SAMRÅDSUNDERLAG
Viltstängsel Norra länken Umeå
Umeå kommun, Västerbottens län
Vägplan beskrivning, 2019-09-03
Trafikverket
Postadress: Storgatan 60, 903 30 Umeå E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Viltstängsel Norra länken, samrådsunderlag Författare: Ramboll Sweden AB
Dokumentdatum: 2019-09-03 Ärendenummer: TRV 2019/59648 Objektsnummer: TRV004
Version:
Kontaktperson: Pia Törrö
TMALL 0092 Planbeskrivning v.5.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 4
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 5
3. MILJÖBESKRIVNING 6
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 7
5. LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 11
6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 12 7. SAMLAD BEDÖMNING OCH BEDÖMNING AV ÅTGÄRDENS MILJÖPÅVERKAN 14
8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER,
MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH
VATTENOMRÅDEN 15
9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 17
10. FORTSATT ARBETE 18
11. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 19
1. Sammanfattning
Bakgrund
E12 Norra länken är mötesseparerad med mitträcke och hastigheten är 100 km/tim. Vägsträckans längd är ca 6,8 km. Trafikverket eftersträvar att sträckor med mitträcke ska vara försedda med viltstängsel med syftet att öka trafiksäkerheten.
Projektet
Viltstängsel utreds för väg E12/väg 92 mellan Kronoparken och Ersboda och planeras för båda sidor om vägen. Projektet planeras att samordnas med Västra länkens viltstängsel samt samordnas med befintliga planskilda passager längs norra länken för att inte öka barriäreffekten i området.
Viltstängslet medför troligen att nytt vägområde och område med tillfällig nyttjanderätt kommer att krävas.
Konsekvenser och måluppfyllelse
Trafiksäkerheten på Norra länken kommer att förbättras i och med att antalet viltolyckor förmodas minska.
Viltstängslet står inte i konflikt med översiktsplanen eller angränsande detaljplaner.
Små konsekvenser uppstår avseende landskapsbild där viltstängsel påverkar utblickar över jordbruksmark.
I övrigt, inklusive alla andra aspekter av natur- och kulturmiljö, blir miljökonsekvenserna obetydliga.
Projektet bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormer. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressen.
Projektmålet är att öka trafiksäkerheten längs inom aktuellt arbetsområdet. Vägplanen uppfyller därmed projektmålet eftersom viltstängsel kommer minska antalet viltolyckor. Vägplanen stöder det trafikpolitiska hänsynsmålet då trafiksäkerheten ökar. Funktionsmålet är inte relevant för projektet. Vägplanen ger liten påverkan på ett fåtal av de nationella miljömålen.
Trafikverket gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Norra länken utgör redan en stark barriär utan möjlighet till passage i plan utom vid cirkulationsplatsen vid korsningen med väg 363. Samtliga övriga passager är planskilda. Tillkommande viltstängsel anpassas till befintliga passager och ingen ytterligare fysisk barriär kan antas uppstå. Vilt kommer därmed styras till befintliga, säkra passager under och över Norra länken.
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Planläggningsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.
I början av planläggningen tar vi fram ett samrådsunderlag (denna rapport) som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
2.2. Bakgrund
E12 - Norra Länken, är en del av Umeåprojektet och invigdes 2012. Sträckan är mötesseparerad med
mitträcke och hastigheten är 100 km/h. I väster ansluter Norra Länken till Västra Länken och i öster till E4.
Det har skett ett antal viltolyckor på sträckan mellan Kronoparken och Ersboda. Trafikverket i Region Nord strävar efter att det ska finnas viltstängsel på sträckor med mitträcke med syftet att öka trafiksäkerhet.
Figur 2.1 Norra länken med markerat utredningsområde.
I tidigare genomförda studier (Arbetsplan och Miljökonsekvensbeskrivning) och projekteringar har tanken på viltstängsel funnits med, men genomfördes ej pga. bristande finansiering.
