Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Victoria Lönnfjord & Ximena Dahlborn
SMF-företag och samverkan
– en kartläggning av faktorer som berör samverkan bland små och medelstora företag i Värmland
SMEs and co-operation
– an investigation of factors affecting co-operation among small and medium-sized enterprises in Värmland
Sociologi C-uppsats
Datum/Termin: 2009-01-13
Handledare: Gunilla Lönnbring
Examinator: Sven-Erik Karlsson
Sammanfattning
Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region.
Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen.
Nyckelord: Samverkan, SMF-företag, akademi, livsform.
Abstract
Small and medium-sized enterprises (SMEs) play an important role for the growth in the region of Värmland. Many observers claim that companies improve their competitiveness and development power if they co-operate with academia. Therefore, Karlstad University has set up a service function called One Stop Shop in order to facilitate the contact between the university and SMEs. The purpose of the survey is to investigate, from the perspective of the SMEs, the factors that affect co-operation, both internally between companies, and between the SMEs and Karlstad University. There were 302 enterprises that participated in the study. Using a web-based poll, we have arrived at the conclusion that factors such as level of education and company size do not affect inter-company co- operation. However, these factors make a difference when it comes to co-operation between companies and academia. As level of education and company size increase, so does co-operation with academia. As for business sectors, the representatives of the consultancy business co-operate to the greatest extent, both with other companies and with the academic world. Trade is the business with the lowest degree of academic and inter-company co-operation. Worth mentioning is also that even companies co-operating with each other do so in a relatively limited way. Nevertheless, companies co-operate more with each other than with academia. The reason for this can be that there are cultural differences, which, in turn, can be explained by the fact that a business owner’s life mode is generally different from that of those who work within the academia.
Keywords: Co-operation, SMEs, academia, life mode.
Förord
Vi vill tacka alla som på något sätt har bidragit till att göra undersökningen möjlig. Tack
till respondenterna som har ställt upp i undersökningen. Tack till Handelskammaren
Värmland för den hjälp ni har gett. Vill även tacka Lennart Blomquist, tidigare chef för
avdelningen för externa relationer, som har gett oss både tillgång till arbetsplats och
utrustning, samt uppmuntran. Ett särskilt tack till vår handledare Gunilla Lönnbring som
har gett oss mycket råd och stöd.
Innehållförteckning
1 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund... 6
1.2 Samverkan... 9
1.2.1 Företagssamverkan ... 10
1.3 Faktorer som har inverkan på samverkan ... 11
1.3.1 Nätverk... 11
1.3.2 Konkreta mål och tydlighet... 12
1.3.3 Ledningens stöd ... 12
1.3.4 Möten ... 12
1.3.5 Närhet och informellt informationsutbyte ... 13
1.3.6 Öppenhet ... 13
1.3.7 Samsyn och koordination... 14
1.3.8 Eldsjälen... 15
1.3.9 Missgynnande faktorer för samverkan... 15
1.4 Tidigare forskning... 16
1.4.1 Kulturella skillnader och andra hinder... 16
1.4.2 Attityd till och samverkan med akademin ... 19
2 Syfte och frågeställningar... 21
3 Metod ... 21
3.1 Design ... 21
3.2 Urval och bortfall ... 22
3.3 Datainsamlingsmetod... 24
3.4 Genomförande... 24
3.5 Databearbetning ... 25
3.6 Reliabilitet och validitet ... 25
3.7 Generaliserbarhet ... 26
3.8 Etiska aspekter ... 27
4 Resultat ... 27
5 Diskussion ... 33
5.1 Resultat diskussion... 33
5.1.1 Samverkan företag sinsemellan ... 33
5.1.2 Samverkan med akademin ... 34
5.1.3 Relation mellan företagsstorlek, utbildningsnivå och kulturskillnader .... 36
5.1.4 Bransch inverkan på samverkan ... 38
5.1.5 Andra aspekter av samverkan ... 39
5.1.6 Sammanfattning av resultat... 40
5.1.7 Allmän diskussion... 41
5.2 Diskussion kring datainsamlingsmetoden och enkäten ... 44
6 Slutsats och förslag på fortsatt forskning ... 45
Litteraturförteckning ... 47
Bilaga 1 – Enkät ... 51
Bilaga 2 – Missivbrev... 61
Tabell- och figurförteckning Tabell 1. Vana att samverka med andra företag. ... 27
Tabell 2. Utbildningsnivå och företagsstorleks inverkan på om företaget samverkar med andra företag. ... 28
Tabell 3. Vart de företag som företagen samverkar med finns lokaliserade. ... 29
Tabell 4. Omfattning företag samverkar indelat i tre grupper. ... 30
Tabell 5. Företagets samverkan med offentliga aktörer. ... 30
Tabell 6. Samverkar företag med akademin. ... 30
Tabell 7. Företagsstorlek och samverkan med akademin. ... 31
Tabell 8. Branschtillhörighet och samverkan a . ... 32
Figur 1. Sammansattmått över vilken utsträckning företag samverkar inom diverse
områden a . ... 29
1 Inledning 1.1 Bakgrund
Karlstads universitet strävar efter ett stort och brett samhällsengagemang i balans med forskning och utbildning på hög nivå. Detta koncept kallas det moderna universitetet.
Universitetet arbetar för att vara som en självständig, aktiv och ansvarig aktör i samhällsutvecklingen. Dessutom samarbetar universitetet också med andra aktörer som näringsliv och offentlig sektor. Forskning och utbildning utvecklas ständigt i dialog med det omgivande samhället enligt Triple Helix modellen (Norén & Sjöberg, 2007).
Modellen bygger på ett aktivt samspel mellan forskning, politik och näringsliv. Till denna modell kopplas begrepp som innovationssystem 1 och kluster 2 . När dessa begrepp, modeller och teorier om samverkan står i fokus tänker aktörerna i form av en kedja. Ny kunskap utvecklas genom samverkan, nätverksbyggande och samordning av idéer, kunskap och lärande. Nya produkter, tjänster, projekt eller företag bildas när denna kunskap kopplas till handling. Vilket i sin tur bidrar till regional samhällsekonomisk tillväxt (Henning & Ekstedt, 2004).
Värmland som region har arbetat fram en modell som baseras på Triple Helix modellen och som kallas för Värmlandsmodellen. Värmlandsmodellen bygger på samverkan mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv med fokus på affärsutveckling, forskning, entreprenörskap och kompetensförsörjning. Detta i syfte att skapa innovation och tillväxt.
Samverkan inkluderar aktörer i såväl Norge, Sverige och andra länder världen över.
Skillnaden mellan Triple Helix modellen och Värmlandsmodellen är att den sist nämnda är internationellt inriktad. Värmlandsmodellen bidrar till att stärka företags och regionens konkurrenskraft, nationellt och internationellt. Mycket av samarbetet kanaliseras via de klusterbildningar som finns i Värmland. På initiativ av näringslivet har klustren växt fram ur regionalt starka näringslivsgrenar som papper och pappersmassa, förpackningar, IT
1
Med innovationssystem menas ett system där samhällets organisering av kunskapsutveckling och forskning utgör en kritisk resurs för utveckling av internationell konkurrenskraft inom näringslivet.
