Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Fredrik Sundqvist
Skildringen av islam i de svenska
klassrummen
Om lärares försök att motverka den negativa bilden
av islam som finns i samhället
The picture of islam in Swedish classrooms
About teachers attempt to counteract the negative picture of islam in the
society
Examensarbete 15hp
Lärarprogrammet
Datum: 8-11-2010 Handledare: Anders Österberg
Sammandrag
Detta arbete handlar om hur islam skildras i de svenska klassrummen och hur lärare försöker motverka den negativa bild av islam som finns i samhället. Syftet är att undersöka hur undervisningen om islam skildras i fyra olika klassrum på mellanstadiet, och med hjälp av undersökningen dra slutsatser kopplad till litteratur och forskning. Min avsikt är att i arbetets litteratur- och forskningöversikt, ta reda på hur undervisningen av islam kan se ut i de svenska klassrummen, samt att presentera samhällets syn på religionen och dess utövare. I arbetet förekommer både litteratur författad av forskare, samt litteratur som inte är skriven av
forskare. Valet att använda litteratur som inte är skriven av forskare motiveras med att jag har haft svårt att hitta litteratur som är författad av forskare, och som berör mitt ämnesval. I detta arbete har jag valt att använda en intervjuundersökning, där jag ställer elva frågor till
verksamma lärare om deras sätt att undervisa om islam och vad de tar upp i sin presentation av religionen. Resultatet visar att lärarna till stor del arbetar med att belysa likheterna mellan världens religioner, snarare än skillnaderna. De är dessutom positiva till att arbeta med muslimer i sina klasser och ser inga hinder, utan snarare möjligheter med det. Lärarna är överlag väldigt positiva gällande undervisning om islam. En slutsats i arbetet är att lärarna är medvetna om den påverkan som media och samhället utsätter religionsundervisningen för.
Nyckelord: Islam, samhälle, undervisning, muslim, lärare.
Abstract
This paper is about the way islam is pictured in Swedish classrooms and about teachers attempt to counteract the negative picture of islam in the society. The purpose of the paper is to examine the teaching of islam in four different classrooms from fourth to sixth grade. In this paper I will draw conclusions between my literature and research part and my
examination. My intention in this paper’s literature- and research part is to find out how islam is presented in Swedish classrooms and to introduce Swedish society’s view of the religion.
Literature based on studies done by researchers will occur in this paper but also literature that is written by non-researchers. I found it hard to gather enough fact written only by researchers and with that I motivate my use of literature written by ordinary authors. My own research is based on interviews with four teachers. I asked each teacher eleven different questions about islam and the way they teach islam. The results of the examination is that teachers work a lot to light up the similarities between the religions, more than to push on the differences. They don’t see any obstacles, only possibilities working with muslim students. The teachers are in general very positive in teaching about islam. Another result in this paper is that my
interviewed teachers are aware of the affects that media and society has on their teaching.
Keywords: Islam, society, education, muslim, teacher.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Syfte ... 4
1.3 Frågeställningar ... 4
1.4 Dispositon ... 5
2. Metod, material och avgränsningar ... 6
2.1 Undersökningsmetod ... 6
2.2 Urval ... 7
2.3 Tillvägagångssätt ... 7
2.4 Avgränsningar ... 8
2.5 Material ... 8
2.6 Källkritik ... 9
2.6.1 Litteratur och forskning ... 9
2.6.2 Undersökning ... 10
3. Litteratur- och forskningsöversikt ... 11
3.1 Läroplanen och kursplan för religionskunskap ... 11
3.1.1 Läroplanen ... 11
3.1.2 Kursplan för religionskunskap ... 11
3.2 Undervisning om islam i svensk skola ... 13
3.2.1 Betydelsen av lärarens kunskaper ... 13
3.2.2 Bilden av islam i skolan och hur den uppstått ... 15
3.2.3 Islam i läroböcker ... 17
3.3 Islam i det svenska samhället ... 19
3.4 Att undervisa om islam ... 22
4. Resultat av intervjuundersökning ... 25
4.1 Förklaring av metod ... 25
4.2 Intervjuer ... 25
5. Diskussion ... 34 Referenser
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Det Sverige som vi lever och bor i idag ser inte likadant ut som det gjorde för bara tjugo år sedan. Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle där olika religioner och människor av blandade etniska ursprung lever tillsammans. Svensk skola utgör därför även den i högsta grad en mångkulturell arena där elever med olika religioner blandas i klasserna. Som lärare är det utav stor vikt att fördjupa sina kunskaper om de religioner som omger oss.
Lärare runt om i landet går till sitt arbete och möter miljöer som ser väldigt annorlunda ut jämfört med när de själva gick i skolan. Barn och unga med vitt skilda kultur- och religiösa bakgrunder har bidragit och bidrar fortfarande, till en konstant förändring av dagens
skolmiljö.1
Att detta får konsekvenser för undervisningen är det inte många som kan argumentera mot.
Bengt Spowe, universitetsadjunkt med särskilt intresse för mångkulturell undervisning slår fast:
Oavsett vilken personlig bakgrund läraren har, så interagerar hon/han dagligen med barn och elever med annan kulturell bakgrund och med erfarenheter som är vitt skilda från hennes/hans egna. Detta faktum får odiskutabla konsekvenser för undervisning och lärande.2
Jag tror att religion är ett av de ämnen som ställer högre krav på läraren i och med att vårt samhälle får en allt mer mångkulturell prägel. Lärare måste vara mer förberedda och pålästa inför arbetet med världens religioner, om inte kan ett av problemen bli att vi skildrar
religionerna på fel sätt och därmed kränker elever med annan religiös bakgrund än den kristna. Det kan vara viktigt att granska de läromedel som finns att tillgå i skolan. De äldre läroböckerna presenterar ofta en onyanserad bild av världsreligionerna, vilket jag presenterar närmare i kapitlet litteratur- och forskningsöversikt.
Under min senaste period med verksamhetsförlagd utbildning som inträffade vårterminen 2009, hade jag ansvaret för arbetet med världsreligionerna i en årskurs 6. Läromedlet som
1 Bengt Spowe, Röster från den mångkulturella skolan, (Uppsala, Kunskapsföretaget, 2003), s.7
2 Spowe, s.7
fanns att tillgå ansåg jag vid det tillfället vara av god kvalité, men i efterhand insåg jag att det i verkligheten var ytterst ensidigt och knappast gav en rättvis bild av religionerna. Den av världsreligionerna som jag nu noterat skildrats sämst i läroböckerna var islam. Religionen presenterades övervägande negativt med största tyngden på kvinnans underlägsna roll i samhället. Dessvärre använde jag mycket av detta som undervisningsmaterial, vilket ledde till att jag själv presenterade religionen på ett negativt sätt. Min diskussion med eleverna
präglades mycket av det förbjudna och förtryck inom islam. Istället för att berätta om sagor och myter i religionen, vilket förmodligen hade skapat ett större intresse, gav jag eleverna mycket av den bild media idag förmedlar.
Konsekvenserna av detta blev att när eleverna själva fick välja att fördjupa sig i en
världsreligion, valde ingen islam. Jag tror desvärre att det inte är ovanligt att islam presenteras på det här sättet. Färdigutbildade, verksamma lärare kan nog även de ge en onyanserad bild av islam, även om det inte är medvetet. Man kan undra om anledningarna till varför religionen presenteras så här, men en sak är säkert, det kommer att få konsekvener för eleverna och deras intryck av religionen. Arbetet med islam i klassrummet måste förbättras för att eleverna skall få en rättvis och förhoppningsvis positiv bild av religionen.
1.2 Syfte
Mitt syfte är att undersöka hur undervisningen om islam ser ut i fyra klassrum på
mellanstadiet. Min förhoppning är att kunna dra givande slutsatser av detta med hjälp av forskning som berör mitt undersökningsområde. Vidare är mitt syfte att lära mig hur undervisning om islam kan gå till för att främja barns utveckling i min framtida yrkesroll.
