Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier
Magnus Bergström och Torbjörn Carlström
”Att möta klienter på fritiden”
En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av att arbeta och leva i en
liten kommun
”Meeting Clients in the Spare Time”
A qualitative study of social workers' experiences of working and
living in a small municipality
Examensarbete 15 hp
Socionomprogrammet
Termin: VT 2019
Handledare: Marie Nordfeldt Examinerande lärare: Mona Sundh
Sammanfattning
Titel: ”Att möta klienter på fritiden”- En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av att arbeta och leva i en liten kommun.
Författare: Magnus Bergström och Torbjörn Carlström
Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning i en mindre kommun upplever och hanterar möten med klienter i sin privata roll i samhället kopplat till deras yrkesroll. Den metod vi använde oss av var kvalitativ metod och empirin samlades in genom intervjuer.
Vår data kopplades till systemteori och rollteori. Vår analys och resultat visade att socialsekreterarna var påverkade av mötet med klienter även om de själva uppgav att de inte var påverkade och att mötena hanterades på olika sätt utifrån situation och plats. Detta utifrån resultatet som uppvisade att socialsekreterarna har många liknande, men även skilda upplevelser och hantering av dessa. Studien visade även att det fanns både fördelar och nackdelar med att bo i en liten kommun. En fördel kunde bland annat vara närheten till andra organisationer, som i sin tur underlättade samarbete. En nackdel kunde vara den risk som fanns för att möta klienter som ville diskutera sin situation utanför den professionella sfären. Utifrån resultatet visade det sig även att en del av socialsekreterarna kunde ha svårt att inte vara professionella på sin fritid, utan anpassade sina privata liv efter sitt yrke.
Nyckelord: Socialt arbete, liten kommun, myndighetsutövning, privat, professionell.
Title: ”Meeting Clients in the Spare Time”- A qualitative study of social workers' experiences of working and living in a small municipality
Authors: Magnus Bergström and Torbjörn Carlström
The purpose of the study was to investigate how social secretaries working with government agencies in a smaller municipality experience and manage meetings with clients in their private role in society linked to their professional role. The method we used was a qualitative method and the empiricism was collected through interviews. Our data was linked to systems theory and role theory. Our analysis and results showed that the social secretaries were affected by the meeting with clients, although they themselves stated that they were not affected and that the meetings were handled in different ways based on situation and location. This is based on the results that showed that the social secretaries have many similar, but also different experiences and management of these. The study also showed that there were both advantages and disadvantages to living in a small municipality. One advantage could be the proximity to other organizations, which in turn facilitated collaboration. One disadvantage could be the risk of meeting clients who wanted to discuss their situation outside the professional sphere. Based on the results, it was also found that some of the Social Secretaries could find it difficult not to be professional in their spare time, but to adapt their private lives to their profession.
Key words: Social work, small municipality, social authority, private, professional
Förord
Vi vill tacka alla våra informanter som togs sig tid i späckade scheman för att låta oss få ta del av deras upplevelser och berättelser. Vi vill även tacka vår handledare Marie Nordfeldt för ett trevligt samarbete och all konstruktiv hjälp med vår uppsats. Vi tar gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar.
Magnus Bergström och Torbjörn Carlström Karlstads universitet, Karlstad 190610
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Centrala begrepp ... 2
2. Tidigare forskning ... 4
2.1 Relationer ... 4
2.2 I en mindre kontext ... 5
2.3 Dokumentation som avstånd ... 6
3. Teoretisk referensram ... 8
3.1 Systemteori ... 8
3.2 Rollteori ... 9
3.3 Sammanfattning av teori ... 10
4. Metod ... 11
4.1 Forskningsansats ... 11
4.2 Val av metod ... 11
4.3 Urvalsförfarandet ... 13
4.4 Analys och bearbetning av data ... 14
4.5 Metodologisk medvetenhet ... 15
4.6 Etiska överväganden ... 16
5. Resultat ... 18
5.1 Påverkan/oroskänslor: ... 18
5.1.1 Undvikande ... 18
5.1.2 Det sociala ... 18
5.1.3 Utsatthet ... 19
5.2 Möten: ... 19
5.2.1 Initiera ... 19
5.2.2 Trygghet ... 20
5.2.3 Distans ... 20
5.3 Privat/professionell: ... 21
5.3.1 Engagemang ... 21
5.3.2 Gränser ... 21
5.3.3 Roller ... 22
5.4 Värderingar: ... 22
5.4.1 Fördelar ... 22
5.4.2 Nackdelar ... 23
6. Analys ... 24
6.1 I systemet ... 24
6.2 I rollen ... 25
6.3 Påverkan och relationer ... 26
7. Diskussion ... 27
7.1 Sammanfattning av resultat och analys ... 27
7.2 Resultat- och analysdiskussion ... 27
7.2.1 Påverkan/oroskänslor ... 27
7.2.2 Möten ... 28
7.2.3 Privat/Professionell ... 28
7.2.4 Värderingar ... 28
7.3 Avslutande reflektioner ... 29
7.4 Metoddiskussion: ... 29
7.5 Slutsats och förslag på vidare forskning ... 32
Referenslista:... 33
Bilaga 1: Information om studien ... 36
Bilaga 2: Intervjuguide ... 37
1
1. Inledning
Att bo i en mindre kommun innebär ofta en närhet i avstånd, både strukturellt och mellanmänskligt. Vår förförståelse är att detta kan göra det svårt för en socialsekreterare i en mindre kommun att inte komma i kontakt med klienter utanför den professionella sfären. Enligt Green (2010) är det inte ovanligt för socialarbetare och klient att mötas i samma affär och där se varandra i en annan kontext. Socialsekreteraren översätter det verkliga livet med sin profession som utgångspunkt, även om socialsekreterarens personliga förförståelse är en del av helheten i sammanhanget (Kesthely & Ozolins 2012). Detta påvisar att socialsekreterarens utrymme att skilja på det privata och professionella är begränsat i en mindre kommun eftersom närheten gör professionen närmare det privata, vilket kan både försvåra och underlätta arbetet.
Tillit är viktigt inom sociala relationer eftersom sampelet mellan parterna bygger på en tillit gällande den andra partens beteende och det sätt som den andre förväntas förhålla sig till (Barbalet 2008). Men om relationerna förändras beroende på i vilken kontext människor träffas, kan det då vara säkert att den förväntande tilliten existerar? Detta är något som socialsekreterare i mindre kommuner måste ta ställning och förhålla sig till. Den påverkan som en socialsekreterare med myndighetsutövning kan ha på en medmänniska, påverkar troligen mötet på något sätt. I vissa fall kanske klienten inte har den tillit som förväntas, i andra fall kanske socialsekreteraren inte har den tilliten.
Enligt Pugh (2006) har samhället en syn på hur en socialsekreterare bör uppföra sig och vilka normer som bör följas. I en mindre kommun kan tillgången till affärer och olika mötesplatser påverka hur befolkningen ser på en socialsekreterare, detta genom att tolka dennes förehavanden och prata med bekanta om vad socialsekreteraren har gjort eller sagt. Även en socialsekreterares relationer kan påverka hur samhället ser på denne oavsett vem socialsekreteraren umgås med. Det kan finnas begränsade möjligheter i föreningsliv, vilket kan innebära att en socialsekreterare och en klient sitter i samma styrelse.
Vår förförståelse är att det i mindre kommuner är vanligt att möten människor mellan sker på olika plan och platser där roller byts och det privata och professionella i vissa fall är sammanlänkade. Det är intressant att undersöka hur socialsekreterare upplever mötet med klienterna utanför den professionella sfären.
En av anledningarna till detta är att det kan påverka våra framtida val som socionomer. En annan anledning är att enligt vår förförståelse så är närheten i en mindre kommun en faktor som har stor påverkan på den som både arbetar och lever i kommunen och det kan i sin tur påverka det sociala arbetet.
