och om dessa inte matchas bra kommer även eget kapital att påverkas på det sätt att det blir mer volatilt. När företag nu tvingas ta upp hela aktuariella vinster och förluster och inte längre kan periodisera dem kan eget kapital komma att fluktuera mer än tidigare vilket leder oss till vår andra hypotes.
H2: Det föreligger ett positivt samband mellan IAS 19R och volatilitet i eget kapital.
3. Metod
3.1 Datainsamling och urval
Vår population består av noterade bolag på den svenska börsen och delas in i två olika urval, ett för år 2009 och 2010 samt ett urval för år 2014 och 2015. Fokus på börsnoterade bolag beror på att standarderna IAS 19 och IAS 19R främst berör dessa typer av bolag. Vi valde år 2009 och 2010 då vi ville ta hänsyn till finanskrisen under 2007-2008. Vi tog också hänsyn till att annonseringen av IAS 19R skedde 2011 vilket gjorde att företag redan då kunde börja anpassa sig till den nya regeln. Således blev 2009 och 2010 mest lämpligt i detta fall. Under de två första åren i vår undersökning, gällde den äldre regeln (IAS 19) där företag kunde välja mellan tre olika metoder att
redovisa sina aktuariella vinster och förluster. Det andra urvalet, 2014 och 2015, består av observationer efter att den nya reviderade standarden (IAS 19R) införts, då företagen begränsades till att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot övrigt totalresultat i balansräkningen. Vi valde år 2014 och 2015 då den nya regeln infördes 2013 och det är möjligt att företagen först år 2014 hunnit anpassa sig. Vi kan då också undvika stora engångsnedskrivningar år 2013, i likhet med de som SAS tvingades göra, som skulle kunna visa en onormalt hög volatilitet och därmed påverka studiens resultat.
Finansiell data hämtades från databasen Eikon. Övrig relevant information angående pensionsredovisning, exempelvis vilken redovisningsmetod de tidigare använt sig av samt storleken på förmånsbaserade pensioner, hämtades direkt från respektive företags årsredovisning. Då IAS 19R påverkar redovisning av förmånsbestämda pensioner kunde endast företag som innehar dessa användas vilket medför ett bortfall.
Vår undersökning bygger också på en jämförelse mellan år 2009/2010 och 2014/2015 vilket kräver att urvalet består av samma företag innan förändringen och efter, därför sållades även bolag som inte var börsnoterade något av dessa år bort från vårt urval. I tabell 1 nedan redovisas det antal observationer som studien bygger på.
3.2 Beroende variabel: Resultatvolatilitet och volatilitet i eget kapital Våra två hypoteser berör båda volatilitet och vi kommer att undersöka volatiliteten genom tre olika beroende variabler. För att undersöka den första hypotesen har vi valt att studera resultatvolatilitet genom två olika mått, nettoresultat samt vinst per aktie.
Volatilitet genom måttet vinst per aktie valdes då Waymire (1985) använt vinst per aktie för att fånga upp resultatvolatilitet vid en liknande studie men med ett annat syfte. Nettoresultat har vi valt att undersöka i linje med Dichev & Tang (2009) och
Tabell 1 Antal observationer
Intitialt antal bolagsår 1152
Avgiftsbestämda pensionsplaner -520
Saknas uppgift om förmånspension -188
Ej noterade 2009-2010/2014-2015 -156
Slutligt urval 288
deflatera med totala tillgångar för att undvika heteroskedacitet eftersom variablerna blir jämförbara oberoende av storlek på företag. Genom att testa två resultatmått kan vi även öka reliabiliteten i vår studie (Eliasson, 2013, s. 16). Volatilitet i vinst per aktie och nettoresultat beräknas kvartalsvis, vilket innebär åtta kvartal innan IAS 19R och åtta kvartal efter införandet. Vi har valt att undersöka volatiliteten kvartalsvis för att på så sätt kunna fånga upp volatiliteten bättre under åren. Zhang, Zhou & Zhu (2009) menar att mer frekvent data kommer visa ett bättre mått på volatilitet.
Den andra hypotesen gällande volatilitet i balansräkningen har vi valt att undersöka genom summan av eget kapital. Även summan av eget kapital har deflaterats med totala tillgångar också här i enlighet med Dichev & Tangs (2009) studie men med skillnaden att resultatet bytts ut mot eget kapital. Här har volatiliteten beräknats över kvartalen under observationsåren innan och observationsåren efter att IAS 19R infördes.
