Så mycket mer än bara en klapp på axeln: En kvalitativ studie om hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva

(1)

EXAMENSARBETE

Så mycket mer än bara en klapp på axeln

En kvalitativ studie om hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva

Johanna Elehvä Kristoffer Lundborg Katja Sjöström-Groth

2015

Filosofie kandidatexamen Hälsopromotion

Luleå tekniska universitet

(2)

Så mycket mer än bara en klapp på axeln

-

En kvalitativ studie om hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva.

Johanna Elehvä Kristoffer Lundborg Katja Sjöström Groth

Handledare: Catrine Kostenius

Examinator: Maria Lennernäs Wiklund

(3)

Abstrakt

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instag- ram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i åldrarna 18-56 år. Metoden som användes var enkäter med öppna frågor som delades ut till frivilligt deltagande individer på tre olika friskvårdsanläggningar i norra Sverige.

Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, Bekräftelse som en klapp på axeln och Möjligheter till förbättring. Deltagarna upplever att de blir motiverade av en rad olika sociala medier där de har möjlighet att läsa statusuppdateringar, se upplagda bilder, videor och texter.

Motivation som deltagarna upplever kommer från att inspirera vänner men också av att ta del av vänner och bekantas aktivitet på sociala medier. Deltagarna ser på sociala medier som ett verktyg där de kan mäta sin egen framgång men också följa andras. Genom att följa tränings- program, inspirerande atleter och kända personer upplever deltagarna sig finna daglig inspiration. Feedback och bekräftelse är av betydelse för deltagare som delar med sig av sina trä- ningsaktiviteter. Även genom att berömma sig själv för sin egen prestation upplever deltagarna motiverande. Deltagarna upplever ett stöd från sociala medier men har också en önskan om förbättring då de vill rikta fokus mot den mentala hälsan och låta idealbilden komma ner till en mer realistisk nivå. Nuvarande utbud av sociala medier upplever deltagarna vara tillräck- liga. Resultatet av studien diskuteras med koppling till hälsofrämjande arbete i rollen som hälsovägledare.

Nyckelord: Hälsopromotion, hälsovägledning, motivation, inspiration, framsteg, self-efficacy, fysisk aktivitet

(4)

Abstract

This study examines how individuals that participate in physical exercise, are supported by social media to continue being physically active. Social media includedFacebook, Instagram, Twitter, YouTube, blogs, forums and websites. A total of 30 physically active individuals between the ages of 18 and 56, participated in the study. The method used in this study con- sisted of questionnaires with open-ended questions that were distributed to individuals in three different wellness facilities in the north of Sweden. The collected text material was ana- lyzed with a manifest content analysis, which formed a result in four main categories: Pro- gress provides motivation, Inspiration, Confirmation (like a pat on the back) and Opportuni- ties for improvement. Participants experienced motivation from a variety of social media in order to be able to read, see status updates, uploaded photos, videos or texts. Using social media as a tool for measuring their success was a source of motivation. The motivation that the participant experiences can derive from inspiring their friends, but also from taking part in friend and family activities on social medias. Inspiration and motivation can arise by taking advantage of friends and acquaintances activity on social media, and the sharing of training opportunities. Daily inspiration could be found by following inspirational athletes, training programs, and famous people. Feedback and confirmation was something that was of im- portance to participants who shared their training activities, and could give themselves motivation by praising ones self for their own performance. Participants will experience support from social media, but also have a desire for improvement in the content of relevant social media posts. This sets the focus to mental health, and also allows the ideal self-image come down to a more realistic level. The current range of relevant social media is considered suffi- cient. The results of the study are processed and discussed in relation to health promotion.

Keywords: Health promotion, health guidance, motivation, inspiration, progress, Self- efficacy, physical activity

(5)

Förord

Vi anser att begreppet hälsa idag är i ett ständigt fokus med olika trender gällande träning. Vi ville därför undersöka vad som kan vara nyckeln till regelbunden fysisk aktivitet och ställde oss själva frågan vad som gör att vi behåller kontinuitet i träningen. Idag lever vi mer eller mindre bland sociala medier som vi anser bär på information, olika budskap och framförallt motivation. Vår förhoppning är att andra individer som regelbundet utövar fysisk aktivitet och på något sätt använder sociala medier kan ge oss svar eller riktlinjer hur de använder sig av sociala medier som stöd för en regelbundenhet till fysisk aktivitet. Detta för att hitta ett verktyg till fortsatt hälsofrämjande arbete med att vända inaktivitet till rörelseglädje hos fler individer, samt få en ökad förståelse för motiverande faktorer bland sociala medier.

Vi vill tacka alla deltagare som deltagit i studien med sina reflektioner, tankar och erfarenheter av sociala medier. Ett extra stort tack till vår handledare Catrine Kostenius för vägledning.

(6)

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ... 6

2 SYFTE ... 9

3 METOD ... 10

3.1 Urval ... 10

3.2 Datainsamling ... 11

3.3 Etik ... 11

3.4 Dataanalys ... 12

5 RESULTAT ... 13

4.1 Kategorier ... 13

4.2 Sammanfattning resultat ... 16

5 DISKUSSION ... 16

5.1 Metoddiskussion ... 16

5.2 Resultatdiskussion ... 18

5.3 Fortsatt forskning och relevans för hälsovägledaryrket ... 23

5.4 Slutsatser ... 25

REFERENSER ... 26

BILAGA 1 – INFORMATIONSBREV ... 32

BILAGA 2 – ENKÄTFRÅGOR ... 33

(7)

1 Introduktion

Idag använder närmare hälften av svenska folket sociala medier dagligen. Det finns en märk- bar ökning i användandet av sociala medier som regelbundet tillförs med nya alternativ (Stif- telsen för internetinfrastruktur, 2014). Sociala medier beskrivs av Norman (2012) som en blandning av TV, radio, tidningar och tidigare webbplattformer. Wang, Tchernev och Sollo- way (2012) vill däremot dela upp sociala medier i olika kategorier: sociala nätverk (tex. facebook), verktyg för kommunikation (tex. messenger) samt sidor där individer kan dela information som kan kommenteras av andra (tex bloggar, YouTube). TV och radio anses inte vara tillräckligt sociala enligt Wang et al. (2012) för att få figurera under samma kategori.

Dagens utveckling har gett oss förmågan att kombinera alla dessa former där det går att kommentera, gilla, lägga ut bilder och texter. Till skillnad från tidigare år är vi inte längre bara passiva användare av sociala medier nu kan vi även vara med och skapa dem (Norman, 2012).

Detta perspektiv har lett till att användarna kan välja medier baserade på en mängd olika behov (Wang et al., 2012). Genom att webben idag finns tillgänglig i så gott som varje persons ficka finns informations eller inspirationssökning bara en klickning bort. Faktorer som tid och geografi fungerar inte längre som hinder vilket det kunde göra förut. Idag finns möjligheten att nå ut med sitt budskap till fler människor än någonsin tidigare (Norman, 2012).

Den sociala makt som tidigare kunde uppstå har enligt Norman (2012) med hjälp av dagens sociala medier suddats ut. Förr kunde det ses mer likt en en-vägs-kommunikation som kunde jämföras med en föreläsning, men som idag kan upplevas mer som samtal mellan individer (Norman, 2012). Förbättrade kommunikationsmöjligheter har gett större utrymme för diskussioner och återkoppling menar Norman (2012), vilket i sin tur kan ge individer ett bredare perspektiv. Wang et al. (2012) tror att hälsokampanjer på sociala medier kan vara ett effektivt sätt att identifiera och influera rätt målgrupp. En strategi där deltagande, uppskattning och reflektion lyfts fram som viktiga komponenter i hälsofrämjande arbete kan enligt Ghay et al.

(2008) stärka individers möjligheter att jobba hälsofrämjande på individ-, grupp- och sam- hällsnivå. De beskriver också hur uppkopplingsmöjligheter skapar kunskapsutbyte och former av kommunikationsteknik som möjliggör en form av kollektivt lärande (Ghay et al., 2008).

Kombinationen av sociala medier med hälsopromotion kan vara ett sätt att få ut budskapet om ett hälsosammare liv till en större publik (Norman, 2012). I The Ottawa Charter For Health

(8)

lighet att ta kontroll och förbättra sin hälsa (World Health Organization, 1986). De definierar det optimala hälsotillståndet som fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Därför beskrivs innebörden av hälso- promotion som holistiskt och människor får möjlighet att tillfredsställa sina olika behov, skapa goda förutsättningar för att förbättra sin hälsa samt kunna handskas med sin omgivning.