2 1.1 Problemformulering
På en begränsad geografisk plats kommer socialsekreterare och klienter oundvikligen att mötas i en kontext utanför den professionella sfär som är deras vanliga mötesplats. Det kan vara i vardagliga sysslor som att handla, i sociala sammanhang genom gemensamma bekanta eller offentliga miljöer som skola eller föreningar. Hur upplever socialsekreterare dessa möten? Upplever de dessa möten som ett problem eller som en möjlighet och kan det vara svårt att veta var gränsen går mellan privatliv och professionalism? Kan dessa möten vara ett problem för opartiskheten i myndighetsutövningen? Kan socialsekreterarens kännedom om klienten och vice versa påverka de beslut och bedömningar som myndigheten gör?
Enligt Pugh (2006) kan det vara svårt att vara objektiv när det finns kunskap kring klienten utifrån närheten i en liten kommun. Ett problem som skulle kunna uppstå i en mindre kommun är i de fall där det finns risk för hot/våld mot socialsekretare.
Enligt Jernberg (2018) finns önskemål om anonymitet från företrädare för socialtjänsten gällande utredningar. I en mindre kommun finns det enligt oss även en närhet där både socialarbetare och klient antagligen rör sig på samma sociala arenor, vilket kan göra anonymiteten mer begränsad och därmed kan möten vara problematiska för en socialsekreterare, då man inte kanske känner sig privat utan studerad av sina klienter.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning i en mindre kommun, upplever och hanterar möten med klienter i sin privata roll i samhället kopplat till deras yrkesroll. Detta utifrån att det är troligare med möten mellan klient och professionella i en mindre kommun på grund av den begränsade geografiska ytan och utifrån de sociala relationer som dessa rör sig och befinner sig i.
Frågeställningar:
Hur upplever socialsekreterare i en mindre kommun det är att möta klienter utanför sin professionella sfär?
Hur hanterar socialsekreterare möten med klienter utanför den professionella sfären?
1.3 Centrala begrepp Myndighetsutövning
Edvardsson och Westerhäll (2017) beskriver myndighetsutövning som ett medel gällande makt gentemot medborgarna, vilket kan påverka medborgaren positivt eller negativt beroende på vad beslutet gäller och blir.
3 Kommunstorlek
Enligt SKL:s kommungruppsindelning från 2017 så tillhör kommunen i vår studie gruppen landsbygdskommun med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten (Sveriges kommuner och landsting 2017).
4
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt så beskrivs tidigare forskning gällande de problem eller de möjligheter avseende de som arbetar i mindre kommuner eller orter med socialt arbete. Avsnittet är uppdelat utefter var artikel/avhandling för sig och refererar enbart dessa utan egna åsikter eller reflektioner. Litteraturen söktes upp genom att använda sökord så som yrkesroll, rural, socialarbetare/socionom, klient och privat/professionell. Utifrån dessa och andra sökord fann vi tidigare forskning som var peer reviewed genom sökningar på Karlstads universitets i databaserna one search och swepub.
2.1 Relationer
Syftet med Sjögrens (2018) avhandling är att undersöka hur socialsekreterare med myndighetsutövning beskriver relationen till klienter och relationens relevans för arbetet med klienter, samt hur detta kan användas inom professionen. Metoden är kvalitativ där empirin kommer från intervjuer som kopplas till teori.
I Sjögrens (2018) avhandling beskrivs att relationerna mellan socialsekreterare och klienter inte alltid är bra när det gäller myndighetsutövning inom socialtjänsten. Sjögren (2018) säger att relationen mellan myndighetsperson och klient är viktig och att det gäller att vara professionell i sin socialsekreteraroll. Det är svårast att hitta balansen mellan stöd och kontroll i mötet med klienten. Den balansen är viktig för att nå bästa möjliga resultat och hjälpa klienten på bästa möjliga sätt. Att arbeta som myndighetsutövare vid någon myndighet är inte alltid den bästa grogrunden för en god relation med klienter.
Relationen ses som ett mycket viktigt redskap mellan socialsekreterare och klient.
De socionomer som intervjuats i avhandlingen sätter stort värde på att relationen är bra. De menar att en god relation är det som behövs för att skapa en förändring hos klienten som är bestående. Att det kan variera mellan olika fall är självklart, men relationen är viktig att anpassa för att passa just den specifika klienten. Desto mer erfarenhet, desto bättre lär socialsekreteraren sig detta för att nå ett så gott resultat som möjligt (Sjögren 2018).
Sjögren (2018) beskriver att det är socialsekreteraren som är den viktigaste i relationsbyggandet med klienten, inte socialtjänsten: ”Socialsekreteraren ser sig själv som det huvudsakliga verktyget i sitt arbete och det är via relationen som professionella bedömningar kan göras” (Sjögren 2018, s. 233). Hos många socionomer ses relationens roll i bedömningar som mer viktig än standardiserade och evidensbaserade metoder (Sjögren 2018).
Avhandlingen beskriver att relationen har två gränser, den inre och den yttre. Den inre är kopplad till den enskilde medarbetaren som socionom och människa medan den yttre kopplas till yrkesrollen inom socialtjänsten som socionom. För att hålla isär dessa relationsroller måste en helhetssyn finnas för att kunna vara professionell. Man har som socialsekreterare en yrkesroll, som socionom en profession. (Sjögren 2018)
5 2.2 I en mindre kontext
Syftet med Brownlee, Halverson och Chassies (2015) kvalitativa studie är att undersöka hur socialarbetare kan bibehålla sin professionella identitet i ett samhälle där de både arbetar och lever. Brownlee et al. (2015) beskriver i sin studie om hur det är att arbeta i en mindre kommun eller ort som socialsekreterare, ett arbete som medför att man har ögonen på sig från övriga samhällsmedborgare.
Detta innebär att det förväntas mer av socialsekreteraren än bara tjänsteutövning, utan också ett engagemang i samhället. Det kan leda till att socialsekreteraren är synlig både privat och professionellt. Detta bidrar i sin tur till överlappande relationer, vilket innebär att olika roller går in i varandras sfärer. Det kan leda till stress hos socialsekreteraren när det gäller att hålla isär sina roller i yrket och det privata. Studien undersöker förstahandsupplevelser av ett tvärsnitt av socialsekreterare i mer än ett dussin samhällen i nordvästra Ontario och norra Manitoba, Kanada. Deltagarnas svar ger en inblick i hur landsbygdssocionomer behåller sin professionella identitet när de arbetar med de unika krav som gäller på landsbygden. Återkommande teman från Brownlee et als. (2015) intervjuer tyder på att dessa socionomer skapar sina egna informella beslutsprocesser för att ta itu med överlappande roller, samhällsskvaller och personlig isolering. Resultaten ger större förståelse för den sociala påfrestningen och verkligheten i arbetet i små och avlägsna samhällen.
Brownlee et al. (2015) beskriver hur det är att vara uppvuxen i ett litet samhälle och då spelar förförståelsen en viss roll vad gäller de klienter denne kommer i kontakt med. Det kunde vara att klienter avböjde hjälp eller undvek tjänstepersonen för att de kände till dennes bakgrund. En av informanterna hade flyttat till orten för att arbeta och var inte uppväxt där. Hen kände då att det var lättare att klara av arbetet då det inte fanns någon förutfattad mening och möjlighet att vara anonym i samhället.
Brownlee et al. (2015) menar att de dubbla roller en socialsekreterare kan uppleva i en mindre ort kan skapa relationer som kan ge etiska följder. Att ge hjälp till närstående eller människor man känner gör att rollerna, den privata och den professionella, går ihop och kan vara svår att hantera på ett bra sätt.