Volatiliteten beräknas genom standardavvikelsen av deflaterade värdena för nettoresultat och eget kapital likt Dichev & Tang (2009), vinst per aktie är redan ett deflaterat mått och standardavvikelsen beräknas direkt för dessa värden.
3.3 Operationalisering av IAS 19 och IAS 19R
För att operationalisera den oberoende variabeln IAS 19 och IAS 19R använder vi oss av data från urvalets balansrapporter och not angående pensioner. De förmånsbestämda pensionerna kan redovisas både i en tillgångspost för pensionsfonden där avsättningar samlas, samt i en pensionsskuld som motsvarar det som i framtiden ska betalas ut till de anställda. Vi definierar IAS 19R som nettot av dessa två poster, ibland benämnd “pensionsmedel netto”, då det enligt IAS 19R är nettot av pensionsskuld och pensionstillgång som ska fastställas regelbundet (Arnell
& Wadman, 2013). Vidare menar Arnell & Wadman (2013) att på grund av eliminering av utjämningsmekanismer kan IAS 19R innebära variationer i redovisat värde av nettopensionsskuld i balansräkningen. Det gör det därför legitimt att använda pensionsmedel netto för att operationalisera IAS 19 och IAS 19R. För att undvika heteroskedacitet har vi normaliserat värdet på nettoskulden genom att dividera dem med totala tillgångar enligt Dichev & Tang (2009).
3.4 Kontrollvariabler
Det kan finnas andra orsaker till att volatilitet i företagens finansiella rapporter uppstår och därför bör även dessa faktorer tas hänsyn till i regressionsmodellerna.
Annars finns risk för att en allt för positiv eller negativ påverkan uppstår som därmed inte återspeglar det verkliga förhållandet mellan variablerna.
!
Storlek
Enligt Fama & French (2004) finns det ett samband mellan ett företags storlek och resultatvolatilitet. Vidare menar de att sambandet mellan storlek och volatilitet beror på att intäkter hos små företag tenderar att variera i högre grad än hos stora företag.
Extrema resultat hos stora företag är ovanligt och deras volatilitet blir därför låg medan mindre företag kommer att ha en högre volatilitet på grund av stor växling i resultatet. På grund av detta finns storlek med i vår regressionsmodell som kontrollvariabel för att undersöka om volatiliteten istället beror på storlek och inte IAS 19R. Det finns olika sätt att operationalisera storlek och ett vanligt sätt, som vi också använt oss av, är att beräkna den naturliga logaritmen av företagets försäljning, exempelvis likt Orlitzky (2001).
Kassaflödesvolatilitet
Det finns flera studier som visar att volatilitet i kassaflödet påverkar volatilitet i resultatet. Minton, Schrand & Walther (2002) menar att hög kassaflödesvolatilitet leder till ett lägre framtida resultat och samtidigt en högre volatilitet i resultatet. Då detta är något som kan påverka den beroende variabeln resultatvolatilitet, vill vi kunna särskilja dess påverkan från påverkan av vår oberoende variabel IAS 19R.
Beräkning av kassaflödesvolatiliteten kan göras i enlighet med Tan & Sidhu (2012) där standardavvikelsen av det operativa kassaflödet deflaterat med totala tillgångar räknas ut. Då kassaflödesvolatilitet påverkar volatiliteten även i eget kapital kommer denna variabel också att finnas med för att undersöka hypotes två.
Bransch
Den bransch där ett företag är verksamt kan påverka volatiliteten i eget kapital och resultat. Beasley et al. (2000) nämner specifikt tre branscher som anses mer volatila än andra, de branscher som nämns är teknologi, sjukvård samt finansbranschen.
Genom att kontrollera för detta kan skillnader på grund av branschspecifika
egenskaper upptäckas. Bransch blir således en dummyvariabel i regressionen och är en binär variabel som endast kan anta värdena 0 eller 1 (Edling & Hedström, 2003). I denna studie delas bransch in i tre kategorier: service-, teknologiska- och tillverkande företag, utifrån den verksamhet de huvudsakligen bedriver.
Tidigare pensionsredovisning
Fasshauer, Glaum & Street (2008) menar att nya IAS 19R kan innebära högre volatilitet samt ökat övrigt totalresultat för de företag som tidigare använt sig av korridormetoden. Det kan därför vara av betydelse på vilket sätt företagen tidigare har redovisat aktuariella vinster och förluster och vi kommer att inkludera en dummyvariabel för att kunna urskilja om företaget använt sig av korridormetoden eller inte år 2009/2010. För år 2014/2015 kommer samma kontrollvariabel att användas för att undersöka hur de tidigare redovisat aktuariella vinster eller förluster, även om vi vet att de då redovisar aktuariella vinster och förluster direkt mot övrigt totalresultat i enlighet med IAS 19R.