1.3 Frågeställningar
I min studie vill jag med hjälp av två frågeställningar undersöka hur religionen islam skildras i skolan. Frågorna som ligger som föremål för undersökning i detta arbete är följande:
Hur behandlas islam i undervisningen i skolan?
Utifrån läroplanen, Lpo94, hur kan arbetet gå till väga för att ge eleverna en rättvis bild av religionen?
1.4 Dispositon
Den första delen av detta arbete inleds med en bakgrund till ämnesvalet. I denna del
presenteras även arbetets syfte och de frågeställningar finns som föremål för undersökning.
Detta kapitel följs av ett metodkapitel. I metoddelen kan man bland annat läsa om
undersökningens tillvägagångssätt, vilket material som använts i arbetet, vilka avgränsningar som har gjorts och vilken källkritik som finns. Den tredje delen i arbetet är en litteratur- och forskningsöversikt, där relevant litteratur i förhållande till arbetets syfte och frågeställningar behandlas. I det fjärde kapitlet presenteras resultatet på arbetets undersökning och i det avslutande femte kapitlet, diskussionen, ges svaren på arbetets frågeställningar. I diskussionsdelen lyfts även slutsatser kopplade till forskning och undersökning fram.
2. Metod, material och avgränsningar
Min avsikt är att i arbetets forskningöversikt ta reda på hur undervisningen av islam kan se ut i de svenska klassrummen, samt att presentera samhällets syn på religionen och dess utövare.
Jag har valt att som metod i detta arbete använda mig utav intervjuer, där jag ställer frågor till verksamma lärare om deras sätt att undervisa om islam och vad de tar upp i sin presentation av religionen.
2.1 Undersökningsmetod
Som undersökningsmetod i arbetet valde jag intervju. Valet av undersökningsmetod motiverar jag med att jag känner mig förtrogen med intervjuer. Som handbok för min undersökningsdel har jag använt Introduktion till forskningsmetodik, skriven av Judith Bell.
En stor fördel med intervjumetoden är dess flexibilitet. Respons som avges med olika tonfall, mimik, pauser, kan ge information som ett skriftligt svar utlämnar. Ytterligare en fördel med intervjuer är att intervjuaren kan komma med följdfrågor, vilket resulterar i att svaren kan bli mer utvecklade.3 Jag har utfört mina intervjuer med en respondent i taget. Att utföra intervjuer i grupp såg jag inte som någon fördel, då jag var intresserad av vad den enskilde läraren hade att säga.
Då intervjuer tar relativt lång tid att genomföra, så begränsades min undersökning till enbart ett fåtal intervjuer.4 Detta kan ses som en svaghet och mina slutsatser av arbetet kan knappast ses som något generellt, även om jag är säker på att mitt resultat kommer att spegla en del av verkligheten. Jag valde att utföra fyra intervjuer. Två av intervjuerna utfördes med lärare som är verksamma i klasser där det finns relativt många muslimer. De två övriga utfördes med lärare där det finns få eller inga muslimer i klasserna. Sammanlagt formulerade jag elva frågor som lärarna fått svara på. Intervjuerna genomfördes anonymt, vilket betyder att lärarna aldrig kommer att omnämnas med namn i detta arbete. Tiden för intervjuerna varierade mellan ungefär 40 minuter och en timme.
3 Judith Bell, Introduktion till forskningsmetodik, (Lund, Studentlitteratur, 2007), s. 158
4 Bell, s. 158
2.2 Urval
Min undersökning har genomförts i en kommun i de södra delarna av Värmland. Jag har i samspråk med min handledare för detta arbete, valt att genomföra fyra intervjuer. Två av dessa har genomförts med lärare vars klasser har väldigt få, eller inga muslimska elever. De två resterande intervjuerna har genomförts med lärare vars elevgrupper innehåller många muslimer. Kontakt med lärarna togs på mitt initiativ, då jag åkte till de utvalda skolorna för att fråga om någon lärare ville ställa upp på en intervju. Intervjuerna gjordes inte samma dag utan jag och den berörda läraren bestämde gemensamt en ny tid för intervju. Anledningen till att jag har intervjuat lärare med etniskt homogena grupper och etniskt heterogena grupper, är att jag finner det av intresse att se om det finns märkbara skillnader i hur lärarna arbetar med världsreligionen islam.
2.3 Tillvägagångssätt
Jag och den lärare som intervjuades hade gott om tid till vårat förfogande och den lokal vi befann oss i vid intervjutillfället var lugn. Ett lugnt rum och gott om tid var ett av de kriterier jag bad respondenterna om innan intervjuerna.
Några dagar innan intervjutillfällena skickade jag ut mina frågor till lärarna. Detta gjorde jag utav anledningen att jag, under träffen för intervjun, skulle få så utförliga svar som möjligt.
Vid tidigare intervjuer har jag inte använt mig av detta tillvägagångssätt och då fått arbeta med relativt korta svar. Jag upplever att jag i detta arbete fått betydligt mer uttömmande svar från mina respondenter än tidigare.
Jag valde att använda bandspelare vid intervjuerna, något jag är väldigt nöjd med. Detta var även en av anledningarna till att jag inte valde att intervjua lärarna i fokusgrupper. Hade jag gjort det, och spelat in intervjuerna, hade det varit svårt att urskilja vem det var som pratade.
Att kunna lyssna fullt ut på respondenten och inte konstant behöva citera, var väldigt behagligt och gav mig en helt annan förståelse för vad respondenten egentligen sade. Alla respondenter gick med på att bli inspelade, något som jag innan intervjuerna inte hade räknat med att de skulle göra. Det kan vara känsligt att bli inspelad, det måste man respektera, och därför var jag noga med att berätta syftet med intervjun innan den startade. Nackdelen med ett inspelat material är att det tar oerhört lång tid att sortera bland all den fakta man får till
förfogande. Att skriva ner allt som respondenten säger är i mitt tycke omöjligt.
2.4 Avgränsningar
Min största avgränsning är att jag har valt religionen islam som inriktning i arbetet. Min ursprungliga idé var att undersöka samtliga världsreligioner, men jag förstod tidigt att detta inte skulle vara genomförbart. Jag har även valt att skriva ur ett religionsdidaktiskt perspektiv, då mina frågeställningar: ”Hur behandlas islam i undervisningen i skolan” samt ”Utifrån läroplanen, Lpo94, hur kan arbetet gå till väga för att ge eleverna en rättvis bild av religionen”, bjuder in till en didaktisk synvinkel på arbetet.
Ytterligare en avgränsning är valet att enbart använda mig av en undersökningsmetod – intervju. Jag tror att man med fördel kan använda sig av observation i klassrum i detta arbete, men som jag tidigare nämnt är tidsaspekten i detta projekt avgörande. Dessutom har jag valt att intervjua lärare och inte elever i min undersökning. Att intervjua elever hade varit väldigt intressant, eftersom de hade givit mig en objektiv bild av undervisningen av islam, men även här måste jag skylla på tidsutrymme. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet där åldersspannet mellan eleverna är 10-12 år. Mitt val att göra undersökningen på mellanstadiet motiverar jag med att det är då som de flesta lärare börjar sitt arbete med islam.
2.5 Material
Som handbok i mitt examensarbete har jag valt att använda mig utav Uppsatshandboken, författad av Siv Strömquist.5 Det är ett material som jag känner mig trygg och förtrogen med.
Mycket av materialet som presenteras i arbetet har jag lånat på universitetets bibliotek.
Tillgång till material har varit relativt begränsat då jag upplever att forskning direkt riktad mot skildringen av islam i klassrummen inte har gjorts. Litteratur och forskning kring hur
undervisningen bör gå till, har även det varit svårt att finna.