Undersökningen visade att socialsekreterarna ständigt rörde sig mellan de två rollerna. Överlappning var oundvikligt på den lilla orten och att det kunde skapa stress och osäkerhet. Deltagarna beskrev att de medvetet vägde in de risker och framgångar som kunde förekomma i deras beslutsfattande och tog mycket hjälp av handledning gällande ärendet.
Greens (2010) litteraturstudie beskriver att arbete på landsbygden eller i ett litet samhälle kan påverka socialsekreteraren på många olika sätt. En vanlig uppfattning är att den som bor på landet eller i en mindre ort lever ett lugnare liv men att samhället är mer fördomsfullt och har mindre tolerans. Att generalisera detta är fel då det inte gäller alla mindre samhällen. Något som kan påverka socialsekreteraren när denne bor och verkar i samma samhälle kan vara svårigheter med privatlivet. Det kan vara att socialsekreteraren träffar klienter i privata sammanhang som i affärer där klienten vill diskutera sitt ärende eller om socialsekreterarens barn får ett utbrott på en allmän plats och detta ses av klienter.
En ofrivillig uppmärksamhet drabbar socialsekreteraren.
6
Att röra sig i samma kontext som klienten eller bekanta/anhöriga till klienter, kan påverka socialsekreteraren. Då socialsekreteraren arbetar och lever på samma ort som klienterna är det troligt att denne och klienten möts på ett privat plan. Det kan vara att barnen har gemensamma aktiviteter eller att socialsekreterare och klienter träffar varandra vid aktiviteter. Det kan vara svårt att ha en förkunskap om klienter, särskilt när det gäller våld. I dessa situationer är det viktigt att veta vilken roll socialsekreteraren ska tillämpa. I små samhällen är det troligt att vänner och bekanta kan ge kunskap om klienter och det måste man hantera. Hos socialsekreterare som arbetar i mindre samhällen finns det ofta en rädsla att deras familj eller de själva ska råka ut för våld eller hot (Green 2010).
Syftet med Pughs (2006) litteraturstudie är att undersöka fördelar och nackdelar med att arbeta som socialsekreterare på landsbygden. De flesta socialarbetare som arbetar på landsbygden där de även lever har dubbla roller på grund av att de råkar möta klienter in andra sammanhang än det professionella, men även för att socialarbetarna går utanför yrkesrollen för att hjälpa klienterna. Detta visar sig bland annat genom vikarier som upptäcker att klienter ringer efter kontorstid och förväntar sig hjälp.
Pugh (2006) beskriver att det är vanligt på landsbygden och i mindre samhällen att klienter känner till socialarbetaren, dennes partner och ibland även dennes bil.
Detta innebär att det är svårt för socialarbetaren att vara anonym i vad denne än gör i samhället, vilket ökar risken för att skvaller och rykten. Däremot är det inte ovanligt att socialarbetare och klienter rör sig inom samma kontext vilket både kan försvåra och underlätta arbetet för socialarbetaren. Pugh (2006) behandlar svårigheten för socialarbetaren i att vara objektiv när det finns en bakgrundshistoria eller förförståelse kring klienten, vilket kan försvåra arbetet.
Något som, enligt Pugh (2006), kan vara viktigt för socialarbetare i mindre kommuner, är personlig trovärdighet och att socialarbetaren har ett bra rykte i området, vilket ökar effektiviteten. Slutsatsen är att även om det finns negativa aspekter med att arbeta på landsbygden, som till exempel att få möjligheter till andra tjänster, så finns det även många positiva aspekter som till exempel variation i arbetet (Pugh 2006).
2.3 Dokumentation som avstånd
I Falkenström och Hjerpes (2017) kvalitativa studie intervjuas socialsekretare med syfte att undersöka hur dokumentation påverkar deras känslor i förhållande till deras arbete. Falkenstöm och Hjerpe (2017) beskriver att socialsekreterarens dokumentation kan upplevas som en kontroll av klienten. Detta gör att det blir ett ökat avstånd till klienten eftersom socialsekreteraren känner att handlingsutrymmet minskar. Avståndet blir inte bara större utan kontakten med klienterna påverkas till det sämre enligt socialsekreterarna vilket kan vara en av anledningarna till att socialsekreterare byter yrke för att få mer autonomi och mindre kontroll av arbetet. Genom en standardiserad dokumentation kan mötet med klienterna bli av en enklare karaktär och kan medverka till att socialsekreteraren känner sig mer säker och lugn i mötet med klienten.
7
Dokumentationen som socialsekreteraren utför innebär att en distans skapas till klienten och ger möjlighet till reflektion kring ärendet.
2.4 Sammanfattning tidigare forskning
Tidigare forskning har visat att de flesta ser det som problematiskt för socialsekreterare hålla isär sin privata och professionella roll i en mindre kommun. Det har i vissa fall påverkat både klienten och socialsekreteraren. Det som framstår som mest positivt är att man har en stor förståelse hur det lilla samhället fungerar. Det negativa är förutfattade meningar, hos både klienten och socialsekreteraren. Detta kan påverka klientens vilja att söka hjälp samt vilken sorts hjälp socialsekreteraren till slut beslutar om. Det finns även en stress över att behöva ge negativa besked till klienterna. Verktyg som dokumentation kan göra att ett avstånd skapas till klienten, och i den mindre kommunen är det vanligt att socialsekreterare och klient möts i samhället.
8
3. Teoretisk referensram
Enligt Payne (2015) är teori något som kan förklara fenomen utifrån erkända vetenskapliga förlopp. Det finns även olika typer av teorier som i vissa fall enbart gäller tänkande och är separerade från praktiken, men det finns även teorier som är praktikteorier vilket innebär att teorierna är direkt kopplade till hur de ska användas för ett praktiskt syfte (Payne 2015). Teorins syfte är enligt Engdahl och Larsson (2011) till för att kunna förklara empirin och möjligheten att kunna säga något om generaliserbarheten. Det som ofta utmärker sig med samhällsvetenskapliga teorier är att dessa inte är lika detaljerade i sitt utförande som naturvetenskapens eftersom människans beteende kan komma att ändras närsomhelst, även i samband med studier (Engdahl och Larsson 2011).
Vår studie utgår från teorierna systemteori och rollteori och kommer att förklaras mer ingående nedan. Vi valde dessa teorier utifrån att socialsekreterare är en del av en helhet där vi kommer att utgå från delarna för att försöka förklara en större kontext. Enligt Öquist (2018) måste delarna ha möjlighet att kopplas samman för att kunna nå sin slutpunkt. Vår studie innebar att finna kopplingarna mellan delar i det insamlade datamaterialet för att finna svar på våra frågor. Rollteorin, ansåg vi, kompletterar systemteorin eftersom socialsekreterare har olika roller beroende på situation och sin roll i olika sociala kontexter. Vi ansåg att dessa två teorier var en bra grund när det gäller att analysera socialsekreterares upplevelser av att arbeta och leva i en liten kommun eftersom de är en del av ett system och har olika roller. Vår förhoppning var att den teoretiska ram vi valt kommer hjälpa oss att koda, tolka och förstå informanternas upplevelser samt hur de själva beskriver sin del i den sociala kontext de verkar i.
3.1 Systemteori
I systemteori ses världen som helhet och denna helhet är större än delarna (Öquist 2018). Med andra ord innebär detta att delarna inte har stor betydelse innan de tillsammans bildar en helhet, som genom delarna skapar ett system med en tyngre innebörd i sin helhet (Öquist 2018). Inom systemteorin finns tankar om att det mesta inom samhället består av system och som på olika nivåer interagerar och kopplas till varandra (Engdahl & Larsson 2011). De olika delarna i systemet kan inte bli en helhet utan kopplingar till varandra och kopplingarna kan vara på olika nivåer, ibland på samma nivå och ibland på olika nivåer (Engdahl & Larsson 2011). Enligt Payne (2015) förhåller sig mikrosystem till individen medan mesosystem behandlar kopplingarna mellan individerna. Makrosystemet förklarar enligt Payne (2015), hur de hör samman i en kontext. Beroende på vad som undersöks regleras systemen för att nivån ska ligga rätt, vilket även framförs som kritik när det gäller systemteori eftersom det kan vara svårt att lägga rätt nivå på det man undersöker (Payne (2015).