Korridormetoden = 1 Annan redovisningsmetod = 0
3.5 Regressionsmodeller
Vår studie bygger på tre regressionsmodeller som testas för perioden innan IAS 19R infördes och för perioden efter. De tre modellerna består av tre olika beroende variabler medan de oberoende variablerna och dummyvariablerna är de samma. Vi har använt oss av en multipel regressionsmodell då vi har fler än en oberoende variabel (Duignan, 2016). OLS-metoden användes för att räkna ut sambandet mellan de beroende och oberoende variablerna genom att jämföra dem mot regressionslinjen för att kunna bestämma det övergripande sambandet mellan variablerna i den linjära ekvationen.
Multipel regressionsmodell
Vol (EPS, NI, EK) =α +β IAS19(R)+β Storlek+β KfVol.+D.Bransch+D.Red.metod+ε
Vol (EPS) = Volatilitet vinst per aktie, Vol (NI) = Volatilitet nettoresultat, Vol (EK) = Volatilitet eget kapital, α = Intercept, β = Lutningskoefficient, IAS19(R) = Nettopensionsskuld före (IAS 19) respektive efter (IAS 19R) nya standarden, Storlek = Företagets storlek, KfVol = Kassaflödesvolatilitet, D.Bransch
= Dummyvariabel bransch, D.Red.metod = Dummyvariabel redovisningsmetod, ε = Regressionens
3.6 Deskriptiv statistik
För att kunna utföra parametriska test måste urvalet vara normalfördelat och det innebär även att varje variabel bör vara normalfördelad (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012, s. 495). Variablerna presenteras nedan tillsammans med en beskrivning av hur datan bearbetats för att öka dess normalfördelning och för att kunna utföra säkerställda parametriska test. Data har bearbetats och analyserats i programmet SPSS Statistics 22.
För att se om urvalet i denna studie är normalfördelad undersökte vi om variablernas medelvärde skiljer sig från medianen, en skillnad mellan dessa kan tyda på att urvalet inte anses vara normalfördelat. Våra resultat visar att det finns en skillnad mellan medelvärde och median för alla variabler och att den variabel som utmärkte sig mest var vinst per aktie, se tabell 2 ovan. Då vi ska utföra en regressionsanalys, som är en typ av parametriskt test, är det viktigt att ha normalfördelade variabler och att de inte visar hög skewness eller kurtosis. Enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012, s.495) innebär normalfördelning en klockformad kurva där kurtosis visar hur platt eller toppig kurvan är och skewness visar hur skeva variablerna är i förhållande till en normalfördelning. Vi testade även normalfördelningen ytterligare genom att göra ett histogram med en normalfördelningskurva för samtliga beroende och oberoende variabler och kunde därmed konstatera att de inte var normalfördelade med undantag för storlek. Att denna variabel redan är normalfördelad beror på hur den har
Tabell 2 Deskriptiv statistik
År 2009, 2010, 2014, 2015
Antal observationer 288
Variabel Mean Median SD Min Max
Beroende variabler
Resultatvolatilitet - Vinst per aktie 0,1687 0,0723 0,3325 0,0026 3,3553 Resultatvoltilitet - Nettoresultat 0,0115 0,0067 0,0157 0,0006 0,0993 Volatilitet i eget kapital 0,0350 0,0242 0,0426 0,0019 0,3221 Oberoende variabler
IAS 19 0,0285 0,0220 0,0461 -0,2421 0,1632
Kassaflödevolatilitet 0,0264 0,0198 0,0223 0,0009 0,2088
Storlek 23,1266 23,0997 1,4820 19,5867 26,4679
operationaliserats, genom att beräkna den naturliga logaritmen av företagets omsättning.
Det finns olika metoder för att öka graden av normalfördelning, bland annat att beräkna den naturliga logaritmen (Limpert, Stahel & Abbt, 2001). Vi valde att göra detta för variablerna volatilitet i vinst per aktie, volatilitet i nettoresultat, volatilitet i eget kapital, kassaflödesvolatilitet samt IAS 19. Efter detta kunde vi se att logaritmeringen förbättrat alla variablers normalfördelning förutom IAS 19, därför valde vi att även winsorizera den variabeln genom att ersätta två extremvärden i vardera riktning som påverkade dess fördelning (Guttman & Smith, 1969).
