Patientvärdighet i vården ur sjuksköterskans perspektiv

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Patientvärdighet i vården

Ur sjuksköterskans perspektiv

Författare

Mia Dimberg Hanna Gillvander

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2016

Handledare

Jennifer Viberg Johansson Examinator

Cecilia Arving

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Att vara patient innebär att befinna sig i en utsatt situation. Inom omvårdnad är därför de etiska frågorna av stor betydelse och rätten till värdighet är en grundläggande princip. Sjuksköterskan har en viktig roll för att bevara och främja patientens upplevelse att bli bemött med värdighet.

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor tänker kring värdighet inom omvårdnad och hur de arbetar för att bevara patienters värdighet i det dagliga omvårdnadsarbetet.

Metodbeskrivning: Kvalitativ studie med individuella intervjuer som analyserats genom innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att bemötande, respekt för autonomi, integritet och delaktighet lyftes fram som grundläggande aspekter inom värdighet. Att utgå från individen, skydda kroppen och främja autonomi, genom att utforska vad patienten själv kan göra och därefter främja självständigheten, beskrevs som betydelsefulla faktorer i omvårdnadsarbetet.

Slutsats: Intervjupersonerna var samstämmiga kring vad värdighet innebär och hur det kan främjas. Tidspress och stress lyftes som den främsta orsaken som försvårade deras främjande av patientens värdighet.

Nyckelord: värdighet, sjuksköterska, omvårdnadshandling, patient, vårdavdelning

ABSTRACT

Background: Being a patient puts you in an exposed position. Therefore the ethical questions within nursing have a significant role, and the right to dignity is a basic principle. The nurse holds a key role to preserve and promote the patient's experience of being met with dignity.

Purpose: The aim was to explore nurses’ thoughts about dignity within nursing and how they work to preserve the patients’ dignity in the daily routine.

Method: Qualitative study with individual interviews that are analyzed through content analysis.

Result: The result shows that personal treatment, respecting autonomy, integrity, and patient participation were highlighted as key aspects within preserving dignity. To emanate from the individual, protect the body, and promote autonomy by exploring what the patient is capable of doing independently and support this, were described as key aspects in nursing.

Conclusion: All the interviewed subjects were consistent in what dignity means and how it can be preserved. Time pressure and stress were flagged as the main reasons of making the promotion of patient dignity more difficult.

Keywords: dignity, nurse, nursing action, patient, hospital ward

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. BAKGRUND ... 1

1.1 Tidigare forskning ... 2

1.2 Teoretisk ram... 4

1.3 Problemformulering ... 5

1.4 Syfte ... 5

1.5 Frågeställningar ... 5

2. METOD ... 5

2.1 Design ... 5

2.2 Urval ... 6

2.3 Datainsamlingsmetod ... 6

2.4 Tillvägagångssätt ... 7

2.5 Forskningsetiska överväganden ... 7

2.6 Bearbetning och analys ... 8

3. RESULTAT ... 9

3.1 Sjuksköterskornas tankar kring patientvärdighet ... 9

3.1.1 Främjande av värdighet ... 10

3.1.2 Faktorer som hotar patientvärdigheten ... 11

3.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten ... 13

3.2.1 Att utgå från individen... 13

3.2.2 Att skydda kroppen ... 14

3.2.3 Att främja autonomi ... 15

4. DISKUSSION ... 16

4.1 Resultatdiskussion ... 17

4.1.1 Sjuksköterskans tankar kring patientvärdighet ... 17

4.1.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten ... 19

4. 2 Metoddiskussion ... 20

4.2.1 Giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet ... 20

4.2.2 Författarnas förförståelse ... 21

4.3 Slutsats ... 21

5. REFERENSLISTA ... 23

BILAGA 1 ... 26

BILAGA 2 ... 27

1

1. BAKGRUND

Att vara patient inom sjukvården innebär att befinna sig i en utsatt situation. Genom att behöva hjälp med personlig hygien, förlita sig på andras förmåga till god kommunikation för att förstå sin situation och att vara utestängd från sin vanliga struktur i tillvaron ökar

sårbarheten. Patienten befinner sig i en beroendeställning och i en ojämlik relation till sjukvårdspersonal och omgivning. Inom omvårdnad har de etiska frågorna därför en betydande roll och genomsyras av värderingar och principer som syftar till att upprätthålla patientens värdighet och integritet. Ett fundament inom omvårdnad är att vårdpersonal ska sträva efter att främja patientens delaktighet, trygghet, integritet, värdighet och rätt till

självbestämmande (Öresland & Lützen, 2009). Detta återspeglas i lagstiftning, som beskriver att vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

människans värdighet (HSL, SFS 1982:763, 2§) samt i etiska riktlinjer, där respekt för mänskliga rättigheter, rätt till ett värdigt liv och ett respektfullt bemötande slås fast som grundläggande principer (International Council for Nurses, 2014).

Värdighet innebär en människas rätt att bemötas, bekräftas och behandlas som en unik och okränkbar individ. Alla människor är lika värda och har ett absolut värde (Arman, Dahlberg, Ekebergh, 2015). Det finns även en nära relation mellan värdighet och autonomi och

integritet, där respekt för en persons självbestämmande och rätt till skydd av sin kropp och sitt livsrum utgör en grund för individens värdighet (Nordenfelt, 2010).

Nordenfeldt (2010) beskriver att värdighet kan delas in i fyra olika begrepp, människovärdet, identitetsvärdighet, meritvärdighet samt den moraliska resningens värdighet. Inom vården är främst de förstnämnda begreppen, människovärdet och identitetsvärdighet, värdefulla att ta hänsyn till. Människovärdet är en grundläggande värdighet som alla individer har, just eftersom de är människor och därmed innehar förmågan att tänka, har ett förnuft och kan reflektera över sig själva. Alla individer har detta värde i samma grad och är jämlika i fråga om denna form av värdighet. Ingen ska därför behandlas med mindre respekt än någon annan och det är allas skyldighet att respektera varje individs grundläggande mänskliga rättigheter.

Människovärdet cementerar en grundläggande plattform för värdighet som är gemensam för alla individer (Nordenfelt, 2010).

2 Identitetsvärdigheten är den värdighet människan förknippar med sig själv och inrymmer begrepp som autonomi och integritet, självkännedom och känslor. Hur mycket autonomi och integritet som behövs för att identitetsvärdigheten ska bevaras varierar människor emellan. De flesta individer har en slags grundläggande respekt för sin identitet men denna respekt kan påverkas av yttre faktorer. Sjukdom, funktionshinder, ålder och andra människors agerande kan ge upphov till att identitetsvärdigheten kränks. Människans känsla av värde är i stor utsträckning knuten till hur hon ses av andra, och således även av andras bemötande och handlingar. Att begränsa en persons självbestämmande, inkräkta på den privata sfären, förolämpa eller ge upphov till skada ger upphov till känslor av förödmjukelse och orsakar förlust av självaktning, vilket leder till förlust av värdighet (Nordenfelt, 2010).

Patienters värdighet säkerställs då vårdpersonal har en aktiv inställning att vilja värna om värdigheten hos patienten, vilket visar sig i attityd och omvårdnadshandlingar.

Uppmärksamhet, engagemang, personligt ansvar och att tillåta patienten att komma nära lyfts fram som faktorer som ökar patientens värdighet. Ett personligt engagemang innebär en ökad benägenhet att upptäcka när patientens värdighet riskerar att kränkas, och ger ökad

handlingskraft att skydda patienten från detta (Nyholm & Koskinen, 2015). Avskildhet, konfidentialitet, kommunikation av viktig information, möjlighet att göra egna val, respekt och hövligt bemötande är nyckelfaktorer som patienter lyfter fram i forskning, som bevarar värdigheten (Matiti & Trorey, 2008).

