IAS 11 eller IAS 18 vid entreprenadavtal?
Hur intäktsredovisar entreprenadföretag?
-vid färdigställandet eller successivt?
Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning
Vårterminen 2009
Handledare: Thomas Ploesie
Ásgeir Torfason
Sammanfattning
Magisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Extern redovisning VT 2009.
Författare: Aleksandar Trajkovski och Haris Maslo Handledare: Thomas Polesie och Ásgeir Torfason
Titel: IAS 11 eller IAS 18 vid entreprenadavtal? – Hur intäktsredovisar entreprenadföretag, vid färdigställandet eller successivt?
Bakgrund och problem: Ett entreprenadavtal kan redovisas på olika sätt. Det framgår olika argument varför olika metoder ska tillämpas i verkligheten för redovisning av intäkter. Då det finns olika metoder att tillgå skapas det problem för både företag om omvärlden då olika metoder återspeglar företagets ställning på olika sätt.
Syfte: Tanken med denna avhandling är att undersöka vad som är rätt redovisning av intäkter för noterade byggföretag. Vi vill få reda på om det förekommer likheter samt skillnader mellan de diskussioner som förekommer.
Avgränsning: I denna avhandling väljer vi att begränsa oss till de fall som berör intäktsredovisning utifrån entreprenad och där redovisningen baserar sig på IFRS. Vi har fokuserat vårt arbete på metoderna som används vid intäktsredovisning utifrån företags perspektiv och vi har lagt en mindre fokus på intäktsredovisning utifrån kapitalmarknads perspektiv.
Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie för att få svar på uppsatsens forskningsfråga. Vi har intervjuat kunniga inom området intäkter vid entreprenadavtal. För att samla på oss kunskap om ämnet så har vi använt oss av material som berör ämnet intäktsredovisning och entreprenadavtal.
Resultat samt slutsatser: Uppsatsen har resulterat i vilken metod som lämpligast att tillgå när det kommer till redovisning av intäkter från entreprenader. Vidare har vi analyserat den teori och empiri som vi samlat in för att visa på skillnader och likheter. Vår slutsats är att successiv vinstavräkning är den metod som representerar företagets ställning på bästa sätt.
Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant och ta reda på hur incitament
påverka val av metod samt hur stora belopp det är som redovisas vid vissa situationer.
Förord
Vi vill här uttrycka vår tacksamhet till alla de som har ställt upp och möjliggjort denna avhandling. Först och främst vill vi rikta vår tacksamhet till våra handledare Thomas Polesie och Ásgeir Torfason. Sedan vill vi tacka alla respondenter som har avsatt tid och ställt upp på intervjuer vilket möjliggjorde denna forskning. Till sist vill vi tacka oss själva för att vi har stått ut med varandra.
Aleksandar Trajkovski Haris Maslo
Innehållsförteckning
1 Inledning ...6
1.1 Bakgrund...6
1.2 Problemdiskussion ...7
1.3 Frågeställning...8
1.4 Syfte...8
1.5 Avgränsning ...8
1.6 Disposition...9
2 Metod...11
2.1 Vetenskapligt synsätt ...11
2.2 Induktion och deduktion ...11
2.3 Litteraturstudier ...12
2.4 Forskningsstrategi...12
2.5 Kvantitativ och kvalitativ data...13
2.6 Primär- och sekundärdata...13
2.7 Reliabilitet och validitet...13
2.8 Datainsamlingsmetod...14
2.9 Urval...15
3 Teoretisk referensram ...16
3.1 Vad är IFRS ...16
3.1.1 Redovisning ...16
3.2 Kvalitativa aspekter...17
3.2.1 Relevans...17
3.2.2 Tillförlitlighet ...17
3.3 Intäkter...18
3.3.1 Intäkter enligt IAS 11 och IAS 18 ...19
3.3.2 Kostnader ...20
3.3.3 . Redovisning av post i resultaträkningen ...21
3.4 Principer vid intäktsredovisning ...21
3.4.1 Försiktighetsprincipen ...22
3.4.2 Realisationsprincipen...22
3.4.3 Matchningspricipen ...23
3.5 Avtal ...23
3.5.1 Entreprenadavtal ...24
3.5.2 Löpanderäkningsuppdrag ...25
3.5.3 Fastprisuppdrag...25
3.5.4 Intäktsredovisning vi färdigställandet ...26
3.5.5 Successiv vinstavräkning ...27
4 Empiri ...31
4.1 Respondenten nummer 1 ...31
4.1.1 Vilken metod och vilket belopp ...31
4.1.2 Påverkan av brist på konsekvens ...32
4.1.3 Ett eller flera sätt att redovisa intäkter på...32
4.2 Respondent nummer 2...33
4.2.1 Vilken metod och vilket belopp ...33
4.2.2 Påverkan av brist på konsekvens ...33
4.2.3 Ett eller flera sätt att redovisa intäkter på...34
4.3 Respondent nummer 3...34
4.3.1 Vilken metod och vilket belopp ...34
4.3.2 Påverkan av brist på konsekvens ...35
4.3.3 Ett eller flera sätt att redovisa intäkter...36
5 Empiri ...37
5.1 Hur gör företagen? ...37
6 Slutdiskussion...41
6.1 Diskussion...41
6.2 Förslag till fortsatt forskning...43
Referenslista...44
Förkortningar
AICPA - American Institute of Certified Public Accountants BFN - Bokföringsnämnden
EU – Europeiska unionen
IAS – International accounting standard
IASB - International accounting standard board
IFRS - International financial reporting standard
1 Inledning
I detta avsnitt presenteras inledning till ämnet och en problemdiskussion utvecklas. Vidare anges forskningsfrågan och syftet anges. Kapitlet avslutas med en avgränsning och sammanfattning.
1.1 Bakgrund
(www.regeringen.se)År 2002 19 juli utfärdade Europaparlamentet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Avsikten med IAS förordningen var att skapa en praktisk och kostnadseffektiv kapitalmarknad samt att stärka den fria kapitalrörligheten på den inre marknaden. Detta skulle underlätta för företag i gemenskapen att på lika villkor konkurrera om de finansiella resurserna både innanför gemenskapen så väl som på den globala marknaden. Användningen av IAS skulle leda till en ökad jämförbarhet för redovisningshandlingar från diverse länder. Svenska företag som följer IAS ”det gemensamma redovisningsspråket” skulle få möjligheten att del av konkurrensfördelar på den globala marknaden genom att de utländska investerarna lättare skulle kunna förstå och bedöma företaget.