2
Ett kluster är en geografiskt avgränsad miljö, inom vars "gränser" företag inom olika branscher, under konkurrens och samverkan,
producerar en "speciell" slutprodukt.
och telekom, samt stål och verkstad. Dessa betydande värmländska verksamheter, med mer än 30 000 medarbetare, bidrar med över 25 miljarder kronor till Sveriges exportnetto (Eriksson & Riste, 2008).
Små och medelstora företag – i fortsättningen SMF-företag – har en viktig roll för tillväxt i Värmlands region. Villkoren för tillväxten är att företagen förbättrar sin konkurrens- och utvecklingskraft. En viktig faktor som förbättrar konkurrens och utvecklingskraften anses vara ett närmare och/eller bättre samarbete med högskola och universitet, samt företagen sinsemellan. En studie genomförd av Svenskt näringsliv visade att företag anser att samverkan med universitet och högskolor är en nödvändig faktor för företagens tillväxt (Johanneson, Burman, Köhlmark & Sundin, 2008). Nutek (Verket för näringslivsutveckling) belyser i en rapport att det finns en rad svårigheter och hinder som brist på tid, motivation och driftkraft för att nå samverkan och att det krävs ett aktivt arbete för att utveckla samverkansuppdrag. Men Nutek säger också att samverkan behövs. De menar att väl fungerande samverkan mellan akademi och SMF-företag är nödvändig om man ska kunna bidra till att skapa fler nya företag, fler växande företag och en stark region (Halvarsson & Nyberg- Brehnfors, 2007).
Karlstads universitet deltog 2004 i en utvärdering som gjordes av Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) 3 . Utvärderingen hade som syfte att kartlägga och dra erfarenheter av samspelet mellan regionala aktörer och universitet/högskolor ur ett utvecklings- och tillväxtperspektiv. Värmland var den enda helt svenska regionen som deltog. OECD-gruppen upptäckte framförallt att SMF-företag hade svårt att närma sig universitetet. Huvudanledningen var att det inte fanns en tydlig ingång till universitetet. Det vill säga att när företag har vänt sig till Karlstads universitet för första gången med en specifik fråga har personalen i växeln inte kunnat lotsa företagen vidare till rätt ämne eller forskare. Som ett resultat av denna utvärdering startade Karlstads universitet ett projekt 2007 med syftet att upprätta en servicefunktion för att underlätta kontakt mellan SMF-företag och Karlstads universitet. Denna funktion,
3
OECD – Organisation for Economic Co-operation and Development – är ett samarbetsorgan för de utvecklade
västliga industriländerna. OECD bildades 1960 med syftet att främja ekonomisk utveckling och tillväxt i
medlemsländerna. För mer information, se www.oecd.org.
som kallas En ingång, har för uppgift att å ena sidan ta hand om nya kontakter från företag som tas med universitetet, å andra sidan uppmuntra SMF-företag att samverka med universitetet. Detta genom att till exempel träffa företagen i deras egen miljö och informera om möjligheter som kan finnas för samverkan.
När det talas om SMF-företag ser kategoriseringen lite olika ut. Enligt Europeiska kommissionen klassificeras företag med högst 250 anställda som SMF-företag (Europeiska kommissionen, 2006). Vi kommer dock att tala om SMF-företag utifrån den svenska indelningen på företagsstorlek, det vill säga mikroföretag 1 till 9 anställda, litet företag 10 till 49 anställda, samt medelstora företag med 50 till 199 anställda (Ekonomifakta, 2006). Vi har valt att utgå ifrån den svenska kategoriseringen för att de teorier och den statistik som uppsatsen bygger på oftast använder denna indelning.
Det finns många aktörer som arbetar för samverkan och samverkan ses som självklart i dagens samhälle. Nationella aktörer (Nutek, Svenskt näringsliv) och våra regionala aktörer (Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland), samt Karlstads universitet förespråkar att SMF-företag vinner på att samverka med akademin. Men vad säger företagarna själva? Med projektet En ingång som utgångspunkt har vi genomfört en enkätundersökning bland SMF-företag i Värmland utifrån företagens perspektiv. Vårt övergripande syfte är att kartlägga hur samverkan ser ut bland SMF-företagen, dels med akademin men också bland företag sinsemellan. Vi vill ta reda på hur företagens villkor ser ut för att på så sätt förstå deras sociala situation och vad av detta som kan påverka samverkan. Vi väljer att vända oss till företagsledare detta med stöd i samverkansteorier.
Teorierna säger att hur samverkansuppgiften framträder beror på hur den är förankrad hos ledningen (Lindqvist, 2000; Fridolf, 2001). Vi anser därför att företagsledaren är en lämplig person att vända sig till. De resultat som presenteras i den här uppsatsen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med projektet En ingång. Vi har inte för avsikt att med denna studie undersöka vad som påverkar samverkan med företag utifrån universitetet sida. I stället kommer vi helt och hållet att utgå från företagens perspektiv.
I nästa avsnitt presenterar vi de begrepp och teorier som är relevanta för undersökningen.
1.2 Samverkan
Samverkan är en naturlig del av vår vardag. Vårt sociala liv bygger på samarbete med andra människor. Begreppet samverkan har olika betydelser för olika personer, verksamheter och grupper, och beror på vad man ska arbeta med. För det mesta associeras begreppet samverkan till ord som samarbete eller samspel, och intentionen bakom samverkan är att åstadkomma något resultat. Man använder ofta begreppet
”samarbete” helt synonymt med begreppet ”samverkan”. Men enligt ordboksdefinitionerna av dessa ord kan man urskilja en vidare innebörd hos begreppet
”samverkan”. ”Samverkan” förutsätter arbetsgemenskap, samarbete och strävan efter gemensamma mål och värderingar (Hansen, 1999). Berth Danermark, professor i sociologi, menar att samverkan är ”medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte” (Danermark, 2000 s. 15). Ove Mallander, universitetslektor i socialt arbete, uttrycker att samverkan sker kring någon form av överenskommet syfte och utgörs av en fastare relation, alltså något mer än möten, kommunikation och interaktion av tillfällig karaktär (Mallander, 1998).