3.7 Korrelationsanalys
Genom Pearsons bivariata korrelationsanalys kontrollerar vi sambandet mellan de olika variablerna i våra modeller. Vi har undersökt alla variabler och utfört två korrelationsanalyser, en före IAS 19R och en efter för att se hur sambandet har förändrats. Genom en korrelationsanalys kan vi också utesluta multikollinearitet, detta för att multikollinearitet gör det svårt att undersöka effekten av individuella oberoende variabler (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012, s. 524).
I Tabell 3 presenteras korrelation mellan de olika variabler som ingår i regressionerna för år 2009-2010. I korrelationsanalysen finns det inte något signifikant samband mellan IAS 19 och de övriga variabler i vår modell, vilket är i linje med vad vi
Tabell 3 Korrelationsanalys
År 2009, 2010
Antal observationer 144
Variabel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
(1) IAS 19 1
(2) Storlek -0,13 1
(3) Volatilitet - Vinst per aktie -0,05 0,14* 1 (4) Volatilitet - Nettoresultat 0,03 -0,25** 0,66*** 1 (5) Volatilitet i eget kapital 0,01 -0,08 0,21** 0,37*** 1 (6) Kassaflödesvolatilitet 0,08 -0,12 -0,13 0,15* 0,01 1
(7) Metod 0,04 -0,22** -0,12 0,00 0,08 0,20** 1
(8) Tillverkande företag 0,04 0,29*** -0,19** -0,32*** -0,21** 0,03 0,15* 1 (9) Serviceföretag -0,05 -0,22* 0,30*** 0,33*** 0,15* -0,06 -0,23*** -0,82*** 1 (10) Teknologiska företag 0,02 -0,13 -0,17** -0,01 0,10 0,05 0,12 -0,33*** -0,27*** 1
*** Korrelation är signifikant på 0,01 nivå
** Korrelation är signifikant på 0,05 nivå
* Korrelation är signifikant på 0,10 nivå
förväntat oss. På grund av korridormetodens funktion som utjämningsmekanism bör det inte finnas någon korrelation. Vi finner dock ett signifikant samband mellan volatilitet i nettoresultat och storlek. Det går även att se ett signifikant samband mellan volatilitet i nettoresultat och volatilitet i vinst per aktie, vilket stämde överens med vad vi förväntat oss då båda ska fungera som proxy för resultatvolatilitet. Det finns dessutom ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet i eget kapital och nettoresultat, vilket inte heller är oväntat då de båda ska fungera som olika mått som ska fånga upp volatilitet. Samma sak gäller för volatilitet i eget kapital och volatilitet i vinst per aktie. Vi kan också se att tillverkande företag har ett signifikant samband med samtliga beroende variabler. Det går även att utläsa att risken för multikollinearitet är låg då ingen av variablerna år 2009-2010 har en högre korrelation än 0,9 (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012, s. 524).
I Tabell 4 visas korrelationen mellan variablerna för år 2014-2015 där vi kan utläsa att det inte finns någon signifikant korrelation mellan IAS 19R och någon av de beroende variablerna, vilket går emot våra förväntningar då vi trodde att det skulle finnas en korrelation mellan dem. Det finns däremot ett samband mellan IAS 19R och metod, vilket innebär att de som använt sig av korridormetoden har en högre nettopensionsskuld efter att IAS 19R införts. En statistiskt signifikant korrelation finns mellan volatilitet i nettoresultat och storlek, kassaflödesvolatilitet och volatilitet i eget kapital. Volatilitet i nettoresultat har även ett signifikant samband med serviceföretag. Det har också volatilitet i eget kapital och kassaflödesvolatilitet. Vi
Tabell 4 Korrelationsanalys
År 2014, 2015
Antal observationer 144
Variabel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
(1) IAS 19R 1
(2) Storlek -0,10 1
(3) Volatilitet - Vinst per aktie 0,04 0,10 1 (4) Volatilitet - Nettoresultat 0,13 -0,19** 0,61*** 1 (5) Volatilitet i eget kapital 0,04 -0,09 0,00 0,32*** 1 (6) Kassaflödesvolatilitet 0,09 -0,03 -0,15* 0,26*** 0,26*** 1
(7) Metod 0,26*** -0,22*** -0,13 0,00 0,13 0,05 1
(8) Tillverkande företag -0,06 0,30*** -0,01 -0,12 -0,10 -0,06 0,15* 1 (9) Serviceföretag -0,02 -0,24*** 0,12 0,17** 0,03 0,14 -0,23*** -0,82*** 1 (10) Teknologiska företag 0,13 -0,11 -0,19** -0,08 0,12 -0,13 0,12 -0,33*** -0,27*** 1
*** Korrelation är signifikant på 0,10 nivå
** Korrelation är signifikant på 0,05 nivå
* Korrelation är signifikant på 0,01 nivå
kan även här utesluta risken för multikollinearitet då ingen av variablerna korrelerar högre än 0.9 (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012, s 524). Därmed kan samtliga variabler inkluderas i regressionsmodellerna.