1.1 Tidigare forskning

I en intervjustudie av Baillie (2008) undersöktes innebörden av patientvärdighet, hot mot värdigheten och hur patientvärdigheten kan bevaras och främjas. Det framkommer att

patientvärdighet är associerat med en känsla av välbefinnande, självbestämmande och respekt för patientens egenvärde. Beteende och bemötande, både hos patienten själv och hos andra i omgivningen påverkar patientens värdighet. Värdighet beskrivs också vara förknippat med kroppen, att få se representabel ut och inte behöva blotta kroppen. Begreppet respekt i samband med bemötande är frekvent förekommande i intervjumaterialet. Att vårdpersonalen bemöter patienterna som de själva vill bli bemötta och bli behandlade som unika individer framhålls som väsentligt för värdigheten.

3 Faktorer som orsakar förlust av värdighet beskrivs vara försämrad hälsa, intima

omvårdnadshandlingar som katetersättning, tvätt, matning och påklädning, samt brister i den fysiska miljön på avdelningen. Sådana brister beskrivs främst handla om fyrsalar, där

patientens integritet är svår att upprätthålla, både genom exempelvis insyn och överhörande av information från andra patienter. Faktorer som främjar patientens värdighet framhålls vara vårdpersonalens bemötande, framförallt under intima omvårdnadshandlingar. Ett respektfullt och professionellt bemötande motverkar att patientens värdighet kränks i de situationerna.

Vårdpersonalens bevarande av patientens självbestämmande, i form av informationsutbyte, erbjudna valmöjligheter och främjande av självständighet, lyfts också fram som viktiga faktorer. Vidare framhålls patientens egen attityd, humor och relationen till vårdpersonalen som faktorer som kan främja värdigheten (Baillie, 2008).

Nordenfeldt (2010) sammanfattar två forskningsprojekt som genomförts kring värdighet inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, med fokus på äldre personer. Här beskrivs vikten av att äldre blir respekterade och får erkänsla av andra, upplever delaktighet och engagemang, samt upplever goda sociala relationer och en känsla av meningsfullhet för att bibehålla värdighet. En stor rädsla hos intervjupersonerna är att bli beroende av andra och bli en börda, samt förlora sin självständighet. Nordenfeldt belyser hälsomässiga och sociala förbättringar om individer känner sig värdesatta och respekterade, är delaktiga i vården och har en möjlighet att styra över sina liv.

I en intervjustudie av Walsh och Kowanko (2002) intervjuades sjuksköterskor och patienter för att undersöka hur begreppet värdighet uppfattas i de båda grupperna. Sjuksköterskorna fick beskriva situationer när en patients värdighet antingen äventyrats eller tillgodosetts. De mindes alla situationer när värdigheten tillgodosetts och var övertygade om att alla

sjuksköterskor strävar efter att bevara patientens värdighet. De situationer när värdigheten äventyrades beskrevs vara vid tidsbrist, missuppfattningar eller personalbrist. Under

intervjuerna med båda grupperna framkom teman som relaterade till värdighet. Viktiga teman för sjuksköterskorna var respekt, privatliv, kontroll, försvar och tid. Patienternas teman överensstämde väl med sjuksköterskornas men skilde sig på några punkter. Deras viktigaste teman var respekt, privatliv, kontroll, valmöjlighet och humor. Patienterna upplevde att deras värdighet tillgodosågs när de sågs som en person, gavs tid och att andra patienter inte fick höra allt som sades och gjordes bakom draperiet. Både patienterna och sjuksköterskorna upplevde ilska, ångest och förlägenhet när patienternas värdighet kräktes. Sjuksköterskorna

4 skämdes för att ha varit en del av ett team som inte sett till att patientens värdighet

tillgodosetts. När de sett till att en patients värdighet bevarats kände de däremot stolthet.

En studie av Bagheri, Yaghmaei, Ashktorab och Zayeri (2012) beskriver att bevarad värdighet hos patienten kan öka dennes känsla av förtroende för vården, minska vårdtidens längd och förbättra hälsan. Studien lyfter fram vårdpersonalens attityd, kommunikation och engagemang tillsammans med avdelningens resurser som faktorer vilka påverkar en patients värdighet i vården. Att som patient möta en sjuksköterska som är medmänsklig, lugn och trevlig och som visar lyhördhet inför att varje människa är individuell i sina behov och värderingar, ger patienterna en känsla av värdighet. Att sjuksköterskan har en god kommunikation både i det verbala språket och i form av ett bra kroppsspråk som signalerar förståelse och tålamod lyfts fram som viktiga faktorer. Att få sin kropp respekterad genom att inte bli blottad, och få tid att prata om sin situation beskrivs som värdefullt för värdigheten. Utöver detta framhålls att vårdavdelningen behöver ha tillräckligt med personal, som också agerar på ett kunnigt sätt och är välutbildade, som viktiga aspekter för patienterna.

1.2 Teoretisk ram

Joyce Travelbee fokuserar i sin teori ”human to human relationship theory” på den mellanmänskliga relationen mellan patient och sjuksköterska. Travelbee menar att själva essensen i omvårdnad är att förstå hur interaktionen och relationen mellan sköterskan och patienten kan påverka patientens tillstånd. Tyngdpunkten ligger på kommunikation, samspel och interaktion, och målet för omvårdnaden är att främja hälsa och hantera det lidande som sjukdom innebär (Kirkevold, 2000).

Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs vara en ständigt närvarande process som kan vara både uttalad och outtalad, i form av samtal eller genom handlingar och kroppsspråk. Travelbee lyfter vidare fram den assymetri som existerar i vårdrelationen, där patienten är i beroendeställning till sjuksköterskans kunskap och förmåga att använda sig själv som ett redskap i omvårdnadsarbetet, vilket Travelbee beskriver som sjuksköterskans

terapeutiska användande av sig själv. Det förutsätter självinsikt, förståelse av dynamiken i människors handlingar och engagemang att tolka dessa handlingar. Vidare krävs att sköterskan har en fundamental förståelse av människans villkor och egna värderingar (Kirkevold, 2000).

5 Travelbee kategoriserar sjuksköterskans kommunikationsförmåga i allmän förmåga och specifik förmåga. Den allmänna förmågan omfattar kunskap i muntligt och skriftligt språk och färdigheter i att tolka verbal och icke-verbal kommunikation. Den specifika förmågan

inbegriper förmåga att tolka observationer, förmåga att justera omvårdnadsåtgärder utifrån samspelet med patienten, förmåga att förstå vad som förmedlas i den mellanmänskliga processen och en taktkänsla, som innebär en fingertoppskänsla gällande patientens behov.

Travelbee identifierar faktorer som kan skapa avbrott i interaktionen med patienten. Exempel på detta är bristande förmåga att se patienten som en individ och att undgå att uppfatta olika nivåer av mening i kommunikationen (Kirkevold, 2000).

1.3 Problemformulering

Trots lagar och etiska riktlinjer kring hur omvårdnad ska bedrivas är det många patienter som känner sig illa bemötta och uttrycker sig ha blivit behandlade på ett ovärdigt sätt. Detta visar sig bland annat genom patientanmälningar kring bristande bemötande och inslag via

nyhetsmedier om vanvård av äldre (Snellman, 2009). Sjuksköterskan har en betydelsefull roll för att bevara och främja patientens upplevelse av att bli bemött med värdighet.