(www.regeringen.se) Enligt IAS bestämmelserna skall noterade företag upprätta koncernredovisning från och med 2005 i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna som har antagits av EU kommissionen för tillämpning inom unionen. (iasplus a.) Den första januari 1995 och den första januari 2001 tog IFRS fram standarderna, IAS 18 intäkter och IAS 11 entreprenadavtal, tanken med standarderna är att den ska ge föreskrifter om hur intäkter ska behandlas och redovisas som ett resultat av ett avtal eller en händelse.
(Wüsstemann & Kierzek, 2005) Hävdar att intäktsredovisningen är ett problemfyllt område för båda praktiker och normsättare. Orsaken är att standarden IAS 11 och IAS 18 inte täcker in de komplexa och svåra situationerna från verkligheten vilket tvingar fram egna bedömningar i praktiken.
Detta medför att företag måste ha kompetens och resurser för att kunna bestämma ett värde i
praktiken.
1.2 Problemdiskussion
Intäktsredovisningen som nämndes här ovan är den största posten i årsredovisningen.
Intressenter titta gärna först på den posten för att kunna jämföra med andra företag och för att kunna göra en uppskattning om hur mycket ett företag har utvecklats under en viss period (Marton m,fl). (Polesie) Intäkternas rekognition har ett samband med de kostnader som ligger till grund för inflödet av intäkter. Vidare utvecklar Polesie att beräkningar av intäkter bygger matchning av det som flyter in i företaget och det som lämnar företaget i form av likvida medel förankrat till ett visst projekt.
(Marton m.fl.) IFRS utgångspunkt är harmonisering av extern redovisning och att minska skillnaderna på detta område. Tanken är att redovisningen ska vara samma i olika länder och att standarderna ska tolkas lika av alla användare. I artikeln skriven av Wüstemann och Kierzek 2006, hävdar författarna att bara en rättvisbild bör finnas gemensamt för alla IRFS användare vid användning och tolkning av regelverket. Vidare menar författarna på att IFRS bör ligga till grund för det som avses med rättvis bild då utgången sker från detta regelverk
(Nobes och Alexander 2006) i deras artikel skriven av så menar författarna att det inte kan finnas bara en rättvisande med tanke på mångfalden av situationer vilket styr utfallet av den rättvisande bilden. Vidare förklara Nobes att IAS 18 inte täcker in alla situationer som kan komma att uppkomma i verkligheten, vilket skapar grunden till olika sätt att redovisa intäkter på och där utav flera olika rättvisande bilder.
(BFNs cirkulär a) BFN menar på att det är förutsättningarna för intäkternas uppkomst som styr hur dessa ska redovisas. BFN bygger sin tolkning av IAS 18 utifrån realisationsprincipen och menar på att en intäkt ska anses vara realiserad då prestationen har blivit fullgjord enligt det avtal som har legat till grund för situationen. BFN begränsar sig i sitt resonemang av intäktsredovisning genom att betona två huvudmetoder och dessa är att redovisa intäkterna då avtalet kommer till eller att redovisa dem successivt över tiden .
(Nobes, Christopher W. 2006) i deras artikel menar att Wüstemann och Kierzek 2006, har
även en tredje syn vad avser intäktsredovisning och realisation av intäkter, de menar på att
intäkter som matchas mot kostnader men saknar grad av färdigställande ska intäkterna inte
redovisas förrän avtalet är helt fullgjort. Som exempel kan nämnas att ett projekt som sträcker
sig över en period som motsvarar fyra år och som står en månad innan färdigställandet vid balansdagen ska inte intäktsredovisas enligt författarna då projektet inte står färdigt och anses inte vara realiserat.
(www.iasb.org) Gapet som föreligger i vägledningen hade inte varit problematisk i fall det hade funnits en klar princip som hade kunnat appliceras i föränderliga och komplexa situationer. Intäkter i entreprenaduppdrag ska enligt IAS 11 redovisas i samband med aktiviteter som är förknippade med kompletteringsgraden av ett kontrakt. IAS 11 uttrycker att successiv vinstavräkning ska tillämpas trots att kunderna inte har riskerna, kontrollen samt belöningarna av ägandet som är förknippat med projektet. I kontrast till IAS 11 så står det i IAS 18 att intäkterna ska redovisas då kontrollen riskerna och belöningarna som är förknippade med ägandeskapet av varan har överförts till kunden.
1.3 Frågeställning
Med det sagda ovan i problemdiskussionen så utmynnar frågeställningen till följande:
Hur fastställer noterade byggföretag sina intäkter?
Varför den ena metoden framför den andra?
1.4 Syfte
Tanken med denna avhandling är att undersöka vad som är rätt redovisning av intäkter för noterade byggföretag. Vi vill få reda på om det förekommer likheter samt skillnader mellan de diskussioner som förekommer.
1.5 Avgränsning
I denna avhandling väljer vi att begränsa oss till de fall som berör intäktsredovisning utifrån
entreprenad och där redovisningen baserar sig på IFRS. Vi kommer att fokusera vårt arbete på
metoderna som används vid intäktsredovisning utifrån företags perspektiv och lägga mindre
fokus på intäktsredovisning utifrån kapitalmarknads perspektiv.
1.6 Disposition Kapitel 1 – Inledning
I detta kapitel presenteras en inledning till ämnet och ämnets problematik. Vidare anges forskningsfrågan och syftet med uppsatsen. Mot slutet av kapitlet anges avgränsningen och avslutas med en sammanfattning.
Kapitel 2 - Metod
I detta kapitel behandlar vi de olika tillvägagångssätten som vi har använt oss av för att möjliggöra denna uppsats. Vi har här beskrivit hur vi har gått tillväga då vi har samlat in information. Därefter har vi förklarat ur vilken infallsvinkel vi har valt att bearbeta denna information. Vi har även beskrivit här vilka forsningsmetoder som vi har valt att angripa forskningsproblemet med.
Kapitel 3 – Teoretisk referensram
I detta kapitel inleds det med vad som avses men IFRS och redovisning. Vidare tar vi upp olika kvalitativa aspekter på redovisningen som följs av att vi tar upp de olika sätten som finns för intäktsredovisning. Vi redogör och definierar vad som menas med intäkter. Vidare tar vi upp entreprenadavtal och hur dessa kan redovisas som avslutas med olika principer som finns att tillgå när det kommer till intäktsredovisning.
