Ett arbete om förändringen sedan införandet av IAS 36 och IAS 38

Ett arbete om förändringen sedan införandet av IAS

36 och IAS 38

C-uppsats

Sammanfattning

Sedan införandet av IFRS har en rad nya regler tillkommit. Den här uppsatsen beskriver förändringarna kring införandet av IAS 36 och 38. Den empiriska undersökningen avser

Förkortningar

IAS International Accounting Standards

IASB International Accounting Standards Boards

Innehållsförteckning

2.4. IAS 38 Immateriella tillgångar 9

2.5. Kvalitativa egenskaper 10

2.6. Sammanfattning 11

3. Metod 12

3.1. _{Undersökningsmetod} 12

3.2. Datainsamlingsmetod 12

3.3. _{Kontakt med företag} 12

3.4. _Intervjuer 13 3.5. _{Intervjufrågor} 13 4. Empiri 14 4.1. _{Öhrlings PWC Stockholm} 14 4.2. _{Öhrlings PWC Uppsala} 17 4.3. Ericsson 19 5. Analys 20 5.1. _{IAS 36 Nedskrivningar} 20 5.2. _{Kassagenererande enheter} 20

5.3. _{IAS 38 Immateriella tillgångar} 20

5.4. _{Harmonisering} 21

6. Slutsats 23

6.1. _Slutsats 23

6.2. _{Egna reflektioner} 24

6.3. _{Förslag till vidare studier} 24

Källförteckning 25

1.) Inledning

1.1 Problembakgrund

Från och med 2005 har IFRS så som de har antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av koncernredovisning. De

internationella redovisningsstandarderna utfärdas av ett oberoende expertorgan IASB, som har i uppdrag att verka för en internationell harmonisering av de redovisningsprinciper som används i olika länder världen över.1

Vid företagsförvärv skall förvärvsmetoden tillämpas enligt IFRS 3.2 Detta innebär att IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar skall användas vilket är en skärpning av tidigare praxis. Dessutom skall goodwill inte längre skrivas av utan prövas för nedskrivning.

1.2) Problemformulering

Införandet av de nya reglerna för koncerner i Sverige kan få betydelsefulla konsekvenser för bolagens resultat. Branscher är olika och den nya standarden kan påverka bolag antingen mera eller mindre. Företag inom exempelvis IT och Telecom innehar stora goodwillposter samt immateriella tillgångar, vilket leder till att de är mera påverkade av denna förändring än företag inom andra branscher. Regelverket säger att det redovisade värdet inte skall överstiga

återvinningsvärdet av tillgången och företagen skall göra en årlig nedskrivningsprövning för att se till att detta följs. Detta ska resultera till att man redovisar ett värde av företagets tillgångar som ligger närmare det verkliga värdet. Vilket leder antingen till att man upprätthåller sina värden eller så måste företagen göra nedskrivningar av goodwill och immateriella tillgångar som får negativa konsekvenser för resultatet.

1.3) Frågor

- Vilken effekt har de nya reglerna IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar?

1.4) Syfte

Uppsatsens syfte är att beskriva hur delar av den nya redovisningsstandarden påverkar företagen. Sedan införandet har nya regler tillkommit, och i centrum av denna uppsats belyser vi IAS 36 och IAS 38. Vi avser att beskriva vilken effekt reglerna har på företagen och hur hanterandet av goodwill samt immateriella tillgångar har påverkats.

1.5) Avgränsning

Den nya internationella redovisningsstandarden som utkom 2005 (IFRS/IAS) innehåller flera olika standarden. Författarna avser att endast studera effekterna av IAS 36 och IAS 38, detta innebär att studien endast kommer att omfatta börsnoterade bolag som följer

2.) Ramverk

2.1) Harmonisering – införandet av IFRS

”EU:s olika organ har beslutat att alla börsbolag inom unionen ska följa IAS/IFRS i

årsredovisningen för koncerner. Beslutet har formen av en EU-förordning vilket innebär att de internationella rekommendationerna gäller oberoende av vad som sägs i de olika ländernas egen lagstiftning. När IASB utfärdar nya rekommendationer blir dessa inte lag inom EU innan EU-kommissionen godkänt den nya standarden.”3