Mot bakgrund av detta är det intressant att belysa sjuksköterskans tankar kring deras arbete med patienters värdighet.

1.4 Syfte

Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor tänker kring patientvärdighet inom omvårdnad, och hur de arbetar för att bevara patienters värdighet i det dagliga omvårdnadsarbetet.

1.5 Frågeställningar

Vad har sjuksköterskan för tankar kring patientvärdighet?

Hur arbetar sjuksköterskan för att bevara värdigheten hos patienten?

2. METOD

2.1 Design

Denna kvalitativa studie gjordes med individuella intervjuer för att främja en nyanserad och djupgående beskrivning av sjuksköterskornas uppfattning om begreppet patientvärdighet

6 inom omvårdnad. Intervjuer lämpar sig bra då man strävar efter att få vetskap om hur

människor själva definierar och upplever sin värld. Genom samtal får man möjligheten att lära känna andra människor och får en inblick i deras känslor, erfarenheter och upplevelser (Kvale, 1997).

2.2 Urval

Sjuksköterskor på en medicin- och en kirurgivårdavdelning på ett sjukhus i mellansverige deltog i intervjuer om hur de resonerar kring patientvärdighet inom omvårdnad och hur de bevarar patienters värdighet under vårdtiden. Intervjuerna genomfördes under september 2016. Urvalet gjordes strategiskt, vilket innebär att sjuksköterskor som uppfyllde

inklusionskriterierna tillfrågades om de kunde tänka sig delta i studien under den utsatta tidsperioden (Thompson, 2010).

Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara utbildade och arbeta som sjuksköterska på en medicinsk eller kirurgisk avdelning. Vidare att de skulle varit yrkesverksamma minst ett år.

Totalt tillfrågades nio sjuksköterskor att delta i studien. Två av de tillfrågande avböjde deltagande och en var tvungen att avbryta medverkan på grund av förhinder.

Totalt intervjuades sex sjuksköterskor. Fyra av dessa arbetar på kirurgavdelning och två på medicinavdelning. De har arbetat från ett år upp till 32 år som sjuksköterska (medelvärde=11 år). Två av informanterna i studien var män, fyra var kvinnor. Medelåldern på informanterna var 37 år (23 år- 63 år).

2.3 Datainsamlingsmetod

En kvalitativ studie med semistrukturerade individuella intervjuer användes.

Semistrukturerade intervjuer kännetecknas av att frågorna på förhand är formulerade, men att utrymme finns för att ställa följdfrågor utifrån intervjupersonens svar (Olsson & Sörensen, 2011). En intervjuguide bestående av nio öppna frågor och två slutna utformades och användes vid intervjuerna (se bilaga 1). Intervjuguiden utformades med frågor om hur sjuksköterskan resonerar kring begreppet patientvärdighet, och hur de arbetar för att bevara patientens värdighet under vårdtiden.

7 2.4 Tillvägagångssätt

Kontakt togs med sjuksköterskor på avdelningarna genom personligt uppsökande och informationsblad i personalrum. Initialt genomfördes en pilotintervju med en sjuksköterska som arbetar på en kirurgisk avdelning. Detta för att testa frågorna och upplägget, bedöma om något behövde korrigeras och för att kontrollera att den tekniska utrustningen fungerar

(Danielsson, 2012). Efter intervjun korrigerades intervjuguiden och två frågor togs bort, då de var snarlika andra frågor som redan ställts. Innehållet i pilotintervjun inkluderades inte i denna studies resultat. Intervjuerna hölls i bokade grupprum eller där deltagarna önskade att bli intervjuade, med krav på att platsen för intervjun skulle vara avskild och kunde

genomföras utan störningsmoment utifrån. Ljudupptagning skedde med mobiltelefon med ljudupptagningsfunktion i strävan att kunna transkribera samtalen på ett enkelt sätt. Längden på intervjuerna styrdes av intervjudeltagarna och tog ungefär 30 minuter. Intervjudeltagarna informerades muntligen om syftet med intervjun, konfidentialitet samt rätten att välja att avbryta deltagandet. Ljudupptagningen förstördes efter att analysdelen var genomförd.

2.5 Forskningsetiska överväganden

Det övergripande målet med forskning är att vinna ny kunskap och öka förståelsen kring företeelser och skeenden. Många gånger är människor involverade i denna process och med det kommer ett ansvar, från forskningens sida, att inte utsätta de inblandade individerna för skada eller obehag (Olsson & Sörensen, 2011). I skenet av detta har det under åren formats forskningsetiska riktlinjer och principer som bör finnas med i grunden för all forskning.

Vetenskapsrådet (2011) beskriver att god forskningssed bland annat innebär att forskaren skall vara ärlig med sin forskning, att medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för studierna, öppet redovisa metoder och resultat samt sträva efter att bedriva forskning utan att skada människor, djur eller miljö.

Grundläggande vedertagna etiska frågor som skall beaktas vid forskning rör frivillighet, integritet samt konfidentialitet. Inom dessa begrepp ryms att deltagare i forskning skall få begriplig och utförlig information om projektet, att de när som helst kan avsluta sin

medverkan utan att det orsakar dem några negativa följder samt att deras uppgifter behandlas med största möjliga konfidentialitet. Vidare skall de uppgifter som framkommer under forskningsprocessen endast användas för forskningsändamålet (Olsson & Sörensen, 2011).

8 Dessa ovan nämnda etiska riktlinjer eftersträvades att införlivas i denna studie dels genom ett aktivt reflekterande kring de centrala begreppen under forskningsprocessen och dels genom praktiska moment. De praktiska momenten omfattar information till deltagarna, tydlig information om projektet och dess genomförande samt en lyhördhet under intervjuprocessen.

Mot bakgrund av att studien syftar till att fånga sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar i en fråga som omfattar deras yrkesutövning, tog författarna hänsyn till att detta kan vara känsligt att prata om. Därför var det som intervjuare viktigt att vara uppmärksam för att kunna fånga upp sådana signaler.

2.6 Bearbetning och analys

Bearbetning av intervjumaterialet utfördes genom transkribering av inspelat material. Därefter analyserades det transkriberade materialet enligt manifest kvalitativ innehållsanalys utifrån Hällman Graneheim och Lundman (2012). Det transkriberade materialet lästes flertalet gånger för att få en övergripande blick över innehållet. Därefter valdes meningsenheter ut, vilka var stycken av text som innehöll uttalanden om patientvärdighet. Då det behövdes och var till hjälp kortades texten ned för att bli mer lätthanterlig, och blev till kondenserade

meningsenheter. Därefter sammanfattades dessa till koder, som beskrev innehållet på ett kärnfullt sätt. Detta sammanställdes i en tabell som sedan skrevs ut och klipptes isär, så varje meningsenhet med tillhörande kondenserad meningsenhet och kod blev lättöverskådliga på en papperslapp. Därefter sorterades dessa lappar utifrån innehåll, så de koder som

innehållsmässigt överensstämde med varandra hamnade i samma kolumn. När alla koder hade sorterats i olika kolumner framträdde underkategorier som beskrev sambandet dem emellan.

Av underkategorierna formades sedan sex stycken kategorier, vilka sågs som mer övergripande rubriker som sammanfattar innehållet. Ett exempel på analysförfarandet presenteras i tabell 1.