Till stor hjälp har ett kompendie om islam sammanställt av Marc Katz, forskare inom religionsvetenskap på Karlstads universitet, och Malin Holmgren, adjunkt vid Karlstads universitet, varit. Detta kompendie tilldelades oss studenter under kursen Barn och ungdomar i samhället, vårterminen 2008 och har givit mig mycket tips på användbar litteratur och forskning. Kjell Härenstams bok Skolboksislam har också varit en viktigt källa i mitt arbete då den behandlar hur islam framställs i skolböckerna. Likaså har Jonas Otterbecks böcker
Muslimer i svensk skola och Islam, muslimer och den svenska skolan om islam givit mig stort
5 Siv Strömquist, Uppsatshandboken, (Uppsala, Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, 2006)
stöd under arbetets gång. När jag skulle beskriva hur islam framställs i det svenska majoritetssamhället, har Pernilla Ouis och Anne Sofie Roalds Muslim i Sverige varit
ovärderlig. Den presenterar väldigt konkret och intressant hur islam och muslimer uppfattas i Sverige. Christer Hedin har med sina böcker Abrahams barn och Islam i vardagen och världen har också fungerat som underlag i detta arbete. Jag vill även lyfta fram Dorothea och Fanny Rosenblads Samma rötter – Abrahams barn i tre religioner som en vital del av arbetet.
Boken har givit mig inspiration i hur man kan arbeta med islam på ett spännande sätt.
Som material tillskrivs även mina intervjuer, utförda med fyra lärare där två är verksamma i klasser med få muslimska elever, och de resterande två är verksamma i klasser där antalet elever med muslimsk bakgrund är större.
2.6 Källkritik
2.6.1 Litteratur och forskning
Mitt arbete bygger mestadels på tryckta källor och viss kritik kan riktas mot en del av dessa.
Kielans artikel ur Minaret, ”Frön till en svensk muslimsk kultur”, upplever jag som väldigt onyanserad. Författaren drar i många delar av artikeln ”alla över en kam” och generaliserar uppfattningar på ett, enligt mig, uppseendeväckande sätt. Man måste alltid ställa sig frågan vem författaren skriver åt och vilka värderingar denne bär på.
En del av den litteratur och forskning som jag använt mig av är av relativt hög ålder. Jag tänker då främst på Härenstams Skolboksislam som är utgiven så tidigt som 1993. Detta kan innebära att det jag lyfter fram ur den boken är orelevant i dagens sammanhang, då det som är skrivet kanske inte är aktuellt i dagens skola, men jag tror inte det. I klassrum runt om i Sverige används fortfarande de läroböcker som Härenstam analyserat, om än inte i lika hög grad som för 5-10 år sedan. Otterbecks texter om islam och muslimer i Sverige tillskriver jag också hög trovärdighet. Otterbeck är doktorand, vilket kan innebära en kvalitétsgaranti på det han skriver. Även de delar i mitt arbete som är hämtat från Christer Hedins böcker har ganska hög ålder, vilket innebär samma risk som med Härenstams forskning. Däremot tror jag inte att den syn på islam som Hedin tar upp i sina böcker har ändrats nämnvärt, och för att ändra på den har lärare och blivande lärare en väldigt viktig roll att spela.
2.6.2 Undersökning
Reliabiliteten i min undersökning tror jag är relativt stark. Väljer man fyra nya respondenter med likartade klassammansättningar och i samma kommun, så tror jag att resultatet skulle bli jämförelsevis lika. Man måste dock ha i beaktande att de lärare som intervjuats kanske inte talat sanning fullt ut. Man vet aldrig om de givit mig svar som de tror att jag vill höra.
Intervjuer kan därför aldrig, i min mening, vara fullständigt tillförlitliga. Jag har däremot god tro till mina respondenter och tror att om någon annan skulle utföra samma undersökning, med samma respondenter, så skulle svaren blivit likvärdiga.
Min avsikt med undersökningen var att få reda på hur verksamma lärare arbetar med
världsreligionen islam utifrån läroplanen, samt att få en inblick i hur de tänker kring bilden av islam i skola och samhälle. Validiteten är i mitt tycke stor. Undersökningen mäter det den hade för avsikt att mäta, även om jag upplever att någon fråga som direkt rör läroplanen kunde ha givits respondenterna.
3. Litteratur- och forskningsöversikt
3.1 Läroplanen och kursplan för religionskunskap
3.1.1 Läroplanen
Skolans värdegrund och uppdrag
[...] Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.6
[...] Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. [...] Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.7
[...] Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att
stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.8
[...] Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.9
3.1.2 Kursplan för religionskunskap
En öppen diskussion kring frågor som handlar om tro och livsåskådning är ett av syftena med religionskunskap. För att detta skall bli möjligt måste man få fördjupade kunskaper om religion och livsåskådning. En viktig del i detta är att eleven skall bli nyfiken på
6 Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Stockholm, Skolverket, 2009), s. 3
7 Skolverket, s. 3
8 Skolverket, s. 3
9 Skolverket, s. 4
religionskunskap. Behovet av att förstå hur människor tänker och agerar är mycket viktigt i dagens multikulturella samhälle.10
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
– fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid,
– blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen,
– utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället.11
Ämnets karaktär och uppbyggnad Tro och tradition
I olika religioner är begreppet tro centralt. Det kommer till uttryck i texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstaganden. De traditioner eleverna själva bär med sig från olika kulturer utgör en del av ämnet. Jämförelser mellan religioner från olika världsdelar och tidsepoker ger viktiga bidrag till interkulturell och historisk förståelse. Ämnet ger möjligheter till ökad förståelse av såväl den egna som andras religioner, livsåskådningar, traditioner och kulturer.12
Det finns likheter och skillnader mellan religioner. Likheterna kan skapa en samhörighet mellan religioner medan skillnaderna kan skapa motsättningar som ibland utmynnar i konflikter. En grundsten i ett mångkulturellt och demokratiskt samhälle är att människor är lika värda trots sina olikheter. Mot denna bakgrund ligger det i ämnets karaktär att såväl likheter som skillnader uppmärksammas.13
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall
– kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur, – kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden,
10 Skolverket (1)
11 Skolverket (2)
12 Skolverket (3)
13 Skolverket (4)
– kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem.14
3.2 Undervisning om islam i svensk skola
3.2.1 Betydelsen av lärarens kunskaper
Det finns många verksamma lärare i Sverige som känner sig osäkra i och för kontakter med muslimska barn och deras föräldrar. En mängd nya situationer som läraren inte är bekväm med kan uppstå.15
En del muslimska föräldrar ställer sig frågande till att deras barn skall lära sig om andra religiösa åskådningar. De kan uppfatta det som att skolan försöker påverka deras barn att överge sin religion. I dessa fall är det viktigt att man från skolans håll förklarar att man ser det som sin uppgift att berätta om olika religioner för att ge eleverna kunskap om dessa, och inte för att få dem att byta religion.16 Att en del muslimska föräldrar förhör sig extra noga kring innehållet i religionsundervisningen och fram för allt ställer sig frågande inför eventuella studiebesök i kyrkor, är något som vi lärare måste vara beredda på och skaffa oss kunskap om.17
I en intervju med Dorothea Rosenblad, utbildningsledare inom stiftelsen Abrahams Barn, nämner denne hur viktigt det är att läraren vet så mycket som möjligt om sina elevers religioner och ursprungsmiljöer:
En gång när jag ville att klassen skulle läsa ett stycke ur Koranen, så vägrade tre muslimska flickor.