”Motivet till IFRS 3 är främst att åstadkomma en anpassning till motsvarande regler i USA. Därmed skapas förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard för hela världen och därmed mer jämbördiga "spelregler" i samband med företagsförvärv.”4

2.2) IAS 36 Nedskrivning

I samband med att man började tillämpa den nya internationella redovisningsstandarden så får man inte längre enligt IFRS 3 göra avskrivningar på goodwill5. Enligt IAS 36 skall ett företag per balansdag göra en nedskrivningsprövning (impairment test) för att bedöma om det föreligger en indikation att en tillgång kan ha minskat i värde. Om så är fallet skall företaget beräkna

tillgångens återvinningsvärde. Det redovisade värdet skall skrivas ned till återvinningsvärdet endast om återvinningsvärdet för en tillgång är lägre än redovisat värde.6

Kravet på att skriva av goodwill överges alltså i och med de nya reglerna och istället ställs krav på en årlig nedskrivningsprövning, vilket kan få mycket stor effekt på resultatet hos många bolag. Om man klarar sina nedskrivningsprövningar utan nedskrivning, kommer de nya reglerna

rimligtvis att öka nettovinsten, då en nedskrivning istället påverkar resultatet negativt.7

3 _{Årsredovisning i koncerner, s. 17} 4 _{http://www.kpmg.se/pages/101345.html}

5 _{Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, s. 98} 6 _{Redovisningens språk, s. 178}

2.3) Kassagenererande enheter

I samband med införandet av IAS 36 har kraven på upplysningar rörande kassagenererande enheter blivit mer omfattande. Företagen skall exempelvis lämna uppgifter rörande tillväxt, diskonteringsfaktor, mm.8

”En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en

fortlöpande användning ger upphov till inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar.”9

”Vid prövning av nedskrivningsbehov, skall goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, från och med förvärvstidpunkten, fördelas på var och en av förvärvarens kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet10”. ”En kassagenererande enhet på vilken goodwill har fördelats skall prövas avseende

nedskrivningsbehov årligen, samt när det finns en indikation på att enheten kan behövas skrivas ned. Detta görs genom att enhetens redovisade värde, inklusive goodwill, jämförs med enhetens återvinningsvärde. Om enhetens återvinningsvärde överstiger enhetens redovisade värde, föreligger inte ett nedskrivningsbehov för enheten och den goodwill som är fördelad på

enheten”.11 Om enhetens redovisade värde överstiger enhetens återvinningsvärde, skall företaget redovisa värde nedgången A) genom att först minska det redovisade värdet för goodwill som hänförts till den kassagenererande enheten och B) sedan minska redovisat värdet för goodwill som hänförts till övriga tillgångar i enheten proportionellt baserat på det redovisade värdet för varje tillgång i enheten.12

2.4) IAS 38 Immateriella tillgångar

”Förvärvade identifierbara immateriella tillgångar, t.ex. kundregister och orderstock, ska särskiljas från goodwill. Detta gäller om dessa uppfyller kriterierna för att vara en tillgång, dvs. de är möjliga att avskilja eller har sin grund i avtalsenliga eller andra formella rättigheter, samt att

deras verkliga värde kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Sådana immateriella tillgångar har ofta en begränsad nyttjandeperiod.”13

För att fastställa om en immateriell tillgång behöver skrivas ned tillämpar ett företag IAS 36 Nedskrivningar.14

2.5) Kvalitativa egenskaper

Enligt IASB´s föreställningsram är det de kvalitativa egenskaperna som gör informationen i de finansiella rapporterna användbar för användarna. Efter införandet av IFRS 3 har betydelsen för två av dessa kvalitativa egenskaper förändrats15.