Hur samverkan organiseras är en central aspekt. Danermark delar in samverkan i fyra
olika kategorier eller samverkansnivåer, beroende på hur aktiviteten byggs upp. Den
första kallar han för kollaboration; där förekommer samverkan i särskilda former och
kring specifika frågor, som är klart avgränsbara. För frågorna skapar de samverkande
parterna nya arbetsformer för ett gemensamt arbete. Ett exempel är när representanter för
företag och universitet jobbar för en gemensam ansökan som till exempel finansieringar
av olika slag. Den andra är koordination eller samordning; där läggs insatser samman för
att uppnå bästa resultat. Ett exempel på detta kan vara att arrangera en företagsmässa på
Karlstads universitet. Till exempel ett företagsnätverk som är initiativtagare till mässan,
engagerar representanter från universitetet. Tillsammans kommer de överens om en
ansvarsfördelning så att den berörda aktiviteten skall bli en lyckad satsning. Här handlar
det mer om att koordinera vissa insatser, som man sedan utför var och en för sig, än ett
gemensamt arbete. Den tredje kategorin är konsultation; där kan exempelvis en grupp
kallas in för att ge råd och stöd i ett arbete. Slutligen har vi integration eller
sammanställning; där slås två eller flera verksamheter samman och alla eller de flesta uppgifter blir gemensamma (Danermark, 2000; Danermark & Kullberg, 1999). Ett exempel är när två eller flera enskilda verksamheter inom ”wellness-området” (det vill säga massage, pedikyr, manikyr, frisör och så vidare) flyttar ihop i en gemensam lokal och startar spaverksamhet med en gemensam reception och ett bokningssystem.
Samverkan som uppgift är inte enkel, så för att lyckas med samverkan rekommenderar Danermark att inte börja med för hög ambitionsnivå och eventuellt utveckla samverkansformerna med tiden (Danermark, 2000).
1.2.1 Företagssamverkan
Företag kan inte betraktas som isolerade enheter, utan de är delar i ett komplext nätverk där relationer till kunder, leverantörer och andra affärspartner är viktiga. David Ford, professor i marknadsföring, menar att ”relationer utvecklas och definieras av företag, men företag utvecklas och definieras också av sina relationer” (Ford, Gadde, Håkansson
& Snehota, 2003 s. 23). Vilket är en paradox. Relation behöver inte betyda att företagen siktar på långa samarbeten där de i stor utsträckning integrerar sina verksamheter.
Begreppet relation skall i stället återspegla alla typer av interaktion mellan företag. Ett exempel på detta och ena sidan kan vara att ett företags tillväxt är en positiv konsekvens av dess relationer, å andra sidan är inte alla relationer ideala och rätt för alla inblandade parter i alla situationer. Relationer är olika värdefulla beroende på vad de erbjuder företaget och hur mycket det kostar att bevara dem (Ford et al., 2003).
Samverkan bland kvinnors företagande är också en viktig aspekt i det här sammanhanget,
eftersom kvinnors företagande utgör ett viktigt inslag inom mikroföretagande och social
ekonomi. Riksrevisionsverket menar att många kvinnor samverkar genom att starta
kooperativ. En bidragande orsak till bildande av sådana nätverk eller samverkansföretag
är att kvinnor tenderar att ha ett flexibelt arbetssätt och en ”platt” organisation (RRV,
1993:23). Alla blir då gemensamt ansvariga för utvecklingen (SOU, 1998:92). Det
bekräftas även i en rapport från Nutek 2005. Där lyfter de fram vikten av nätverks
betydelse för företagande och regional utveckling. De menar vidare att nätverk också kan
sägas ha en tydlig nytta ur ett genus/ jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att
kvinnliga företagare ska ha förmåga att mobilisera sig i en relevant grupp. Detta för ett gemensam lärande, erfarenhetsutbyte, samvaro och kanske i förlängningen olika former av kollektivt handlande. Allt detta kan fungera som en sorts bas för att förändra till det bättre de egna förutsättningarna och handlingsutrymmet på lång sikt. Den enskilde kvinnliga företagarens affärsmässighet stärks av nätverksbyggande. Men också som just kvinnlig företagare i ett samhälle där kvinnors företagande och kvinnors former av företagande ofta är osynliggjort eller marginaliserat (Wennberg, 2005). Enligt Nutek är kvinnorna rädda för att bland annat företagande ska ta för mycket tid och engagemang och föra med sig stora ekonomiska risker (Järemo, 2005). Gemensamt företagande åtgärdar effektivt dessa bekymmer. I det kooperativa företagandet delar man nämligen på ansvar, risk, arbetsuppgifter – och arbetsglädje (Coompanion, 2007).
1.3 Faktorer som har inverkan på samverkan
Här nedan presenterar vi teorier som tar upp sociala faktorer som har inverkan på samverkan. Vi begränsar oss därmed och kommer inte att ta upp till exempel ekonomiska och/eller politiska aspekter som inverkar på samverkan.
1.3.1 Nätverk
Ofta sker samverkan i form av nätverk. Nätverk mellan företag kan finnas i en mängd olika former, allt ifrån lösa sammankopplingar till strategiska allianser.
I till exempel Värmlands region finns olika typer av nätverk. Det finns etablerade nätverk som är inriktade på specifika branscher som till exempel The Paper Province, Compare och Stål & verkstad. Sedan finns till exempel Handelskammaren Värmland som är en näringslivsorganisation som vänder sig till alla sorters företag i regionen. Det finns också lokala nätverk som till exempel kvinnonätverken FIA i Arvika kommun, Majorskorna i Sunne kommun och Edamer i Eda kommun.
Företag kan genom sina nätverk samverka och på så sätt dela resurser mellan sig och
därmed minska kostnader och öka riskspridning. Genom att samverka via nätverk kan
företag även erhålla specialkompetens som kan finnas i andra företag. Kompetens som
kan vara nödvändig för att öka marknadsandelar och följaktligen ekonomiska resultat.
Samarbete med andra företag via företagsnätverk, menar Andrew Taylor, professor i Operations and Information Systems, är en faktor som gynnar små företag. De kan då utnyttja varandras resurser och kompetens och på så sätt förbättra sin konkurrenssituation och öka sin produktion (Taylor, 2005).
Mindre företag kan utvecklas tillsammans genom att dela med sig av erfarenheter till andra i nätverk och på så vis hjälpa varandra att vara konkurrenskraftiga (Brekke &
Persson, 2006).
1.3.2 Konkreta mål och tydlighet
För att driva en vällyckad samverkan är en förutsättning att det finns konkreta samverkansprojekt med klara, identifierade och avgränsbara områden. Andra förutsättningar för att lyckas är att det finns klarhet i frågor som berör målsättning, regler, ansvars- och kostnadsföredelning. Det vill säga att enkla rutiner eftersträvas. Vid uppstart av samverkan är det viktigt att det finns en gemensam utgångspunkt, samt gemensamma referensramar (Danermark & Kullberg, 1999).
1.3.3 Ledningens stöd
Danermark anser vidare att det är ledningens ansvar att skapa de förutsättningar som nämndes ovan (Danermark, 2000).
Ytterligare en faktor som bidrar till att skapa framgångsrik samverkan är att samverkansprojektet är förankrat hos ledningen (Lindqvist, 2000; Fridolf, 2001). Om inte ledningen ser fördelar med att samverka så kommer de inte att frigöra resurser och inte heller uppmuntra sina anställda till att intressera sig och bidra. Chefens starka position som opinionsbildare i organisationen kan skapa goda förutsättningar för framgång bara genom att ha en positiv inställning och föregå med gott exempel (Rosendahl, 2003).
