Stockholms läns landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning UTDRAG FRÅN
MÖTESANT CSG 2013-05-15 LS 1301-0040
Utdrag från mötesanteckningar förda vid möte med centrala samverkansgruppen den 15 maj 2013
Ankom
Stockholms läns landsting
[ 2013 -05- 1 6
Punkt 2
Ankom
Stockholms läns landsting
[ 2013 -05- 1 6
Slutbehandling av Mål och budget för år 2014 och plan f ö r åren 2015-2016 samt investeringsbudget för år 2014 och
inriktningsnivåer för planåren 2015-2018 (LS 1301-0040 m.fl.)
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande och tillhörande bilagor var tidigare utsänt och muntlig information i ärendet hade lämnats vid möte i centrala samverkansgruppen den 2 maj 2013. Alliansens budgetförslag var utsänt med kallelsen.
Vid dagens möte informerade finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) om Alliansens budgetförslag. Presentationsmaterial bifogas mötes-
anteckningarna.
Arbetsgivaren konstaterade att ärendet härmed är slutbehandlat.
Protokollsanteckningar från Kommunal, SACO-rådet, Vision och Vårdförbundet bifogas.
För anteckningarna Jennie Eskilsson
Rätt utdraget intygas:
c r / ^ - ^ > ^ ! ^ i ^ ^
Hanna Fellenius
Delges:
Akten
Landstingsstyrelsen
Ankom
Stockholms läns landsting
2013 -05- 1 6
Kommunal
Stockholms län RM
Landstingsgruppen
Kommunal lämnar följande synpunkter över "En budget för framtidens Stockholms län"
Alliansens mål och budget 2014.
Med intresse har vi tagit del av underlaget. Volymen är omfattande och emellanåt svår hanterlig. Vi vill föra fram följande delar som vi saknar;
Personalen i en kunskapstät organisation är viktig. V i saknar resurser till att förbättra den arbetsmiljö och de arbetsförhållanden som Kommunals medlemmar har idag. I den mycket slimmade organisationen som är inom alla verksamheter går det inte att springa snabbare eller ens tänka på att utveckla smartare metoder för ett annat arbetsätt. Kommunals medlemmars yrkeskompetens tillvara tas inte i hela verksamheten. När det råder personalbrist eller under sommarperioder är det återkommande att undersköterskors och skötares hela yrkeskunnande och kompetens tillvara tas. I en organisation som styrs med pengar är detta inte god ekonomi anser Kommunal. Vår fråga blir, varför går det då och inte annars?
Att ha arbetsförhållande som är oacceptabla rimmar dåligt med målen och dess paradord:
attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare.
Kommunals medlemmar har en pensionsålder på genomsnitt 62 år och många förvärvar sig olika förslitningsskador av tungt vårdarbete. Det vi nu märker som fackligorganisation är att stress symtom för allt yngre ökar och en maktlöshet över sin arbetssituation. Att inte kunna påverka arbetstider, arbetsinnehåll är den största källan till ohälsa. Förslag till en bättre personalpolitik i dessa frågor har vi inte hittat i underlaget.
Kollektivtrafiken, vi kan med viss glädje konstatera att det satsas en del pengar på resandet men att det inte finns ordentliga förutsättningar i de avtal som är tecknade med de leverantörer som ska utföra trafiken. Detta medför en stressad arbetsmiljö för Kommunals medlemmar inom bussbranschen. Vilket vi också alla fått uppleva vid det senaste leverantörsbytet i norra Stockholm nu senast. Stort missnöje bland passagerare och inte minst en omöjlig situation för busschaufförerna.
Ur miljösynpunkt är dessutom de depåer som är i bruk inte ändamåls enliga. Bla medför detta att varje leverantör av busstrafik har särskild personal anställd för att om vintrarna "köra omkring" med tomma bussar för att varma upp dem inför start i passagerartrafik.
Stockholmarna trivs i sin skärgård och känner en stolthet över den unika miljön. Frågan är hur
länge? Hus och material är slitet och det medför svåra arbetsförhållande för våra medlemmar i
skärgården. Under sista mandatperioden kan vi inte påminna oss att majoriteten satsat på
skärgardsstiftelsen i någon större omfattning om än alls.
Ambulanssjukvården och dess utökning räcker möjligen till för att klara uppdraget med de ökade inflyttningarna till Stockholm. Men hur har ambulanssjukvårdama det på sitt arbete?
Långa arbetspass med en stressande trafikmiljö och svårt sjuka patienter som snabbt behöver vård. Svårt att få rast och lunch. Här görs inga satsningar för att bolagen ska kunna ha en bra arbetsmiljö för sina medarbetare.
För Kommunal
Anne-Li Rosengren
: s a c o
Centrala Saco-rådet Stockholms läns landsting
Ankom
Stockholms läns landsting
2013 -05- 1 6
2013-05-15
Kommentar från Saco till Alliansens budgetförslag 2014.
Vi instämmer i vikten av att arbetsuppgifter utförs på rätt kompetensnivå. En avgörande faktor för rätt kompetensnivå är möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna vara
uppdaterad inom nya behandlingsmetoder och den senaste forslmingen. Landstinget behöver arbeta mer systematiskt med kompetensutveckling. Saco har länge förespråkat en policy som
styrdokument för kompetensutveckling. En sådan bör beskriva mål och metoder för en god kompetensutveckling för landstingets anställda. En stor kompetensorganisation som SLL behöver ett övergripande dokument som betonar att kompetensutveckling är en prioriterad verksamhet.
