(HS-IDA-EA-98-503)
Claes Carlehed (a95claca@ida.his.se) Institutionen för datavetenskap
Högskolan i Skövde, Box 408 S-54128 Skövde, SWEDEN
Examensarbete på det kognitionsvetenskapliga programmet under vårterminen 1998.
Handledare: Tomas Kalén
Examensrapport inlämnad av Claes Carlehed till Högskolan i Skövde, för Kandidatexamen (BSc) vid Institutionen för Datavetenskap.
970618
Härmed intygas att allt material i denna rapport, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan examen.
Signerat:____________________________________
Claes Carlehed (a95claca@ida.his.se)
Key words: cognitive burden, short time memory, mental representations, electronic text, scroll, link.
Abstract
Today great amounts of text are stored in databases on companies, institutions and similar places. The text masses are mostly easy to reach, easy to rewrite and simple to spread. Unfortunately different problems pop up when you read and navigate in big documents. Cognitive burdens on short time memory are a result of the difficulty to have a general view of big documents. Navigation is another problem. Where shall I go? How do I get back? Where am I right now? To get around this and similar problems many readers print the text.
This study is focused on two ways of navigating in electronic text pages, scrolling and linking and how they put burdens on the reader. Interviews have been made with a number of persons and the answers have been qualitatively analysed. The results show that the persons in main prefer linking in long text documents.
An explorative examination has been made in purpose to get a hint if there are any
differences in efficiency between the two ways of navigating in electronic text. The
results show tendencies that linking is a little bit faster than scrolling.
Sammanfattning... 1
1.Introduktion av problemområdet ... 2
1.1 Inledning... 2
1.2 Syfte... 2
1.3 Bakgrundsbeskrivning... 3
1.3.1 Historiskt perspektiv ... 3
1.3.2 Kognition och kognitiva arbetsmiljöproblem... 3
1.3.3 Vad gör man nu? ... 5
1.3.3.1 Korta texter... 5
1.3.3.2 Avsökning... 5
1.3.3.3 Hypertext ... 5
1.3.4 Att läsa från webben ... 5
1.4. Vad vet vi? ... 6
1.4.1 Undersökningar av läsbarhet ... 6
1.4.2 Kognitiva källor till skillnader ... 7
1.5 Problemformulering ... 8
1.5.1 Teorier... 9
1.5.2 Hypoteser ... 9
2. Undersökningsmetodik och metodval... 11
2.1 Möjliga lösningar och metoder... 11
2.2 Undersökningens säkerhet... 11
2.3 Intervju... 11
2.4 Metod och material i undersökningen... 12
2.4.1 Metodval ... 12
2.4.2 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 12
2.4.3 Företaget ... 13
2.4.4 Försökspersoner... 14
2.4.5 Undersökningens material... 15
3. Genomförande av undersökningen... 17
3.1 Genomförande... 17
3.1.1 Praktisk uppgift med tidsstudie ... 17
3.1.2 Frågorna ... 18
3.3 Resultat och analys av intervjusvaren... 19
3.4 Effektivitetsmätningen... 21
4.1 Slutsatser utifrån problemformulering och hypotes... 23
4.1.1 Minnesstöd och belastningar ... 23
4.1.2 Mental representation av verktygen ... 23
4.1.3 Scrolla eller länka för ovana användare? ... 23
4.1.4 Tidsstudien av navigeringsverktygen ... 24
4.2 Diskussion... 24
4.2.1 Huvudresultat... 24
4.2.2 Brister i undersökningen... 225
4.3 Uppslag till fortsatt arbete ... 25
4.4 Avslutning ... 26
Referenser ... 27 Bilagor
Bilaga 1: Intervjuformulär
Bilaga 2: Sammanställning av intervjuerna
Sammanfattning
Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten. Oftast leder detta till att läsaren skriver ut
dokumentet för att undkomma dessa och liknande problem.
Föreliggande arbete utfördes i samarbete med Familjen Dafgård AB i Källby. Ett intranet håller på att utvecklas hos dem och i detta ingår stora textbaserade databaser. Undersökningar har utförts med hjälp av anställda på företaget för att fånga deras synpunkter vad gäller navigation och läsning i elektroniska dokument.
Metoden som använts för att bringa klarhet i hur läsarna upplever olika navigeringssätt i elektronisk text har varit en kvalitativ intervju och en kvantitativ effektivitetsmätning av två olika sätt att navigera i dokument, scrollning eller länkning av textmassan.
Resultaten visar att de anställda i huvudsak föredrar länkningen framför scrollningen i långa
textdokument. Tidsstudien visar tendenser till att länkningen är något snabbare än scrollningen.
1.Introduktion av problemområdet
I kapitlet behandlas kognitiva arbetsmiljöproblem och kognitiva belastningar vid läsning och navigering i text på bildskärm.
-”Jag skriver ut det i stället, jag orkar inte läsa från skärmen”.
- ”Scrollningen gör mig snurrig i huvudet”.
-”Var är jag i dokumentet? Jag blir knäpp på det här”.
Dessa och liknande uttryck hör man ibland när man sitter och jobbar bland datoranvändare.
1.1 Inledning
De flesta datoranvändare som har läst och navigerat i en lång elektronisk text har förmodligen upplevt hur ansträngande det kan vara. Att läsa text från bildskärm och scrolla upp och ner i textmassan belastar oss kognitivt betydligt mer än att läsa från papper. Dillon (1994) nämner exempelvis att belastningarna på korttidsminnet ökar vid läsning av elektronisk text om
dokumentet är större än en sida. Läsaren tvingas då att manipulera dokumentet, något som inte är lika lätt med skärmtext som för text på papper. Det finns andra faktorer som skiljer läsning och navigering mellan skärm och papper. Enligt en studie av Williams och Holt (1989) är tre viktiga faktorer avgörande för användaren vid läsning av elektronisk text:
• Vart ska jag gå?
• Hur kommer jag tillbaka?
• Var är jag?
Frågorna är intressanta när många människor numera dagligen använder sig av elektronisk text.
Vad är det egentligen som gör att flertalet hellre läser från papper än från skärmen? Beror det på skärmens egenskaper, eller har det att göra med svårigheten att veta var man är i ett dokument när man inte kan hålla det i handen? Är det vanan att läsa text från papper som gör det svårt för många att tillgodogöra sig elektronisk text? Varför blir många människor
stressade av att ta in information från bildskärmen? Litar vi mer på den tryckta texten än den elektroniska?
1.2 Syfte
Föreliggande undersökning avser att studera läsning, navigering och orientering i text från bildskärm ur kognitionsvetenskapligt perspektiv. Avsikten är att studera de problem som människor upplever vid navigering i elektroniska dokument, det vill säga hur människor
belastas på olika sätt av läsning och navigering i elektronisk text. Ett mål är att utröna huruvida det går att minska de kognitiva arbetsmiljöproblemen för användare av denna typ av text.
Dessa problem beskrivs för övrigt under 1.3.2.
De rent fysiologiska aspekterna av att exponeras av en bildskärm är viktiga med tanke på strålning, flimmer och liknande. Dessa aspekter kommer dock inte att vidareutvecklas i detta arbete, även om de kan spela en viss roll för hur användarna upplever textläsning från
bildskärm.
