PLANBESKRIVNING
Viltstängsel Norra länken Umeå
Umeå kommun, Västerbottens län
Granskningshandling, 2020-05-27
TRV 2019/59648
2
Trafikverket
Postadress: Storgatan 60, 903 30 Umeå E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: PLANBESKRIVNING Viltstängsel Norra länken, Granskningshandling Författare: Ramboll Sweden AB
Dokumentdatum: 2020-05-27 Ärendenummer: TRV 2019/59648 Objektsnummer: TRV004
Version: 1.0
Kontaktperson: Pia Törrö
TMALL 0092 Planbeskrivning v.5.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 4
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 5
3. MILJÖBESKRIVNING 9
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 9
5. LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 15 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 19 7. SAMLAD BEDÖMNING OCH BEDÖMNING AV ÅTGÄRDENS MILJÖPÅVERKAN 21 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER,
MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH
VATTENOMRÅDEN 23
9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 23
10. FORTSATT ARBETE 24
11. GENOMFÖRANDE 25
12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 26
4
1. Sammanfattning
Bakgrund
Norra länken är sträckan mellan Kronoparksrondellen och Ersbodarondellen (E12/92), och är en del av Umeåprojektet och invigdes 2012. I väster ansluter Norra Länken till Västra Länken och i öster till väg 503 (tidigare E4). Sträckan är mötesseparerad med mitträcke och hastigheten är 100 km/tim med undantag för korta sträckor innan cirkulationsplatser där hastigheten är 60 km/tim. Sträckans längd är ca 6,8 km och varierar i bredd mellan 13,5–14 meter.
Under perioden 2010 – 2019 har 14 viltolyckor med bland annat älg, rådjur och ren registrerats på sträckan mellan Västerslätt och Ersboda. Som ett led till att höja trafiksäkerheten utmed aktuell sträcka har Trafikverket beslutat att Norra länken ska förses med viltstängsel för att hindra ren och vilt från att komma ut på vägen.
Norra länken passerar i huvudsak tre landskapstyper. Längst i söder, mellan Kronoparksrondellen och Västerslättsrondellen passeras åkermarker. Landskapet är flackt och storskaligt. Sedan passerar vägen Västerslätts industriområde, som präglas av storskaliga byggnader, infrastruktur såsom järnväg. Efter passagen av järnvägen går Norra länken in i ett skogsområde som avslutas vid Ersbodarondellen.
Utmed sträckan finns tolv planskilda passager med järnväg, enskilda vägar samt gång- och cykelvägar.
Inget viltstängsel finns upprättat. Mellan Kronparksrondellen och Västerslättsrondellen finns tre passager under Norra länken. Dessa nyttjas av oskyddade trafikanter och två av dessa passager används för åtkomst av jordbruksmarken av motorfordon. Mellan Västerslättsrondellen och Ersbodarondellen finns en
underfart för järnvägen, fyra överfarter, tre underfarter samt en faunapassage som går under vägen.
Projektet
Viltstängsel utreds för väg E12/väg 92 mellan Kronoparken och Ersboda och stängsel planeras för båda sidor om vägen. Projektet planeras att samordnas med Västra länkens viltstängsel samt med befintliga planskilda passager längs norra länken för att inte öka barriäreffekten i området.
Viltstängslet byggs delvis inom befintligt vägområde men för vissa sträckor kommer nytt vägområde att krävas. Enligt denna vägplan omfattar det nya vägområdet ca 2 200 m2. Markanspråk i vägplanen redovisas med ”V” på plankartor 101T0201-101T0211.
Tillfällig nyttjanderätt för anläggande av viltstängsel redovisas med ”T” på plankartan och omfattar totalt cirka ca 13 200 m2.
Konsekvenser och måluppfyllelse
Med tillkommande viltstängsel förstärks Norra länkens barriäreffekt för vilt inom vägområdet. Vilt kommer därmed styras till befintliga, säkra passager under och över Norra länken och trafiksäkerheten kommer att förbättras i och med att antalet viltolyckor förmodas minska.
Det markintrång som är nödvändigt för projektets genomförande kommer så lång som möjligt minimeras.
Vidare vidtas försiktighet så att påverkan på omgivande miljöer blir så liten som möjligt.
Viltstängslets läge kommer att anpassas så att ledningar längs sträckan inte påverkas. Åtgärderna kommer inte att påverka landskapet i någon större omfattning. Viltstängslet är inte i konflikt med översiktsplanen eller angränsande detaljplaner.
Länsstyrelsen beslutade 2019-10-28 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte behöver upprättas i projektet. Istället görs en miljöbeskrivning.
I övrigt, inklusive alla andra aspekter av natur- och kulturmiljö, blir konsekvenserna obetydliga. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressen
Åtgärderna bedöms medverka till att både de transportpolitiska målen och projektmålen uppfylls genom ökad trafiksäkerhet.
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Planläggningsprocessen
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tas ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön fram se figur 2. 1.1. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en
miljökonsekvensbeskrivning tas fram som beskriver projektets miljöpåverkan och föreslå försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram, vilket gäller i denna vägplan.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör färdigt vägplanen.
Figur 2.1.1 Planläggningsprocessen för projekt utan alternativa vägdragningar, samt där länsstyrelsen har beslutat att ingen betydande miljöpåverkan sker till följd av projektet. Detta projekt är nu i fasen då en granskningshandling tas fram. Källa: Trafikverket
6
2.2. De transportpolitiska målen
Det övergripande målet för svensk transportpolitik har sedan 1998 varit att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet (prop. 2001/02:20). Det övergripande målet stöds av två huvudmål:
Funktionsmålet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingen i hela landet.
Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Funktionsmålet är inte relevant för detta projekt.
Hänsynsmålet
Hänsynsmålet beskriver hur transportsystemet ska utvecklas gällande trafiksäkerhet, miljö och hälsa.
Detta projekt bidrar i första hand till Hänsynsmålet och kommer att minska antalet viltolyckor och därmed höja trafiksäkerheten på sträckan.
2.3. Bakgrund
Norra Länken sträckan mellan Kronoparksrondellen och Ersbodarondellen (E12/92), är en del av Umeåprojektet och invigdes 2012. Sträckan är mötesseparerad med mitträcke och hastigheten är 100 km/tim med undantag för korta sträckor innan cirkulationsplatser där hastigheten är 60 km/tim. I väster ansluter Norra Länken till Västra Länken och i öster till väg 503 (tidigare E4).
Det har skett ett antal viltolyckor på sträckan mellan Kronoparken och Ersboda. Trafikverket i Region Nord strävar efter att det ska finnas viltstängsel på sträckor med mitträcke med syfte att öka
trafiksäkerhet. Viltolyckor, det vill säga kollisioner mellan vilda djur och fordon är ett stort problem för trafiksäkerheten. Väg med mitträcke utan viltstängsel kan medföra att vilt uppehåller sig onödigt länge på vägbanan vilket medför större risk för viltpåkörning. Genom att bygga viltstängsel kan fler viltolyckor undvikas och de samhällsekonomiska kostnaderna kan minimeras.
Figur 2.3.1 Norra länken med markerat utredningsområdet. Källa: Bakgrundskarta: Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019)
I tidigare genomförda studier för Norra länken (Arbetsplan och Miljökonsekvensbeskrivning 2004) och projekteringar har tanken på viltstängsel funnits med, men genomfördes inte på grund av bristande finansiering. Då finansiering nu har tillkommit avser denna utredning att färdigställa projektet.
2.4. Ändamål och projektmål
Ändamålet med projektet är att utforma en viltsäkrad väg och trafikanläggning i syfte att minska antalet viltpåkörningar.
2.5. Beslut om betydande miljöpåverkan 2.5.1. Bedömning av projektets miljöpåverkan
Länsstyrelsen gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Befintlig barriäreffekt av Norra länken är betydande utan möjlighet till passage i plan utom vid cirkulationsplatsen och vid korsningen med väg 363. Att förse Europavägen med viltstängsel förändrar inte barriäreffekten.
Tillkommande viltstängsel anpassas till befintliga passager, ingen ytterligare fysisk barriär kan anses uppstå. Viltstängslet medför att viltet styrs till redan säkra, planskilda passager.
Anläggning av viltstängsel längs med Norra länken påverkar inte riksintressen, skyddade område eller till att miljökvalitetsnormerna för berörda vattendrag inte kan innehållas.
2.6. Avgränsning
Vägplanens utrednings- och influensområde omfattar vägområdet för E12/92, delen Norra länken Umeå och dess omedelbara närhet, se figur 2.3.1. Arbete med vägplan förväntas pågå under år 2019-2020.
I uppdraget ingår det att utreda start- och slutpunkt för viltstängslet samt identifiera var behov av stängsel föreligger. Även stängslets avstånd från vägområdet samt placeringar och utformningar av eventuella viltpassager kommer att utredas.
8
Däremot avser projektet inte att utreda behovet av viltuthopp då bedömningen har gjorts att det finns flera planskilda passager att leda viltet utmed sträckan. Som ett alternativ till uthopp där risk föreligger att djur tar sig in i vägområdet föreslås att anlägga grindar.
Projektet kommer heller inte att behandla trafikmängden på vägen eller andra trafikrelaterade miljöaspekter som buller, vibrationer, luftföroreningar och klimatpåverkan då de inte kommer att
påverkas av projektet. Inte heller kommer framkomlighet, kollektivtrafik och transporter av farligt gods att beröras. Gång- och cykeltrafik tas endast upp vad gäller barriäreffekt.
3. Miljöbeskrivning
Miljöbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som berörs av åtgärderna. Vägplanens miljöbeskrivning finns uppdelad i olika delar av denna planbeskrivning.
I kapitel fyra redovisas miljöförutsättningar med avseende på miljöaspekter i det område som berörs av åtgärder i projektet samt eventuella föreslagna skyddsåtgärder.
I kapitel fem hanteras den planerade åtgärdens lokalisering och utformning med motiv, samt utredda alternativ.
I kapitel sex redovisas effekter och konsekvenser av planens genomförande för de aspekter som beskrivs i kapitel 4.
I kapitel sju följer en samlad bedömning av hur projektet överensstämmer med miljökvalitetsmålen för att beskriva den totala bedömda miljöpåverkan som projektet ger upphov till.
I kapitel åtta beskrivs hur projektet överensstämmer med miljöbalkens uppsatta hänsynsregler och miljökvalitetsnormer
Miljöbeskrivning omfattas inte av lagkravet om sakkunnighet enligt miljöbedömningsförordningen.
Däremot så är kunskapskravet fastställt i miljöbalken och gäller alltid samt att arbetet ska vara
fackmannamässigt utfört. Miljöbeskrivningen är utförd av utredare i projektet och granskad av miljöexpert specialiserad på att utreda infrastrukturprojekts miljöpåverkan.