Kapitel 4 – Empiri
Här framställer vi den information som vi har tagit del av från våra respondenter. Vi redogör för informationen så som vi har i syfte till att undersöka och analysera den samt dra slutsatser utifrån det bearbetade materialet.
Kapitel 5 - Analys
I detta kapitel sammanflätar vi all information som återfinns i teori samt empirin som
utmynnar till våra slutsatser. Här besvarar vi vår forskningsfråga och vårt syfte med uppsatsen
utifrån den teoretiska informationen samt den erhållna informationen som är till följd av våra
undersökningar med andra ord så besvarar vi hur praktiken förhåller sig till teorin om
intäktsredovisning
Kapitel 6 – Slutdiskussion
I det här kapitlet tar vi upp vad vi har lärt oss samt och våra synpunkter som avslutas med förslag till fortsatt forskning.
Sammanfattning
I det här kapitlet presenterades en bakgrund till IAS 18 och IAS 11. Vidare följer en problemdiskussion där det beskrivs problemområden inom intäktsredovisningen sett från entreprenadavtalens sida. Tillföljd av problemdiskussionen har vi utformat den
forskningsfrågan som vi vill ha svar på som efterföljs av studiens avgränsning samt
uppsatsens disposition
2 Metod
I detta kapitel presenteras hur vi har gått till väga för att realisera vår forskningsansats.
Vidare i kapitlet motiveras val av undersökningsobjekt och vilka datainsamlingsmetoder vi har nyttjat för att för att möjliggöra vår studie. Vi kommer även att belysa de väsentliga riskerna som kan uppkomma när tolkning och insamling av data sker och vi diskuterar även risker som är förknippade med metodiken.
2.1 Vetenskapligt synsätt
(Arbnor & Bjerker 1994) Läran om metod är det som formar olika metoder och metodiker.
Det finns olika sätt för att angripa fenomen i verkligheten när målet är att förstå och förklara det. Enligt författarna finns det olika synsätt på metod, vilket förklarar varför det finns olika uppfattningar om hur verkligheten fungerar. Vidare utvecklas resonemanget mot det att på individnivå så finns det olika uppfattningar/föreställningar om verkligheten vilket påverkar hur ett fenomen/problem kan förstås och förklaras.
2.2 Induktion och deduktion
(Thuren. T 2006) Talar om induktion och deduktion i sin bok och hur dessa två sätt skiljer sig från varandra. Författaren förklarar att det induktiva synsättet bygger på slutsatser dragna utifrån empirisk fakta och att slutsatserna är allmänna och generella. Vidare hävdar författaren att metoden innefattar även kvantifiering. Slutsatser från induktionen bygger på empiri och nedan illustreras ett exempel på hur induktiva slutsatser kan se ut och tolkas
”Frukt som faller, faller ned under trädet, då kommer all frukt som faller ned från trädet att hamna under trädet”
(Thuren. T 2006) Detta exempel förklarar just tanken med den induktiva metoden som en
generell slutsats tolkad utifrån empirisk fakta, utan någon logisk förankring.
Deduktion innebär att betraktaren drar en logisk slutsats som är giltig och sammanhängande.
Den behöver inte vara sann i den meningen att den stämmer överrens med verkligheten utan baseras på logiska tolkningar om hur verkligheten är fortskaffad. Ett exempel illustreras nedan
”Frukt faller ned från träd, alltså kommer all frukt hamna under trädet”
(Thuren. T 2006) Skillnaden mellan induktion och deduktion är att den första baseras enbart på empiriska data utan logiska resonemang. Den deduktiva metoden förespråkar att en logik ska vara inbäddad i samband med bearbetning av data, denna metod öppnar upp för egna logiska tolkningar av verkligheten utan att de behöver vara förenliga med sanningen.
2.3 Litteraturstudier
För att förbereda oss för vår forskningsansats så har vi fördjupat oss i ett antal vetenskapliga artiklar, studentlitteratur och andra böcker samt skrifter som har varit av väsentlighet för just det ämne som vi har avsett att beröra. För att komma fram till den information vi behöver så har vi använt oss av diverse databaser som vi har fått tillgång till genom Göteborgs Universitet. De databaser som vi har använt oss av och som har varit av stort värde för vår informationssökning är Google Scholar, Emarald, Ebscon och Affärsdata. När vi sökte efter relevanta artiklar och skrifter använde vi oss av nyckelord så som IAS 18, IAS 11, Revenue recognition, IFRS, Förarbeten till IFRS, God redovisningssed och True and fair view.
2.4 Forskningsstrategi
(Denscombe 2009) Avsikten med denna uppsats är att undersöka några få utvalda enheter på djupet för att skapa oss en helhetsbild utifrån att ha studerat vissa fenomen i detalj.
Fallstudiestrategin lämpar sig bäst då fallet är att undersöka ett fåtal enheter. Vidare skriver författaren att fallstudiestrategin lämpar sig bäst då avsikten är att ta del av redogörelser för händelser, relationer erfarenheter eller processer som uppträder i under vissa förhållanden.
(www.ts.mah.se ) fallstudie bedrivs empiriskt i verkligheten vilket ökar djupet och förståelsen
av undersökningsobjektet. Då fallstudie kan tillämpas vid uppsatsskrivande, uppmuntras
kombinationen av olika undersökningsmetoder. Våran studie kommer att basera intervjuer
med kunniga inom området för intäktsredovisning.
2.5 Kvantitativ och kvalitativ data
(Christensen m.fl. 2001) Data kan samlas in på två sätt kvalitativt eller kvantitativt.
Författaren menar på att den kvantitativa metoden bygger på siffror och behandlar variabler som mängd, antal och frekvens som går att kvantifiera. Den här insamlingen innebär att det är delar av en helhet eller att delar av ett sammanhang som är det centrala och det som undersöks.
(Christensen m.fl. 2001) Utvecklar att en kvalitativ inriktning lägger vikt på ord, text och handlingar där vikten ligger i att förstå varför något är så som det är. Denna insamlingsmetod inriktar sig på att lyfta fram de samband som råder för att kunna förstå helheten. (Denscombe 2009) menar på att kvalitativ data är data som finns ” där ute” och som tas fram i form av rådata för att behandlas mot ett visst ändamål.
2.6 Primär- och sekundärdata
(Christensen m.fl. 2001) skriver i sin bok att sekundärdata är den data som redan har samlats in tidigare av någon annan och i ett annat syfte. Att använda data som redan finns sparar tid och pengar och i vårt fall bidrar till att vi får tillgång till ett större urval av källor. Nackdelen med denna metod är att sekundärdata uppdateras för sällan och att den kan vara irrelevant.
