Sverige — gammalt patriarkat i ny förklädnad

(1)

K A R I N W I D E R B E R G

Sverige — gammalt patriarkat i ny förklädnad

Prostitution och våldtäkt är logiska uttryck för vårt samhälles patrikalt definierade och orga- niserade sexualitet. Karin Widerberg skisserar här den historiska bakgrunden till dess utveckling. Hon tar särskilt upp

de rättsliga uttrycken för den modernisering av patriarkatet som sker i dag. Med hjälp av en strukturell och en indi-

vidualpsykologisk ansats söker hon ge en förståelse av 'det erotiska kriget mellan könen

I d e n n a artikel vill j a g försöka ge en bild av de samhälleliga, rättsliga och individuella sam- m a n h a n g som kan ge en förklaring till de före- teelser (bl a prostitution och v å l d t ä k t ) som be- handlas i detta n u m m e r av tidskriften. J a g vill med a n d r a ord säga något om den o j ä m l i k a sexualitetens orsaker och verkningar och vilken roll rätten spelar häri. D e t är ett stort ä m n e och m i n presentation kan därför endast bli skissartad.

I detta jämställdhetens tidevarv är det viktigt att vi inte ser bara det vi vill se utan för- m å r bearbeta den verklighet som omger oss.

O c h till d e n n a verklighet hör att dagens Sve- rige är ett patriarkalt samhälle. D e t är fort- f a r a n d e i hög utsträckning m ä n n e n som dominerar det offentliga livet, som definierar vår världsbild och b e s t ä m m e r samhällsutvecklingen.

D e n samhälleliga och individuella m a k t e n över kvinnors liv ligger, om än inte obruten, fortfarande kvar i m ä n n e n s händer. Givetvis är det inte själva könet som innebär m a k t , utan de sociala förhållanden som är knutna till könet. Dessa förhållanden b e s t ä m m e r inte heller e n s a m m a ett samhälles utseende och funk- tionssätt. Samhällsvetare har redan för länge sedan påvisat att ett samhälles uppbyggnad och de enskildas livssituation är starkt beroende av typen av ekonomiskt system. D e t t a tror j a g också är riktigt m e n m e n a r att bilden blir ofullständig, om m a n inte även u p p m ä r k s a m - m a r den inverkan könens sociala förhållan- den har. Ett samhälles p a t r i a r k a l a bestämning måste med andra ord fastställas samtidigt m e d

dess ekonomiska bestämning. Att det hittills i ringa utsträckning skett, beror nog på att patriarkatet är så g a m m a l t . D e t h a r under så lång tid genomsyrat vår världsbild och vårt sätt att tänka att vi har svårt att föreställa oss ett icke-patriarkalt samhälle. D e t är därför kanske inte konstigt att samhällsvetare tagit den patriarkala bestämningen som m e r eller mindre given och i stället inriktar sig på m e r påtagliga förändringar. D e t är b a r a trist att detta resulterat i föreställningen att den rele- v a n t a problemställningen rörande förhållandet mellan könen endast är att fastställa det ekonomiska systemets" effekter härpå. D e t o m v ä n - da s a m m a n h a n g e t — vilken inverkan könens sociala förhållanden har på det ekonomiska systemet — problematiseras inte. Eftersom o j ä m l i k a förhållanden mellan könen hör ihop m e d så gott som samtliga nu k ä n d a ekonomiska system, måste orsakerna härtill sökas även bortom de ekonomiska förklaringarna.

O c h här tror j a g att en utgångspunkt i patriarkatet, dess orsaker och former, kan ge oss nya kunskaper. K u n s k a p e r som är n ö d v ä n d i g a även för att förstå sexualitetens sociala inne- håll och roll idag.

Förhållandet produktion — mänsklig reproduktion

Syftet m e d det något krångliga begreppet den mänskliga reproduktionens sociala relationer är att ge detta o m r å d e s a m m a teoretiska tyngd

(2)

7 som produktionen. M a n talar j u 0111 produk-

tionens sociala relationer, vilket anger att det finns förhållanden vars sociala innehåll och innebörd det är en teoretisk och historisk uppgift att fastställa. D e t s a m m a borde gälla för den mänskliga reproduktionen. D e är b å d a o m r å d e n som är grundläggande för allt sam- hällsliv. M a n måste ordna föda och g a r a n t e r a släktets fortbestånd. D e t är detta som i all- m ä n h e t avses med begreppen produktion och mänsklig reproduktion. Att m a n talar o m mänsklig reproduktion är för att det inte ska förväxlas med begreppet reproduktion som h a r en vidare innebörd g e n o m att det täcker åter- skapandet av sociala processer och samhällsliv överhuvudtaget. Produktionens organisering h a r som j a g tidigare n ä m n t väckt samhälls- vetarnas intresse m e d a n den mänskliga reproduktionens organisering l ä m n a t s i det närmaste obeaktad. D e t t a trots att alla samhällen bevis- ligen organiserar inte b a r a sin ekonomi utan även sin sexualitet g e n o m att fastställa dess tillåtna former. Att ta sexualitetens organisering som en central utgångspunkt för en för- ståelse av ett samhälles uppbyggnad och funk- tionssätt innebär att m a n b ö r j a r ställa om- v ä n d a frågor. T e x : är det möjligt att det är sexualitetens organisering som ger upphov till arbetsdelningen mellan könen, dvs att arbetsdelningen mellan könen är ett led i etablerandet av det sociala könet? Att kvinnor och m ä n tilldelas olika arbetsuppgifter innebär j u att två kategorier skapas som utesluter v a r a n d r a . D ä r m e d skapas ett ömsesidigt beroendeförhål- lande mellan könen, något som stärker hetero- sexiualiteten och gör b a r n a f ö d a n d e t till ett resultat av en mer varaktig relation mellan en m a n och en kvinna. M e d detta synsätt blir socialt kön en fråga om mer eller m i n d r e med- vetet bortträngda likheter och arbetsdelningen ett medel att skapa och upprätthålla könen som två olika kategorier.

Till s k o m v ä n d a frågor hör också hur m a n i detta perspektiv kan se på den totala produktionens organisering och alltså inte b a r a de aspekter som rör arbetsdelningen mellan könen.

V i l k e n betydelse har sexualitetens organisering och arbetsdelningen mellan könen för hela produktionens organisering? Vilket förhållan- de råder ined a n d r a ord mellan produktion och mänsklig reproduktion?

Patriarkatets orsaker och former

I n o m den kvinnoforskning som under det senaste årtiondet ägnat sig åt patriarkatets orsaker och former, h a r m a n lyft fram mäns kontroll av kvinnors b a r n a f ö d a n d e och sexualitet som grunden¹. Sexualitet och b a r n a f ö d a n d e är b å d a förhållanden som hör h e m m a inom den mänskliga reproduktionen.

Att h a barn innebär att ålderdomens för- sörjning och samhällets fortbestånd är säkrad.

M e n eftersom m a n n e n s relation till barnen inte är lika uppenbar och säker som kvinnans, måste h a n kontrollera hennes sexualitet. Först då så har skett, kan h a n vara säker på att det är hans barn hon föder, vilket innebär att barnen får en m ä n g d förpliktelser ( ä v e n ) gent- emot h o n o m . D e t t a kan anses vara en ytterst summarisk, teoretisk grund för patriarkatet.

Historiskt varierar sedan innehållet i och for- m e r n a för m ä n s kontroll av kvinnornas b a r n a - födande och sexualitet. Patriarkatet k o m m e r följaktligen till helt olika uttryck vid olika historiska tidpunkter. H u r m a n i dessa termer kan beskriva det svenska samhället under de senaste två å r h u n d r a d e n a , ska j a g strax redo- g ö r a för. Först vill j a g dock något beröra de övriga sociala förhållandena i den mänskliga reproduktionen.

Den mänskliga reproduktionens sociala relationer

Sexualitet och b a r n a f ö d a n d e är inte de enda förhållanden som bör inbegripas i begreppet mänsklig reproduktion. Omsorgsarbete och vad vi idag b e n ä m n e r hushållsarbete (laga m a t , stä-

da, tvätta m m ) bör också räknas hit. J a g föl- j e r h ä r K a r i Waerness' definition av omsorgsarbete; 'omsorgen om dem av samhällets m e d - l e m m a r som enligt a l l m ä n t accepterade sam- hällsnormer inte kan dra försorg om sig själva och därför inte kan basera sig på likvärdiga ge- och ta-förhållanden, när det gäller h j ä l p och stöd i vardagslivets m å n g a olika situatio- ner. Dessa gruppers välfärd är beroende av att någon har omsorg om a n d r a '2.

Allt det som på ett individuellt plan måste fullgöras för att m a n själv och även nästa generation ska kunna delta i produktionen,

(3)

kan sägas höra till den mänskliga reproduktionen. Vilka dessa förhållanden mer specifikt är och vilket innehåll de har, varierar historiskt.

Sexualitet, barnafödande, omsorgs- och s k hus- hållsarbete är dock förhållanden som, visserligen med högst varierande innehåll, återfinns i de flesta samhällstyper. D e kan därför sägas utgöra den mänskliga reproduktionens sociala relationer.

