Kemi i förskolan: En studie om att använda kemirelaterade verb i en aktivitet

Kemi i förskolan

En studie om att använda kemirelaterade verb i en aktivitet Chemistry in preschool

A study about using chemistry related verbs in an activity

Madeleine Eltonson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet

Grundnivå/15hp

Handledare: Torodd Lunde

Examinator: Getahun Yacob Abraham Datum 2017-06-28

Abstract

The aim of this study is to investigate if verbs which are chemical related can be used in order to give preschoolers the opportunity to explore about basic chemical processes. The method used is teaching attempts where a planned activity is performed based on the chemistry related verbs mix, suspend and separate. The activity is performed with five children who are between five and six years old. The children’s conversation during the activity was recorded and then analyzed. The result shows that the children gave own suggestions on what could be investigated about the verbs mix, suspend and separate. From the children’s suggestions were categories created as: what happens, resolves, change of colors, taste, smell, temperature, filter and strain. The result also shows that the children used the verbs during the activity.

However, the emphasis was on the verb mix and less on the other two. Since the study shows that the activity gave the children the opportunity to explore basic chemical processes through the verbs mix, suspend and separate can verbs be used as a tool to help preschool teachers in the work with chemical processes.

Keywords

Preschoolers, chemistry, chemical processes, mix, suspend, separate

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka om verb som är kemirelaterade kan användas för att förskolebarn ska få möjlighet att utforska kring enkla kemiska processer. Metoden som används är undervisningsförsök där en aktivitet utförs med utgångspunkt från de

kemirelaterade verben blanda, lösa och separera. Aktiviteten genomförs med fem barn som är mellan fem och sex år. Barnens samtal under aktiviteten spelades in och analyseras sedan.

Resultatet visar att barnen kom med egna förslag på vad som kunde undersökas kring verben blanda, lösa och separera. Utifrån barnens förslag till att undersöka skapades kategorier som:

vad händer, löser sig, färgförändringar, smaka, lukta, temperatur, filtrera och sila. Resultatet visade även att barnen använde sig av verben under aktiviteten. Dock visar det sig att tyngdpunkten blev på verbet blanda och mindre på de andra två. Eftersom studien visar att aktiviteten gav barnen möjlighet att utforska enkla kemiska processer genom verben blanda, lösa och separera kan verb användas som ett verktyg för att hjälpa förskollärare i arbetet med kemiska processer.

Nyckelord

Förskolebarn, kemi, kemiska processer, blanda, lösa, separera

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte ... 1

Frågeställningar ... 1

Forsknings- och litteraturgenomgång ... 2

Bakgrund ... 2

Förskolans uppdrag ... 2

Förskollärares tankar och utmaningar ... 2

Arbetssätt i förskolan ... 3

Barns intresse och lärande ... 3

Kemi i förskolan ... 4

”Blanda”, ”lösa” och ”separera” i förskolan ... 4

Produktiva frågor ... 5

Teoretiska utgångspunkter ... 5

Metodologisk ansats och val av metod ... 7

Urval ... 7

Datainsamlingsmetod ... 7

Genomförande ... 8

Databearbetning ... 8

Reliabilitet och validitet ... 9

Forskningsetik ... 9

Resultat och analys ... 10

Barnens egna förslag på vad som kan undersökas. ... 10

Vad händer ... 10

Löser sig ... 10

Färgförändringar ... 10

Smaka ... 11

Lukta ... 11

Temperatur ... 11

Filtrera ... 11

Sila ... 11

I vilken utsträckning använder barnen verben själva? ... 12

Blanda ... 12

Lösa ... 12

Separera ... 12

Diskussion ... 13

Resultatdiskussion ... 13

Metoddiskussion ... 13

Genomförandet ... 14

Tillförlitlighet ... 14

Slutsatser ... 15

Inför yrkesutövning ... 15

Vidare forskning ... 15

Referenser ... 17

Bilagor ... 19

1

Inledning

Många förskollärare vet inte riktigt hur de ska arbeta med naturvetenskap i förskolan och att det kan uppfattas som svårt. Förskollärarna undrar även vad naturvetenskap egentligen handlar om och tycker det kan vara svårt att urskilja naturvetenskapen i tematiska arbeten när flera mål går i varandra enligt Sundberg, Areljung, Due, Ottander och Tellgren (2016). Trots detta menar Hansson, Löfgren och Pendrill (2014) att förskollärare kan lära sig att lägga märke till naturvetenskapliga frågor och situationer i förskolans vardag som de kan utnyttja för att skapa lärsituationer. Sundberg m.fl. (2016) visar på ett alternativt sätt att tänka när man arbetar med kemi som kan underlätta för förskollärare att arbeta med kemi. De menar att det vanliga är att utgå från substantiv i naturvetenskapliga eller tematiska aktiviteter. Ett alternativ till detta är att närma sig kemi eller fysik med verb. Då används ord för händelser och

aktiviteter istället för ord på föremål. Sundbergs m.fl. (2016) förslag på vilka verb som är användbara och kan kopplas till kemi är smälta, stelna/frysa, blanda, lösa, separera, fastna, limma med flera, som alla relaterar till vanliga kemiska processer. Genom verb kan det bli lättare att upptäcka kemiska processer i barns lekar och undersökningar, eftersom verben beskriver händelser, skeenden och processer i stället för tillstånd. Verben kan även underlätta för förskollärare att komma i gång arbetet med kemiska processer som det framgår i

förskolans läroplan (Skolverket, 2016) att ”förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket, 2016, s.10).

Då förskollärare anser att det är svårt att arbeta med naturkunskap (Sundberg m.fl., 2016) så behöver förskollärare få kunskap och information om hur de praktiskt kan arbeta med enkla kemiska processer i förskolan. Detta för att barnen i förskolan ska få möjlighet att uppleva, utforska och ställa frågor om enkla kemiska processer som det framgår i läroplanen

(Skolverket, 2016). Därför kommer denna studie att undersöka Sundbergs m.fl. (2016) antagande om att kemirelaterade verb är givande för att barnen ska få möjlighet till att

undersöka och utforska kring enkla kemiska processer. Verben som används i denna studie är blanda, lösa och separera.

Syfte

Syfte med denna studie är att undersöka om aktiviteter som utgår från kemirelaterade verb ger förskolebarn möjlighet att utforska kring enkla kemiska processer.