2.3. Ändamål och projektmål
Ändamålet med projektet är att utforma en viltsäkrad väg och trafikanläggning.
2.4. Avgränsning
Vägplanens utrednings- och influensområde omfattar vägområdet för E12, delen Norra länken Umeå och dess omedelbara närhet, se figur 2.1. Arbete med vägplan förväntas pågå under år 2019. Upphandling av entreprenör förväntas kunna ske under år 2020 och byggande under år 2021.
I Uppdraget ingår det att utreda start och slutpunkt för viltstängsel. I arbetat med att bestämma start- och slutpunkt ingår det även att identifiera var behov av stängsel föreligger, möjligtvis är det inte motiverat att anlägga stängsel längs med hela angiven sträcka.
3. Miljöbeskrivning
Miljöbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som berörs av åtgärderna. Vägplanens miljöbeskrivning finns uppdelad i olika delar av denna planbeskrivningen. I kapitel 4 redovisas miljöförutsättningar med avseende på miljöaspekter i det område som berörs av åtgärder i projektet samt eventuella föreslagna skyddsåtgärder.
De miljöaspekter som behandlas är natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, skyddade områden samt rennäring. Dessa miljöaspekter berörs i varierande omfattning. Den planerade åtgärdens lokalisering och utformning med motiv beskrivs i kapitel 5. I kapitel 6 redovisas effekter och konsekvenser av planens genomförande för de aspekter som beskrivs i kapitel 4.
I kapitel 7 följer en samlad bedömning av hur projektet överensstämmer med miljökvalitetsmålen för att beskriva den totala bedömda miljöpåverkan som projektet ger upphov till. Hur projektet överensstämmer med miljöbalkens uppsatta hänsynsregler och miljökvalitetsnormer beskrivs i kapitel 8.
4. Förutsättningar
4.1. Vägens funktion och standard
Norra länken är en mötesseparerad väg, med 2+1 körfält. Skyltad hastighet uppgår till 100 km/tim.
Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT 2017) uppgår till 7 840 fordon varav 820 tung trafik, på den södra delen av vägen mellan Grubbe och Västerslätt samt 8 720 fordon varav 850 tung trafik på den norra delen genom I20-skogen.
4.2. Trafik och användargrupper 4.2.1. Trafiksäkerhet
Mellan 2012 och 2019 har det enligt vad som inrapporterats till STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) inträffat 14 olyckor med personskador inom utredningsområdet. 12 av dessa olyckor medförde lindriga skador och 2 olyckor medförde allvarliga skador.
Vanligaste olyckstyp är singelolycka med motorfordon, 7 stycken, följt av upphinnandeolyckor 3 stycken och omkörningsolyckor respektive singelolycka fotgängare 2 stycken vardera.
STRADA innehåller inga uppgifter om viltolyckor på vägsträckan. Enligt Nationella Viltolycksrådet har dock 14 viltolyckor inträffat 2010 - 2019. 6 olyckor med älg, 6 olyckor med rådjur, 1 med ren och 1 med övrigt vilt, se figur 4.1 Viltolyckor. Nationella Viltolycksrådet anger dock att det finns stora osäkerheter i
koordinatsättningen av inträffade viltolyckor, hänsyn måste tas till detta vid läsning av kartan.
Samlingen av viltolyckor på Västerslätt vid väg 363 och godsbangården indikerar att vilt vandrar genom I20-skogen in mot Umeå. Vid Grubbe finns även en ansamling av viltolyckors, viltet har troligen vandrat över åkermarken för att komma till området.
Figur 4.1 Viltolyckor i utredningsområdet
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
Umeå kommuns översiktsplan antogs augusti 2018.
Vägplanen angränsar till detaljplan 2480K-P08/103 och 2480K-P12/29 gällande Grubbe 9:21 längst i norr på Västerslätts industriområde, väster om väg 363. Vägplanen medför ej påverkan på detaljplanen och strider inte mot detaljplanen.