Tabell 1. Exempel på analysförfarandet Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Underkategori Kategori

Att bli behandlad på ett bra sätt

Rätt till att bli behandlad på ett bra sätt

Främjande av patientvärdighet

Sjuksköterskans tankar kring patientvärdighet

9

Hur vi pratar med patienten och vad vi säger

Hur ssk pratar med patienten

Bra bemötande vid intima situationer

Bra bemötande vi intima situationer Pratar man med en

patient och informerar på ett bra sätt blir patienten nöjdare

Information ger nöjdare patient

Att främja autonomi

Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara

patientvärdigheten

Krävs att vi är informativa att vi hela tiden pratar och berättar vad man själv ska göra

Patient delaktig i vad ssk gör

Totalt sammanställdes 133 meningsenheter av intervjumaterialet. Dessa resulterade i fem underkategorier, vilka sedan skapade två kategorier. Underkategorierna och kategorierna presenteras i tabell 2 och 3.

3. RESULTAT

Under intervjuerna framkom att värdighet är ett mångfacetterat begrepp som inrymmer faktorer som respekt för integritet, autonomi, delaktighet och ett gott bemötande. Att som patient få sin värdighet tillgodosedd i vården beskrevs vara stärkande och hälsofrämjande, och leder till att patienterna blir mer nöjda med sin vård. Det beskrevs även resultera i att anhöriga till patienten blir trygga i att sjukvården behandlar patienten väl.

Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån frågeställningarna och inleds med varsin tabell (tabell 2 och 3) som beskriver de underkategorier och kategorier som framkommit i

analysförfarandet. Kategorierna bildar rubriker med tillhörande innehåll under vardera frågeställning.

3.1 Sjuksköterskornas tankar kring patientvärdighet Tabell 2. Presentation av underkategorier och kategorier.

Underkategori Kategori

10

Främjande av patientvärdighet

Sjuksköterskornas tankar kring patientvärdighet Faktorer som hotar patientvärdigheten

3.1.1 Främjande av patientvärdighet

Ett gott bemötande lyftes fram som en viktig faktor för att främja patientens värdighet.

Respekt var ett nyckelord som framhölls i resonemang kring ett gott bemötande. Att

respektera individens viljor och önskemål och bemöta andra som man själv vill bli bemött, var väsentligt. Värdighet kopplades starkt samman med att bli sedd som individ, att få känna sig som en egen person och inte bara en patient.

Ja... men det handlar ju i grund och botten om ens person.. att man måste få... hmm...få känna att det faktiskt är jag, det är min kropp, det är mitt liv, och att man måste få känna det genom hela

vårdprocessen och vårdkedjan. (Intervjuperson 2)

Att patienten är delaktig i vården var en annan nyckelfaktor som beskrevs främja patientens värdighet. Information framhölls vara väsentlig för att öka patientens delaktighet. Detta gäller dels själva vårdvistelsen, att få ta del av hur behandlingen fortlöper, vad som sagts på ronden och hur planeringen ser ut ocn dels att få information om vad som händer i den aktuella situationen, att vid hjälp med personlig hygien få veta vad vårdpersonalen tänker göra innan det genomförs. Det handlar även om att få klart för sig vad man som patient förväntas göra.

Detta främjar att patienten blir mer delaktig och inte bara blir behandlad, utan blir en del av behandlingen och en del av vårdkedjan. Sjuksköterskan beskrevs ha ett ansvar att förmedla god information och främja delaktigheten, samtidigt som det finns omständigheter som försvårar detta. Tidsbrist beskrevs genomgående av intervjupersonerna som en faktor som minskar deras möjlighet att göra patienten delaktig.

Det kan ju också vara patienter som är helt medvetna och.. men också vägrar nån typ av vård. Och det har man ju rätt till... alltså patienten har ju rätt att bestämma själv men... då hänger det ju på att man måste vara bättre på att informera.. För det är ju inte lätt för en patient att ta ett adekvat beslut om man inte kan nånting om vård och inte vet hur det funkar.. då måste man ju också då samtidigt vara bra på att förklara för dem. Och där... ibland kanske man känner att man inte har den tiden och då kan det gå lite fort..

(Intervjuperson 1)

11 Att utgå från varje individs behov av information lyftes även fram. Vissa patienter har ett stort behov av omfattande information om hur deras vård och behandling förlöper och vad som kommer hända, medan andra föredrar att inte få så mycket information. Att kunna läsa av, och anpassa sig efter individen, var också en nyckelfaktor för att informationsutbytet skulle bli lyckat.

Det har varit situationer när jag kommit och och känt att det där blev inte helt bra. Och det kan bero på tidspress, eller så kan det ha berott på att man bedömt fel. Man kanske tänkt att man haft patienten på ett visst plan, som det inte alls blivit. Kanske språkmässigt, kan ha varit att man missförstått varandra. Informationen blev bristande. Det är lätt hänt om de är inställda på en sak och jag är inställd på en annan, så pratar man om varandra. (Intervjuperson 3)

Yttre faktorer som uppgavs kunna främja värdighet hos patienter var ökad bemanning eller minskad patientbörda på vårdavdelningarna för att öka kvaliteten på den vård som ges,

bedsiderapportering för att kunna främja delaktighet hos patienterna och fler enkelsalar för att förhindra kränkning av integriteten hos patienterna.

3.1.2 Faktorer som hotar patientvärdigheten

Vissa patientgrupper beskrevs vara mer utsatta än andra. Personer med demens och förvirring lyftes fram av samtliga intervjupersoner som extra utsatta, då de inte har samma

kommunikationsförmåga som andra patienter. Även personer med begränsad förmåga att förstå svenska språket framhölls som en sådan grupp. Att inte kunna prata för sig och göra sig förstådd leder till en inskränkning i möjligheten att förmedla sina behov, få tillgång till

information och att kunna ta beslut om sitt eget liv. Även äldre lyftes av den anledningen upp som extra utsatta.

För det är en svår situation... när man inte kan kommunicera. Där kan vi inte ta reda på vad patienten vill oftast.. och umm.. då faller det ju på en gång... med informationen.. och liksom.. värdigheten med den. (Intervjuperson 2)

Det framhölls att patienter med demens även i högre grad riskerade att bli utsatta för kränkning, då risken finns att vårdpersonalen i mindre utsträckning ser dem som individer, och mer som patienter. Då är det lättare att glömma bort att eftersträva integritet vid

12 omvårdnad, och inte prata över huvudet på dem. De är heller inte delaktiga i ronden i samma utsträckning, då läkarna inte talar till, utan om, patienten.

Vidare beskrevs just ronden vara en situation då patienten riskerar att kränkas på grund av otillräcklig delaktighet. Ronderna går ofta för fort, och hänsyn tas inte till att patienten många gånger har frågor som kan ta lite tid att formulera. Istället lämnas patienten med obesvarade funderingar, där sjuksköterskan upplever att patienten inte blivit delaktig.

Och så kommer doktorn och sköterskan på ronden. Doktorn kanske inte ens presenterar sig... han kanske bara säger att ja, du får åka hem imorgon. Och så ligger man som patient där och blir nervös när doktorn kommer, och glömmer bort alla frågor man hade. Och så vet man i alla fall inte så mycket mer när ronden är över. (Intervjuperson 2)

Integritet lyftes av intervjupersonerna fram som en stor central faktor för att patientens värdighet ska tillgodoses. Patientens kroppsliga sfär är särskilt utsatt, då många är i behov av hjälp med personlig hygien. Att få sin kropp blottad och exponerad av andra människor, i situationer som i vanliga fall är förknippade med intimitet, ställer krav på sjuksköterskornas agerande i dessa situationer. Patienter som inte klarar av att ta hand om sin personliga hygien och behöver få hjälp med att gå på toaletten, klä på sig och tvätta sig, lyftes i intervjuerna fram som extra utsatta för integritetskränkning. Även andra specifika omvårdnadshandlingar som katetersättning, sondsättning och byte av stomier innebär ett inkräktande på områden som annars föredras att hållas privat, och kräver ett professionellt agerande av vårdpersonalen.