9
Enligt Healy (2005) kan man inte förstå delen utan att sätta den i en kontext och att transaktioner/överföringar mellan individ och samhälle behövs för att kunna få en individ i ett socialt sammanhang. Även Payne (2015) beskriver detta men med andra termer, hur ett system behöver inflöde/energi för att möjlighet för förändring inom systemet. Payne (2015) beskriver även utflöde som innebär det omvända, att systemet påverkar omgivningen.
Även kommunikation är ett system som påverkar och skapar en dynamik beroende på vilket sätt kommunikationen ter sig (Michailakis & Schirmer 2017).
I en kommunikation mellan två individer, två system, är det svårt att veta i förväg hur kommunikationen kommer utveckla sig och därför kan det vara svårt för systemen att förutse åt vilken riktning kommunikationen kommer röra sig (Michailakis & Schirmer 2017). Detta gäller även under mer triviala och begränsade samtal eftersom det ena systemet kan vara, som det uppfattas, defekt (Michailakis & Schirmer 2017).
Det finns olika modeller över systemteori och hur den kan visualiseras. Ett exempel på detta är hur Rothery (2008) använder cirkeln som illustration för att visa människans kontext i samhället och till sig själv. I litteraturen gällande systemteori framgår det vilka modeller som än används finns det kopplingar från individperspektiv ut i makroperspektivet eller tvärtom. Vi tänker att även om det ofta förekommer framställningar om nivåskillnader så inbegriper systemteorin även kopplingar på samma nivå, som individ-individ eller myndighet-myndighet.
Beroende på hur man utgår från nivåerna så kan även individ-individ ha nivåskillnader om man ser till individuella olikheter (Payne 2015).
Nedan följer en förklaring av rollteori. Vi ser en koppling mellan systemteori och rollteori genom att socialsekreterare har olika roller, beroende på vilken situation eller system de befinner sig i.
3.2 Rollteori
Vår tanke med rollteori är att socialarbetaren har, som alla andra människor, flera olika roller. Genom sin yrkesroll har socialsekreterarna en professionell roll som kan påverka klienterna på ett sätt som klienterna finner positivt eller negativt.
Därför är rollteori intressant att koppla till vårt insamlade datamaterial för att undersöka om rollen upplevs ha betydelse för våra informanter. Människan kan klara av förändringar på olika sätt genom att inrätta rollen efter situationen eftersom rollen är kopplad till olika förväntningar i sociala sammanhang (Payne 2015). Rollen kan anpassas för att styra ett samspel eller möte på ett sätt att detta blir fördelaktigt för den som spelar en roll (Payne 2015). Den eller de roller en individ har är skapade av den bekräftelse individen önskar, samt omgivningens krav och förhoppningar (Olofsson & Sjöström 1993). Enligt Olofsson och
10
Sjöström (1993) har så gott som alla flera olika roller som tillgångar att använda sig av utifrån yrke, hemma och i olika situationer i fritidslivet.
Något som är viktigt när någon spelar en roll är att få med omgivningen i rollens sanningshalt, att den roll som spelas är den som ska vara verklig för omgivningen (Goffman 2014). Det kan även vara komplicerat när någon blir påkommen genom att denne inte är i sin naturliga roll och en av vad Goffman (2014) kallar inkräktare upptäcker detta. I kombination med att människan visar delar av sina roller samtidigt som andra delar göms blir det många moment att hålla ordning på om personen ska var i rätt roll vid rätt tillfälle (Payne 2015). Roller kan ibland vara beroende av att omständigheter förändras och anpassas efter situationen (Goffman 2014). Goffman (2014) beskriver främre och bakre regioner (fritt översatt frontstage och backstage) där de främre regionerna innefattar hur en människa agerar i samspelet med eller runt andra människor. I de bakre regionerna finns de verktyg och hjälpmedel för att hantera den främre regionen och där människan kan få vara i fred utan andras blickar på sig (Goffman 2014).
Ett exempel från den kontext vår studie berör skulle kunna vara att socialsekreterare och klient möts i ett socialt sammanhang och klienten har en bestämmande/beslutande attityd gentemot socialsekreteraren som i vanliga fall är den som tar beslut gällande klienten. Men, i denna kontext är socialarbetaren mer begränsad bland annat på grund av sekretess vilket innebär att socialsekreteraren inte kan yttra all sin kunskap. Utifrån detta fall skulle båda inblandade ändrat sina vanliga roller.
Goffman (2014) beskriver i ett exempel hur sköterskor står vid en patients säng och pratar med patienten och samtidigt ser över det allmänna hälsotillståndet, vilket inte uppfattas av patienter eller anhöriga som annat än ett kort samtal och ett eventuellt bevis på sköterskans ineffektivitet. Detta kan ses som ett exempel på att en yrkesmänniska kan uppfattas vara i en privat roll fast det professionella är aktivt.
3.3 Sammanfattning av teori
Systemteori och rollteori beskriver hur människan fungerar i samhället utifrån interaktion med andra människor men även genom de olika roller som människor blir tilldelade eller tar till sig. Det finns olika nivåer i samhället och för individen att röra sig i, till och från och som samverkar på olika sätt. I vår studie kommer vi utgå från att den del av helheten som socialsekreteraren tillhör utifrån sin yrkesroll är öppen och därmed ta intryck från andra delar. Vi kommer att utgå från att socialsekreteraren är ett mikrosystem och utifrån det koppla socialsekreteraren till omgivningen genom mesosystem och därefter helheten genom makrosystemet.
Socialsekreterarens roller i olika kontexter kan kopplas till systemen och vad det finns för in- och utflöde i det system som socialsekreteraren befinner sig.
11
4. Metod
I detta metodavsnitt beskriver vi hur studien genomfördes, hur vi samlade in vår empiri och därefter analyserade denna.
4.1 Forskningsansats
Vi utgick från en induktiv ansats eftersom empirin var baserad på upplevelser och dessa tolkades och prövades mot teori (Ahrne & Svensson 2011). Enligt May (2011) är det viktigt att inledningsvis visa att fakta är åtskilt forskarens tolkningar.
Därefter behövdes en teori för att kunna förklara det som framkommit i resultatet.
Vi analyserade vårt insamlade material och ställde det mot teori och tidigare forskning. Det perspektiv vi utgick från var det interpretativistiska perspektivet (Bryman 2011). Det innebär tolkning och förståelse och har sitt ursprung i hermeneutiken och forskaren utgår från hur informanten själv beskriver sina upplevelser (Gerring 2012). I vår studie undersökte vi upplevelser och hanteringen av dessa eftersom vi ville veta hur socialsekreterare själva ansåg att deras liv påverkades av den kontext de lever och verkar i. Det var deras förståelse över sin egen tillvaro som låg till grund för tolkningen. Vi ansåg att denna ansats var passande för vår studie utifrån vår önskan om att förstå människors subjektiva beskrivningar och upplevelser över deras privata och professionella vardag. Den hermeneutiska cirkeln kan med sin del – helhet, vilket innebär att helheten inte kan förklaras utan delen och tvärtom kopplas till systemteori och rollteori. Detta för att kunna visa samband hur olika delar i systemteorin och rollteorin, var för sig och tillsammans bildade en helhet utifrån socialsekreterarnas upplevelser. Vi använde den hermeneutiska cirkeln som grund gällande bearbetningen av vår data genom att liknande upplevelser hos olika socialsekreterare tillsammans bildade en helhet. Mer om detta i 4.4 Analys och bearbetning av data.