World health organization (1986) kopplar samman begreppet hälsopromotion med empowerment, vilket innebär att väcka medvetenhet hos individen samt att skapa makt som fungerar som hjälp till självhjälp. Feste och Andersson (1995) beskriver att grunden till empowerment är en människosyn där man ser människans förmåga att göra egna val men också vara ansva- rig för de val hon gör. Människor bör ha möjlighet att påverka sin omgivning samt känna att hon vill och kan förändra utifrån sina förutsättningar, för att empowerment ska vara möjlig (Feste & Andersson, 1995).

Fysisk aktivitet är enligt Folkhälsomyndigheten (2014) en bestämningsfaktor för vår hälsa då fysiskt aktiva individer i regel har en bättre hälsa än fysiskt inaktiva individer. Fysisk aktivitet kan förebygga sjukdomar och stärka människors mentala och fysiska kapacitet (Karlsson, Jansson, Ståhle, Dolck-Lagrell, Apoteket & Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2009). Fysisk inaktivitet står på fjärde plats för dödligheten i världen (WHO, 2010) och Socialstyrelsen (2012) sammanställer fysisk inaktivitet tillsammas med missbruk av alkohol, tobaksbruk och ohälsosamma matvanor som de mest sjukdomsorsakande levnadsvanorna i Sverige (Socialsty- relsen, 2012).

Socialstyrelsen (2012) anser att sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården idag inte betraktas som en självklarhet. Trots att sjukvårdslagen (1982:763) menar att hälso- och sjukvården har till uppdrag att förebygga sjukdom. Även enligt Vuori, Lavie och Blair (2013) så utnyttjas inte effekterna av fysisk aktivitet till sitt yttersta, speciellt inom hälso- och sjukvården. De menar att fysisk aktivitet och träning kan förebygga, underhålla samt rehabili- tera varierande sjukdomar varav den mentala hälsan inräknad. Enligt Vuori et al. (2013) räk- nas fysisk aktivitet och träning som medicin och bör därför enligt dem användas som ett lik- värdigt hjälpmedel. Vid rätt utbildning för personal inom hälso- och sjukvård kan detta vara ett framgångsrikt sätt att motivera och uppmuntra patienter till hälsofrämjande beteendeför- ändringar (Douglas et al., 2006). De menar att hälso- och sjukvård spelar en viktig roll där stora förändringar för folkhälsan kan göras.

(9)

Bulley, Donaghy, Payne och Mutrie (2009) menar att utövande av fysisk aktivitet och träning kan skapa negativa känslor som otillräcklighet och skam. För att öka intresset för utövandet av fysisk aktivitet och träning bör, enligt Bulley et al. (2009), all destruktiv energi såsom negativa tankar och känslor förknippat med denna typ av motion övervinnas. De berör också vikten av realistiska målsättningar där fokus ska ligga på vad som är hälsosamt och möjligt att uppnå. Kantomaa, Tammelin, Ebeling och Taanila (2008) anser att fysisk aktivitet kan vara ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att förebygga och förhindra skadliga hälsoeffekter som en inaktiv livsstil kan föra med sig. När fysisk aktivtet är roligt, kan viljan att delta i aktiviteter öka enligt Lindqvist (2015).

Stöd från omgivningen kan också vara en viktig faktor för att främja fysisk aktivitet, speciellt hos ungdomar (Lindqvist, 2015). Cohen och Willis (1985) menar att socialt stöd i form av nära relationer, grupptillhörighet och sociala nätverk kan bidra med positiva hälsoeffekter.

Socialt stöd kan enligt Cohen och Willis (1985) tillföra en sundare livsstil, ett starkare själv- förtroende och en mer positiv syn på livet. Även Folkhälsomyndigheten (2015) beskriver att socialt stöd är en av deras målområden i folkhälsans utveckling. Avsaknaden av emotionellt stöd kan ha lika skadlig effekt på människors hälsa som till exempel tobak- eller alkoholmiss- bruk (Folkhälsomyndigheten, 2015).

Anderson (2003) lyfter fram faktorer som motiverar till träning men också vilka faktorer som påverkar att träning uteblir. Den vanligaste orsaken till att träningen blev av var förknippad med utseende, viktkontroll och att upprätthålla en god kondition. Orsaker till att träning istäl- let uteblev visade sig handla om tidsbrist, trötthet eller utebliven motivation (Anderson, 2003).

Enligt Gard (2002) påverkar vår motivation viljan att göra beteendeförändringar och menar att en persons tilltro till sin egen förmåga är avgörande för att väcka liv eller upprätthålla motivation till mål och förändringar. Motivationsteorier där inre krafter som utgår från inre pro- cesser och yttre krafter som utgår från yttre orsaker kan enligt Cooper (2012) fungera som ett sätt att tillgodose olika behov hos människan. De inre faktorerna tenderar dock vara starkare än de yttre faktorerna eftersom de inre faktorerna oftast tillgodoser de mest grundläggande behoven (Cooper, 2012). Wang et al. (2012) anser att användandet av sociala medier grundar sig i både yttre motivationsteorier och inre motivationsteorier.

(10)

Kostenius och Lindqvist (2006) beskriver att inre motiverande krafter grundar sig i self- efficacy teorin som fokuserar på en individs personliga bedömning av att klara av och hantera olika situationer. Bandura och Wood (1989) beskriver self-efficacy som en persons överty- gelse om sin kapacitet att mobilisera sina kognitiva resurser och sin motivation samt att kunna göra det som behövs för att klara av de krav en situation ställer. En person med högre self- efficacy gör större ansträngning för att klara av en svår utmaning medan en person som tvivlar på sina egna förmågor minskar sina ansträngningar eller ger upp helt då de stöter på svårig- heter (Bandura & Schunk, 1981). Enligt Bandura (1982) så avgörs uppfattad self-efficacy av fyra informationskällor; upplevelsen av tidigare prestationer, observation av andras prestationer, verbal påverkan från andra och det uppfattade fysiologiska tillståndet.

Kwasky och Groh (2014) anser att coping self-efficacy och depression har anknytning till varandra. Coping self-efficacy är enligt Kwasky och Groh (2014) sättet att handskas med till- tron till sin egen förmåga. Andersson (2009) bekräftar även att coping kan vara en känsla av acceptans och tolerans för sådant som inte kan bemästras. Genom att ha förstärkta coping- strategier och högre self-efficacy i utmanande situationer kan en förbättrad mental hälsa hos individer uppnås (Kwasky & Groh, 2014).

Sociala medier kan ha en påverkan på individers self-efficacy, då de har möjlighet att se andra människor uppnå resultat som de själva saknade tilltro till att klara av. Holt et al. (2012) menar att om individer kan se någon annan lyckas som de själv ser sig jämbördig med, kan deras självförmåga öka enligt self-efficacy teorin. Det är viktigt att ha i åtanke hur individer upplever sin förmåga eller situation och inte själva förmågan eller situationen i sig. Antonovsky (2005) menar att individer klarar av alla slags påfrestningar om de har en känsla av sammanhang. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp där meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är det viktigaste beståndsdelarna (Antonovsky, 2005).Yttre och inre påfrestning- ar är något människan alltid kommer att utsättas för, mer eller mindre, och trots detta finns det en förmåga hos människan att bevara och uppnå en god hälsa (Antonovsky, 2005).

2 Syfte

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysisk aktiva.

(11)

3 Metod

Metoden i denna studie baserades på ett kvalitativt synsätt. Enligt Backman (2008) ska ett kvalitativt synsätt användas för att studera människor på individnivå. Detta togs med i beräk- ning vid valet av metod vilket stämmer överens med syftet. Kvale och Brinkmann (2009) menar att en kvalitativ metod fångar deltagarnas berättelser, upplevelser och erfarenheter. Enkät med öppna frågor valdes som metod för datainsamling (bilaga 2). Människor definierar saker på olika sätt och olika definitioner av samma sak kan skapa olika betydelser (Thurén, 2007).

Detta togs med i beräkning då frågorna skapades samt testades i förväg av människor som passade urvalskriteriet för studien.