Patriarkatet anses, som j a g tidigare nämnt, ha sin grund i mäns kontroll av kvinnors bar- nafödande och sexualitet. G e n o m att denna kontroll får konsekvenser för de övriga sociala relationerna kan man tala om en patriarkal bestämning av hela den mänskliga reproduktionen. Härigenom blir också sexualitet och barnafödande de mest grundläggande förhål- landena. E n förståelse av den mänskliga reproduktionen måste därför ta sin utgångspunkt i dessa förhållanden. Först då vi har en teoretisk och historisk förståelse av den mänskliga reproduktionens sociala förhållanden kan vi förstå samspelet och motsättningarna produktion — mänsklig reproduktion och därmed ett samhälles struktur och funktionssätt.

Från självhushållning till lönearbete — patriarkatets förändringar

F ö r ca 200 år sedan var självhushållningen grundvalen för landets ekonomiska och sociala liv. D e n småägande bondeklassens familjetyp var samhällets grundläggande enhet. Det var en enhet som var uppbyggd runt kärnfamiljen och med obesuttna som ingick i hushållet som en typ av andra klassens familjemedlemmar.

Såväl produktionen av livsförnödenheter som den mänskliga reproduktionen ägde rum inom hushållets ramar. D e n yttersta makten över hushållets organisering och över dess enskilda m e d l e m m a r låg hos husfadern. R ä t t e n gav honom denna makt i form av det s k husbonde- väldet som innebar mannens myndighet över alla husets medlemmar, deras person och deras egendom. I våra ögon kan husfadern därför framstå som ett exempel på den verkliga patri- arken och samhällsformen som starkt patriarkal. Det sistnämnda inte minst genom att kvinnorna formellt, dvs via lagstiftning och andra regler, var helt avskurna från det offentliga livet och berövade alla möjligheter till infly-

tande över samhällsutvecklingen. Världsbilden, i vilken kyrkan och dess ideologier spelade en stor roll både som skapare och som utövare, var också starkt patriarkal. Kyrkan förkunna- de bl a att som det svagare kärilet borde hustrun kunna räkna med mannens medkänsla och hans plikt var att älska henne, hustrun skulle vara sin m a n underdånig, att m a n n e n var hust- runs huvud m m. M e n man bör vara försik- tig m e d att dra n å g r a absoluta slutsatser om vilken betydelse detta officiella och formella patriarkat hade för de enskilda individerna i deras dagliga liv. D e t fanns en tydlig arbetsdelning mellan könen, som bl a ökade m e d ekonomiskt välstånd — arbetsdelning som i princip innebar att männen ansvarade för arbetet utanför hemmet och kvinnorna för arbetet inom hemmet. M a n kan säga att kvinnorna genom förädling av de råvaror m a n n e n produ- cerade möjliggjorde en konsumtion för över- levnad (genom att färdigställa mat, kläder m m ) . M a n n e n s och kvinnans arbetskraft utgjorde varandras nödvändiga komplement.

D e t t a ömsesidiga beroende medförde, menar m a n . att könens skilda sfärer och roller i verkligheten inte innebar den hierarki som den officiella ideologin gav uttryck för. M e d en könsmässig arbetsdelning följde en könsmäs- sig auktoritetsfördelning. Kvinnans produktiva funktion i bondefamiljen och den därmed föl- j a n d e auktoriteten är viktigt att betona, då den alltså skiljer sig från den bild av kvinnan som lagarna och kyrkan gav uttryck för. Det har ofta påpekats att kvinnan i många bondebyg- der och i bondesamhället som helhet hade en långt mera självständig position än kvinnan i borgarklassen under 1800-talet.

G e n o m att produktion och mänsklig reproduktion inte var åtskilda vare sig i tid eller rum, måste en ömsesidig inverkan dem emellan fort- löpande ha skett. Plur man organiserade den mänskliga reproduktionen var beroende av hur man organiserade produktionen, och vice versa.

Barnafödande och sexualitet hörde ihop med äktenskapet till vilken även produktionen var knuten. Den patriarkala bestämningen blev därmed total. Vilken reell innebörd den hade för kvinnorna i deras dagliga liv måste ha varit olika. En sträng patriark kunde p g a produktionens och den mänskliga reproduktionens samtidiga närvaro i tid och rum innebära att

(4)

9

Skulptur av Eva Lagerheim. Foto Gunnar Smoliansky.

(5)

kvinnan inte kunde u n d k o m m a mannens kontroll i någon uppgift eller vid någon tidpunkt på dygnet. Hur pass vanlig eller ovanlig denna typ av husfader var, vet vi tyvärr inte.

Något om den officiella synen beträffande sexualitet och barnafödande bör också nämnas.

Äktenskapet var den institution där dessa två förhållanden knöts ihop. Sexualitet och barna- födande utanför äktenskapet accepterades inte vare sig för kvinnor eller för m ä n . Det rådde följaktligen i princip samma sexualmoral för de båda könen, vilket åtminstone till en del innebar ett skydd för kvinnan. D e n stränga äktenskapsmoralen resulterade i att kvinnor inte i lika hög utsträckning som idag utsattes för en press till sexuell samvaro med män och därmed inte heller riskerade att bli med barn.

Äktenskapet var inte det enda sättet för sam- hället att reglera sexualitet och barnafödande.

D e n kunskap om preventivmetoder som kvin- nor, framför allt då h ä x o r; under århundraden byggt upp, var vid denna period i det närmaste utraderad3. Behov av befolkningstillväxt, kyrkans önskan om kontroll över undersåtarnas liv och tankar, etablerandet av professioner som

t ex läkaryrket, är några av de faktorer som har nämnts som orsaker till det aktiva utrotan- det av kvinnors kunskap om och kontroll över barnafödande och sexualitet.

Det borgerliga samhället och åtskiljandet av produktionmänsklig

reproduktion

Manufakturens genombrott på 1700-talet utgjorde en av de första etapperna i upplösningen av självhushållningsekonomin. L ä n g e domine- rade en arbetsorganisation som benämndes för- lagssystemet. Detta innebar att den som ut- förde arbetet förutom sin egen arbetskraft även ägde arbetsredskapen men inte råvaran. Dess- utom skedde arbetet i hemmet. Det var fram- för allt textilproduktion som bedrevs på detta sätt. Att arbetet skedde i hemmet och tidsmäs- sigt kunde inpassas bland hushållets arbetsuppgifter samt att det krävde sådana kvalifikationer som kvinnor av tradition hade, medförde att det framför allt var kvinnors arbetskraft som togs i anspråk. Kvinnor kunde på detta sätt l ä m n a ett penningbidrag till familjens för-

sörjning. Det har hävdats att den kvinnliga arbetskraften under manufakturen spelade en långt större roll, relativt sett (dvs i förhållande till den manliga arbetskraften), än under stor- industrins begynnelse. U n d e r manufakturen utgjorde kvinnorna hälften av den totala ar- betarstammen mot endast 20 % under storin- dustrins högkonjunktur.

M a n u f a k t u r e n ersattes så småningom av industriproduktion som möjliggjorde en m e r storskal ig och vinstgivande produktion genom b l a sk maskindrift. Industriproduktionen innebar att arbetet förlades utanför hemmet. D e n innebar vidare att arbetet tidsmässigt inte längre kunde avpassas efter hushållets arbetsuppgifter. D å lönearbete i och med industrialismen blir den dominerande formen för individens försörjning resulterar detta därför i att produktion och mänsklig re produktion för första gången i historien principiellt skiljs åt.

Arbetsdelningen mellan könen under självhus- hållningen får i och med lönearbetsekonomin en naturlig fortsättning med en onaturlig inne- börd. Produktionen organiseras runt den frie lönearbetaren. Fri och obunden av sociala för- hållanden säljer han till arbetsköparen det enda

som denne är intresserad av; arbetskraften.

Arbetarens familjeförhållanden; hushållsarbete, barn, sexualitet m m, är för arbetsköparen oin- tressanta förhållanden, så länge de ej inverkar på tillgången och utnyttjandegraden av arbetskraften. I och med detta privatiseras den mänskliga reproduktionens sociala förhållan- den medan produktionens sociala förhållanden offentliggörs. Produktionen organiseras utan hänsynstagande till den mänskliga reproduktionens sociala förhållanden. Produktionen blir därmed i högre utsträckning avpassad för den manlige lönearbetaren.

Den bestämning som den mänskliga reproduktionens sociala förhållanden utövar över kvinnors liv medför att dessa inte i produktionen kan konkurrera på lika villkor med männen. Andelen kvinnor bland lönearbetarna sjönk också, som j a g tidigare nämnt, i och med industrialismen. Åtskillnaden produktion

— mänsklig reproduktion gav patriarkatets gamla former en ny innebörd samtidigt som även nya former uppstod.