Jag frågade varför och de sa att de inte ville därför att man inte får röra Koranen om man inte är rituellt ren, och det blir man bara genom att tvätta sig efter vissa föreskrifter. Jag blev helt ställd och lät flickorna slippa. Senare gick jag till en vän som är imam i en församling nära Rinkeby, och frågade honom om man verkligen behövde vara rituellt ren för att röra vid en översättning av Koranen. Ofta säger ju muslimer att Koranen inte går att översätta, då mycket försvinner vid översättningen, bl.a. det poetiska språket och möjligheterna att kunna läsa mellan raderna. Imamen sa att man inte behövde vara rituellt ren i detta fall. När vi sedan hade lektion igen sa jag till flickorna vad imamen hade sagt, och de accepterade det och läste Koranen som jag bad dem.18
14 Skolverket (5)
15 Jonas Otterbeck, Muslimer i svensk skola, (Malmö, Gleerups förlag, 1993), s. 22
16 Jonas Otterbeck, Islam, muslimer och den svenska skolan, (Lund, Studentlitteratur, 2000), s. 60
17 Seija Wellros, Ny i klassen, (Malmö, Gleerups förlag, 1992), s. 112
18 Otterbeck, (2000), s. 62
Bengt Spowe menar att det är väldigt viktigt att läraren, i såna här situationer, tar elevers kulturella bakgrund på allvar, och ser den som en möjlighet snarare än ett hinder. Spowe säger att läraren är brobyggaren mellan visioner och verklighet, att det är denne som skapar
förhållandet mellan undervisning och förberedelser. En stor del av brobygget sker mellan samhället, familjen och skolan.19 Lärarens kunskaper när man skall undervisa inom
religionskunskap är oerhört viktigt. Religiösa skiljaktigheter mellan skola och hem innebär att läraren måste bli en stjärna i religion och dessutom en mästare i att kunna balansera sina argument.20
Lärare känner sig ofta kluvna inför en religiositet som avviker från den sekulariserade,
”vanliga”, religionsutövningen. Lärare som inte är tillräckligt kunniga inom
religionsvetenskap vet inte vad som kan och bör tillåtas i religionens namn. Några utav de frågor som kan dyka upp är om eleverna måste ges tillfälle till bön under skoldagen eller om föräldrarna ska ha rätt att förbjuda barnen att delta i sådana aktiviteter i skolan som strider mot deras religion. En sån här situation av osäkerhet och rädsla för att kränka och
diskriminera kan utnyttjas av enstaka elever med högburet huvud. Dessa elever kan förklara alla slags avvikelser med hjälp av religionsskillnader, men om de istället blir tillfrågade på vilket sätt och varför religionen accepterar en viss handling blir de ofta stumma.21
Jonas Otterbeck slår fast att lärarens kompetens inom undervisningsområdet inte får försummas:
Vid den stora islamutställningen på Historiska museet i Stockholm hösten 1985, besökte en skolklass utställningen. I klassen fanns en muslimsk elev, som fick ett helt nytt självförtroende efter utställningen. Han hade sprungit omkring och hjälpt kamraterna med att läsa arabiskan, förklara islam och skillnader mellan olika föremål. Han fick vara stolt över sitt kulturarv och fick visa för
”svenskarna” att den arabiska kulturen kan vara något fint. De andra eleverna visade större förståelse för hans kultur efter besöket. Den var inte längre ”bara konstig”. Detta berättar en lärare från Stockholm. Att få sin egen identitet bekräftad och respekterad är viktigt för elevernas utveckling. Det är viktigt att lärare, som har elever från andra länder och religioner som de inte har kunskap om, lär sig om dessa.22
19 Spowe, s. 9
20 Wellros, s. 113
21 Wellros, s. 119
22 Otterbeck, (1994), s. 51
Att undervisa om tron på Gud i islam, kan ha sina problem. Kjell Härenstam, forskare i religionsvetenskap på Karlstads universitet, slår fast att den bild man förmedlar ofta kan vara fel. Den kristna guden framställs som nådig och barmhärtig, något som Härenstam inte förknippade islams gudabild med.23
Härenstam berättar att den lärobok som han använde sig av vid ett tillfälle, framställde tron på Allah helt annorlunda mot vad en muslim i hans klass uppfattade gudabilden i islam som. Det är vanligt att lärare använder läroböcker i god tro om att de är sakliga och neutrala, men så är inte alltid fallet. Denna lärobok framställde Allah som en diktator som bestämde över
människan.24 Islam beskrivs ofta som en hård och krävande religion, där ordet islam har översatts med underkastelse. Denna underkastelse beskrivs som en sträng lydnad för Guds vilja, utan någon som helst reflektion eller eftertanke. Den negativa bilden av islam beror på framställningen av islams gudsbild och Guds främsta egenskap, barmhärtigheten, försvinner i periferin.25 Christer Hedin menar att anledningen till att vi i Sverige har den här bilden av islams gudsbild är att vi har velat skapa en verkningsfull kontrast till vår ”goda” kristna Gud.26 De samhällsorienterade ämnena i skolan sammanförs ofta till ett enda ämne, under en lärare, där denne sällan är behörig i religionskunskap. Konsekvenserna av detta blir att läraren förlitar sig allt för mycket till läroböckerna, då den viktiga grundkompetensen i
religionskunskap saknas.27
3.2.2 Bilden av islam i skolan och hur den uppstått
Islam framställs fortlöpande i skolan och dess undervisningsmaterial som en exotisk och hotande villolära. Tendensen att framställa muslimer som råa, brutala och primitiva och islam som en grym och förtryckande irrlära framträder tydligt i de läromedel som används i
skolan.28
Både lärare och elever tar del av massmedias information och propaganda. Detta, som sker utanför skolan, skapar en ”förförståelse” och en beredskap att se saker och inte andra. Den här förförståelsen får effekt när man undervisar om islam, då elever är laddade med förväntningar
23 Kjell Härenstam, Skolboksislam, (Göteborg, ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS, 1993), s. 158
24 Härenstam, s. 158
25 Christer Hedin, Abrahams barn, (Uppsala, Arena, 1999), s. 8
26 Hedin, (1999), s. 9
27 Hedin, (1994), s. 147
28 Abd al Haqq Kielan, ”Frön till en svensk muslimsk kultur”, tidsskriften Minaret, (Svenska Islamiska Akademien, årgång 1, nr 3)
innan arbetet startar.29 Undervisningen av islam sker inte i tomrum. Skolans information är inte den enda som når eleverna utan ett helt nät av påverkanstrådar resulterar i en specifik bild av islam hos den enskilda eleven. Historiskt sett har flera konflikter ägt rum mellan den muslimska världen och den kristna. Den bild västerlandet genom historien lärt sig att ha av muslimer är motståndaren. De karaktärsdrag man ser hos sin motståndare brukar knappast målas upp som positiva.30
Konflikterna med islam rotar sig långt bak i historien. Under korstågstiden var man i Europa rädd för ”turken”. Denna rädsla har idag gått in i vårt vanliga språk och blivit en del av ett självklart talesätt där bakgrunden till denna rädsla för länge sedan förlorat sin aktualitet. Den allmänna förklaringen till varför muslimerna kunda erövra så stora områden som de gjorde under korstågstiden, var att ”de” var religiösa fanatiker, omöjliga att stoppa i sin tro på religionen.31 Den negativa bilden av islam som ofta framställs i våra skolor förstärks av storpolitiska händelser runt om i världen. Massmedia har en mycket stor genomslagskraft och den negativa islambild som de förmedlar är inget nytt.32
Man bör fråga sig vad det egentligen är medierna yttrar sig om när de talar om islam. Vilka, och fram för allt vilka händelser, som representerar religionen medialt är av stor vikt för vår syn på islam. Detta måste man tänka på i skolan och dess undervisning. Vad är det egentligen man undervisar om när man undervisar om islam?33
Historiska faktorer har format vår bild av vad islam är och vad det innebär att vara muslim.