Alerby och Kostenius (2011) menar att det finns både för och nackdelar med samtliga meto- der för datainsamling. Därför är det viktigt att forskare till enkätstudier ser till att metoden används på ett lämpligt sätt och att forskningsfrågorna som ställs ser till att besvaras. Enkäter är tidsbesparande och därför en effektiv metod som låter deltagarna själva besvara frågorna i lugn och ro (Alerby & Kostenius, 2011).

3.1 Urval

Studien inkluderade 30 deltagare i åldrarna 18-56 år. Valet av deltagare bestämdes med hän- syn till statistik från Stiftelsen för internetinfrastruktur (2014) som beskriver en högre an- vändning av sociala medier bland åldrarna 12 upp till 45 år. Individer under 18 år exkludera- des eftersom det ur ett etiskt perspektiv kan vara problematiskt att utföra forskning på min- deråriga eftersom det krävs samtycke från föräldrarna (SFS 2003:460, 18§). Ett bekvämlig- hetsurval genomfördes där valet av deltagare gjordes på tre olika friskvårdsanläggningar i norra Sverige, 10 personer från respektive anläggning. Urvalet gjordes på plats där frivilliga gavs möjlighet att delta i studien.

Kriterierna för att delta var att individen på något sätt utövar fysisk aktivitet samt använder sig av sociala medier som motivationskälla. Individer som blev tillfrågade och uppnådde dessa kriterier fick möjlighet att svara på enkäten tills att 10 personer svarat. Inom ramen av sociala medier räknas Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar och olika forum och hemsidor (Norman, 2012; Wang et al., 2012).

(12)

3.2 Datainsamling

Innan datainsamlingen påbörjades hade förfrågan om lov för forskning gjorts på tre olika friskvårdsanläggningar. En forskare befann sig på varje anläggning under en dag mellan 9.30- 16.00 samt kvällstid 19.00-20.00.

De individer som befann sig på respektive anläggning och passerade förbi fick genom muntlig kommunikation ta del av en kort sammanfattning om studiens syfte och innehåll samt blev tillfrågade om de använder sig av sociala medier. De som uppfyllde inklusionskriterierna och anmälde sitt intresse att delta fick därefter ytterligare information i form av ett informationsbrev (bilaga 1). Efter att individen tagit del av informationsbrevet och godkänt sitt deltagande så delades enkäten ut. Deltagarna uppmanades att svara så utförligt som möjligt. De fick även möjlighet att ställa eventuella frågor under tiden de besvarade enkäten. Att uppmana deltagarna att ta god tid på sig, är något som Ejlertsson (2005) ser som en av fördelarna med enkäter.

När deltagaren ansåg sig färdig så samlades enkäten in. När enkäterna var insamlade blev de transkriberade vilket enligt Olsson & Sörensen (2011) alltid ska göras vid skrivna personbe- rättelser. Vid transkribering så sker en ordagrann nedskrivning av texten för att sedan analyse- ras och få fram ett resultat av deltagarnas svar (Olsson & Sörensen, 2011).

3.3 Etik

Enligt Bergmark och Kostenius (2011) är det viktigt att säkerställa forskningsprocessen med att ta hänsyn till etiska värderingar men även deltagarnas egenmakt och autonomi. De menar att en bra relation mellan forskare och deltagare utgår från att parterna är överens och har samförståelse för arbetet inför och under forskningsprocessen. Vidare bekräftar Kvale och Brinkmann (2009) att ansvaret ligger hos forskaren och det är hen som kvalitetssäkrar sin forskning genom att ta hänsyn till de etiska kriterierna. Tack vare detta skyddas alla parter, forskare och deltagare, från att på något sätt komma till skada och ligger till grund för hela undersökningsprocessen (Kvale & Brinkmann, 2009).

All information från deltagarna i studien behandlades konfidentiellt, vilket enligt Olsson och Sörensen (2011) är för att skydda deltagarnas identitet och att inte kunna koppla deras deltagande med studiens resultat. Inga personuppgifter samlades in från deltagarna och de besvarade enkäterna var endast tillgängliga för forskarna. Detta för att upprätthålla en respekt för människovärdet gentemot deltagarna (SFS 2003:460, 1§). Informationskravet är en viktig del

(13)

beskriver vikten av att informationsbrevet bör på ett tydligt sätt beskriva studiens syfte, tillvä- gagångssätt och om ett frivilligt deltagande ur ett etiskt perspektiv, vilket har tagits i beakt- ning. På så sätt tas hänsyn till deltagarnas autonomi, deras självbestämmande rätt att delta i studien eller att avstå (Henriksen & Vetlesen, 2013). I informationsbrevet informerades deltagarna även om att deras svar bearbetas och används som resultat i en rapport.

3.4 Dataanalys

En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det insamlade datamaterialet. Analysstrukturen innehöll förberedning, organisering och framställning vilket enligt Elo och Kyngäs (2008) är ett bra tillvägagångssätt för att få en strukturerad analys. Datamaterial som bearbetats genom en manifest innehållsanalys tydliggör enligt Olsson och Sörensen (2011) de mest uppenbara komponenterna. De menar att nyckeln med denna metod är att all data bryts ner i mindre kategorier där man med hjälp av nyckelord får en översikt på det fenomen man undersöker. Innehållet från enkäten analyserades och svaren reducerades genom att samla in de ord som beskrevs i texten. Dessa placerades sedan under en vald kategori där deltagarnas beskrivelser av sina upplevelser var likvärdiga.

(14)

5 Resultat

Det insamlade materialet bestod av enkäter med öppna frågor som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra kategorier med underkategorier;

(I) Framsteg ger motivation, (II) Inspiration, (III) Bekräftelse som en klapp på axeln och (IV) Möjligheter till förbättring.

Tabell 1Fysiskt aktiva individers stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysisk aktiva

Kategori Underkategori

Framsteg ger motivation

Inspiration

Bekräftelse som en klapp på axeln

Möjligheter till förbättring

Andras framsteg motiverar Mina framsteg motiverar Viljan att motivera andra

Tips, råd och övningar inspirerar

Vänner, bekanta och förebilder som inspirerar

Få en klapp på axeln

Ge sig själv en klapp på axeln

4.1 Kategorier

I Framsteg ger motivation

Deltagarna upplevde att framsteg motiverade dem vilket beskrivs i underkategorierna, Andras framsteg motiverar och Mina framsteg motiverar. I underkategorin Viljan att motivera andra beskriver deltagarna om hur de upplever sig få motivation genom att motivera andra.

Andras framsteg motiverar

Deltagarna upplevde motivation från en rad olika sociala medier, däribland Facebook, Instag- ram, bloggar och YouTube. Där kunde deltagarna läsa, se statusuppdateringar, upplagda bilder, videor eller texter. Deltagarna skrev om hur andras prestationer gav motivation ”... då

(15)

blev jag otroligt motiverad att träna för att någon gång klara dit”. Bilder som visar prestationer och personliga rekord var något som också motiverade. En deltagare fann motivation i Bi- kini Fitness tävlingar ”Jag blir motiverad av det på grund av deras fysik [...] jag vill ha samma typ av muskulösa kropp”. Information via Facebook om träningspass som vänner och bekanta provat på fick deltagarna motiverade att också själva prova på.

Deltagarna beskrev en känsla av motivation då de såg före och efter-bilder på andra som lyckats göra stora förändringar på kort tid. En deltagare beskrev också en ökad tilltro på sig själv

”Genom att se att andra kan det så vet man att jag också kan klara det”. Vännernas uppdate- ringar om personliga rekord motiverade deltagarna.

Mina framsteg motiverar

Att använda sociala medier som ett verktyg för att mäta sin framgång var något som deltagar- na poängterade. En deltagare beskrev hur motivationen ökade då individen närmade sig sitt mål ”Jag brukar delge mina personbästa på så sätt kan jag hålla koll på vart jag är i min ut- veckling, om jag börjar närma mig motiveras jag extra.” Deltagare beskrev att det enkelt gick att använda sociala medier för att visuellt kunna jämföra sina framsteg.

Viljan att motivera andra

Deltagarna upplevde att de fick motivation av att inspirera sina vänner att komma igång, att motivera andra med sin statusuppdatering var ett exempel. En deltagare framförde “Jag brukar skriva på Facebook när jag ska träna eller har tränat. Jag kanske kan inspirera andra till trä- ning?”. Att själv kunna berätta om sin prestation och om hur bra det kändes var en motivation i sig enligt deltagarna.