3.1.1. Nollalternativ
Nollalternativet utgörs av oförändrad väganläggning med fortsatta påkörningar av vilt med trafikdödade och skadade djur, risk för trafikolyckor och negativ påverkan på framkomlighet eftersom vägen måste stängas av vid olyckor.
4. Förutsättningar
4.1. Vägens funktion och standard
Norra länken är en mötesseparerad väg, med 2+1 körfält. Skyltad hastighet är 100 km/tim med undantag för cirkulationsplatser där hastigheten är skyltad till 60 km/tim.
10
Figur 4.1.1 Skyltad hastighet på Norra länken. Källa: Trafikverket, Lastkajen (2019), Bakgrundskarta:
Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019)Trafiken (Årsmedeldygnstrafik, ÅDT 2017) mellan Kronoparksrondellen och Västerslättsrondellen uppgår till 7 840 fordon per dygn varav 820 fordon klassade som tung trafik, båda körriktningar.
Mellan Västerslättsrondellen och Ersbodarondellen uppgår trafiken till 8 720 fordon per dygn varav 850 fordon är klassad som tung trafik.
Figur 4.1.2 Årsmedeldygnstrafik 2017 på Norra länken. Källa: Trafikverket, Lastkajen (2019), Bakgrundskarta:
Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019)
4.2. Trafik och användargrupper 4.2.1. Trafiksäkerhet
Trafikolyckor
Enligt uppgifter i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), ett informationssystem för data om skador och olyckor inom vägtransportnätet, har det mellan åren 2012–2019 rapporterats in 14 olyckor med personskador inom utredningsområdet. Antalet skador bygger på rikstäckande inrapporteringar från polisen och akutsjukhus där personer som sökt vård för en skada som uppstått i vägtrafikmiljö. Tolv av dessa inrapporterade olyckor medförde lindriga skador och två olyckor medförde allvarliga skador. Den
vanligaste olyckstypen är singelolyckor med motorfordon (sju), följt av upphinnandeolyckor (tre) och omkörningsolyckor (två).
Viltolyckor
STRADA innehåller inga uppgifter om viltolyckor på vägsträckan. Detta visar dock bara att det inte inträffat sjukhusrapporterade personskador på grund av viltolyckor. Enligt Nationella Viltolycksrådet vars verksamhet leds av Polismyndigheten på uppdrag av Näringsdepartementet har 14 viltolyckor inträffat under perioden 2010 – 2019, sex olyckor med älg, sex olyckor med rådjur, en olycka med ren och en med övrigt vilt, se figur 4.2 ”Inrapporterade viltolyckor i närområdet”. Nationella Viltolycksrådet anger dock att det finns stora osäkerheter i koordinatsättningen av inträffade viltolyckor, hänsyn måste tas till detta vid läsning av kartan.
Samlingen av viltolyckor på Västerslätt vid väg 363 och godsbangården indikerar att vilt vandrar genom I20-skogen in mot Umeå. Vid Grubbe finns även en ansamling av viltolyckor, viltet har troligen vandrat över åkermarken för att komma till området.
Generellt är mörkertalet bland viltolyckor stort, Trafikverket uppskattar att cirka 20 procent av alla viltolyckor inte rapporteras in och fler olyckor kan därför ha inträffat på sträckan.
Figur 4.2.1 Inrapporterade viltolyckor i närområdet. Källa: Nationella viltolycksrådet. Bakgrundskarta: Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019)
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
Vägplanen angränsar till detaljplan 2480K-P08/103 samt 2480K-P12/29 gällande Grubbe 9:21 längst i norr på Västerslätts industriområde, väster om väg 363. Vägplanen varken motstrider eller medför påverkan för detaljplanerna.
Vägplanen angränsar till detaljplan 2480K-P09/16 gällande Grisbacka 10:5 och 17:11 m.fl. inom Västerslätts industriområde, öster om väg 363. Vägplanen varken motstrider eller medför påverkan för detaljplanen.
12
Vägplanen angränsar till en pågående plan som befinner sig i skede Planbesked med ändamål handel och verksamheter på fastigheten Umeå 4:3 längst i öster i utredningsområdet, norr om Norra länken.
Vägplanen bedöms inte påverka eller strida mot intentionerna i detaljplanen.
Umeå kommuns översiktsplan antogs augusti 2018 och planer finns för en framtida utveckling av tätorten inom I20-området (skogsområdet söder om Norra länken, sträckan Västerslättsrondellen-
Ersbodarondellen). Arbete med en fördjupad översiktsplan pågår med samråd som pågick till och med 1 september 2019. Utbyggnaden är långsiktig och förutsätter till största del att Försvarsmaktens nuvarande verksamheter söder om Norra länken flyttar till nytt läge, norr om Norrbotniabanan. Norra länken kommer att ligga centralt i detta planerade exploateringsområde och förses med två nya trafikplatser för två nord-sydliga stomstråk för kollektivtrafik. Vägplanen bedöms inte påverka eller strida mot
intentionerna i fördjupningen till översiktsplanen.
Vägplanen passerar den planerade Norrbotniabanan strax öster om passagen av befintlig järnväg.
Norrbotniabanan kommer att byggas med viltstängsel och en anpassning till detta sker i denna vägplan.