Relevans – ”För att vara av värde måste informationen vara relevant för användarna som beslutsunderlag. Informationen är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar.”16

Tillförlitlighet – ”För att vara användbar måste informationen vara tillförlitlig. Informationen är tillförlitlig om den inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad. Användarna måste kunna förlita sig på att informationen på ett korrekt sätt utvisar antingen vad som görs gällande att den utvisar eller vad som rimligen kan antas att den utvisar. Information kan vara relevant men så osäker att de finansiella rapporterna riskerar att bli vilseledande om informationen läggs till grund för att redovisa poster i balans- och resultaträkningen. ”17

13_{http://www.ey.com/global/download.nsf/Sweden/GuideIFRS3/$file/GuideIFRS3.pdf} 14_{Internationell redovisningsstandard Sverige IFRS/IAS 2006, s. 540}

15 _{Intervju Öhrlings PWC Stockholm}

2.6) Sammanfattning av ramverket

Syftet med införandet av IFRS är att sträva efter att minska skillnaderna mellan finansiella rapporter genom en harmonisering av bestämmelser, redovisningsstandarder och metoder. Detta för att bättre tillgodose användarnas informationsbehov.18 _{IFRS 3 är en standard som anger hur}

den finansiella rapporteringen utformas när ett företag genomför ett rörelseförvärv.19 _Detta

medför att ett företag skall tillämpa IAS 36 vid förvärv av goodwill och immateriella tillgångar20 men även IAS 38 vid förvärv av immateriella tillgångar21_{. Reglerna har inneburit en förändring}

vilket beskrivs i teoridelen men även av modellen nedan.

3.) Metod

3.1) Undersökningsmetod

Vi bestämde oss i ett tidigt skede att vi skulle använda oss utav en kvalitativ metod med få respondenter. Fördelen med en intervju är att den är öppen och inte följer en specifik

frågeställnings ram. Detta resulterar i att respondenten kan tala fritt om de huvudpunkter vi tar upp vilket i sig kan skapa en djupare förståelse av ämnet. En annan fördel är att man som intervjuare kan följa upp med frågor kring oklarheter.

I brist av intresse från företagens sida valde vi att skicka ut intervjuförfrågningar via e-post för att nå fler respondenter. Detta resulterade i att vår intervju med Ericsson är e-post format.

3.2) Datainsamlingsmetod

För att bilda ett underlag och men framför allt en överblick av våra uppsatsfrågor har vi tagit del av informationsmaterial från revisionsbolagen KPMG och Ernst & Young databaser. Dessutom har vi använt oss utav den litteratur vi har stött på under våra studier på Uppsala Universitet.

Från början hade vi utgångspunkten att beskriva effekten av införandet av IFRS standarden men snabbt blev den allmänna inriktningen en för allt tung uppgift och vi började avgränsa oss mera mot en specifik del av standarden. Vi beslutade till sist för att koncentrera vår beskrivning runt IAS 36 & 38.

3.3) Kontakt med företag

Redan från början hade vi bestämt att kontakta de fyra stora revisionsbolagen Öhrlings

PriceWaterhouseCoopers, KPMG, Deloitte samt Ernst & Young. Vi tyckte att vårt ämne var av sådan karaktär att vi behövde någon person med djup insikt inom redovisning. Men som

dessutom är nyanserad av flera än ett företag för att kunna ge en bredare tolkning av verkligheten.

Förutom revisionsbolagen hade vi för avsikt att komma i kontakt med företag, inom olika branscher, som innehar goodwill och immateriella tillgångar och därmed erfarenhet av nedskrivningsprövning samt insikt i IAS 36 och 38. Vi skickade sedan ut ett tjugotal

jämföra deras bild av uppsatsens syfte mot revisorernas.

Vår första tanke var att vi personligen skulle gå runt till de fyra stora revisionsbolagen med förfrågan om en intervju. Vi fick dock snabbt veta att vi istället skulle kontakta respektive studentansvarig med vår förfrågan. Detta gjordes via e-post vari vi presenterade syftet med uppsatsen och att vi var intresserade av en personlig intervju. Företagen kontaktades på samma sätt, dock med skillnaden att vi kunde utöver en personlig intervju tänka oss en intervju via telefon eller e-post.

3.4) Intervjuer

Av de tre intervjuer vi gjort har två skett genom personlig intervju och en i form av

e-postintervju. Vi skickade ut förfrågningarna till fyra ledande revisionsbolagen. Fick vi endast svar från KPMG samt Öhrlings PWC.

KPMG i Stockholm svarade att p.g.a. över tusen intervjuer förfrågningar kunde de inte ta emot oss, medan kontoret i Uppsala har svarat men vid tidpunkten för uppsatsens inlämnande, 23 maj, 2007, inte ännu haft möjligenheten att ge oss en intervju. Däremot har Öhrlings båda kontor tagit emot och gett oss en intervju.