Det är positivt att bristen på vårdplatser erkänns i budgeten. V i anser dock att det behövs en plan för att hantera nuvarande tillstånd med akuta brist på vårdplatser och överfulla akutmottagningar fram till realisering av Framtidsplanen. Befolkningen och vårdbehovet växer kontinuerligt så läget kommer bara förvärras. Med anledning av detta svåra läge undrar vi följande:
Går det att verkställa delar av Framtidsplanen tidigare? Kan vårdplatser på närsjukhusen
färdigställas tidigare då det enligt Locum fmns tomma lokaler? Finns det isåfall utbildad personal att bemanna med? V i önskar en plan som årligen beskriver den planerade utbyggnaden av
vårdplatser med början 2014.
Särskild satsning 2014 och 2015 för att öka lönespridningen inom bristyrken på akutsjukhusen (sid 185). V i vill rikta uppmärksamhet på att det också inom Saco fmns yrkesgrupper med låg eller obefintlig löneutveckling. Exempel är arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och dietister. V i utgår från att även nämnda yrkesgrupper kan få del av satsningen. Det är önskvärt att samtliga personalorganisationer får möjlighet att delta i utformningen av regelverket för den planerade
satsningen.
På sidan 119 i budgeten beskrivs "En tillgänglig och likvärdig vård för alla innevånare" detta inkluderar tyvärr inte den stora grupp papperslösa som vistas i Stockholms Läns Landsting. Denna grupp kan uppskattas till mellan 5000 till 15 000 personer. Efter Regeringens och Miljöpartiets migrationspolitiska överenskommelse kommer denna grupp att erbjudas "vård som inte kan anstå".
Detta begrepp är svårt att tillämpa i praktisk sjukvård och skapar utrymme för godtycklig
diskriminering av vårdsökande. Detta strider mot de vårdanställdas yrkesetik. Landstinget har enligt lagförslaget möjlighet att vidga rätten till vå^så att diskriminering kan undvikas. Så har redan skett i bland annat Södermanland. V i önskar att SLL förjer detta goda exempel, i annat fall är skrivningen på sidan 119 inte sanningsenlig och borde ändras.
Saco instämmer med Karolinska sjukhusets styrelse i bedömningen att en ny interventions byggnad behövs snarast på Karolinska Huddinge. Den föreslagna lösningen med successiva renoveringar och ombyggnationer av befintliga lokaler under lång tid skapar dålig arbetsmiljö och stora risker för minskad sjukvårdsproduktion. Detta sker tyvärr i ett kritiskt läge för sjukvården när ytterligare störningar, förutom de som skapas av NKS, inte kan försvaras. Beslutet är som påpekats även av utomstående bedömare, ett misstag som kommer att få ett flertal negativa konsekvenser under lång tid.
Ett av sjukhusen för "specialistvård" skall enligt budgeten få ansvar för Diabetes sjukdomen. Varför
detta skall ske på en annan plats än idag förklaras inte närmare. Det anges leda till "förbättring"
; s a c o
Centrala Saco-rådet
Stockholms läns landsting 2013-05-15
oklart hur och varför. Saco anser att frågan om att bryta loss enskilda diagnoser och förlägga dessa till nya platser (sjukhus) behöver utredas ytterligare. Kanske redan etablerade forsknings och kunskapsmiljöer kan stimuleras ytterligare med resurser som annars krävs för nylokalisation.
Thomas Flodin
Ordförande Centrala Saco-rådet i SLL
Ankom
Stockholms läns landsting
2013 -05- 1 6
vision 15 maj 2013 Dnr.
Synpunkter till centrala samverkansgruppen om det i dag
presenterade förslaget till "En budget för framtidens Stockholms län".
Fackförbundet Vision har tagit del av det omfattande materialet. Vi förutsätter att arbetsgivaren återkommer med konkreta förslag varefter frågorna blir slutligt beredda. Vi lämnar i dag följande synpunkter, möjligen återkommer vi med flera innan Landstingsfullmäktige behandlar materialet.
Arbetsmiljöfrågorna har alltid varit mycket viktiga för medlemmarna. En god arbetsmiljö, en bra organisation, duktiga chefer samt andra medlemmar i arbetslagen är viktiga. Då bidrar medlem- marna med arbetsinsatser till nytta för invånarna i länet. Vi ser behov av att utveckla förändrings- arbetet så att det sker mycket mer i dialog med de berörda. Vi ser fram emot ett arbete med att utveckla även den digitala arbetsmiljön.
Vi har noterat att fullmäktige i personalpolicyn från 2010 fastställt att genom att vara den bästa arbetsgivaren kan landstinget attrahera de bästa medarbetarna. Enligt medarbetarundersökningen 2012 ansåg 64 % att SLL var en attraktiv arbetsgivare. Samma procentsats gäller för "tydliggör lönekriterier". 84 % har haft medarbetar/utvecklingssamtal de senaste 12 månaderna. Endast 25 % av medarbetarna anser att de är ambassadörer för sin verksamhet. Dessa medarbetare är ytterst viktiga eftersom de med sin positiva bild av verksamheten bidrar till att attrahera nya medarbetare!