Frågeställningar

• Hur utforskar barnen verben blanda, lösa och separera genom att komma med egna förslag på vad som kan undersökas?

• I vilken utsträckning urskiljer barnen verben blanda, lösa och separera genom att an-

vända dessa verb själva?

2

Forsknings- och litteraturgenomgång

Bakgrund

I denna del presenteras forskning och litteratur kring naturvetenskap i förskolan och arbetet med kemiska processer. Stor del av studien refereras till Sundbergs m.fl. (2016) då de tagit fram ett alternativ till att förenkla arbetet med naturvetenskap i förskolan med hjälp av verb.

Förskolans uppdrag

Enligt Utbildningsdepartementet (2010) så handlar naturvetenskap i förskolan om att undersöka barnets omgivning och vardagsfenomen, där syftet är att barnen ska få grundläggande kunskaper inom naturvetenskapen. Förskolan ska erbjuda barnen

naturupplevelser och att få uppleva och utforska enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Här finns en relativ bred förklaring på hur barn kan få bekanta sig med enkla kemiska processer som genom vattnets olika former fast, flytande och gas, smak doft, luft som rör sig, väderfenomen, temperaturskillnader med mera. I Hanssons m.fl. (2014) studie så visar det sig att kemirelaterade frågor och situationer oftast handlar om material och ämnes egenskaper eller fasomvandlingar, men även kemiska reaktioner. I enstaka fall förekommer partiklar i luften. Utbildningsdepartementet (2010) menar att om barn får möjligheter till att experimentera, ställa frågor om och delta i undersökningar av olika slag, ger det bättre förutsättningar för att utveckla en förståelse för naturkunskap. Det är viktigt att ta tillvara på barnens intresse och nyfikenhet inom naturvetenskapen så att utveckling och lärande kan ske.

Barnens nyfikenhet och förståelse genom att barnen får möjlighet att upptäcka naturvetenskap genom leken.

Förskollärares tankar och utmaningar

Enligt Sundberg m.fl. (2016) upplever förskollärare som inte arbetat så mycket med

naturvetenskap i förskolan att det känns både komplex och krävande. Då kunskapsnivån hos förskolläraren inte räcker till anser förskollärare att de går de miste om tillfällen som kan leda barnen vidare i att undersöka. Förskollärarnas osäkerhet kring naturvetenskap kommer av att de känner en saknad av en grundläggande förståelse för ämnet och har en föreställning om att de i ett undersökande moment i detalj måste kunna förklara resultatet. Detta leder till att det bara genomförs experiment där förskollärare vet sambanden och kan ge en ordentlig

förklaring. Om inte förskolläraren har kompetensen för att kunna svara korrekt på barnens frågor kan de genom ett undersökande och nyfiket förhållningssätt praktiskt undersöka fenomenet ändå.

Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) finns det pedagogiska

utmaningar i förskolan när det kommer till undervisning av naturvetenskap. Hansson m.fl.

(2014) menar att förskollärare behöver utbildning i att lära sig uppfatta och välja vad som kan

vara möjliga naturvetenskapliga situationer. Detta för att kunna genomföra naturvetenskapliga

undersökningarna som blir meningsfulla erfarenheter och utgångspunkt till ett fortsatt lärande

inom naturvetenskap för barnen. Många förskollärare i förskolans verksamhet funderar på vad

naturvetenskap egentligen handlar om enligt Sundberg m.fl. (2016). Oftast blir tankarna

utifrån den upplevelsen som förskolläraren har från skoltiden av naturvetenskapen. Något som

inte är nytt är diskussionen om vad förskollärare behöver för kunskaper och färdigheter för att

3

känna sig trygg i undervisningen av naturvetenskap. Hansson m.fl. (2014) menar att

förskollärare kan i förskolans vardag lära sig att lägga märke till frågor och situationer med naturvetenskapligt innehåll.

Arbetssätt i förskolan

Elm Fristorp (2012) anser att den grundsyn som finns kring naturvetenskapligt lärande behöver utvecklas, där det även finns möjligheter till att tänka annat och prova nytt. Enligt Sundberg m.fl. (2016) så finns det i de naturvetenskapliga aktiviteterna i förskolan utrymme för att ha en enorm bredd och kreativitet. Det går att göra undersökningar på olika sätt i förskolan enligt Hansson m.fl. (2014). De påvisar att det kan vara praktiska experiment eller observationer, men även att läsa i en bok eller på internet. Sundberg m.fl. (2016) menar att människan är nyfiken och strävar efter att förstå omvärlden vilket kan göras med hjälp av naturvetenskapen. Då handlar det om att ställa frågor och undersöka. Spontana

undersökningar är något som ständigt pågår i förskolan utifrån barns olika fokus.

Förskollärare behöver vara lyhörda för och nyfikna på barnens intressen för att tillsammans kunna undersöka vidare. I arbetet med att söka efter svar kan detta göras genom

undersökningar, observationer och experiment. Både Persson Gode (2008), Singer (2014), Hansson m.fl. (2014) och Utbildningsdepartementet (2010) framhäver experiment som ett sätt att låta barn uppleva och lära kemi i förskolan.

Persson Gode (2008) menar att det finns två metoder som går att använda i förskolan då det handlar om att utföra experiment. Den ena metoden är att låta barnen göra en förutsägelse genom att gissa vad som kommer hända. Detta leder till att barnen reflekterar mer över

experimentet. Det viktiga är inte att ha ”rätt” eller ”fel”, men att försöka hitta en förklaring till varför gissningen stämde eller inte. Den andra metoden är att utforska förutsättningslöst där det är helt fritt för barnen att upptäcka materialet som vid introduktion av nytt material. Då får barnen utforska materialet, vilket leder till att barnen kan dra slutsatser om materialets

egenskaper.

