Utbildningsprogram för röntgensjuksköterskor Kurs 2VÅ36E
Vt 2010
Examensarbete 15 hp
BARNS UPPLEVELSER AV RADIOLOGISK UNDERSÖKNING UNDER SIN SJUKHUSVISTELSE
– En litteraturstudie
Författare:
Emilia Rundqvist Sophia Schön Sahlström
Titel Barns upplevelser av radiologisk
undersökning under sin sjukhusvistelse – En litteraturstudie
Författare Emilia Rundqvist & Sophia Schön Sahlström Utbildningsprogram Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare Mats Sjöberg
Examinator Ingrid Johansson
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso-
och vårdvetenskap
Nyckelord Barn, bemötande, delaktighet, information,
radiologiska undersökningar och vårdmiljö.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Röntgenavdelningen är en högteknologisk avdelning med ett större antal
undersökningar inplanerade varje dag. Barn som ställs inför nya och främmande miljöer kan bli både rädda, oroliga, omotiverade och försöker undvika det obehagliga som väntar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall dock patienters vård och behandling i största mån planeras och genomföras i samråd med patienten utifrån en individanpassad information.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barns upplevelser av radiologisk undersökning under sin sjukhusvistelse.
Metod: En systematisk litteraturstudie är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Åtta artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.
Resultat: Av analysen framkom sju subkategorier, information, delaktighet, bemötande, föräldrar som ett hinder, föräldrar som en möjlighet, röntgenapparaturen och lokalen. Dessa subkategorier skapade tre kategorier, vårdpersonal, föräldrar och vårdmiljö, som alla hade betydelse för hur barn upplever radiologiska undersökningar under sin sjukhusvistelse.
Slutsats: Miljön som råder vid en radiologisk undersökning kan vara främmande och skrämmande för barn. Det är viktigt att på kort tid skapa en god vårdrelation med barnen.
Med hjälp av god kunskap om barn samt om deras livsvärld möjliggörs en god vårdrelation, vilket kan lindra barns lidande och främja ett välbefinnande.
INNEHÅLL
INLEDNING
1BAKGRUND
1Barn i sjukvården 1
Barns utveckling 1
2 – 6 år 1
7 – 14 år 2
Barns rättigheter 2
Radiologiska avdelningen 2
PROBLEMFORMULERING
2TEORETISK REFERENSRAM
3Livsvärld och Vårdrelation 3
Lidande och Välbefinnande 3
SYFTE
4METOD
4Datainsamling 4
Urval 4
Dataanalys 5
Etiska överväganden 6
RESULTAT
6Vårdpersonal 6
Information 6
Delaktighet 7
Bemötande 8
Föräldrar 9
Föräldrar som en möjlighet 9
Föräldrar som ett hinder 9
Vårdmiljö 10
Röntgenapparaturen 10
Lokalen 10
DISKUSSION
11Metoddiskussion 11
Resultatdiskussion 12
Vårdpersonal 12
Föräldrar 13
Vårdmiljö 14
Vidare forskning 15
Slutsats 15
REFERENSER
16Bilagor
1. Protokoll för kvalitetsbedömning
2. Granskningsschema för de åtta artiklar som utgjorde basen för litteraturstudien om barns upplevelser av radiologisk undersökning under sin sjukhusvistelse.
3. Litteratursökning för artiklar till litteraturstudien
4. Sammanfattning av litteratursökning för barns upplevelser av radiologisk undersökning
1
INLEDNING
På en radiologisk avdelning är tempot ofta högt med många planerade undersökningar för arbetsdagen. Detta resulterar i att mötet mellan röntgensjuksköterskan och patienterna kan vara kort. Det kan råda brist på både tid och personal på radiologiska avdelningar, samtidigt tar barn i regel längre tid och är oftast betydligt mer komplicerade att undersöka i jämförelse med vuxna människor. Vi blev därför intresserade av att införskaffa oss mer kunskap om hur barn uppfattar sina sjukhusvistelser med radiologisk undersökning, för att senare kunna applicera kunskapen i vår framtida yrkesroll som röntgensjuksköterskor.