1.3.4 Möten
Rafael Lindqvist, professor i sociologi, menar att information och förankring hos de
ingående parterna är a och o om man vill lyckas med samverkansprojekt som drivs av en
eller flera huvudansvariga. På så sätt kommer alla aktörer att uppleva projektet som attraktivt och värt att satsa på. Han menar vidare att en grundläggande faktor är att samverkan stöds av en plattform och struktur där det finns tid för möte och reflektion.
Detta gör att parterna får möjlighet att ta del av varandras perspektiv (Lindqvist, 2000).
Om de här förutsättningarna inte finns kan förväntningarna bli motstridiga, och det får som konsekvens att samverkansprojektet blir svårt att hålla ihop (Fridolf, 2000).
1.3.5 Närhet och informellt informationsutbyte
Informationsutbyte, som anses vara en grundläggande faktor för innovation och lärande, underlättas om de inblandade aktörerna har geografisk närhet. Trots att utvecklingen av informationstekniken har gått framåt så fortsätter det personliga mötet att vara viktigt när det gäller utbyte av information. Kunskapsstrukturer, till exempel företagsrådgivning, liksom möjlighet att träffas är värdefulla för företagens utveckling i en närmiljö, snarare än fysiska. Fysiska resurser kan vara allt från mark, lokaler och utrustning till servrar, datanätverk och strömförsörjning. Även om innovativa företag är starkt globalt förankrade i sina utvecklingsrelationer finns ett ökat intresse för dem för mer informella former för informations- och kunskapsspridning. Det vill säga, slumpmässiga möten och interaktioner som äger rum i en lokal miljö. Mötena är ett resultat av det mänskliga vardagslivets lokala karaktär – till exempel spontana träffar i barer och lunchserveringar, rykten och skvaller, spontan observation av närliggande konkurrenter och så vidare (Malmberg, 2002).
En annan viktig aspekt är att offentliga nätverksfrämjande organisationer når ut lokalt.
Det finns studier som visar att information från offentliga aktörer, som till exempel kommuner, som verkar mycket nära småföretagen når fram bättre till småföretagen än information som ges från regional och/eller nationella organ (SOU, 1998:92).
1.3.6 Öppenhet
Dick Ramström, professor i företagsekonomi, menar att en gynnande faktor för
framgångsrik samverkan är att de inblandade parterna är villiga att till viss del ”öppna
porten” för någon annan. Detta kan eventuellt betyda att man måste öppna upp sig för
någon som man en gång rent av har varit konkurrent med. En attitydförändring måste
komma till stånd. Att samverka betyder nämligen att företagsledaren måste vänja sig vid idén att hela eller stora delar av det egna företaget ingående blir bedömt. Detta utan att få några garantier för att samverkan verkligen kommer till stånd, än mindre blir framgångsrik. Vidare menar Ramström att en ny form av risktagande träder in nämligen att företagets integritet blir en central insats. En viktig poäng här är också att alla parter är engagerade och tar sin del av ansvaret, till exempel att den administrativa delen som redovisning fungerar väl och andra informationsrutiner är utvecklade. Samverkan, rent strategiskt, skall som resultat ge en lösning på problem, i första hand på morgondagens och inte dagens akuta problem (Ramström, 1975).
Ramström belyser att nyckeln till framgångsrik samverkan ofta ligger lika mycket i psykologiska som ekonomiska faktorer. Han menar att det finns skillnader i inställningen hos företagsledare. Bagateller i sammanhanget kan ofta bli, som Ramström uttrycker det,
”den lilla tuva” som välter hela avtalet. Därför är det viktigt att finna gemensamma nämnare som till exempel personliga kontakter. Det kan utgöra grunden för själva avtalet (Ibid. s. 82).
1.3.7 Samsyn och koordination
Samverkan påverkas i positiv riktning om det finns ömsesidig medvetenhet om problem, samsyn mellan parterna med avseende på målen och visionen med samverkan, samt ömsesidigt beroende mellan parterna. Det sistnämnda kan grunda sig i att parterna är olika och kunniga inom olika områden. Detta kan vara ett positivt bidrag för att nå ömsesidigt erkännande och därmed komplettera varandra för att uppnå målet med samverkan. Samtidigt behåller organisationerna de egna målen och syftena (Malander, 1998). Olikheten kan också skapa problem, något vi tar upp senare i texten under rubrik 1.3.9.
Rosabeth Moss Kanter, professor i företagsekonomi, menar att organisationer måste
utveckla ett sätt att överbrygga organisatoriska och individuella skillnader. Det anses vara
en grundläggande faktor eftersom det är först när detta händer som parterna kan skapa ett
reellt värde av samverkansrelationen. Genom att bygga relationer på många olika nivåer
mellan organisationer säkerställer man att resurser används från alla parter, samtidigt som alla parters behov och mål blir representerade. Det är först när relationerna är etablerade och skillnaderna överbryggade som de ingående parterna kan lära sig av varandra och låna idéer. På så vis kan de skapa en god samverkansrelation. Detta skapar ett värde för de engagerade parterna. Genom samverkan kan parterna uppnå ett önskat resultat vilket de inte skulle ha åstadkommit på egen hand (Kanter, 1994).
1.3.8 Eldsjälen
Ett ytterligare element som är viktigt för att skapa en framgångsrik samverkan är att det finns en ”eldsjäl” eller ”spindel i nätet” (Tengblad, Juhlin – Åstrand & Stjernström 2003).
Detta anses vara viktigt eftersom planering och samordning av samverkansverksamhet upplevs som tidskrävande och inte i linje med någons verksamhet. Viktigt här blir dock att uppnå en balans mellan ”eldsjälen” och parternas representanter. Det får inte bli så att samordnaren blir så central att parternas representanter tappar handlingskraft. En sådan situation kan negativt påverka det hela, så att samverkan blir sårbar genom sitt beroende av en enskild individ (Ohlsson, 2004). En kombination av ”eldsjäl” och de övrigas engagemang utgör basen för att samverkan ska fungera (Tengblad, et al., 2003). Eftersom samverkan oftast möjliggörs av ”eldsjälar” är en negativ aspekt att samverkan inte får någon förankring i verksamheten om eldsjälen skulle försvinna (Talerud, 1999).
Att få till stånd samverkan mellan två eller flera parter är inte alltid så lätt. Det finns flera missgynnande faktorer. I nästa avsnitt ska vi gå igenom de sociala faktorer som försvårar samverkan.