Vägplanen angränsar till detaljplan 2480K-P09/16 gällande Grisbacka 10:5 och 17:11 m.fl. inom Västerslätts industriområde, öster om väg 363. Vägplanen medför ej påverkan på detaljplanen och strider inte mot detaljplanen.
Vägplanen angränsar till en pågående plan som befinner sig i skede Planbesked med ändamål handel och verksamheter på fastigheten Umeå 4:3 längst i öster i utredningsområdet, norr om Norra länken.
Vägplanen bedöms preliminärt inte påverka eller strida mot intentionerna i detaljplanen.
Umeå kommun planerar för en framtida utveckling av tätorten inom I20-området. Arbete med en fördjupad översiktsplan pågår, med pågående samråd till och med 1 september 2019. Utbyggnaden är långsiktig och förutsätter till största del att Försvarsmaktens nuvarande verksamheter söder om Norra länken flyttar till nytt läge, norr om Norrbotniabanan. Norra länken kommer att ligga centralt i detta exploateringsområde och förses med två nya trafikplatser för två nord-sydliga stomstråk för kollektivtrafik.
Vägplanen bedöms inte påverka eller strida mot intentionerna i fördjupningen till översiktsplanen.
Vägplanen passerar den planerade Norrbotniabanan strax öster om passagen av befintlig järnväg, se figur 4.1. Viltstängsel inom vägplanen anpassas till stängslings- och passagebehov för Norrbotniabanan.
4.4. Landskapet och staden
Norra länken passerar i huvudsak tre landskapstyper. Längst i söder passeras Grubbes och Västerhiskes åkermarker. Landskapet är flackt och storskaligt. Sedan passerar vägen Västerslätts industriområde, som präglas av storskaliga byggnader, infrastruktur och berg-schakter. Efter passagen av järnvägen går vägen in i I20-skogen. Totalt finns 11 passager varav 7 underfarter, tre broar och 1 faunapassage. Norrbotniabanan kommer passera norra länken i en djupskärning. Se figur 4.1 för sträckning.
4.5. Miljö och hälsa
4.5.1. Riksintressen och skyddade områden
Norra länken är av riksintresse för kommunikationer. I I20-skogen ligger ett riksintresseområde för försvarsmakten. Mellan väg 363 och väg 364, vid Ersboda-rondellen går Norra länken genom ett område som Försvarsmakten angett utgör påverkansområde för buller eller annan risk.
4.5.2. Rennäring
Den aktuella vägsträckan ligger inom Rans samebys vårvinter- och vinterbetesmarker. Detta indikerar att samebyn har behov att korsa norra länken för vinterbete, främst inom I20-skogen. Att viltolycka med ren inträffat indikerar också att området används av samebyn.
Figur 4.2 Norra länken med markerade passagemöjligheter
4.5.3. Kulturmiljö
Utredningsområdet saknar kända, skyddade kulturmiljöintressen. I närheten av området finns fem fornlämningar, men ingen ligger närmare vägen än 100 m.
4.5.4. Naturmiljö
Utredningsområdet saknar kända, skyddade naturmiljöintressen. I I20-skogen passerar vägen två sumpskogsområden som torde vara påverkade av Norra länken.
4.5.5. Rekreation och friluftsliv
Längs Norra länken går en cykelväg från Grubbe i söder som ansluter till Tavelsjöleden strax efter passage av järnvägen. Cykelväg saknas öster om Tavelsjöleden. Tavelsjöleden är en frekvent nyttjad vandringsled mellan Regementet i Umeå och Tavelsjö.I20-området utgör ett viktigt stadsnära rekreationsområde.
Inga andra skyddade områden förekommer i utredningsområdet.
4.5.6. Buller
Planerade åtgärder medför ingen förändring av bullernivåer eftersom att varken hastighet eller trafikflöden höjs till följd av projektet.
4.5.7. Barriärer
Norra länken är med sin mötesseparering med 2+1 körfält med mitträcke, 100 km/tim och 8 000-9 000 fordon per dygn en stor barriär i området. Det är inte möjligt, att på ett säkert sätt passera vägen utom vid de befintliga planskilda passagerna.