(Christensen m.fl. 2001) Primärdata är den information som ska tas fram och som inte existerar till ett visst syfte. Denna metod är mer anpassad till uppsatsens forskningsfråga och att den information som samlas in är relevant. Vidare skriver författaren att denna metod är kostsam och att den tar tid samt att det ställs krav på förhand att insamlaren har en viss nivå av kunskap innan insamling sker.
2.7 Reliabilitet och validitet
(Denscombe 2009) Validitet innebär att de forskningsmetoder som används för att erhålla forskningsdata är korrekta, riktiga samt pålitliga. Då begreppet validitet används i forskningssammanhang så avser det främst att forskningen som har bedrivits verkligen utfördes på det sätt som avsikten var. Begreppet innefattar att man har mätt det som är relevant i ett sammanhang och i en forskningsansats så bör en hög validitet alltid eftersträvas.
Att ha hög relevans i uppsatsen innebär att rätt verktyg används vid rätt tidpunkt. För att
förklara närmare så anger vi ett eget exempel för att öka förståelsen för ordet relevans. Ska
man åka taxi så kan man inte använda ett spårvagnskort, ett annat relevant exempel i
samband med validitet är själva tidsaspekten, man kan ju inte åka spårvagn med ett ogiltigt
spårvagnskort. Ur en forsknings synpunkt så är det av stor vikt att förklara giltigheten för en viss situation samt för en viss population. I vårt arbete strävade vi efter en hög validitet genom att ställa frågor till rätta personer som har rätt kunskap samt som har möjlighet till att besvara frågorna på ett relevant sätt. Vi har även lagt ned tid att ta fram relevanta frågor som förklarar sammanhanget med det som avsikten att undersöka.
Reliabilitet betyder att mätningen sker på rätt sätt. Skulle någon annan genomföra samma undersökning med samma verktyg så skall den få samma svar och hög reliabilitet innebär att mätningen har utförts noggrant. Om avsikten är att mäta hur kloka människor är efter omkretsen på huvudet så kan man utföra mätningar med hög reliabilitet men det betyder inte att validitet är hög då storleken på huvuden inte har något egentligt samband med hur klok någon är. Med andra ord så har det förmodligen mätts på rätt sätt men mätningen avser inte rätt sak. För att öka på reliabiliteten i vårt arbete så förblir alla respondenter anonyma då tanken är att få ut så mycket som möjligt från respondenterna. Vi har spelat in det som har sagts under intervjuerna och sedan noggrant lyssnat igenom materialet för att sedan skriva ner svaren i exakta ord vidare har vi bearbeta svaren till löpande text under tre rubriker.
2.8 Datainsamlingsmetod
(Denscombe 2009) Då vi har valt att göra en fallstudie tillämpar vi en kombination av de
olika insamlingsmetoder så som intervjuer, frågeformulär och skriftliga källor i syfte till att
öka validiteten. (Sharan B Merriam 1994) Förklarar att användning av flera olika metoder
kallas för metodologiska triangulering där kombinationer av de olika insamlingsmetoderna för
undersökning av en eller några få enheter kan skapa en ökad säkerhet i informationen där en
metods svaghet täcks med den andra metodens styrka. Då vi utförde våra intervjuer så valde
vi att använda oss av den delvis strukturerade intervjun i syfte till att få den information som
vi ville ha från respondenten.
2.9 Urval
Då vi ställdes oss inför valet av undersökningsobjekt så valde vi oss att inrikta oss på obejekt som befinner sig i Göteborg. De undersöknings objekt som vi valde att intervjua var två från företagssidan och en revisor som arbetar med dessa frågor. Vi valde vår undersöknings objekt utifrån bekvämlighetsskäll då ett stort avstånd hade försvårat arbetets gång. Vi valde att inte avslöja identiteten på de intervjuade då vi ansåg att vi kunde få ut mer information från intervju personerna.
2.10 Metodproblem
(Thuren T 2007) Beskriver i sin bok vilka problem som kan uppenbara sig med de olika metoderna. Då vi väljer en kombination av induktion och deduktion så öppnar det upp att för möjligheten att logiken vid ett specifikt tillfälle är sann och att vi skapar oss en sanning som i sig avviker från verkligheten. Vidare kan inslag av deduktion medföra att vi inte för ett tillräckligt logiskt resonemang och att våra slutsatser i slutändan lutar mer åt empirin än logiken. I vårt fall är det av vikt att vi balanserar mellan induktion och deduktion så att den en metodens styrka täcker upp den andras svaghet.
Christensen et al. (2001) Nackdelen med primär- och sekundärdata enligt författaren är att sekundär data som finns kan vara föråldrad och det finns risk att vi tar till oss kunskap under uppsatsens gång som inte gäller samt att nivån av kunskap vi har är för låg för att samla in relevant primärdata.
Sammanfattning
I det här kapitlet har vi presenterat de olika metodsynsätten som finns att tillgå vid forskning.
Vi diskuterar vad metod är och på vilket sätt en studie kan bedrivas i verkligheten. Vi
beskriver att det är fallstudiestrategin som tillämpas i denna avhandling då det rör sig om ett
fåtal undersökningsobjekt där vi vill få del av erfarenheter och redogörelser för de händelser
och relationer som råder. I kapitlet beskriver vi vad kvalitativ resp kvantitaiv metod är samt
primär och sekunder data. Vidare förklarar vi att vi väljer den metodiska trianguleringen där
vi kombinerar olika metoder för att öka säkerheten i vårat sammanhang.
3 Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer vi att redogöra för de teorierna som vi ska använda som utgångspunkt som i vår undersökning. Det som presenteras är standarden IAS 11 och IAS 18, principer som ska beaktas vid redovisning, teorier, entreprenadavtal samt hur dessa avtal kan redovisas.
3.1 Vad är IFRS
(Frågor och svar om IFRS) IFRS, International Financial Reporting Standards, är ett internationellt regelverk som noterade bolag i EU ska redovisa efter. Syftet med IFRS är att möjliggöra en konsekvent och gemensam redovisning som ska bidra till en harmonisering av den globala redovisningskulturen. Tanken är också att IFRS ska på sikt bidra till att öka transperansen i redovisningen.