Den ogifta kvinnan fick omkring mitten av 1800-talet rätt att bli myndig. D e t var främst

(6)

ekonomiska orsaker som låg b a k o m denna och övriga reformer som bl a innebar att utbild- ningsvägar och yrken öppnades för kvinnor i slutet av århundradet. D e n gifta kvinnan var dock omyndig och följaktligen i alla avseenden underställd m a k e n ä n d a till 1920. D e n m a n - liga produktionens organisering — att den inte var avpassad efter den mänskliga reproduktionens sociala förhållanden — fick dock likar- tade konsekvenser för kvinnorna oavsett om de var myndiga eller ej. Ä n d a fram till 1939 kunde arbetsköpare avskeda anställda kvinnor p g a äktenskap eller graviditet. K v i n n o r i stat- lig tjänst hade före 1925 inte rätt att behålla sina arbeten då de gifte sig. Åtskillnaden produktion — mänsklig reproduktion ger följ- aktligen de g a m l a patriarkala formerna, där- ibland den rättsliga/formella o j ä m l i k h e t e n mellan könen, m e r o m f a t t a n d e konsekvenser för kvinnors dagliga liv än de kan förmodas h a haft under självhushållningsekonomin. D e n n a åtskillnad innebär också att den mänskliga reproduktionens sociala förhållanden måste bli föremål för lagstiftning dvs om m a n vill ga- rantera befolkningens tillväxt och kompensera kvinnorna för deras h a n d i k a p p som arbetskraft och göra dem någotsånär j ä m s t ä l l d a m e d m ä n - nen. Dessa förhållanden och särskilt lagstiftningens roll häri ska j a g å t e r k o m m a till senare.

De nya könsrollerna

M e d åtskillnaden produktion — mänsklig reproduktion följde en ny könsrollsideologi.

D e n n a ideologi växte f r a m inom borgarklassen som v a r det nya samhällets mäktigaste klass, såväl ekonomiskt som ideologiskt. D e t borgerliga könsrollsmönstret poängterade skill- naden mellan könen g e n o m att hålla dem åt- skilda både i produktionslivet och i sällskaps- livet. K v i n n o r n a umgicks i h e m m e t — kaffe- repet är en utpräglat borgerlig kvinnoinstitu- tion. M ä n n e n däremot umgicks utanför h e m - met. K v i n n a n får en roll som skyddad h e m m a - fru o c h hennes uppgifter som m a k a och m o r accentueras.

D e vårdande uppgifterna spelade en väsent- lig roll i den borgerliga f a m i l j e n . Hustrun h a d e en central roll i grundläggandet av det all- m ä n n a värderingsmönster och de normer som förberedde gossebarnet för hans k o m m a n d e

plats i produktionen. S j ä l v a yrkesutbildningen kunde dock inte tillgodoses inom familjens r a m a r utan fick inhämtas av särskilda lärare, i läroverk och på universitet. P o j k a r n a s uppfostran var av yttersta vikt eftersom produktionsmedlen i princip inte ärvdes. D e var tvungna att utbildningsvägen förvärva faderns ställning för att g a r a n t e r a familjens f r a m t i d a rikedom. I barnens uppfostran fick familjen sitt naturliga c e n t r u m . K ö n e n s skilda uppgifter integrerades till en enhet och ett mål, familjens fortbestånd.

D e uppgifter som tilldelades kvinnan i det borgerliga samhället åtföljdes av ett antal idéer, vilka ideologiskt definierade hennes nya roll.

G e m e n s a m t för dessa idéer är att de å ena sidan f r a m h ä v e r kvinnans känslomässiga egenskaper, å a n d r a sidan understryker hennes in- dividualitet. K v i n n a n är inte längre underord- nad m a n n e n utan är likvärdig m e d h o n o m . M a n n e n och kvinnan representerar olika sidor av en enhet som är lika betydelsefulla. M a n - nens sfär är den officiella inom vilken det krävs intellektuell överlägsenhet. K v i n n a n s sfär är den privata, h e m m e t , inom vilken det krävs en känslans överlägsenhet. Till dessa olika sfärer hör olika egenskaper. K v i n n a n tilldelas egenskaper som kan karakteriseras som vår- d a n d e och bildande. Idén om samhällsmodern kan m a n sammanfattningsvis kalla d e n n a ideologi rörande kvinnan i det borgerliga samhäl- let. D e t var en ideologi som bl a fick betydelse för vilka yrkesområden som ansågs passande för kvinnor från de borgerliga skikten. E x e m p e l på sådana yrkesområden är sjukvård, under- visning och socialvård. G e n o m att tilldela kvin- nor vissa yrkesområden uppfyllde m a n också oförsörjda kvinnors behov att på ett socialt acceptabelt sätt f ö r t j ä n a sitt uppehälle. S a m - tidigt undvek m a n en lönepressande konkur- rens och kunde förbehålla bättre betalda pos- ter åt m ä n . G e n o m ideologin om kvinnan som samhällsmoder kunde m a n följaktligen legiti- m e r a såväl den nya roll som den gifta kvinnan ställdes inför i den borgerliga familjen som de utvidgade försörjningsmöjligheterna för den ogifta kvinnan.

Den borgerliga kärleksideologin M e d dessa idéer o m könens olika egenskaper och roller följde en viss syn på kärlek, sexuali-

(7)

tet och b a r n a f ö d a n d e . V a l e t av äktenskapspart- ner i självhushålln ingsekonomi hade i stor ut- sträckning skett utifrån en värdering av hans/

hennes arbetskraft. D e t ömsesidiga beroendet och samverkan mellan m a k a r n a i produktion och mänsklig reproduktion g j o r d e duglighet som arbetskraft till det viktigaste kriteriet vid val av äktenskapspartner. Passion, åtrå och för- älskelse var inget att bygga ett livslångt sam- arbete på och kyrkans läror v a r n a d e direkt här- för. Kärleksbegreppet så som vi känner det idag v a r inte utvecklat och m a n m e n a r att så skedde först i och med det borgerliga samhäl- lets f r a m v ä x t .

D e t är borgarklasskvinnans avsaknad av en produktiv roll och hennes hänvisning till en privatiserad specialisering inom området för den mänskliga reproduktionen som utgör grunden för utvecklandet av den m o d e r n a kär- leksföreställningen. F ö r att ordna sin försörj- ning måste borgarklasskvinnorna gifta sig. Sina framtida kvalifikationer 'som m a k a och moder kunde hon antyda genom ett behagfullt och bildat väsen. K v i n n o r tränades därför för att ge ett sådant intryck. D e fick lära sig musicera, konversera och röra sig så att de utgjorde en n j u t n i n g för öga och öra. D e t v a r dock viktigt att dessa färdigheter inte utvecklades alltför mycket för då kunde de utgöra ett hot mot m a n n e n s självskrivna överlägsenhet. K v i n n a n skulle behaga, inte briljera. Skönhet kom där- med att tillmätas en viktig roll, särskilt på den hårda äktenskapsmarknad som rådde i Sverige under senare delen av 1800-talet. Borgarklas- sens m ä n v ä n t a d e nämligen med att gifta sig tills de var relativt välbärgade, och m a n n e n s ålder för att producera arvingar spelar som be- kant ingen avgörande roll. F ö l j d e n härav blev att det fanns ett överskott s k m o g n a kvinnor, eftersom de äldre m ä n n e n ville h a unga och fertila makor. Konkurrensen bland de unga kvinnorna var stenhård. Det gällde att bli gift innan m a n blev för g a m m a l , vilket efter våra mått skedde vid en rätt tidig ålder. Allt detta bidrog till en kärleksideologi där kvinnan v a r det objekt som skulle v ä c k a m a n n e n s känslor.

D e t gällde för kvinnan att utveckla knep och färdigheter för att hålla m a n n e n s intresse le- vande, åtminstone tills äktenskapet v a r ett faktum. Sexualiteten användes som lockbete m e n tillhandahölls absolut inte förrän fisken var på

kroken. D e t var det kvinnan gav i utbyte mot försörjning ( j f r här likheten med prostitutio- n e n ) . U t a n dygd hade hon begränsat värde som äktenskapspartner.

Att kvinnan i d e n n a kärleksrelation så tyd- ligt definierades som objekt innebar att hon som sexuell varelse förväntades vara passiv och utan starka drifter och begär. Hennes kropp och lust var till för m a n n e n s behag. Eftersom sexualitet inte tillerkändes något egenvärde för kvinnan, ansågs dess främsta syfte v a r a att f r a m b r i n g a legitima arvingar. N ä r så skett betraktades det som mer eller mindre naturligt att den gifta kvinnan försökte undvika sexuell samvaro m e d m a n n e n . Sexualitet utan fort- plantningssyfte ansågs i det närmaste som omo- ralisk (primitiv och djurisk, ej i h a r m o n i m e d kvinnans dygdiga v ä s e n ) .

M a n n e n s sexualitet däremot var något annat.

H a n v a r den aktiva som tilläts h a lust och drifter. K ö n e n s skilda sexuella roller och arbetsdelningen dem emellan skapade en grund för en sexuell dubbelmoral. M ä n n e n arbetade och umgicks utanför h e m m e t s väggar. G e n o m från- varon av kvinnor kan m a n tala om ett homo- socialt mönster4. I detta manliga umgänge kunde m ä n n e n ostört utveckla uppfattningar och åsikter om kvinnors egenskaper i olika avseenden. M ä n n e n s sena giftermålsålder och den gifta borgerliga kvinnans föreskrivna sexuella olust gav m ä n n e n ett samhällsideologiskt (det var m ä n n e n som var samhället och som utfor- made ideologin) rätt till sexualitet utanför äktenskapet. D e t var arbetarklassens kvinnor som i prostitutionens former skulle tillmötesgå d e n n a sexuella efterfrågan.