Norrbotniabanan planeras att byggas genom I20-skogen och korsa Norra Länken. Det innebär att ytterligare barriäreffekter i området är att vänta.
4.5.8. Förorenade områden
Inga kända förorenade områden finns längs aktuell sträcka. Området kring vägen består av skogsmark, jordbruksmark eller industrimark. Det kan förekomma föroreningar längs sträckan med industrimark, men detta är inte kartlagt då industrimarken är relativt nyetablerad. Viltstängslet bygger inte in eller försvårar för framtida undersökning eller sanering om förorening eventuellt påträffas.
5. Lokalisering och utformning med motiv
5.1. Val av lokalisering
Viltstängsel utreds för Norra länken, från Grubbe i söder till Ersboda i norr, vars start- och slutpunkt ska utredas inom ramen för denna vägplan. Det förekommer osäkerhet om behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder finns längs med hela angiven sträcka.
Viltstängsel utreds för att anläggas på båda sidorna av vägen.
5.2. Val av utformning
Viltstängsel kan byggas med två olika materialval, stolpar av metall eller stolpar av trä. Stolpar av metall är eftergivliga vid påkörning och kan därför placeras inom skyddsområdet för vägen, vilket också minskar behovet av nytt vägområde. Stolpar av trä ger splitter vid eventuell påkörning och måste enligt regelverket Vägar, gator och utformning (VGU) placeras utanför vägens säkerhetszon, vilket medför behov av utökat vägområde. Ur ett drifts- och underhållsperspektiv brukar stolpar av trä vara att föredra.
Att placera stolpar inom vägens skyddsområde medför ett riskfyllt arbete, som sannolikt behöver säkras med tungt skydd, TMA. Vid delsträckor med ett körfält medför detta att trafiken tillfälligt behöver ledas om i mötande körfält genom att mitträcket plockas ner.
I Västerbottens län är stolpar av trä det vanligaste. För detta projekt utreds stolpar av både trä och metall och det kan inte uteslutas att båda stolptyperna förekommer inom projektet.
Eventuellt förekommande grindar utformas av metall enligt önskemål från Trafikverket Drift. Grindar placeras utanför vägens säkerhetsområde.
Viltstängsel kan placeras utanför den parallellt gående cykelväg som går mellan Kronoparksrondellen och Västerslättsrondellen. Se figur 4.2 för lokalisering. Detta alternativ medför att vägområdet blir bredare än om stängsel placeras mellan vägen och cykelvägen. I detta skede anses denna placering vara att föredra ur en säkerhets- och trygghetssynpunkt för cyklister och fotgängare. Tillgängligheten mellan de båda vägarna är större utan mellanliggande viltstängsel och minskad risk för att snöröjning från de båda vägarna
vintertid försämrar stängslets funktion. Avståndet mellan vägarna är inte tillräckligt stort hela vägen för att tillåta stolpar av trä.
5.2.1. Passagemöjligheter
På sträckan Kronoparksrondel-Västerslättsrondellen har Norra länken byggts utan passagemöjlighet, med undantag av en planskild passage (underfarter) i vardera änden av sträckorna.
På sträckan mellan Västerslättsrondellen och Ersbodarondellen finns 8 planskilda passager, varav en utgör en faunapassage, se figur 4.2. Tre av dessa är passager över Norra länken och övriga går under.
Viltstängslet utformas för att medge passage av Norra länken vid befintliga planskilda passager.
Norrbotniabanan projekteras med faunapassager.
6. Effekter och konsekvenser av projektet
6.1. Väg och trafik
Viltstängslet påverkar inte vägen som sådan eller framkomligheten på Norra länken eller väg 363. Det lokala korsande enskilda vägnätet påverkas inte heller eftersom befintliga anslutningar finns kvar.