II Inspiration

Deltagarna upplevde sig finna inspiration till fysisk aktivitet genom sociala medier vilket be- skrivs i underkategorierna, Tips, råd och övningar inspirerar och Vänner, bekanta och före- bilder som inspirerar.

Tips, råd och övningar inspirerar

Deltagarna upplevde att sociala medier gör det lätt att hitta inspiration och bidrar med nya idéer. Detta skrev en av deltagarna ”... om man blir less på något så finns det nya sätt att göra gamla saker på”. Reklam innehållande fitness och kosttillskott på sociala medier gav deltagarna inspiration till att sträva mot egna mål. Deltagarna upplevde att grunden till inspiration

(16)

upplevde att Instagram är en plats för inspiration till övningar för hemma-träning. En deltagare skrev ”... när bilder/videor dyker upp i flödet blir man inspirerad”.

Vänner, bekanta och förebilder som inspirerar

Deltagarna upplevde sig bli inspirerade av vänner och bekantas aktivitet på sociala medier.

Deltagare beskrev ett nöje med att ha vänner på sociala medier som också utövar fysisk aktivitet och att kunna ta del av sina vänners träningstillfällen. Dessutom påpekade deltagarna att det är svårare att slippa undan fysisk aktivitet då vänner lägger ut bilder och video via sociala medier.

Genom att följa inspirerande atleter via sociala medier beskrev deltagarna att de fann daglig inspiration. Att följa träningsprogram, kända personer och Lofsan i nyhetsmorgon var några saker som deltagare tog upp och upplevde gav inspiration. En deltagare beskrev “Jag följer många kändisar på FB som inspirerar mig väldigt mycket.” Att följa andra individer på sociala medier som imponerar eller som deltagarna ser upp till var ytterligare något som upplev- des inspirerande.

III Bekräftelse som en klapp på axeln

Deltagarna upplevde att bekräftelse från omgivningen och sig själv var motiverande till fysisk aktivitet vilket beskrivs i underkategorierna, Få en klapp på axeln och Ge sig själv en klapp på axeln.

Få en klapp på axeln

Feedback och bekräftelse var motiverande för deltagare som delade med sig av träningsaktivi- teter och ansåg sig bli motiverad av positiva kommentarer om sina framsteg. En deltagare beskrev ”Genom att få likes på mina bilder reagerar jag positivt och får en känsla av att jag gör rätt och gör något bra – som en klapp på axeln”. En deltagare skrev ”Man kan bli mer motiverad av att se positiva kommentarer...”. De upplevde att de får en klapp på axeln när någon gillat upplagt material. Att med sina vänner och bekanta dela med sig av sina tränings- resultat blev deltagarna motiverade “Jag lägger upp bilder från min träning både på Facebook och Instagram [...] jag får positiv respons från vänner och bekanta“. Positiv respons från vän- ner och bekanta på utlagt material upplevdes ha inflytande på deltagarnas motivation och självförtroende.

(17)

Ge sig själv en klapp på axeln

Deltagarna upplevde sig få motivation genom att berömma sig själva för deras prestation. En deltagare skrev “Jag ger mig själv en klapp på axeln genom att lägga ut en bild”. Bilder av omgivningen eller en specifik övning är också något som deltagare beskrev som en källa till motivation. Att dela med sig av den positiva känslan efter ett träningpass på sociala medier var ett sätt att notera den utförda träningen. En deltagare skrev “... en notis om vad jag gjorde som kom ihåg för mig själv (jag klarade det!) Oftast Instagram, ibland FB”.

IV Möjligheter till förbättring

Deltagarna hade förslag på förbättringar gällande sociala medier. De efterfrågade ett fokus på mental hälsa och att det nuvarande idealet på sociala medier behöver ändras. En deltagare skrev “Ta ner idealen till en realistisk nivå”. Enligt deltagarna är nuvarande utbud på dagens sociala medier tillräckliga. Deltagarna upplevde att det redan finns för mycket och räcker som det är.

4.2 Sammanfattning resultat

Deltagarna upplevde att stödet från sociala medier att fortsätta vara fysiskt aktiv bestod av andras och egna framsteg som ger motivation. Sociala medier bidrar med tips och råd som deltagarna upplever inspirerande. Genom att ta del av vänner, bekanta och förebilders aktivitet på sociala medier beskriver deltagare sig finna ytterligare inspiration. Deltagarna upplevde att positiva kommentarer och bekräftelse från andra gav motivation i liknelse med en klapp på axeln. Deltagarna delade med sig av idéer till förbättringar av sociala medier för att stödja fysiskt aktiva till fortsatt fysisk aktivitet.

5 Diskussion

Diskussionen till denna studie är uppdelad i underrubrikerna Metoddiskussion, Resultatdis- kussion, Fortsatt forskning för hälsovägledning, samt Slutsatser.

5.1 Metoddiskussion

Grundprincipen för valet av metod är att syfte och forskningsfrågornas karaktär bör avgöra vilken metod som lämpar sig bäst för studien (Ejlertsson, 2005). Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är en kvalitativ metod ett bra sätt att lyfta fram olika upplevelser och perspektiv hos individer. Med bakgrund till detta valdes en kvalitativ metod för att få en inblick i individers upplevelser av sociala medier i samband med fysisk aktivitet. Datainsamlingsmetoden bestod

(18)

ord. Användande av öppna frågor i en enkät kan ibland vara en utmaning då Ejlertsson (2005) menar att frågorna sällan blir helt besvarade. Kvale och Brinkmann (2009) anser att intervjuer inbringar mer djup till datamaterialet eftersom möjligheten till exempelvis följdfrågor existe- rar.

Eftersom syfte med studien var att få en förståelse för individers upplevelser fanns inget behov av ett urval som representerade hela populationen då en kvalitativ metod, enligt Kvale och Brinkmann (2009), ska fånga deltagarnas erfarenheter, berättelser och upplevelser. Därför valdes ett bekvämlighetsurval med förhoppning att 30 deltagare skulle vara tillräckligt antal för att besvara studiens syfte. En svaghet med en enkät kan vara att frågorna är utformade på ett sådant sätt att deltagaren inte förstår innebörden eller har svårt att uttrycka sig i skrift (Ejlertsson, 2005). Därför är det viktigt att anpassa språket till sin målgrupp vilket togs i be- aktning med tanke på ordval och frågornas formulering. Med detta i åtanke testades frågorna ut i förväg av individer som passade urvalskriteriet för att det skulle uppfattas som önskat. En annan fördel med enkäter är att de är tidsbesparande och är enligt Alerby och Kostenius (2011) ett effektivt tillvägagångssätt för att nå ut till en stor skara människor.

Då studien bestod av ett bekvämlighetsurval kan valet av individer som tillfälligt befann sig på friskvårdsanläggningen ha påverkat resultatet. Hälsotillståndet för de individer som för stunden befann sig på friskvårdsanläggningarna kan ha begränsat resultatet att innefatta endast aktiva personers erfarenheter då deltagarna kan förväntas vara övervägande friska personer med god kondition. Studien utfördes på tre olika friskvårdsanläggningar med syfte att få en större variation av deltagare. Då ingen personlig data insamlades gick det inte att fastställa om tre friskvårdsanläggningar gav större variation än enbart en utvald anläggning. Resultatet hade kanske varit annorlunda men eftersom en kvalitativ studie enligt Olsson och Sörensen (2011) har syfte att undersöka ett fenomen i individers livsvärld så var tre friskvårdsanläggningar tillräckligt för att uppfylla syftet med studien.

Valet av tid på dygnet kan ha påverkat vilka individer som befann sig på friskvårdsanlägg- ningen då studien utfördes. Forskarens tillvägagångssätt att ta kontakt med individen kan dessutom ha påverkat deras vilja att delta. De individer som valde att delta i studien hade kanske en annan typ av inställning till sociala medier och träning än de som valde att avstå.

(19)

Deltagarna gav en stor variation i hur utförligt de svarade på enkäten. Vissa deltagare skrev en utförlig och innehållsrik text medan andra svarat mycket kortfattat. I enighet med Rich och Kenneth (1999) som beskriver att nedskrivna berättelser till skillnad från intervjuer kan inne- hålla otillräcklig information som då inte går att komplettera, uppfattade vi detta fenomen.