1.3 Bakgrundsbeskrivning
Nedan följer en sammanställning av den elektroniska textens utveckling, en presentation av kognitiva arbetsmiljöproblem och aktuella studier.
1.3.1 Historiskt perspektiv
Användandet av elektronisk text är ett relativt nytt påfund. Därför kan det vara svårt att tala om någon längre historisk bakgrund till ämnet. Enligt Spring (1991) var det ungefär vid mitten av 1980-talet som datorer började användas mer till att bearbeta ord än att göra beräkningar.
Detta är en uppskattning men man kan nog anta att utvecklingen inom PC-branschen inte skulle blivit vad den är om inte datorerna använts till textbehandling, där en mycket bred användargrupp finns.
Enligt Dillon (1994) kan man i grova drag säga att det existerar två skolor när man talar om elektronisk text. Den ena skolan hävdar att papper aldrig kan ersättas av skärmen och att papper lämpar sig mycket bättre till textmedier. Man brukar exemplifiera detta med att man vill ligga på stranden och läsa tidningen, bläddra i ett magasin i sängen eller att uppleva känslan av ett kvalitetspapper. Den andra skolan trycker på den elektroniska textens möjligheter att lagras, den enkla åtkomsten, flexibiliteten och att man hushållar med naturens resurser. Man tror att den elektroniska texten inom en tioårsperiod har ersatt papperet och att vi vant oss vid att läsa från skärmen. Dessa skolor är båda lite extrema. Att läsa från skärm är annorlunda än att läsa från papper och man måste inse att den elektroniska texten inte passar överallt.
Är då inte utvecklingsmöjligheterna för elektronisk text i det närmaste uttömda? Nej, knappast.
Med tanke på att man har utvecklat skrivprocessen på papper under mycket lång tid måste man ge tid åt den elektroniska texten att hitta sina rätta former i olika sammanhang. Man kan säga att den fortfarande befinner sig i ett barnstadium.
Att läsa text från bildskärm får inte ses som en ersättare till pappersmediet utan mer som ett komplement som man får förmoda kommer att spela en allt större roll i takt med att fler får tillgång till mediet och att informationsmängden ökar. Vad det kommer att handla om är att hitta rätt användningsområden för elektroniska dokument, att göra dem användarvänliga och attraktiva där de ska och måste användas.
1.3.2 Kognition och kognitiva arbetsmiljöproblem
För att få en bredare förståelse och grund till fenomenet läsning och navigering i elektronisk text ges här en beskrivning av kognitiva arbetsmiljöproblem. Dessa problem uppstår när faktorer i arbetssituationen hindrar människan från att utnyttja sina kognitiva förmågor till att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. Dessa arbetsmiljöproblem kan uppstå i många olika situationer. Textläsning kan vara en situation, då både i pappersform och från bildskärm.
Ett problem kan vara svårigheten att överblicka ett dokument på bildskärm, ett annat att
förflytta sig i texten (orienteringsproblem). Man förhindras att använda sig av den automatiska
bearbetningsnivån (Schneider, 1993) och blir tvungen att flytta upp all kognitiv verksamhet till
den medvetna nivån för att utföra sitt arbete. Detta belastar människan i onödan och det är inte
svårt att se det orimliga i en situation om vi skulle tvingas använda den medvetna nivån till allt
vi gör. Bilkörning skulle kräva oerhörd medveten tankekraft om vi skulle beräkna tryck på
pedaler, gradantal som ratten ska vridas, när det ska bromsas och så vidare. Detta gör vi efter
viss övning automatiskt och reflexmässigt på den automatiska bearbetningsnivån.
När man använder sig av datoriserade informationssystem, i detta fall text från bildskärm, kan olika kognitiva belastningar uppstå. Några presenteras nedan. Grundindelningen bygger på fältförsök och analyser samt på experiment med olika slags gränssnitt utförda i yrkesmässiga situationer. Grundindelningen är hämtad från en artikel av Schneider (1993), med tillägg av undersökningsledaren.
• Orienteringsproblem. Man hamnar i tveksamhet eller okunskap då det gäller var i
dokumentet man befinner sig. Likaså kan det vara svårt att ta sig dit man vill komma. När man använder sig av rullningslisten i scrollbara dokument finns det olika störande faktorer som påverkar oss. Ett exempel är obehaget att texten ”hackar” sig upp eller ner på skärmen när man scrollar. Detta upplever många som irriterande för ögonen men man har ändock en möjlighet att se var man slutade läsa innan man påbörjade scrollningen. Om dokumentet är långt och man vill hoppa mellan vissa textavsnitt som inte ligger nära varann blir det problem, dels att hitta dit man ska och sedan att försöka komma tillbaks till det ställe där man var innan.
• Avbrott i tankegången. När läsaren inte tillåts koncentrera sig på den egentliga uppgiften att läsa utan tvingas använda kognitiv kraft för att minnas var han kom ifrån samt orientera sig i textmassan går onödig tankekraft åt. Detta kan vara mycket tröttande och skapa irritation. Har man dessutom lite problem med handhavandet av datorn, att hitta den lilla pilen med muspekaren som man ska trycka på för att rulla texten, kan man få stora
problem. De allra flesta använder endast musen för att förflytta sig i dokument trots att det finns flera andra möjligheter. Om man exempelvis läser ett avsnitt på sidan fyra i ett
dokument och behöver koppla samman detta med något som står på sidan elva i samma dokument måste man förflytta sig mellan sidorna. Det är då stor risk att man glömmer vad man läst innan förflyttningen, särskilt om det är svårt att hitta tillbaks. Detta gäller särskilt ovana datoranvändare.
• Kognitivt ”tunnelseende”. När man läser från pappersdokument har man oftast möjlighet att sprida ut dokumenten för att få en bättre överblick av olika texter. Denna möjlighet har man ej när man läser från bildskärm. En tendens finns till att man lägger större vikt vid det man har för ögonen för stunden och därmed tappar förmågan att inkludera mer omfattande informationsmängder i en beslutsfas.
• Belastningar på korttidsminnet. Kognitionspsykologisk minnesforskning har klart visat på korttidsminnets begränsningar. Korttidsminnet kan lagra ca. 5-8 informationsenheter samtidigt (siffra, tal, ord eller något faktum). Om man tvingas läsa något på ett ställe i ett dokument och sedan integrera detta i huvudet, belastas korttidsminnet avsevärt. Klarar man inte av att hålla nödvändig information i korttidsminnet tvingas man hoppa fram och
tillbaka mellan de olika delarna i dokumentet. Detta tar tid och är ansträngande. Fenomenet är inte specifikt för enbart elektronisk text utan förekommer även vid läsning från papper.
Problemen är dock mycket större med elektronisk text där handhavandet kräver mycket mer av användaren. I pappersdokument kan vi sätta fingret på ett ställe och läsa på ett annat för att sedan snabbt komma tillbaka till sidan med fingret igen. Detta låter sig inte göras i bildskärmstext på ett lika enkelt sätt.