Barns intresse och lärande

Barns lärande sker i dialogen mellan barnen och även mellan barn och vuxna där frågor är en central del. Genom frågorna som barnen ställer uttrycker de sina funderingar och då är det viktigt att frågorna känns välkomna enligt Sundberg m.fl. (2016). Hansson m.fl. (2014) menar att barnens intresse fångas då förskollärare uppmärksammar situationer och barns frågor med naturvetenskapligt innehåll. Detta leder enligt Elm Fristorp (2012) till att barnen visar glädje och engagemang i de uppgifter som de erbjuds. Trots detta finns det inte så mycket forskning om vilken typ av frågor, situationer och fenomen som barnen visar intresse för. Enligt Thulin (2006) kan ett sätt att ta reda på detta vara genom att låta barn själva får utforska och upptäcka i aktiviteter där inte lärarna bestämt och styrt upp innehållet. Detta ger barn möjligheter till att reagera och agera på upplevelser/upptäckter som de gör och då kan förskollärarna fånga och ta tillvara på erfarenheterna som förekommer i barns samtal. I denna situation är

förskolläraren aktiv i barnens upplevelser och upptäckter. Förskolläraren lämnar inte helt över

situationen till barnen utan håller i ramarna för aktiviteten, erbjuder redskap och arrangerar

situationerna. Det är även genom barnens upptäckter och problematiseringar som läraren kan

skapa utmaningar för barnen. Där kan tanken vara som Thulin (2011) tar upp att få barnen att

4

”tänka ett steg längre”. Detta kan förskolläraren göra genom att ställa frågor till barnen utifrån det tänkta lärandeobjektet och det framgår att barnen är aktiva i att rikta uppmärksamheten och svara på frågor. Det visar sig dock att barnens frågor möts av en motfråga eller

uppmärksammas inte. Detta har även Elm Fristorp (2012) upplevt då det visade sig att barnen inte får så mycket eller inget stöd alls när inte deras kommentarer stämmer överens med det förskollärarna tänkt sig. Elm Fristorp (2012) anser att detta är negativt för barns möjligheter till lärande och förskollärarna får heller ingen information om vilket stöd barnet är i behov av.

Kemi i förskolan

I förskolans läroplan (Skolverket, 2016) framgår det att barn ska få möjligheter till att lära om enkla kemiska processer i förskolan. Enligt Sundberg m.fl. (2016) kan ”kemiska processer”

vara svår tolkat för förskollärare. Då det finns funderingar kring hur de får syn på processerna och hur det kan undersökas tillsammans med barnen. Därför visar Sundberg m.fl. (2016) på ett alternativt sätt att arbeta med kemi i förskolan som kan underlätta för förskollärare att undersöka hur barn använder kemiska processer i lekarna. Detta genom att titta på vilka verb som beskriver vad barnen gör och vad de beskriver mer? Det kan då vara lättare att upptäcka undersökandet av fenomen där fokus ändras från substantivet snö, till verbet smälta. Genom att använda verb på ett medvetet sätt ger det möjligheter till att upptäcka en naturvetenskaplig synvinkel i barns handlingar. Sundberg m.fl. (2016) har sammanställt en lista på olika verb som kan kopplas till kemi för att hjälpa förskollärare att kunna tolka och utföra uppdraget.

Förslagen som Sundberg m.fl. (2016) ger på verb som kan kopplas till kemi är: blanda, lösa, separera, fastna, limma, färga, smälta, dunsta, rosta, brinna med flera. Denna lista på verb är dock bara en rad av exempel då den inte är komplett, utan kan fyllas på med nya och fler. Om verben används på ett medvetet sätt ger det möjligheter för förskolläraren att kunna skifta fokus och se barnens handlingar ur en naturvetenskaplig synvinkel.

”Blanda”, ”lösa” och ”separera” i förskolan

Enligt Sundberg m.fl. (2016) är blanda, lösa och separera verb som kan kopplas till kemi i förskolan. När verbet blanda används i förskolan kan tanken vara att främst uppmärksamma hur ämnen förändrar varandra när de möts. Då kan undersökandet vara om utseendet ändras, som färgen eller grumligheten. Det kan även vara utifrån hur blandningen känns, som att den blir trögare, slemmig eller klibbig. Sinnena blir en del i utforskandet då titta, smaka och lukta används. När olika ämnen blandas kan det bli en lösning och där fördelas ämnena jämt i varandra. Sockervatten är ett exempel på en sådan blandning, då det ser ut som att sockret försvinner. Slamning är en annan typ av blandning, exempel på detta är vatten och jord som blandas som blir grumligt. Får detta stå ett tag kommer jorden att sjunka till botten. För att separera ämnen i förskolan kan detta göras genom att försiktigt hälla av det ena ämnet. Det kan även göras genom att använda sil, filtrera med en finmaskig sil eller använda kaffefilter (Sundberg m.fl., 2016)

I förskolan blandas det kottar, stenar, sand, vatten, jord, gräs med flera och vid målning

blandas färg, vatten och papper. Det som då kan bli intressant att undersöka är vad som

händer när olika material blandas och detta kan göras genom att göra barnen uppmärksamma

på hur materialen ändrade varandra. Det går även att undersöka om materialet går att få

tillbaka som de var innan de blandades, som leder till ett gemensamt undersökande när barnen

5

får fundera på hur det går att göra. Detta leder vidare till verbet separera (Sundberg m.fl., 2016).

Produktiva frågor

I förskolan försöker förskollärare att vidareutveckla barnens frågor genom aktiviteter eller undersökningar, då det strävas efter att arbeta utifrån ett innehåll som barnen visar intresse för eller efterfrågar. Beroende på vilken typ av frågor och hur de ställs kan aktiviteterna påverkas (Sundberg m.fl., 2016). För att stimulera diskussioner och undersökningar kan produktiva frågor ställas (Elfström m.fl., 2008).

Produktiva frågor är frågor som leder till en handling. Barns funderingar och frågor handlar om att de verkligen vill veta och få svar på något. Då kan pedagoger använda produktiva frågor till att undersöka dessa och få barnen ett steg längre i lärandet (Elfström m.fl., 2008).

Här får även barnen möjlighet att lyssna på varandras tankar och förslag i undersökningar.