BAKGRUND
Barn i sjukvården
När barn hamnar på sjukhus kan deras värld vändas upp och ner på grund av den nya och okända miljön. De kan hamna i nya och okända situationer som de tidigare inte har upplevt, vilket kan upplevas som skrämmande (Edwinson Månsson & Enskär, 2008).Enligt Edwinson Månsson och Enskär (2008) har Tamm (1996) beskrivit fyra olika kategorier av situationer som kan upplevas som hotfulla av barn. Dessa är att skiljas från sina föräldrar och vistas i miljöer som är okända för barnen, risken att utstå fysiskt obehag eller smärta, ställas inför annorlunda situationer som är främmande och oförutsägbara och att mista kontrollen, självbestämmandet och sina egna förmågor. Dessa faktorer kan bidra till att vårdpersonalen möter en rädd och omotiverad patient som gör allt för att komma undan det obehagliga som väntar (Osterman, 1994).
Med hjälp av FN's barnkonvention har en Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården framställts. Standarden belyser viktiga punkter för hur vården skall bedrivas för barn och ungdomar. Här finns bland annat att läsa att barn bör vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar, där lek och aktiviteter kan ske under trygga förhållanden (Nordisk förening för sjuka barns behov, 2006).
Enligt Hardy och Armitage (2002) har det under 1990-talet framkommit i en europeisk undersökning att dålig bilddiagnostik orsakades av att röntgensjuksköterskorna gjorde inkorrekta positioneringar och att barnet rörde sig i samband med exponeringen. Detta innebar att barn som inte var samarbetsvilliga utsattes för mer strålning i jakten på den
ultimata bilddiagnostiken. En riktlinje grundlades då som innebär att patientpositionering och exponering bör vara exakt, oavsett om barnet är samarbetsvillig eller ej. Detta innebär att immobilisering av barn är tillåtet för att öka patientsäkerheten genom minskad stråldos och för att skapa bättre bilddiagnostik (Ibid.).
Barns utveckling
Som vårdare är det viktigt att tänka på att barn har ett annat sätt att kommunicera och tänka än vi vuxna (Edwinson Månsson & Enskär, 2008). Detta varierar utifrån vilka utvecklingsstadier barnet är i. Det finns flera olika utvecklingsteorier där man delar in barnen i olika stadier beroende på åldern, men i allmänhet är dessa likvärdiga i beskrivandet av barnens utveckling i olika åldrar och kan sammanfattas enligt:
2-6 år
I den här åldern är barnets mor den viktigaste människan i dess omgivning och de håller sig mer än gärna nära henne, barnen kan lätt uppleva separationsångest (Edwinson Månsson &
Enskär, 2008). Ju äldre barnen blir desto mer självupptagna blir de och de tror även att
omvärlden kan styras genom magi. De beskriver verkligheten genom att exempelvis måla och härmar andra genom sin lek. Med ökande ålder blir barnen bättre på att kommunicera verbalt
2
med sin omgivning. Barnen blir även intresserade av sina kroppar och börjar utforska dessa.
Förskolebarn är självmedvetna och har stor rädsla för smärta, förändring och stympning. De kan fantisera om att behandlingar och undersökningar är ett straff för någonting dumt de tidigare gjort (Edwinson Månsson & Enskär, 2008).
7-14 år
Barnen börjar i den här åldern tänka mer logiskt och kan förklara situationer och dra slutsatser från dessa. Föräldrarna är inte lika viktiga längre, barnen kan finna trygghet även hos vänner och andra vuxna människor, exempelvis ”favoritpersonal”. Det viktigaste är nu att upptäcka sig själv och sin omgivning, exempelvis sina vänner, det är viktigt att vara en i gruppen.
Barnen i den här åldern är rädda för att andra skall inkräkta på deras kropp eftersom de har en stor kroppsintegritet (Edwinson Månsson & Enskär, 2008).