Syftet med Norra länken är att som del i Umeåprojektet med tillhörande Västra länken skapa en ringled förbi Umeå för att förbättra luftkvaliteten i de centrala stadsdelarna och förbättra framkomligheten på europavägnätet.
4.4. Landskapet och staden
Norra länken passerar i huvudsak tre landskapstyper, se fig. 4.4.1 på nästa sida. Längst i söder, mellan Kronoparksrondellen och Västerslättsrondellen passeras Grubbes och Västerhiskes åkermarker.
Landskapet är flackt och storskaligt. Sedan passerar vägen Västerslätts industriområde, som präglas av storskaliga byggnader, infrastruktur och bergschakter. Efter passagen av järnvägen går Norra länken in i ett skogsområde och det välbesökta rekreationsområdet i I20-skogen ligger söder om vägen. Området har även delar som utgörs av militärt övningsområde med b.la en skjutbana.
Det finns totalt tolv planskilda passager med järnväg, enskilda vägar samt gång- och cykelvägar. Inget viltstängsel finns upprättat. Mellan Kronoparksrondellen och Västerslättsrondellen finns tre passager under Norra länken. Dessa nyttjas av oskyddade trafikanter och två av dessa passager används för åtkomst av jordbruksmarken av motorfordon. Mellan Västerslättsrondellen och Ersbodarondellen finns en
underfart för järnvägen, fyra överfarter, tre underfarter samt en faunapassage som går under vägen.
Norrbotniabanan kommer passera norra länken i en djup skärning. De över- och underfarter som finns nyttjas främst av det rörliga friluftslivet.
Figur 4.4.1 Landskapet och rekreationsområden i närområdet. Källa: Bakgrundskarta: Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019))
4.5. Miljö och hälsa
4.5.1. Riksintressen och skyddade områden
De riksintressen som finns inom eller i angränsning till projektets område är:
• Området mellan Västerslättsrondellen (väg 363) och Ersbodarondellen (väg 364) ligger inom påverkansområdet för buller (3 kap 9 MB).
• I angränsning har försvaret riksintresse på land (3 kap 9 MB). Riksintresset utgörs av militärt övningsfält
• Området från Kronoparksrondellen till Västerslättsrondellen går längs med gränsen för Riksintresse för vattenförsörjning (3 kap 8 MB).
• Väg E12, befintlig järnväg samt den planerade Norrbotniabanan utgör riksintresse för kommunikationer.
4.5.2. Rennäring
Den aktuella vägsträckan ligger inom Rans samebys vårvinter- och vinterbetesmarker. Under samrådsmötet 2020-03-24 framkom att Rans sameby inte nyttjar områdena intill Norra länken för renbetesmarker.
4.5.3. Kulturmiljö
Till kulturmiljö räknas ofta den fysiska miljön som konstruerats av människan vilket exempelvis
inkluderar åkermark. I och med byggnationen av Norra länken togs jordbruksmark i anspråk och anlades mitt i jordbruksmarken. Därför anses det viktigt att ytterligare markanspråk blir så litet som möjligt.
I20-Skogen
14
Utredningsområdet saknar kända, skyddade kulturmiljöintressen. I närområdet finns fem fornlämningar, men dessa ligger inte närmare vägen än 100 meter enligt Riksantikvarieämbetet. Tre fornlämningar finns i I20 skogen och ytterligare en norr om Norra länken, där Skjutfältsvägen korsar vägen. Där finns en lämning klassificerad som ”ingen antikvariarisk lämning”. Väster om Kronparksrondellen, längs med Västra länken finns en fornlämning (fångstgrop).
4.5.4. Naturmiljö
Utredningsområdet saknar kända skyddade naturmiljöintressen. I I20-skogen passerar Norra länken två sumpskogsområden.
4.5.5. Rekreation och friluftsliv
Längs Norra länken går en cykelväg från Grubbe i söder som ansluter till Tavelsjöleden strax efter passage av järnvägen. Cykelväg saknas öster om Tavelsjöleden som är en frekvent nyttjad vandringsled mellan Regementet i Umeå och Tavelsjö. I20-området är ett viktigt stadsnära rekreationsområde.
4.5.6. Buller
Planerade åtgärder medför ingen förändring av bullernivåer eftersom att varken hastighet eller trafikflöden förändras till följd av projektet. Viss risk finns att anläggning av viltstängsel tillfälligt ökar bullernivåerna i liten utsträckning.
4.5.7. Barriärer
Den befintliga vägsträckan, Norra länken, utgör en stor befintlig barriär i området. Antal fordon som passerar vägen är mellan 8 000–9 000 per dygn med en hastighet upp till 100 km/tim. Vägen har mötesseparering med 2+1 körfält och mitträcke. Det är inte möjligt att korsa vägen på ett säkert sätt med undantag från de planskilda passagerna.
Norrbotniabanan planeras att byggas genom I20-skogen och korsa Norra Länken. Det innebär att ytterligare barriärer kommer att uppstå i område. Då anläggandet av viltstängsel planeras att samordnas med befintliga planskilda passager längs norra länken bedöms viltstängsel inte öka barriäreffekten i området.
4.5.8. Förorenade områden
Inga kända förorenade områden finns längs aktuell sträcka. Området kring vägen består av skogsmark, jordbruksmark eller industrimark. Det kan förekomma föroreningar längs sträckan med industrimark, men detta är inte kartlagt då industrimarken är relativt nyetablerad. Viltstängslet bygger inte in eller försvårar för framtida undersökning eller sanering om förorening eventuellt påträffas.