Motiverade och engagerade medarbetare är en nyckelfaktor för att klara av ständiga förändringar och de ökande krav som landstinget står inför. Fackförbundet Vision understryker att arbetsmiljön är ett synnerligen viktigt utvecklingsområde, att kostnaderna minskar genom satsningar, att patient- och trafikantsäkerheten ökar.
Framtidens hälso- o sjukvård (FHS) - förslagen medför stora investeringar, stora förändringar, stora behov av forskning och utveckling, kompetensutveckling, nya arbetssätt, rätt person på rätt plats.
Förslagen ger möjligheter till bättre hälso- och sjukvård, med intressantare arbeten och ökad patientsäkerhet - samtidigt som förändringarna medför stora risker. Vi är angelägna om att orden nu omsätts till handling! NKS öppnande kommer närmare för varje år. Mycket stora förändringar ska genomföras i sjukvården, många medarbetare måste byta arbetsplats och uppgifter. Nya
medarbetare ska samtidigt rekryteras för att ersätta de stora pensionsavgångarna. Vi har inte sett konkreta planer och utsedda ansvariga för att genomföra dessa. Eftersom de flesta redan har för stor arbetsbörda är vi mycket oroade för hur detta ska genomföras. Vi har även funderat över när tjänsten som chef för NKS ska utannonseras, det tar tid att rekrytera. Det är viktigt att nuvarande ledning inom Karolinska i första hand koncentrerar sig på nya placeringar för medarbetarna i Solna samt avveckling av verksamheten. Chefen för NKS ska ta ansvar för att se till att sjukhuset verkligen blir den stora tillgång för invånarna i länet, som utlovats! Vi har inte hittat några argument för eller emot att hålla ihop NKS och Karolinska Huddinge. Vi har tolkat beskrivningen i FHS som att K Huddinge får samma uppdrag som Södersjukhuset, S:t Göran, Danderyd att vara ett kvalificerat akutsjukhus. En detalj kring K Huddinge - vi rekommenderar FRIO d.v.s. att nuvarande operation fortsätter tills ett nytt hus blir klart för den framtida verksamheten. Detta ger bättre arbetsmiljö och patientsäkerhet, vilket även K styrelse framhållit i bilaga till yttrandet 2013-04-29.
Ankom I i Stockholms läns landsting
2013
" 0 5 -1 B
I LS (30I-Ö6H0.
[ Dnr...T. v - i ^ ^ i ^ ^ J
15 maj 2013
Synpunkter till centrala samverkansgruppen om
allianspartiernas mål och budget för år 2014 och plan för åren 2015-2016
Vårdförbundet har tagit del av alliansparitiernas mål och budget och anser att det finns en hel del goda intentioner i textmassan som beskriver målsättningar för innehåll samt medborgarnas möjlighet till goda möten i alla vårdrelationer.
Målsättningen med patientsäkerhetsarbetet är även det exempel på goda intentioner och Vårdförbundet anser också att det finns stora pengar att tjäna genom dessa förbättringar i både mänskligt lidande, förutsättningar för medarbetarna och ekonomin inom SLL. I dokumentet beskrivs mycket om framtidens hälso och sjukvården och Vårdförbundet är starkt oroade över hur lite som beskrivs av vården fram till dess.
Personalen som resurs i vården
Inledningsvis beskrivs hur en god ekonomi i balans ger möjlighet till finansiering av en sjukvård med ökad tillgänglighet med en allt högre kvalitet. För åttonde året i rad presenteras en stark tillväxtbudget. Den goda och attraktiva
arbetsgivaren beskrivs senare i dokumentet och personalen förväntas genom sin kompetens och vilja att bidra till att förverkliga målen som avgörande för landstingets framgång. Vårdförbundet härvid senaste centrala
samverkansmötet lämnat en övergripande skrivning angående de
arbetsmiljöproblem som finns i hela koncernen. Vår oro är stor när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö och de konsekvenser de får. Det handlar om att inte orka arbeta heltid inom sin profession, samvetsstress för att du har kunskap om att bedriva vård på ett långt bättre sätt än du har förutsättningar för i
organisationen. Vakanser inför den sommar som kommer och att det saknas så många vikarier och ordinarie medarbetare så situationen riskerar att bli
patientosäker. Vårdförbundet anser att personalen behöver ett större utrymme för att bedriva vård. Det handlar om möjlighet att reflektera, ta rast, räcka till för de arbetsuppgifter som ska göras med bibehållen kvalitet samt förutsättningar att ta ansvar sitt professionella ansvar utifrån sin legitimation. Att vakanser och tjänster omedelbart tillsätts för att bedriva verksamheten.
Ledarskapet en resurs i vården
En oerhört kort beskrivning om ledarskap finns i budgetmaterialet.
Vårdförbundet påstår att ledarskapet är väsentlig för att lyckas med det förändringsarbete som önskas. En stor del av materialet beskriver en verksamhet som ska vara forskningstät och bedrivas i nära anslutning till högskolor och universitet i regionen. För att medarbetarna ska bli aktiva
forskningskonsumenter krävs ett ledarskap som bejakar eftersökning av nya rön
och uppmuntrar till användandet av densamma. Vårdförbundet anser att det ska
finnas som ett krav vid chefstillsättningar på alla nivåer i organisationen. Detta
krav kan förhoppningsvis leda till en verksamhet där forskningsresultat finns som grund för förbättringar och kvalitetsarbete.