3.1.1 Redovisning
(Berry 1999) I praktiken associeras ordet redovisning med serier av siffror som endast är ett behändigt sätt att sammanfatta finansiell information som egentligen hade varit svår att tolka i form av ord. Som till exempel om någon ska värdera allt den äger så är det lättare att förstå om det presenteras i form av siffror än i form av ord. Vidare utvecklar författaren att visa värden kan inte visas i siffror som till exempel värdet av god hälsa eller värdet av blyfri bensin. I boken anges en definition på vad redovisning är som publicerades av AICPA och deras definition är den:
Redovisning … är en konst att dokumentera, klassificera och sammanfatta, på ett signifikant sätt uttryckt i pengar alla transaktioner och händelser som är av finansiell karaktär och där resultatet ska tolkas därav.
I definitionen döljer sig även några inbäddade komponenter som är av teknisk och analytisk karaktär. Den tekniska komponenten innefattar dokumentation av de ekonomiskt förgångna händelserna och den analytiska innebär tolkningar av de resultat uttryckt i pengar som uppstår i företagens redovisning. Vidare nämns en tredje komponent mer som en frågesättande aspekt inom redovisning och som syftar på redovisningens utformning. De frågorna som innefattas av den sistnämnda komponenten är:
Till vem ska vi redovisa?
Vad ska vi redovisa?
Redovisningen har en central roll på ett företag om avsikten är att driva det effektivt och vinstgivande. Följaktligen är redovisning ett mångsidigt begrepp då det inte enbart omfattar dokumentation av händelse som har varit utan ska även vara en del av det underlaget som ska ligga till grund för beslutsfattande.
3.2 Kvalitativa aspekter
(Smith 2006) Syftet med redovisningen är att den ska återge både begriplig och användbar information. Olika intressenter har olika behov med tanke på vilken typ av tillfredställelse det är som de söker. Olika intressenter har olika behov, där av att det kan finnas olika åsikter om hur pass bra eller dåligt det går för ett företag.
3.2.1 Relevans
(IFRS föreställningsram) Det mest väsentliga i en årsredovisning är att det som finns i innehållet är relevant och det kan utläsas på ett korrekt sätt. Relevansen vilar på två underförstådda kriterier som ska uppfyllas och dessa är begriplighet och aktualitet.
Begriplighet innebär att användaren ska kunna förstå vad som presenteras och att det som presenteras är aktuellt och hänförligt till rätt period.
3.2.2 Tillförlitlighet
(Smith 2006) Ordet tillförlitlighet förekommer ofta inom redovisning och ordets betydelse i sammanhanget är att undvika fel och brister i årsredovisningen. Med fel och brister menas att när en post fastställs för perioden så ska det försäkras, så mycket som möjligt, att det är de rätta värden som presenteras. Vidare delas benämningen tillförlitlighet i tre underkategorier och dessa är validitet, verifierbarhet och jämförbarhet. Nedan följer en redogörelse om de ovannämnda underkategorierna.
(Falkman, Marton 2007) Validitet innebär att redovisningen visar den information som den
förväntas att den ska göra. På validitet finns ett underställt krav i form av neutralitet, med
andra ord så ska den varken över eller underskattas. Företag kan välja att avvika från
neutralitet i de fall när de har incitament att manipulera årsredovisningen. Vid fall av
successiv vinstavräkning så tillåts egna bedömningar, vilket öppnar upp för manipulering,
som i sin tur underminerar neutraliteten.
(Falkman, Marton 2007) Verifierbarhet avser objektivitet. Om ett företag skaffar en tillgång till ett bestämt pris så är verifierbarheten hög då det finns en faktura som styrker det belopp som har lämnat företaget och som återspeglas i årsredovisningen.
(Smith, 2006) Jämförbarhet är det sista kravet och benämningen har två sidor, nämligen jämförbarhet mellan företag och jämföra samma företag över flera år. Syftet är att användaren ska kunna jämföra ett företag med andra företag inom samma bransch och dessutom kunna bedöma företagets utveckling över tiden.
3.3 Intäkter
(Eisen 2007) Varje företag fungerar på så sätt att de vill tillgodogöra sig vinster. Dessa vinster, enligt författaren, realiseras genom intäkter som tjänas in och är ett resultat från försäljning av varor eller tjänster. (Atrill & Black 2007) Intäkter är det som uppkommer från företagets ordinarie verksamhet och har olika benämningar så som intäkter från försäljning, ersättningar, ränta, utdelning, royalty och hyresintäkter.
(IFRS ramverk) Begreppet vinst innefattas också under intäkter då det genererar intäkter men som i sig inte behöver vara knutet till den ordinarie verksamheten. Ett exempel på en vinst är orealiserade värden som döljer i bokförda värden på anläggnings tillgångar samt marknadsnoterade värdepapper.
(IFRS ramverk) Intäkter definieras som en ökning av det ekonomiska värdet under en
redovisningsperiod till följd av att inbetalningarna har ökat eller att tillgångarnas värde stigit i
värde. En annan ökning av intäkterna kan även bero på att skulderna har minskat i värde till
följd av en ökning av det egna kapitalet men som inte beror på att ägaren har skjutit till eget
kapital. Begreppet vinst skiljer sig inte från intäkter då både intäkt och vinst är till följd av
ökning av ekonomiska fördelar.
(IFRS ramverk) begreppet vinst ingår även i sådana poster som uppkommer till följd av att när en anläggningstillgång avyttras. Vinster behandlas separat i resultaträkningen eftersom det är av värde att känna till dessa i samband när beslut ska fattas. Det existerar ett samband mellan intäkter och olika typer av tillgångar som erhålls eller ökar i värde exempel så ger en ökning i likvida medel, fodringar samt varor och tjänster som mottas i utbyte mot levererade varor och tjänster också en ökning i intäkter.
(IFRS ramverk) Intäkter ska redovisas i resultaträkningen då framtida ekonomiska fördelar på tillgångar har ökat i värde eller värdet på skulderna har minskat och detta kan mätas på ett tillförlitligt sätt. En intäkt uppkommer samtidigt som värdestegringen eller värdeminskningen på en tillgång respektive skuld redovisas.
3.3.1 Intäkter enligt IAS 11 och IAS 18
(IAS 18) En inkomst definieras som en ökning av ekonomiska fördelar under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning att tillgångars värde eller minskning av skuldernas värde. Intäkter är inkomster från företagens ordinarie verksamhet och kan klassificeras under många rubriker så som försäljningsintäkter, ersättningar, ränteintäkter, utdelningar och royaltyintäkter. IAS 18 ska ange hur vissa typer av intäkter ska behandlas i redovisningen och den viktigaste frågan vid redovisning av intäkter är att fastställa när de ska redovisas i resultaträkningen. (www.iasb.org) Redovisning av intäkter vid färdigtställande grundar sig på IAS 18 där det förklaras att en intäkt ska intäktsföras då alla risker och fördelar samt kontroll med ägandet har överförts till kunden.