Patienters behov av integritet beskrevs variera, där vissa har stort behov av en egen personlig sfär, medan andra har lättare att acceptera en utlämnande miljö. Detsamma gäller hur mycket patienter är villiga att lämna ut av sig själva i vårdsituationen. Detta kan påverka hur mycket information sjuksköterskan erhåller om patienten.

Integritet kan ju vara när man ska skriva in en patient så vill han inte tala om allting så att ehh ja han tycker inte att vi har med det att göra vissa saker men det kan vara väldigt viktiga saker som vissa undanhåller just pga av att de har en stark integritet. Släpper inte in på nått och då kan man ju missa viktig information. (Intervjuperson 6)

13 Vidare beskrevs vårdavdelningarnas utformning med fyrsalar försvåra ett integritetsstärkande förhållningssätt. Det ökar risken för insyn vid omvårdnadsarbete, både av andra patienter och anhöriga, men även personal som inte deltar i omvårdnadsarbetet. En intervjuperson lyfte fram att det inte bara är patienten som blir omhändertagen som är utsatt, även de andra patienterna på salen blir ofrivilligt påverkade genom lukter, ljud och överhörande av samtal vilket leder till risk för kränkning hos flera parter. En fyrsal innebär även att information som borde kommuniceras privat, som vid rondsituationer, står öppet för resten av personerna på fyrsalen att ta del av. Detta beskrivs som en brist i sekretessen.

Jag tänker på speciellt på sös, där har man ronder i en fyrsal och så då pratas det ju högt och lågt och då hör ju grannen som ligger tvärs emot. Eller inte bara grannen det kan ju vara anhöriga till den andra patienten, då har man inga hemligheter. Då hör ju alla andra... då är inget som är sekretess, den försvinner. De anhöriga motas inte ut? Nja det är väl tanken men nej det kan jag väl inte påstå att det går till så. Det görs ingen större ansträngning att få ut obehöriga ur rummet när ronden ska gås. (Intervjuperson 6)

Tidspress beskrevs genomgående av alla intervjupersoner som den faktor som ökar

benägenheten att patienten utsätts för ett försämrat bemötande och agerande och därigenom en ökad risk för kränkning av värdigheten. Stress och tidsbrist beskrevs leda till slarv, ett mer rutinbundet agerande, försämrat bemötande och minskat fokus på patientens integritet och delaktighet.

3.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten

Tabell 3. Presentation av underkategorier och kategorier

Underkategori Kategori

Att utgå från individen

Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten

Att skydda kroppen Att främja autonomi

3.2.1 Att utgå från individen

Samtliga intervjupersoner beskrev hur ett gott bemötande och respekt för individen är en grundpelare i omvårdnadsarbetet. Flera av intervjupersonerna lyfter vikten av att skapa en genuin kontakt med patienten, genom att ta sig tid till att lyssna ordentligt och skapa en

14 allians. I intervjuerna återkommer de även flertalet gånger till vikten av att anpassa sitt

bemötande efter individen och se till det unika och egna hos den patient de har framför sig, för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad. Att använda rätt tonfall, språkbruk och möta personen på en nivå så att denne förstår, lyftes som konkreta exempel. Vidare beskrevs vikten av att se till vem människan är, och inte bara till diagnosen. Detta görs genom att tilltala patienten med namn, och inte tala om personen utifrån den sal den ligger på.

Man märker att patienterna blir glada när man kommer in och säger ”hej Maja” till exempel. Tar i hand.. och så... Ja, man försöker se till individen. (Intervjuperson 3)

Att se patienterna innebär även att utforska och bemöta deras eventuella oro. Att ta sig tid att prata och fråga hur de känner inför sin situation för att utifrån det kunna avgöra om patienten behöver mer stöd. Många gånger handlar det om patienter med svåra sjukdomar, operationer och vård som väcker mycket tankar. Intervjupersonerna lyfte fram inskrivningssamtalen som ett forum där denna typ av samtal kan äga rum. Där gäller det att våga värna om personens själsliga mående, och inte bara bemöta frågor om praktikaliteter. Denna typ av situation kräver en fingertoppskänsla hos sjuksköterskan, för att kunna läsa av vad patienten man har framför sig är för typ av person, och kunna bemöta dennes behov på ett individanpassat sätt.

3.2.2 Att skydda kroppen

Samtliga intervjupersoner lyfte fram vikten av ett integritetstänk vid omvårdnadshandlingar som innebär blottning av kroppen, som vid tvätt, katetersättningar, påklädning och

toalettbesök. Situationer där patienten blir extra utsatt, som vid hjälp med intimhygien, kan göras mindre jobbiga om sjuksköterskan har ett gott bemötande. Det ökar tryggheten hos patienten, vilket i sin tur främjar värdigheten.

Att skydda patienten från andra patienters insyn beskrevs göras genom att dra för draperier och stänga dörrar före avklädning och tvätt. Även minska individens känsla av utsatthet genom att inte låta patienten ligga med bart underliv i onödan, utan täcka över kroppsdelar som inte behöver vara blottade med filtar. En grund i detta är också att göra patienten delaktig och få information om vad sköterskan ämnar göra genom att beskriva varje steg innan

sköterskan utför det, för att patienten ska vara förberedd och kunna hjälpa till.

15 Trots en medvetenhet kring patientens utsatthet i dessa situationer är det inte alltid

sköterskorna lyckas med att arbeta på ett integritetsfrämjande sätt. Stress, tidspress och att hela tiden ligga en tanke framåt i tiden gör att arbetet blir slarvigare, draperier glöms dras för och patienten blir inte informerad om vad som ska ske i omvårdnadsarbetet. En annan orsak till att patienten riskerar att kränkas i det intima omvårdnadsarbetet är att sköterskorna normaliserar handlingarna. Sköterskorna utför arbetsuppgifterna dagligen, och för dem förlorar situationen sin laddning. Att duscha en patient blir en uppgift i mängden, och det är lätt att glömma att det är en ny och obekväm situation för patienten. Sköterskan glömmer bort att se individen, och ser bara diagnosen. Även här beskrevs tiden vara en nyckelfaktor. Om tid finns, går det att vara lugnare och mer eftertänksam i sitt agerande, vilket ger ett bättre

bemötande och en bättre grund för värdefrämjande arbete.

3.2.3 Att främja autonomi

Många gånger måste patienter på avdelningar möta det faktum att deras självständighet minskat. De befinner sig i en situation där de är beroende av andra i omgivningen för att klara sina dagliga göromål som intimhygien och mobilisering, vilket leder till utsatthet hos

patienten. Sjuksköterskan har en möjlighet att få patienten att känna sig trygg i den utsattheten. Ett sätt att öka den tryggheten, och främja autonomin, beskrevs av

intervjupersonerna att vara att utforska vad patienten själv kan göra och därefter främja självständigheten i så stor utsträckning som möjligt i omvårdnadshandlingarna.