4. Resultat
4.1 Multipel regression
I Tabell 5 nedan presenteras resultaten av regressionsmodellerna för respektive beroende variabel, vinst per aktie, nettoresultat och eget kapital. Totalt genomförde vi sex regressionsanalyser för de tre beroende variablerna i våra två perioder.
Modeller
I den första modellen undersöktes volatilitet i vinst per aktie. För den första perioden går det att se en justerad R2, förklaringsgrad, på 0,100 medan period två hade en justerad R2 på 0,087. Det går således att se en minskning i förklaringsgraden med 13
% mellan period ett och två. För den andra modellen går det att utläsa en ökad förklaringsgrad på 12,61 %. I den tredje modellen finns en något högre ökning på 18,03 %. En ökning av förklaringsgraden innebär att volatiliteten i eget kapital och volatiliteten i nettoresultat förklaras till en högre grad av de oberoende variablerna i den andra perioden än i tidigare period och då vi kan se detta resultat för två av våra tre modeller kan vi se tendenser till att IAS 19R har lett till högre volatilitet.
Tabell 5Multipel regressionsanalysÅr 2009 - 2010, 2014 - 2015 Antal observationer144 för respektive period.
ΔR 2
09/1014/1509/1014/15Modell 1 (Vinst per aktie) 0,1000,087-13,00%0,6740,448Modell 2 (Nettoresultat) 0,1190,13412,61%0,9730,008Modell 3 (Volatilitet i eget kapital) 0,2330,27518,03%0,0000,000
Beroende variabler:
Oberoende variabler09/1014/15BetaSEBetaSEBetaSEBetaSEBetaSEBetaSE
IAS 19 / IAS 19RNo+0,2490,8422,005*1,2200,1900,7241,608*0,9640,0800,463-0,4091,220Kassaflödevolatilitet++-0,1240,120-0,300**0,1300,188*0,1030,265**0,1020,0030,0660,272***0,130Storlek --0,149**0,0680,0740,071-0,103*0,059-0,199**0,0560,0030,068-0,0300,071ID0,0060,0050,011**0,0050,0010,0040,0060,004-0,0020,005-0,0030,005År-0,0810,1830,1430,1920,0040,1580,410***0,1520,639***0,1830,866***0,192Metod No+0,0750,215-0,1450,2280,0150,185-0,0940,1800,1420,2150,2110,228Serviceföretag--1,044***0,3991,136***0,3580,514*0,2910,4040,283-0,3420,339-0,4150,358Tillverkande företag--0,2470,3290,810**0,345-0,1570,2830,2280,273-0,054*0,329-0,488**0,345 14/15Förväntat tecken09/1009/1009/1014/1514/15 Justerad,R 2SignifikansBeroende variabel
Resultatvolatilitet (Vinst per aktie)Resultatvolatilitet (Nettoresultat) Volatilitet i eget kapital
Volatilitet i vinst per aktie
I tabell 5 presenteras betavärden för alla variabler. För den första perioden, 2009- 2010, finns en signifikant påverkan av både storlek och serviceföretag på volatilitet i vinst per aktie. Riktningen är positiv vilket innebär att en ökning i storlek även kommer att leda till en ökning av volatilitet i vinst per aktie. För år 2014-2015 går det att utläsa att kassaflödesvolatilitet har en negativ påverkan på volatilitet i vinst per aktie, vilket inte stödjer Minton, Schrand & Walther (2002) som menar att volatilitet i kassaflöde påverkar volatilitet i resultat/eget kapital. Regressionen visar även att service och tillverkande företag har en positiv signifikant påverkan på volatilitet i vinst per aktie. För variabeln IAS 19R ser vi ett positivt samband, och denna variabel är signifikant på 10 % nivå med ett p-värde på 0,103. Vi kan därmed se indikationer på att IAS 19R har en påverkan på resultatvolatiliteten.