Vårdförbundets syn på ledarskap handlar om att skapa förutsättningar för tvärprofessionella team som ska interagera med varandra för att stärka patientens ställning i vården och möjlighet att få rätt vård.
Vårdepisodersättningar en resurs i vården
Vårdförbundet är positiva till att utveckla kvalitetsstyrd a ersättningsmodeller som tillgodoser en sammanhållen vårdkedja som sätter patientens upplevelse i centrum och primerar kvalitet. Vårdförbundet anser att ersättningar bör utgå för att stödja bästa utfall för patienten. Ersättning för ökad hälsa och därmed även förebyggande folkhälsoarbetet. Kvalitetsmått för att mäta dess utfall behöver utvecklas vidare.
Mobil röntgen
Vårdförbundet har i flera år tagit upp mobil röntgen som ett förslag till förbättring av vården för äldre. Detta ger även avlastning av akutmottagningar och en ekonomisk vinst. Ett projekt som bygger på samarbete mellan kommuner och landsting och som möjliggör röntgen i hemmet. Verksamheten har prövats och utvärderats i Lund och goda resultat.(se bilaga 1) Vårdförbundet anser att det nu är dags för SLL att pröva denna metod.
Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor (AST)
I budgeten beskrivs behov av långsiktig planering för att säkerställa tillgången av specialistsjuksköterskor i vården. Vårdförbundet har tagit fram en idé om utbildningsanställning för sjuksköterskor som Vårdförbundet vill diskutera med SLL. (Se bilaga 2.)
Asyl vård
Återigen finns ingen beskrivning kring den vård som papperslösa i Stockholm har behov av. Vårdförbundet anser att det är nödvändigt att det finns en tydlig plan för hur papperslösa ska få sin vård tillgodosedd i Stockholm. I § 2 i Hälso- och sjukvårdslagen beskrivs tydligt allas lika rätt till en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för allas lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Hur kan vården för de papperslösa planeras och utvecklas om den inte beskrivs?
Med vänliga hälsningar,
Styrelsen Vårdförbundet Avdelning Stockholm
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa Sida 1 av 3
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad
Publicerat: 2011-10-03
Mobil röntgen. Foto: Roger Lundholm
Hem till patienterna med mobil röntgen
Ett pilotprojekt med mobil röntgen vid Skånes universitetssjukhus har nu utvärderats. Det visade sig att bara en bråkdel av de äldre som undersöktes hemma på äldreboendet behövde åka till
sjukhuset. Och i stället för upp till sex timmar tog undersökningen bara en kvart.
Karin Eklund
Skånes universitetssjukhus är först ut i landet med mobil röntgen, även om fler sjukhus i Sverige nu är på gång. Inspirerad av Norge drog röntgensköterskan Karin Eklund vid Skånes universitetssjukhus igång
Från vänster Mats Geijer, Rosmarie Klefsgård, Bodil Ivarsson och Karin Eklund (Foto: Alexander Dozet).
Klicka på bilden för en större bild.
RELATERAT MATERIAL
Läs mer
Mobil röntgen kan bli verklighet i hela Skåne. Vårdfokus 14 juni 2011 Hon får vårdpriset för Sveriges första mobila röntgen. Vårdfokus 5 maj 2011
Mobil röntgen - en verksamhet för framtiden. Vårdförbundet 9 november 2010
Succé för mobil röntgen. Tio kommuner nu anslutna. Skånes universitetssjukhus 5 oktober 2009 Tuberkulossmittspårning bland hemlösa i Malmö.
Smittskyddsinstitutet 19 november 2009
Mobil röntgenutrustning vid Skånes universitetssjukhus. (Foto: Roger Lundholm)
Vetenskaplig information Positive Experience of a Mobile Radiographv Service in Nursing Homes. Uppföljningen av pilotprojektet med mobil röntgen i Skåne. 23 augusti 2011
http://www.vetenskaphalsa.se/pilotstudie-i-skane-om-mobil-rontgen-nu-utvarderad/ 2013-05-1 5
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa Sida 2 av 3
ett pilotprojekt med mobil röntgen för tre år sedan. Resultatet från studien presenterades nyligen i tidskriften Gerontology.
- Vi kunde se vinster på framför allt tre områden, berättar Karin Eklund.
Ökad trygghet för de äldre, inga onödiga transporter och en resursbesparing i form av personal som inte behövde följa med till sjukhuset.
Oro och smärta efter till exempel ett fall
The RAD-HOME Proiect: A Pilot Study of Home Delivery of Radiology Services. En studie från Italien om mobil röntgen. 8 augusti 2011
Några enkätsvar från sjuksköterskor i studien
"Brukar ta många timmar att besöka akuten och röntgen. Demenspatient som blir mer orolig, förvirrad och får mer smärta."
"Patienten svårt sjuk. Orkar ej förflyttas. ""Fördel att vara i känd
miljö och slippa åka iväg. Patienten är lätt dement och hade blivit mer förvirrad av flytten. Boendet hade fått skicka med personal och det
hade påverkat boendet negativt."
"Alltidsvårt att be anhöriga att med kort notis lämna arbete för att ledsaga till undersökning. Extremt svårt att avvara personal för ledsagning till undersökning."