Att man redan vi inskrivningen frågar om hur mycket de kan och klarar av själv så kan de stå i journalen vad patienten klarar och även vad patienten behöver hjälp med. Man frågar om det är något speciellt och då behöver man inte trampa på någons tår utan alla vet det innan de går in till patienten första gången. (Intervjuperson 4)

Patientens självbestämmande och en respekt för vad patienten klarar av att utföra själv i det dagliga livet beskrevs av intervjupersonerna som värdighetsbevarande åtgärder. Att låta patienten göra så mycket som möjligt själv ökar välbefinnandet och hjälper patienten att läka, och samtliga sjuksköterskor strävade efter att främja patientens självständighet. Detta genom att utgå från patientens funktionsnivå och låta denne utföra påklädning, tandborstning och toalettbesök på egen hand i så stor utsträckning som möjligt, och sända ut signaler till patienten att den får göra det i sin takt.

16 Samtidigt beskrev sjuksköterskorna att de många gånger gör för mycket och inkränktar på de områden som patienten faktiskt klarar på egen hand. Tidspress lyftes i intervjuerna fram som en negativ faktor, där stress och upplevelsen av att inte ha tillräckligt med tid leder till att patienten inte tillåts vara självständig i den utsträckning som denne har kapacitet till.

Jag tror man kan vara väldigt snabb med att klä på en patient, vända en patient, fastän det är en patient som faktiskt klarar det helt och hållet själv. Och det tror jag bottnar i... allt från tidspress och stress. Att man gör för mycket. Det går snabbare och man kanske har lite bråttom, som man ofta har när man jobbar. Man har liksom... man ligger alltid en tanke framåt, vad man ska göra sen.

(Intervjuperson 1)

Rätten till självbestämmande beskrevs även utifrån aspekten att få ta egna beslut. Att få hålla på det som är viktigt för den enskilda individen vad gäller dagliga rutiner, religion och värderingar och få detta respekterat av vårdpersonalen, i den utsträckning det går. Att vården inte blir generaliserad, utan anpassad efter individen. Vissa patienter beskrevs ha stort behov av självbestämmande, medan andra är öppna för att personalen har mer inflytande. Det

väsentliga är att patienten får alla möjligheter den behöver för att kunna avgöra, och förmedla, hur den vill ha det.

Alla vill ju ha saker på sitt eget sätt, hur man har rutiner hemma och så. Alla vill göra på sitt sätt.

Kanske hur man är van att stiga ur sängen, på vilken sida... och då kan man försöka hålla på det som personal. Och om de vill ha mjölk i kaffet, eller att man får välja lite själv. Att man inte säger att ”här går man upp på vänster sida, här har vi mjölk i kaffet”. (Intervjuperson 3)

4. DISKUSSION

Bemötande beskrevs som en grundpelare för att främja värdigheten hos patienterna. Ett gott bemötande , att anpassa bemötandet efter individen och att möta personen på den nivå denne befinner sig på, anses främjande för patientvärdigheten, både enligt denna studie och annan tidigare forskning. Bemötandet var ett centralt tema och kan på ett sätt gå som en röd tråd genom samtliga presenterade områden. Ett gott bemötande under omvårdnadssituationer beskrevs av intervjupersonerna kunna minska utsattheten, öka patientens känsla av att bli sedd som individ, öka trygghet och en känsla av allians med personalen, göra att patienten känner sig värdesatt och öka patientens benägenhet att uttrycka sina behov. Intervjupersonerna i denna studie lade stor vikt vid bemötandets inverkan på patienten, vilket skiljer sig något från

17 resultaten av annan forskning. Generellt sett beskrivs sjuksköterskor i andra studier värdera vikten av avskildhet som viktigast för att bevara patientens värdighet, medan patienter är mer benägna att lyfta betydelsen av interaktionen mellan sköterskan och patienten. (Baillie, 2008).

Samtidigt som det tydligt står klart att ett gott bemötande främjar värdigheten, är det värt att notera att motsatsen inte diskuteras i alls samma utsträckning. I denna studie, liksom tidigare forskning (Walsh & Kowanko, 2002; Baillie, 2008), lyfter inte sjuksköterskorna att ett dåligt bemötande är en riskfaktor för kränkning av värdigheten, utan de framhöll mer konkreta faktorer som brist på kommunikation, delaktighet och integritet. Däremot lyfter patienterna fram dåligt bemötande som en faktor som leder till kränkning av deras värdighet (Pyng Lin, Fang Tsai & Fang Chen, 2011).

4.1 Resultatdiskussion

4.1.1 Sjuksköterskans tankar kring patientvärdighet

Intervjupersonerna i denna studie hade i stor utsträckning samma uppfattning kring vad värdighet innebär och vilka begrepp värdighet inrymmer. I likhet med Nordenfeldt (2010) beskriver intervjupersonerna i denna studie att värdighet är ett begrepp som inrymmer faktorer som respekt för integritet och autonomi. Nordenfeldt går vidare och beskriver att detta faller in under kategorin identitetsvärdighet, vilket är den värdighet människan förknippar med sig själv och som kan påverkas av andra individers agerande. Sjukdom, funktionshinder och ålder är andra faktorer som påverkar identitetsvärdigheten, och hur mycket autonomi och integritet som behövs för att identitetsvärdigheten ska bevaras är individuellt, vilket stämmer överens med det intervjupersonerna lyft.

Samtidigt som intervjupersonerna i denna studie hade en överensstämmande bild av vad värdighet innebär, beskriver forskare (Nyholm & Koskinen, 2015; Baillie, 2008; Edlund, 2002) att värdighet ofta förekommer som begrepp, men sällan definieras. Vagheten i

begreppet beskrivs leda till en undervärdering av innebörden, och en risk att det blir utvattnat och på gränsen till en klyscha. Att denna studie hade en så samstämmig uppfattning kring vad värdighet är, kan bero på att sjuksköterskeutbildningen i Sverige lägger stor vikt vid de

grundläggande etiska principerna som slås fast i både internationella och nationella

styrdokument. Sjuksköterskor får av den anledningen tidigt under utbildningen en förankring i etiska principer som respekt för värdighet, mänskliga rättigheter och bemötande.

18 Individers tolkning av värdighet lyfts även i forskning (Manookian, Cheraghi & Nasrabadi, 2013; Pyng Lin & Fang Tsai, 2011) fram som påverkad av sociala och kulturella värderingar.

Detta går att se i tidigare forskning, där studier som genomförts i Iran (Manookian, Cheraghi

& Nasrabadi, 2013; Bagheri, Yagmaei, Ashktorab & Zayeri, 2012) innehåller element som inte kommit fram i denna intervjustudie. I den forskningen, där patienter intervjuades kring deras uppfattning om värdighet, ansåg patienterna att sjuksköterskornas tro och religiösa värderingar hade stor inverkan på upplevelsen av värdighet. Den aspekten lyftes inte fram av sjuksköterskorna i denna studie. Det kan förklaras med att Sverige är ett sekulariserat land, där religion och sjuksköterskans värderingar och tro inte har en central roll i yrkesutövningen.

Samtidigt har Sverige en heterogen befolkning, där många härstammar från andra kulturer, och detta återspeglar sig i patientklientelet. Det är inte sannolikt, eller önskvärt, att

sjuksköterskor kommer ändra sin trosuppfattning för att främja patienters värdighet. Men då det står klart i forskning (Cheraghi, Manookian & Nasrabadi, 2014; Bagheri, Yaghmaei, Ashktorab & Zayeri, 2012) att religion och tro är en viktig del för många patienter är det värdefullt för sjuksköterskor att resonera kring detta, för att kunna tillgodose deras behov.