Av de tjugotalet intervju förfrågningar till olika företag har endast tre svarat med

vidarebefordrade kontaktuppgifter. Varav en, Ericsson, har svarat på våra intervjufrågor. Då vi endast fick ett fåtal intervjuer kan detta ha lett till att vi fick en begränsad insyn av företagens uppfattning av det som uppsatsen syftade till att beskriva, vilket författarna är medvetna om.

3.5) Intervjufrågor

4.) Empiri

4.1) Intervju med Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Stockholm

Scheja förklarar att införandet av den nya redovisningsstandarden har inneburit att revisorerna har fått utbilda sina klienter och förklara hur de olika branscherna blir påverkade. Företagen måste lära sig att tolka de regler som finns för sin bransch. Det finns många branscher som skall använda sig av samma regelverk därför måste de hitta en tillämpningsmodell som passar just dem. Man måste komma ihåg att IFRS är ett omoget regelverk eftersom reglerna infördes 2005 och det kommer ta ett par år för företagen att anpassa sig.

Den största skillnaden är att försöka få klienterna att förstå hur man ska tänka när det gäller att hitta fler immateriella tillgångar. Framförallt små företag som har begränsade resurser har inte möjlighet att vara så pass insatta som man kanske borde vara och därför får de svårt att tolka de nya reglerna. Dessutom menar Scheja att det finns de som tolkat RR 15 som ”snällare” än IAS 38 något som han avfärdar.

”RR 15 är inte snällare än IAS 38, däremot finns det en del trösklar som inte fanns med i RR 15”

Med dessa trösklar menar Scheja att det finns krav på att man måste aktivera FoU kostnader när man har lagt ner en viss summa kapital på den. Detta krav fanns inte på RR 15 då man istället fick välja om man ville aktivera FoU från början eller inte.

Scheja menar att den praktiska skillnaden med IAS 36 inte kom med införandet av IFRS 3. Genom att redovisningsrådet införde RR 17 ett par år tidigare så var Sverige bland de länder som var minst påverkade av införandet av IAS 36.

”När vi hade avskrivning på goodwill fanns det inte ett stort behov av att tillämpa

kassagenererande enheter. Nu har trycket blivit större att identifiera de kassagenererande enheter som bär upp de stora goodwillposterna.”

Scheja förklarar att en mera sofistikerad användare, ofta större bolag som har fler resurser för att förstå och tolka regelverket kan bryta ner sin goodwill till rätt kassagenererande enhet och dra störst nytta av den. Mindre bolag behärskar inte regelverket på samma sätt vilket kan påverka dem negativt. Ibland kan det dock även för dem leda till en bättre redovisning eftersom de då frågar antingen en externkonsult eller sina egna revisorer som kan göra en korrekt bedömning utifrån hur det var tänkt från början med den kassagenererande enheten. För att granska de värden som bolagen uppger har det blivit vanligare att revisorerna även använder sig av

värderingsexperter. Dessa finns både externt men också i allt större grad på revisionsfirmorna. Detta har lett till att bolagen ofta behöver en mer sofistikerad analys. Dock är de sällan villiga att betala för ökade revisionskostnader varför ofta revisionsbolagen får ta en del av kostnaden.

Scheja berättar att vi förmodligen bara har sett ena sidan av myntet vad gäller nedskrivningar enligt nedskrivningsprövning. Eftersom det har varit högkonjunktur sedan införandet av IFRS i Sverige kommer det vara helt logiskt att det blir små bolag med stora goodwillposter som drabbas hårdast av en nedskrivning vid en lågkonjunktur.

Scheja nämner att både tillförlitlighet och relevans är två viktiga kvalitativa egenskaper som förändrats efter införandet av IFRS. Att företagen värderar till verkligt värde ökar relevansen. Detta är viktigt för bolagens investerare och kreditgivare eftersom de vill ha en så hög relevans som möjligt. Men detta har även påverkat tillförlitligheten. Kritiker menar att företagen lätt får uppblåsta goodwillvärden under de perioder som vi har högkonjunktur eftersom att företagen inte gör avskrivning och att detta ger en sämre tillförlitlighet. Revisorerna svarar med att värdet för goodwill skall grundas på dess verkliga värde vilket inte påverkas negativt under en

högkonjunktur. Verkligt värde anses ha god tillförlitlighet om man har tillgång till