• Onödig kognitiv belastning. Människan är bra på att avkoda och tolka de mönster som
informationen bildar utan att egentligen läsa hela innehållet. Man ”scannar” snabbt av stora
mängder text när man söker efter något. I pappersdokument är detta oftast lätt medan det i ett elektroniskt dokument försvåras av att man måste scrolla eller på något annat sätt flytta textmassan. Det blir nästan omöjligt att snabbt överblicka informationsinnehållet i en större textmassa.
1.3.3 Vad gör man nu?
Det pågår en IT-revolution i många delar av vår värld. De senaste åren har vi fått möjlighet att snabbt skicka information över hela jorden, inte bara text utan också bilder, film och ljud i realtid. Fokuseringen på tekniska lösningar och även de mera multimedialt krävande
operationerna kan ha gjort att utvecklingen av bildskärmstext hamnat lite i skymundan. Det finns dock forskare som ägnar sig åt texthantering i datormiljö.
Material som hämtats från Jakob Nielsen’s alertbox (Nielsen, 1997) ger tre huvudsakliga guidelines för publikationer i webbmiljö:
• Var koncis. Skriv inte mer än 50 procent av texten som man normalt använder i pappersform.
• Skriv för att underlätta avsökning. Begär inte att läsaren ska läsa långa sammanhängande textblock.
• Använd hypertext (text med klickbara ord som länkar till annan information) för att dela upp stora informationsmängder i flera sidor.
Dessa tre guidelines utvecklas mer i detalj nedan.
1.3.3.1 Korta texter
Att läsa från skärm går cirka 25 procent långsammare än att läsa från papper. De flesta tycker även att det känns obehagligt att läsa text från bildskärm. Resultatet av detta blir att människor inte vill läsa stora textmassor från skärmen. Man bör skriva 50 procent kortare text, dels på grund av att man läser långsammare, men inte minst beroende på att de flesta känner obehag av bildskärmsläsning. Man vet även att användare inte tycker om att scrolla. Det är ytterligare ett skäl till att hålla texterna korta.
1.3.3.2 Avsökning
Eftersom läsare tenderar att undvika stora textblock bör man underlätta avsökning med hjälp av nyckelord, rubriker, underrubriker och så vidare. Man ska använda informativa rubriker som verkligen talar om vad stycket handlar om. Att lysa upp eller färga vissa ord fångar läsarens uppmärksamhet, bara man inte inkräktar på den blå och understrukna texten som har blivit synonym med hypertextlänkar.
1.3.3.3 Hypertext
Man ska försöka att göra texterna korta utan att förlora relevansen i innehållet. Långa och detaljerade bakgrundsbeskrivningar samt annat material som kanske intresserar en minoritet kan läggas som länkar i texten för den som vill läsa detta. Då undviker man att tråka ut den läsaren som är mer intresserad av att hitta pudelns kärna. Varje hypertextsida bör börja med en kort sammanfattning så att läsaren har tillgång till textens kärnpunkt utan att behöva läsa allt.
1.3.4 Att läsa från webben
”How Users Read on the Web – They don’t”. Citatet är hämtat från Nielsen (1997) och
handlar om att användare inte läser från webben utan scannar av texterna. Läsaren letar efter
enskilda ord och meningar. En studie av Nielsen och Morkes (1997) refererad i Nielsen (1997) visar att 79 procent av testpersonerna alltid scannar av en ny sida och att endast 16 procent läser ordagrannt. En konsekvens av detta resultat är att websidor bör begagna sig av text som underlättar avscanning.
Texten bör ha:
• Upplysta nyckelord
• Meningsfulla underrubriker
• Punktlistor
• En idé per textstycke. Läsaren hoppar över följande idéer om han inte fångas av den första
• Slutsatsen först
• Halva ordmängden mot konventionell text
För att mäta effekten av några av dessa guidelines utvecklade Nielsen och Morkes fem olika versioner av en websida för turistreklam. Sidorna hade samma grundinformation, samma navigationsinstrument men var formulerade på olika sätt. I försöket utgick man från en
”pratig” subjektiv sida med många ord och utan avscanningsmöjligheter, och jämförde denna med sidor som hade olika kombinationer av ovanstående guidelines. Användbarheten - här definierad som prestandamätning av tid, fel, minne och sidstruktur - ökade med 124 procent på den sida som hade:
• Minskad ordmängd.
• Avscanningsbar text.
• Objektiv text (inte pratig, kommersiell).
Nielsen och Morkes tror att del av förklaringen ligger i att den pratiga reklamtexten lägger en kognitiv börda på läsaren som måste filtrera ut det väsentliga i texten.
Enligt CID (1997) ska man inte primärt betrakta Webben som en läsplats. Den linjära
strukturen som exempelvis en bok har återfinns inte hos informationen på internet. Användarna kan hoppa lite som de vill i informationsrymden. Därmed blir det svårare att veta var man är.
Man måste lära sig att bryta det linjära tankesättet samtidigt som man tvingas till att skärpa sinnena för att orientera sig.
1.4. Vad vet vi?
Nedan presenteras forskningsresultat och kognitiva källor till skillnader att läsa från papper och bildskärm.
1.4.1 Undersökningar av läsbarhet
Olika undersökningar har gjorts på området läsbarhet under en tid. Resultaten är ganska osäkra på grund av för många oberoende variabler i undersökningarna. Bildskärmarna utvecklas hela tiden och olika papperskvaliteter används. Olika metoder och procedurer har använts och kan inte alltid jämföras med varann. I en forskningsöversikt redovisar Dillon (1994) följande resultat:
• Snabbhet
Tyst läsning från skärm är cirka 20-30 procent långsammare än läsning från papper.
• Noggrannhet
Det finns signifikanta resultat från undersökningar som visar att man läser noggrannare från papper än från bildskärm. Samtidigt visar andra studier ingen skillnad. Dessa studier är dock inte utförda på samma välkontrollerade sätt som de som visar på en skillnad.
• Uthållighet
Användare som jobbar mycket framför en bildskärm visar tecken på utmattning. Detta kan yttra sig i form av dragningar i ögat, fenomen som inte uppstår vid läsning från papper. Dessa och likartade problem minskar i takt med att skärmarna blir bättre.
• Läsförståelse
Här har det inte gjorts så omfattande undersökningar, kanske på grund av att det är svårt att mäta förståelsen av en text och hur den skiljer sig från att läsa från papper. I stort kan man säga att presentationsformen inte har någon avgörande betydelse för läsförståelsen. Vad som är tänkvärt här är att skärmläsning är långsammare än läsning från papper och därmed borde ge en längre tid till att förstå vad man läser och sålunda ge en bättre läsförståelse.
• Hur handhar vi de olika medieformerna
En av de största skillnaden mellan att läsa från papper och skärm är förmodligen handhavandet.
I vår kultur är man van att hantera papper även om datorernas intrång börjar ändra vårt beteende. Men det finns fortfarande mycket som talar för att text på bildskärm inte kan bli lika enkelt att handha som text på papper. I pappersdokument kan vi bläddra med våra händer och sätta ett finger i dokumentet dit vi snabbt vill komma tillbaka. Vi kan även snabbt scanna av en text för att se om det finns något värdefullt som vi vill läsa. Detta låter sig inte göras lika lätt i skärmtext även om det finns vissa likheter mellan handhavandet av papper och skärmtext.