Detta kan leda till nya idéer att bygga vidare på (Sundberg m.fl., 2016). Lärarens frågor i undervisning och kommunikation med barn är ett viktigt redskap och beroende på hur de formuleras så bestäms det vilken typ av svar det blir. Det finns slutna frågor som leder till ett ja, nej eller ”rätt” svar. Om det istället ställs en öppen fråga så kan även flera svar vara ”rätta”

(Elfström m.fl., 2008). Det finns många olika produktiva frågor, men tanken är att de ska stimulera barns aktivitet. En enkel produktiv fråga för att rikta uppmärksamheten är tillexempel ”Har du sett?” eller ”Har du lagt märke till?” I enkla försök där tanken är att utforska egenskaper hos olika material så passar frågan ”vad händer om…?”. För att försöka lösa olika problem kan frågan vara ”kan du hitta ett sätt att…?” med en sådan fråga behöver barnen få prova sin gissning för att se vad resultatet blev. En vanlig fråga för att stimulera tankeförmågan börjar oftast ”varför” eller ”hur”, men då föreslås det istället att läraren

använder sig av ”varför tror du att…?”(Elstgeest, 1996). Meningen med ”tror du- frågorna” är att det blir lättare för barnen att tänka och prata utifrån egna erfarenheter utan att känna att de har fel svar (Sundberg m.fl., 2016).

Teoretiska utgångspunkter

Den teoretiska utgångspunkten kommer att vara från sociokulturellt perspektiv då aktiviteten går ut på att gemensamt undersöka och upptäcka vad som döljer sig bakom verben blanda, lösa och separera. Detta görs tillsammans i en aktivitet utifrån barnens förslag på vad som kan undersökas.

Grunden för det sociokulturella perspektivet kommer från Vygotskijs tankar att lärande är något som sker i sociala och kulturella sammanhang. Med det menas att människan hela tiden och i alla situationer befinner sig i ett lärande som inte går att undvika, tillexempel i

förskolan, skolan, i familjen, med kompisar och i samhället. Kunskap och lärande är något

som finns mellan människor och genom språket kan människorna uttrycka sina tankar och

erfarenheter (Elfström m.fl., 2008). Vygotskij menade att människor hela tiden strävar efter

nya sätt att tänka och förstå världen. Till detta används både artefakter och språket.

6

Artefakterna är redskap som finns omkring oss och hjälper till att få en fungerande vardag, men de bidrar även till både utveckling och lärande. Vygotskij ansåg att människan skapar ett tänkande och kommunikation genom att använda sig av redskap. Språket bidrar till att kunna ta del av andras synvinkel och dela erfarenheter. Där frågor är något som kan leda till

utveckling och ny kunskap genom att kunskaper och erfarenheter som redan finns används i nya situationer. Ny kunskap skapas mellan människor tillsammans och med stöd eller stöttning av varandra kan lärandet utvecklas ett steg längre. Det Vygotskij kallar, den

närmaste utvecklingszonen handlar om att få lite hjälp och stöd av någon för att klara av något och detta leder vidare till att senare kunna klara av det själv (Säljö, 2011).

7

Metodologisk ansats och val av metod

Urval

Då förskolechefen gett sitt godkännande kontaktades en mindre kommunal förskola för att fråga om undersökning fick utföras där och det bestämdes en dag och tid som passade.

Förskollärarna fick informations och samtyckesbrev att dela ut till de berörda barnens vårdnadshavare. Aktiviteten planerades till de äldre förskolebarnen då intresset var att undersöka vilka egna förslag barnen kommer med och i vilken utsträckning barnen använder sig av verben. Därför valdes undersökningen att göras med fem stycken barn födda 2011- 2012. Barnen som valdes ut att delta i studien var utifrån barnens schema. De går på samma avdelning där det totalt finns 18 barn i åldrarna ett till fem år.

Aktivitet utgår ifrån verben blanda, lösa och separera. Dessa verb valdes ut för att de relaterar till kemi och att det var tre stycken verb som var lätta att få ihop till en aktivitet då tidsramen för examensarbetet är begränsat.

Datainsamlingsmetod

Den forskningsansats som valdes är att en form av aktionsforskning, där begreppet

undervisningsförsök kommer användas. Aktionsforskning används ofta för att utveckla en verksamhet och utgår från olika frågor som uppkommit i praktiken. Det handlar om att söka kunskap och få en djupare förståelse kring frågorna som ska leda till att förändra något där tillexempel en förskollärare ställer frågor till verksamheten, gör en aktivitet, följer processen och sedan reflekterar över vad som händer. Genom reflektionen blir exempelvis

förskolläraren eller forskaren delaktig i det som sker och på så vis skapas det en bättre grund att kunna agera utifrån. Detta kan göras i ett samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och forskare. Det är en process för att kunna göra en förändring genom att prova nya vägar. I denna process brukar det användas en cirkel eller spiral där det ingår att planera – agera – observera – reflektera. Detta är ett möjligt tankesätt och är inget som måste följas i

reflektionen. I denna process anses det inte finnas några ”rätta” metoder utan valet av metoder och lösningar är bred (Rönnerman, 2012).

Aktionsforskning och undervisningsförsök liknar varandra på så sätt att det handlar om att forskaren vill förändra något, där både forskaren och deltagarna medverkar i

förändringsprocessen. Skillnaden är att försökspersonerna är mindre delaktiga i planeringen och genomförande av aktiviteten i undersökningsförsöken. Vanligtvis ändras inte heller försöket under tiden som det pågår. Det handlar om att planera en aktivitet utifrån vad barnen ska få uppleva och lära om, sedan redovisas det hur genomförandet gick och barnens

rektioner. Material kring både undervisningen och barnens kunskapsutveckling kan samlas in på olika sätt, tillexempel genom aktivitetens planering och anteckningar efter aktiviteten (Johansson & Svedner, 2006).

Studiens datainsamling har gjorts genom att använda planera – agera – observera – reflektera.

Utifrån detta planeras en aktivitet som har utgångspunkt i verben blanda, lösa och separera

som sedan utförs med barnen. För att kunna observera det barnen säger under aktiviteten så

spelades barnens samtal in med en mobiltelefon. Efter detta lyssnas ljudinspelningen igenom

8

för att kunna reflektera över om barnen kom med egna förslag på vad som kan undersökas och om de använder verben blanda, lösa och separera.

Genomförande

Aktiviteten planerades utifrån ett gemensamt undersökande kring verben blanda, lösa och separera. Jag som forskare håller i ramen för aktiviteten, men det är barnens förslag som ska vara utgångspunkten till vad som kommer att undersökas. För att kunna undersöka kring verben blanda, lösa och separera planerades vilket material som skulle användas i aktiviteten.