Standarden tillämpas på följande situationer:
Försäljning av varor.
Utförande av tjänsteuppdrag.
Annans utnyttjande av ett företags tillgångar, som ger upphov till ränta, royalty eller
utdelning.
(IAS 11) Standarden anger hur inkomster och utgifter i entreprenadavtal ska behandlas i redovisningen. Med tanke på aktiviteternas karaktär som ingår i entreprenaduppdrag påbörjas och avslutas aktiviteterna i skilda redovisningsperioder. Den mest förekommande frågan är hur inkomster och utgifter ska redovisas under de perioder som arbetet pågår.
(Marton m.fl.) Intäkt och kostnad är två väsentliga begrepp vid beräkning av resultat som uppkommer från entreprenadavtal. För att sprida ljus över dessa två begrepp intäkt och kostnad samt hur dessa ska redovisas så är det viktigt att få förståelse för vid vilket skede i tiden dessa två ska tas upp i redovisningen. (www.iasb.org) IAS 11 förespråkar successivt vinstavräkning och säjer att intäkter ska redovisas löpande i takt med projektets gång då kostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Tillämpningsområde
Denna standard tillämpas av företag som utför en entreprenad eller liknande uppdrag.
3.3.2 Kostnader
(Berry 1999) Kostnader för att göra affärer innebär att ett företag måste dra på sig kostnader för att kunna generera intäkter. Författaren förklarar detta påstående genom förklaringen att en detaljist måste dra på sig kostnader för en lokal för att driva sin verksamhet för att sedan kunna tillgodogöra sig intäkter. (IFRS ramverk) I standarden definieras en kostnad som en minskning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod som är till följd av att utbetalningar har skett eller att tillgångarnas värde har minskat . Kostnad kan även uppkomma till följd av en ökning i skulder har skett med en minskning av eget kapital som följd.
(IFRS ramverk) I ramverket görs en vidare redogörelse för vad som kan vara en kostnad. Det som nämns i standarden är utflöde av likvida medel, värdeminskningar av tillgångar, varulager, maskiner, inventarier och fastigheter. Det som nämns i förgående mening är det som gör en kostnad till verklighet. Förluster är sådana kostnader som uppkommer i företagets normala verksamhet och bland dem ingår kostnader som kommer till följd av sålda varor, avskrivningar samt löner
För att kostnader och intäkter ska kunna matchas mot varandra så måste det först uppfylla
Då de ekonomiska fördelarna för ett företag inte infaller vid en redovisningsperiod utan sträcker sig över flera redovisnings perioder och kopplingen till intäkt kan definieras endast allmänt eller indirekt så skall kostnaderna redovisas systematisk och ändamålsenligt i resultaträkningen.
3.3.3 . Redovisning av post i resultaträkningen
(IFRS ramverk) En intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar är till följd av att en ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet av en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Värdestegringen eller värdeminskning på en skuld eller tillgång leder till att en intäkt uppkommer. Då en försäljning av en tjänst eller en vara sker så leder detta till att tillgångarna ökar och skulderna minskar.
(IFRS ramverk) Kostnader redovisas i resultaträkningen då en minskning av framtida ekonomiska fördelar kommer till stånd genom att värdet på tillgången minskar eller att värdet på skulden ökar samt att dessa värdeförändringar kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
(IFRS ramverk) Det föreligger ett direkt samband mellan kostnader och intäkter för en post och detta samband brukar kallas för matchning. Matchning innebär att intäkter och kostnader som uppkommer till följd av samma transaktion ska matchas med varandra.
3.4 Principer vid intäktsredovisning
(Marton m.fl.) När det har fastställts att intäkter ska redovisas för en viss period uppstår frågan till vilket belopp det ska ske. Vid försäljning av varor och direkt kontantutbyte så uppstår inte några problem men när det rör sig om värdering av prestationer som sträcker sig på flera år så uppstår problematiken. Frågan som ställs är om beloppet ska redovisas med en gång eller om det ska periodiseras.
Intäkter kan redovisas på olika sätt beroende på vilka principer som ett företag väljer att följa.
På nästa sida följer en redogörelse för vilka principer som finns till förfogande vid
intäktsredovisning.
3.4.1 Försiktighetsprincipen
(Smith, 2006) Försiktighetsprincipen har fått fotfäste inom redovisning sedan börskraschen 1929. Tanken med principen är att undvika en allt för optimistisk bedömning som saknar förankring till verkligheten. Denna princip anges även i svenska regelverk och den säger att värdering av olika poster ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. För att förtydliga detta så innebär det att vid moment av osäkerhet ska det tillämpas en pessimistisk/försiktig syn på värderingen. När det kommer till intäkter så ska de inte redovisas för tidigt och inte till ett för högt belopp.
(Paananen m,fl.) uttrycker i artikeln att principens yttersta mening är att skydda borgenärsintresset, det ligger i borgenärernas intresse att varken resultat- eller balansräkningen är övervärderad. (Smith, 2006) Tanken med principen är att tona ned optimismen så att ägaren inte blåser upp sina värden och att intressenten kan förlita sig bättre på den information som ges. (Paananen m.fl.) Försiktighetsprincipen tar sikte på den passiva sidan i balansräkningen, det egna kapitalet och främmande kapital. För att kunna expandera så måste företag kunna attrahera till sig kapital och principens grundtanke är att långivaren inte ska lockas in i en allt för optimistisk bild vilket kan vara centralt för små och medelstora bolag som är mer beroende av banklån.
3.4.2 Realisationsprincipen
(Smith 2006) Realisationsprincipen styr när en intäkt ska tas upp i redovisningen. Principen
säger att en intäkt och en tillgång ska redovisas vid ett tillfälle som motsvarar
försäljningstillfället. Orsaken till försäljningstillfället, när en kundfordring redovisas och inte
när kunden faktiskt betalar, accepteras som kritisk händelse för att då uppnås en tillräcklig
hög nivå av verifierbarhet och validitet. Detta innebär att vid den tidpunkten så är
sannolikheten stor att pengarna kommer att komma företaget till handa och att beloppet kan
beräknas tillförlitligt. Att enbart ta hänsyn till verifierbarhet så ska intäkten redovisas när
kunden har betalat och att enbart ta hänsyn till validitet så innebär det en periodisering av
intäkterna. Vid entreprenad så avviks det från principen om att vänta in med redovisning av
intäkter till då allt står färdigt för bruk. Detta synsätt beror på avvägningen mellan validitet
och verifierbarhet. Argumentationen i författarens bok bakom varför intäkter redovisas
baseras på företagets egna kostnadskalkyler som i sig saknar helhetsförankring till verkligheten.