Barns rättigheter
Enligt FN´s barnkonvention är definitionen av ett barn, en människa under 18 år. FN's barnkonvention är ratificerad i Sverige sedan år 1990 (Edwinson Månsson & Enskär, 2008).
När en konvention är ratificerad innebär det att regeringen har godkänt och förbundit sig att förverkliga en internationell överenskommelse (Nationalencyklopedin). I konventionen finns bland annat att läsa om barnens rättigheter till information som är viktig för deras hälsa och välbefinnande (FN’s barnkonvention artikel 17).
I en omfattande undersökning har barn och ungdomar uttryckt att de ofta känner att
sjukvårdspersonal lyssnar på dem, men att de inte blir tagna på allvar eller får chansen att vara med och påverka sin behandling (Barnombudsmannen, 2010). Enligt hälso- och
sjukvårdslagen (SFS, 1982:763 2§) skall sådana situationer försöka undvikas:
”// hälso- och sjukvården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och
integritet, även främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdpersonalen”.
Lagen anger även att patientens vård och behandling i största mån skall planeras och
genomföras i samråd med patienten och att all information skall vara individanpassad (SFS, 1982:763 2§).
Enligt röntgensjuksköterskornas yrkesetiska kod har röntgensjuksköterskan ett ansvar för patientens rättigheter, såsom rätten till värdighet och att alla människor skall behandlas med respekt. Detta får inte begränsas av ålder, handikapp eller sjukdom (Yrkesetiska koden för röntgensjuksköterskor, 2008).
Radiologiska avdelningen
Den radiologiska avdelningen är en högteknologisk avdelning där avbildning av kroppen kan ske in i minsta molekylära detalj. Utvecklingen av bilddiagnostiken sker i en hög
utvecklingstakt. Den förbättrade diagnostiska förmågan gör tillsammans med
lättillgängligheten och de korta vårdtiderna, att många undersökningar utförs varje dag och antalet undersökningar ökar därmed (Aspelin & Pettersson, 2008).
PROBLEMFORMULERING
Det finns idag brist på aktuella studier som är inriktade mot barnradiologi med fokus på omvårdnad i samband med undersökningar (bil. 4). Detta är ett problem eftersom det är viktigt att sjukvården bedrivs utifrån aktuell forskning. På grund av den högteknologiska miljön och de korta mötena kan röntgensjuksköterskan uppleva problematik i att utveckla en god vårdrelation med barnen då barnen kan känna att den nya miljön är skrämmande
(Edwinson Månsson & Enskär, 2008). För att kunna bemöta barn på ett bra sätt, är det viktigt att ha kunskap om hur radiologiska undersökningar under sjukhusvistelser upplevs av barn.
3
Genom föreliggande arbete villförfattarna få kunskaper om området till sin framtida yrkesroll. Frågor som var aktuella att undersöka är:
Hur upplever barn radiologiska undersökningar under sin sjukhusvistelse?
Hur kan den nya kunskapen användas i vår framtida yrkesroll?
TEORETISK REFERENSRAM
En kvalitativ ansats valdes för studien, eftersom kunskapen om patienters upplevelser,
erfarenheter och behov kan belysas, vilket var önskvärt (Friberg, 2006). Ett vårdvetenskapligt perspektiv valdes med fokus på begreppen livsvärld, lidande, välbefinnande och vårdrelation.
Dessa är viktiga då de ger en tydlig bild av vården ur patientperspektivet (Dahlberg,
Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Vården skall utgå från en värdegrund som bygger på integritet och värdighet gentemot patienten, vilket kan genomföras genom att ha ett etiskt patientperspektiv i vården. Att ha ett etiskt patientperspektiv innebär att patienten anses vara den som bäst känner sig själv och sin livssituation, lidande samt välbefinnande (Dahlberg et al., 2003). Med hjälp av patientperspektivet bekräftas patientens livsvärld. Ett
livsvärldsperspektiv innebär således att vården genomförs utifrån patientens perspektiv på ett naturligt sätt. Vård som bygger på livsvärldsperspektivet medverkar till en vård som patienten kan känna förtroende för (Ibid.). Begreppen har därför en central roll som teoretisk
referensram.