Det är känt att sulfidhaltig jord förekommer i Västerbotten. Med tanke på att viltstängslet ska anläggas vid befintlig väganläggning och anläggs i stor utsträckning inom befintligt vägområdet, samt att det inte kommer grävas i någon större utsträckning görs bedömningen att negativ påverkan på närmiljön är obefintlig.
I direkt anslutning till vägen kan det förekomma förhöjda metallhalter från trafiken. Eftersom viltstängsel i stor utsträckning anläggs inom befintlig anläggning, är det förutsatt att det finns förhöjda halter i området.
Dessa bedöms inte spridas vid anläggning av viltstängsel.
Eftersom det inte kommer göras omfattande grävarbeten bedöms risken för att eventuella spridningar av föroreningar är försumbar.
4.5.9. Ej detonerad ammunition
Inom området kan det förekomma ej detonerad ammunition då området använts som skjutfält av Försvarsmakten. Denna risk hanteras inom området för arbetsmiljö och hanteras under byggskedet av upphandlad entreprenör.
5. Lokalisering och utformning med motiv
5.1. Val av lokalisering
Viltstängsel byggs utmed befintlig väg mellan Kronoparksrondellen och Ersbodarondellen. Viltstängslet föreslås börja strax norr om Kronoparksrondellen och sluta i höjd med kommunens nya planer för ett handelsområde väster om Ersbodarondellen. Viltstängsel föreslås anläggas längs med båda sidor om vägen, förutom på södra sidan intill industriområdet vid Västerslättsrondellen (se figur 5.1.1).
Industriområde anses utgöra en barriär för vilt. Mellan Kronoparksrondellen och överfarten för Tavelsjöleden löper en gång- och cykelväg parallellt med Norra länken.
Figur 5.1.1 Föreslagen placering av viltstängsel längs med Norra länken. Källa: Trafikverket, Lastkajen (2019), Bakgrundskarta: Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019)
Viltstängslet placeras som princip 1 m från släntkrön resp. släntfot. Viltstängslet byggs delvis inom befintligt vägområde. På vissa sträckor kommer nytt vägområde att krävas. En kantremsa om 2 meter oavsett mark tas i anspråk för att möjliggöra en rationell drift och underhåll av stängsel.
Vägområdet redovisas på plankartor.
För utryckningsfordon underlättar utryckningsinsatsen av att inte ha ett viltstängsel mellan bilväg och gång- och cykelväg då tillgängligheten skulle begränsas för blåljuspersonal vid eventuella olyckor hos gång- och cykeltrafikanter.
Utredningsarbete har kommit fram till att det är att föredra att placera viltstängslet utanför den parallellt gående gång- och cykelväg som löper längsmed norra länken mellan Kronopark- och Västerslättsrondellen.
Eftersom både vägen och cykelvägen är i behov av snöröjning vintertid vilket kräver ett visst utrymme
I20-Skogen
16
längsmed sidorna. En placering av viltstängsel mellan de två vägarna begränsar möjligheten att snöröja och därmed orsaka att snö trycker på och förstör stängslet.
Där stängsel ska dras och det förekommer planskilda korsningar skall stängslet, i första hand fortsätta in under bron. Är detta inte möjligt skall stängslet anslutas till brons konstruktion så att inga öppningar uppstår där djur kan ta sig in på vägen.
5.1.1. Bortvalda alternativ samt motiv för valt alternativ
Vid Kronoparksrondellen har projektet valt att inte anlägga viltstängsel (se figur 5.1.2). Hastigheten är lägre i cirkulationsplatsen, och belysning finns.
Inledningsvis har anläggande av färister studerats för projektet. I detta område med stora snömängder under vinterhalvåret är inte färister att föredra eftersom dessa inte fungerar som tänkt när det ligger snömassor på färisten. Därför har förslag gällande nya färister inte utretts vidare.
Mellan Västerslättsrondellen och överfarten för Tavelsjöleden har det utretts att anlägga viltstängsel mellan gång- och cykelvägen och industrifastigheten som ligger söder om Norra länken. Detta förslag har förkastats. Utrymmet för att anlägga ett viltstängsel är litet och det industriområde som ligger söder om gång- och cykelvägen anses utgöra en barriär för vilt. Detta innebär att viltstängsel endast placeras på ena sidan av vägen vid denna sträcka.
Vid Ersbodarondellen planerar Umeå kommun en ny detaljplan för ett handelsområde. Kommunen har motsatt sig ett viltstängsel längs med denna planerade detaljplan. Därför har förslaget gällande viltstängsel fram till Ersbodarondellen förkastas. Viltstängslet föreslås istället att sluta vid överfarten för Östra
skjutfältsvägen. Figur 5.1.2 nedan visar lokaliseringen för bortvalda alternativ.
Figur 5.1.2 Bortvalda alternativ, se streckad linje i kartan vid kronoparks- Västerslätts- och Ersbodarondellen.
Källa: Bakgrundskarta: Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019)
5.2. Val av utformning
Material bör väljas utifrån hänsyn till gaturummets karaktär samt utifrån hur material slits och åldras.
Viltstängsel kan byggas med två olika materialval, stolpar av metall eller stolpar av trä.
Metallstolpar
• Stolpar av metall avger inte splitter vid eventuell kollision, de viker sig, och kan därför placeras inom säkerhetszon för vägen
• Användning av metallstolpar minskar behovet av att nytt vägområde måste tas i anspråk.