Volatilitet i nettoresultat
För den första perioden har kassaflödesvolatilitet, storlek och serviceföretag en signifikant påverkan med p-värden på 0,070, 0,082 samt 0,080. För den andra perioden har påverkan förstärkts ytterligare för variablerna kassaflödesvolatilitet och storlek, nu med p-värden på 0,011 respektive 0,036. Där har kassaflödesvolatilitet en positiv påverkan, till skillnad från resultatet i den första modellen, vilket kan bero på att resultatvolatilitet påverkas av kassaflödesvolatilitet enligt tidigare studier. Storlek har istället en negativ påverkan på den beroende variabeln. Att storlek har en negativ påverkan på volatiliteten i nettoresultat är inte förvånande då små företag tenderar att ha mer ojämna resultat än vad större företag har (Fama & French, 2004). Det går även att se att IAS 19R har en positiv påverkan på volatilitet i nettoresultatet för den andra perioden och är signifikant på 10 % nivå med p-värde 0,098.
Volatilitet i eget kapital
För 2009-2010 har endast dummyvariabeln tillverkande företag en signifikant negativ påverkan med p-värde 0,061. Det innebär att tillverkande företag påverkar volatilitet i eget kapital på det sätt att de har en lägre volatilitet jämfört med andra branscher, vilket skulle kunna bero på den stora mängd tillgångar ett tillverkande företag normalt har. År 2014-2015 går det att utläsa att kassaflödesvolatilitet har en positiv påverkan på variabeln kassaflödesvolatilitet, 0,004. Även tillverkande företag samt
eget kapital men dessa har istället en negativ påverkan. Tillverkande företag har p- värde 0,049 medan serviceföretag har 0,106. Varken IAS 19 eller IAS 19R visar någon påverkan på volatiliteten i eget kapital. Volatilitet som uppstår i eget kapital verkar snarare bero på kassaflödesvolatilitet och bransch.
4.2 Robusthet
!
För att undersöka reliabiliteten och resultatets styrka har VIF-värden i samband med regressionerna undersökts. Ett VIF-värde på över 10 tyder på hög multikollinearitet (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012 s. 525). Eftersom samtliga värden för VIF i denna studie ligger under 10 visar det att risken för multikollinearitet är låg. Det betyder att samtliga oberoende variabler kan inkluderas i regressionerna utan att de påverkar varandra och i sin tur resultatet.
En annan åtgärd vi gjort för att öka resultatets styrka är att vi har använt tre olika mått för att försöka fånga upp volatilitet. Då vi har använt ett mått för att fånga upp volatilitet i eget kapital samt två för att fånga volatilitet i resultatet kan dessa anses vara tre proxys för samma fenomen. Genom att använda olika mått på detta sätt kan vi säkerställa vårt resultat om de olika analyserna får liknande utfall. Det vi kan se är att förklaringsgraden har ökat i två av de tre modellerna vi testat samt att kassaflödesvolatiliteten har en svag positiv påverkan på de beroende variablerna volatilitet i eget kapital samt volatilitet i nettoresultat. De två resultatvolatilitetsmåtten
Tabell 7 Robusthetstest Tabell 8 Robusthetstest
År 2009, 2010 År 2014, 2015
Antal obeservationer 144 Antal observationer 144
Variabel VIF (EPS, NI, EK) Variabel VIF (EPS, NI, EK)
Kassaflödesvolatilitet 1,055 Kassaflöde 1,060
IAS 19 1,097 IAS 19 1,113
Storlek 1,216 Storlek 1,193
ID 1,132 ID 1,072
År 1,003 År 1,014
Metod 1,199 Metod 1,248
Tillverkande företag 3,225 Tillverkande företag 3,276
Serviceföretag 3,290 Serviceföretag 3,396
visar båda en signifikans för IAS 19Rs påverkan vilket tyder på att dessa fångar upp samma sak och kan därför hjälpa till att öka reliabiliteten i studien.
Vid regressionsanalyser finns risk för att heteroskedacitet påverkar resultatets styrka negativt. En förutsättning för OLS-regressioner är att residualer i variablerna är så små som möjligt och de ska även vara konstanta, alltså homoskedastiska (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012, s. 524). Om detta inte uppfylls finns det risk för att koefficienterna ser större eller mindre ut än vad de egentligen är. Om heteroskedasticitet finns så försvåras tolkningen av regressionerna.
Heteroskedasticitet innebär att variansen i feltermerna inte är konstant, spridningen är således inte jämn som vid homoskedacitet (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012). Ett sätt att uppnå mer jämn spridning är att logaritmera, vilket har gjorts för samtliga variabler. Vi bör därför ha minskat risken för att vårt urval uppvisar heteroskedasticitet.