D e n industriella produktionen innebar att det täta samhällets sociala mönster och nätverk revs upp, vilket drabbade arbetarklasskvinnor- na speciellt hårt. Dåliga löner och osäkra ar- betsbetingelser skapade försörjningsproblem.

D e n trista verkligheten med hårt arbete, usla bostäder, dålig hygien och hälsa medförde att m ä n n e n i stor utsträckning tog till spriten.

G e n o m lönearbete erhöll m a n n e n medel som kunde användes till att köpa reproduktiva tjänster (föda, kläder m m ) vilket g j o r d e att h a n inte längre h a d e s a m m a oundgängliga behov av en kvinna vid sin sida. Dessutom tvingades m ä n n e n ofta flytta m e d j o b b e n . F a m i l j e n , hushållet, var inte längre en lika självklar en-

(8)

13 het för ens liv och försörjning.

Allt detta bidrog till en löslig f a m i l j e f o r m inom arbetarklassen. D e t t a f r a m g å r inte minst av den stora andelen ogifta m ö d r a r i storstä- derna omkring sekelskiftet. M å n g a av dessa kvinnor tvingades tillgripa prostitution för att försörja sig och sina barn.

Samhällets syn p å sexualitet och b a r n a f ö d a n - de manifesterades i rätten. D e betraktades som naturliga delar av äktenskapet och i enlighet h ä r m e d var användning, upplysning och för- säljning av preventivmedel förbjuden ä n d a f r a m till 1938. K v i n n o r tvingades föda oväl- k o m n a barn. M o t en mindre ersättning kunde dessa barn l ä m n a s bort till änglamakerskor där barnen efter en tid i a l l m ä n h e t svalt ihjäl (där- av n a m n e t ä n g l a m a k e r s k a ) . B a r n a f ö d a n d e var principiellt en privat angelägenhet och som så- dan inte föremål för lagstiftning. Prostitution föll under lagen om lösdriveri och var som så- dan f ö r b j u d e n . Straffet bestod i varning från polisen, och om detta inte resulterade i bätt- ring kunde en tid på förbättringsanstalt kom- m a ifråga. Samtidigt m e d förbudet mot prostitutionen existerade i de större städerna det s k reglementeringssystemet. D e t t a innebar att polismyndigheterna ställt upp föreskriften att prostituerade regelbundet måste g e n o m g å lä- karkontroll för att minska spridningen av vene- riska sjukdomar. H ä r såg m a n tydligen mellan fingrarna med att prostitutionen var en för- b j u d e n företeelse. D e t är ett exempel på hur accepterad den sexuella dubbelmoralen faktiskt var, dvs av m ä n n e n . Kvinnorörelsen som var starkt engagerad i prostitutionsfrågan, f r a m - förde att ' m ä n n e n av samhällets anordningar fingo den uppfattningen att frisk vara borde tillhandahållas dem'. Först 1918 togs detta system bort och en lag infördes som påtvinga- de v a r j e kvinna och m a n som befarades h a en venerisk sjukdom att uppsöka läkare.

U n d e r de senaste femtio åren, speciellt de senaste t j u g o åren, h a r samhällets syn på sexualitet och b a r n a f ö d a n d e g e n o m g å t t stora för- ändringar. J a g ska h ä r försöka ange vari dessa bestått och deras orsaker. D e t kan vara lämp- ligt att indela de senaste 50 åren i två perio- der, 1 9 3 0 — 6 0 och tiden därefter.

Familjen i centrum — perioden 1930—60 D e n sociala misär som arbetarklassen levde i runt sekelskiftet resulterade bl a i s k sociala oroligheter (strejker m m ) och tendenser till upplösning av f a m i l j e f o r m e n . D e t t a utgjorde ett hot mot samhällets f r a m t i d a existens. D e n f r a m v ä x a n d e arbetar- och kvinnorörelsen käm- pade därför främst för att h ö j a levnadsstan- darden. På så sätt kunde såväl den enskildes som samhällets väl tillgodoses. D e besuttna in- såg att detta v a r nödvändigt för att deras lång- siktiga intressen, bibehållandet av produktion för privat vinst — s k fri företagsamhet — inte skulle hotas. Naturligtvis rådde inget uttryck- ligt samförstånd mellan dessa b å d a parter, m e n m a n kan tala om ett tyst sådant.

1920 tillerkändes kvinnan rättslig jämställd- het med m a n n e n . N å g r a hänsynstaganden till hennes reproduktiva roll togs inte. H o n blev jämställd med m a n n e n och inte tvärtom. D e - pressionen på 1930-talet m e d å t f ö l j a n d e ar- betslöshet och födelsetalens kraftigt s j u n k a n d e tendens resulterade i att familjepolitiken fick en central roll i den nya folkhemsideologin.

G e n o m olika typer av reformer och bidrag skulle m a n å t e r u p p r ä t t a f a m i l j e n och h ö j a fö- delsetalen. Dagens familjepolitik har sina grunder och sin inriktning i de reformer som kom på 1930-talet. D e t var då förlossningsvården byggdes ut och regler fastställdes om ersättning i samband m e d . b a r n a f ö d a n d e (moderskaps- h j ä l p , moderskapsunderstöd. moderskapspen- ning och m ö d r a h j ä l p ) . R ä t t till ledighet vid graviditet fick kvinnan först 1939. S a m m a år kom förbudet att avskeda kvinnorna p g a äk- tenskap eller graviditet/barnsbörd. Graviditets- ledigheten o m f a t t a d e 1939 12 veckor m e n ut- ökades 1945 till 6 m å n a d e r . Nativitetshänsyn var också en orsak till att rätten till abort blev så begränsad i 1938 års abortlag. M a n kunde då endast få abort på medicinska, h u m a n i t ä r a och eugeniska indikationer. Först 1946 lade m a n till en socialmedicinsk indikation.

Även inom kvinnorörelsen arbetade m a n för familjens återupprättande. M a n ifrågasatte inte h e m m a f r u r o l l e n eller modersrollen utan arbetade istället för att göra dessa roller lät- tare att b ä r a för arbetarkvinnorna. R e n t konkret tog sig detta uttryck i att m a n ville h ö j a den oavlönade h e m a r b e t a n d e kvinnans status

(9)

och underlätta hennes arbete. M a n ville t ex att husmodersyrket, liksom a n d r a yrken skulle ha en yrkesutbildning. Att det var kvinnan som skulle h a ansvar för h e m och barn ifrågasattes inte. F a m i l j e n och h e m m e t värnades om och någon politik för att få ut kvinnorna i produktionen fördes inte. M a n såg helst att det v a r de ogifta kvinnorna eller de gifta utan barn som förvärvsarbetade. Samtidigt v ä r n a d e m a n dock om de kvinnor som oavsett civilstånd och b a r n i n n e h a v redan hade ett förvärvsarbete. S å t ex k ä m p a d e m a n för införandet av ett mo- derskapsskydd (dvs ersättning för minskad ar- betsförtjänst i s a m b a n d med graviditet), för likalön och för kvinnliga präster samt mot diskriminerande skyddslagstiftning, nattarbets- förbud och inskränkningar i gift kvinnas för- värvsarbete.

D e idéer och reformer som här o m n ä m n t s tycktes få sina avsedda verkningar. U n d e r perioden 1 9 3 0 — 6 0 stagnerar andelen lönearbe- tande kvinnor (32 % av samtliga registrerade l ö n e a r b e t a r e ) och kvinnor gifter sig och föder barn i allt yngre åldrar.

Individen i centrum — perioden 1960—80 I b ö r j a n av 1960-talet ökar behovet av arbetskraft och m a n b ö r j a r intressera sig för en ökad rekrytering av kvinnliga lönearbetare. Att kvin- nor gifter sig och skaffar barn i yngre åldrar än t ex runt sekelskiftet gör att konflikten produktion — mänsklig reproduktion nu blir mer synlig. D e t uppstår ett krav på politiska refor- m e r som ska underlätta för kvinnorna att för- ena förvärvsarbete och vård av barn. I n o m sociologin växer sig könsrollsforskningen stark och bl a m e d d e n n a som grund utvecklas inom de politiska partierna i slutet av 1960-talet en jämställdhetsideologi och -politik. Könsrolls- läran förkunnar att kvinnor och m ä n socialise- ras in (dvs inläres) i könsroller. G e n o m att ä n d r a innehållet i könsrollerna på ett sådant sätt att uppgifterna inom produktion och mänsklig reproduktion fördelas lika mellan m ä n och kvinnor förmodas jämställdhet mellan könen kunna uppnås. Rollbegreppet antyder att de viktigaste medlen för förändring, nya roller, anses vara information, utbildning, m m . D e t gäller med a n d r a ord främst att för- ä n d r a attityderna. D e t faktum att samhället

är strukturerat utifrån en arbetsdelning mellan könen, i en manlig och i en kvinnlig arbets- m a r k n a d som inte försvinner enbart m e d för- ä n d r a d e attityder, tenderar d ä r m e d att kom- m a i bakgrunden.