Massmedia har ett enormt inflytande i dagens värld och det är självklart att detta får konsekvenser för undervisningen i skolan. När man diskuterar den bild av islam som
presenteras i skolan så måste man ta detta i beaktande. Den information som läraren skall ge eleverna blir naturligtvis i hög grad påverkad av de bilder och föreställningar man tidigare skaffat sig. En skenbart objektiv undervisning, med mycket ”å ena sidan” och ”å andra sidan”
kan i verkligheten öka på befintliga fördomar och förstärka förutfattade meningar. Skolan måste se sig som en del i det mycket större informationsflödet om islam.34
29 Härenstam, s. 6
30 Härenstam, s. 41
31 Härenstam, s. 41
32 Härenstam, s. 42
33 Härenstam, s. 44
34 Härenstam, s. 51
Det finns väldigt starka skäl att vara misstänksam mot skolans undervisning om islam. I mitten av 1900-talet bedrevs en jakt på konfessionella formuleringar i skolans läroböcker i religionskunskap. Men det var ofta icke troende och skeptiker mot religion i stort, som letade efter positiva omdömen om kristendomen. Tanken var att de skulle försvara andra
världsreligioner, men istället blev de intresserade av de indiska religionerna. Islam hade knappast någon försvarare vilket resulterade i att läroböckerna i många fall, fick behålla sina negativa formuleringar som muslimerna själva ogillade.35
Undersökningar har påvisat hur illa de svenska läromedlen framställer islam. Mest illa
framställt är kvinnans ställning och det heliga kriget. Ett allvarligt problem är också att skolan har sammanfört islam med arabvärlden, eftersom islam uppstod i arabvärlden på 600-talet.
Detta har medfört att islam studeras enbart i sin arabiska form i skolan. Gamla arabiska traditioner ses idag alltså som vanlig islamisk lära.36
En av de vanligaste bilder elever i Sverige har om islam är kvinnan, och hur hon behandlas.
Härenstam tror att mycket av det beror på hur kvinnan framställs i de läroböcker barnen påträffar. Kvinnosynen av islam representeras ofta av kvinnors förhållanden i avlägsna byar, där en underlägsen ställning ofta visas. Bruket av slöja visas regelbundet.37
Leif Stenberg, islamolog och filosofie doktor i religionshistoria, talar om muslimska friskolor och de fördelar kontra undervisningen av islam som de kan innebära. En muslimsk friskola förmedlar ett värde- och normsystem som delas av barnens föräldrar, och som kanske inte den kommunala skolan kan förmedla. Dessutom kan de tillgodose speciella tolkningar av islam, vilket är intressant för en del grupper muslimer i Sverige.38
3.2.3 Islam i läroböcker
Kjell Härenstam, har i sin bok Skolboksislam analyserat ett antal läromedel som förekom i svensk skola på 80-talet. I Härenstams kommentarer kring de analyserade läroböckerna så är de samlade åsikterna att när islam exemplifieras så är bilden påfallande negativ. Böckerna lyfter fram islams broderskapstanke, men berättar även att slavar säljs och att kvinnor
35 Christer Hedin, Islam i vardagen och världen, (Uppsala, Arena, 1994), s. 147
36 Hedin, (1994), s. 147
37 Härenstam, s. 231
38 Leif Stenberg, Muslim i Sverige, (Stockholm, Bilda Förlag, 1999), s. 111
behandlas som underlägsna varelser. Bilden av islam blir ofta något som är utvecklingsfientligt.39
Härenstam har även analyserat mer aktuell litteratur, utkommen på sent 80-tal fram till mitten på 90-talet, alltså litteratur som har stor utbredning i dagens svenska klassrum. Den bild av Gud som är vanlig i kristna läromedel, tröstande och förlåtande, påträffas knappast i de analyserad läroböckerna. Däremot möter man det i några av de läseböcker som hör samman med böckerna.40
I många av de böcker som analyserats framställs islams Gud som en maktfullkomlig härskare, där människan i närmast fungerar som en slav. Bilden av Gud som härskare och människan som tjänare dominerar bilden av förhållandet Gud – människa.41 Bilden av Gud varierar dock mellan olika böcker. I vissa fall är han enbart dömande, medan andra läroböcker menar att han kan vara barmhärtig och förlåtande. Det dominerande temat är dock Guds makt och människans underkastelse.42
Kvinnobilden i islam tas i relativt hög grad upp på mellanstadiet. Härenstam menar att det till stor del beror på läroplanernas starka betoning av jämställdhetsfrågor.43 Man finner exempel på negativ information om kvinnans ställning i flera av de undersökta böckerna.44
Den negativa kvinnosynen är ofta förekommande i de läroböcker Härenstam analyserat. I en bok kan man läsa att kvinnans främsta plikt är att vara maka och mor. Koranen bestämmer förhållandet mellan mannen och kvinnan, och säger att det är mannen som är kvinnans härskare. Pojkar och flickor skiljs åt i det dagliga livet, och det är föräldrarna som arrangerar äktenskap. Läroboken framhäver även att det i Koranen finns föreskrifter om hur kvinnan skall vara klädd och att detta framstår i sura 33.45
Däremot betonar Härenstam att det i vissa böcker förekommer betydligt mer nyanserade bilder av kvinnans roll i islam.46 Lärare bör vara försiktiga vad gäller texter om islam som finns i allmänna läroböcker. Det är inte säkert att det finns direkta fel i texterna, men
39 Härenstam, s. 150
40 Härenstam, s. 195
41 Härenstam, s. 195
42 Härenstam, s. 172
43 Härenstam, s. 229
44 Härenstam, s. 231
45 Härenstam, s. 233
46 Härenstam, s. 234
vinklingen på dem gör att man som lärare bör vara vaksam. En muslimsk kvinna som tillhör Islamiska Informationsföreningen är kritisk mot läroböckernas bild av islam och menar att det är rena nidbilder som eleverna får lära sig. Man bör hela tiden ha i tanken vem det är som författat texten och vilket syfte denne har med publikationen.47
Läroböcker har idag en stark ställning enligt Skolverkets rapport Läromedlens roll i
undervisningen från 2006, där man kan läsa att flera studier visar att läroböcker och tryckta läromedel dominerar undervisningen. Läroböcker används fortfarande av lärare på ett antal områden, och då främst i deras planerings- och undervisningsarbete. Som källa till stoff anser många lärare att läroböcker fyller en stor funktion.48
3.3 Islam i det svenska samhället
I Sverige behandlas muslimer som de var en enhetlig grupp. Detta är ett felaktigt synsätt, då värderingar och vanor bland muslimer skiljer sig väldigt mycket från individ till individ.