Ontologi rör, enligt Engdahl och Larsson (2011) världen och samhället, hur dessa är utformade. Det ontologiska ställningstagandet gör människan till någon som inte bara är ett offer för omständigheterna, utan tar del i det som händer (Eliasson- Lappalainen & Szebehely 2008). Detta var något vi tog hänsyn till vid analysen eftersom synen att socialsekreterarna kunde påverka sin situation gjorde att vi utgick från att de inte bara var passiva deltagare vid klientmöten.
4.2 Val av metod
Vi valde en kvalitativ metod för vår studie. Anledningen till detta var att vi var intresserade av upplevelserna hos informanterna vilket vi ansåg framkom tydligare i en intervjusituation än genom exempelvis enkäter. Även om möjligheten till mer data genom enkäter fanns, så ansåg vi att det som var relevant för oss var beskrivningar och upplevelser, som bättre framkom i en intervjusituation. Vi ansåg att möjligheten till en djupare inblick i informanternas upplevelse hade gått förlorad genom att använda kvantitativ metod.
12
Den kvantitativa metoden innebär ofta att något mäts genom exempelvis frågeformulär och används ofta inom samhällsvetenskapen när forskaren vill veta omfattningen av något (Tufte 2011). Detta var en metod som vi inte ansåg ge oss möjlighet att kunna få svar på socialsekreterares upplevelser.
Den kvalitativa forskningen är ofta som tidigare nämnts induktiv, vilket innebär att en teori formas efter resultatet och empirin som ligger till grund, samlas bland annat in genom intervjuer eller observationer (Bryman 2011). Skillnaderna mellan den kvalitativa och kvantitativa metoden är många, där bland annat den kvalitativa försöker svara på varför och är ofta mindre i omfattning än kvantitativa (Svenning 1999). Forskare inom den kvalitativa metoden är intresserade av vad som uttrycks och hur det uttrycks, samt att det även är viktigt vad informanten upplever och forskarens tolkning av detta (Bryman 2011). Orden är viktiga inom den kvalitativa forskningen, inte omfattningen av det insamlade materialet (Tufte 2011).
Insamlandet av våra data gjordes genom sex stycken intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade (se bilaga 2). Detta innebar att vi hade en uppsättning generella frågor där följdfrågor ställdes där vi ansåg att svaret på den tidigare frågan var intressant för vår studie eller att vi ville ha en djupare inblick (Bryman 2011). Vi utgick från en intervjuguide som var uppdelad i fyra kategorier, Bakgrundsfrågor, Egna erfarenheter om frågeställningen, Tankar om frågeställningen och Egen åsikt om frågeställningen. Ibland gick vi vidare i intervjun där svaret uppfattades som uttömt eller redan besvarat (Kvale & Brinkmann 2014). Intervjun är ett vardagligt samtal, fast i en professionell och mer strukturerad kontext, även om det är viktigt att förstå att intervjuare och informant inte är likställda eftersom det är intervjuaren som har kontrollen över samtalet (Kvale & Brinkmann 2014). En risk i intervjusituationen är den så kallade intervjuareffekten, vilket innebär att informanten blir påverkad av intervjuaren på grund av olika orsaker som till exempel etnicitet eller social bakgrund genom att exempelvis intervjua en politiskt oliktänkande person om politik (Bryman 2011). Enligt Bryman (2011) finns det inte något mönster från tidigare studier att intervjuaren påverkar informanten, men att informanten kan försöka ställa sig i bättre dager inför den som intervjuar.
Enkätfrågor kan undvika risken med detta eftersom den som samlar in datan inte är närvarande (Bryman 2011). I vårt fall, med våra informanter ansåg vi att intervjuareffekten inte borde haft stor betydelse eftersom vi som socionomstudenter intervjuade socialsekreterare och därmed hade en liknande grundförutsättning.
Det var även viktigt att ta hänsyn till informanternas beroende, vilket innebär att informanten kan bli påverkad av ting eller människor i anslutning till intervjun (Thurén 2013). Inget material såsom bilder och dylikt användes eller andra personer med liknande upplevelser var närvarande vid intervjutillfället och därigenom skapade ett beroende (Thurén 2013).
13
Intervjuerna spelades in, vilket informanterna blev informerade om i informationsbrevet för att sedan transkriberas. En viss risk finns vid inspelning, att informanten inte känner sig bekväm i situationen (Bryman 2011). Det var ingen av informanterna som motsatte sig inspelning.
4.3 Urvalsförfarandet
Målgruppen för studien var socialsekreterare som arbetade och levde i samma kommun, som befolkningsmässigt tillhör kategorin mindre kommun. Storleken på kommunen valdes utifrån tillgänglighet samt att den var en landsbygdskommun med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten. Utöver dessa grundläggande krav valde vi att söka informanter som hade barn/barnbarn för att på så sätt kunna innefatta en större del av samhället som till exempel fritids/skola.
Socialsekreterarna skulle även ha myndighetsutövning för att därmed ha en beslutande påverkan på människor i sin kommun vilket enligt vår förförståelse kunde ha en större inverkan gällande relationen mellan socialsekreterare och klient. Ett önskemål, men inte ett krav, var en viss erfarenhet för socialsekreteraren. Detta för att denne då haft möjlighet att uppleva hur det kan vara att arbeta och leva i en liten kommun.
Vi valde att intervjua socialsekreterare i samma kommun på grund av att förutsättningarna skulle vara samma utifrån befolkningsmängd och storlek. Vi fann målgruppen genom att ta kontakt med verksamhetschefen för den aktuella kommunen. Därefter kontaktade vi socialsekreterare genom ett målinriktat urval, vi ville att urvalet skulle motsvara forskningsfrågan (Bryman 2011). Ett informationsbrev skickades till de som valde att tacka ja till förfrågan och dessa fick därefter komma med förslag gällande önskemål för en passande tid för intervjun. Samtliga intervjuer genomfördes på respektive socialsekreterares arbetsrum förutom vid en intervju där vi var hemma hos socialsekreteraren. Vår erfarenhet var att platserna fungerade väl för intervjuerna utifrån att socialsekreteraren skulle ha möjlighet att vara i en trygg och bekväm miljö för denne. Enligt Bryman (2011) är det viktigt att det inte finns mycket yttre påverkan och distraktion vilket antagligen undviks genom en igenkännbar miljö.
Intervjuerna varade mellan 20 minuter till 45 minuter, där intervjuerna blev kortare för varje tillfälle. Anledningen till detta var förmodligen att vi blev mer bekväma i intervjupositionen samt att vi blev mer erfarna efter varje intervju och kunde var mer följsamma i frågor och svar. Genusperspektivet togs i beaktande genom att vi diskuterade sinsemellan om genus var relevant för vår studie, men möjligheten till en jämn könsfördelning i den valda kommunen fanns inte.
I de sista intervjuerna började informationsmättnad infinna sig, då svar började upprepas från tidigare intervjuer. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är det viktigt att rätt mängd intervjuer utförs utifrån det forskaren undersöker. Vi ansåg att den mängd intervjuer som genomfördes var tillräckligt för vår studie eftersom
14
intervjuerna i många fall gav liknande svar även om det framkom nya svar i viss utsträckning.
4.4 Analys och bearbetning av data
Intervjuerna spelades in genom två separata inspelningsmedier för att undvika att intervjun av olika anledningar inte blev inspelad. Efter intervjuerna transkriberades inspelningarna. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) finns inga objektiva transkriberingar (eller utskrifter som Kvale och Brinkmann benämner dem), utan när talet överförs till skriven text försvinner objektiviteten och blir en konstruktion. Kvale och Brinkmann (2014) diskuterar även hur exakt en transkribering bör vara där syftet med studien kan vara avgörande. Våra transkriberingar hade som utgångspunkt att vara korrekta utan att exakt allt som till exempel andning, hosta eller tankepaus transkriberades. Det fanns flera fördelar med inspelning och transkribering. Enligt Bryman (2011) stärker det analysen och underlättar för den som forskar att få med allt som sagts under samtalet. En annan fördel är att materialet kan granskas om det råder oklarhet om forskarens värderingar (Bryman 2011).