Begränsad möjlighet till kommunikation beskrevs av intervjupersonerna resultera i en ökad utsatthet. Dels genom att inte kunna beskriva sina behov och önskemål, men även då vårdpersonal har en tendens att bli mindre kommunikativa med dem i bland annat omvårdnadshandlingar och under ronder. Dementa personer och personer med utländsk härkomst beskrevs som två sådana grupper. Detta går att se i ljuset av Travelbees teori, där Travelbee beskriver vikten av att förstå hur interaktionen och relationen mellan sköterskan och patienten påverkar patientens tillstånd. Kommunikation beskrivs ha en avgörande roll i omvårdnadsarbetet för att främja patientens hälsa, och den beskrivs vara en ständigt

närvarande process som är både uttalad och outtalad, vilket alltså omfattar både verbal och icke-verbal kommunikation. Intervjupersonerna i denna studie har lagt tyngdpunkten på den verbala kommunikationen och dess betydelse för att få patienten att känna sig

respekterad, sedd och delaktig, och anser att kommunikation är grundläggande för att kunna främja patientens värdighet. De resonerar inte kring den icke-verbala kommunikationen, som beskrivs ha lika stor del i kommunikationsprocessen. Tidigare forskning lyfter fram

kroppsspråk som en faktor som påverkar patientens värdighet (Manookian, Cheraghi &

Nasrabadi, 2013). Patienter på sjukhus befinner sig i en utsatt situation och är på grund av sin beroendeställning uppmärksamma på subtila signaler som sänds ut, därför är det viktigt att vara medveten om den icke-kommunikativa processen som ständigt är pågående. Av den

19 anledningen hade det varit intressant att ta del av intervjupersonernas resonemang kring det.

Däremot resonerar vissa intervjupersoner kring den fingertoppskänsla som behövs för att kunna läsa av patienter och kunna anpassa bemötandet utifrån individen. Detta identifierar Travelbee som en viktig del i sjuksköterskans kommunikationsförmåga, som leder till färdigheten att kunna justera omvårdnadsåtgärderna utifrån samspelet med patienten.

De negativa konsekvenserna av tidsbrist och stress lyftes av samtliga intervjupersoner i denna studie och beskrevs orsaka bristande omvårdnad och därmed ökad risk för kränkning. Att känna sig stressad ökade benägenheten att vara otydlig i sin kommunikation och minska eftertänksamhet och reflektion kring sitt agerande. Det ledde även till att patienterna inte fick samma möjlighet att få alla sina behov tillgodosedda, då tidsbristen gjorde att fokus fick läggas på det mest väsentliga. I tidigare forskning beskriver studier (Henderson, Van Eps, Pearson, James & Henderson, 2009; Walsh & Kowanko, 2002) hur patienter anser att brist på personal är en bidragande faktor till nedsatt värdighet.

4.1.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten

I enighet med tidigare studier (Bredenhof-Heijkenskjöld, Ekstedt & Lindwall, 2010; Walsh &

Kowanko, 2002; Pyng Lin, Fang Tsai & Fang Chen, 2011) lyfte intervjupersonerna fram att intima omvårdnadssituationer, som kännetecknas av att kroppen exponeras eller patienten behöver hjälp med sådant som annars upplevs som privat, ökar risken för att värdigheten kränks. Tidigare forskning beskriver vikten av att ha ett professionellt bemötande vid denna typ av omvårdnadshandlingar, då detta minskar risken för utsatthet och därigenom risk för kränkning. Att dra för draperier, inte blotta kroppsdelar i onödan och vara noga med att berätta vad man tänker göra framhölls av intervjupersonerna i denna studie som ett sätt att skydda patientens värdighet. Detta försvåras av vårdavdelningarnas utformning med flersalar, då risken för insyn och överhörande ökar. Detta framkom även i studien av Baillie (2008).

Här framkom även motsatsen, att flersalar även sågs som en värdighetsfrämjande faktor, där patienternas upplevelse av gemenskap och att inte behöva vara ensam sågs som stärkande av vissa patienter. Detta lyftes inte av intervjupersonerna i denna studie.

20 4. 2 Metoddiskussion

Trovärdighet inom kvalitativ forskning bör säkerställas genom resonemang kring forskarens förförståelse och studiens giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

4.2.1 Giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet

Begreppet giltighet handlar om hur sanna en studies resultat är. Studien ska lyfta fram det som är representativt för det som var avsett att beskrivas, ha ett varierat urval och redovisa urval och analysarbete (Lundman & Hällman Graneheim, 2012). Denna studie eftersträvade att ha en blandning av kvinnor och män, med olika bakgrund, som intervjupersoner för att kunna få fram ett resultat som belyser området utifrån olika erfarenheter. Två av sex intervjupersoner var män, vilket inte är en jämn fördelning. Däremot är det jämförbart med hur fördelningen mellan män och kvinnor inom sjuksköterskeyrket ser ut. Intervjupersonernas

arbetslivserfarenhet varierade mellan ett och 32 år, vilket stärker giltigheten. En utförlig beskrivning av urval och analysarbete, med en inledande tabell som redovisar kodningen av intervjumaterialet, samt många citat från intervjuerna har också gjorts med avsikt att stärka giltigheten (Lundman & Hällman Graneheim, 2012).

En nackdel är det låga deltagarantalet, som kan resultera i ett för snävt resultat och kan äventyra giltigheten. Det går att diskutera om ett större antal informanter hade kunnat

frambringa större nyanser, men trots ett lågt deltagarantal resulterade intervjuerna i ett relativt omfattande material.

Tillförlitlighet innebär att forskaren verifierar och reflekterar över sina ställningstagande noggrant under forskningsprocessen (Lundman & Hällman Graneheim, 2012). I denna studie har stor vikt lagts vid innehållsanalysen och analysprocessen, för att resonera kring de nyanser som framkommer i materialet. Tanken var från början att intervjuerna skulle genomföras med bägge författarna, men på grund av sjukdom var detta inte genomförbart. För att ha ett

konsekvent intervjuförfarande delades därför intervjuerna upp och utfördes enskilt, med tre intervjuer var. Att vara två vid intervjutillfällena hade ökat möjligheten att fånga upp variationer i intervjupersonernas upplevelser och gett en högre tillförlitlighet till studien.

En svaghet som kan påverka denna studies tillförlitlighet är att frågan vad integritet är ställdes

21 som en intervjufråga. Detta kan ha lett till att intervjupersonerna påverkades att innefatta integritet i vad patientvärdighet innebär för dem, och således ha resulterat i ett vinklat resultat.

I efterhand står det klart att denna fråga borde presenterats som följdfråga, om intervjupersonerna själva lyft begreppet integritet under intervjutillfället.

Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultatet går att överföra till andra situationer (Lundman & Hällman Graneheim, 2012). För att underlätta överförbarheten har urval,

deltagare, datainsamling och analys noggrant beskrivits. En överskådlig presentation av intervjudeltagarna har gjorts för att underlätta för läsaren att följa med i resultatdelens citat.

4.2.2 Författarnas förförståelse

Förförståelse beskrivs som den bild som forskaren har av det studerade fenomenet, och inbegriper både kunskap och förutfattade meningar (Lundman & Hällman Graneheim, 2012).

Då bägge författare har erfarenhet av att arbeta inom vården föreligger oundvikligen en förförståelse inom området. Tidigare upplevelser av patienters utsatthet är det som väckt intresset till en fördjupning inom området, som resulterat i denna studie.