Muslimer i Sverige kommer från vitt skilda områden, olika etniska och sociala miljöer och har ofta skilda åsikter om vad islam är. Inte ens när man talar om centrala trosfrågor finns det någon total enlighet.49 Det säga ofta att muslimer är mer religiösa än svenskar. Även om det inte finns några undersökningar som stöder att muslimer är mer religiösa än svenskarna, har det i Sverige under senare år vuxit fram uppfattningar som denna.50 Otterbeck citerar en del ur tidsskriften Salaam om det faktum att islam framstår som en kvinnoförnedrande religion:
Det kommer alltid att finnas människor som tror så, som vill få andra att tro att det är så eller som inbillats [...] att det är så i islam överlag och att alla kvinnor i hela det saudiska, arabiska, muslimska världen får utstå samma förnedring och förtryck.51
Pernilla Ouis, doktor i humanekologi, har tillsammans med Anne Sofie Roald, docent i religionshistoria vid Malmö högskolan, skrivit boken Muslim i Sverige. De menar att
islamofobi är något som finns i Sverige och anledningen till det kan vara att muslimer ofta ses som syndabockar, för att den egna gruppen skall kunna bygga upp sin egen identitiet och
47 Otterbeck, (2000), s. 61
48 Skolverkets rapport 284, Läromedlens roll i undervisningen, (Skolverket, 2006), s. 20
49 Otterbeck, (1994), s. 13
50 Ingvar Svanberg, Majoritetens islam, (Uppsala, Arena, 1994), s. 395
51 Otterbeck, (1994), s. 17
gruppsolidaritet.52 Genom att konstruera motsatsen till sig själv, ”den Andra”, så förstärker man sin egen självbild eller grupp. ”Den Andras” karaktäristik blir därför alltid negativ i förhållande till sig själv, vilket resluterar i att konstruktionen av en själv och ens egen grupp får ta emot alla positiva attityder i samhället.53
Författarna pekar på tanken att den muslimska kvinnan har det sämre än den svenska kvinnan och menar att detta är ett exempel på ovannämnda referat. Den islamska kvinnosynen har sett som särskilt hotfull i det svenska majoritetssamhällets syn på islam och författarna menar att under sina föreläsningar om islam, är det alltid kvinnofrågan som har väckt störst debatt.54
Att islam är en våldsam religion har varit ytterst framträdande i den västerländska debatten, med 11-septemberhändelsen 2001 som ”bekräftelse”. De handlingar som terrorister
sysselsätter sig med tolkas som generellt för alla muslimer som representerar islam.55 En underström av hat mot islam går från korstågstiden och fram till våra dagar i hela
västvärlden. Den är självklar i den västerländska själen och kan jämföras med apartheid och judehat. Däremot är det inte säkert att detta hat visas hela tiden, men händer det något
världspolitiskt så blossar det upp till ytan igen. Den roll som fiende mot väst, som tidigare var kommunisternas, har idag islam och muslimer fått intaga. I Sverige lever idag 350 000
muslimer och många känner en stark fientlighet mot både sig själva som människor och sin religiösa tillhörighet.56
Som ansvarig för skapandet av islam som en våldsam religion pekar Ouis och Roald ut media.
Media rapporterar ofta ut en negativ syn på muslimer genom deras sätt att rapportera till exempel våldsbrott. Om en invandrare eller en person med invandrarbakgrund har begått ett brott så nämns det ofta på ett sådant sätt att läsaren förstår vem det är som begått brottet. Om det däremot är en ”svensk” som har begått brottet nämns oftast ingenting om personens ursprung.57 Ouis och Roald hänvisar till Håkan Hvitfelt, svensk medieforkare, och dennes studie om den svenska televisionens nyhetsinslag och program om islam under perioden 1991-1995. Hvitfelts slutsatser blev att nyhetsinslagen om islam mestadels handlade om terrorism, krig och förföljelse. Islam framställs ofta som det annorlunda och okända i den
52 Pernilla Ouis mfl., Muslim i Sverige, (Malmö, Wahlström & Widstrand, 2003), s. 34
53 Ouis, s. 34
54 Ouis, s. 35
55 Ouis, s. 36
56 Kielan, del. 3
57 Ouis, s. 40
svenska verkligheten. Hvitfelt tror därför att icke-muslimer utifrån detta perspektiv uppfattar islam och muslimer på ett fientligt sätt.58
Program som handlar om muslimernas situation, religion eller integrering i det västerländska samhället var enligt Hvitfelt väldigt ovanliga. De ”normala” muslimer som är integrerade i det svenska samhället saknar nyhetsvärde och deras livssituation tolkas därför sällan i media59. Mahmoud Khalfi, ordförande i Islamiska Förbundet i Sverige, menar att Sveriges Television genom programet Uppdrag granskning, framställer islam negativt.60
I programet visas muslimer som samhällsparasiter som utnyttjar det svenska systemet och inte har någon som helst önskan att integrera sig i samhället. De muslimska organisationerna i landet framställs som bakåtsträvande och fundamentalistiska sekter som kohandlar med politiska partier för att kunna sponsra terror och odemokratiska handlingar. De anklagelser som visas i programet är baserad på människor som hatar religionen islam, eller människor som har väldigt dåliga erfarenheter av religionen.61
Kjell Härenstam menar att massmedias bild av islam är intressant ur skolans synvinkel av minst två skäl:
1) Den skapar en förförståelse av islam hos eleverna, en förförståelse som naturligtvis måste beaktas i undervisningen.
2) Material (text och bild) från massmedia används i läromedlen, och kan i värsta fall på ett ganska oproblematiserat sätt reflektera massmediarapporteringen.62
Det är många personer med muslimsk bakgrund som, när de rör sig ute på stan, känner
islamofobiska yttringar. Kvinnor med huvudduk menar att de ofta får ”sura kommentarer” och ibland får höra rasistiska uttalanden som ”dra hem dit du kom ifrån”. Många muslimer har uppgett att det värsta med att vara muslim i Sverige är att människor generellt verkar tycka illa om dem. En kvinna berättar att hon vet att ingen kommer att sätta sig bredvid henne på
58 Ouis, s. 40
59 Ouis, s. 40
60 Islamiska förbundet (1)
61 Islamiska förbundet (2)
62 Härenstam, s. 57
bussen även om hon alltid är noga med att lämna platsen bredvid henne ledig. Att alltid känna sig som andraklassens medborgare spär på känslan av osäkerhet och utanförskap.63
Seija Wellros, invandrarlärare och psykolog, talar mycket om kulturkrockar som mynnar ut i tankar om de ”avvikande”. När allt är som vanligt är den egna kulturen både osynlig och oproblematisk. Det som däremot avviker från det invanda, normala och vanliga framställs som konstigt och annorlunda. Man reagerar på att en elevs mamma alltid bär sjalett även inomhus och att vissa hemspråkslärare ser ut att ständigt vara påväg till en fest.64
3.4 Att undervisa om islam
Elever som skall få ny kunskap inom ett ämne måste tydligt förstå vad det är de studerar, vilket innebär att man som lärare ofta framhåller skillnaderna mellan det studerade föremålet och närliggande fenomen. Därför blir det naturligt att i undervisningen om judendomen, kristendomen och islam ägnas stor del till att belysa religionernas skillnader.65
Christer Hedin menar att det inte har varit lika pedagogiskt gångbart att rikta in sig på likheterna, vilket har medför att eleverna uppfattar att skillnaderna mellan islam och till exempel kristendomen, är väldigt stora och dessutom viktigare än likheterna.66
Hedin vill att likheterna mellan religionerna skall framhävas på ett bättre sätt. Han menar att när inte skillnaderna varit påfallande har de konstruerats fram. På så sätt har en missvisande bild av både religionerna och skillnaderna mellan dem kommit i förgrunden.67
Hedin slår fast att det finns en mängd saker i judendomen, kristendomen och islam som enar religionerna. Gudsbilden är en utav dem. De tre Abrahamsreligionerna har samma gud. Han har olika namn i religionerna men ingen förnekar eller ifrågasätter att han är samma Gud.