Ett fördelaktigt materialval är stolpar av aluminium med fyrkantprofil som placeras ned cirka 70 cm i marken
• Eventuellt förekommande grindar i utredningsområdet ska utformas av metall enligt önskemål från projektledare på Driftkontrakt, Trafikverket Umeå och placeras utanför vägens säkerhetszon Trästolpar
• Vid eventuell kollision mellan fordon och stolpe riskerar trästolpar att avge splitter som kan skada föraren allvarligt (TRV 2015/32985)
• Enligt VGU 2015 ska trästolpar placeras utanför vägens säkerhetszon det vill säga område utanför vägbana, som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål.
• Säkerhetszonen för mötesfri väg med hastighet på 100 km/tim är i detta fall minst 10 meter Projektspecifika förutsättningar som framkommit under utredningen:
Drift och underhåll, Trafikverket Umeå anser:
• Trä som placeras i jordbruksmark ruttnar fortare och behöver därför speciell impregnering.
Drift och underhåll, Trafikverket Umeå förespråkar därför metall oavsett var de placeras.
• Metallstolpar i vägens säkerhetszon skapar problem för snöröjningen.
Trafikverkets representanter för drift och underhåll förordar metallstolpar utanför säkerhetszonen på grund av att trästolpar ruttnar fortare i jordbruksmark (och för att ett viltstängsel utanför vägområdet inte riskerar påverkas negativt av snöröjningen.
Med hänsyn till vägens upplevda ”rytm” bör material av stolpar vara samma längs hela projektet. Ett enhetligt materialval av typ av stolpar är även att föredra ur ett upphandlingsperspektiv.
Beslut om val av material av stolpar görs i bygghandlingsprojekteringen.
18
5.2.1. Passagemöjligheter
Norra länken erbjuder 12 planskilda passager och en passage i plan för väg 363. Planskilda passager längs med sträckan visas i figur 5.2.1. Nedan redovisas deras lokalisering ingående och hur viltstängslet planeras att anläggas till dessa.
Figur 5.2.1 Planskilda passager och vägnamn längs med Norra länken (passager för befintlig och planerad järnväg är inte markerade). Källa: Bakgrundskarta: Fastighetskartan, Lantmäteriet (2019)
På sträckan mellan Kronoparks- och Ersbodarondellen har Norra länken en korsning i plan vid
Västerslättsrondellen, där väg 363 passerar. Hur viltstängslet ansluter till rondellen redogörs nedan vid de planskilda passagerna.
Mellan Kronoparksrondellen och Västerslättsrondellen finns det tre planskilda passager. En underfart finns i början av sträckan, vid Kronoparksrondellen. Vid Tvärån finns en bred passage som föreslås hållas öppen för vilt att passera. Genom att anlägga viltstängsel på båda sidor om gång- och cykelvägen vid denna passage minimeras risken för att vilt går ut på vägen då vilt undviker trånga passager. Den tredje passagen ligger precis i anslutning till Västerslättsrondellen där viltstängsel planeras ansluta till dess öppning på båda sidor om vägen.
Mellan Västerslättsrondellen och Ersboda rondellen finns åtta planskilda passager och en passage för järnvägen. Den första passagen är för järnvägen som passerar under Norra länken. Nästa passage är där Tavelsjöleden passerar över vägen. Därefter passerar skjutfältsvägen över Norra länken. Bondestigen passerar sedan under Norra länken två gånger. Mellan dessa underfarter finns en faunapassage där vilt kan passera under Europavägen samt en underfart, vars väg inte är namngiven. Därefter passerar Östra skjutfältsvägen över Norra länken och här slutar viltstängslet. Viltstängsel planeras att möta dessa planskilda passager så att stängslet sluter tätt. Slutpunkten för viltstängslet planeras att avslutas vid överfart före Ersbodarondellen (se figur 5.2.1) och har valts på grund av den inte inkräktar på detaljplan för ett nytt handelsområde för Umeå kommun.
Norrbotniabanan projekteras med faunapassager i området och kommer att passera under Norra länken i en djup skärning mellan befintlig järnväg och Tavelsjöledens överfart.
5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Inga särskilda skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som behöver fastställas bedöms vara aktuella.
6. Effekter och konsekvenser av projektet
6.1. Väg och trafik
Viltstängslet påverkar inte vägen som sådan eller framkomligheten på Norra länken eller väg 363 som korsar vägen vid Västerslättsrondellen. Det lokala korsande enskilda vägnätet påverkas inte heller eftersom befintliga anslutningar finns kvar och förses inte med grindar eller dylikt.
6.1.1. Trafik och användargrupper
Genom att Norra länken förses med viltstängsel minskar risken för viltolyckor. Den planskilda passagen vid Tvärån är bred och anses kunna fungera som en faunapassage. Vid detta område kommer det finnas möjlighet för djuren att passera mellan nordliga och sydliga delen av jordbruksområdet, som Norra länken passerar genom.
Ett viltstängsel ger fordonstrafikanten en känsla av trygghet då inga djur förväntas uppehålla sig inom vägområdet. Med viltstängsel placerat utanför gång- och cykelbanor uppnås också en tryggare trafikmiljö för oskyddade trafikanter.
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
Viltstängslet är inte i konflikt med gällande översiktsplan eller angränsande detaljplaner. Viltstängslet kommer inte att påverka förutsättningarna för bebyggelse eller näringsliv i området. Utbredningen av viltstängslet anpassas till Umeå kommuns detaljplan gällande handel och verksamheter på fastigheten Umeå 4:3 i höjd med Ersbodarondellen.