I denna jämställdhetsideologi finns också en rätt stor portion liberal ideologi inbakad. Indi- viden i ett demokratiskt samhälle ska h a val- frihet, vilket bl a innebär möjlighet att utvecklas i den riktning och på det sätt hon själv vill. O j ä m s t ä l l d h e t e n mellan könen förhindrar detta. G e n o m eget lönearbete kan kvinnor bli självständiga och därmed m i n d r e beroende av och mindre u n d e r o r d n a d e m ä n . E t t delat ansvar för hem och barn skulle vidare skapa m ö j - lighet för kvinnor att frigöra krafter för kar- riär, politik m m. K v i n n o r n a skulle kunna bli självständiga individer m e d ett eget liv precis som m ä n n e n och inte b a r a leva g e n o m och för f a m i l j e n . D e n n a j ä m s t ä l l d a familjemodell byg- ger följaktligen på två självständiga personer som b å d a i lika hög utsträckning deltar i produktion och mänsklig reproduktion. D e t är en familjemodell som m a r k a n t skiljer sig från den som innebar en arbetsdelning mellan könen och ett d ä r m e d å t f ö l j a n d e beroendeförhållande, ett beroendeförhållande som var ömsesidigt i bon- d e f a m i l j e n och ensidigt (kvinnan var beroende av m a n n e n ) i b o r g a r f a m i l j e n . Sextiotalets j ä m - ställdhetsideologi kan därför sägas ställa individen och inte f a m i l j e n i centrum.

Kvinnorörelsens ideologi och politik avvek inte m a r k a n t eller pricipiellt från den etable- rade jämställdhetspolitiken förrän i slutet på

1970-talet. M a n poängterade visserligen nöd- vändigheten av samhälleliga förändringar (so- cialism) m e n i den dagliga politiken a r b e t a d e m a n för kvinnors självständighet och för j ä m - ställdhet mellan könen. P å det sexuella o m r å - det skedde under 1960-talet och i b ö r j a n av

1970-talet förändringar i samklang med d e n n a ideologi. Nya, säkrare preventivmedel avpas- sade för kvinnan utvecklas och lanseras. P- piller, spiral m m ska befria kvinnors sexualitet från kopplingen till b a r n f ö d a n d e — något som förväntas innebära att kvinnorna nu fritt och o h ä m m a t ska kunna låta sin sexualitet blomstra. Sexualitet och b a r n a f ö d a n d e blir något som kvinnorna själva får b e s t ä m m a över. I enlighet h ä r m e d förändras också praxis rörande abort, och när lagen om fri abort kom

(10)

1974 skedde därför ingen m a r k a n t ökning av antalet aborter. Sexualitetens åtskiljande från b a r n a f ö d a n d e innebar att den avdramatisera- des. Till en viss del gällde detta även förhål- landet sexualitet — kärlek. S k sexuell frigö- relse k o m m e r att stå för sexualitet utan b a n d och h ä m n i n g a r . Sexualitet utan kärlek blir inte b a r a allmänt tillåten utan betraktas också som tecken på en individs styrka och självständig- het. M a n behöver inte den trygghet, de b a n d och det beroende som kärlek innebär utan kan inrätta sitt liv helt efter egna behov. Sextio- talets nya kvinna är den självständiga och där- med starka individen. Kvinnorörelsens uppgift bestod bl a i att inedvetandegöra h e n n e om detta.

D e ideologiska och materiella förändringar som under 1960-talet skedde avseende sexualitet och b a r n a f ö d a n d e innebar följaktligen att de sociala förhållandena inom den mänskliga reproduktionen principiellt lösgjordes ifrån v a r a n d r a . D e t är alltså inte längre b a r a frågan om en åtskillnad produktion — mänsklig re- produktion, utan även en åtskillnad sinsemel- lan av de sociala förhållandena inom den mänskliga re produktionen. H ä r m e d läggs grun- den för specialisering och utbytbarhet inom den mänskliga reproduktionens område. K v i n - nan som tidigare ansvarat för helheten i den mänskliga reproduktionen finner nu att hon kan ersättas som mor ( d a g m a m m a , daghem m m ) , m a k a (hushållsteknik, livsmedelsindu- stri m m har g j o r t att hennes arbete i hemmet framställs som i det n ä r m a s t obehövligt och endast hennes lönearbete tillmäts något v ä r d e ) och kärlekspartner (den s k sexuella frigörelsen legitimerar nya sexuella kontakter och tron på den livslånga kärleken är föråld- r a d ) . D e n n a utbytbarhet gäller även m ä n n e n , åtminstone avseende rollen som kärlekspartner.

G e n o m den faktiska ojämställdheten mellan könen — något j a g strax ska å t e r k o m m a till

- får utbytbarheten dock helt olika konsekvenser för kvinnor och m ä n .

D e n n a ideologi och dessa förändringar tror j a g utgör några av de främsta orsakerna till den officiella synen på prostitutionen, pornografi m m under 1960-talet. I den s k sexuella frigörelsens tidevarv fanns ingen plats för sam- hällelig moralism. Dessutom är fri prostitution och pornografi logiskt förenliga m e d tanke-

g å n g a r n a om individens frihet. D e t står individen fritt att producera, köpa och sälja vad hon vill så länge det inte fysiskt och psykiskt skadar (och det är j u så svårt att påvisa) tredje m a n . O c h den som inte gillar prostitution och pornografi behöver ju inte ta del av den. E n logisk och enkel a r g u m e n t a t i o n .

Jämställdhetsideologin som dimridå Sedan b ö r j a n av 1960-talet har andelen löne- a r b e t a n d e kvinnor stigit relativt kontinuerligt.

1960 utgjorde de ca 32 % av alla lönearbetare (här är kort deltidsarbete, dvs mindre än 20 tim/vecka, ej i n r ä k n a t ) , 1970 ca 4 0 % , 1 9 7 5 ca 4 2 % och 1979 ca 4 4 % .5 Andelen s a m m a n - boende inte gifta och andelen barn födda utan- för äktenskapet ökade fram till mitten av 1970- talet. D e t t a och de ideologiska förändringarna avseende kvinnors självständighet och j ä m - ställdhet mellan könen skapade ett klimat där den svenska jämställdheten framställdes som ett faktum samtidigt som en aktiv jämställd- hetspolitik ytterligare skulle förbättra förhållan- dena. D e t ständiga talet om j ä m s t ä l l d h e t och alla dessa jämställdhetsåtgärder som från sam- hällets sida planerades eller var igång invag- gade oss nog i föreställningen att vi hade det förhållandevis bra (jfrt m e d a n d r a l ä n d e r ) , och att vi skulle få det ä n n u bättre genom att m a n på officiellt håll tog dessa frågor på så- dant allvar. D e n samhälleliga jämställdhets- ideologin och -arbetet kom därför delvis att fungera som en dimridå för verkligheten, åt- minstone för en tid.

Uppvaknandet — patriarkatet blir synligt igen

N ä r talet om jämställdhet i mitten på 1970- talet b ö r j a d e förlora sin politiska fräschör och k o n j u n k t u r e r n a bli dåliga, blev verkligheten också mer synlig. K v i n n o r och m ä n h a r olika typer av arbeten, det finns m e d a n d r a ord en kvinnlig och en manlig arbetsmarknad. D e n kvinnliga arbetsmarknaden domineras av arbeten som hör till den s k reproduktiva sfären

(vård, service, m m ) . K v i n n l i g a lönearbetare har lägre löner än m ä n . D e t t a plus det faktum att över hälften av alla lönearbetande kvinnor arbetar deltid gör talet om kvinnors ekonomiska självständighet ihåligt. K v i n n o r är idag

15

(11)

fortfarande i hög grad ekonomiskt beroende av m ä n . D e n ökade andelen kvinnliga lönearbe- tare h a r inte heller resulterat i det förväntade jämställt fördelade arbetet med hem och barn.

M ä n n e n h j ä l p e r fortfarande till i m i n i m a l ut- sträckning, samtidigt som det ökade välstån- det och privatiseringen paradoxalt nog tenderar att leda till ett tidsmässigt utökat arbete m e d hem och barn. Bl a innebär större boende- ytor att mer tid går åt till städning, fler och ömtåligare kläder — mer tid åt tvätt, den öka- de organiseringen av barns fritid — mer tid att slussa dem hit och dit, samhällets ökade service — mer tid för att ta del av denna (t ex besök inom m ö d r a - och b a r n a v å r d , skola, tand- läkare, läkare m m ) . K v i n n o r n a är med a n d r a ord fortfarande i hög utsträckning dubbelar- betande.