Livsvärld och vårdrelation
Livsvärlden kan definieras som den verklighet vi lever i och tar för given, dock är den mer än en summa av fysiska faktorer. Det är genom livsvärlden som man reflekterar över upplevelser, erfarenheter och känslor i vardagen. Det är där vi hatar, älskar, tycker och tänker. Så länge vi lever kan vi aldrig komma ifrån livsvärlden och så länge vi existerar, existerar även vår livsvärld. Exempelvis är en fraktur ur ett medicinskt perspektiv en skada på benet medan livsvärldsperspektivet belyser hur denna fraktur påverkar patientens upplevelser av sin
vårdsituation (Dahlberg et al., 2003). För vårdare innebär detta att man måste ha en öppenhet och följsamhet för patientens perspektiv i olika situationer, för att på bästa sätt kunna bemöta patienterna och utveckla en god vårdrelation. En god vårdrelation kan definieras som en relation mellan vårdaren och patienten där ett professionellt engagemang utan egen vinning från vårdarens sida utförs (Ibid.).
Lidande och välbefinnande
Begreppet patient betyder ursprungligen den lidande (Dahlberg et al., 2003). Vård skall således bedrivas på ett sätt som motverkar lidande där förutsättningar för att främja ett välbefinnande skapas (Ibid.). Det finns olika sorter av lidande. De som är aktuella inom vården är främst livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande. Livslidandet är förknippat med människans livssituation. Ett exempel på livslidande är när människan har en för hög stressnivå som bidrar till en negativ påverkan av hälsan. Sjukdomslidandet kan ur ett
medicinskt perspektiv ses som de symtom som uppträder vid sjukdom. Sjukdomslidandet kan även ha en djupare påverkan på människan då sjukdomen bidrar till en negativ inverkan på den psykiska hälsan. Vårdlidande är när patienten på grund av dåligt vårdande eller avsaknad av vård, åsamkas mer lidande än välbefinnande. Det finns flera olika typer av vårdlidande.
Exempel på vårdlidande är när patienten känner maktlöshet och inte förstår de handlingar som sker i vårdandet. Något som kan hindra ett vårdlidande är att vårdpersonalen tillåter patienten att bli delaktig i sin vård, så att känslor som maktlöshet och ovetande motverkas. Att
människan innehar ett lidande innebär således inte att ett välbefinnande ej kan upplevas.
Påverkas människan av ett sjukdomslidande kan denne ändå skratta åt goda ting, vilket
4
främjar ett välbefinnande (Dahlberg et al., 2003). Vårdpersonal kan även främja
välbefinnande genom att skapa en trygghet för patienten. Vårdpersonalens förmåga att skapa en god vårdrelation som främjar välbefinnande, påverkas av hur mycket kunskap denne innehar. Det är dock lämpligt att vårda ur ett patientperspektiv där patienten blir sedd som den unika person han/hon är och inte enbart en patient med en sjukdom eller skada (Ibid.).
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att belysa barns upplevelser av radiologisk undersökning under sin sjukhusvistelse.
METOD
Föreliggande arbete är en litteraturstudie, utförd utifrån en kvalitativ ansats. Med hjälp av den kvalitativa metoden kan patienters upplevelser, förväntningar, erfarenheter och behov
granskas (Friberg, 2006). På grund av få antal studier (bil. 4) som belyste barns upplevelser av röntgenundersökning valde författarna att även använda studier där barns upplevelser av allmänna sjukhusvistelser belystes. Författarna ansåg att barns upplevelser av ny och
främmande miljö i många avseenden liknar varandra och att det därför går att applicera dessa upplevelser av den allmänna sjukvården till andra kontexter såsom den radiologiska
avdelningen.