Scrollningen kan liknas vid en snabb avscanning och länkningen till nästa sida har likheter med bläddrandet i ett dokument.
• Navigation
Det har uppstått ett uttryck som säger att man ”går vilse i informationsrymden”. Det grundar sig på att det är svårt att veta vart man kom ifrån, var man är och vart man ska i en
informationsmängd. Detta gäller främst hypertexten där det inte finns fasta strukturer på det sätt som det finns i en bok, där innehållsförteckningen finns i början och ett index i slutet.
Dillon (1994) skriver om ett försök där det gjordes jämförelser i navigation mellan hypertext och papper. Den tid som försökspersonerna använde att söka i index och innehållsförteckning mättes och skulle ge en indikation på navigeringsproblemen i de olika miljöerna. De noterade signifikanta skillnader mellan papper och hypertext. Resultat visade att dubbelt så mycket tid gick åt att söka i index och innehållsförteckning med hypertext jämfört med pappersvarianten.
1.4.2 Kognitiva källor till skillnader
Det står klart att det finns fysiologiska och ergonomiska skillnader mellan medieformerna
papper och bildskärm som påverkar hur vi upplever läsningen. Man kan dock inte nöja sig med
att det bara beror på detta. Så fort ett dokument är större än en sida kommer andra faktorer in
än just ren skillnad i läsning. Man måste börja att manipulera dokumentet och jämföra vad man
ser just nu med det man läste innan. Här kommer faktorer in som hur vi minns text och var vi
läste den. Dillon (1994) anger följande källor:
• Korttidsminnet och text
Vilka är skillnaderna mellan att länka och scrolla i elektronisk text, och vad händer när en mening börjar på en sida och fortsätter på nästa? Vid läsning från papper har man oftast tillgång till två sidor samtidigt och det är dessutom enkelt att skifta sida. Att splittra upp meningar mellan skärmbilder leder till att korttidsminnet belastas avsevärt. Dessutom hindras förståelsen av meningen. En undersökning av Dillon visar att läsaren återvänder till föregående sida för att läsa texten igen mycket oftare när texten är delad än när den hänger ihop.
• Att lokalisera med hjälp av visuella minnet
Visuella minnet understöds av fasta relationer mellan punkter eller strukturer och positionen på en given sida. Scrollningen gör dessa relationer svagare och försvårar därmed användandet av det visuella minnet. En skärmbild med text kan se olika ut beroende på vart läsaren slutar att scrolla. En rubrik kan hamna var som helst på skärmen. Länkningen är förmodligen bättre vad det gäller att understödja spatiala relationer i elektronisk text då sidorna är statiska. Med detta menas att exempelvis sidan tre i ett länkat dokument alltid ser likadan ut. Finns det en rubrik eller punktlista överst på sidan så är den alltid där.
• Individuella skillnader i skicklighet, kunskap och erfarenhet
Man kan anta att ökad vana att läsa från bildskärm borde minska prestationförlusterna vid läsning av elektronisk text. En jämförelse mellan mycket vana och helt ovana läsare presenteras i Dillon (1994). Inga signifikanta skillnader uppstod mellan grupperna, båda grupperna läste långsammare från bildskärm.
En annan undersökning som redovisas i samma bok visar att snabba läsare påverkas negativt av skärmläsning i större utsträckning än långsamma läsare vad gäller läshastighet.
1.5 Problemformulering
De flesta människor som har tillgång till något läsbart och kan läsa, gör det varje dag. Många av oss börjar dagen med att bläddra i någon dagstidning. Vidare läser vi skyltar och
instruktioner under dagens lopp, eller kanske en bok. Barnet som är nyfiket på att lära sig läsa stavar sig igenom sina första ord, var det än kommer åt. Senare försöker det hinna med att läsa textraderna från TV:s filmer, där raderna är en form av elektronisk text.
Elektronisk text används i allt fler miljöer. Dagstidningar på webben är ett användningsområde, journaler i databaser på våra vårdcentraler ett annat. Frågan om lämplighet av användandet i dessa och andra miljöer dyker naturligtvis upp och man kan snart konstatera att de båda formerna, papper och elektronisk text, i många fall måste kombineras med varann. Det är svårt att ersätta känslan av att bläddra i en ”nybakad” morgontidning till kaffet med att sätta på datorn och försöka få samma upplevelse. Likaså är det svårt för läkaren att gå miste om den information som en pappersjournal ger om patienten mer än vad som står i den. Det kan vara tjocklek på journalen, hur sliten den är och så vidare, som säger mycket om exempelvis besöksfrekvens. Skärmbildstexten ger en plattare information som oftast inte kan förmedla sådan information. Givetvis har den elektroniska texten andra fördelar med sin åtkomlighet, spridningsmöjlighet, smidighet i lagring och redigering med mera.
De frågeställningar som ligger till grund för föreliggande undersökning är av
kognitionsvetenskaplig art och redovisas nedan:
• Hur belastar olika navigeringsformer (scrollning eller länkning) i dokumenten
korttidsminnet? Det bör vara viktigt att navigeringsverktyget inte belastar människan mer än nödvändigt.
• Vad har läsaren för mental representation av elektroniska dokument och vilken
navigeringsform överensstämmer bäst med representationen? Allwood (1998) skriver om analogiskt tänkande, även benämnt som metaforiskt tänkande. Människan utgår i sitt tänkande från vad hon vet och kan. Det innebär att en individ utnyttjar kunskaper från ett område inom ett annat område. Om man inte har någon mental bild av vad som händer med dokumentet med olika navigeringssätt, det vill säga att länkningen är som att bläddra i en bok och scrollningen motsvaras av pergamentrullen, kanske acceptansen för
navigeringssättet äventyras. Det finns utrymme för spekulation av vilken betydelse acceptansen kan ha för användaren av de olika navigeringsverktygen. Detta lämnas öppet till undersökningen och resultaten av densamma.
• Vilken navigeringsform är lämpligast i långa textdokument? Vilket upplever
försökspersonerna som minst ansträngande av scrollning och länkning med tanke på läsning, navigering och orientering i elektroniska dokument. Har datorvana någon betydelse för valet av navigeringsverktyg?.
1.5.1 Teorier
Det råder delade meningar om huruvida scrollning och länkning påverkar användarens
kognitiva belastning. Levin (1996) refererad i CID (1997) rekommenderar att man ska hålla sig till en och en halv skärmsida text för rullning. Han anser även att det är bättre att låta
användaren scrolla än länka. För många länksteg kan göra att läsaren upplever det fysiska avståndet mellan olika sidor som för stort. Schneider (1993), hävdar däremot att länkning mellan sidor är naturligare och effektivare. Han menar att scrollningen suddar ut alla spatiala relationer. Dessa relationer är av stor vikt vid navigering i textmassor. I en länkad text ser en sida likadan ut i ett dokument och ger på det viset läsaren en statisk visuell minnesbild av just den sidan. I ett scrollbart dokument hamnar läsaren på ett godtyckligt ställe beroende på när han slutar scrolla. Detta suddar ut de spatiala relationerna i ett dokument och belastningarna på korttidsminnet ökar.