På arbetet är de underställda m ä n på en a r b e t s m a r k n a d som är inrättad för m ä n , i den bemärkelsen att arbetet e j är upplagt och orga- niserat utifrån den mänskliga reproduktionens sociala relationer. K v i n n o r tvingas därför till individuella lösningar, t ex deltid, vilket ger dem ett a n d r a klassens värde som arbetskraft i ögonen på arbetsköpare, fack och politiska partier. I h e m m e t är de underställda m ä n g e n o m ett ekonomiskt och ideologiskt beroende. N ä r så kärleken blir den viktigaste grunden för äktenskapet samtidigt som den inte för- väntas v a r a beständig utan utbytbar, blir det kvinnorna som drabbas värst. Att skaffa en ny partner och nya barn är ekonomiskt, biologiskt och ideologiskt möjligt för m ä n i 4 0 — 5 0 - å r s - åldern men knappast för kvinnor i s a m m a ålder. K ä r l e k e n som grund för äktenskapet och den ökade privatiseringen gör också ett o j ä m s t ä l l d h e t e n mellan könen, dvs dominans- och beroendeförhållanden, blir m e r dolda.

Misshandel och våldtäkt som är ojärnställdhe- tens följder, kan därför ske i h e m m e n s trygga vrår, osynligt för omvärlden.

Sexuell s k frigörelse innebär i ett ojämställt samhälle i stor utsträckning en sexualitet på m ä n n e n s villkor. M ä n har så länge bestämt och definierat kvinnors sexualitet att när den nu släpps fri är det deras föreställningar om hur kvinnans sexualitet ska vara som blir ideo- logisk dominerande. K v i n n o r förväntas idag v a r a som m ä n ; ständigt villiga och tillgäng- liga. I jämställdhetens n a m n pressas kvinnor

till sexualitet på m ä n s villkor. D e t är den faktiska ojämnställdheten som gör att kvinnor kan tvingas härtill. I detta perspektiv kan våldtäkt och våldförande, såväl i hem som på gata, idag framstå som mer naturlig och legitim. F r i prostitution och pornografi understödjer detta.

Det m a n kan köpa kan m a n också stjäla.6 Den ökade sexuella friheten innebär därför sam- tidigt en ökad ofrihet för kvinnorna. M a n får skylla sig själv om m a n är ute och p r o m e n e r a r på kvällen, går med någon h e m m m. Förut- sättningarna för d e n n a s k sexuella frigörelse vilar också tungt på kvinnors axlar. Skadeverk- ningar av p-piller och spiraler, aborter m m drabbar kvinnor och inte m ä n .

D e t är denna verklighet och inte bilden av det jämställda Sverige som kvinnorörelsen och kvinnoforskningen efter mitten av 1970-talet alltmer kommit att ha som utgångspunkt för sitt arbete. Att synligggöra misshandel, våld- täkt och prostitution är en del i detta arbete.

Svängningen mot feminism är ett välbehövligt utslag av en alltmer kritisk hållning till den s k jämställdhetsideologin. D e t j a g här tagit upp visar på mäns faktiska och ideologiska dominans, samhälleligt och individuellt, i dagens 'jämställda' Sverige. D e n n a dominans h a r en del av sina grunder i den mänskliga reproduktionens sociala förhållanden, speciellt sexualitet och b a r n a f ö d a n d e . Sverige kan därmed betecknas som ett patriarkalt samhälle. Att den patriarkala bestämningen tar a n d r a former och har ett a n n a t innehåll än i t ex självhushåll- ningssamhället får inte förleda oss att tro att den upphört. V i får inte bli offer för jämställd- hetsmyten.

M i n beskrivning av dagens och gårdagens patriarkala samhälle har hållit sig på ett strukturellt eller samhälleligt plan. Till detta plan hör även rättens former och innehåll och j a g ska i ett senare avsnitt b e h a n d l a den patriarkala rätten. M e n först vill j a g på individplanet något beröra förhållandet mellan könen. D e t är j u trots allt individer som bär upp och för- ändrar samhällets strukturer. D e t är därför viktigt att förstå hur individen återskapar patriarkatet.

Det erotiska kriget

R i t a Liljeström har i avsnittet ' S a m h ä l l e , köns- roller och sexualitet' i prostitutionsutredningen

(12)

gett en beskrivning av hur dagens manliga och kvinnliga könsidentitet lägger grunden för ett erotiskt krig mellan könen. E t t krig där prostitution, våldtäkt och misshandel ingår som yt- terlighet i 'ett naturligt kontinuum'. J a g ska här s a m m a n f a t t a hennes redogörelse och bit- vis återge den ordagrant. Framställningen byg- ger på psykoanalytisk och socialpsykologisk teoribildning.

Barnets första n ä r a mellanmänskliga relation är till modern. H o n är den som står för föda och kärlek. F ö r att bli en individ lösgör sig barnet från modern och förvärvar samtidigt sitt sociala kön. F ö r både p o j k e n och flickan innebär det en smärtsam process att modern, efterhand som barnet växer, alltmer undanhål- ler och uppställer villkor för kärlek och även ger kärlek till andra. F l i c k a n v ä n d e r sig då till fadern för att få kärlek och avfärdar till en del modern. D e t sistnämnda innebär att hon försöker staka ut gränser mellan sig själv och modern och följaktligen försvara sig mot den p r i m ä r a identifikationen. M e n hon behöver inte helt undertrycka eller ge upp sina tidigare band till m o d e r n . H o n tillfogar helt enkelt fadern till sin värld av primära relationer.

D e t t a leder till att flickan växer upp m e d större upptagenhet av både inre och yttre relationer till människor. Inlevelsen ingår som en bas i flickors primära definition av sig själva. D e ut- vecklar en lyhördhet för andras behov och för att uppleva andras känslor som sina egna. Dess- utom behöver flickor inte förneka bilden av sig själva som barn på s a m m a sätt som p o j k a r n a . D e kan därför falla tillbaka på tidigare sätt att vara utan att detta hotar deras jag. Efter- som deras första förälder var av s a m m a kön, uppfattar flickor sig som mindre differentierade än pojkar, m e r a i samklang m e d och i ett öppnare förhållande till en social omvärld.

Flickor bearbetar och upptas än av m o r - b a r n - relationen och än av m a n - k v i n n a - p r o b l e m e n . D e t vi kallar kvinnlighet kan därför sägas vara sammansatt av två k o m p o n e n t e r ; det moder- liga och det heterosexuella. D e t ena blev in- förlivat i det intensiva samspelet med modern, det a n d r a är f r a m l o c k a t av fadern i en m e r a sporadisk och känslomässigt otillfredställd relation.

F ö r pojken innebär bekännelsen till mans- könet en kompensation. M a n s k ö n e t symboli-

serar hans oberoende och avskildhet från modern. Dessutom; när han v ä l j e r att följa och att efterlikna sin far, säkrar h a n sina möjlig- heter att på lång sikt återfå sin m o r genom kärleken till en kvinna. E n klar gräns dras mellan mor och son. D ä r m e d är p o j k a r också redo att orientera sig i en i c k e - f a m i l j ä r om- värld. D e t gäller för pojken att k o m m a tillrätta m e d två kontrasterande slag av kärlek; en som gav hans primitiva känslor näring och en a n n a n som förespeglade h o n o m del i en större värld av handling, initiativ och offentliga värv. H a n s starka b a n d till modern/kvinnorna får alltmer karaktär av hinder för nya och m e r v u x n a b a n d till hans eget kön. Dessa nya svårigheter smälter s a m m a n med de tidigare besvikelser som oundvikligen hör b a r n d o m e n till. S a m - m a n t a g n a grundfäster dessa g a m l a och nya missräkningar en vuxenkänsla av att kärleken till kvinnan måste hållas på plats. D e n bör inte få inkräkta på de vitala b a n d e n m ä n emellan.

Skulptur av Eva Lagerheim.

17

(13)

M ä n definierar sig själva som mer distinkta och åtskilda. D e h a r en starkare känsla för givna gränser. M e d a n den grundläggande kvinnliga självupplevelsen är förbunden m e d relationer till a n d r a människor, så är den manliga själv- uppfattningen avskild. M ä n s psykiska värld av relationer har en tendens att vara enklare och mer stabil. Eftersom identifiering m e d moder- lighet och upptagande av m o r - b a r n - f ö r h å l l a n - det i jaget blir f ö r b j u d e n , får sönernas dispo- sition till p r i m ä r a vuxen-barn-relationer varken näring eller bekräftelse. D ä r m e d blir den m a n - liga personligheten bestämd i termer av för- nekade relationer och s a m m a n h a n g , m e d a n den kvinnliga personligheten får sin bestäm- ning via relationer till andra. K v i n n o r v ä x e r upp i medvetandet om att de hör s a m m a n m e d a n d r a människor. D e upplever sig själva och sina gränser som m e r genomträngliga och m i n d r e slutna,

D e t differentierade föräldraskapet lägger grunden för könsroller, vilka får kvinnor och m ä n att ingå asymmetriska kärleksrelationer.

Män fruktar för och dominerar över kvinnor.

D e riktar sina verksamheter utanför f a m i l j e n och avstår från primärt föräldraskap. D e orien- terar sig m o t ting, produkter och resultat i vilka de 'objektivt' kan avläsa vad de själva duger till. K v i n n o r i sin tur återskapar och för vidare den sexuella och könsmässiga ordning i vilken kvinnan är den p r i m ä r a föräldern.