Datainsamling
Vetenskapliga artiklar valdes ut med övervägande kvalitativt innehåll, men även kvantitativa artiklar inkluderades som uppfyllde syftet. Anledningen till att kvantitativa artiklar
inkluderades var för att författarna ansåg att innehållet berörde litteraturstudiens syfte och att innehållet kunde vara till hjälp med att förklara frekvensen och formen av vissa fenomen som belystes i de kvalitativa artiklarna.
Urval
När litteraturstudiens ämne bestämdes valde författarna ut begrepp som berörde syftet såsom bemötande, barn, radiologi och relation som vidare kunde användas som sökord. När svenska ord var svåra att översätta till engelska användes ett MeSH-verktyg vilket står för Medical Subject Heading, som är ett indexeringsverktyg. Under litteratursökningen framkom även andra begrepp som användes systematiskt som sökord i olika kombinationer under
litteratursökningen, dessa sökord var: encounter, perception, radiology, pediatric, children, participation, nursing, information, anxiety, satisfaction, communication, distraction,
preparing, ambient, hospital, hospitalized och nurse-patient relations. Vilka av dessa sökord, som i olika kombinationer med varandra resulterade till de utvalda artiklarna samt vilken databas som de hittades via, redovisas som en sammanfattning i bilaga tre. Den huvudsakliga databasen som användes var CINAHL, eftersom det är den största databasen som är inriktad på området omvårdnad (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Även databaserna PubMed och ELIN användes. Sökningarna utfördes systematiskt, vilket innebär att samma sökord
användes i alla databaserna. Manuella sökningar utfördes också, vilket innebär att sökningen skedde via referenslistor i artiklar och intressanta tidsskrifter som berörde ämnet (Ibid.).
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, innefatta barn i åldrarna 2-14 år, vara publicerade på 2000-talet och vara inriktade mot syftet, samt de kvalitativa artiklarna skulle vara ur barnens perspektiv. Artiklarna skall vara etiskt försvarbara och skrivna på engelska eller svenska eftersom det är de språken som behärskades av författarna. Artiklar
5
som exkluderades hade egenskaper som avvek från inklusionskriterierna, de var bland annat ej publicerade på 2000-talet, avvek från syftet eller var ej etiskt försvarbara. För att en artikel skall anses vara vetenskaplig krävs det att den är peer reviewed, vilket innebär att artikeln blivit granskad av ett vetenskapligt råd. Artikeln skall inte vid ett tidigare tillfälle ha varit publicerad och bör beskriva forskningsprocessen genom att ha en introduktion, metod, resultat, diskussion samt referenser (Hanson, 2002).
I början av litteratursökningen valdes artiklar ut för att få så hög sensitivitet och specificitet som möjligt. Användandet av sökord som är relevanta utifrån syftet innebär att hög
sensitivitet och specificitet försöktes uppnås för att finna de mest relevanta artiklarna (Willman et al., 2006). Efter litteratursökningen granskades ett stort antal abstrakt. Arton artiklar valdes ut för att granskas vidare och av dessa valdes sedan åtta ut till studien. Av de artiklar som valdes ut var fyra kvalitativa, en artikel hade både kvalitativt och kvantitativt innehåll, två kvantitativa samt en översiktsartikel (bil. 2). Dessa åtta artiklar, både
kvalitetsgranskades och analyserades.
Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades enligt en tabell (bil. 1) som är framtagen med hjälp av Willman et al. (2006). Artiklarna som valdes ut till studien var av hög kvalitet och var originalartiklar. Artikeln bedömdes ha en hög kvalitet, då den vid granskning hade övervägande mest ja ifyllt som svarsalternativ (bil. 1). Ett undantag gjordes där en artikel av låg kvalitet inkluderades. Artikelns kvalitet bedömdes som låg eftersom det är en
översiktsartikel, dock anses översiktsartiklar ha ett stort pedagogiskt värde (Hanson, 2002).