1.5.2 Hypoteser
Studiens grundhypotes är att man kan göra läsning och hantering av text från bildskärm behagligare och mer kognitionsergonomiskt riktig om man dels utröner vilka belastningar som föreligger samt undersöker vilka faktorer som underlättar kognitivt. Med utgångspunkt från denna kunskap bör man kunna minska belastningarna och göra förbättringar med tanke på användarvänlighet och människans kognitiva förutsättningar.
En sådan belastning kan enligt Schneider (1993) vara att de spatiala relationerna suddas ut vid scrollning. Därmed kan en hypotes formuleras angående scrollningens inverkan på
korttidsminnet. H1: Om scrollning används i elektroniska dokument så belastas
korttidsminnet mer än om länkning används. Eftersom en sida inte ser likadan ut vid olika tillfällen när man scrollar bör belastningen på korttidsminnet öka jämfört med en länkad sida som är statisk.
Allwood (1998) skriver i sin bok om mentala analogier. Med utgångspunkt från hans
resonemang skulle försökspersonernas mentala representation av navigeringsverktygen ha
betydelse för acceptansen av dessa. Här kan en hypotes sättas upp i paritet med Allwoods teori. H2: Om användaren har en mental bild, som är förankrad i verkligheten, av vad som sker vid navigering i elektroniska dokument så upplevs navigeringsverktyget naturligare att använda.
Vilken roll spelar datorvana för valet av navigeringsform? Är ovana användare mer betjänta av att använda sig av en navigeringsform som påminner om bläddrandet i riktiga
pappersdokument? Här kan en hypotes utkristalliseras enligt följande: H3: Länkning är en
lämpligare navigeringsform för ovana användare än vad scrollning är. Med lämpligare avses
att den är enklare att hantera och förstå.
2. Undersökningsmetodik och metodval
Nedan presenteras möjliga lösningar och lämpliga metoder för prövning av hypotesen, samt val av metod och beskrivning av hur undersökningen ska genomföras.
2.1 Möjliga lösningar och metoder
Vid utförandet av en undersökning finns det i huvudsak två olika inriktningar man kan utföra undersökningen på, kvalitativ eller kvantitativ metod. Kortfattat syftar den kvalitativa metoden till att generera testresultat som visar de inre värdena av ett valt problemområde. Det kan vara försökspersonens känslor, upplevelser och annat. Dessa värden kan vara svåra att representera grafiskt, även om det kan genomföras. Den kvantitativa metoden avser däremot att samla resultat som man kan mäta och räkna. Resultaten kan sedan enkelt jämföras med varann i exempelvis ett stapeldiagram.
Patel och Davidsson (1994), definierar kvalitativ och kvantitativ metod som två olika sätt att analysera försöksresultat. Detta sker genom verbala analysmetoder respektive statistiska bearbetningsmetoder, som ibland anses vara oförenliga motsatser. Detta behöver inte vara fallet då det ofta är bra att kombinera de båda metoderna. Detta kan exempelvis genomföras genom att man låter försökspersonerna kryssa för olika svarsalternativ i en enkät, den
kvantitativa delen. Därefter kan de intervjuas och svara på öppna frågor där de formulerar sina egna svar som ger data till den kvalitativa delen.
Den kvalitativa delen öppnar upp för försökspersonernas egna omdömen runt själva testet.
Detta ger ofta fakta som kan vara värdefulla för undersökningen och som den kvantitativa delen har svårare att fånga. Den är i sin tur mer strukturerad och ger rätt upplagd data som är mer lättanalyserad.
2.2 Undersökningens säkerhet
Säkerheten ska vara så stor som möjligt vid insamlandet av undersökningsmaterial. Metoden man väljer ska ge den avsiktliga informationen. Patel och Davidson (1994) nämner att vi inte helt kan veta hur säker informationen är som vi erhållit från undersökningen. Det finns dock tre faktorer som bör kopplas till den tänkta metoden, detta för att undersöka hur den tänkta metoden passar till undersökningen. Dessa tre faktorer är validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
God validitet har man när undersökningen ger information om det man tänkt undersöka.
En metods tillförlitlighet och dess reliabilitet är synonymer. Är metoden reliabel är felvärdet lågt (Patel & Davidson, 1994).
Om man kan överföra resultatet på andra individer eller områden än de som undersökts har försöket hög generaliserbarhet (Patel & Davidson, 1994).
2.3 Intervju
Intervjuer är en teknik för att samla information, som man får genom att ställa frågor (Patel &
Davidson, 1994). Försökspersonerna svarar på frågor som undersökningsledaren ställer direkt till personerna. Frågornas inbördes ordning och utformning avgör graden av standardisering.
Om frågorna ställs i samma ordning till alla har intervjun hög grad av standardisering. Intervjun
kan ha olika grad av strukturering. Om svarsalternativen är förutbestämda är intervjun strukturerad. Har försökspersonerna möjlighet att fritt formulera sina svar är intervjun ostrukturerad. Det är formuleringen av frågorna som avgör vilken grad av strukturering intervjun får.
Möjligheterna att svara kan vara slutna, med förutbestämda svar eller öppna, utan
svarsalternativ. En risk med slutna svar kan vara att man inte får med information som kan vara värdefull för undersökningen.
Försöksledarens roll i intervjuer är mycket betydelsefull då man har stor möjlighet att påverka försökspersonerna, medvetet eller omedvetet. Det är mycket viktigt att inte ställa ledande frågor eller betona fel. Det är lätt att försöksledarens egna förväntningar affekterar intervjun.
Man måste vara neutral och ställa alla frågor på samma sätt, till alla personerna. Samtidigt ska man vara trevlig och skapa en bra stämning för att försökspersonerna ska öppna sig och ge bra svar.
2.4 Metod och material i undersökningen
Nedan redovisas vald metod och presentation av material och företag.
2.4.1 Metodval
Undersökningen syftar till att samla upp relevant information av hur användare på ett specifikt företag föredrar att navigera i elektroniska dokument. Flera olika undersökningsformer skulle kunna användas, andra direkt uteslutas.
Eftersom det är tänkt att tillvarata försökspersonernas yttranden och kommentarer har jag valt en kvalitativ metod. Hög grad av standardisering och relativt ostrukturerade frågor av öppen typ i en intervju har tillämpats. Anledningen till detta är att lämna så stort svarsutrymme som möjligt och därmed komma åt vad som är relevant för försökspersonen (Wärneryd m fl., 1990).
Intervjun har kombinerats med att försökspersonerna ska lösa två uppgifter i början av
undersökningen. Detta ger möjlighet att observera hur de gör samt att samla in tidsdata om hur lång tid det tar att utföra uppgifterna. Försökspersonerna får även en möjlighet att praktiskt använda de båda navigeringssätten, scrollning och länkning, och därmed skapa en grund för sina svar i intervjun.