1.3.9 Missgynnande faktorer för samverkan
Om faktorer som mål och syfte med samverkan är för vagt formulerade kan det försvåra
en samverkanssituation. Även faktorer så som olika ekonomiska intressen och skillnader i
den organisatoriska strukturen mellan parterna missgynnar samverkan. Olika
organisatoriska strukturer, till exempel hierarkiska eller platta kan göra att
beslutsprocesser ser olika ut. Det kan också vara så att parterna arbetar under olika lagar
eller regelsystem som leder till att samverkan försvåras. Om det föreligger en bristande
samordning eller att någon av parterna känner att ansvarsfördelningen är olika eller oklar
försvåras också samverkan. Har man som arbetare redan en hög grad av arbetsbelastning är det svårare att få igång ett samarbete (Danermark, 2000; Danermark & Kullberg, 1999). Det tar tid att samverka så tidsaspekten är en negativ faktor. Det är heller inte alltid så lätt att förutspå konsekvenser av samverkan (Ramström, 1975).
Andra missgynnande faktorer kan vara om det finns skillnader i makt och inflytande mellan de som skall samverka. Skillnaderna kan röra utbildning, kön, position och att yrkesgrupper har olika prestige (Danermark, 2000). Danermark menar att ju större dessa skillnader är desto större sannolikhet är det att det uppstår problem med samverkan. En missgynnande faktor som gäller samverkan är att olika verksamheter skiljer från varandra vad gäller kunskapstradition (Danermark, 2000; Danermark, & Kullberg, 1999).
Danermark menar att när många samverkansprojekt misslyckas är det nästan aldrig den enskilde medarbetarens fel. Oftast ligger felet i att man inte planerat samverkan tillräckligt och att man inte har skapat förutsättningarna för samverkan. Som vi tidigare nämnt är förutsättningarna något som ledningen ansvarar för (Danermark, 2000).
1.4 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi att ta upp vad forskningen säger om samverkan mellan akademin och företag.
1.4.1 Kulturella skillnader och andra hinder
Lägger man ihop faktorer så som skillnader i kunskapstradition, organisation, lagar och formella och informella regler kan man urskönja att det finns olika kulturer hos företag och akademi. Kulturkrock är nämligen en faktor som är missgynnande när det gäller samverkan mellan just dessa parter (Westlund, Deiaco & Johansson, 2005). Det är något som Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) kom fram till i en utvärdering. De fick nämligen i januari 2005 uppdraget att utvärdera Delegationen för regional samverkan om högre utbildning (Samverkansdelegationen), vilken var verksam mellan 2002 och 2004.
De fann att det också fanns en kulturell skillnad mellan SMF-företag och stora företag och samverkansproblem med akademin är större med de mindre företagen.
En åsikt som fanns bland företagarna var att de anser att universitetet/högskolan,
fortsättningen akademin, drivs av en administrativ tröghet och en ibland ”akademisk
överlägsen attityd”. Detta pekar på en faktor som kan missgynna samverkan. För att överkomma kulturkrockarna och öka förståelsen mellan parterna verkar en öppen dialog vara bästa lösningen. I deras studie har de också hittat problem med den rumsliga aspekten. Det är inte bara samverkan över länsgränser som är svåra utan samma problem gäller mellan kommuner. Om engagemanget varit bristande från någon av parterna har projektets legitimitet minskat (Westlund et al., 2005).
Riksrevisionsverket, som granskar den statliga verksamheten, skriver i en rapport att behoven ser olika ut för SMF-företag och stora företag. De menar att bristande samverkan mellan akademi och näringsliv främst kan förklaras med att de stora tekniska universiteten/högskolorna tillgodoser de stora företagens behov. SMF-företagens behov
”glöms” bort (RRV, 1996:56). Att det är större risk för att det uppstår svårigheter med samverkan med småföretag jämfört med stora företag är något som även ITPS fann i sin studie (Westlund et al., 2005).
Enligt 1996 års företagsutredning kan återigen kulturskillnader och även utbildningsnivå knytas till benägenheten att samverka. Företagsstödsutredningen menar att en anledning till att SMF-företag har låg akademikertäthet är de värderingar som råder. Det finns en kulturell och mental klyfta mellan den unga civilingenjören och den ofta självlärde fabrikören. Ett mycket tydligt exempel är att småföretagaren vill ha ett praktiskt svar på sin fråga. Han eller hon anses vara skeptisk mot konsulter, utredningar och så vidare. En typisk ”fabrikör” sägs lita mycket till sin egen förmåga och lyssnar till kolleger inom branschen. Det lilla företagets samverkan med andra bygger på förtroende, geografisk närhet och praktiskt handlag (SOU, 1996:69).
Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och representerar 70 000
företagare. Deras arbete är att verka för företagande, företagares rättigheter och bidra till
en miljö som gör det lätt och attraktivt att driva företag. Företagarna är kritiska mot alla
politiker som inte står för den politik de vill ha och de samarbetar med alla som är för en
mer företagarvänlig politik. I en studie som Företagarna genomfört har det framkommit
att kulturella skillnader och skillnader i fokus och arbetssätt skapar en mur mellan
näringsliv och akademin. Lösningen på att fler småföretag skall närma sig akademin menar de skall komma ifrån akademins sida (Gerdes & Sjöberg, 2004). Detta genom att bjuda in småföretagarna i verksamheten som till exempel föreläsare, mentorer eller att erbjuda studenter praktikplatser. Högskoleverket anser att denna upplevda kulturskillnad inte ska ses som ett hinder utan som ett motiv för att samverka. De menar att genom att hantera och överbrygga skillnaderna kan kunskapsutveckling och samverkan komma till stånd (Carlsund, 2001).
Resultat av Företagarnas Sifo-undersökning genomförd bland 4900 företag med 1- 49 anställda visar att brist på tid är det största hindret för att samverka. De fann också att andelen företag som samverkade ökade i takt med företagets storlek. De mindre företagen arbetade för fullt med att klara av det som behövdes för stunden. De har även konstaterat att högutbildade människor oftast jobbar i medelstora och stora företag och i den offentliga sektorn, samt att de anställda i småföretagen oftast inte har någon eftergymnasial utbildning. Vad detta leder till, menar de, är att det är svårare för dem att närma sig akademin då det är en okänd värld (Gerdes & Sjöberg, 2004).
Att förklara kulturskillnader mellan företag och akademi utifrån deras olika kunskapstradition, organisation och regelverk är inte det enda sättet att förklara skillnaderna. En teori som också skulle kunna förklara kulturskillnaderna mellan akademi och företag är livsformsteorin. Denna teori handlar om att det bland människor i samma land finns skillnader i sätt att leva, skillnaderna är ett resultat av sociala strukturer.
Livsformen har sitt ursprung i två sociala strukturer. Förutom kärlekens sociala struktur
med dess två kärleksformer finns olika livsformer i arbetets sociala struktur. Den
sistnämnda strukturen är den som är relevant här. Det är till exempel skillnad på en
egenpraktiker och en lönearbetare. Egenpraktikern tillhör självständighetens livsform och
lönearbetaren tillhör arbetarlivsformen. En lönearbetare arbetar för att tjäna pengar som
kan spenderas på fritiden. Egenpraktikerns arbete och fritid flyter oftast ihop och det
främsta målet med arbetet är inte att tjäna pengar. Anledningen till arbete är istället till
exempel att vara självständig, förverkliga sina egna idéer eller möjlighet till egenkontroll
(Jakobsen & Karlsson, 1993; Lönnbring, 2003). Skilda livsformer ställer därmed olika krav på samhället.