6.3. Landskap
Genom att Norra länken förses med viltstängsel förändras upplevelsen av landskapet, främst vid
åkermarkerna längst i söder. Över jordbruksmarken förstärks vägens karaktär och påverka utblicken mot landskapet. Det gäller främst för trafikanterna på vägen och gång- och cykelvägen.
Effekterna för landskapsbilden anses vara liten.
Från Västerslättsrondellen upp till Ersbodarondellen går Norra länken mestadels genom skogsmark.
I skogsmark anses effekterna små.
6.4. Miljö och hälsa
I området finns inga dokumenterade fridlysta arter eller skyddade områden som nationalpark,
naturreservat, naturminne, kulturreservat, Natura 2000-områden, biotopskydd, vattenskyddsområde, strandskyddsområde eller område med landskapsbildskydd.
6.4.1. Riksintressen och skyddade områden
Projektet påverkar inte några riksintressen, naturvärdena eller förutsättningarna för friluftslivet.
Trafiksäkerheten på norra länken förbättras.
20
6.4.2. Rennäringen
Stängslet medför att risken för att vilt och ren dödas i trafiken minskar. Passagemöjligheten för
rennäringen över Norra länken försämras inte då inte några befintliga passagemöjligheter stängs. Renarna kommer ledas till de existerande säkra passagerna. Konsekvenserna för rennäringen bedöms bli små.
6.4.3. Kulturmiljö
Norra länken finns redan i landskapet, och projektets miljöeffekter påverkar inte några forn- eller kulturlämningar direkt. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små.
6.4.4. Naturmiljö
Markanspråket är litet och bedöms inte påverka några kvaliteter i naturmiljön. Viltstängslet kommer att förstärka Norra länkens barriäreffekt för vilt i området. Djur kommer att kunna passera vid befintliga broar och portar.
Stängslet medför att risken för att vilt dödas i trafiken minskar. Syftet med projektet är att minska risken för viltolyckor. Förutsättningarna för fågellivet i området bedöms inte förändras av projektet
6.4.5. Rekreation och friluftsliv
Ingen påverkan, viltstängslet föreslås inte stänga några passagemöjligheter. Viltstängslet kan inte anses öka de barriäreffekter som redan utgörs av vägen. Öppningar finns i det planerade stängslet och det rörliga friluftslivet styrs till dessa. Där området domineras av jordbruksmark kan friluftslivet idag inte anses passera fritt utan är redan styrda att använda de stigar/vägar som finns och som leder till planerade öppningar i stängslet. Detsamma gäller för skogsmarken som har stigar och vägar som styr friluftslivet till de planskilda passagerna.
6.4.6. Boendemiljö
Det finns ingen befintlig boendemiljö i området som påverkas.
6.4.7. Buller
Ökad bullernivå kan uppstå under byggtid men bedöms under denna tid generera små negativa effekter på omgivningsmiljön.
6.4.8. Barriärer
Befintlig barriäreffekt av Norra länken är betydande. Befintligt vägområde och de stora trafikflödena har medfört ett stort intrång och medför störningar på omgivningarna i vägens närhet. Att förse vägen med viltstängsel förändrar inte barriäreffekten.
6.4.9. Markanvändning
Viltstängsel innebär att ny mark kommer att tas i anspråk. Exakt hur stor andel som behöver tas i anspråk redovisas under kapitel 8. Viltstängsel kommer att anläggas, där det är möjligt inom den delen av befintlig väganläggning där område med vägrätt redan finns. Jordbruksmark kommer behövas att tas i anspråk.
Viltstängslets läge kommer att kunna anpassas så att ledningar, trummor och brunnar längs sträckan inte påverkas. Det exakta läget inför ledningarna sätts ut av respektive ledningsägare inför entreprenaden.
Existerande planskilda vägar/stigar/passager kommer inte att påverkas av viltstängslet.
6.5. Påverkan under byggnadstiden
För fordonstrafiken som nyttjar Norra länken kommer störningarna under byggtid främst innebära sänkt hastighet förbi arbetsområdet. Speciellt vid delsträckor med ett körfält medför detta att trafiken tillfälligt behöver ledas om i mötande körfält genom att mitträcket plockas ner.
I vägområdet kan det finnas ammunition som ej har detonerat. Detta ska särskilt beaktas i byggskedet.
Dessa risker hanteras vid upprättande av handlingsplan/arbetsmiljöplan.
7. Samlad bedömning och bedömning av åtgärdens miljöpåverkan
7.1. Måluppfyllelse avseende projektmål
Ändamålet med projektet är att utforma en viltsäkrad väg och trafikanläggning. Måluppfyllelsen uppnås genom att sätta viltstängsel optimerat på de sträckor där det behövs och gör mest nytta i förhållande till nackdelarna.
7.2. Måluppfyllelse avseende transportpolitiska mål
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska
transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålet är inte relevant för projektet.
Hänsynsmålet beskriver hur transportsystemet ska utvecklas gällande trafiksäkerhet, miljö och hälsa.
Detta projekt bidrar i första hand till Hänsynsmålet och kommer att minska antalet viltolyckor och därmed höja trafiksäkerheten på sträckan.