Det finns troligtvis flera anledningar till varför vissa deltagare svarade kortfattat vilket skulle kunna bero på till exempel tidsbrist eller oengagemang. Hur forskaren uppmanade deltagarna att svara på enkäten kan också ha påverkat utförligheten av svaren. I efterhand så hade kanske en intervju varit en bra uppföljning på enkäten för att få utförligare svar. Olsson och Sörensen (2011) menar på att konversationer är ett bättre sätt att ta del av människors uppfattning på än en skriftlig enkät.

En manifest innehållsanalys bedömdes som en passande analysmetod för studien då deltagarnas exakta beskrivningar från enkäten kunde plockas ut. Med manifest innehållsanalys menar Graneheim och Lundman (2004) att fokus ligger på ämnet och analysen sker textnära utan djupare tolkningar vilket däremot latent innehållsanalys består av. Både manifest och latent innehållsanalys innebär tolkning, men de varierar i djup och abstraktionsnivå (Graneheim &

Lundman, 2004). Människor gör i allmänhet individuella tolkningar, (Kvale, 2009) vilket gör att en analys kan resultera i att individer drar olika slutsatser från samma material. Graneheim och Lundman (2004) menar också att forskarens tolkning påverkas av hennes eller hans personliga historia och erfarenheter. Därför ansågs latent innehållsanalys inte lämplig för denna studie var då det hade varit svårt att säkerställa likvärdiga analyser då alla tre forskare deltog i analysprocessen.

Resultat som innehåller exakta beskrivningar från deltagare tillsammans med lämpliga citat tillför trovärdighet till studien (Elo et al., 2014; Graneheim & Lundman, 2004). Ytterligare trovärdighet till studien skulle kunna tillskrivas av det faktum att alla tre forskare varit delakt- iga under forskningsprocessens samtliga moment.

5.2 Resultatdiskussion

Resultatet av denna studie visar att deltagarna som var fysiskt aktiva upplevde att de blev motiverade när de såg andra på sociala medier som lyckats göra stora visuella förändringar på kort tid. Richard, Christina, Deborah, Rubio och Kennon (1997) hävdar att människor i första hand tränar för de yttre faktorerna men menar att den inre motivationen fortfarande är en viktig faktor för att upprätthålla fysisk aktivitet.

(20)

Deltagarna beskrev att de motiverades av att se andra människors fysiska utseende. Enligt Richard et al. (1997) så har fysisk träning gått från att vara något som sker spontant för nöjets skull blivit en bestämd aktivitet med yttre motiverande faktorer så som utseende istället för den inre motivationen.

Att deltagarna känner sig motiverade av att se någon annan lyckas stämmer överens med Bandura (1971) som påstår att motivation kan komma från att observera andras framgångar vilket då väcker förväntningar hos observatören att de också kan lyckas om de bara ökar sin ansträngning. Att via interventioner observera andras framgångar har enligt Catania (1995) visat sig vara en av de saker som kan skapar de högsta nivåerna av self-efficacy. Bland hälso- samma vuxna har self-efficacy upprepade gånger visat sig vara det som bäst förutsäger en persons fysiska aktivitet (Kaewthummanukul & Brown, 2006).

En ökad tilltro till sin egen förmåga att klara av något beskrev deltagarna sig finna då de via sociala medier observerade andras framgångar. Att se någon som liknar en själv utföra ihär- diga ansträngningar och nå framgångar höjer tron på sin egen förmåga (Bandura, 2002). Att observera framgångar hos någon som uppfattas jämbördig kan enligt Bandura (2002) vara en källa till både inspiration och motivation.

Kazdin (1973) beskriver fördelen av att beskåda när andra människor gör en rejäl ansträng- ning för att klara av en svår situation än att se en expert utföra det med enkelhet. Enligt Bara- nowski, Perry och Parcel (2002, refererad i Lindqvist, 2015) är människor mer benägna att ta efter ett observerat beteende från någon de kan identifiera sig med. Frågan är om en vän som lyckas gå ner i vikt har större inflytande än en framgångsrik kändis. Resultatet pekar på att deltagarna i denna studie motiverades av en rad olika människor vilket inkluderade vänner så väl som okända och även kända personer.

Att via sociala medier kunna se de lyckade resultaten av fysisk aktivitet beskrev deltagarna som något positivt. Att observera ett beteende som resulterar i framgång skapar enligt Kazdin (1975) större beteendeförändringar än att se samma utförande men utan något uppenbart positivt resultat. Att se någon annan lyckas via sociala medier kanske skapar en förväntan hos individen att likande handlingar kommer leda till framgång vilket enligt Bandura (2002) kan

(21)

Resultatet visar att deltagarna upplever att yttre faktorer som till exempel andras framgångar på sociala medier motiverade dem att vara fysiskt aktiva. Frederick och Ryan (1993) beskriver att utövare bland individuella sporter till högre grad motiveras av själva nöjet i aktiviteten och att uppnå färdigheter vilket innebär inre motivation. Bland deltagare inom fitnessgrupper, vilket också deltagarna i denna studie var, handlade det mer om kroppsrelaterade motiveringar som attraktivitet och fysisk kondition (Frederick & Ryan, 1993). Med tanke på resultatet, att deltagarna motiverades av yttre faktorer, och att deltagarna rekryterades från en friskvårdsan- läggning kan en möjlig förklaring vara att dessa deltagare var mer inriktad mot fitness än individuella sporter.

Deltagarna beskrev sig använda sociala medier för att mäta sina framgångar och upplever en ökad motivation av att se sig själv närma sig sina mål. I en studie av Grouzet, Vallerand, Thill och Provencher (2004) så visade det sig att feedback gav deltagarna en högre uppfattning om sin kompetens och autonomi. Detta påverkade i sin tur deras självbestämmandemotivation för aktiviteten. Studien visade även på att ju högre självbestämmandemotivation för en situation desto starkare vilja att fortsätta med aktiviteten (Grouzet et al., 2004). Dessutom menare Ban- dura (1977) på att framgångar höjer en persons förväntan på fortsatt bemästrande och genom att få bevis på prestationsförbättringar så kan upplevd self-efficacy påverkas positivt.

Att lägga ut bilder eller notiser om betydande prestationer på sociala medier upplever deltagare även som ett sätt att påminna sig själv. Antonovsky (2005) menar att förväntningar kan ha en förutseende effekt på prestationsresultatet, vilket innebär att resultatet ofta blir det som förväntas. Genom att bli påmind om tidigare lyckade prestationer kan individens förväntning- ar om framtida prestationer höjas (Antonovsky, 2005), vilket kan vara det som i detta fall in- fluerade deltagarna till denna handling.

Känslan av att få berätta om sina prestationer för andra och dela med sig av hur bra det känns att vara fysiskt aktiv är motiverande enligt deltagarna. Om deltagarna hade ett mål att för- bättra sig själv och det var den känslan de ville förmedla så kan en sådan målinriktning enligt Ames och Archer (1988) förstärka individens uthållighet i uppgifter, viljan att välja utmanande uppgifter och tron att ansträngning leder till framgång. Orsaken till varför deltagarna upplever motivation av att dela med sig via sociala medier ligger utanför syftet med denna

(22)

studie och enligt Ryan och Deci (2000) motiveras människor av olika saker och i olika grader där källan till motivation kan vara av helt olika karaktär och inriktning.

Enligt deltagarna är sociala medier ett hjälpmedel som gör det lätt att hitta inspiration och bidrar med nya idéer. Norman (2012) menar att sociala medier förändrar dagens samhälle med nya kommunikationsmöjligheter. Över en miljard användare till bland annat Facebook och YouTube är en indikation på att allt fler använder sociala medier som är lätta att använda och ger nya möjligheter att kommunicera med andra individer (Norman, 2012). Med tanke på att sociala medier möjliggör denna kommunikation går det att se ett samband med deltagarnas åsikter om hur de anser det vara lättillgängligt. Bland annat genom att få värdefulla tips på att utföra gamla övningar på nya sätt.