Kristendomen, islam och judendomen är alla överens om att Gud är skaparen och han har lagt ner hela sin visdom i skapelsen, som således är god. Att tydligt visa likheterna mellan
religionen kan bygga många broar.68
63 Ouis, s. 42
64 Wellros, s. 13
65 Christer Hedin, (1999), s. 7
66 Hedin, s. 7
67 Hedin, s. 8
68 Hedin, s. 213
Hedin försöker i hög grad i sin bok Abrahams barn finna det som förenar de tre Abrahamsreligionerna, för att skapa en förståelse mellan dem. Han för fram Abrahamsreligionernas mål:
Abraham trodde på en Gud, efter vars vilja han önskade leva. Han var t.o.m. beredd att offra sin egen son som tecken på sin tillit till den ende guden. Denna förtröstan på Gud har gjort Abraham till ett föredöme för alla hans barn. En dag skall denna inställning till Gud och livet segra och bli den enda tänkbara bland alla jordiska varelser. Detta är de tre Abrahamsreligionernas mål. På så sätt har de färdats från en gemensam utgångspunkt, via skiftande föreställingar, till ett gemensamt mål – åtminstone vad gäller den religiösa övertygelsen.69
En religiöst och politiskt obunden organisation vid namn Abrahams barn, arbetar med
konfliktförebyggande pedagogiska program inom religionsämnet och är verksamma i skolans alla stadier. Organisationen menar att bristfälliga kunskaper om kultur och religion medför missförstånd i möten mellan människor. De tror att kunskap och inlevelseförmåga är viktiga nycklas till förståelse.70 De har skapat ett undervisningsmaterial som heter Samma rötter, som syftar till religionsundervisning i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med materialet är att eleverna skall finna likheterna mellan de tre Abrahamsreligionerna och inse att människor från olika kulturer och tider har mycket gemensamt.71
Boken Samma rötter - Abrahams barn i tre religioner, är en lärarhandledning författad av Dorothea Rosenblad och Fanny Rosenblad, som båda tillhör stiftelsen Abrahams barn. De menar att Sverige har blivit mångkulturellt och interkulturellt på ett helt nytt sätt och både kunskaper och fördomar har vuxit. Undervisningen i religionskunskap har också anpassats efter detta.72 De har sammanställt en berättelseskatt från de tre Abrahamsreligionerna där avsikten är att visa eleverna att även om religionerna är olika, så har de samma ursprung.73
Författarna till Samma rötter – Abrahams barn i tre religioner knyter an sin lärarhandledning till Skolverkets kursplan för religionskunskap, och visar att arbetet med religionernas
släktskap grundas i vad som står bestämt i kursplanen.74
69 Hedin, s. 269
70 Abrahams barn (2)
71 Abrahams barn (3)
72 Dorothea Rosenblad mfl., Samma rötter – Abrahams barn i tre religioner, (Stockholm, Fondi Förlag HB, 2004), s. 6
73 Rosenblad, s. 7
74 Rosenblad, s. 191
Otterbeck talar om hur viktigt det är att man som lärare vinner de muslimska föräldrarnas förtroende, för att få en lyckad undervisningssituation. Man måste lära sig att kompromissa och söka lösningar i samband med de situationer som kan uppstå. Han talar således inte enbart om religionsämnet, utan om undervisning i stort. Muslimer från länder som skiljer sig mycket från Sverige, måste få tid på sig att lära sig våga lita på det svenska samhället och dess
instutioner.75 Både skolan och föräldrarna har i detta fall mycket att vinna och det gör man genom aktiva samtal med varandra. Skolan måste förklara vad som lärs ut och hur
undervisningen går till.76
75 Otterbeck, (1994), s. 22
76 Otterbeck, (1994), s. 22
4. Resultat av intervjuundersökning
4.1 Förklaring av metod
Jag har i min undersökningsdel i arbetet valt att intervjua lärare om hur de arbetar med
världsreligionen islam, vilka läromedel de använder sig av, hur de ser på lärarens kunskap och kompetens samt hur de ser på samhället och dess bild av religionen. Intervjun bestod utav elva frågor och jag kommer att redovisa mitt resultat frågvis, där samtliga lärares svar på frågorna presenteras tillsammans. Lärarna kommer att få olika benämningar, Lärare 1 – Lärare 4.
4.2 Intervjuer
Fråga 1. I vilken årskurs är det lämpligt att starta arbetet med främmande religioner?
Lärare 1: Av gammal vana, utan allt för stor eftertanke, så brukar jag göra detta i åk 6, när vi, traditionsenligt, läser världen. Detta hindrar inte att vi, beroende på vad som händer i världen eller i klassen, kommer in på icke-kristna religioner vid tidigare tillfällen.
Lärare 2: Huvudsakligen på mellanstadiet. Jag brukar börja att arbeta med andra religioner än kristendomen i årskurs 6. Däremot så börjar vi, i femman, gå ifrån den kristna religionen och pratar istället om judendomen. Om det är lämpligast vet jag inte, det beror nog på vilken klass man har. I en klass med väldigt mycket invandrarbarn kan det nog vara aktuellt att börja tidigare. Men om det händer värdsliga saker som berör religionen så pratar vi givetvis om det i tidigare åldrar också. Ramadan som nyligen avslutades var ett sådant exempel.
Lärare 3: Ordet främmande religioner skapar en skillnad, det tycker inte jag är rätt.
Religionerna är en naturlig del av det samhälle vi idag lever i. Jag tycker att man skall börja prata om religionerna redan i sexårsverksamheten, så att barnen förstår varför vi är olika, har olika trosuppfattningar, men att ingen är mer främmande än andra. Det generella är nog mellanstadiet, jag började i 4:an.
Lärare 4: Det beror mycket på vilken klass man har. Har man en klass med mycket invandrarbarn kan det vara aktuellt att börja prata lite om olika religioner tidigt i åldrarna.
Man kan prata om olika högtider, festdagar och så vidare. Rent undervisningsmässigt brukar jag börja på mellanstadiet.
Fråga 2. Har du undervisat om islam?
Lärare 1: Ja
Lärare 2: Ja
Lärare 3: Ja, men jag brukar inte planera in särskilt mycket, utan väljer att prata om islam när det passar sig. Som nu, när det har varit id, festen i ramadan, har vi pratat en del om det. Det blir naturligt att man pratar om det då.
Lärare 4: Ja, men det kommer upp lite oftare eftersom vi har muslimer i klassen. Firar de sina högtider så pratar vi lite extra om dem i klassen.
Fråga 3. Hur väljer du att introducera islam?
Lärare 1: Detta sker alltså i princip vart tredje år. Jag har ingen metod som jag alltid
använder. Dock så brukar jag betona släktskapet mellan Abrahams religioner. En grundmodell är också att alltid, gärna i god tid innan arbetet, fiska efter vad barnen redan har för
föreställningar. Är det fullkomligt tomt i deras huvuden när man säger ”islam” eller finns det många insikter/åsikter? Vissa åsikter kan jag också vilja vara förberedd på för att kunna dämpa dem, allt i läroplanens anda.
Lärare 2: Nu var det ett tag sedan jag arbetade med islam, men jag brukar fokusera på likheterna mellan alla världsreligioner. Har jag elever med muslimsk bakgrund så brukar jag försöka utgå ifrån det och låta eleverna berätta. Men framför allt fokusera på likheterna och utgå ifrån det.
Lärare 3: Jag brukar utgå ifrån likheterna. Vi har alla seder och traditioner, oavsett vart vi lever. Utifrån dem kan man se likheterna. I Sverige har vi t.ex. Valborg och i Indien firar man eldfesten.
Lärare 4: Jag använder mig utav en matris som staplar upp ett antal gemensama förekomster som påträffas i alla världsreligioner. Det är exempelvis Gud, profet, helig skrift, symbol osv.
Jag fokuserar mer på likheterna än skillnaderna. Ofta så menar man inom religionerna samma sak, skillnaden är bara att man har olika ord för dem.
Fråga 4. Efter introduktionen, hur går arbetet vidare? Vad väljer du att ta upp?
Lärare 1: Jag brukar i de flesta sammanhang luta åt att söka efter likheter och skillnader.
Haken, om man så säger, när man söker skillnader är att man lätt gör ”den andre” till något kontsigt. ”Titta vad annorlunda att de ber fem gånger om dagen och att de har fastemånader.”
Detta måste balanseras med likheter, inte nödvändigtvis i detaljer men i synsätt och vad gäller förståelsen av vad t ex en ”ritual” är. Vi firar Lucia, vi sjunger ”vi gratulerar” när någon fyller år och dansar kring granar och midsommarstänger. Vi har våra hälsningsceremonier och bordskick, etc. etc. Inte för att vi tror att detta har någon särskild effekt utan för att det skapar sammanhang och fokus.