3.4.3 Matchningspricipen
(Smith 2006) Tillämpning av denna princip innebär att vid redovisning av intäkter så måste det fastställas vilka kostnader som har gett upphovet till intäkterna som företaget har fått till handa. Principens roll är den att den avgör hur mycket av intäkterna som ska rekogniseras/tas in i resultaträkningen för en viss period. Matchning är motsatsen till försiktighet, försiktighet uppmuntrar till att ta kostnaderna redovisas tidigare och intäkterna senare medan matchning utgår från kostnaderna för att kunna redovisa intäkterna. Detta kan leda till olika redovisning av intäkter vilket gör att principerna inte kan tillämpas samtidigt fullt ut då de verkar åt olika riktningar. Matchning kan göras på olika sätt beroende på vad är för typ av tillgångar det rör sig om i grunden. Är det frågan om en specifikt anskaffad tillgång som källa till intäkter och som skrivs av på ett visst antal år så kommer matchning aldrig bli fulländad mellan intäkter och kostnader. Detta försvårar att exakt avgöra hur mycket kostnader det har gått åt för en viss period för att tillförlitligt kunna redovisa intäkterna.
3.5 Avtal
(www.iasb.org) Ett avtal är en överenskommelse mellan två parter där både den ena och den andra parten har kommit överens om villkoren och accepterat dem. Då en part ger en offert trots att den är bindanden för dennes del så är den inte bindande för motparten förrän offertens samtliga villkor har blivit accepterade. Det är inte förrän då bägge parterna har kommit överens om villkoren och accepterat dessa som det uppstår ett tvingande avtal med befintliga förpliktelser mellan parterna.
(www.iasb.org) IASB förklarar vidare att ett avtal inte måste vara skriftligt för att det ska vara bindande för parterna som är involverade. Vidare ger de en definition i sin utgivning på vad som menas med ett avtal och definitionen är följande:
En överenskommelse mellan två eller flera parter som skapar en förpliktelse som är
genomdrivbar eller igenkännbar av lagen.
(www.iasb.org) I de fall då avtal inte behöver vara skriftligt är när det är frågan om försäljning av varor. Då en kund vill köpa en vara så ska denne betala till försäljaren och försäljaren har en förpliktelse till att ge ut varan eller att återlämna pengarna tillbaka kunden.
Här har ett oskrivet avtal uppstått mellan kunden och försäljaren där säljaren har en tvingande förpliktelse att antagligen ge kunden varan eller pengarna tillbaka. En annan form av gällande oskrivna avtal är när en kund har rätt till ånger av köp. Säljaren är förpliktigad att återlämna pengarna till kunden inom en viss tid då säljaren lovar att återbetala pengarna och dessutom för att kunden har rätt att kräva pengarna tillbaka.
3.5.1 Entreprenadavtal
(Westermark 2005) Ett entreprenaduppdrag är ett uppdrag som följer av en framförhandlad avsikt mellan köpare och säljare som avser produktion av ett objekt eller flera objekt.
Objekten kan stå nära i samband med eller att de är beroende av varandra med avseende på utformning, teknik och funktion eller användning. De olika uppdragen delas upp i två olika kategorier och dessa är:
Fastprisuppdrag (Successiv vinstavräkning eller vinstavräkning vid färdigställandet)
Uppdrag på löpande räkning
(Fagerström & Lundh 2005) Ett fastprisuppdrag innebär att priset bestäms redan under avtalet utformning och priset avser priset för tillverkad/producerad enhet eller för hela uppdraget.
Beräkning av intäkter kan ske med två olika metoder och dessa är successiv vinstavräkning under tiden projektet pågår eller vinstavräkning vid färdigställandet av hela projektet.
(Marton m.fl.) I standarden IAS 18 görs ingen uppdelning av olika typer av tjänsteuppdrag.
IAS 18 gör ingen skillnad mellan fastpris uppdrag och uppdrag på löpande räkning utan istället refereras det till IAS 11 vad avser successiv vinstavräkning vid fastprisuppdrag.
(Fagerström & Lundh 2005) Vid uppdrag som utformas som löpande räkning så utgår
ersättningarna från för de utgifter som uppstår under uppdraget samt att ett visst procentuellt
tilläggläggs på utgifterna eller att ett fast belopp läggs på.
E n tr e p r e n a d a vt a l
L ö p a n d e r ä k n in g F a s tp r is
S u cc e s s i v vi n st a v r ä k n in g V in s t a v r ä k n in g v id fä r d ig s tä l la n d e t
Här visas en egenupparbetad modell som visar på hur entrprenadavtal kan redovisas som.
Figur 3.1 Entrprenadavtal med inspiration från boken IFRS I teori och praktik
3.5.2 Löpanderäkningsuppdrag
(Marton m.fl.) Projekt som utförs på löpande räkning innebär fakturering successivt under tiden projektet pågår. Under den tidsperiod arbetet pågår så redovisas intäkterna för den perioden. Vidare ska även utgifter för arbete och eventuellt material som hör ihop med prestationen kostnadsföras. Periodisering ska även ske i de fall då kunden har fakturerats men om inte arbetet inte har utförts till den grad faktureringen avser och då redovisas en skuld i balansräkningen. (Westermark 2005) projekt som är på löpande räkning är relativt lätt att redovisa men svårigheten att redovisa korrekt uppenbarar sig när det rör sig om ett projekt som är ett fastprisuppdrag.
3.5.3 Fastprisuppdrag
(Marton m.fl.) Vid fastprisuppdrag så finns en möjlighet att redovisa på två olika sätt och
dessa metoder går ut på att göra en successiv vinstavräkning under tiden projektet utförs eller
en vinstavräkning vid själva färdigställandet/realisationen.
(Westermark 2005) Hur långt ett projekt har kommit kan fastställas på olika sätt, men det företaget måste ta hänsyn till är att den metod som tillämpas ska återge det utförda arbetet på ett tillförlitligt sätt. Författaren utvecklar vidare att de bedömningar som innefattas av de olika metoderna måste beakta följande:
Förhållandet mellan nedlagda utgifter för uppdraget för en viss period i relation till de totala förväntade utgifterna.