Materialet som kommer att användas är: vatten, varmt vatten, stenar, salt, socker, sockerbitar, sand, jord, vattenfärg, matolja, saft, diskmedel, kaffepulver, flytande citron, makaroner, havregryn, kaffefilter, liten och stor sil, skedar, måttskedar, lock, glasburkar, tillbringare. Det planerades även för hur produktiva frågor kunde användas för att involvera barnen i

aktiviteten så att det blir ett undersökande moment. Detta medförde att ta reda på vad

produktiva frågor är och hur de kan ställas till barn. Tiden för aktiviteten planerades att hålla på i en timme.

På förskolan visade en förskollärare i vilket rum aktiviteten skulle genomföras för att inte störas av de andra barnen. Materialet ställdes fram på bordet och mobilen gjordes iordning för att kunna göra ljudinspelningen. När barnen var på plats informerades de om syftet med aktiviteten, vad vi skulle göra och att ljudinspelning sker med mobiltelefonen. Utifrån detta fick barnen bestämma om de ville delta eller inte. Aktiviteten började med att barnen fick tala om vad de såg på bordet. Efter det tog forskaren initiativet till att blanda vatten och stenar där det tillsammans undersökte vad som hände. Där kom det fram att vi fortfarande kunde se stenarna i vattnet och att de inte löste sig. Sedan undersöktes hur vi kunde göra för att separera dem och kom fram till att vi kunde hälla av vattnet. Meningen med detta var att barnen skulle få en uppfattning kring vad verben blanda, lösa och separera innebär. Efter detta fick barnen ge förslag på vad mer vi skulle kunna undersöka.

Under aktivitetens gång kom barnen med många olika förslag som vi utforskade, provade och samtalade om. Alla barnen var engagerade från början och de var ivriga på att få komma igång. De kom med många olika förslag och alla ville göra samtidigt. Därför fick barnen hejdas lite för att vi skulle få till ett undersökande tillsammans. Barnen ville blanda många olika saker tillsammans och därför begränsades blandandet så att barnen kunde hinna

uppmärksamma om eller hur materialet ändrades och om det kunde separeras. Detta pågick i ungefär 30 minuter och barnen var fortfarande engagerade. Då det märktes att barnens intresse var att blanda många olika saker tillsammans, så valdes att låta barnen undersöka materialet mer fritt efter 30 minuter. Under aktiviteten ställdes det produktiva frågor till barnen för att undersöka verben blanda, lösa och separera. När aktiviteten hållit på i 50 minuter var det tre barn som ville avsluta. Två barn stannade kvar och fortsatte att utforska materialet, där aktiviteten fortfarande spelades in.

Databearbetning

Ljudinspelningen lyssnades igenom där förslagen barnen kom med för vad som kunde

undersökas och när de använde sig av något av verben blanda, lösa och separera skrevs ner i

9

ett dokument. I dokumentet antecknades vilket barn som sa vad och för att barnens namn ska vara konfidentiella användes fiktiva namn. Därför kallas barnen Anna, Anton, Karl, Olle och Pelle i denna studie. I barnens förslag framträdde det olika teman på vad barnen undersökte och utifrån detta skapades olika kategorier. För att ta reda på i vilken grad barnen använde sig av verben antecknades alla gånger som barnen använde sig av de olika verben blanda, lösa och separera. Därefter räknades det igenom hur många gånger blanda användes, sedan lösa och till sist separera. Genom detta framkom i vilken utsträckning barnen hade använt de olika verben.

Reliabilitet och validitet

Bjereld, Demker och Hinnfors (2009) menar att reliabiliteten är beroende av hur något mäts och att den kan stärkas genom att någon annan genomför undersökningen och se om resultatet blir lika. Enligt Johansson och Svedner (2006) så är reliabiliteten aldrig perfekt i praktiken och i examensarbeten finns det oftast inga möjligheter till att mäta den. Därför är det viktigt att beskriva hur studien har genomförts i metodavsnittet. Rönnerman (2012) menar att eftersom verksamheter ser olika ut så blir inte heller resultatet lika i en annan verksamhet.

Detta leder till att den inte kan överförs till en annan, men det innebär inte att resultatet blir oviktigt.

Enligt Bjereld m.fl. (2009) så betyder validitet ungefär ”i vilken utsträckning vi verkligen undersöker det vi avser att undersöka” (Bjereld m.fl., 2009, s. 112). Hög validitet fås genom att studien verkligen mäter det som avses mätas.

Då denna studie handlar om att undersöka om verb går att använda för att ge barn möjligheter till att utforska kring kemiska processer, skulle den kunna genomföras i andra barngrupper och få liknande resultat. Detta kommer att diskuteras mer i diskussionsdelen.

Forskningsetik

Först kontaktades förskolechefen och sedan förskolan för att informera och få tillåtelse att genomföra undersökningen (Löfdahl, 2014). Då barnen i studien var under femton år behövdes båda vårdnadshavarnas skriftliga samtycke (Vetenskapsrådet, 2011).

Vårdnadshavarna fick skriftlig information om studien i ett samtyckesbrev (se bilaga). I

samtyckesbrevet framgick det vad syftet med studien var och att barnen skulle delta i en

aktivitet som innefattade ljudinspelningar. Det framgick att deltagande i studien var frivilligt

och att barnens identitet kommer att skyddas. Detta genom att det användas fiktiva namn på

barnen och att inspelningarna kommer att raderas. Om vårdnadshavarna hade frågor kunde de

kontakta mig. Innan studien påbörjades beskrevs för barnen vad aktiviteten innebar och att

den skulle spelas in. För att få barnens samtycke tillfrågades barnen om de ville delta i studien

(Löfdahl, 2014).

10

Resultat och analys

Genom att ha lyssnat och reflekterat över ljudinspelningen presenteras först resultatet av barnens förslag för att undersöka verben blanda, lösa och separera. Barnens förslag skapades till olika kategorier för att tydligt visa vad och hur de undersökte verben blanda, lösa och separera. Efter det presenteras resultatet utifrån hur barnen själva använde sig av verben blanda, lösa och separera. Barnens fiktiva namn i studien är: Anna, Anton, Karl, Pelle och Olle.

Barnens egna förslag på vad som kan undersökas.