Den analys vi utgick från var kvalitativ innehållsanalys. Analysformen innebär att forskaren söker efter olika teman i materialet, som är dolda (Bryman 2011). När intervjuerna genomförts och transkriberats delade vi in materialet i, vad Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) benämner, domäner. Domäner innebär att forskaren kan behöva dela upp en fråga eftersom den kan röra olika områden inom till exempel upplevelser (Danielson 2012). I vårt fall var dessa Erfarenhet och Reflektioner utifrån att dessa var grunden till upplevelserna i våra intervjuer.
Därefter följde kodning av dessa genom att vi läste igenom dem ett antal gånger och sökte mönster som vi färgkodade. Dessa olika färgkoder blev de fyra huvudkategorierna Påverkan/oroskänslor, Möten, Privat/Professionell och Värderingar. Det är viktigt att ta hänsyn till kontexten när forskaren kodar texten och respekterar textens ursprung, att sätta texten i sitt sammanhang (Lundman &
Hällgren-Graneheim 2017). Enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) kan det vara problematiskt gällande kategorier i samband med upplevelser eftersom dessa kan ha ett tätt samband och därigenom vara aktuella för flera olika kategorier. Vår förhoppning var att valet av kategorier var tillräckligt unika i jämförelse med varandra för att detta inte skulle vara ett problem avseende analysen. En tydligare förklaring av kategorierna följer. Huvudkategorin Påverkan/oroskänslor gällde de upplevelser informanten kopplade till att dennes liv påverkades positivt eller negativt genom en situation som hade en direkt koppling till dennes arbete. Huvudkategorin Möten gällde upplevelsen om ett möte eller undvikande av möte med en klient eller annan individ kopplat till informantens arbete. Huvudkategorin Privat/professionell gällde upplevelsen eller reflektion av dilemmat när informanten skulle skilja på sitt privata och professionella jag. Huvudkategorin Värderingar gällde de faktorer som
15
informanterna ansåg vara positiva/negativa med att arbeta i samma kommun som de bor i.
Nedan följer ett exempel på analysen av våra insamlade data utifrån Lundman och Hällgren-Graneheim (2017), se tabell 1:
Tabell 1. Exempel på analys av intervjumaterial.
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Under-
kategori
Kategori
…det har hänt att jag har någon aktuell och så ser jag att den är jättefull på stan, då tänker jag att gud vad tråkigt det måste jag prata med honom om sen.
Ser någon full på stan, tråkigt, det måste vi prata om sen.
Professionell i privat sfär.
Engagemang Privat/
professionell
Kodningen analyserades efter teorin och tidigare forskning. Detta angreppssätt passade väl ihop med hermeneutiken eftersom den kvalitativa innehållsanalysen är väl lämpad för att ge utrymme för tolkning (Lundman & Hällgren-Graneheim 2017).
4.5 Metodologisk medvetenhet
Validitet och reliabilitet är begrepp som är vanliga inom forskningen, men det finns vissa svårigheter med att använda dessa inom kvalitativ forskning och det har diskuterats om dess relevans utifrån kvalitativ metod (Bryman 2011). Som grund kan man utgå från dessa begrepp även i kvalitativ forskning, men exempelvis kan det vara svårt med god reliabilitet utifrån begreppet som sådant eftersom en kvalitativ studie är, som nämnt ovan, svår att återskapa för att testa reliabiliteten (Tufte 2011). Däremot finns det andra begrepp för att kvalitetssäkra studien. Exempel på begrepp vi använde oss av var tillförlitlighet och transparens.
Tillförlitligheten består av olika delar där trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera ingår. Trovärdigheten kan bekräftas genom att forskaren följer de regler som finns gällande forskning samt att resultaten bekräftas av informanterna (Bryman 2011). Anledningen till detta är att kontrollera att forskaren har uppfattat informanten på rätt sätt. Ett sätt att utföra detta är enligt Jacobsson (2008), informantvalidering vilket innebär att informanten får läsa igenom resultatet från studien. Risker med informantvalidering kan vara att informanten vill ta bort eller censurera i efterhand, att informanten inte vill kritisera forskaren eller att informanten inte
16
förstår vad forskaren skrivit eftersom det är vanligt att forskaren skriver med kollegor i åtanke (Bryman 2011). I vår studie tog vi tagit hänsyn till dessa regler gällande forskning som beskrivits ovan. Informanterna erbjöds att läsa det färdiga arbetet, men om någon önskade läsa sin del tidigare fanns möjlighet för den/dem.
Ingen ville läsa sitt material innan, men några av informanterna önskade läsa det färdiga materialet.
Överförbarheten innebär möjligheten att kunna föra över resultaten till en annan miljö eller situation (Wallergren & Henricson 2012). Bryman (2011) beskriver även när det gäller kvalitativa studier att det ofta handlar om en studie av något specifikt som går på djupet i en viss kontext. Som tidigare nämnt kan detta vara svårt i vår studie eftersom vi utgick från en kommun och därmed kan resultaten vara svåra att överföra även om själva studien kan användas utifrån syfte, frågeställning, metod och analys.
Pålitligheten som del av tillförlitlighet har som syfte att kunna bedöma en studie genom att forskaren gör allt material tillgängligt för att andra forskare ska kunna granska detta (Bryman 2011). Denna metod är dock inte vanligt eftersom den innebär ett stort projekt för de inblandade. Vår studie opponerades på av andra som utfört liknande studier och kritiskt granskade vårt material, bland annat för att öka pålitligheten. Pålitligheten ansåg vi även bli stärkt av att vi bad om förtydligande och ställde följdfrågor vid behov. Eftersom informanterna beskrev sina tankar och upplevelser och det faktum att de deltog i studien på grund av att de både arbetar och lever i samma kommun fanns ingen orsak att misstro den kunskap de hade gällande området, vilket även det stärkte pålitligheten.
Möjligheten att styrka och konfirmera innebär enligt Bryman (2011) att forskaren inte ska låta exempelvis värderingar ha inflytande gällande genomförandet av slutsatserna i studien. Detta innebär att det ska vara uppenbart att forskaren har utfört studien utifrån god tro (Bryman 2011). Genom denna metoddel var vår förhoppning att vi agerade så objektivt som möjligt och motiverat vårt agerande i olika scenarier.
Genom transparens är det möjligt att som läsare förstå hur studien är utförd utifrån bland annat urval och på vilket sätt analysen genomförts (Gerring 2012). Vi ansåg att vår transparens var god eftersom en förklaring finns för alla delar av studien samt hur dessa utfördes.
4.6 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) skriver om fyra punkter som man behöver vara medveten om när man forskar. De fyra punkterna är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet samt integritet. För att kunna kontrollera resultat i forskning så behöver det finnas en möjlighet för andra forskare eller opponenter att de kan ta del av materialet.
17
Detta innebär att forskare inte till fullo kan lova de inblandade personerna i forskningen anonymitet och det är viktigt att förmedla detta till dem. Forskaren bör beskriva för de inblandade vad som gjorts för att förhindra eller minimera risken för att känsliga uppgifter sprids. Det är viktigt att förklara vad som gäller om uppgifterna delas eller används av andra. Vi fokuserade på de två sistnämnda, anonymitet och integritet.
Anonymitet: Detta innebär att allt som gör att det går att spåra vem som svarat, ska anonymiseras så att det i praktiken blir omöjligt att spåra svaren till en bestämd person. Nackdelar är att det i praktiken kan vara omöjligt att kontrollera forskarens uppgifter och att hela grupper kan pekas ut och diskrimineras när forskningsresultaten publiceras. Det positiva är att ingen individ kan pekas ut.