4.2) Intervju med Öhrlings PriceWaterhouseCoopers i Uppsala

Allmänt har IFRS 3 lett till mera revisionsarbete, speciellt gäller det förvärvsanalysen som är mer omfattade och kräver i annan utsträckning än tidigare att man blandar in värderingsspecialister. Enligt de gamla reglerna blev värdet på goodwill vad det blev. Enligt de nya reglerna behöver man hitta andra värden och beräkna dessa. Dels handlar det om att utbilda klienterna, andra fall handlar om att man behöver granska deras bedömningar, beräkningar samt antaganden. Det är lättare som specialist då det är ganska komplicerade värderingsmodeller för att få fram

exempelvis varumärkes värden.

Daun förklarar att kostnadsfrågan ställt mot ett mer korrekt verkligt värde i årsredovisningen mottas med skilda åsikter. De stora bolagen har en acceptans kring detta, medan det finns ett antal riktigt små bolag som följer IFRS som saknar kompetens i frågan och därmed inte delar de stora bolagens förståelse. Många bolag tycker dock att kostnaden är för hög i vissa avseenden. Däremot tror Daun att bolagen som följer standarden kan ses som mera trovärdiga vilket kan resultera i goda saker som t.ex. en stärkt aktiekurs.

Daun nämner att enligt IFRS 3 skall man göra en nedskrivningsprövning varje år, men om man befarar att det föreligger en förändring av värdet så skall man göra en nedskrivningsprövning vid behov.

”Ofta är det ett samspel, man kommer överens att det finns ett behov för en nedskrivning och vilket resultatet skall vara. Men det kan även vara vi som lyfter frågan.”

Det har dock inte varit mycket av den typen av prövningar då det har varit högkonjunktur sedan införandet av IFRS. Typiskt sett är det en lågkonjunkturs fråga, att det förekommer saker under året som är så omkullkastande att man behöver extra nedskrivningar.

Daun anser dock att ett problem är att många företag inte vill lämna de upplysningar som standarden vill att man skall lämna ut. Det kan vara t.ex. upplysningar kring tillväxt, marginaler eller prognoser. Detta kan vara känslig information som företaget vanligtvis inte ger ut, men som den nya standarden nu kräver i årsredovisningen. De kan därför försöka bringa oklarhet i

”Tar man ett exempel på hur det ska se ut i en årsredovisning och jämför det med fem andra bolag kan man se att det är väldigt suddigt. De vill ju inte lämna ut informationen.”

Ett par år innan införandet av IFRS kom Redovisningsrådet med sin

nedskrivningsrekommendation, vilket var en översättning av IAS 36. Därmed fick vi ett tydligt verktyg för hur man skulle beräkna återvinningsvärdet. Det vart mera konkret och tydligare att peka på dessa riktlinjer då det innan var för mycket subjektivitet kring hur goodwill värdet skulle värderas. Som revisor, rent arbetsmässigt, var det ett bra verktyg att använda i situationer där posterna är tveksamma.

4.3) E-post intervju med Ericsson

Andersson beskriver att IFRS standarden haft en omfattande effekt på Ericsson. De har bland annat utbildat personalen internt inom IFRS 3 och upprättat interna processer för hanterandet av nedskrivningsprövningen, vilket har lett till ökade kostnader. I och med att det är uppskattningar som görs, finns det alltid rum för ifrågasättande och här spelar revisorerna en viktig roll med att granska. Koncernen har dock inte några andra materiella tillgångar med oändlig livslängd än goodwill. Allmänt tycker Ericsson att IFRS har lett till att det är lättare att jämföra bolag men att vissa regler är ej anpassade till samtliga industrier i samtliga länder, t.ex. att bryta ner försäljning per ”construction-type” eller ”delivery-type” vilket ursprungligen kommer från byggindustrin och är därför egentligen inte anpassningsbart inom IT och Telecom industrin.