Viltstängsel kommer utformas enligt VGU vilket innebär att "stängslets höjd, maskstorlek, förankring och placering, såväl som utformningen av eventuella grindar och öppningar, ska vara anpassade efter
målarterna".
6.2. Trafik och användargrupper
Genom att Norra länken förses med viltstängsel minskar risken för viltolyckor i hög grad.
Eventuella öppningar i stängslet medför en viss risk för inspringande djur. En grind medför, så länge den är stängd, en högre trafiksäkerhet än en öppen passage men det förutsätter att trafikanten kommer ihåg att stänga grinden efter sin passage. Förutom stängda grindar finns flera olika typer av lösningar som medför en enklare passage för människor men som är svårare för vilt att ta sig igenom tex genom självstängande grindar eller gångfållor.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt är grindar, om de hålls stängda att föredra. Men då det inte går att säkerställa att grindar hålls stängda behöver olika lösningar diskuteras.
6.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
Ingen påverkan
6.4. Landskap
Genom att Norra länken förses med viltstängsel förändras upplevelsen av landskapet, främst av åkermarkerna längst i söder. Viltstängslet medför små konsekvenser för landskapsbilden.
6.5. Miljö och hälsa
6.5.1. Riksintressen och skyddade områden Ingen påverkan.
6.5.2. Rennäringen
Risk för påkörning av renar minskar. Passagemöjligheten över Norra länken försämras inte då inga befintliga passagemöjligheter stängs. Renarna kommer ledas till de existerande säkra passagerna.
6.5.3. Kulturmiljö Ingen påverkan.
6.5.4. Naturmiljö Ingen påverkan
6.5.5. Rekreation och friluftsliv
Ingen påverkan, viltstängslet föreslås inte stänga några passagemöjligheter.
Ingen påverkan.
6.5.7. Barriärer
Barriäreffekten av Norra länken är betydande. Att förse Norra länken med viltstängsel med passager samordnat med befintliga planskilda passager förändrar inte barriäreffekten.
Befintligt vägområde och de stora trafikflödena har medfört ett stort intrång och medför störningar på omgivningarna i vägens närhet. Att förse Norra länken med viltstängsel förändrar inte detta intrång eller störning.
6.5.8. Markanvändning
Viltstängsel kommer att medföra att ny mark tas i anspråk. Eftersom åtgärden är utsträckt blir det sammanlagt förhållandevis stora arealer. Utformning och materialval av viltstängsel kommer påverka storleken på en andel mark som tas i anspråk. Se även avsnitt 9.
6.6. Påverkan under byggnadstiden
Att placera viltstängslet utanför vägens skyddszon medför fördelar ur arbetsmiljösynpunkt jämfört med att placera stolpar av metall inom vägens skyddszon.
I vägområdet kan det finnas icke-exploderad ammunition. Detta ska särskilt beaktas i byggskedet.
Kompletteras ytterligare senare i projekteringen.
7. Samlad bedömning och bedömning av åtgärdens miljöpåverkan
7.1. Måluppfyllelse avseende projektmål
Projektet ger god måluppfyllelse eftersom projektmålet är att minska antalet viltolyckor.
7.2. Måluppfyllelse avseende transportpolitiska mål
Vägplanen bidrar till ökad trafiksäkerhet vilket stöder hänsynsmålet. Hänsynsmålet beskriver hur transportsystemet ska utvecklas gällande trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet är inte relevant för projektet.
7.3. Överrensstämmelse med miljökvalitetsmål
Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål, utifrån regeringens miljöproposition 1998 (1997/ 98:145) vilka ska beaktas vid all planering. Målen beskriver de egenskaper som vår miljö ska ha för att
samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.
Flera av miljömålen rör storskaliga miljöeffekter som klimatpåverkan eller ozonskiktet. Dessa miljömål påverkas av mer övergripande faktorer som val av transportslag och teknikutveckling för fordonen och är inte relevanta för denna vägplan. En del av miljömålen rör miljöer eller naturtyper som inte finns i området.