4.3 Resultatdiskussion
H1: Det föreligger ett positivt samband mellan IAS 19R och volatilitet i resultatet Resultaten visar att i den första modellen (vinst per aktie) föreligger ett signifikant positivt samband, 0,103, mellan IAS 19R och volatilitet i resultatet. Det gör det också i den andra modellen, 0,098 (nettoresultat). Ett sådant resultat går i linje med Hann, Heflin & Subramanayam (2007) och Napier (2009) som förutspådde att redovisning av pensioner till marknadsvärde skulle kunna leda till högre resultatvolatilitet. Vi kan därmed acceptera vår första hypotes, att det finns ett positivt samband mellan resultatvolatilitet och IAS 19R. Detta betyder att redovisning av pensionsskulden till marknadsvärde gav upphov till en högre resultatvolatilitet på en 10 % signifikansnivå.
Vidare menar Napier (2009) att IAS 19R kan komma att begränsa resultatmanipulering då möjlighet att försköna resultatet med hjälp av korridormetoden försvunnit. Utifrån från vårt resultat att IAS 19R innebär en ökad volatilitet är det möjligt att korridormetoden använts som ett sätt att stabilisera resultatet och att det nu inte finns möjlighet att göra det längre kan påverka företags volatilitet negativt.
H2: Det föreligger ett positivt samband mellan IAS 19R och volatilitet i eget kapital
I den tredje modellen, där sambandet mellan IAS 19R och volatilitet i eget kapital undersöktes, fanns inga signifikanta resultat som tyder på att IAS 19R påverkar volatilitet i eget kapital. Studien finner därför inget stöd för Fasshauer, Glaum &
Street (2008) som menar att redovisningen av aktuariella vinster och förluster direkt mot övrigt totalresultat skulle få det egna kapitalet att fluktuera. Resultatet ger inte heller något stöd för Jørgensen (2004) som menar att värdering av pensioner till marknadsvärde kan komma att göra volatiliteten i eget kapital högre. Vi kan därför inte acceptera den andra hypotesen på 10 % signifikansnivå. I tabell 5 går det istället att se att sambandet mellan kassaflödesvolatilitet och volatilitet i eget kapital har ökat och är för den andra perioden signifikant, 0,004. Trots att resultatet inte visar ett signifikant samband mellan volatilitet i eget kapital och IAS 19R finns det en ökning i modellens förklaringsgrad, 18,03 %, vilket indikerar att volatiliteten har förändrats för den andra perioden, efter att IAS 19R infördes.
Resultatet i förhållande till val av redovisningsmetod
Studiens resultat visar att i den första och andra modellen, som båda undersöker resultatvolatilitet, har IAS 19R en positiv påverkan på volatiliteten. Detta indikerar att resultatvolatiliteten har ökat i och med IAS 19Rs introduktion. Resultatet går i linje med positiv redovisningsteori och agentteorin då volatilitet är något som företag generellt vill undvika och därmed tidigare gjort det val av redovisningsmetod som passar dem bäst, med en potentiell lägre volatilitet som följd. Fudenberg & Tirole (1995) visar att val av redovisningsmetod grundar sig i att företag vill visa upp ett stabilt resultat. Denna studie visar i två modeller av tre att volatiliteten påverkas av IAS 19R. Därmed tyder resultatet på att volatiliteten och resultatets stabilitet har påverkats negativt av att företagens valmöjligheter, när det kommer till redovisning av aktuariella vinster och förluster, har begränsats. Då syftet med IAS 19R är att företag på ett enhetligt transparent sätt ska redovisa aktuariella vinster och förluster betyder detta att företagen nu inte längre kan välja metoder efter egenintresse då endast en metod finns tillgänglig. Utifrån dessa indikationer kan vi se att IAS 19R kan fungera som ett sätt att begränsa företags opportunistiska beteende. Revideringen skapades för att få bukt med problem kring resultatutjämning och våra resultat tyder på att volatiliteten har förändrats vilket borde innebära att företagens finansiella
rapporter nu återspeglar verkligheten på ett mer trovärdigt sätt. Därmed finns det tecken på att intentionen med IAS 19R har uppnåtts.
Företagen kan inte längre påverka sina aktuariella vinster och förluster för att visa marknaden ett mer stabilt resultat. Detta kan enligt Fama (1970) få konsekvenser då marknaden direkt reagerar på tillgänglig information. För företagen som påverkas verkar IAS 19R potentiellt innebära sämre lånevillkor och skeptiska investerare.