Enligt Ericssons årsredovisning för 2006 redovisas goodwill till affärssegmentet Systems som representerar en kassagenererande enhet. Denna goodwill hänförs till förvärv av kompetens och kunskap inom IP-teknologi. De bedömningar som har använts för att mäta återvinningsvärden för goodwill per kassagenererande enhet innefattar följande huvudantaganden: försäljningstillväxt, utveckling av rörelsemarginal och investeringsbehov. Bedömningar görs både kvartalsvis samt helårsvis och nedskrivningsbehovet baseras på förändringar av huvudantagandena.

Nedskrivningstesten har inte resulterat i något behov av nedskrivning.

Finansmarknaden har enligt Andersson en negativ syn på IFRS 3 men anser dock att goodwill ska kunna skrivas ned. Annars finns risken att bolagen sitter med för höga balansräkningar. Då

5.) Analys

5.1) IAS 36 Nedskrivningar

Den rådande högkonjunkturen har stärkt företagens tillgångar eftersom dessa värderas till verkligt värde. Detta gör att många bolag inte har behövt göra nedskrivningar på sin goodwill och

immateriella tillgångar. Men allt eftersom bolagen kommer att gå in i en lågkonjunkturscykel, kommer deras verkliga värde inte att kunna upprätthållas enligt dagens mått. Därmed kommer det, enligt en av respondenterna, vara helt logiskt att bolagen kommer bli tvungna att skriva ned sin goodwill.

Ericsson är positivt inställda till den årliga nedskrivningsprövningen i enlighet med IAS 36 eftersom många inom IT och Telecom sektorn fortfarande minns IT-bubblan som sprack och där övervärderade tillgångar gick upp i rök.

5.2) Kassagenererande enheter

Eftersom de nya reglerna kräver en högre grad av upplysning från företagen måste de lämna ut mer information samt identifiera och fördela goodwill på var och en av bolagets

kassagenererande enheter. Enligt våra respondenter är det tydligt att det finns en stor skillnad i kompetens mellan de större och mindre bolagen på börsen. De större bolagen är mer insatta om hur de på bästa sätt kan använda regelverket för att maximera nyttan av sina kassagenererande enheter och bryta ner all sin goodwill. De mindre bolagen saknar ofta den kompetensen och redovisar endast en kassagenererande enhet till vilken de hänför all sin goodwill.

Hanteringen av goodwill och allokeringen till motsvarande kassagenererande enheter har även lett till ökade kostnader för både klient och revisionsbolagen. En av våra respondenter säger att företagen har svårt att förstå varför de plötsligt ska betala mer för revisionstjänsterna än innan.

5.3) IAS 38 Immateriella tillgångar

Båda våra respondenter säger att små bolag har svårt för att hantera de immateriella tillgångarna då de inte avsätter tillräckligt med tid för att lära sig regelverket. Många bolag redovisar enligt tidigare praxis eller som man är van att göra. Små bolag vill dessutom aktivera sina kostnader medan de större bolagen inte vill göra det i samma utsträckning. Den söker istället en så god matchning som möjlig, kan man inte aktivera samtliga kostnader i en post så undviker man ofta att aktivera den överhuvudtaget.

Ericsson delar delvis denna uppfattning då de tycker att det är och har alltid varit svårt att

uppskatta immateriella tillgångar och anser att det ökade kravet inte tillför en bättre redovisning.

5.4) Harmonisering

Båda intervjuerna med revisorerna pekar på att standarden är ett omoget regelverk och bolagen har ännu inte anpassat sig fullt ut till de regler som gäller. För revisionsbolagen är utbildning till sina klienter en prioriterad fråga eftersom bolagen saknar kompetens inom området. Speciellt små bolag med begränsade resurser är oftare tvungna att använda sig av revisorerna för rådgivning.

Enligt Ericsson är vissa regler inte anpassade till samtliga branscher. De menar att regler som ursprungligen kommer ifrån byggbransch egentligen inte anpassningsbara inom IT och Telecom sektorn.

En av revisorsrespondenten menar att eftersom ett begränsat antal regler skall tillämpas i alla branscher måste varje verksamhetsområde lära sig att tolka reglerna och hitta

tillämpningsmodeller som passar just dem. Allt eftersom tiden går kommer branscherna att lära sig hur man ska tolka och tillämpa regelverket, vilket kommer att stärka harmoniseringen.