1.4.2 Attityd till och samverkan med akademin
Vetenskap och allmänhet är en ideell förening som genom opinionsundersökningar och studier bygger upp kunskap om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap. Till allmänheten räknas även näringslivet. Grundtanken i föreningen är att dialog mellan forskare och allmänhet bör utgå från folks frågor, intressen och oro, snarare än från vad forskarna själva vill föra ut. De har under 2008 genomfört en studie med 600 företagsledare där de har undersökt företagsledares attityd till forskare och hur de samverkar med akademin. De har vänt sig till företag som har minst 20 anställda. Studien har visat att det finns en mycket positiv grundinställning till den akademiska forskningen och forskarna. Det finns branschskillnader när det gäller om företagarna anser att samverkan med akademin kan öka företagets konkurrenskraft. De som är minst positiva är de företagsledare som finns inom handel och turism, mest positiva är de inom industri och konsultföretag. En annan faktor som påverkar huruvida företagarna anser att konkurrenskraften ökar med samverkan är företagets storlek. Småföretagen (20–50 anställda) är de som i lägst utsträckning tror att samarbete ökar företagets konkurrenskraft.
Trots att attityden bland företagsledarna är så pass positiv är det bara fyra utav tio företag som faktiskt samverkar med akademin. Branschskillnaderna är återigen stora, konsulter samverkar mest och handel i minst utsträckning. Som tidigare studier visat spelar företagets storlek roll om huruvida man samverkar eller ej och resultaten här är det samma. Ju större företaget är desto mer samverkar de.
Studien visar också att de påtagliga kulturskillnaderna ger upphov till
kommunikationsproblem mellan parterna. Företagarna anser att akademin har en
bristande kunskap om hur de arbetar och hur villkoren för företagare ser ut. De vill
samtidigt att initiativet till samverkan kommer från akademins sida. Men om ett särskilt
behov skulle uppstå i företaget är det lättare att själva vända sig till akademin. Många vill
gärna samverka mer om det fanns mer tid och pengar. Något de fann som hade en tydlig koppling till om man samverkade var företagsledarens utbildningsnivå. Sannolikheten för samverkan ökade i takt med utbildningsnivån.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns stora branschskillnader både vad gäller attityder och beteenden. De traditionella industriföretagen liksom konsultföretagen har positiva attityder till forskningsbaserad kunskap och har också mycket samarbete.
Tjänstenäringarna turism och handel ser forskningskunskap som mindre viktig och samverkar också med akademin i mindre utsträckning (VA- rapport, 2008:4).
I en enkätundersökning från 2003 undersöktes huruvida företag upplevde att de haft nytta eller värdeskapande effekter av att samverka med akademin. Det var främst två effekter som påvisades av undersökningen, dels en ökad medvetenhet om vad högskolorna och universiteten kan erbjuda, dels uppkomsten av ett bra nätverk inför framtida projekt. Som drivkraft bakom att samverka har företagarna främst givit två anledningar nämligen nätverksbyggande och utveckling av produkter och/eller tjänster (Bjørner, Attström &
Persson, 2003).
För att summera kan vi säga att förutsättningar för att ta emot kunskap från akademin ser olika ut. Kulturella skillnader mellan akademi och företag, fysiskt avstånd, tid, olika behov, utbildningsnivå och företagsstorlek är enligt tidigare forskning faktorer som påverkar samverkan.
Interaktionen mellan akademin och företag är ingen självklarhet, det finns många hinder
på vägen. Karlstads universitet har som ambition att finnas som resurs för vårt omgivande
samhälle, därför är det viktigt att Karlstad universitet har en förståelse för hur
Värmländska SMF-företags villkor och behov ser ut. Förståelse för hur den andra parten
har det är en viktig faktor när det gäller att få igång och lyckas med samverkan. Vi har
valt att definiera samverkan som ett gemensamt handlande för visst syfte, t.ex. utbyte av
idéer, erfarenheter eller tjänster mellan två eller flera aktörer som inte nödvändigtvis
behöver innefatta ekonomiska aspekter. För att Karlstads universitet ska kunna leva upp
till konceptet ”det moderna universitetet” vill vi med den här studien ta reda på hur villkoren hos de Värmländska SMF- företagen är.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet.
Våra frågeställningar kan sammanfattas i följande:
- Hur betraktar SMF- företag i Värmland sin samverkan med andra företag?
- Hur betraktar SMF- företag i Värmland sin samverkan med Karlstads universitet?
Efter denna teoretiska genomgång, presentation av syfte och preciserade frågeställningar så kommer vi i nästa kapitel ta upp aspekter som berör studiens metodologiska val och förfarande.
3 Metod 3.1 Design
Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes som en webbaserad enkät. Det
rör sig om en totalstudie av de företag i Värmland som är medlemmar i
Handelskammaren och som har upp till 199 anställda. Enkät används som mätinstrument
när man vill undersöka människors beteende, åsikter och känslor (Trost, 2007; Haeys,
2000). Vi valde enkät då vi ville nå ut till många företag för att kartlägga deras åsikter
och handling vad gäller samverkan. I och med det har vi fått mer extensiv information,
det vill säga mer ytlig information men från många. Hade vi valt intervju som metod hade
vi förmodligen fått ut rika beskrivningar om samverkan men inte nått ut till så många
företag.
3.2 Urval och bortfall
Vår population är medlemmar i Handelskammaren Värmland. Handelskammaren är en fri och obunden näringslivsorganisation med ca 1200 medlemsföretag i Värmlands län.
Genom Handelskammaren gör de värmländska företagen sina röster hörda hos politiker och beslutsfattare. Ett medlemskap i Handelskammaren ger företagen stöd och en möjlighet att påverka utvecklingen (Handelskammaren, 2008). Anledningen till att vi valt medlemmar i Handelskammaren som vår population är, dels för att vi bedömer att medlemmarna i Handelskammaren väl representerar företagsstrukturen i Värmland, dels av praktiska skäl. Vi har helt enkelt fått tillgång till företagens e-postadresser av Handelskammaren.
Inklusionskriterierna i studien var att företaget hade en e-postadress, hade upp till 199 anställda och var verksamt i Värmland. Vi avgränsade oss till den här storleken på företag av två anledningar, dels därför att det är projektet En ingångs målgrupp dels för att över 99,8 procent av företag i Sverige är SMF (Ekonomifakta, 2006). Vi bearbetade urvalsramen genom att till exempel ta bort kommuner och organisationer från adresslistan. I de fall där det inte fanns en e-postadress försökte vi på egen hand att ta fram dem. När de inte var tillgängliga tog vi bort företagen från adresslistan. Efter bearbetningen gick enkäten ut till 1054 företagare i Värmland, varav 321 besvarade enkäten.