Lärare 2: Fortsatt fokus på likheterna men även vart det delar sig. Läroplanen är viktig att följa och den sätter inga käppar i hjulet för min planering kring arbetet med islam. Vi brukar också arbeta med vad som kännetecknar islam just för tillfället. Det jag tar upp är väldigt neutralt, man får ju inte lägga några som helst värderingar. Jag tar helt enkelt upp det jag kan om islam. Gestaltning är något som jag brinner för och att gestalta religiösa berättelser, inte minst från islam, är ett jättebra sätt att fånga elevernas intresse! Att levandegöra sagor/myter tycker barnen är kul.
Lärare 3: Jag fortsätter att fokusera på likheterna. Det är viktigt att barnen förstår att alla är lika!
Lärare 4: Här får barnen själva välja att fördjupa sig inom en religion. Samtalet är också viktigt. Kursplanen för religion förespråkar diskussion och det är något som jag anammar.
Ofta, när vi diskuterar i helklass så kommer många tankar och funderingar fram som är bra att prata om i stor grupp. Eleverna får många olika synvinklar och lär sig att det inte bara finns ett sätt att tänka på.
Fråga 5. Om det finns muslimer i din klass, påverkar det din undervisning av islam?
Lärare 1: Ja, absolut. Jag känner mig nog lite mer hämmad. Det kan ju bli väldigt fel att stå där och säga förenklingar om deras vardagsliv. Å andra sidan så är de en resurs, både i det att de kan berätta att ”så här är det” och i det att deras blotta existens förhindrar demonisering av
”den andre”. Ibland har jag dock haft elever med muslimsk bakgrund som inte velat vara vår expert, de vill vara vanlig elev, bland alla andra. Då får man förstås backa.
Lärare 2: Ja, till det positiva. Då kan man hämta in erfarenheter från den eleven som man eventuellt har i klassen. Man måste dock vara aktsam för att inte utnyttja eleven. Vill den inte så måste den inte. Men jag ser det som en tillgång, absolut.
Lärare 3: Ja, ja, utan tvekan. Jag brukar fråga föräldrar om de vill komma till klassen och prata om islam. Ibland nappar den, ibland inte.
Lärare 4: Ja, det gör absolut. Man försöker skapa en förståelse inför de andra barnen varför barnen med muslimsk bakgrund får vara lediga ibland t.ex. Det kommer mer naturligt att prata om sådana saker när man arbetar i en klass med muslimska barn. Det är en fördel att prata om det när man har muslimer i klassen. Barnen förstår att man inte behöver vara utomlands för att utöva islam, det finns ju faktiskt i Sverige!
Fråga 6. Vilket eller vilka läromedel använder du och vart väljer du att hämta det ifrån?
Lärare 1: Inget särskilt. Det jag råkar hitta.
Lärare 2: Det är väldigt olika. Jag har inget specifikt läromedel i religion utan använder mig av flera läromedel. Vi har ju Globen som ”klassbok” men det finns många fler böcker i biblioteket. Internet är ett annat bra hjälpmedel. Är det aktuellt att använda tidningar och andra medier så gör jag också det.
Lärare 3: Jag använder mig mycket av bilder och samtalar kring dem. Jag har ett eget material från SFI som är väldigt bra och lättläst. Det här materialet fokuserar bara på likheterna mellan religionerna. De läroböcker som finns på skolan ger inte en bra bild av
islam. Jag använder mig mycket av media också. Det pumpas ju ut massvis med artiklar dagligen! Det är hur bra som helst när tidiningar intervjuar muslimer om deras högtider, man får ju ”gratismaterial” då. Media tycker jag är väldigt bra, det blir ett naturligt inslag i
undervisningen.
Lärare 4: Jag lånar väldigt mycket material från AV-centralen. Media är ett väldigt bra verktyg. Läroböckerna jag använder är inte bra. De är från år 1988, men sakfaktan tycker jag ändå är okej, religionerna ändras ju liksom inte. I biblioteket har vi mycket alternativt material där barnen själva får gå och hämta det de tycker verkar bra. Internet är en annan resurs som jag brukar försöka utnyttja.
Fråga 7. De läroböcker som finns att tillgå i ditt klassrum, hur pass "bra" anser du att de är?
Ser du för- och nackdelar med dem?
Lärare 1: Inga synpunkter
Lärare 2: Jag tycker inte att vår lärobok är speciellt bra, därav att jag inte använder den särskilt mycket. Det finns ju självklart delar som är bra, berättelserna om världsreligionerna ser jag som bokens starka sida.
Lärare 3: Det man kan känna med de äldre läromedlen som finns på skolan är att texten är föråldrad, men bilderna ligger verkligen som föremål för diskussion.
Lärare 4: Jag tycker som sagt att de vi använder är för gamla, det måste finnas nyare.
Däremot ”duger” de hyfsat bra. Problemet är väl också att de äldre böckerna har en annan syn på islam än de nyare.
Fråga 8. Vad anser du vara en tillräcklig kompetens för att undervisa om islam? Vad bör man som lärare veta?
Lärare 1: När kan man tycka att man vet tillräckligt? Eller vet de viktigaste sakerna? Jag undervisar barn i mellanstadiet. För de flesta är detta en av de första gångerna som de diskuterar nya sätt att tänka och förhålla sig till omvärlden. Jag vill nog inte i första hand
undervisa om just ”islam” utan mer främja nyfikenhet på andras sätt att tänka. Kompetensen ligger alltså i att kunna väcka den här nyfikenheten enligt mig.
Lärare 2: Framför allt så måste man vara medveten om att man inte får lägga in värderingar i sin undervisning. Jag tror inte att jag på mellanstadiet behöver ha väldigt djupa
ämneskompetenser i alla fall. Vi som har läst lärarutbildningen tror jag har tillräcklig kompetens för att undervisa om islam. Känner man att man inte har tillräckligt med
kompetens efter sin utbildning så tycker jag att man kan läsa in det självmant. Det är viktigt att man som lärare kan berätta för eleverna att de extrema situationer som media ibland kopplar samman med en religion, inte är det ”vanliga”.
Lärare 3: Det är väldigt viktigt att vara öppen och opartisk. Jag tycker att det är viktigt att ha kunskap om islams likheter med bland annat kristendomen. Genom att lyfta fram likheterna så försvinner olikheterna. Att känna till huvuddragen i religionen är självklart viktigt. Den
grundkunskapen tror jag däremot att man som lärare kan läsa till sig själv. Det är samtidigt väldigt viktigt att han kunskaper om muslimers sätt att leva. Varför äter de inte fläskkött till exempel? Det här är frågor som lärare måste kunna och förklara för elever som undrar. Det räcker inte att säga ”det är deras religion”. Att kunna stå upp mot föräldrar som inte vill att sina muslimska barn skall vara med på religionsundervisningen är ett annat exempel. Det står i koranen att alla muslimer skall söka kunskap om andra religoner. Detta berättade jag för ett par som inte ville att deras son skulle vara med i religionsundervisningen, och de ändrade sig med en gång! Det gäller som lärare att vara tydlig och ha en bra dialog med föräldrarna.
Lärare 4: Som lärare måste man vara opartisk. Inte lägga in personliga vinklingar. Man får ju tycka vad man vill om islam eller vilken annan religion som helst, men som lärare får man lägga några värderingar. Någon sorts av behörighet i religionskunskap bör man ju också ha.
Man kan ju inte undervisa om man inte vet vad man undervisar om? Att han kunskap om vardagssituationer som kan uppstå är också väldigt viktigt. Detta skapar även intresse bland eleverna och de blir nyfikna och vill veta mer. Att vara eller icke vara med på
gympalektionerna är ett sånt exempel. Här måste man som lärare veta varför en elev eventuellt inte kan vara med.