7.3. Överrensstämmelse med miljökvalitetsmål
Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål, utifrån regeringens miljöproposition 1998 (1997/
98:145) vilka ska beaktas vid all planering. Målen beskriver de egenskaper som vår miljö ska ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar.
Projektet berör följande miljömål: – Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö.
Åtgärdernas begränsade omfattning gör dock att påverkan på miljön, och därmed även påverkan på målen, blir liten. I och med att viltstängslet ansluter till befintliga planskilda passager förstärks inte vägens barriäreffekt.
22
Markanspråk på jordbruksmark har beaktats i utformningen av viltstängsel. I första hand kommer viltstängsel att anläggas inom befintligt vägområde där det är möjligt.
Figur 7.1.1. Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Källa: Illustratör Tobias Flygar
Temporärt under byggtid kommer följande miljömål att påverkas: Levande skogar, Ett rikt
odlingslandskap, God bebyggd miljö. Vid anläggandet kommer grävningsarbeten att utföras vilket innebär risk för läckage från arbetsmaskiner samt ökat buller. Påverkan under byggtid bedöms som svagt negativ men marginell jämfört med nyttan projektet ger med viltstängsel.
Viltstängsel skyddar djuren från befintlig väg och vilt leds till skyddade passager vilket är positivt.
8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna
hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.
8.1. Planens överenstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer
8.1.1. Allmänna hänsynsregler
I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. I detta projekt beaktas
hänsynsreglerna genom att Trafikverkets planläggningsprocess följs och olika alternativ bedöms med hänsyn till miljön. I detta projekt bedöms hänsynsreglerna uppfyllas genom:
En vägplan inklusive miljöbeskrivning har upprättats
Kunskapskravet har tillgodosetts med hjälp av samrådsprocessen under vilken kunskap samlas in för att miljöanpassa projektet i så stor utsträckning som möjligt
Vid arbetet med vägplanen har det bästa alternativet/utformningen valts med hänsyn till bestämmelserna i miljöbalken
8.1.2. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för
vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660).
Projektet bedömer att inga miljökvalitetsnormer berörs.
9. Markanspråk och pågående markanvändning
9.1. Vägområde för allmän väg
Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för väganordningar såsom belysning, vägräcken skyltar och viltstängsel.
I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. En kantremsa om 2 meter oavsett mark tas i anspråk för att möjliggöra en rationell drift och underhåll av de viltstängsel som omfattas av planen.
24
På plankartorna framgår nytt vägområde. Det är detta tillkommande vägområde som är angivet i
fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg.
Vid ombyggnationen tas i huvudsak åkermark och skogsmark i anspråk för nytt vägområde. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 2 200 m2. Markanspråk i vägplanen redovisas med ”V” på plankartor 101T0201-101T0211.
9.2. Område för tillfälligt nyttjande
Genom tillfällig nyttjanderätt tillåts ytor att tas i anspråk för att kunna utföra de vägåtgärder som ingår i vägplanen. Områden som tas i anspråk som tillfällig nyttjanderätt får endast användas under projektets byggtid från byggstart till och med godkänd slutbesiktning av projektet i sin helhet. Marken kommer att återställas i möjligaste mån innan den återlämnas. Vid behov av upplag av material nyttjas Trafikverkets kontrollplatser.
I vägplanen tas tillfällig nyttjanderätt för område för anläggande av viltstängsel. Område med tillfällig nyttjanderätt behöver vara 2 meter på ena sidan av viltstängslet utmed hela sträckan.
I vägplanen redovisas områden med tillfällig nyttjanderätt med ”T” på plankartan och omfattar totalt cirka ca 13 200 m2.
10. Fortsatt arbete
Inget behov av tillstånd eller dispenser har identifierats under arbetet med vägplanen. Inför kommande entreprenad ska läget för alla befintliga ledningar som kan påverkas av arbetet klarläggas.
11. Genomförande
11.1. Formell hantering
Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.
Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.
Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.
Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17–18 §§ väglagen.
11.2. Fastställelseprövning
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.
När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är
fastighetsägare eller rättighetsinnehavare.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
• Upphandling av entreprenör för anläggande av viltstängsel kan genomföras tidigast då vägplanen vunnit laga kraft
26
12. Underlagsmaterial och källor
Boverket, Kartor riksintressen. Tillgänglig: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant- om-PBL/teman/riksintressen/kartor/ Hämtad: 2019-09-13
Länsstyrelserna databas över potentiellt förorenade områden https://ext- geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/
Lantmäteriet, fastighetskartan (2019-05) Miljöbalken (1998:808)
Nationella viltolycksrådet, Viltolycka.se (2019-06)
Riksantikvarieämbetet, fornsök (2019-09) https://app.raa.se/open/fornsok/
Riksintressen, Natura 2000, natur- och kulturmiljöintressen, skyddade områden etc. via Länsstyrelsernas GIS-skikt vid Vindbrukskollen, https://vbk.lansstyrelsen.se/
Trafikverket, Vägplan Västra länken (2016-04-25) Trafikverket, lastkajen (2019-09)
Transportstyrelsen uttagswebb Strada (2019-06) Umeå kommun, detaljplaner
https://umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetaljplaner/
Umeå kommun, Fördjupad översiktsplan för I20-området, samrådshandling maj 2019 https://www.umea.se/I20
Vägverket, Arbetsplan Norra länken 2004-12-10
Vägverket, MKB Norra länken 2004-06-09 kompletterad 2004-11-12
Trafikverket, 903 30 Umeå. Besöksadress: Storgatan 60.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650