2.4.2 Kvalitativ och kvantitativ metod
Undersökningens syfte är att fånga användarnas känsla av att läsa och navigera på två olika sätt i elektronisk text, nämligen scrollning och länkning. Det ska studeras hur användarna upplever de olika navigationssätten för att utröna vilket navigeringsverktyg som passar dem bäst. Deras svar ska även analyseras för att se om svaren ger indikationer på vilket navigeringsverktyg som belastat dem mest kognitivt, då med huvudsaklig inriktning på korttidsminnet. Upplevelser är svåra att kvantifiera, därför används en kvalitativ metod som är bättre avpassad till att fånga tankar, åsikter och känslor. Inga svar är felaktiga i en undersökning som denna.
Tidmätningen, som ger kvantitativa data är inte ämnad att betraktas som en fullständigt
uttömmande undersökning, därtill är antalet försökspersoner för litet. Den är mer tänkt att vara
en fingervisning av de olika navigeringssättens effektivitet. Om någon betydande tidsdifferens
uppstår kan det vara intressant att utföra en större undersökning på området. Då effektivitet inte är oväsentligt i arbetslivet skulle en sådan undersökning kunna ge intressanta data.
2.4.3 Företaget
Undersökningen görs i samarbete med Familjen Dafgård AB i Källby. Företaget har under en mansålder vuxit från ingenting till en omsättning som närmar sig 1,5 miljarder. Som framgår av namnet är de ett familjeföretag. Grundaren Gunnar Dafgård är fortfarande engagerad i arbetet.
Företaget sysselsätter idag över 1000 anställda. Affärsidén är att tillverka god mat som spar tid i deras kunders kök. Ett omfattande sortiment av produkter tillverkas idag på företaget i Källby, varav de mest kända är kåldolmar, Gorbys Piroger och Billys Panpizza. En ständig och spännande produktutveckling pågår och nu finns färsk pasta, bröd och vin med mera på
repertoaren.
Figur 1. Gunnar Dafgård, företagets grundare.
De står i begrepp att utveckla ett intranet, ett informationssystem inom företaget, för att skapa nya och effektiva tvåvägs informationskanaler mellan ledning och personal. Det finns ett uppdämt behov av information idag på företaget. I ett företag som vuxit så snabbt i
produktionsvolym och antal anställda är det svårt att klara av att hinna definiera alla behov och att fylla dessa. Ett fungerande intranet kan vara en lösning på informationsbehovet som både kan informera och entusiasmera alla på företaget.
I detta informationssystemet kommer det att finnas databaser med stora textmassor, varför problemområdet text på bildskärm kan anses viktigt att göra undersökningar på. Ambitionen är att minska den kognitiva belastningen vid läsning från skärmen och därmed det ständiga
utskrivandet av pappersdokument vid information till personalen. För allmänt sett, vart tog det
papperslösa samhället vägen, och vad beror det på att vi skriver ut tonvis med dokument, ofta
helt i onödan, om det går att tillgodogöra sig informationen från skärmen?
2.4.4 Försökspersoner
Gruppen med försökspersoner bestod av fyra kvinnor och två män. De var i åldern 30-59 år.
Försökspersonerna valdes ut av personalchefen på Dafgårds efter att han fått en specifikation på vad som önskades vad gäller kön, ålder och datorvana. Följande önskades:
• 3 kvinnor, 4 män eller vice versa
• Ålder, 20–60 år, så vid spridning som möjligt
• Tre vana datoranvändare, och tre ovana användare, plus en extra person för pilottestet. De ska arbeta på olika avdelningar på Dafgårds
Försökspersonerna fick lämna sina ordinarie arbetsuppgifter och ersattes av företaget med timlön. Undersökningen tog mellan 20 och 35 minuter per försöksperson. En man föll bort från undersökningen på grund av att dennes arbetsbörda inte gav tid att delta och ersattes med en kvinna. Det måste betonas att detta är en undersökning där resultaten i första hand är avsedda att tillämpas praktiskt på det aktuella företaget i deras intranet. Valet av
undersökningspersoner var avsedd att ge en tillfredsställande avspegling av vilka användartyper det finns på företaget.
Dumas och Redish (1994) påpekar att man hittar 80 procent av problemen med 4-5 deltagare i en undersökning. Ett typiskt test brukar innehålla 6-12 deltagare i två eller tre undergrupper.
Varje undergrupp kan innehålla 3-5 försökspersoner för att ge de viktigaste resultaten från den
gruppen. Flera studier (t.ex Virzi (1989) och Nielsen (1994)) har också visat att det i praktiska
sammanhang och kvalitativa undersökningar räcker det med sex försökspersoner.
2.4.5 Undersökningens material
Nedan presenteras de två olika förslagen på hemsida till Dafgårds intranet som togs fram som förslag till förstasida och som användes i undersökningen.
Figur 2. Förslag på hemsida med mycket information direkt tillgänglig.
Figur 3. Förslag på hemsida med mindre information direkt tillgänglig.
Försöket utfördes på en dator som var uppställd på ett kontor på Dafgårds. Två olika körbara
”hemsidor” till ett intranet till företaget hade konstruerats i Photoshop och Lotus Notes.
Sidorna är framtagna av försöksledaren i samarbete med ytterligare en examensarbetare från Högskolan i Skövde (Vanja Linde-Sandgren) som utförde en annan undersökning på
gränssnittet. Ena sidan (figur 3) är minimalistisk med ett gränssnitt som visar mindre valbar information och har därmed en djup hierarki. Den andra sidan (figur 2) har en grundare hierarki och har mer information synlig och direkt valbar. Under en länk på denna sida har företagets kvalitetshandbok lagts in i två versioner, en scrollbar och en länkbar text. Dessa textmassor användes som undersökningsmaterial när undersökningen utfördes. Båda texterna var identiska, förutom navigeringssättet som skilde dem åt.
Undersökningsmiljön måste betraktas som relativt konstant då alla undersökningar utfördes på samma dator och på samma kontor under likvärdiga ljusförhållanden.
Kriterierna för frågorna är att de ska ge användbar information för utformandet av det aktuella informationssystemet på företaget, det vill säga, resultaten ska ligga som grund till hur man ska navigera i företagets textmassor. Värdefull information från testpersonerna ska ge en indikation på vad de uppfattar som minst kognitivt belastande och mest behagligt att använda av de båda navigeringssätten scrollning och länkning. Försökspersonernas inre föreställning av de båda navigationssätten ska även utrönas. Har de någon mental representation av vad som sker med dokumenten när de förflyttar sig i dem på de olika sätten? Frågan bygger på Allwoods (1998) teorier om metaforiskt tänkande som nämns i rapporten på sidan 9.
Den scrollade texten styrdes med en vanlig scrollist utan sidangivelse vid rullisten. Det fanns ingen möjlighet att lägga in sidangivelse i scrollade textdokument i Lotus Notes. Den länkade texten styrdes med två tryckknappar som var placerade till vänster ovanför texten. De var namngivna ”Nästa” och ”Föregående”. Den länkade texten hade en liten sidnumrering överst till vänster på varje sida för att på något sätt ge möjlighet att motsvara fyrkanten i scrollisten hos den andra varianten av text. Denna ger en viss information om hur stort dokumentet är och var man befinner sig i dokumentet. Det fanns en ovisshet om hur detta skulle utfalla i testet då det fanns en risk att sidangivelsen skulle favorisera den länkade texten. Det visade sig dock att försökspersonerna inte upptäckte numreringen utan skapade sig en uppfattning av var de befann sig i dokumentet med hjälp av hur många knapptryckningar de hade gjort på
”föregående” eller ”nästa” knapparna.