Det visade sig att alla barnen kom med förslag kring verbet blanda då de gav olika förslag på vad som kunde blandas och undersökas kring det. Alla fem barnen som deltog i aktiviteten var aktiva med att komma med förslag på olika saker som vi kunde prova att blanda för att sedan kunna undersöka vad som hände med materialet. Det som barnen undersökte när vi blandade var vad som hände, om det löste sig, hur färgen ändrades, hur det smakade och luktade, om temperaturen hade inverkan på materialet och vad som kunde använda för att separera blandningen. Utifrån barnens förslag har kategorier skapats på vad som undersöktes under aktiviteten. Kategorierna redovisas här nedan.

Vad händer

Barnens förslag var att vi skulle undersöka vad som hände när sakerna blandades. Dessa kom oftast genom att de först kom med förslag på vad vi kunde blanda för att sedan undersöka vad som hände. Några av barnens förslag på vad vi skulle undersöka vad som hände var:

Pelle: Vad händer om vi har saft i vattnet och jorden?

Anton: Vad händer om vi har i en sockerbit?

Olle: Om vi tar i salt där och blandar, vad händer då?

Löser sig

Det kom ett förslag från Pelle som handlade om att undersöka om något löste sig. Detta förslag var något som vi undersökte.

Pelle: Om vi har vatten i sanden och diskmedlet, löser sig sanden då?

Forskaren: Vi provar.

Pelle: Nej det löste sig inte.

Färgförändringar

Färgförändringar var något som det visade sig att alla barnen var intresserade av. Även om de

inte kom med förslag på att undersöka hur färgen kommer att bli, så var det något som de

11

kommenterade och uppmärksammade. En kommentar som kom från Olle när vi hade blandat vatten och jord var:

Olle: Det blev brunt.

Smaka

När vi blandade varmt vatten och kaffepulver kom ett av barnen med förslaget att smaka på kaffet och det ville alla göra.

Karl: Får vi smaka på kaffet?

Anna: Jag vill smaka på kaffet.

Lukta

Det var populärt bland barnen att undersöka hur det som blandats luktade och alla ville lukta när något av barnen föreslog det.

Karl: Får jag lukta?

Anna: Jag tänkte lukta.

Temperatur

Barnen undersökte om vattnets temperatur spelade roll då de blandade olika material med varmt vatten för att undersöka om det hade någon betydelse. Ett förslag som kom från Pelle var att undersöka om vi kunde få ”vanligt” kaffe med varmt vatten och kaffepulver.

Pelle: Vi kan blanda kaffepulver och varmt vatten för att få vanligt kaffe.

Filtrera

Barnen ville undersöka om kaffefilter kunde användas för att filtrera bort olika ämnen.

Pelle: Vi kan använda en sådan där (kaffefilter) för att få bort kaffepulvret.

Karl: Kan jag få ett kaffefilter?

Anton: Kan jag få en sån (ett kaffefilter)?

Sila

Karl föreslog att vi kunde använda oss av en sil för att undersöka hur vi skulle kunna separera socker från sanden.

Karl: Vi kan använda silen för att separera socker och sanden.

12

I vilken utsträckning använder barnen verben själva?

Det visade sig att alla barnen använde verbet blanda någon gång under tiden som aktiviteten pågick. Verben lösa och separera användes mindre och av bara några barn. Barnen använde sig av verben i de olika förslagen som de kom med, i frågor som de ställde och ibland hördes att de använde dem för sig själv. Nedan redovisas resultatet av i vilken utsträckning barnen använder verben genom kategorierna blanda, lösa och separera.

Blanda

Alla barnen använde sig av verbet blanda och det användes ofta under tiden som aktiviteten pågick. Det visade sig att barnen använde sig av verbet blanda 17 gånger. Några exempel på hur alla barnen använde sig av verbet blanda såg ut redovisas nedan.

Olle: Om vi tar i salt där och blandar, vad händer då?

Anna: Blanda vatten och saft.

Pelle: Jag blandar detta.

Anton: Du kan blanda i makaroner.

Karl: För att göra geggamoja blandar man vatten och jord.

Lösa

Verbet lösa användes inte mycket av barnen och under aktiviteten. Utifrån ljudinspelningen framgår det att endast tre barn använde sig av verbet lösa och det användes bara enstaka gånger i mitten av aktiviteten då barnens kommentarer var:

Olle: Det löste sig.

Karl: Nej, det löser sig inte.

Pelle: Om vi har vatten i sanden och diskmedlet, löser sig sanden då?

Separera

Separera var inte heller något som användes mycket av barnen utan bara i enstaka fall. Olle använde sig av separera i mitten av aktiviteten, sedan använde Pelle det två gånger i slutet av aktiviteten.

Olle: Det var vattnet som blev separerat.

Pelle: Jag separerar detta.

Pelle: Jag separerar när jag häller ur detta.

13

Diskussion

Resultatdiskussion

Resultatet visar att alla barnen kom med olika förslag på vad vi kunde undersöka. Förslagen till vad som kunde undersökas när vi blandade olika saker var vad som hände, om det löste sig, hur färgen ändrades, hur det smakade och luktade, om temperaturen hade inverkan på materialet vid blandning och vad vi kunde använda för att separera blandningen. Det visar även att barnen använder sig av de olika verben. Verbet blanda var det som användes mest och av flest barn, medan lösa och separera användes mindre och av färre barn.

Verben blanda, lösa och separera presenterar Sundberg m.fl. (2016) att det är verb som relaterar till kemi. Genom att använda dessa verb i en aktivitet med barn visade det sig att barnen var intresserade att undersöka dessa. Om förskollärare får vetskapen om att det går använda verb och att göra praktiska undersökningar för att kunna besvara barnens frågor som Sundberg m.fl. (2016) påvisar, kanske förskollärarnas föreställningar om att naturvetenskap är svårt kan ändras. Sundberg m.fl. (2016) menar även att barn ofta undersöker saker spontant i förskolan och att förskollärarna då behöver vara lyhörda och nyfikna på vad barnens visar intresse för. Hansson m.fl. (2014) menar att barnen blir ännu mer intresserade om

förskolläraren visar att de är intresserade av barnens frågor och enligt Elfström m.fl. (2008) så handlar barns frågor om att de verkligen vill veta och få svar på något. Genom barnens förslag att blanda och att de använde verbet blanda flest gånger kan det tolkas som att barnen var mest intresserade av verbet blanda och att undersöka kring det. Detta eftersom barnen var mest engagerade och kom med många olika förslag på vad som kunde blandas. Vilket även resulterade i att det blev det mest fokus kring verbet blanda, men som Sundberg m.fl. (2016) anser så ska utgångspunkten i aktiviteter vara utifrån barnens intresse. Då det visade sig att barnen inte kom med lika många förslag på vad som kunde undersökas kring verben lösa och separera. Även att barnen bara använde dessa någon enstaka gång och bara av några barn.