D ä r m e d bidrar de till att låsa fast sina egna positioner i könens hierarki. M a n n e n s fruktan för kvinnan, har sin grund i hans avståndsta- g a n d e från den a l l t o m f a t t a n d e moderskärleken där v a r j e kvinna symboliserar modern. D e n n a fruktan ger upphov till hans behov att kontrollera kvinnan och då f r a m f ö r allt sexuellt.

Eftersom allas vår första kärlek v a r en kvinna ( m o d e r n ) kan hon lätt återkalla m a n n e n s känsla av gränslös och hjälplös passion om h a n släpper henne för nära. H o n kan hota hans värld av m a k t och kontroll. M ä n har i alla tider skyddat sig m o t kvinnor genom åtskilda institutioner; h e m l i g a sällskap, jaktlag, ordens- brödskap m m. D e n största säkerheten uppnås genom att helt utesluta kärlekens heterosexuella

möjlighet. E t t sätt att göra det är att hålla sitt 'kärleksliv' ytligt i både känslomässig och sexuell mening. E t t a n n a t är att hålla isär de fysiska begären från känslorna. H ä r utgör köpt

sexualitet (prostitution) och våldtäkt de 'naturliga' ytterlighetskonsekvenserna. D e har b å d a mer att göra med behovet att d o m i n e r a och kontrollera ä n m e d sexualitet. Sexualitet blir här b a r a medlet.

K v i n n o r n a s roll i det erotiska kriget bestäms till stor del av att de är socialt u n d e r o r d n a d e m ä n n e n . O m kvinnor konsekvent bedöms i termer av sitt utseende och sin ålder, så k o m m e r kvinnor att rikta sitt sexuella könsvärde som ett vapen mot m ä n för att få del av deras pengar, prestige och makt. K o n s t e n att retas sexuellt utvecklas i den sexuella konkurrensen, i tävlan om u p p m ä r k s a m h e t från m ä n , i för- sök att h ä v d a självkänsla, erotisk rang, popu- laritet eller ett högt marknadsvärde. N ä r kvin- nor väl lärt sig att reta m ä n sexuellt, har detta skänkt m å n g a kvinnor en sällsynt känsla av m a k t över m ä n . Men kvinnors förmåga att an- vända sina kroppar som vapen i ett erotiskt krig sker på bekostnad av deras egen sexualitet.

D e n sexuella utstrålningen blir en mask av för- ställning som ersätter genuin erotik. 'Sexig- heten' blir syntetisk. Att föra erotiskt krig g e n o m att egga sexuellt ur ett underläge inne- bär att strida utan bundsförvanter. A n d r a kvin- nor är rivaler och/eller offer som blir utslagna.

M ä n är krigsbyten. E n m i n d r e u t m a n a n d e form av självförsvar består i att kvinnor går i förbund m e d v a r a n d r a o m att b e h a n d l a m ä n som barn. D e eviga p o j k a r n a ; m a n kan skratta åt dem, skoja m e d dem, smeka och s k ä m m a bort dem, tillrättavisa dem, j a rentav t ä m j a dem i äktenskapet. D ä r m e d klär m a n av m ä n - nen deras seriösa och betydelsefulla framtoning.

D e blir m i n d r e farliga på det sättet. M a n be- höver inte ta dem på allvar. K v i n n o r n a visar inte detta öppet för m ä n n e n , att de e n s a m m a bär på ett tungt ansvar, att de löser svåra problem och fattar viktiga beslut.

M y c k e t mer skulle här kunna sägas om den sociala könsidentitetens innehåll. M e n j a g hop- pas att detta räcker för att åtminstone antyda det s a m m a n h a n g som finns mellan samhällets ideologi och strukturering efter kön, arbetsdelning och könsroller i f a m i l j e n och barnets tillägnelse av socialt kön. Allt detta kan i sin tur förklara det samhälleliga och individuella sexuella mönster där misshandel, prostitution och våldtäkt utgör e x t r e m a konsekvenser av en o j ä m s t ä l l d relation mellan könen.

(14)

19

Den patriarkala rätten

Allmänt om lagstiftning, dess former och orsaker

D e a l l m ä n t och principer som kan sägas utgöra h ö r n s t e n a r n a i vår rätt idag fick sin egentliga genomslagskraft som grundval för rättens uppbyggnad i och med det borgerliga samhällets f r a m v ä x t . D e t statiska och hierarkiska feodala samhället fick ge vika för 'det d y n a m i s k a och j ä m l i k a borgerliga samhället'. T r a d i t i o n e n s betydelse för samhällets organisering ersattes m e d expansionens möjligheter. D e t var den fria in- dividen, dvs fri från stånds-, klass- och köns- tillhörighetens inskränkningar, som skulle ga- r a n t e r a d e n n a expansion. På det rättsliga pla- net innebar d e n n a utveckling att de inskrivna skillnaderna avseende rättigheter och skyldig- heter mellan stånd, klasser och kön togs bort.

R ä t t e n i det borgerliga samhället får istället en abstrakt och universell karaktär genom att den endast känner personer och ting. Dessa kan sägas v a r a rättens grundelement. F ö r h å l l a n d e t mellan olika personer och mellan personer och ting uttrycks på s a m m a abstrakta sätt i ägande- och avtalsprinciperna. Dessa två förhållanden täcker och legitimerar det borgerliga samhäl- lets specifika form för produktion, produktion för ackumulation av privat kapital. D e anses därför utgöra de grunder enligt vilka rätten är strukturerad. All lagstiftning måste följakt- ligen utgå ifrån och vara förenlig m e d dessa principer. D e t j a g h ä r tagit upp om rättens former gäller som principer. Att det inte var något som samtidigt och absolut genomsyrade alla de livsområden rätten reglerar, f r a m g å r speciellt klart då m a n tar kvinnans rättsliga ställning i betraktande. D e t tog förhållandevis lång tid innan kvinnan tillerkändes formell likhet med m a n n e n . I n n a n dess var den rättsliga individen, 'det abstrakta rättssubjektet', köns- bestämt och inte ett helt fritt och abstrakt indi- vidbegrepp. T r o t s formell likhet mellan könen har det abstrakta rättssubjektet ä n d a fram till 1970-talet i princip haft m a n n e n s situation och villkor som norm. D e t har varit kvinnan som jämställts med m a n n e n och inte tvärtom. O r - saken till det abstrakta rättssubjektets m a n l i g a innebörd ligger givetvis inte b a r a i rättsformen i sig utan i en ekonomisk politik som utifrån

en uppfattning om könens skilda roller orga- niserat samhället och dess utveckling.

D e n privata äganderätten till produktionsmedlen och produktionens syfte att f r a m b r i n g a privat vinst b e s t ä m m e r inte b a r a lagstiftningens former utan även dess innehåll och omfatt- ning. Oavsett de m e r eller mindre direkta och uppenbara politiska, ekonomiska och ideologiska orsakerna b a k o m v a r j e lag, är lagstiftningen ytterst förorsakad av olika gruppers mer kortsiktiga intressen av att försöka förbättra sina positioner samt statens m e r långsiktiga uppgift att g a r a n t e r a människosläktets och den rådande produktionsordningens f r a m t i d a existens. S å är t ex stora delar av reformlag- stiftningen på arbetsrättens o m r å d e ett uttryck för arbetarrörelsens strävan att stärka arbets- tagarens position i det arbetsavtal mellan fria individer som p g a den privata äganderätten till produktionsmedlen i realiteten ger arbets- köparen makten. D å äganderätts- och avtalsprinciperna är rättens grundläggande förhål- landen måste dock denna lagstiftning vara förenlig h ä r m e d , vilket ger den en kompensa- torisk karaktär och till en del även förklarar dess omfattning. Allt eftersom produktionen församhälleligas — allt fler människor är in- dragna i och beroende av en produktion vars kontroll ligger samlad i allt färre h ä n d e r — ökar omfattningen av den lagstiftning som h a r sin grund i statens uppgift att g a r a n t e r a sam- hällets stabilitet och framtida existens. E n stor del av lagstiftningen rörande ekonomi, m i l j ö - vård, b a r n a f ö d a n d e m m kan ses som exempel på detta. Att lagstiftningen blir så o m f a t t a n d e beror på att den måste vara förenlig med rät- tens grundläggande former. M a n kan m e d a n d r a ord inte a t t a c k e r a grunderna för miss- förhållandena, dvs äganderätten till produktionsmedlen och mervärdeproduktionen. Istäl- let tvingas m a n a n v ä n d a sig av lagstiftning för att försöka styra utvecklingen. M e d h j ä l p av lagar lappas de nya sprickor i välfärden, som den kapitalistiska produktionen ständigt ger upphov till. R ä t t e n är därför under den ut- vecklade kapitalismen ett enda stort lappverk.