Den mobila röntgenutrustningen som Skånes universitetssjukhus använder. Foto: Mats Geijer
Att kunna undersökas hemma gjorde det betydligt lugnare för patienterna. Det handlar ofta om äldre och svaga människor, i många fall med en demenssjukdom, som har ramlat. De har ont och är oroliga.
En röntgenundersökning behöver göras för att man ska veta om en operation av till exempel en höftfraktur är nödvändig. Det kan också vara äldre som drabbats av hjärtsvikt eller lunginflammation, och måste lungröntgas för att rätt diagnos ska kunna ställas.
I en del fall menade personalen också att utan den mobila
röntgenutrustningen hade man inte kunnat ta sig in till sjukhuset för att patienten inte klarade eller ville det.
"Patienten behöver inte åka in till sjukhuset för att utesluta fraktur. De är väldigt tacksamma att de slipper åka hemifrån."
Endast ett fåtal behövde sjukhusvård
- Det mest uppseendeväckande var att vi hittade så många som inte behövde komma till sjukhuset alls, utan kunde behandlas på sin vårdcentral eller på äldreboendet i stället, säger Mats Geijer som är röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Studien visade att av de 154 patienter som den mobila enheten besökte, var det bara 12 som behövde någon form av sjukhusvård.
- V i har också utvärderat bildkvaliteten och den är minst lika bra som här på sjukhuset.
http://www.vetenskaphalsa.se/pilotstudie-i-skane-om-mobil-rontgen-nu-utvarderad/ 2013-05-15
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa Sida 3 av 3
Mats Geijer. Foto: Roger Lundholm
Nästa steg i projektet är att få till en fungerande trådlös överföring av bilderna från den mobila röntgenutrustningen till sjukhuset.
- Idealet hade varit att en röntgenläkare kunde sitta och titta på bilderna samtidigt som röntgensköterskan tar dem ute på äldreboendet. Då kan man direkt se om det behöver tas fler bilder, säger Mats Geijer.
- V i kommer också att utvidga projektet ytterligare i Skåne och göra hälsoekonomiska studier för att visa på de ekonomiska vinsterna av mobil röntgen, avslutar Karin Eklund.
Text: NINA H U L T
Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga
artikel september 2011.
Liknande artiklar:
1. Varannan röntgen vid inläggning av central venkateter kan sparas in
2. Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne 3. Med ålderns rätt - Gott åldrande i Skåne
4. Tema cancer: Lungcancer vanligare i Skåne 5. Cancer i Skåne - en väckarklocka för hela Sverige
http://www.vetenskaphalsa.se/pilotstudie-i-skane-om-mobil-rontgen-nu-utvarderad/ 2013-05-15
Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor
- en idé
Förord
En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfun- gerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård och hälsa. Trots detta minskar såväl andelen som antalet specialistsjuk- sköterskor år efter år i Sverige. Oron för denna negativa utveckling och dess konsekvenser delas av såväl politiker, myndigheter och vårdgivare som av professionens företrädare. Det finns från flera håll en vilja att finna en form som bryter utvecklingen och säkrar tillgången på specialist- sjuksköterskor för framtiden. En avgörande orsak till den negativa trenden finner vi i att sjuksköterskor förväntas utbilda sig på sin fritid och det tar lång tid att tjäna in vad det kostat att specialistutbilda sig.
M e d denna idé inbjuder Vårdförbundet till samtal om hur utbildning- en till specialistsjuksköterska kan ske inom ramen för en anställning.
Det handlar om att utforma en utbildning som möter behov som finns hos befolkningen, säkrar försörjningen av specialister och därmed bidrar till en vård av hög kvalitet samt ny forskning och utveckling av sjuksköterskornas h u v u d o m r å d e omvårdnad.
Bakgrund
Vården en kunskapsintensiv bransch
Vården är en kunskapsintensiv bransch med en allt större efterfrågan på specialistkunskaper. Enligt Statistiska Centralbyrån (zoiz) beräknas efterfrågan på utbildad arbetskraft inom hälso- och sjukvård och social omsorg öka med cirka 210 000 personer fram till år 2030. Vårdens snabba utveckling under de tre senaste årtiondena inom medicin, medicinsk teknik och inte minst inom omvård- nad har lett till en allt större efterfrågan på specialistut- bildade sjuksköterskor. En kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade sjuksköterskor för att möta utveck- lingen i befolkningens hälsa, göra bedömningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter och för att garantera kunskapsnivå och bibehålla medborgarnas förtroende för vården.
Demografisk utveckling
T i l l denna utveckling kommer den demografiska faktorn.
Andelen personer som är 85 år och äldre kommer att fördubblas till år 2050 vilket innebär att det då kommer att finnas en halv miljon personer som är 85 år och äldre i Sverige. Samtidigt visar prognoserna att det bara blir marginella förändringar av antalet personer 0-19 år samt av antalet i yrkesaktiv ålder (20-64 år). A r 2050 kommer en av tjugo att vara 85 år eller äldre och folkmängden förväntas uppgå till närmare 11 miljoner (Socialdeparte- mentet 2010).
Utvecklingen av andel specialistsjuksköterskor de senaste 15 åren
Andelen sjuksköterskor som har en specialistsjuksköter- skeexamen har minskat från 65 procent till 47 procent under de senaste 15 åren. Antalet specialistsjuksköterskor har också minskat stadigt under samma period.