Kan detta tolkas som att barnen inte var lika intresserade av att undersöka verben lösa och separera. De förslag som kom var genom att barnens uppmärksamhet riktades på vad som hände när materialet blandades. Då undersöktes det om materialet löste sig eller inte och om eller hur de kunde separeras.

Metoddiskussion

Aktionsforskning är en process där planera – agera – observera – reflektera används som ett möjligt tankesätt och är inget som måste följas i reflektionen. Det finnas inte några ”rätta”

metoder i denna process utan valet av metoder och lösningar är bred (Rönnerman, 2012). I denna studie har planeringen kring aktiviteten förklarats, vad som gjordes under aktiviteten, att aktiviteten spelades in med ljud som sedan reflekterades över. Då studien utgår från en form av aktionsforskning där undervisningsförsök används eftersom dessa liknar varandra (Johansson & Svedner, 2006). Så kan det till viss del finnas några skillnader i metodens genomförande. Enligt Johansson och Svedner (2006) så ger metoder som undervisningsförsök värdefulla kunskaper, men att det även kan förekomma brister i uppläggning och

bearbetningen av resultatet. Därför är det viktigt att redovisa genomförandets svårigheter och

vilka möjligheterna är till ökad kunskap genom vad studiens resultat visar. Därför har alla

delar i studien försökts att så tydligt som möjligt förklaras. Genom ljudinspelningen gavs det

14

möjlighet att efter aktiviteten kunna lyssna igenom mer noggrant vad barnen sa under

aktivitetens gång. Då fanns möjligheten till att hinna med att uppfatta och höra barnens olika förslag och i vilken grad barnen använde sig av de olika verben blanda, lösa och separera.

Genomförandet

Svårigheterna med genomförandet var att aktiviteten ofta fick styras upp. Men enligt Thulin (2006) kan barnen tillåtas att utforska och upptäcka i aktiviteter där inte förskolläraren helt styr upp innehållet. Då kan förskolläraren fånga upp barnens upplevelser genom att lyssna på barnens samtal kring undersökandet. Vidare menar Thulin (2006) att aktiviteten inte lämnas helt över till barnen utan förskolläraren håller i ramen för aktiviteten och stöttar dem att komma vidare om det behövs genom att exempelvis ställa frågor till dem. Enligt Elfström m.fl. (2008) så kan förskollärare hjälpa barnen att komma vidare i lärandet genom produktiva frågor eftersom de leder till en handling där något undersöks. Produktiva frågor användes i aktiviteten men ibland blev det mindre då fokus istället blev på att styra upp aktiviteten för att lyssna på varandras förslag. Sundberg m.fl. (2016) menar att genom att lyssna på varandras förslag och frågor får alla möjligheter till att kunna bygga vidare på varandras idéer. Då kan ett gemensamt lärande skapas där vi hjälper varandra att komma ett steg längre i vår

lärandeprocess. Detta kan kopplas till det sociokulturella perspektivet som denna studie utgår ifrån.

Ifall upplägget på aktiviteten varit på ett annat sätt kanske det bidragit till att både intresset och förslagen för att undersöka kring verben lösa och separera blivit större. Ett sätt att ändra på detta skulle kunna vara att inte använda så mycket olika material. Det blev lite rörigt i barngruppen vilket kan bero på att mängden av materialet uppmuntrade barnen till att vilja blanda många olika saker tillsammans. Ett annat alternativ kunde vara att dela upp verben till två åt gången istället för tre på samma gång, där aktiviteten delas till två olika tillfällen istället. Då används ena gången verben blanda och lösa, nästa gång verben blanda och

separera. Tiden skulle även kunna kortas ner till 30-45 minuter istället för en timme. Eftersom några barn ansåg att de var färdiga med aktiviteten efter 50 minuter och ville göra annat.

Tillförlitlighet

Johansson och Svedner (2006) menar att reliabiliteten aldrig blir perfekt i praktiken och i examensarbeten finns det oftast inte möjligheter till att mäta den. Därför blir det viktigt att beskriva hur studien har genomförts. Studiens genomförande har därför beskrivits så utförligt som möjligt. Men enligt Rönnerman (2012) kommer inte resultatet bli lika eftersom

verksamheter ser olika och leder till att den inte kan överförs till en annan. Även om inte resultatet kommer att bli lika innebär inte att resultatet blir oviktigt. Då syftet med studien var att undersöka ifall det var möjligt att använda kemiska verb för att involvera barn i enkla kemiska processer, anser jag att det räcker med att undersöka detta i en barngrupp ifall det visar sig att resultatet blev positivt. Detta innebär inte att det alltid skulle bli så, men det visar på att det är möjligt. Därför behöver resultat inte nödvändigtvis blivit mer tillförlitligt ifall aktiviteten gjorts med fler barngrupper. Kring validiteten om studien undersöker det som var tänkt att undersökas (Bjereld m.fl., 2009). Kan detta visas genom ljudinspelningen då

resultatet redovisas av vad barnen sa under aktiviteten. Genom att lyssna på inspelningen och

skriva ner det barnen sa så framkommer vilka olika förslag barnen kommer med för att

15

undersöka verben blanda, lösa och separera. Även i vilken utsträckning barnen använder sig av de olika verben.

Slutsatser

Resultat visar att barnen fick möjlighet att utforska kring verben blanda, lösa och separera.

Detta genom att undersöka vad som händer när olika ämnen blandas, om eller hur de förändrar varandra och om de kan separeras, vilket är vad Sundberg m.fl. (2016) föreslår.