Integritet: I Helsingforsdeklarationen från 2013 förkunnas att forskare ska göra sitt yttersta för att skydda inblandade personer i sina studier. Den personliga integriteten och rätten till insyn i personernas privatliv ska skyddas.
Every precaution must be taken to protect the privacy of th reserch subjects and the
confidentiality of their personal information and to minimize the impact of the study on their physical, mental and social integrity. Vetenskapsrådet (2017)
Denna kodex ska genomsyra forskning som utförs och har blivit en praxis att följa när det gäller etiska problem eller dilemman. Dock står inte denna praxis eller deklaration över svensk lag utan kan brytas upp om domstol så beslutar, både på svensk och på europeisk nivå.
De etiska dilemman vi diskuterade innan intervjuerna var om några frågor kunde vara känsliga för informanten. Exempelvis frågor om dennes familj i anslutning till yrkesrollen, frågor om hot och våld och reaktioner i samband med detta. Vi lämnade utrymme efter varje intervju för möjlighet till reflektion och diskussion.
Detta var inget informanterna behövde även om flera av dem gärna samtalade en stund efteråt. Samtlig inspelad information hanterades så att den inte kunde spridas utan vår vetskap samt att den raderades efter uppsatsens genomförande.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning ((EU) 2016/679) (GDPR) togs hänsyn på flera olika sätt. Vi anmälde till fakultetens registrator att personuppgifter skulle hanteras i Karlstads universitets diarie. Bland annat fick alla informanter ett informationsbrev (se bilaga 1) innan intervjun. De fick även skriva på en samtyckesblankett som förvarades i ett privat låst skåp. Inga personuppgifter användes i studien förutom röstinspelningarna och i de fall där en informant berättade om något som kunde kopplas till denne uteslöts detta från det färdiga arbetet. Intervjuerna spelades in på utrustning som inte var kopplade till internet och materialet överfördes till en dator utan internetuppkoppling. Efter opponeringen raderades inspelningarna och transkriberingarna. Vi följde de steg som Karlstads universitet har framtagit gällande uppsatsskrivning i relation till GDPR-förordningen (Karlstads universitet 2019).
18
5. Resultat
Resultatet av det insamlade datamaterialet är indelat i fyra huvudkategorier, Påverkan/oroskänslor, Möten, Privat/Professionell och Värderingar. Resultatet presenteras utan koppling till tidigare forskning eller teori utan redogör bara vad som framfördes i intervjuerna. Analysen presenteras i kapitel 6.
5.1 Påverkan/oroskänslor:
5.1.1 Undvikande
Att arbeta och leva i en liten kommun kan påverka socialsekreterare på olika sätt.
Samtliga informanter berättar att de på något sätt har gjort ändringar gällande sin vardag. Det är olika ändringar som påverkar dem och vanligt förekommande är att avhålla sig från olika platser för att på så sätt undvika klienter. Det är platser som handlar om kommers eller olika fritidsaktiviteter. Det beskrivs som vanligt förekommande att gömma sig bakom hyllor, eller byta riktning för att undvika möten med klienter. Informanterna berättar om att de undviker att gå till själva platserna/byggnaderna för att möjligheten är stor att träffa klienter på dessa platser.
För någon dag sedan gick jag en långpromenad för jag var på [mataffär] och ville inte möta på dem som stod där. Så jag gick runt typ en kvarts promenad för... det var det alternativet.
(Informant 6)
Det skulle nog vara [plats för fritidsaktivitet i sådana fall]. Då åker jag nog hellre någon annanstans och [utför aktivitet] än här. Annars så tror jag inte det är något. (Informant 5)
5.1.2 Det sociala
Resultatet visar att socialsekreterarnas sociala liv påverkas genom att det sociala livet blir begränsat. Det visar sig genom att socialsekretare begränsar det sociala livet och sitt eget beteende utifrån sin yrkesroll. Begränsningen kan bestå av att avstå från att delta i sociala event utifrån att det kan finnas klienter på samma plats som socialsekreteraren skulle befinna sig på. Detta gäller både i privat och i allmän kontext utifrån deras specifika yrkesroll. Det kan påverka relationer eftersom socialsekreteraren inte kan/vill umgås med vänner eftersom det kan vara klienter där.
…det är klart att jag valt många gånger och inte gå på kalas med mina vänner för jag vet var ska hamna liksom och där kan inte jag va och där vill jag inte va utifrån att jag inte vill träffa människor som jag jobbar med [klienter] på min fritid, jag vill inte träffa dom i ett sånt sammanhang… (Informant 1)
Socialsekreterarna kan uppleva att deras beteende kan uppfattas på ett visst sätt i sociala sammanhang utifrån deras yrkesroll och deras möjligheter att delta i samtal vid sociala tillställningar.
19
Så, så att och jag vet inte om det uppfattas, om man uppfattas lite förtegen då och lite, man kanske tycker att man är lite mallig för att man inte berättar saker. (Informant 3)
5.1.3 Utsatthet
Det förekommer mer utmärkande händelser som påverkar socialsekreterarnas liv.
Situationer som är mer hotfulla och kan skapa oro för vad som kan hända och därför påverkar socialsekreterarnas liv genom att de ibland måste utföra åtgärder som de annars möjligtvis inte hade gjort. Detta är något som även kan påverka socialsekreterarens familj.
Då har jag sagt att ni måste vara noga med att stänga eller låsa dörrarna och sagt, och samtidigt vill man ju inte skrämma upp, men sen så har vi ju alltid totallarmet på när vi går och lägger oss och så. De blir ju påverkade av att jag har ett sådant jobb ja. (Informant 4)
Det händer även att socialsekreterana blir utsatta på ett mer praktiskt plan genom oro för eller faktiska händelser som blir en direkt påverkan.
Jag har aldrig blivit hotad i privat däremot har ja ju liksom känt oro för eventuell vandalisering av mina ägodelar när de är där. Gå förbi och repa exempelvis bilen det skulle mycket väl kunna hända tror jag. (Informant 1)
Det finns tillfällen där socialsekreterare blir utsatta på sätt som kan vara svåra att skydda sig från om klienter vet var socialsekreteraren bor: ”Vissa blir lite aggressiva och så. Fått lite sopor i trädgården och sådär” (Informant 2).
5.2 Möten:
5.2.1 Initiera
Alla informanter nämner på något sätt vikten av att låta klienten hälsa först vid ett möte. Anledningen är att klienten ska få möjligheten att visa om de är intresserade av att hälsa på socialsekreteraren utifrån att det kan vara känsligt att visa att det finns en relation dem emellan. Det kan uppstå situationer där det kan vara svårt för socialsekreteraren, men även för klienten om de ska hälsa på varandra eller inte.
…för så händer det ju ibland att man när man träffar klienter ute så vet man inte ska man hälsa eller inte men det brukar jag liksom fånga upp om jag möter en klient på stan, på [mataffär], och jag ser att blir lite konst….han eller hon vet inte om han ska hälsa på mig eller inte och det blir lite konstigt såhära så brukar jag liksom fånga upp det nästa gång … (Informant 1)
En av informanterna påtalar att det är som en tyst överenskommelse, hur mötet ska ske. Att i mötet finns det en förståelse mellan parterna hur reglerna är i samband med att de träffas utanför den kontext som de tidigare träffats i.
20
Nej, men det är inte uttalat. Alltså det skulle man ju kunna fråga, hur vill du att vi ska, om vi ses på stan. Hur vill du att vi ska…men det där märker man. För det finns ju också de klienter som hälsar, det finns de som kommer fram och pratar, det finns ju alla möjliga typer. Men man märker ju av ifall man ska ha ögonkontakt eller inte och så. (Informant 4)
5.2.2 Trygghet
Informant 5 ger exempel på den trygghet en del klienter känner inför socialsekreteraren, genom att i mötet utanför socialkontoret diskutera sitt ärende och socialsekreteraren svarar på detta på grund av deras specifika relation. Det vanliga mötet brukar vara en kortare hälsning eller som beskrivet ovan att klienten får ta första steget. Även om det är sällan så händer det att klienter tar extra steg utöver den initiala hälsningen.