År 1995 2000 2005 2010 Antal sjuksköterskor 85 098 87 857 96 654 103 769 Antal specialistsjuksköterskor 55 569 51 256 50 003 48 434 Andel specialistsjuksköterskor 6 5 % 5 8 % 5 2 % 4 7 % Sysselsatta inom vård och omsorg (SOS 2012)
Stora pensionsavgångar och brist
Medelåldern bland specialistutbildade sjuksköterskor är hög. A r 2010 var 46 % av samtliga sysselsatta specia- listsjuksköterskor över 55 år (SOS 2012). Detta innebär att stora pensionsavgångar kan förväntas under de närmaste åren. Ett av de vårdområden där avsaknaden av specialistsjuksköterskor är extra stor är äldrevården.
Av de sjuksköterskor som arbetar inom särskilt boende i kommunal äldrevård har endast 1, 6 % specialistutbild- ning med inriktning mot vård av äldre (SOS 2012).
Specialistsjuksköterskans kunskap
Ju fler sjuksköterskor som deltar i patientnära vård och omsorg desto färre komplikationer blir det för de personer som vårdas. Det är också i studier visat att fler sjuksköterskor med hög kompetens resulterar i färre vård- dagar, lägre dödlighet och lägre kostnader (SSF 2009).
År 2010 publicerade Royal College of Nursing (RCN) en artikel om specialistsjuksköterskor och dess betydelse för vården. Artikeln lyfter fram direkta och indirekta fördelar med specialistsjuksköterskor till exempel minskat antal remisser, kortare sjukhusvistelser och minskade risker för komplikationer efter operation.
Specialistsjuksköterskeutbildningen inom universitet/
högskola
Utvecklingen av kunskapsmassan inom omvårdnadsämnet har ökat kraftigt under de senaste 30 åren. Idag finns det
över iooo disputerade sjuksköterskor och ett 60 tal professorer. Denna utveckling har på många sätt revolu- tionerat vården och omvårdnadsinterventioner spelar en direkt roll för vårdens kvalitet och den enskilde patientens möjlighet till hälsa.
Specialistutbildningens anknytning till högskola och akademi är nödvändig för att upprätthålla och säkerställa denna utveckling och därmed kvaliteten inom yrket och vården. Det är också av största vikt att specialistutbild- ningen fortsatt är meriterande för forskarutbildning.
Sjuksköterskans specialistutbildning idag
Sjuksköterskans specialistutbildning ges vid universitet/
högskola på avancerade nivå med huvudområdet omvård- nad. Utbildningarna omfattar 60 högskolepoäng med undantag av inriktningen mot distriktssköterska, där examen uppnås efter 75 högskolepoäng. Antagningskrav till utbildning är sjuksköterskeexamen och legitimation som sjuksköterska.
Enligt Patientsäkerhetslagen (4 kap Q§) framgår att en legitimerad sjuksköterska som har specialistsjuksköterske- examen har rätt att använda en skyddad specialistbeteck- ning. De reglerade examina gäller med inriktning mot;
anestesi- och intensivvård, operationssjukvård, ambulans- sjukvård, kirurgisk vård och internmedicinsk vård, onko- logisk vård, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, psykiatrisk vård, vård av äldre, distriktssköterska.
Nya utbildningsformer växer fram
De pedagogiska verktygen med stöd av IT och variationen på möjligheterna att driva utbildning på distans har ökat radikalt under det senaste decenniet. Uppemot 30 -40 procent av studenterna läser idag helt eller delvis på distans.
Det betyder och kommer att betyda helt nya möjligheter för studenterna att integrera sitt lärande direkt i verksam- heterna. Som exempel ges sedan 2010 en nätbaserad specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning
vård av äldre i samverkan mellan sex lärosäten i Syd- och Västsverige. En likande utbildning ges av fem lärosäten inom den norra regionen.
Villkor för en sjuksköterska som vill specialistutbilda sig Idag råder det stora olikheter i villkor för sjuksköterskor som vill studera till specialistsjuksköterska. Arbetsgi- vare hanterar frågan olika och det är inte ovanligt att studenten som får någon form av studielön blir tvungen att förbinda sig att stanna hos arbetsgivaren under ett antal år. Detta system stimulerar dessutom i väldigt liten utsträckning sjuksköterskor att söka specialistutbildning inom andra inriktningar utanför sin arbetsplats/område
De flesta sjuksköterskor får betala sina studier själva och övriga förutsättningar för att studera är ofta knapphän- diga. Studenter beskriver det som mycket svårt/omöjligt att kombinera studier med heltidsarbete och familjeliv vilket resulterar i att studenter avbryter sina studier i förtid ( A - M . Bjurbrant Birgersson,B. Hovde, K . Särnwald 2012).
Socialstyrelsen konstaterar att de ekonomiska incitamen- ten för sjuksköterskor att specialistutbilda sig är svaga, eftersom lön inte utgår under utbildningen och eftersom lönen efter avslutad utbildning inte avgörande skiljer sig från lönen för sjuksköterskor utan specialistutbildning (SOS 2013). För en sjuksköterska som väljer att studera till specialistsjuksköterska utan ersättning från en arbets- givare tar det i genomsnitt 19 år att tjäna in de kostnader som sjuksköterskan haft under sin utbildning. Beräk- ningen är gjord med hänsyn tagen till inkomstbortfall vid studier och studieskulder samt antagandet att sjukskö- terskan är 24 år gammal när han/hon börjar arbeta efter specialistutbildningen och pensionerar sig vid 65 års ålder (C. Kennergren, E . M o l i n 2010).