Vägplanen berör några naturtyper som har miljömål –skog, odlingslandskap, bebyggd miljö. Åtgärdernas begränsade omfattning gör dock att påverkan på miljön, och därmed även påverkan på måluppfyllelse, blir liten. I och med att viltstängslet förses med passagemöjligheter för bland annat vilt förstärks inte vägens barriäreffekt, som annars i viss mån motverkar enstaka preciseringar av miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt-och djurliv som rör djurs möjlighet att sprida sig och fragmentering av livsmiljöer.
7.4. Bedömning av projektets miljöpåverkan
Trafikverket gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan eftersom den endast omfattar viltstängsel längs Norra länken. Norra länken utgör idag en stark barriär utan möjlighet till passage i plan utom vid cirkulationsplatsen vid korsningen med väg 363. Samtliga övriga passager är planskilda. Tillkommande viltstängsel anpassas till befintliga passager, ingen ytterligare fysisk barriär kan anses uppstå. Viltstängslet medför att viltet styrs till redan säkra, planskilda passager.
8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna
hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.
8.1. Planens överenstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer
8.1.1. Allmänna hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna återfinns i miljöbalkens 2 kapitel och ska alltid iakttas av alla som bedriver eller avser bedriva verksamheter som kan kräva tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. Syftet med reglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka.
Hänsynreglerna redovisas nedan med en kort kommentar om hur reglerna iakttas i detta projekt.
1§ Bevisbörderegeln – verksamhetsutövaren ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas på ett
miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Miljöbeskrivningen visar att de förpliktelser som följer av denna hänsynsregel iakttas.
2§ Kunskapskravet – skyldighet att erhålla den kunskap som krävs för att skydda människor hälsa eller miljön mot skada eller olägenhet. Med rätt kunskap kan skador och olägenheter oftast undvikas.
Kunskapskravet tillgodoses med hjälp av samrådsprocessen under vilken kunskap samlas in för att
miljöanpassa projektet i så stor utsträckning som möjligt. Miljöhänsyn och förebyggande åtgärder redovisas i miljöbeskrivningen.
3§ Försiktighetsprincipen – när risk föreligger för negativ påverkan på människors hälsa eller miljön är det tillräckligt för att skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska vidtas. I miljöbeskrivningen redovisas skyddsåtgärder och försiktighetsmått som vidtas för att för att undvika sådan olägenhet eller skada.
4§ Lokaliseringsprincipen - platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål och dess hushållningsbestämmelser. Trafikverkets planläggningsprocess säkerställer att platsen för en verksamhet väljs så att miljöpåverkan minimeras med bästa alternativ och utformning.
5§ Hushållnings- och kretsloppsprinciperna – råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt, och möjligheterna till återanvändning och återvinning ska nyttjas. Trafikverket ställer vid upphandling av entreprenörer krav på kvalitets- och miljöstyrning, och har därmed möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav på entreprenaden.
6§ Produktvalsprincipen – man ska undvika att använda kemiska produkter som innebär risk för
människors hälsa eller miljön om de kan ersättas med andra mindre farliga produkter. Trafikverket ställer krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93). I 2012:93 (Generella krav på entreprenadupphandling) regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Målet är att välja de produkter som är minst skadliga för miljön.
7§ Skälighetsprincipen – alla hänsynsregler ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader.
Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Trafikverket har beslutat att det är motiverat med viltstängsel längs Norra länken.
8§ Skadeansvarsprincipen – alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar för att avhjälpa den samma. Skador som orsakas i samband med vägens byggande och drift kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det kan anses skäligt enligt miljöbalken.
8.1.2. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna förorening eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Det finns för närvarande miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för ekologisk och kemisk status i vattenförekomster (SFS 2004:660). Planen bedöms inte beröra några miljökvalitetsnormer.
8.1.3. Bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden
I miljöbalkens 3 och 4 kapitel regleras bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Mark- och vattenområden ska användas för de ändamål de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Planerade åtgärder byggs längs befintlig väg och saknar betydelse med hänsyn till i området identifierade natur- eller kulturvärden.