3. Genomförande av undersökningen
Här beskrivs hur undersökningen genomfördes. Resultaten presenteras och analyseras.
3.1 Genomförande
En förundersökning utfördes veckan innan den huvudsakliga undersökningen på två kontorsanställda på Dafgårds för att utröna om frågornas utformning gav informativa svar.
Utfallet var positivt. Förundersökningen genomfördes utan bandspelare. En pilottest genomfördes med den första testpersonen för att upptäcka om några justeringar behövde göras. Här framkom problem med bandning av intervjuerna. Testpersonen vägrade delta i undersökningen om den skulle spelas in. Detta var något som inte hade tagits med i beräkningarna och svaren fick antecknas istället. I övrigt fungerade allt tillfredsställande.
Undersökningen började med att försökspersonen fick fylla i ett formulär med sin personprofil (se bilaga 1). Därefter förklarades att undersökningen handlar om hur man navigerar i text på bildskärm och hur vi upplever att läsa från bildskärm i textmassor som förekommer på det aktuella företaget. Det gjordes klart att det inte var ett test av personen utan ett test av två olika sätt att förflytta sig i textmassor, nämligen att scrolla eller länka i dokument. Dessa båda begrepp förklarades tills försöksledaren var helt klar på att testpersonen förstod skillnaden på de båda sätten. Testpersonerna fick även möjlighet att handgripligen prova de båda
navigeringsverktygen innan själva testet började, något som samtliga gjorde. Sedan
informerades personen om att bandning av intervjun skulle ske, vilket resulterade i att flera vägrade att delta då de inte ville tala med bandspelaren påslagen. Endast två kunde tänka sig att prata med bandspelaren påslagen trots att försöksledaren försökte övertyga var och en om att inspelningen inte skulle spridas vidare. Bandspelaren fick därför tyvärr läggas åt sidan.
3.1.1 Praktisk uppgift med tidsstudie
Därefter informerades försökspersonen om att denne skulle få göra en praktiskt uppgift vars avsikt var att efterlikna en verklig situation för en användare på Dafgårds. Personen ombads att leta reda på vem som är innehavare av kvalitetshandbok nummer 14 (u1). När personen hittat detta ombads han att ta sig till det avsnitt som handlar om rutiner för avvikande produkter (u2). Därefter fick personen ta sig tillbaka till avsnittet om innehavare av kvalitetshandböcker (u3). Tid togs på varje delmoment och antecknades i protokollet.
När detta avklarats ställdes frågan: Hur upplever du att leta i textmassan på detta sätt? Svaret antecknades.
Den som började med att scrolla fick sedan utföra ett liknande uppdrag i den länkade texten.
Svaren låg alldeles nära dem i det första uppdraget, detta för att samma mängd text skulle passeras innan svaren hittades. Tiderna antecknades på varje delmoment.
När detta avklarats ställdes samma fråga igen: Hur upplever du att leta i textmassan på detta sätt? Svaret antecknades. Varannan person fick börja testet med den scrollbara texten och varannan med den länkbara texten.
Avsikten med tidtagningen var att se om det finns någon skillnad i tidsåtgång mellan de båda
navigeringssätten, men detta är inte det primära i undersökningen. De praktiska uppgifterna är
nödvändiga för att försökspersonerna ska ha något att grunda sina svar på. Det vill säga, de får en liknande utgångspunkt för att svara på frågorna i intervjun.
3.1.2 Frågorna
Nedanstående frågor är avsedda att spegla försökspersonernas känsla av att navigera i de olika miljöerna och varför de uppfattar det på ett visst sätt. Svaren ska kunna användas vid
utformningen av Dafgårds intranet, samt även kunna bidra till om det går att se hur användarna belastas kognitivt av de olika navigeringssätten i elektronisk text. Följande frågor ställdes till samtliga försökspersoner efter att de gjort den praktiska uppgiften (se bilaga 1). Frågorna ställdes i samma ordning till samtliga försökspersoner.
1. I vilken variant var det lättast att hitta tillbaks? Varför?
Frågan är tänkt att ge svar på hur personerna upplever att navigera och hitta med hjälp av de två olika sätten, grundat på den praktiska uppgiften. Det finns en koppling som till fråga sex och sju senare i försöket. Denna koppling beskrivs under nämnda frågor.
2. Vilken variant föredrar du att läsa från? Varför?
Här vill jag ha svar på varför de väljer en variant framför den andra. Frågan handlar om vilken variant som känns mest behaglig för läsaren och är en kombination av läsupplevelse och förflyttning i texten.
3. Kan du se några nackdelar med att scrolla/länka?
Avsikten är att se vad för typ av nackdelar de hittar och härleda dessa till olika typer av kognitiva belastningar samt i vilken variant de hittar flest nackdelar.
4. Kan du se några fördelar med att scrolla/länka?
Jag vill få en uppfattning om vad det är de tycker om i de olika varianterna. Svaren bör kunna ge en grund till vad det är försökspersonerna ser som positivt i sammanhanget. Detta bör kunna härledas till att vara påpekanden som inte belastar testpersonerna kognitivt.
5. Kan du se några likheter mellan länkning/scrollning av text i datormiljö och att läsa från papper?
Denna frågan ställs för att utröna om testpersonerna har någon mental representation av vad som sker när man navigerar på de olika sätten. Om man kan koppla det som händer i datorn med något liknande i verkligheten kan detta kanske underlätta förståelsen och acceptansen av vad man gör.
6. I vilken variant tror du det uppstår mest orienteringsproblem?
Frågan påminner om fråga ett, men fråga ett bygger mer på upplevelsen av den praktiska delen i början av testet. Denna frågan däremot, är mer av tankekaraktär där försökspersonen
funderar mer allmänt på problemet. Avsikten med detta är att testpersonerna ska ge svar som kan härledas till någon form av kognitva problem, när de får fundera mer innan de svarar.
7. I vilken variant är det störst risk att drabbas av avbrott i tankegången?
”Avbrott i tankegången” förklarades av undersökningsledaren, och navigationstesten som de gjorde i början användes som exempel på var avbrott i tankegången kan uppstå. Avbrott i tankegången uppstår när man tvingas använda energi till annat än den egentliga
arbetsuppgiften, i detta fallet att koppla ihop information från olika sidor, till att navigera i
textmassor som är svåra att överblicka. Jag vill veta var de tror att det är störst risk att drabbas av detta kognitiva arbetsmiljöproblem och vad det är som gör att de tror det.
3.3 Resultat och analys av intervjusvaren
Här presenteras resultat och kvalitativ analys av intervjusvaren, hämtade från
intervjuprotokollen, här sammanställda och redovisade. Frågorna redovisas en och en.
Hur upplever du att leta i textmassan på detta sättet (scrollning)?