Att m a n a n v ä n d e r sig av s k positiva styrningsmedel, typ bidrag, är med a n d r a ord i a l l m ä n - het strukturellt bestämt av upprätthållandet av avtals- och äganderättsprinciperna och ytterst av mervärdeproduktionen. J ä m s t ä l l d h e t s b i d r a -

(15)

get till arbetsköpare som anställer kvinnor i arbeten som domineras av m ä n , är ett exempel på ett positivt styrningsmedel då m a n inte kan angripa avtalsprincipen. M a n kan ju inte tvinga arbetsköparen att anställa kvinnor eller att låta arbetsförmedlingen sköta anställningen av arbetskraft. Lokaliseringsbidraget till före- tag som etablerar sig i glesbygder är ett a n n a t exempel, främst på att äganderättsprincipen och därmed rätten att b e s t ä m m a var m a n pla- c e r a r sitt företag, inte har k u n n a t angripas.

G e n o m positiva styrningsmedel uppnår m a n även ett viktigt ideologiskt resultat. Bidrag m m . är reformer. S j ä l v a termen har fått en positiv klang som anger dess ideologiska betydelse. Bidrag ( r e f o r m e r ) är något m a n ska vara tacksam för. Att t ex bidragen också h a r den funktionen att de individualiserar lönekampen har påtalats av K u r t S j ö s t r ö m i hans böcker rörande socialpolitiken under kapitalismen. Ar- betare i s a m m a typ av arbete h a r helt olika reella inkomster beroende på om de h a r ett eller flera barn, ' h e m m a f r u ' , villa, m m. D ä r - med försvåras en gemensam k a m p och kanske är det ett av syftena m e d skatte- och bidrags- systemet. E f f e k t e n blir i alla fall att människor delas upp i olika grupper som får motsatta intressen, t ex villaägare mot lägenhetsboende.

F ö r u t o m att kvinnorna ingår i dessa grupper, delas de också upp i ytterligare två grupper som ständigt spelas ut m o t v a r a n d r a ; förvärvsarbe- tande och de som utför oavlönat h e m a r b e t e . D e n o m f a t t a n d e lagstiftningen under den ut- vecklade kapitalismen k ä n n e t e c k n a s förutom av användningen av positiva styrmedel också av r a m - och sekundärlagstiftning. D e t t a inne- b ä r att alltfler lagar endast anger en allmän r a m som ger uttryck för ett politiskt mål. S j ä l - v a innehållet i lagen får myndigheter på lägre nivåer besluta om. D ä r m e d ges större utrymme för lokala, i a l l m ä n h e t ekonomiska hänsynsta- ganden. D e n sekundära lagstiftningen tillkom- m e r för att g a r a n t e r a att det inte blir allför stora variationer.

Rättens patriarkala bestämning R ä t t e n s patriarkala karaktär kan sägas uppstå dels ur dess uppbyggnad runt produktionen och dels ur dess sätt att reglera förhållandena inom den mänskliga reproduktionen, då främst

sexualitet och b a r n a f ö d a n d e . O f t a , m e n inte alltid, bestäms den rättsliga regleringen av den mänskliga reproduktionens sociala relationer av produktionens rättsliga reglering. V a d detta konkret innebär ska j a g här försöka redogöra för.

Perioden fram till 1960 —• den formella likhetens tidevarv

Att den enskilde m a n n e n s formella dominans över kvinnan var något oerhört starkt och seg- livat f r a m g å r av att den gifta kvinnan var omyndig ä n d a fram till 1920. D e t t a trots att den liberala ideologins läror förkunnade individens frihet m m. M a n m e n a r att d e t t a feodala, odemokratiska och oliberala förhållande kunde leva kvar därför att det inte på ett m a r - kant sätt stred mot den materiella utvecklingen och därför inte var oförenligt m e d någon spe- ciell klass' intressen. T v ä r t o m tycks det i princip h a tilltalat m ä n i samtliga klasser. U n d e r

Skulptur av Eva Lagerheim.

Foto Gunnar Smoliansky.

(16)

21 c a sextio år rådde därför det absurda förhål-

landet att kvinnan v a r myndig så länge hon var ogift m e n blev omyndig då hon gifte sig.

D e n gifta kvinnans omyndighet innebar m a n - nens totala kontroll av kvinnan. D e t v a r m a n - nen som bestämde om hon fick utbilda sig, lönearbeta m m , och det var h a n som hade rätt att b e s t ä m m a såväl över hennes egen som familjens inkomst och ekonomi. O c h givetvis över barnen.

D å kvinnan på 1920-talet blev i det när- maste rättsligt jämställd med m a n n e n , innebar detta inte att konflikten för kvinnor att förena lönearbete m e d vård av barn (produktion — mänsklig reproduktion) hade blivit föremål för lagstiftning. D e t var följaktligen frågan om en j ä m s t ä l l d h e t på m a n n e n s villkor. D e n köns- neutrala formella likheten innebar därför att kvinnors situation, speciellt deras bestämning av det reproduktiva området, osynliggjordes.

K v i n n a n kunde endast utnyttja sina nyvunna rättigheter på villkor att hon var som en m a n , f r a m f ö r allt i ett viktigt avseende; i sitt för- hållande till barn. B a r n a f ö d a n d e och vård av barn var en privat angelägenhet. I realiteten kunde förstås kvinnan, även om hon fann sig i de manliga villkoren, diskrimineras p g a sin latenta roll som m a k a och m o r . N ä r m a n i slutet på 1800-talet b ö r j a r diskutera den för- värvsarbetande kvinnans behov av lagstadgat skydd såväl i vissa typer av arbeten och ar- betstider som i s a m b a n d m e d b a r n a f ö d a n d e

— s k skyddslagstiftning — är det dock inte enbart m e d kvinnans bästa för ögonen.

S k skyddslagstiftning

Fabrikssystemet medförde att arbetsförhållan- d e n a blev mer ö p p n a för inblick än vad som varit fallet under m a n u f a k t u r e n . D å arbetet skedde i h e m m e t h a d e överansträngning, nattarbete och hygienska förhållanden l ä m n a t s relativt obeaktade. N u då arbetet skedde i fabrik var det svårare att blunda för missförhållan- den. Dessutom medförde produktionens m e k a - nisering nya problem som t ex olycksfall. Dessa förhållanden ledde i slutet på 1800-talet till en diskussion om skyddslagstiftning för fram- för allt kvinnor o c h barn. K v i n n o r n a , som inte hade m ö j l i g h e t att utöva något verkligt in- flytande över lagstiftningen, h a d e skäl att

m ö t a skyddslagstiftningen med största miss- tänksamhet. Att m ä n n e n h a d e ett intresse av att 'skydda' den a r b e t a n d e kvinnan berodde säkert inte enbart på o m t a n k e . K o n k u r r e n s e n om arbete och uppfattningen att kvinnor pres- sade ned lönerna, kunde göra det frestande att tillgripa skyddslagstiftning för att begränsa den kvinnliga arbetskraften. 1900 kom en lag som f ö r b j ö d kvinnorna att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. S a m m a lag fastslog ock- så att kvinna som fått barn inte fick användas till industriellt arbete under fyra veckor efter barnsbörd. H ä r m e d påtvingades industriarbe- terskorna en graviditetsledighet, som berövade dem deras arbetsförtjänst utan att ge dem någon ersättning. D e t är förståeligt om denna lag inte möttes av odelat gillande från arbetar- klassens kvinnor. 1912 utökades graviditets- ledigheten till sex veckor, 'därest icke genom läkarintyg styrkes, att hon utan m e n för sig eller b a r n e t tidigare kan b ö r j a arbetet'. F o r t - f a r a n d e utgick ingen ersättning för d e n n a på- tvingade ledighet.

1909 antogs en lag om nattarbetsförbud för kvinnor. D e t t a förbud möttes av starkt ogil- lande från kvinnorörelserna i Sverige (såväl borgerlig som p r o l e t ä r ) . Anledningen härtill var att lagen endast 'skyddade' kvinnorna från de bäst avlönade arbetena. D e som d r a b b a - des speciellt hårt var de kvinnliga typogra- ferna och bokbindarna, som i a l l m ä n h e t h a d e s a m m a lön som m ä n n e n . Sjuksköterskor, söm- merskor, hjälphustrur m e d flera skyddades där- emot inte från n a t t a r b e t e g e n o m denna lag.

D e sistnämnda yrkeskategorierna var dessutom i mycket större utsträckning i behov av lagstiftning än de förstnämnda, då arbeterskorna där i a l l m ä n h e t v a r oorganiserade och saknade arbetsavtal. G e n o m att nattarbetsförbudet endast gällde industrier eller företag m e d mer än 10 anställda kvinnor, u n d k o m dessutom syatel- j é e r n a lagen, trots att det var just i de m i n d r e syateljéerna som nattarbetet florerade och de lägsta lönerna utbetalades. Kvinnoorganisatio- nerna f r a m f ö r d e dessa synpunkter och h ä v d a d e att nattarbete var skadligt både för kvinnor och män samt att det inte var bevisat att det var m e r skadligt för kvinnan än för m a n n e n . E f f e k - terna av lagen blev precis som m a n v ä n t a t . Antalet kvinnliga typografer och antalet kvin- nor vid ett flertal industrier t ex textil- och