Trafikverket anser att platsen för vägåtgärder är lämplig för avsedda om- och nybyggnationer och uppfyller miljöbalkens bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden.
8.1.4. Riksintressen
Detta avser riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet i miljöbalken. Samtliga Natura 2000-områden är också av riksintresse. Norra länken är av riksintresse för kommunikationer, liksom den korsande järnvägen och den planerade Norrbotniabanan.
Planerade åtgärder påverkar inte några riksintressen eller andra skyddade områden. Inga Natura 2000- områden berörs av planen.
9. Markanspråk och pågående markanvändning
9.1. Vägområde för allmän väg
Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för viltstängsel och andra eventuellt förekommande väganordningar som redovisas i kapitel 4.
I vägområde ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål.
På plankartorna kommer nytt vägområde med anledning av byggande av viltstängsel att redovisas. Det är detta tillkommande vägområde som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg.
Vid ombyggnationen tas i huvudsak skogsmark och åkermark i anspråk för nytt vägområde. Vägområde för viltstängsel behöver vara 1 m på vardera sidan om stängslet. Anläggs stängslet utanför befintligt vägområde kommer nytt vägområde motsvarande detta att behövas. Markanspråk i vägplanen kommer att redovisas på plankartor.
9.2. Område för tillfälligt nyttjande
Genom tillfällig nyttjanderätt tillåts ytor att tas i anspråk för att kunna utföra de vägåtgärder som ingår i vägplanen. Områden som tas i anspråk som tillfällig nyttjanderätt får endast användas under projektets byggtid från byggstart till och med godkänd slutbesiktning av projektet i sin helhet. Marken kommer att återställas i möjligaste mån innan den återlämnas.
I vägplanen tas tillfällig nyttjanderätt för område för anläggande av viltstängsel och eventuella viltuthopp, om befintligt vägområde inte räcker till. Område med tillfällig nyttjanderätt behöver vara 2 m på ena sidan av viltstängslet. Område för tillfällig nyttjanderätt kommer att redovisas på plankartor.
10. Fortsatt arbete
Baserat på synpunkter och information som inhämtas under skede Samrådsunderlag fördjupas och detaljeras informationen i detta dokument. Samråd väntas genomföras under hösten 2019.
10.1. Planläggning
Detta dokument utgör underlag för Länsstyrelsens beslut om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ger förutsättningarna för hur den fortsatta planeringen av projektet kommer drivas vidare av Trafikverket.
För åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska projektet upprätta en
miljökonsekvensbeskrivning som sedan ska godkännas av Länsstyrelsen. Dessutom ska Trafikverket samråda med en utökad samrådskrets i den efterföljande planeringen. Den utökade kretsen ska bestå av övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.
10.2. Viktiga frågeställningar
Samordning med viltstängsel längs Västra länken.
Detaljutformning vid viltstängslets start- och slutpunkt, passager och behov av eventuella viltuthopp.
11. Underlagsmaterial och källor
Vägverket, Arbetsplan Norra länken 2004-12-10
Vägverket, MKB Norra länken 2004-06-09 kompletterad 2004-11-12 Trafikverket, Vägplan Västra länken 2016-04-25
Riksintressen, Natura 2000, natur- och kulturmiljöintressen, skyddade områden etc. via Länsstyrelsernas GIS-skikt vid Vindbrukskollen, https://vbk.lansstyrelsen.se/
Riksantikvarieämbetet, fornsök (2019-05) https://app.raa.se/open/fornsok/
Transportstyrelsen uttagswebb Strada (2019-06) Nationella viltolycksrådet, Viltolycka.se (2019-06)
Länsstyrelserna databas över potentiellt förorenade områden https://ext- geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/
Umeå kommun, Fördjupad översiktsplan för I20-området, samrådshandling maj 2019 https://www.umea.se/I20
Umeå kommun, detaljplaner
https://umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetaljplaner/