Samtidigt får investerare i och med detta tillgång till mer återspeglande information om företagets prestation. Marknadens reaktioner är ett incitament till att företag kan komma att vilja påverka sina resultat och enligt Dechow & Dichev (2002) är det bland annat periodiseringar som är lätta att påverka. Resultatet visar att volatiliteten påverkas i högre grad av IAS 19R efter införandet och på grund av att volatilitet inte är uppskattat och korridormetoden ansågs fungera som en utjämningsmekanism tycks IAS 19R vara ett sätt att begränsa resultatpåverkan. Studiens resultat indikerar att handlingsutrymmet för företag att agera utifrån egenintresse har minskat. Då volatiliteten tycks bero på IAS 19R i två av tre modeller skulle det kunna ses som ett tecken på att resultatpåverkan har existerat tidigare, men att detta har begränsats till viss del efter att den nya standarden infördes. Detta tyder på att regelsättarnas intention med IAS 19R att öka transparensen, har uppnåtts, i alla fall utifrån resultatvolatilitet, men att resultatet för företagen snarare är en sämre chans att ta lån och på så sätt utöka eller fortsätta driva sin verksamhet.
Studien kan inte bevisa att IAS 19R, i studiens tredje modell, påverkar volatilitet i eget kapital i motsats till våra förväntningar trots att den konstaterade resultatvolatiliteten ökat och därmed också borde ha påverkat det egna kapitalet. Det kan bero på olika faktorer. En faktor skulle exempelvis kunna vara, menar Healy och Wahlen (1999), att bedömningar skapar utrymme för att kunna påverka sitt resultat.
Hur mycket nettopensionsskulden ska justeras beror på de aktuariella antaganden som utgör värderingen av balansposten. Då aktuariella antaganden bygger på bedömningar finns därmed fortfarande en möjlighet för företag att påverka sitt resultat i den riktning de önskar även om redovisningsval har eliminerats. Om så är fallet är resultatet i denna modell inte överraskande. Istället för att använda korridormetoden som utjämningsmekanism kan de istället ha använt sig av aktuariella bedömningar.
Att bibehålla en låg volatilitet är viktigt för företag på grund av att det kan vara
investerares syn på företaget. Incitament finns således kvar men sättet att påverka sitt resultat kan ha förändrats.
Studiens begränsningar
Studiens bortfall blev större än förväntat då de flesta företag tillämpade avgiftsbestämda pensionsplaner samt att en del företag även valt övergå till avgiftsbestämda efter att IAS 19R införts. Det slutgiltiga urvalet bestod av 288 observationer sammanlagt för de två olika perioderna vi undersökte. Vi anser att detta ändå bör kunna visa indikationer på hur volatiliteten eventuellt har förändrats.
Vidare finns det problematik med operationaliseringen av IAS 19 och IAS 19R då måttet är statiskt och därför kan ha en begränsad förmåga att fånga upp skillnaden innan och efter att den nya standarden infördes. Resultatet visar att IAS 19/IAS 19R hade ett högre standardfel än de andra variablerna i vår modell vilket tyder på att skattningen av denna koefficient är mindre tillförlitlig. Vi valde att operationalisera på detta sätt med anledning av att Arnell & Wadman (2013) påvisar att den nya standarden kan innebära variationer i nettopensionsskulden i balansräkningen. Ett annat sätt att mäta effekten av IAS 19R hade varit att kolla på volatiliteten i nettopensionsskulden och hur denna förändrats innan respektive efter regeln infördes, men det ställer krav på att denna typ av information ges ut mer frekvent och att aktuariella antaganden därmed görs oftare än en gång per år. Trots begränsningar som finns i denna operationalisering av IAS 19/IAS 19R kan den operationalisering vi valt ändå ge indikationer på hur pensionsskulden har förändrats och vi kan i två av tre modeller se en signifikant påverkan på de beroende variablerna.
Ytterligare en begränsning finns i den linjära regressionsmodellen som beräknas med hjälp av OLS-metoden. OLS-regressioner har svårigheter att fånga upp om observationer i ett urval består av olika år vilket skapar problem när det, som i vår studie, finns flera år i samma regression. Detta kan skapa kluster av residualer då samma företags observationer finns med flera gånger. Även om det finns svårigheter med att använda OLS-regressioner i denna undersökning så var detta det alternativ som bäst passade studien då andra modeller skulle bli allt för komplicerade.