Utfört arbete på basis av genomförd besiktning eller fysisk färdigställande för uppdraget.
3.5.4 Intäktsredovisning vi färdigställandet
(www.bygg.org) Det föreligger ett samband mellan kostnader och intäkter vid entreprenadprojekt och för att kunna visa på intäkter för en period så måste dessa beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om hög grad av tillförlitlighet inte kan uppnås så redovisas intäkter till 0 kr under projektets gång. Redovisning av intäkter vid färdigställandet kallas även för nollavräkningsmetoden och tillämpas i de fall då sambandet mellan intäkter och kostnader inte kan påvisas på ett tillförlitligt sätt. Den ovannämnda metoden är även förenlig med IAS 18 syn på intäktsredovisning.
(Marton m.fl.) När metoden för vinstavräkning vid färdigställandet/realisationsprincipen
tillämpas innebär det att intäkterna redovisas först när hela prestationen är fullgjord. Vidare
innebär det att företaget inte har några åtaganden kvar mot kunden som är hänförligt till
uppförandet av ett objekt.
Nedan illustreras hur intäktsflödet ser ut på ett företag om realisationsprincipen tillämpas.
0 50 100 150 200 250
2005 2007 2008 2009
Reallisationsprincip följs
Figur 3.2 Redovisning utifrån realisationprincipen med inspiration från IFRS I teori och praktik
3.5.5 Successiv vinstavräkning
(Marton m.fl.) Den andra metoden för redovisning av intäkter kallas successiv vinstavräkning och denna metod följer matchningsprincipen där utförd prestation matchas med utlagda kostnader för projektet. (Westermark 2005) Vid situationer när ett företag redovisar sina intäkter för en period så finns det några delmoment som de måste ta hänsyn till vid fastställande och beräkning och dessa är vilka kostnader som ska medtagas, hur långt projektet fortskridit (själva graden av färdigställandet för perioden) samt företagets möjlighet att avsluta projektet.
(www.bygg.org) Metoden kräver att ett antal villkor, som nämnts i föregående stycke, är
uppfyllda samt att projektintäkterna och dess kostnader skall kunnas beräknas på ett
tillförlitligt sätt vidare ska även upparbetningsgraden kunna fastställas på ett tillförlitligt och
relevant sätt.
(www.bygg.org) Kraven på tillförlitlighet är till stor del beroende av företagets egna system samt rutiner. Vilket gör att tillförlitligheten i resultatbedömningen avseende byggföretagets projekt grundar sig på att företaget skall kunna genomföra en effektiv kalkyl, prognos samt intäkts och kostnads rapportering.
(www.bygg.org) Företagets ska ha möjlighet att flera gånger om året göra bedömningar om projektets slutliga utfall samt att kunna göra en jämförelseanalys med tidigare bedömningar för att uppfylla kraven på tillförlitlighet i resultatbedömningen. Vidare så krävs det från företaget sida att de skall säkerhetsställa den dokumentation som innehåller de bedömningar som har gjorts under projektets drift. För att verksamheten ska kunna styras på effektivt sätt så krävs det att upparbetningen av projekten som föreligger i verksamheten ska kunna följas kontinuerligt från början till slut.
(www.bygg.org) Vid anbudsstadiet slutförs villkoren som slutits fast samt att avtalet undertecknats så har ett projekts risker och förutsättningar definierats samt värderats. Dessa bedömningar som kommer i anslutning med projektet burkar normalt sammanfattas i en projektkalkyl. Denna projektkalkyl är den första prognosen och ligger sedan till grunden för beräkningen av det förväntade utfallet av projektet.
(www.bygg.org) Denna infallsvinkel motiverar valet av den så kallade första kronans princip.
Innebörden av denna princip förklaras med att intäktsredovisningen enligt successiv vinstavräkning är den samma i början av projektet inledningsfas till dess att den är färdigställd då den bygger på den första projektkalkylen. Då en tillförlitlig uppskattning av projektintäkter och kostnader inte kan göras så skall metod för nollavräknings tillämpas. I kort innebär denna metod att realisationsprincipen tillämpas. Det finns flera olika metoder för att bestämma på ett tillförlitligt sätt det nedlagda arbetet vid en viss tidpunkt under projektets löptid. Det ska vara möjligt att kunna avläsa det nedlagda arbetet vid en given tidpunkt på samma konsekventa sätt för alla projekt inom företaget.
(www.bygg.org) Därför så ska det nedlagda arbetet basera sig på de nedlagda kostnaderna för
de olika projekten i företaget och därmed är den bokförda kostnaden på avstämningsdagen
(www.bygg.org) Här näst följer ett exempel som vi har utformat för att visa på en beräkning av intäkter vid successiv vinstavräkning. I första delen visar vi på totala intäkter och kostnader samt vad resultatet blir för hela projektet. Delen som följer under avser utfallet för en viss period där upparbetningen baserar sig på de för perioden nedlagda kostnaderna i relation till de totala för att räkna ut hur långt projektet har kommit i sin utveckling.
Exempel som visar på hur beräkning av intäkter sker vid användning av den successiva metoden.
Hypotes Projektintäkt 600 Projektkostnad 400 Projektresultat 200 Upparbetade projektkostnader 100
Utfall Upparbetningsgrad
(100/400)* 100% 25%
Upparbetade projektintäkter
600*25% 150
Upparbetade Projektresultat
150 – 100 50
Här följer en illustration på hur denna fördelning av intäkter ser ut mellan olika år. Som det framgår av illustrationen så är intäktsflödet jämnare under alla år, jämfört med om realisationsprincipen tillämpas.
Figur 3.3 Intäktsredovisning när den successiva metoden tillämpas, inspiration hämtat från IFRS I teori och praktik. Jämför med figur 3.2 som visar hur intäkterna redovisas då realisationsprincipen följs.
Sammanfattning
I detta kapitel har vi tagit upp vad som avses med redovisning och vilka kvalitativa aspekter som måste beaktas i samband med redovisning. Vidare tar vi upp de relevanta standarderna IAS 11 och IAS 18 och redogör för vad de innebär och när de ska tillämpas. Vidare redogör för vilka principer som är förknippade med intäktsredovisning. Resterande delen av kapitlet har tillägnat åt entreprenadavtal där vi har tagit tar upp vad som avses med ett avtal och vad som avses med ett entreprenadavtal. Vidare så utvecklar vilka möjligheter det finns att redovisa intäkter på samt att vi illustrerar med olika diagram.
0 20 40 60 80 100
2005 2007 2008 2009