Deltagarna upplever att de får inspiration att fortsätta vara fysiskt aktiva när de använde sociala medier. Enligt Antheunis, Tates och Nieboer (2012) har det skett en ökad användning av sociala medier, även i yrken som sjukhus- och vårdpersonal. De menar att sociala medier för närvarande befinner sig i en växande fas och blir allt mer vanligt oavsett privatperson eller arbetsplats. Antheunis et al. (2012) bekräftar om en användning av sociala medier hos vård- personal samt patienter. De främsta motiven för användning som inkluderades var att främja;

en ökad kunskap, läkare- och patientkommunikation, ett socialt stöd, utbyte av råd och egen- vård (Antheunis et al., 2012). Detta visar på att det finns en viss efterfrågan när det kommer till sociala medier för att ta del av värdefull och lättillgänglig information av olika hälsorelate- rade orsaker. På samma sätt visar deltagarna i vår studie hur tillgängligheten av material på sociala medier är av betydelse.

Deltagarna lyfte fram att reklam innehållande fitness och kosttillskott är något som ger inspiration. Att exempelvis använda sig av Facebook anses vara en fördelaktig resurs för att dela med sig och diskutera hälsa och fitness (Frimming, Myles, Polsgrove och Bower, 2011).

En annan sak deltagarna lyfte fram var att de anser sig bli inspirerade av atleter och kända personer via sociala medier. Daniels (2012) visar på att bilder av atleter, modeller och idrotts- utövare framkallar en rad olika tankemönster och åsikter därav bland annat inspiration. På samma sätt bekräftade deltagare hur de väljer att följa andra individer på sociala medier som de imponeras av och ser upp till. I sin tur menar Daniels (2012) att en bild i sig kan väcka

(23)

garna beskrev sig också få inspiration genom att följa personer som strävar efter samma mål som dem själva.

Bekräftelse och feedback från omgivningen är något som motiverar de deltagare som delar med sig av sin träningsaktivitet. Det finns studier som pekar på att verbal feedback skapar progression vid träning och bättre träningsresultat (Argus, Gill, Keogh & Hopkins, 2011; Par- sons & Alexander, 2012). Feedback från andra människor kan alltså vara en grund till den motivation som upplevdes av deltagarna, dock i skriftlig form. Idag finns lättillgängliga sätt att ge feedback och respons på eftersom det går att gilla samt kommentera utlagt material på sociala medier (Norman, 2012). Enligt Dailey, Richards och Romo (2010) är acceptans och uppmaning delar utav bekräftelse som bör finnas i åtanke för att bekräftelse ska utgöra sitt syfte. Genom att få likes och kommentarer kan deltagarna uppnå en känsla av acceptans och bli uppmanade att fortsätta sträva efter sina mål vilket enligt Dailey, McCracken och Romo (2011) kan fullborda en känsla av bekräftelse. Karademas (2006) anser att emotionellt och socialt stöd från omgivningen kan forma optimism hos individer. Detta kan kopplas ihop med den positiva responsen deltagarna upplever sig få från vänner och bekanta. Positiva kommentarer på utlagt material upplevs ha inflytande på deras motivation men även öka deras själv- förtroende. Dailey et al. (2011) menar att relationer med god kommunikation och uppskattning bidrar med ett väldigt starkt stöd vid hälsofrämjande förändringar. Dailey (2010) menar på att bekräftelse och acceptans från familjemedlemmar också har en viktig roll och som kan bidra till ett stärkt självförtroende.

Deltagarna upplever att det är motiverande att berömma sig själva för deras prestation. Ge- nom att bekräfta sig själv kan enligt Vohs, Park, Schmeichel och Smith (2013) en individ uppleva välbefinnande. Självbekräftelse har påverkan på vår prestation och motivation (Vohs et al., 2013) vilket också deltagarna i denna studie upplever. Vohs et al. (2013) menar att förde- larna av självbekräftelse upplevs främst då individer når ett uppsatt mål eller presterar bra. Ett sätt för deltagarna i denna studie att bekräfta sig själva var att dela med sig av den positiva känslan efter ett träningspass på sociala medier, eftersom de ansåg sig har utfört något bra enligt dem själva. Enligt Cooper (2012) kan ett högre välbefinnande uppnås genom att klara mål som skapats och formats av personen själv. Även Bandura (2004) menar att mål som vär- deras högt av individen kan förstärka motivationen ytterligare.

(24)

Att ge sig själv en klapp på axeln är något som deltagarna gör för att berömma sig själv om deras bedrift. Denna gest skulle kunna vara något som liknar det Breines och Chen (2012) beskriver om att ha medkänsla med sig själv. De menar att genom att undvika hård självkritik samt att lära sig hantera sina brister kan motivation och självförtroende stärkas och bibehållas.

Hill, Hall, Howard och Appleton (2011) diskuterar individer som har ett behov av konstant sökande efter godkännande från andra individer. De kom fram till att strävan efter att hela tiden prestera bättre än sig själv eller andra kan ha en negativ effekt på självkänslan. I linje med detta så påpekade deltagarna en önskan om förändring av sociala medier där idealen ligger på en mer realistisk nivå. Crone, Smith och Gough (2005) tror att fysisk aktivitet ofta ses som ett sätt att förändra människor, antingen för att möta ett estetisk ideal eller för att uppnå en speciell fysisk kondition. Deltagarna uttryckte en önskan om att mental hälsa ska få mer utrymme i sociala medier. Deltagarnas önskemål motsvarar det Crone et al. (2005) anser om att fokus bör ligga på hur människor känner inför fysisk aktivitet, oberoende av vilket resultat det kan leda till.

5.3 Fortsatt forskning och relevans för hälsovägledaryrket

Denna studie har gett ett perspektiv på hur fysiskt aktiva individer kan få stöd från sociala medier med hjälp av möjligheten att skriva, läsa och ta del av olika prestationer. Deltagarnas upplevelser tyder på att sociala medier idag fungerar som ett verktyg till att behålla en fysisk aktivitet där motivation, inspiration och bekräftelse är viktiga komponenter. Enligt Stiftelsen av infrastruktur (2014) använder allt fler individer sociala medier. Då intresset för sociala medier ökar kan nya sätt möjligöras för hälsovägledare att nå ut till befolkningen. Frågan är om det går att motivera individer till fysisk aktivitet via Internet på liknande sätt som vid ett personligt möte. Enligt Sidman, Fiala och D’Abundo (2011) finns ingen signifikant skillnad i träningsmotivation mellan att leverera en kurs i fysisk aktivitet och välbefinnande online eller ett personligt möte. En fortsatt forskning inom detta område hade varit intressant. Men trots att det i studien tyder på att sociala medier kan stödja individer till fysisk aktivitet så beskriver Itani och Korda (2013) en risk för överbelastning av information som förmedlas så att männi- skor istället förlorar uppmärksamheten. En individs livsfas kan ha betydelse för vilken attityd individen har gentemot användning av mobiltelefoner (Axelsson, 2010). Detta kan tyda på en koppling med användandet av sociala medier då statistik visar att den yngre generationen av Sveriges befolkning har större tilltro till Internet än den äldre generationen (Stiftelsen av infrastruktur, 2014). Utökad forskning inom dessa områden hade varit önskvärt eftersom vi tror det kan bidra till en ökad förståelse för sociala medier och dess påverkan på människors hälsa.

(25)

Bandura (2000) beskriver att den revolutionerande teknologiska utvecklingen och globaliseringen förändrar den mänskliga påverkan både i form av karaktär, räckvidd och plats. Där- för tror vi att utvecklingen av sociala medier kommer fortsätta förändra hur människor påver- kas av varandra, vilket var något som enligt vår studie gav stöd åt fysisk aktivitet. Att under- söka hur en grupp individer som driver mot samma mål kan stödja varandra till fysisk aktivitet via sociala medier kan vara intressant i syfte att finna hälsopromotiva verktyg. Enligt bandura (2000) kommer en delad efficacy bli allt viktigare för att främja en grupps gemensamma intresse i takt med att globaliseringen når allt djupare in i människors liv. Bandura (2004) skriver att människor inte fungerar som en ensam enhet utan jobbar tillsammans för att för- bättra sina liv. Grupper på sociala medier som driver mot samma mål, i detta fall fysisk aktivitet, kan möjligtvis uppleva kollektiva efficacy där de delar övertygelser om vilka sociala för- ändringar som de kan åstadkomma. Enligt Bandura (2004) kan grupper som upplever kollek- tiv efficacy ha en viktig betydelse för hälsopolitiken och de folkhälsostrategier som används för hälsopromotion.