Dock blir betoningen stor på verbet blanda och mindre på lösa och separera. Men trots detta visar resultatet att användning av verb som relaterar till kemi är en givande utgångspunkt som ger barnen möjlighet till att utforska kring enkla kemiska processer. Vilket är vad

Utbildningsdepartementet (2010) beskriver att barnen ska få möjligheter att undersöka, experimentera och ställa frågor kring enkla kemiska processer i förskolan

Inför yrkesutövning

Både Hansson m.fl. (2014) och Sundberg m.fl. (2016) påvisar att många förskollärare tycker det är svårt och inte riktigt vet hur de ska eller kan arbeta med naturkunskap i förskolan.

Speciellt svårt anses vara det som framgår i förskolans läroplan (Skolverket, 2016) att barnen ska få lära om enkla kemiska processer i förskolan. Då Elm Fristorp (2012) ansåg att det behövs ett nytt tänkande och prova på nya saker kring naturvetenskapligt lärande och Hansson m.fl. (2014) menar att förskollärare kan lära sig att upptäcka både frågor och situationer som har med naturvetenskap att göra. Visar Sundbergs m.fl. (2016) på ett nytt och annat tänkande då förskollärare kan använda och utgå ifrån verb för att kunna upptäcka naturvetenskap i barnens handlingar. För att kunna upptäcka kemiska processer i barns lekar och aktiviteter används verb genom att titta på vad barnen gör och vad som händer. Deras exempel på verb som relaterar till kemi är blanda, lösa, separera, limma, färga, dunsta med flera.

Det är viktigt att förskollärare får den ämneskompetens de behöver för att både känna sig säkrare, men även hur de kan göra naturvetenskap med barnen. Förskollärare behöver stöd med att ändra på den föreställning som de har kring naturvetenskap då Sundberg m.fl. (2016) menar att många förskollärare anser att de alltid måste kunna förklara allt barnen undrar över.

Detta kan vara en bidragande orsak till att förskollärare blir osäkra i att arbeta med naturkunskap.

Inför min blivande yrkesroll som förskollärare kommer jag att ta med mig Sundberg m.fl.

(2016) alternativ för hur förskollärare kan arbeta med naturvetenskap i förskolan. Jag vill prova att arbeta med detta alternativ utifrån verb för att se om det hjälper mig och underlätta arbetet med naturkunskap.

Vidare forskning

Då denna studie har undersökt verben blanda, lösa och separera som relaterar till kemi skulle det vara intressant att undersöka om andra kemirelaterade verb är lika användbara i aktiviteter och ger barnen möjligheter till att utforska olika processer och fenomen. Sundberg m.fl.

(2016) visar på att det går att använda verben i arbetet med både fysik och kemi och de

16

presenterar användbara verb för båda. Därför skulle det vara intressant att undersöka om verb som relaterar till fysik är användbara i en aktivitet. Det skulle även vara intressant att

undersöka vad förskollärare anser om Sundbergs m.fl. (2016) alternativ att använda verb för

att underlätta och upptäcka både kemiska processer och fysikaliska fenomen i förskolans

vardag. Då förskollärare anser att det är svårt och inte riktigt vet hur de ska arbeta med

kemiska processer så kanske det finns andra alternativ för hur arbetet med detta kan

underlättas för förskollärare.

17

Referenser

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap:

upptäcka, utforska, lära. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande-barns meningsskapande i

naturvetenskap (Doctoral dissertation, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet)

Elstgeest, J. (1996). Rätt fråga vid rätt tillfälle. I Elstgeest, J. & Harlen, W. (red.), Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (ss.51-63, 1.

uppl.) Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Hansson, L., Löfgren, L., & Pendrill, A. M. (2014). Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till? Starting from questions and everyday situations in preschool: What kind of science content could that lead to?. Nordic Studies in Science Education, 10(1), 77-89.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskaps- företaget.

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.), Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. (ss.32-43, 1. uppl.) Stockholm: Liber

Persson Gode, K. (2008). Upptäck naturvetenskap i förskolan. (1. utg.) Stockholm: Natur &

Kultur.

Rönnerman, K. (2012). Vad är aktionsforskning?. I Rönnerman, K. (red.). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. (ss. 21-40, 2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Singer, B. (2014). Labba i förskolan: Beppes 40 favoritexperiment med koppling till läroplanen. (1. uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (rev. 2016). Stockholm: Skolverket.

Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2016). Förskolans

naturvetenskap i praktiken. (1. uppl.) Malmö: Gleerup

18

Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (red.), Boken om pedagogerna. (ss. 153-177, 6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Licentiatavhandling.

Växjö: Växjö University Press

Thulin, S. (2011). Teacher talk and children’s queries: Communication about natural science in early childhood education. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs

universitet.

Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

19

Bilagor

Bilaga 1: Samtyckesbrev

INFORMATIONSBREV TILL DELTAGARE I STUDIEN Hej!

Jag heter Madeleine Eltonson och läser till förskollärare på Karlstads universitet där jag nu går i termin 6 av 7. Detta innebär att jag håller på att skriva mitt examensarbete som handlar om kemi i förskolan.

Syfte med studien

Syftet med studien är att undersöka om barn ställer frågor och använder. I en undersökande aktiviteten kommer vi tillsammans att blanda och separera olika material. Jag önskar därför att göra en aktivet med ditt barn om detta.

Frivillighet

Deltagande i studien är helt frivilligt. Vill du inte att ditt barn deltar eller om barnet själv inte vill delta är det givetvis helt okej.

Aktiviteten

Ungefär fem barn födda 2011-2012 kommer att delta i studien. Aktiviteten kommer att

genomföras på förskolan. För att jag ska ha möjlighet att skriva ner barnens tankar, frågor och det som sägs kommer jag spela in ljud under aktiviteten.

Användning av insamlad data

När jag har skrivit ner det barnen sagt kommer inspelningarna raderas. Namn och plats

kommer att vara anonyma. Intervjuerna kommer ligga till grund för mitt examensarbete.

20

Medgivande/ej medgivande till [barnets] deltagande i studien

Barnets namn: ………

Ja, jag ger mitt medgivande till att mitt barn får delta.

Nei, jag ger inte mitt medgivande till att mitt barn får delta.

Plats:………. Datum: / 2017

………

Vårdnadshavares underskrift

Alla vårdnadshavare är informerade: Ja Nej

Om ni har några frågor så kontakta gärna mig!

Madeleine Eltonson

Telefonnummer: XXX-XXXXXXX

Mail: mailadress@gmail.com