Akademisk specialisttjänstgöring - en idé
Utgångspunkter
Ö p p e n h e t för framtida utmaningar
Sjuksköterskeutbildningen behöver i högre grad ses som en s a m m a n h ä n g a n d e process från sjuksköterskeexamen och legitimation till specialistsjuksköterskeexamen och ett fortsatt livslångt lärande fram till dess att sjuksköter- skan avslutar sin yrkesverksamhet.
Genom att skapa incitament för sjuksköterskor att specialistutbilda sig möjliggör vi en fortsatt utveckling av sjuksköterskeyrket. En utveckling där framtida specia- listutbildningars inriktning och längd kan anpassas för att bättre svara upp mot framtidens vård.
Akademisk progress och skyddad titel
Specialistsjuksköterskeutbildningen ska också fortsätt- ningsvis ges inom universitet/högskola på avancerad nivå, med akademisk progress inom huvudämnet omvårdnad genom hela utbildningen. Det ger sjuksköterskan ett vetenskapligt förhållningssätt, gedigen kunskap för att m ö t a behoven inom specialiteten samt behörighet till forskarutbildning. Detta är avgörande för en god vård och en god omvårdnadsutveckling.
För att garantera samhällets insyn och kvalitetskontroll ska utbildningen också fortsättningsvis vara reglerad och ge en skyddad specialistbeteckning. Examen utgör underlag för skyddad specialistbeteckning. Universitetet/
högskolan ansvarar för att den examinerade specialist- sjuksköterskan har den kompetens som fordras för att få behörighet som specialistsjuksköterska.
Utbildningens planering och organisation
Idén om akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköter- skor innebär inga förändringar av villkor som f r i ansö-
kan, antagning, behörighet och urval och följer därmed gällande regelverk. Högskolans/universitetets nuvarande ansökningsrutiner etc liksom att planering och organisa- tion av kurser och program sker i samråd med verksam- heterna följs också.
Vissa förändringar ifråga om utbildningens upplägg- ning, undervisning, examination etc, förutsätts ändå för att förslaget ska kunna genomföras med hög kvalitet.
Utbildningsanställning
T i l l skillnad f r å n idag föreslår vi att utbildningsanställ- ningar inrättas och att dessa regleras i kollektivavtalen för sektorn. M e d utbildningsanställningar blir huvudmän- nens ansvar för att bereda plats för specialistutbildnings- studenter tydlig. H u v u d m ä n n e n kommer överens med vårdgivarna om det antal utbildningsanställningar som behöver inrättas och vårdgivarens ekonomiska villkor för dessa.
För sjuksköterskan ger ett system med utbildningsanställ- ningar förutsägbarhet och bättre villkor under studieti- den. Det bör underlätta rekrytering till specialistutbild- ning och fullföljande av den. Vårdgivaren och studenten kommer på gängse sätt överens om ett anställningsavtal.
Under studietiden har studenten lön och garanteras goda anställningsvillkor enligt kollektivavtal. Genom utbild- ningsanställningen blir det verksamhetsintegrerade läran- det i fokus vilket både gagnar verksamheten och vården, sjuksköterskans professionella utveckling, det interpro- fessionella teamarbetet, omvårdnadens utveckling och på sikt den kliniska omvårdnadsforskningen.
M e d vår idé blir det fritt f ö r en sjuksköterska att söka en utbildningsanställning inom en annan specialitet än den hon/han verkar i . Det ökar rörligheten och stimulerar rekrytering till bristområden.
Idén möjliggör fortfarande att även studenter som inte får sin försörjning av en anställning, utan försörjer sig på studiemedel, kan gå igenom samma/motsvarande utbildning.
Verksamhetsintegrerat lärande
Målbeskrivning för utbildningen ska också fortsättnings- vis regleras av staten. Utbildningen bör utformas så att en stor del förläggs till verksamheten, såkallat verksam- hetsintegrerat lärande. På så sätt uppnås en integrering av vetenskaplig teori och praktik genom hela utbildningen.
Det är centralt att studenten erbjuds längre samman- hängande perioder av integrerat lärande inom ramen för vårdens verksamheter. Omfattningen av perioder för verksamhetsintegrerat lärande behöver kunna variera mellan olika specialistinriktningar.
Handledning
Handledningens roll är central f ö r ett bra verksamhets- integrerat lärande och strukturerna kring detta behöver fortsätta att utvecklas. Det ska finnas lektorer kopplade till vårdverksamheterna och/eller specialistområden och huvudhandledare med magister/masterexamen samt handledarutbildning.
Examensarbete
Det självständiga arbete som studenten ska göra enligt examensordningen, ofta kallat examensarbete, ser vi med fördel kan integreras i det verksamhetsintegrerade läran- det och genomföras 2/3 in i utbildningen. På så sätt ges
verksamheten möjlighet att ta till sig de nya kunskaper som examensarbete belyser medan studenten fortfarande finns i verksamheten.
Examination
Ansvaret för innehåll, måluppfyllelse, akademisk pro- gress samt examinationer för det verksamhetsintegrerade lärandet ska som idag ligga på universitet/högskolan. Ge- nom en mer systematisk handledning parad med utveck- lade typer av bedömningsformulär för klinisk utbildning säkras kvaliteten i nya former av specialistutbildning.