Det finns många faktorer som deltagarna i studien upplever ge stöd till regelbunden fysisk aktivitet. Vår förhoppning är att dessa fynd kan användas som hjälpmedel i rollen som hälso- vägledare där stöd till fysisk aktivitet kan appliceras på individ, -grupp eller samhällsnivå.

Hälsovägledare som jobbar med individer eller grupper, på exempelvis friskvårdsanläggning- ar, kan både uppmuntra klienter att pröva sociala medier som motivationskälla och även själv använda sig av sociala medier för att nå ut med stöd till sina kunder.

Douglas et al. (2006) menar att folkhälsan kan förbättras med rätt kunskaper hos hälso- och sjukvårdspersonal. En fortsatt forskning skulle kunna ta fram möjliga användningsområden för sociala medier inom hälsa och sjukvård. Detta för att möjliggöra hälsopromotiva insatser

på samhällsnivå både i rollen som hälsovägledare men även inom andra yrkesgrupper. Idag finns en begränsad förståelse för att mäta sociala mediers hälsopromotiva påverkan på männi- skor (Itani & Korda, 2013). Sociala medier har visat sig ha potential för att fungera hälsofräm- jande och kunna skapa beteendeförändringar men det krävs enligt Itani och Korda (2013) mer studier inom området.

En intressant aspekt för fortsatt forskning hade varit att undersöka hur deltagarnas nivå av

(26)

högre self-efficacy en tendens att vara mer aktiva på sociala medier. Dessutom tros individer med högre självförtroende ha lättare att ta åt sig av positiv respons på sociala medier (Dailey et al., 2011). De menar även att self-efficacy påverkar individens sätt att presentera sig på sociala medier då self-efficacy kan styra vårt beteende.

Bandura (2004) anser att om vi ska kunna åstadkomma förbättringar för folkhälsan, måste vi bredda vårt perspektiv på hälsofrämjande åtgärder. Ett perspektiv som kan förstärkas ytterligare genom att kreativt använda den växande tekniken för hälsofrämjande insatser (Bandura, 2004). Att vidare undersöka hur hälsopromotiva teorier förhåller sig till den moderna tekniken tror vi kommer vara använbart för fortsatt hälsofrämjande arbete i en ständigt utvecklande värld.

5.4 Slutsatser

Studien tyder på att fysiskt aktiva individer upplever ett stöd från social medier i form av motivation, inspiration, positiv respons och bekräftelse. Sociala medier beskrivs vara något lät- tillgängligt med möjlighet att se, läsa och uttrycka sig i bild, video eller text. Detta ger individer möjlighet att föra diskussioner, dela med sig av sina prestationer och även ta del av andras prestationer. Inspiration upplevs från sociala medier där det går att följa aktiva vänner, bekanta och förebilder. Sociala medier gör det möjligt att både få och ge positiv respons och feedback på upplagt material, vilket i sin tur bidrar med stöd och motivation. Deltagarna upplever utbudet av fysisk aktivitet via sociala medier som tillräckliga men önskar ett större fokus på den mentala hälsan.

(27)

Referenser

Alerby, E., & Kostenius, C. (2011). Dammed Taxi Cab’ –how silent communication in ques- tionnaires can be understood and used to give voice to children’s experiences. International Journal of Research & Method in Education, 34(2) 117-130.

Ames, C., & Archer, J. (1988). Achievement goals in the classroom: Students' learning strate- gies and motivation processes. Journal of educational psychology, 80(3), 260.

Anderson, C-B. (2003). When more is better: number of motives and reasons for quitting as correlates of physical activity in women. Health Education Research, 18(5), 525-537.

Andersson, S.I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Antheunis, M. M., Tates, K., Nieboer, T. E. (2013). Patients’ and health professionals’ use of social media in health care: Motives, barriers and expectations. Patient Education and Coun- seling, 2013, Vol.92 (3), 426-431.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Argus, C., Gill, N., Keogh, J., & Hopkins, W. (2011). Acute Effects of Verbal Feedback on Upper-Body Performance in Elite Athletes. Journal of Strength and Conditioning Research, 25(12), 3282-3287.

Axelsson, A. (2010). Perpetual and personal: Swedish young adults and their use of mobile phones. New Media & Society, 12(1), 35-54.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bandura, A. (1971). Vicarious and self-reinforcement processes. The nature of reinforcement, 228-278.

Bandura, A. (1977). Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change. Psycholog- ical review, 84(2), 191.

Bandura, A. (1982). Self-efficacy Mechanism in Human Agency. American Psychologist, 37(2), 122-147.

Bandura, A. (2000). Exercise of human agency through collective efficacy. Current directions in psychological science, 9(3), 75-78.

Bandura, A. (2002). Environmental Sustainabiltiy by Sociocognitive Deceleration of Popula- tion Growth. In Psychology of sustainable development (pp. 209-238). Springer US.

Bandura, A. (2004). Health Promotion by Social Cognitive Means. Health Education & Be- havior, 31(2), 143-164.

Bandura, A., & Barab, P. G. (1973). Processes governing disinhibitory effects through sym- bolic modeling. Journal of abnormal psychology, 82(1), 1.

(28)

Bandura, A., & Schunk, D.H. (1981). Cultivating competence, self-efficacy, and intrinsic in- terest through proximal self-motivation. Journal of Personality and Social Psychology, 41(3), 586-598.

Bandura, A., & Wood, R. (1989). Impact of Conceptions of Ability on Self-Regulatory Mech- anisms and Complex Decision Making. Journal of Personality and Social Psychology, 56(3), 407-415.

Bergmark, U. & Kostenius, C. (2011). Developing ’Tact of researching’: The ethically aware researcher giving ’voice to students’ – a Swedish context. The student voice handbook. Lon- don: Emerald. 399-408.

Breines, J., & Chen, S. (2012). Self-Compassion Increases Self-Improvement Motivation.

Personality and Social Psychology Bulletin, 38(9), 1133-1143.

Bulley, C., Donaghy, M., Payne, A., & Mutrie, N. (2009). Personal Meanings, Values and Feelings Relating to Physical Activity and Exercise Participation in Female Undergraduates.

Journal of Health Psychology, 14(6), 751-760.

Catania, A. (1995). Higher-order behavior classes: Contingencies, beliefs, and verbal behavior. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 26(3), 191-200.

Cohen, S & Willis, T.A. (1985) Stress, social support and the buffering hypothesis. Psycho- logical Bulletin, Vol. 98.

Cooper, M. (2012). The Intrinsic Foundations of Extrinsic Motivations and Goals. Journal of Humanistic Psychology, 53(2), 153-171.

Crone, D., Smith, A., & Gough, B. (2005). "I Feel Totally at One, Totally Alive and Totally Happy": A Psycho-Social Explanation of the Physical Activity and Mental Health Relation- ship. Health Education Research, 20(5), 600-611.

Dailey, R. (2010). Testing Components of Confirmation: How Acceptance and Challenge from Mothers, Fathers and Siblings are Related to Adolescent Self-Concept. Communication Monographs, 77(4), 592-617.

Dailey, R., McCracken, A., & Romo, L. (2011). Confirmation and Weight Management: Pre- dicting Effective Levels of Acceptance and Challenge in Weight Management Messages.

Communication Monographs, 78(2), 185-211.

Dailey, R., Richards, A., & Romo, L. (2010). Communication With Significant Others About Weight Management: The Role of Confirmation in Weight Management Attitudes and Behav- iors. Communication Research, 37(5), 644-673.

Daniels, E. A. (2012). Sexy versus strong: What girls and women think of female athletes.

Journal of Applied Developmental Psychology, Vol.33(2), p.79-90.

Douglas, F., Van Teijlingen, E., Torrance, N., Fearn, P., Kerr, A., & Meloni, S. (2006). Pro- moting physical activity in primary care settings: Health visitors’ and practice nurses’ views

(29)

and experiences. Journal of Advanced Nursing, 55(2), 159-168.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlittera- tur.

Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115.

Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualita- tive Content Analysis. SAGE Open, 4(1).

Feste, Catherine. & Anderson, Robert M. (1995). Empowerment: From philosophy to prac- tice. Patient Education and Counseling, 26(1), 139-144.