Det går att resonera kring huruvida den existerande förförståelsen omedvetet har påverkat informationsinhämtningen eller färgat resultatet av studien. Hällman Graneheim och Lundman (2012) beskriver att åsikter går isär gällande hur förförståelse skall hanteras, men lyfter fram att risken att färga resultatet omedvetet blir mindre om man tar hänsyn till, och är medveten om, den förförståelse som föreligger. Det kan finnas en vinst i att utnyttja

förförståelsen under forskningsprocessen, då det leder till en öppenhet att få djupare förståelse.

4.3 Slutsats

De centrala värdena som lyfts av intervjupersonerna är integritet, delaktighet, och att bli respektfullt bemött. Patienter och vårdpersonal tycks ha en relativt överensstämmande bild av vad patientvärdighet är och hur värdighet kan främjas, med vissa nyansskillnader.

Sjuksköterskans bemötande lyfts fram som en nyckelfaktor i att bevara patientens värdighet.

Detta innebär att se individen som en person, utgå från dennes behov och önskemål och vara professionell för att minska utsattheten vid intima omvårdnadshandlingar. Samtliga

intervjupersoner framhöll vikten av att främja patientens värdighet, men lyfte det

22 problematiska med tidspress och stress som en bidragande orsak som försvårade detta. Större personaltäthet lyftes som en faktor som kunde resultera i att sjuksköterskan kunde behålla fokus och ge omvårdnad med mer kvalitet.

23

5. REFERENSLISTA

Arman, M. (2015). Etik och värden. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekeberg (Red), Teoretiska grunder för vårdande (s. 94). Stockholm: Liber AB.

Bagheeri, H., Yaghmaei., F, Ashktorab, T. & Zayeri, F. (2012). Patient dignity and its related factors in heart failure patients. Nursing Ethics, 19(3), 316-327. doi:

10.1177/0969733011425970

Baillie, L. (2008). Patient dignity in an acute hospital setting: a case study. International Study of Nursing Studies, 46(1), 23-37. doi:10.1016/j.ijnurstu.2008.08.003.

Cheraghi, M., Manookian, A. & Nasrabadi, A. (2014). Human dignity in religion-embedded cross-cultural nursing. Nursing Ethics, 21(8), 916-928. doi:10.1177/0969733014521095

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 163-173). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, M. (2002). Människans värdighet: ett grundbegrepp inom vårdvetenskapen.

Doktorsavhandling. Åbo Akademi, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap.

Hellström, I. (2010). Värdighet och äldre makar med demens. I L. Nordenfeldt (Red.), Värdighet i vården av äldre personer (s. 169-193). Lund: Studentlitteratur.

Henderson, A., Van Eps, M., Pearson, K., James, C. & Henderson, P. (2009). Maintainance of patient’s dignity during hospitalization: comparison of staff-patient observations and patient feedback through interviews. International Journal of Nursing practice, 15(4), 227-230. doi:

10.1111/j.1440-172X.2009.01764.x

Hällman Graneheim, U. & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &

B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187- 196). Lund: Studentlitteratur.

24 International Council for Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 17 oktober, 2016, från Swenurse, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Matiti, R.M. & Trorey, G.M. (2008). Patients’ expectations of the maintenance of their dignity. Journal of Clinical Nursing, 17(20), 2709-2717. doi: 10.1111/j.1365-

2702.2008.02365.x.

Manookian, A., Cheraghi, M. & Nasrabadi, A. (2014). Factors influencing patients’ dignity: a qualitative study. Nursing Ethics, 21(3), 323-334. doi: 10.1177/0969733013498526

Nordenfeldt, L. (2010). Värdighet i vården av äldre personer. I L. Nordenfeldt (Red.), Boken i sammandrag (s. 13-21). Lund: Studentlitteratur.

Nyholm, L. & Koskinen, C. A-L. (2015). Understanding and safeguarding patient dignity in intensive care. Nursing Ethics, 09(15), doi: 10.1177/0969733015605669

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB

Pyng Lin, Y. & Fang Tsai, Y. (2011) Maintaining patients’ dignity during clinical care: a qualitative interview study. Journal of Advanced Nursing, 67(2), 340–348. doi:

10.1111/j.1365-2648.2010.05498.x

Pyng Lin, Y., Fang Tsai, Y. & Fang Chen, H. (2011). Dignity in care in the hospital setting from patients’ perspectives in Taiwan: a descriptive qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 20(5), 794–801. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03499.x

25 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 18 feb, 2016, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

Snellman, I. (2009). Vårdrelationer- en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén & A.

Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 439-462). (1.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Thomsson, H. (2010) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Walsh, K. & Kowanko, I. (2002). Nurses’ and patients’ perceptions of dignity. International Journal of Nursing Practice, 8(3), 143-151. doi:10.1046/j.1440-172X.2002.00355.x

Öresland, F. & Lützen, K. (2009). Etiska stigar och moraliska vandringar. I F. Friberg, J.

Öhlén & A. Edberg (red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 419- 434). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

26

BILAGA 1

Intervjuguide

1. Vad innebär begreppet värdighet för dig?

2. Vad innebär integritet?

3. I vilka situationer riskerar patientens värdighet att bli kränkt?

4. Hur gör du för att bevara patientens värdighet i omvårdnadsarbetet?

5. Är vissa patienter mer utsatta än andra?

6. Kan du beskriva en situation du varit med om då du upplevde att patientens värdighet kränktes?

7. Vad tror du det innebär för patienten att få värdigheten tillgodosedd?

8. Hur kan man inom vården förbättras för att bevaka patientens värdighet?

9. Pratar man om den här typen av frågor på din arbetsplats?

Exempel på följdfrågor: Kan du berätta mer om..? Kan du utveckla...?

27

BILAGA 2

Deltagande i intervjustudie

Hej.

Vi är två sjuksköterskestudenter i termin 6 på Uppsala Universitets sjuksköterskeprogram som ska skriva C-uppsats om sjuksköterskors upplevelse av begreppet patientvärdighet, samt hur sjuksköterskor arbetar för att bevara patientens värdighet i omvårdnadssituationer.

Därför är vi intresserade av att komma i kontakt med dig/er som arbetar som sjuksköterska på avdelning XX, och som vill vara med och delge oss erfarenheter och upplevelser inom ämnet genom att delta i en enskild intervju.

Informationsinsamlingen kommer ske utanför arbetstid, och lokal kommer tillhandahållas av oss. Längden på intervjun beräknar vi vara ca 45 minuter till 1 timme. Vid intervjun kommer ljudupptagning ske med bandspelare eller annat instrument.

Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor i allmänhet reflekterar kring värdighetsbegreppet, och kommer inte ha fokus på någon speciell vårdavdelning. Under studiens gång kommer er konfidentialitet beaktas i så stor utsträckning som möjligt. Det innebär att era uppgifter är skyddade utan att någon obehörig har tillgång till dem. Vid bearbetning av intervjumaterialet kommer identitetsuppgifter ersättas med en kod så att enskild individ inte kan urskiljas. Transkriberat material kommer förstöras efter analys. Ni kan när som helst välja att avbryta ert deltagande i studien, utan att någon anledning ges.

Projektet kommer genomföras under hösten 2016.

Kontakta oss gärna om ni har några frågor.

Mvh Mia Dimberg och Hanna Gillvander Kontaktuppgifter

Mia Dimberg:

Telnr: 0703793105

Mail: mia.dimberg@gmail.com Hanna Gillvander

Telnr: 0704062580

Mail: hanna_gillvander@hotmail.com