För att reducera bortfallet skickades det tre dagar efter första utskicket ut en påminnelse
om undersökningen till respondenterna. Vi skickade återigen en påminnelse dagen innan
det angivna sista datumet. Vi har uppdaterat adresslistan under datainsamlingstiden
genom att ta bort inaktuella e-postadresser så att de inte behövt få påminnelserna. En del
personer har kontaktat oss angående inloggningsproblem och vi har hjälpt dem att
komma till rätta med dem. Vi hade dessutom med två frågor för att försäkra oss att
respondenterna uppfyllde inklusionskriterierna. Den första frågan rörde befattning i
företaget, då vi särskilt ville nå ut till företagsledare och den andra frågan handlade om
företagets storlek. Efter denna bearbetning av de 321 mottagna enkäterna blev ett
naturligt bortfall på 19 stycken. Den verkliga populationen blir då 1035 och antal
kvarvarande blev 302 enkäter, vilket ger ett egentligt bortfall på 71 procent. Vid webbaserade enkäter är bortfallet något högre än vid enkäter i pappersform där det ligger på cirka 50 procent (Trost, 2007). Av dem som deltog i studien är 78 kvinnor (25,8 procent) och 224 män (74,2 procent), något som visar sig vara representativt för könsfördelningen för företagare i Sverige (Ekonomifakta, 2008).
Vi fick e-post från två personer som förklarade varför de inte skulle svara på enkäten.
Anledningarna de gav var att det inte fanns tid och att det var fel tidpunkt på grund av jultid.
Vi gick som vi tidigare nämnde igenom adresslistan på förhand för att sålla bort verksamheter som inte var företag. Dock visade det sig att några verksamheter fått e- postmeddelandet trots allt. En del e-postadresser verkade gå till allmänna e-postlådor (till exempel info-mail) och därför har vi svårt att försäkra oss att meddelandet har vidarebefordrats till rätt person. Några personer meddelade oss om att de hade vidarebefordrat e-postmeddelandet men vi kan inte med säkerhet veta om den nya kontakten har fått eller svarat på enkäten. Eftersom vi fick en sammanställd adresslista från början så kan vi inte veta om adresserna hörde till företagsledaren. Detta kan ge en förklaring till en del av det egentliga bortfallet.
Det finns ett naturligt bortfall. Det gäller de som fick ett utskick men som inte tillhör vår
population. Anledningar till detta naturliga bortfall kan vara att; företaget existerar inte
längre, att personen har gått i pension, en företagare har flyttat från Sverige, ett företag är
medlem i Handelskammaren men är inte verksam i Värmland. Vi har inget internt bortfall
då enkätverktyget tillät oss att välja om frågor skulle vara obligatoriska att fylla i. Vi
valde att ha så på alla förutom på de frågor som skulle hoppas över. En del svar tillät att
hoppa över vissa frågor. Det gick inte att skicka tillbaka enkäten om man inte svarat på
alla obligatoriska frågor. Respondenterna fick ett meddelande om vilka frågor som inte
hade besvarats och fick på så sätt fullfölja enkäten.
3.3 Datainsamlingsmetod
Vi använde oss av det webbaserade enkätverktyget Query & Report. Query & Report är ett webbaserat program för att skapa frågeformulär, samla in och sammanställa data till rapporter, samt generera datatabeller för överföring till andra system. All hantering av systemet sker via en webbläsare. Frågeformuläret kan vara en personalenkät, frågor till kunder eller utgöra större undersökningar. Query & Report ska kunna användas till vilken undersökning som helst i enkätform (Query & Report, 2008). Respondenterna får via e- post en länk till en webbsida där enkäten finns och där kan de börja svara på enkäten direkt.
Enkäten utformades utifrån två aspekter. Den ena var uppsatsens syfte där vi belyser sociologiska aspekter av samverkan. Den andra var utifrån projektet En ingång. Projektet behöver mer specifik information som till exempel frågor som berör omsättning, innovation och fasta målsättningar. De frågor i enkäten som var väsentliga för uppsatsen behandlade bakgrunds information som till exempel kön, utbildning, ort och bransch, samt frågor angående arbetsbelastning, vanor och attityder till samverkan (se bilaga 1).
Enskilda företagare uppmanades att räkna sig själv som anställd när de fyllde i antal anställda i företaget, vilket medför att de hamnar i gruppen mikroföretagare.
Respondenterna hade möjlighet att lämna kommentarer angående enkäten eller andra funderingar som dykt upp.
3.4 Genomförande
Vi började med att skicka ett e-postmeddelande till samtliga i adresslistan. Där
informerade vi om undersökningens syfte och att enkäten skulle ta tio minuter att besvara
(se bilaga 2). Enkäten var tillgänglig för att besvaras under en veckas tid. Det gav
respondenterna möjlighet att fylla i den när det passade dem bäst. Under
datainsamlingsperioden har vi redigerat adresslistan utifrån mottagna e-post. Några hörde
av sig med anledningar till varför de inte svarat på enkäten. Det kunde exempelvis röra
sig om att e-postmeddelandet inte blev mottaget av företagsledaren. I vissa fall har de
själva vidarebefordrat meddelandet till rätt person eller så har vi lagt till den korrekta
adressen. Därefter påbörjade vi bearbetning av data.
3.5 Databearbetning
All databearbetning skedde i SPSS 15.0. Vi har korstabulerat de frågor som är relevanta för studiens syfte. Korstabuleringen innebär att kombinera frekvensfördelningar för att se hur många observationer man får av samtidigt förekommande värden. Detta för att se om det existerar samband mellan variabler eller inte (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003). För att kunna se i vilken omfattning våra respondenter samverkar med andra företag gjorde vi ett sammansatt mått på fråga 26 ”I vilken utsträckning samverkar företag med andra företag inom följande områden?” På de alternativ de svarat ”Inte alls”
graderades med en etta, ”Liten omfattning” graderades med två, ”Ganska stor omfattning” med tre och till sist ”Mycket stor omfattning” med fyra. Detta innebär att värdet åtta betyder att de inte samverkar alls och det maximala värdet är 32, vilket innebär att de samverkar i mycket stor omfattning. En ytterligare indelning vi har gjort är att gruppera omfattningen av samverkan i tre grupper. Värdet åtta är uteslutet eftersom det innebär att de inte samverkar alls. Grupperna indelades enligt följande; nio till sexton betyder ”Liten omfattning”, 17 till 24 betyder ”Ganska stor omfattning”, 25 till 32 betyder ”Mycket stor omfattning”.
Vi har också gjort en variabel med indelning på företagsstorlek enligt Nuteks beräkning (Mikro, små och medelstora företag).