Det brukar nog mest vara allmänt liksom, hej hur är det? Ja så. Nån gång… Jag träffa på en gammal klient här för någon vecka sedan på [affär]. Hen börja ta fram lite [papper gällande ärende] och sånt till mig så jag fick prata lite med hen och så men det är väldigt sällan det blir så kan jag säga. (Informant 5)
Det är skillnad mellan barn och vuxna. Några av informanterna berättar att barn oftare säger hej och att det skulle vara konstigt om socialsekreteraren inte svarade på det, även om de inte borde hälsa på grund av sekretessen. Däremot är det vanligare att vuxna tar en tydligare kontakt mer än bara en hälsning: ”Det är oftast vuxna som kommer fram. Barn hejjar mest och sen springer de iväg” (Informant 2).
5.2.3 Distans
Något som är viktigt för de flesta socialsekreterarna är att det finns en distans mellan dem själva och klienterna och de vill inte ha mötet utanför socialkontoret.
Det spelar ingen roll om det är en klient som socialsekreteraren har en god relation med eller om de av någon anledning inte är överens: ”Alla. Jag vill inte stöta på någon av mina klienter oavsett vilken relation vi har” (Informant 6). Om ett möte äger rum finns olika strategier för socialsekreteraren att handskas med mötet. Informant 6 säger: ”Får hålla det väldigt kort. Hej, och sen gå vidare för att dom kommer att ställa frågor. Det gör dom alltid”. En annan strategi är att försöka anpassa sig efter situationen.
Men en del är ju också sådär att man nästan är kompisar då. Så då får man ju bara anpassa sig till det, ja ja okej då står jag här och pratar då. Jag går ju inte och ställer mig någon annanstans, utan då försöker man ju bara vara så trevlig som möjligt… (Informant 3)
Flera av socialsekreterarna berättar också att det inte är ovanligt att de möter eller träffar på klienter i olika sammanhang utanför socialkontoret. En del av socialsekreterarna berättar att de inte tycker att mötet spelar någon roll och andra tycker att det hade varit bättre att mötet inte ägt rum. På frågan hur ofta det händer
21
att socialsekreterarna möter en klient utanför arbetsplatsen svarar en av dem: ”Mer ofta än jag tycker är trevligt. Väldigt ofta” (Informant 2).
5.3 Privat/professionell:
5.3.1 Engagemang
Det råder delade meningar bland socialsekreterarna utifrån vad de ska göra med information som framkommer utanför socialsekreterarnas professionella sfär. Det är i huvudsak tre olika synsätt på hur informationen bör behandlas. Ett av sätten är att skilja på det professionella och privata rakt av, att det som händer utanför arbetet är inget som socialsekreterana bör ta med sig tillbaka dagen efter.
Det beror ju vad det handlar om men jag menar ju en socialsekreterare på [mataffär] liksom. Nej jag tror jag nog man får vara ganska strikt med. Vad som händer här och nu det är ju givetvis vad det är för sak vi pratar om men nej vi får inte utreda på det sättet liksom, nej. (Informant 1)
Det andra synsättet som nämns oftare är att socialsekreteraren tar med sig informationen inför nästa besök eller tar kontakt direkt i samband med informationen eller händelsen eftersom det är då den äger rum.
…det har hänt att jag har någon aktuell och så ser jag att den är jättefull på staden, då tänker jag att gud vad tråkigt det måste jag prata med honom om sedan. […] Då kan jag säga det att jag såg att du var, du vinglade väldigt när jag såg dig på staden och så kan man prata om det. (Informant 4)
Jag går oftast fram och frågar vad de håller på med. Som jag kanske inte ska göra men jag är ju där och jag vet ju att jag ser det. Det är ingen idé att vänta ett kvartal exempelvis till en uppföljning och ringa dagen efter utan man går fram där och då. (Informant 2)
Det tredje synsättet är att ta en diskussion med kollegor hur informationen ska hanteras.
Till exempel om personen har suttit här och sagt att, nä jag dricker inte och så har han varit full 3 dagar senare så. Det blir ju en övervägning man får göra men jag tänker att man ändå får diskutera det med gruppen innan i så fall innan man och om man nu ska ta upp det med klienten. (Informant 5)
5.3.2 Gränser
Det finns gränser mellan det privata och det professionella som kan vara svåra att välja bort. Några av informanterna berättar om grannar som har koppling till socialtjänsten och att det därför kan hända att de möter varandra både under arbetstid och under privat tid. De flesta av informanterna har mött grannar eller andra individer de har eller haft någon slags relation till i samband med sin yrkesroll på socialkontoret. Informanterna berättar hur de antagligen kommer att reagera eller hur de förhåller sig till ett möte på socialkontoret till en individ de har eller haft någon slags privat relation till. Ett par av informanterna reflekterar över hur de tror att klienterna kan uppleva mötet.
22
Det är ju lite svårt för jag vet ju vilka grannar jag har alltså, så jag skulle ju inte vara förvånad om grannen stod här faktiskt men jag tror inte att jag skulle reagera så mycket på det heller. Det tror jag inte. Däremot kanske grannen skulle tycka det var jobbigt. (Informant 1)
…det har ju också hänt att man haft någon relation när man var ung du vet och så kommer den personen på besök och [ärende], det blir också, så kan det ju också vara i en liten kommun. Då har jag frågat, är det okej för dig att du har mig som handläggare. Gamla kompisar eller gamla pojkvänner eller ja men sådana situationer händer ju också, även om man inte har någon relation nu. (Informant 4)
En av informanterna reflekterar om vad konsekvenserna kan bli om en klient känner att denne har en relation och samband med en socialsekreterare och önskar en handläggare på grund på grund av detta.
Du kan handlägga min elskuld för du vet vem jag är. Men det kan ju bli jättepinsamt. Nej, du får ett avslag här. Då är den grannsämjan körd liksom. Det får man ju tänka på. (Informant 3)
5.3.3 Roller
Flera av informanterna berättar om att de har olika roller, när de är privata och när de är professionella och i vilka sammanhang det kan vara relevant att tänka på de olika rollerna de har. En av informanterna säger: ”Ja, men då ger jag mig nog in i rollen som [privat åtagande], eller som den [privat verksamhetsperson] jag är”
(Informant 4). De exempel informanterna berättar är kopplade till vilka roller de tar i privata sammanhang, inte i professionella.
…men så kommer hon och står och pratar med mig så det blir ju lite ändå att man får en, får en roll, man är ju inte så öppenhjärtlig som man är mot alla andra som man är vänner med utan det blir ju någon slags balansgång där då. [Informant 3]
Jag är ju som myndighetsutövare, myndighetsperson, så måste man ju …. Eller jag tycker att man måste ha ett visst sätt [...] Man måste ha ett ganska professionellt sätt i sitt privatliv också, man måste, tycker jag… Det är svårt att förklara hur man ska vara då för man är ju ändå avslappnad men stel. [Informant 6]
5.4 Värderingar:
5.4.1 Fördelar
En fördel som alla informanterna berättar om är närheten i en liten kommun där de arbetar och lever. Närheten de berättar om är fysisk och beskriver resväg till arbetet och att avståndet till platser inom kommunen är nära, både gällande det professionella men även närhet till anhöriga om något skulle hända. En av informanterna säger: ” Alltså det positiva är ju att det är nära till jobbet då. Man kan ta cykel” (Informant 4). En annan informant säger: ”Alltså positivt tänker jag också att man har nära till barnen om det skulle bli nånting på [sysselsättning]”
(Informant 5). En annan fördel som ett par av informanterna berättar om är att samarbetet med andra inom kommunen förenklas på grund av att det är enkelt att