5.5) Kvalitativa egenskaper

revisorsrespondenter att företagen inte vill lämna ut information som de anser är känslig,

6.) Slutdiskussion

6.1) Slutsats

Uppsatsens syfte har varit att beskriva hur delar av den nya redovisningsstandarden påverkat företagen. Sedan införandet har nya regler tillkommit, och i centrum av denna uppsats har vi belyst IAS 36 och IAS 38. Den här uppsatsen har ämnat att förklara hur företagen har påverkats sedan införandet av reglerna genom att beskriva hur hanterandet av goodwill samt immateriella tillgångar har förändrats.

Vår uppsats har pekat på att sedan införandet av den nya redovisningsstandarden har det inte behövts göras några nedskrivningar av företagens goodwill eller immateriella tillgångar. Då det har varit högkonjunktur så har nedskrivningar inte skett i den utsträckningen som man kommer att kunna vänta sig under en normal konjunktur. Genom att företag har kunnat upprätthålla sina värden har detta rimligtvis ökat nettovinsten.

Införandet av IAS 36 och IAS 38 har skärpt reglerna kring nedskrivning av goodwill och särskiljandet av goodwill från immateriella tillgångar. Fokus kring identifieringen av

kassagenererande enheter har därför ökat eftersom förvärvad goodwill skall allokeras till dessa. Dessutom innebär reglerna kring IAS 36 en skärpning av upplysning av den information som skall lämnas av företagen. Denna information kan vara känslig för företagen att lämna ut, vilket medför en konflikt mellan kraven på högre upplysning mot företagens ovilja att redovisa den.

6.2) Egna reflektioner

Vi tror att många av de företag som vi hörde av oss till undvek att svara på vår

intervjuförfrågning p.g.a. att de inte är tillräckligt insatta i de nya reglerna. Som studenter har vi även känt att ämnet är utmanande och svårt att få en förståelse för.

Vi tror att goodwill är ett känsligt ämne och något som företagen gärna undviker. Anledningen till detta är därför att goodwill är en subjektiv tillgång. Det skulle förmodligen ha varit lättare om vi skrivit ett arbete om nyckeltal då företagen är väldigt insatta i dessa och troligtvis mer positiva till att bli intervjuade.

Vi tycker att det har varit svårt att hitta något unikt med vår frågeställning när vi har fört ut den i verkligheten. Detta är p.g.a. att det har varit högkonjunktur sedan införandet av de nya reglerna och det finns inte några praktiska erfarenheter eller tidigare cykler att jämföra med.

6.3) Förslag till vidare studier

Källförteckning

Litteratur

Smith, Dag (2006) ”Redovisningens språk”, 3:e upplagan, Studentlitteratur

Lönnqvist, Rune (2006) ”Årsredovisning i koncerner”, 4:e upplagan, Studenlitteratur FAR (2006) ”Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, FAR FÖRLAG

Elektroniska källor

KPMG:

- http://www.kpmg.se/pages/101345.html - http://www.kpmg.se/pages/102086.html Ernst & Young:

- http://www.ey.com/global/Content.nsf/Sweden/IFRS_Guide_3_Overgangsregler - http://www.ey.com/global/download.nsf/Sweden/GuideIFRS3/$file/GuideIFRS3.pdf - http://www.ey.com/GLOBAL/content.nsf/Sweden/IFRS_Guide_3_Forvarvsmetoden Årsredovisningar http://www.ericsson.com/ericsson/investors/financial_reports/2006/annual06/summary_downloa ds/ar_se_complete.pdf Intervjuer

Bilaga

Definitionslista Förvärvsmetoden

Enligt förvärvsmetoden betraktas ett företags förvärv av ett dotterbolag som en transaktion varigenom moderbolaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och ansvarsförbindelser. Förvärvaren ska i sin koncernredovisning inkludera det förvärvade företagets intäkter och kostnader i koncernresultaträkningen fr.o.m. förvärvstidpunkten.22

Dessutom redovisas goodwill vilken senare prövas avseende nedskrivningsbehovet snarare än att den är föremål för avskrivning.23

Goodwill

IFRS definierar goodwill som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och inte heller att redovisa separat. Efter det första redovisningstillfället skall förvärvaren värdera den goodwill som uppkommit till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar.24

22 http://www.ey.com/GLOBAL/content.nsf/Sweden/IFRS_Guide_3_Forvarvsmetoden 23 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, s. 98