3.6 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten står för tillförlitligheten i undersökningen. För att försäkra sig om att datainsamlingen är fri från slumpmässiga fel är det viktigt att urvalet är representativt, liksom hur, var och när undersökningen genomförts (Kvale, 1997). Har tiden, platsen eller andra eventuella störningar påverkan på respondenten? Vi antar att respondenterna har fyllt i enkäten utan att ha varit allt för påverkade av något till exempel stress, sjukdom eller dylikt. De har dessutom haft möjlighet att själva bestämma tiden för ifyllandet. Vi som har ställt frågorna har inte heller påverkat respondenterna eftersom vi inte har varit närvarande när de har fyllt i enkäten, något som stärker reliabiliteten.
Frågekonstruktionen påverkar också reliabiliteten (Hayes, 2004). För att stärka
reliabiliteten har vi konstruerat korta och koncisa frågor så att de ska vara lätta att förstå.
Det finns en nackdel med godtyckliga svarsalternativ till exempel ganska, mycket, ofta, sällan, stor och så vidare. Orden tolkas olika beroende på vem som svarar. Även om sådana ord finns bland några av våra svarsalternativ anser vi att de inte har haft så stor inverkan. Det är nämligen svårt att mäta hur mycket någon samverkar. Mäts samverkan i tid, resultat eller pengar? Det vi istället var ute efter var att få veta i vilken utsträckning företagaren upplevde att han/hon samverkar. Upplever de att de har gjort tillräckligt vad gäller samverkan eller finns det tid och rum för mer? Eftersom vi utfört en totalundersökning har vi inget slupmässigt fel i urvalet.
Validiteten står för undersökningens giltighet, alltså om man har mätt det man avser att mäta (Kvale, 1997). Vi har förkunskap om samverkan genom att vi tidigare genomfört en undersökning (B-uppsats) för projektet En ingång. Något som har gett oss en bild på hur samverkan ser ut och speciellt hur företag förhåller sig till samverkan med akademin. Det tillsammans med olika samverkansteorier har gett oss en bredare uppfattning om samverkan och samverkan med akademin. Vi anser att våra resultat har en koppling till de relevanta teorierna. Med det som bas anser vi att vi har mätt det vi avsåg att mäta.
Hög reliabilitet ger inte automatiskt hög validitet utan det är en förutsättning för hög validitet. Man kan inte säga att man mätt det man avsett att mäta (validitet) om man inte gjort det på ett tillförlitligt (reliabelt) sätt. Om reliabiliteten är låg blir således validiteten låg. Man kan dock ha hög reliabilitet utan att validiteten är hög. Mätningar kan ha utförts på ett tillförlitligt sätt men utan att mäta det man avser att mäta.
3.7 Generaliserbarhet
Generaliserbarheten handlar om att kunna dra slutsatser utifrån resultaten i undersökningen till en större population (Kvale, 1997). För att kunna generalisera måste både validiteten och reliabiliteten vara hög. Man kan inte generalisera några slutsatser av resultat som inte har framkommit på ett tillförlitligt och giltigt sätt.
Handelskammaren anser att deras medlemsföretag är representativa för SMF-företag i
Värmland med avseende på kön, företagsstorlek och bransch (Camilla Olsson,
informationsansvarig på Handelskammaren Värmland 2009-01-07). Det visade sig också att företagsfördelningen per kommun överensstämmer med hur det ser ut med företag i Värmland. Andel besvarade enkäter per kommun representerar andel företag som faktiskt finns i den kommunen. I vår studie är dock bortfallet ganska högt, vilket leder till att vi är försiktiga med att dra generella slutsatser om att resultaten skulle gälla alla SMF- företag i Värmland.
3.8 Etiska aspekter
Enligt informationsskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2002) informerade vi deltagarna om undersökningens syfte och att resultaten skulle användas som underlag i en C-uppsats och för vidareutveckling av servicefunktionen En ingång. Vidare informerade vi om att det var frivilligt att delta, samt att det var möjligt att avbryta sin medverkan. Vi bedömer att de lämnade sitt samtycke genom att besvara enkäten. I missivbrevet upplyste vi om att enkäten var webbaserad och att svaren därför blev anonyma. Det betyder att svaren inte kunde kopplas ihop med deras e-postadress. Respondenterna hade dock möjlighet att frivilligt lämna informationsuppgifter antigen om de ville delta i en utlottning av ett pris eller om de ville få information från Karlstads universitet. Vidare under undersökningens gång har vi hanterat informationen från respondenterna diskret.
Efter denna metodgenomgång kommer vi i nästa kapitel att presentera studiens resultat.
4 Resultat
En central aspekt i vår undersökning är om företagen överhuvudtaget har för vana att samverka med andra företag. Vi kan ur Tabell 1 utläsa att en majoritet av de svarande samverkar.
Tabell 1. Vana att samverka med andra företag. N= 302
Ja Nej
Procent Antal Procent Antal
Total 86,1 260 13.9 42
Kvinna 88,5 69 11,5 9
Man 85,3 191 14,7 33
Av dem som svarat nej på frågan om man har för vana att samverka med andra företag anger 30 företagare att orsaken till att de inte samverkar är att de inte har något behov eller ser några fördelar med att samverka och 27 företagare anger att det är svårt att hitta samverkanspartner. Dessa två svarsalternativ var de två främsta orsakerna till att inte samverka med andra företag. Kön verkar inte ha någon större inverkan på om man samverkar med andra företag.
Nästa tabell presenterar faktorerna utbildningsnivå och företagsstorlek och deras inverkan på samverkan företag sinsemellan. Vad gäller utbildningsnivåns påverkan på samverkan, finns det inget tydligt mönster. Storleken på företaget verkar heller inte spela någon roll om huruvida man samverkar eller inte.
Tabell 2. Utbildningsnivå och företagsstorleks inverkan på om företaget samverkar med andra företag. N= 302
Ja Nej
Procent Antal Procent Antal
Utbildningsnivå
Grundskoleutbildning 82,1 23 17,9 5
Gymnasieutbildning 79,8 79 20,2 20
Högskoleutbildning > 3 år 92,3 60 7,7 5 Högskoleutbildning < 3 år 88,8 95 11,2 12 Forskarutbildning 100,0 3 0,0 0 Företagsstorlek
Mikroföretag a 86,2 150 13,8 24
Småföretag 86,6 84 13,4 13
Medelstora företag 83,9 26 16,1 5
a Mikroföretag inkluderar även enskilda företagare.
Tabell 3 visar vart de företag som företagen samverkar med finns lokaliserade.
Tabell 3. Vart de företag som företagen samverkar med finns lokaliserade. n= 260
Procent Antal
Lokalt/regionalt 62,2 189
Nationellt 52,3 158
Norden 19,5 59
EU utom Norden 15,6 47 Övriga världen 9,3 28
Figur 1 visar antal företagare som fått respektive värde med det sammansatta måttet över samverkan.
Figur 1. Sammansattmått över vilken utsträckning företag samverkar inom diverse områden a . n= 245
a