Ett signum vi gärna lyfter fram är " Ö p p n a lärande former - Strama examinationsformer".
Reglering och styrning
Statlig reglering och styrning
Det behövs en statlig reglering av huvudmännens ansvar att tillhandahålla utbildningsanställningar. Detta bör ske genom lagstiftning.
En fortsatt statlig kvalitetskontroll av utbildningen är av största vikt.
Ökad samverkan
Idag finns brister i kommunikation och samverkan mellan vårdens verksamheter, akademi och samhälle. För att underlätta kommunikationen mellan olika intressenter och öka interaktionen mellan vård, utbildning och forsk- ning samt ge förutsättning för en planering av utbild- ningsanställningar bör samverkansorgan inrättas.
Nationellt samverkansorgan
Ett nationellt samverkansorgan är under uppstart efter initiativ av Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbun- det. En ytterligare viktig uppgift f ö r samverkansorganet
blir att följa och utvärdera den nya utbildningsformen akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor med särskilt fokus på antal utbildningsanställningar och dess kvalitet.
Regionala samverkansorgan
Regionala samverkansorgan bör bildas och bestå av representanter f r å n de regionala aktörerna inom vård, lärosäten, profession och studenter.
Regionala samverkansorganens uppgift blir att göra årliga b e d ö m n i n g a r av behov av antal utbildnings- anställningar för regionen.
Försöksverksamhet
För att starta upp, testa och utvärdera formen för akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor kan statliga stimulansmedel ges under en tid och f ö r ett begränsat område, förslagsvis inom vård av äldre.
Positiva effekter av akademisk
specialisttjänstgöring för sjuksköterskor
För samhället och vården
• Fortsatt stark utveckling av vården
• Positiva samhällsekonomiska effekter till exempel genom kortare vårdtider
• Ö k a d patientsäkerhet
• Ökad kunskapsutveckling och forskning inom omvårdnad
• Aterväxt av specialistsjuksköterskor
För vårdgivaren
• Ö k a t antal sjuksköterskor som vill specialistutbilda sig
• Underlättar rekrytering av specialistsjuksköterskor
• Ökad kunskapsutveckling och forskning inom omvårdnad
• Ö k a r samarbetet verksamhet — utbildning — forskning
• Utveckling av verksamhetsintegrerat lärande
• Positiv inverkan på grundutbildningen
• Ö k a d möjlighet till effektiv teamarbete och inter- professionellt lärande
• Ö k a d patientsäkerhet
• Vård med högre kvalitet och ökad effektivitet med kor- tare vårdtider och färre vårdskador
• Verksamhetsutveckling genom att studenten finns stora delar av sin studietid i verksamheten
• Utveckling av övriga medarbetare genom att studenten finns stora delar av sin studietid i verksamheten
• M e r likvärdighet mellan olika vårdgivare vad gäller studentrekrytering
• Ö k a t antal specialistsjuksköterskemottagningar/
rådgivning
För patienten
• Bättre omvårdnad
• Kortare vårdtider, färre vårdskador
• Ö k a d delaktighet
• M e r likvärdig vård oavsett vad jag vårdas för (idag är det stor variation mellan olika specialiteter om man som
patient får möta en specialistutbildad sjuksköterska eller ej)
• Möjlighet till specialistrådgivning av specialist- sjuksköterska
För sjuksköterskan
• Kollektivavtalsreglerade studievillkor
• Ö k a d chans att slutföra studierna och ta examen
• Möjlighet till ständig progress av kunskap som får prövas i den direkta verksamheten
• M e r av interprofessionellt lärande
• Fritt att söka specialisttjänst även inom verksamhet där sjuksköterskan inte är anställd
• Tar bort behov av kontrakt där sjuksköterskan förbinder sig flera år efter avslutad utbildning
• Tydligare karriärvägar till exempel som handledare
• Ö k a d möjlighet till akademisk karriär
8
Referenser
A - M Bjurbrant Birgersson, B.Hovde, K.Särnwald (2012).
Utvärdering av nätbaserad specialistsjuksköterskeut- bildning inom vård av äldre - en samverkan mellan sex lärosäten.
C . Kennergren, E . M o l i n (2010). The Shortage of Specialist Nurses in Sweden
Patientsäkerhetslag (2010:659).
Royal College of Nursing (2010). Specialist nurses, changing lives saving money.
Statistiska centralbyrån (2012). Trender och prognoser 2011, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2030.
Socialdepartementet (2010). Den ljusnande framtid är vård, delresultat, L E V - projektet.
Socialstyrelsen (2012).Tillgång på specialistsjuksköter- skor och röntgensjuksköterskor 2010.
Socialstyrelsen (2012). Okad kompetens inom geriatrik och gerontolog, förslag till utformning och genomförande av satsning.
Socialstyrelsen (2013). Nationella planeringsstödet 2013, tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård.
Svensk sjuksköterskeförening ( 2009). O m omvårdnad och god vård.
http://www.sou.gov.se/lakarutbutr/pdf/PP%2027%20nov.pdf 2012-12 -18 klockan 16.20
Samtal med expert Brita Bergseth, Doktorand, f d utredare
t
Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård.
Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ.
Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.
www.vardforbundet.se