Dataanalys
Innehållsanalysen utgick från Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys, som är en analysmodell som innebär att det manifesta, det uppenbara i texterna analyserades. I litteraturstudien ingick även kvantitativa artiklar som vanligtvis inte analyseras med den valda innehållsanalysmodellen, vilket innebär en viss problematik för analysarbetet. Trots detta ansåg författarna att det gick att ta vara på det viktigaste innehållet i de kvantitativa artiklarna och valde därför att analysera dessa med hjälp av samma
analysmodell genom att placera innehållet i lämpliga kategorier.
Analysarbetet av de kvalitativa artiklarna började med att författarna först läste artiklarna var för sig, för att få en översikt över artiklarnas innehåll. Därefter granskades artiklarna vidare genom att meningsbärande enheter markerades i texten. Meningsbärande enheter innebär stycken eller meningar i texten som har ett innehåll som är relevant för syftet. Dessa
meningsbärande enheter jämfördes med varandras och kondenserades sedan, vilket innebär att de meningsbärande enheterna förkortas utan att den huvudsakliga informationen ändras.
Fortsatt analysarbete utfördes sedan tillsammans, där de kondenserade meningsbärande enheterna kodades genom att de fick en kod som uttryckte dess innebörd. Dessa koder samlades under specifika subkategorier, där koder som liknade varandra samlades under samma subkategori. Med hjälp av subkategorierna formades kategorier (Graneheim &
Lundman, 2004).
6
Tabell 1. Exempel på analysgång av kvalitativ manifest innehållsanalys (Graneheim &
Lundman, 2004).
Meningsbärande enhet
Kondenserad meningsbärande enhet
Kod Subkategori Kategori
One child expressed a fear that the
examination would hurt, and another, upon asking her mother if the examination would hurt received only a vague answer.
Barn uttryckte känslor av rädsla för smärta, men fick inget svar när de frågade.
Rädsla Information Vårdpersonal
Det var viktigt att ha förförståelsen i åtanke eftersom det kan ha en viss påverkan på
analysarbetet av artiklarna. Som student finns ofta en viss förförståelse då vissa upplevt olika situationer under praktikperioden, trots detta försökte författarna att uppnå objektivitet och neutralitet vid analysarbetet.
Etiska överväganden
De artiklar som ingick i litteraturstudien var vetenskapliga och var granskade av ett etiskt råd, vilket innebär att etiken i artiklarna utgick från Helsingforsdeklarationen (2008). När studier har Helsingforsdeklarationen som etisk utgångspunkt är forskningen bedriven utifrån
patienternas bästa. Forskaren till studien har ett ansvar att skydda patientens liv, hälsa, integritet och rätten till självbestämmande. Helsingforsdeklarationen innebär vidare att deltagarna skall ha blivit informerade om vad studien handlar om och vad den är till för.
Deltagarna skall även ha blivit informerade om att deltagandet är frivilligt och att de har sina rättigheter, exempelvis att avbryta deltagandet utan att behöva ange orsak. Enligt
deklarationen skall materialet vara konfidentiellt och deltagarna skall ha blivit informerade om att materialet ej kommer orsaka dem skada.
RESULTAT
Med hjälp av analysen framkom sju subkategorier, information, delaktighet, bemötande, föräldrar som ett hinder, föräldrar som en möjlighet, röntgenapparatur och lokal. Dessa subkategorier bildade tre kategorier, vårdpersonal, föräldrar och vårdmiljö.
Vårdpersonal
Kategorin vårdpersonal framkom utifrån subkategorierna information, delaktighet och bemötande. I artiklarna framkom inte enbart hur barn upplevde delaktighet, även sjuksköterskornas syn på barns delaktighet klarlades.
Information
I vårdsammanhang är det sjuksköterskor som är de som oftast ger information till barn inför kommande undersökningar. Informationen ges oftast med hjälp av dockor och lekterapi (Edwinson Mansson & Dykes, 2004).