Frågan gav fyra positiva och sex negativa värderingar. De positiva var av karaktären, ”det gick bra”, ”inte ont av scrollningen”, ”snabbt”. De negativa gav värden som, ”lite fladdrig”, ”lättare att bläddra när det är så mycket”, ”det är svårt att se när det hackar”.
Man kan se en tendens att de mer vana har högre acceptans för scrollningen än de ovana (se bilaga 2), som fällde mer negativa kommentarer. Problemen verkar vara delvis av perceptuell karaktär då flera tycker att det är jobbigt att texten rör sig.
Hur upplever du att leta i textmassan på detta sättet (länkning)?
Frågan gav enbart positiva kommentarer. ”Lätt, inte irriterande”, ”inte svårt”, ”jag föredrar länk”, ”det var lättare, jag styr själv. Det far inte iväg så som den andra. Inte lika jobbigt för ögonen”.
Både ovana och vana gav odelat positiva kommentarer. Det som skiljer dem åt är att de vana även ger konstruktiva förlag på vad som kan förbättras i denna varianten. Till skillnad från scrollningen finns inga påpekanden om att det är obehagligt och ”fladdrigt” att leta i texten.
Försökspersonerna upplever att de har bättre kontroll över de länkade sidorna (”far inte iväg så”, ”jag styr själv”). Textförflyttningen irriterar ej heller användaren, så som i den scrollade varianten (”inte irriterande”, ”inte lika jobbigt för ögonen”).
I vilken variant var det lättast att hitta tillbaks? Varför?
Tre personer föredrog att scrolla och två att länka. Två ovana valde länka och två vana och en ovan valde scrolla. En van tyckte att det saknade betydelse.
Kommentarer som gavs: ”Scrolla lättast, snabbare, jag kände igen formen på texten, bara att rulla på”, ”lättast i scroll på grund av att stället var så avvikande i strukturen”, ” i den länkade är det lättast. Svårare i scroll, hela sidan fladdrar förbi. Det blir mer ordning i den länkade”,
”lättast i länkade. Om man sett sidan känner man igen den. Det är jobbigt med att det fladdrar i scrollningen”.
Här visar det sig att strukturen på texten är mycket viktig för att stödja navigeringen och bildminnet. Personerna kommer ihåg strukturen på texten och inte sidnumret som de faktiskt hade tillgång till i den länkade varianten.
Vilken variant föredrar du att läsa från? Varför?
Fem av testpersonerna föredrar att läsa från den länkade texten. Motiveringen är att texten står
still, det är enklare, man läser bättre och noggrannare. Någon tycker att det är svårt att stoppa i
rätt tid vid scrollning.
En föredrar att läsa från den scrollade texten på grund av att den hänger ihop på något sätt.
Detta var en ovan person.
Kan du se några nackdelar med att scrolla/länka?
Försökspersonerna såg flest nackdelar med scrollningen. ”Rullar förbi, missar”, ”fladdrig”, ”går förbi information som kan vara intressant”, svårt att veta vart man är” var några kommentarer.
Nackdelarna med länkningen som uppdagades var att det är omöjligt att läsa slutet på en sida och början på nästa samtidigt, samt att det kanske går långsammare.
Kan du se några fördelar med att scrolla/länka?
Fördelarna med scrollningen bestod av att de flesta trodde att det går snabbare, samt att man har möjlighet att ”stanna mellan två sidor”. Två personer hittade inga fördelar.
Man hittade flest fördelar med länkningen. ”Mer naturligt för mig”, ”bättre för ovana,
lugnare”, ”lättare, för mig känns det bättre”, ”kanske lättare att förstå, sen är den ju stilla”, ”är nog bättre om man är ovan”, var några kommentarer.
Kan du se några likheter mellan länkning/scrollning av text i datormiljö och att läsa från papper?
En person såg någon likhet mellan scrollningen och något i vår omgivning – tomtens önskelista på julafton i TV!
Samtliga förknippade länkningen med att bläddra, byta sida, ta fram sida för sida. Man kopplar länkningen till något som man gör fysiskt.
I vilken variant tror du det uppstår mest orienteringsproblem?
Fyra personer tror att det uppstår mest problem i den scrollade varianten. De motiverar detta med att texten rör sig och gör att det blir svårt att veta var man är. Det är inte så stor risk att bli förvirrad i den länkade, det är lättare att gå in på sida för sida.
En person tror att mest problem uppstår i den länkade texten. ”I scrollade ser jag storleken på dokumentet och vet vart jag är”.
En person vet inte.
I vilken variant är det störst risk att drabbas av avbrott i tankegången?
Tre personer tror att det är störst risk att drabbas i scrollade varianten. Deras motivation var
att det är lättare att lägga en sida på minnet för att sedan hitta tillbaks dit. En person tror inte
det har någon betydelse och två är tveksamma, eller vet inte.
3.4 Effektivitetsmätningen
Den praktiska uppgiften är ämnad att ge en fingervisning huruvida det föreligger någon effektivitetsskillnad i de olika sätten att navigera i texten. Om det föreligger någon
effektivitetsskillnad skulle det innebära att det uppstår en tidsskillnad i medeltalen mellan de som börjar med den scrollade texten och de som börjar med den länkade. Det borde även uppstå en tidsskillnad mellan scrollning och länkning i den praktiska uppgiftens andra del om en effektivitetsskillnad föreligger. I detta fallet är testpersonen till viss del bekant med texten från första uppgiften, då man har sett texten innan och har en uppfattning om var i texten man ska leta.
Tabell 1. Tabell över tidsåtgång i sekunder (s) i den praktiska uppgiftens första del.
Började med länka Började med scrolla
Tid(s) Lu1 Lu2 Lu3 Tid(s) Su1 Su2 Su3 Fp1
Fp3 Fp5
35 50 10 65 90 20 90 50 15
Fp2 Fp4 Fp6
125 90 20 85 70 30 30 35 10
Medel
Värde
63 63 15
Medelvärde
80 65 20
Notation: Lu1 = Länka, uppgift 1, Lu2 = Länka uppgift 2, Lu3 = Länka uppgift 3, Su1 = Scrolla, uppgift 1,Su2
= Scrolla, uppgift 2, Su3 = Scrolla, uppgift 3.
Här hade testpersonerna inte sett texten innan. Tre började med att länka och tre med att scrolla. Jämförelse mellan medelvärdet under Lu1 och Su1, Lu2 och Su2 och så vidare är avsedd. Här kan man se en skillnad i medelvärde mellan Lu1 (63) och Su1 (80).
Inomgruppsvariationen är stor för Su1 och äventyrar resultatet. Fp2 avvek lite i sitt beteende
från de andra. Personen letade inte igenom texten utan läste mycket noggrannare än de andra,
vilket kan förklara den större tidsåtgången (125 sekunder).
Tabell 2. Tabell över tidsåtgång i sekunder (s) i den praktiska uppgiftens andra del.
Började med länka Började med scrolla
Tid(s) su1 su2 su3 Tid(s) lu1 lu2 lu3 Fp1
Fp3 Fp5
35 30 10 30 55 20 25 35 15
Fp2 Fp4 Fp6
15 30 10 25 65 20 15 20 15
Medel
Värde
30 40 15
Medelvärde