Folkhälsomyndigheten (2015). Socialt och praktiskt stöd. Hämtad 2015-06-10, från:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-

levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/delaktighet-och-inflytande-i- samhallet/socialt-och-praktiskt-stod/

Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014. Solna/Östersund:

Folkhälsomyndigheten.

Frederick, C. M., & Ryan, R. M. (1993). Differences in motivation for sport and exercise and their relations with participation and mental health. Journal of sport behavior, 16(3), 124-146.

Frimming, RE., Polsgrove M. J., Bower GG. (2011). Evaluation of a health and fitness social media experience. American Journal of Health Education, 42(4):222-227.

Gard, G. (2002). Work motivation: A brief review of theories underpinning health promotion.

Physical Therapy Reviews, 7(3), 163-8.

Ghay, T., Melander-Wikman, A., Kisare, M., Chambers, P., Bergmark, U., Kostenius, C., Lillyman, S. (2008). Participatory and appreciative action and reflection (PAAR) – democra- tizing reflective practices. Reflective Practice, 9(4), 361-397.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Grouzet, F. M., Vallerand, R. J., Thill, E. E., & Provencher, P. J. (2004). From environmental factors to outcomes: A test of an integrated motivational sequence. Motivation and Emotion, 28(4), 331-346.

Henriksen, J-O., & Vetlesen, A-J. (2013). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlittera- tur.

Hill, Andrew P., Hall, Howard K., & Appleton, Paul R. (2011). The relationship between multidimensional perfectionism and contingencies of self-worth. Personality and Individual Differences, 50(2), 238-242.

(30)

Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E., Vliek, M., Passer, M., & Smith, R. (2012). Psychology:

The Science of Mind and Behaviour. London: McGraw Hill Higher Education.

Itani, Z., & Korda, H. (2013). Harnessing Social Media for Health Promotion and Behavior Change. Health Promotion Practice, 14(1), 15–23. doi: 10.1177/1524839911405850 Kaewthummanukul, T., & Brown, K. C. (2006). Determinants of employee participation in physical activity: Critical review of the literature. American Association of Occupational Health Nurses Journal, 54, 249–261.

Kantomaa, M., Tammelin, T., Ebeling, H., & Taanila, A. (2008). Emotional and behavioral problems in relation to physical activity in youth. Medicine and Science in Sports and Exer- cise, 40(10), 1749-56.

Karademas, E. (2006). Self-efficacy, social support and well-being: The mediating role of optimism. Personality and Individual Differences, 40(6), 1281-1290.

Karlsson, Jansson, Ståhle, Dolck-Lagrell, Apoteket & Yrkesföreningar för fysisk aktivitet.

(2009). Ordination motion : Vägen till bättre hälsa : FYSS - fysisk aktivitet i sjukdomspre- vention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Bromberg : Apoteket : Yrkesföreningar för fy- sisk aktivitet (YFA).

Kazdin, A. E. (1973). Covert modeling and the reduction of avoidance behavior. Journal of Abnormal Psychology, 81(1), 87.

Kazdin, A. E. (1975). Covert modeling, imagery assessment, and assertive behavior. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 43(5), 716.

Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006) Hälsovägledning- från ord och tanke till handling.

Lund: Studentlitteratur.

Krämer, N. C., & Winter, S. (2008). Impression management 2.0: The relationship of self- esteem, extraversion, self-efficacy, and self-presentation within social networking sites. Jour- nal of Media Psychology: Theories, Methods, and Applications, 20(3), 106-116.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera- tur.

Kwasky, Andrea N., & Groh, Carla J. (2014). Vitamin D, Depression and Coping Self- Efficacy in Young Women: Longitudinal Study. Archives of Psychiatric Nursing, 28(6), 362- 367.

Lindqvist, A. (2015). Promoting adolescents' physical activity @ school (Doctoral thesis / Luleå University of Technology). Luleå tekniska universitet. Tillgänglig:

http://primo.lib.ltu.se/LTU:LTU_PURE793a912b-dc01-4e77-a691-c9e09ca7f411

Norman, C. (2012). Social media and health promotion. Global Health Promotion, 19(4), 3-6.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspek- tiv. Stockholm: Liber.

(31)

Parsons, J., & Alexander, M. (2012). Modifying spike jump landing biomechanics in female adolescent volleyball athletes using video and verbal feedback. Journal of Strength and Con- ditioning Research / National Strength & Conditioning Association, 26(4), 1076-84.

Richard, M., CHRISTINA, M. F., DEBORAH, L. S., Rubio, N., & KENNON, M. S. (1997).

Intrinsic motivation and exercise adherence. Int J Sport Psychol, 28(4), 335-354.

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and new directions. Contemporary educational psychology, 25(1), 54-67.

SFS 1982:763, 1§. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2003:460, 1§. Personuppgiftslagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet SFS 2003:460, 18§. Personuppgiftslagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Sidman, C.L., Fiala, K.A., & D’Abundo, M.L. (2011). Exercise Motivation of College Stu- dents in Online, Face-to-Face, and Blended Basic Studies Physical Activity and Wellness Course Delivery Formats. Journal of American College Health, 59(7), 662-664. doi:

10.1080/07448481.2010.524683

Socialstyrelsen (2012) Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande meto- der. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2015-06-07, från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18680/2012-4-13.pdf Stiftelsen för internetinfrastruktur. (2014). Svenskarna och internet. Så använder vi sociala medier. Hämtad 2015-04-14, från: http://www.iis.se/docs/sociala_medier_SOI2014.pdf

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB

Vohs, K., Park, J., Schmeichel, B., & Smith, Eliot R. (2013). Self-Affirmation Can Enable Goal Disengagement. Journal of Personality and Social Psychology, 104(1), 14-27.

Vuori, Ilkka M,M.D., PhD., Lavie, C. J., M.D., & Blair, S. N., P.E.D. (2013). Physical activi- ty promotion in the health care system. Mayo Clinic Proceedings, 88(12), 1446-1461.

Wang, Zheng, Tchernev, John M., & Solloway, Tyler. (2012). A dynamic longitudinal exam- ination of social media use, needs, and gratifications among college students. Computers in Human Behavior, 28(5), 1829-1839.

White, R., (1959). Motivation reconsidered: The concept of competence. Psychological Re- view, 66(5), 297-333.

World Health Organization. (1948). WHO definition of Health. Hämtad 2015-05-08, från:

http://www.who.int/about/definition/en/print.html

World Health Organization. (1986). Ottawa charter for health promotion. Hämtad 2015-03- 09, från: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf.

(32)

World Health Organization (2010). Global recommendations of physical activity for health.

Hämtad 2015-06-07, från:

http://whqlibdoc.who.int/publications/2010/9789241599979_eng.pdf

(33)

Bilaga 1 – Informationsbrev

Hej! Vi heter Katja, Kristoffer och Johanna som studerar till Hälsovägledare på Luleå tekniska universitet. Vi har påbörjat vårt examensarbete som ska mynna ut i en kandidatexamen i ämnet Hälsopromotion. Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysisk aktiva. Vi anser att detta är något som ligger i tiden och kunskaper om detta fenomen kan användas för framtida hälsoarbete. Något som kan vara till hjälp för yrken med målsättningen att ge alla möjligheten till ett mer hälsosamt liv, på lika villkor.

Nu söker vi dig som är från 18 år och regelbundet utövar någon form av fysisk aktivitet och som anser sig få motivation och inspiration från sociala medier. Inkluderat i sociala medier räknas Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, olika forum och hemsidor. För att medverka behöver du endast svara på fyra öppna frågor i denna enkät och det tar cirka 10 minuter.

I denna studie tar vi hänsyn till följande etiska grundprinciper. Deltagandet i denna studie är helt frivillig. Allt material behandlas konfidentiellt vilket innebär att du som person inte kommer att nämnas vid namn och insamlat material kommer endast vi författare och vår handledare att ha tillgång till. Resultatet kommer att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida där examensarbetet kommer finnas tillgängligt för allmänheten. Genom att du svarar på enkätfrågorna och lämnar in dem ger du oss ditt godkännande att delta i studien.

Med vänliga hälsningar

Johanna Elehvä, Kristoffer Lundborg & Katja Sjöström Groth

Catrine Kostenius, Handledare, biträdande professor Institutionen för hälsovetenskap catkos@ltu.se, 0920-49 10 00