Brist på information visade sig i större utsträckning hos yngre barn (6-8 år), då barnen inte visste av vilken anledning de vistades på sjukhuset. Äldre barn (9-11år) kunde delge en detaljerad förklaring till varför de vistades på sjukhuset men endast få av dem kunde beskriva
7
hur den kommande radiologiska undersökningen skulle gå till (Runeson, Mårtenson &
Enskär, 2007). Barnen uttryckte en önskan om mer information om röntgenapparaturen innan undersökningen, så som hur den specifika apparaturen fungerade (Chesson, Good & Hart, 2002). Bristen på information om hur undersökningen skulle gå till, skapade i vissa fall oro och rädsla hos barnen:
”Don’t think I´ll like it (10 year old girl) "curious about what I'll like, terrified as well that it might hurt me because I don't know what's going to happen” (Chesson et al., 2002, s. 70).
Barn som inte får information om vad som skall hända eller hur en röntgenundersökning går till, kan bli rädda och fantisera om vad som skall ske under röntgenundersökningen:
”An older boy had fantasies of getting ”a sleeping injection” because his mother had told him of her previous experiences of a narcosis induction” (Runeson et al., 2007, s. 509)
När det råder brist på information kan barn ta till egna knep för att samla information. Enligt Coyne (2006) kan barnen använda olika strategier såsom att fråga föräldrarna och
vårdpersonalen, tala med andra barn med samma sjukdomstillstånd eller leta i media efter information.
Barn som inte fick tillräcklig information om undersökningen beskrev de upplevda känslorna rädsla och oro, och dessa kunde i vissa fall leda till sömnproblem för barnen. Barnen
upplevde inte bara känslor som rädsla och oro inför undersökningen utan kunde även uppleva skamkänslor för den kommande undersökningen (Runeson et al., 2007).
Otillräcklig information, det vill säga när läkaren talade i medicinska termer, gjorde att barnen kände sig ignorerade och förvirrade (Coyne, 2006).
Brist på information kan även orsaka att barn upplever sig utestängda från sin vård på grund av att inte få delta i informationen och beslutstagandet angående sin vård. Barn kan dock ge förklaringen att detta görs för deras eget bästa och de hade därför aldrig tänkt tanken på att ifrågasätta beslutandet om undersökningsförfarandet (Runeson et al., 2007). Barnets
uppträdande inför undersökningen kan även ha betydelse för hur mycket information de får.
Barn som är blyga får mindre information om undersökningen än barn som är utåtriktade och självsäkra (Proczkowska-Björklund, Runeson, Gustafsson & Svedin, 2008).
Enligt Coyne (2006) ansåg de flesta barnen att informationen var viktig eftersom det gjorde att de kunde förstå sin sjukdom, de kunde bli delaktiga i sin vård och de kunde på ett bättre sätt förbereda sig inför kommande undersökningar. Det visade sig att om barnen fick den information och deltagande som de behövde, kände barnen glädje, trygghet och de fick en känsla av att bli behandlade som en vuxen människa med rättigheter.
Att information som förbereder barnen inför en undersökning ger en känslan av trygghet kan förstås då barn som genomgått en radiologisk undersökning uttrycker att de vid en eventuell framtida undersökning skulle känna sig trygga av att veta vad som skall hända:
”Having one now will help because now I know what will happen” (Chesson et al., 2002, s. 71)
Delaktighet
Barns delaktighet i interaktioner med sjuksköterskan kan avgöras utifrån hur barnet uppträder vid situationen (Proczkowska-Björklund et al., 2008). Ett barn kan uppträda på ett blygt sätt, i detta fall när de är beroende av närhet från föräldrarna, kan de undvika ögonkontakt och ej
8
använda sitt verbala språk mot sjuksköterskan. Det har visat sig att barn som har det här uppträdandet ofta får mer förhandlanden ifrån vårdpersonalen och därmed även mer självbestämmande (Proczkowska-Björklund et al., 2008).
Enligt barns uppfattning kan det vara svårt att delta i vården:
“The findings revealed that parent and children experienced considerable disruption to their worlds and experienced difficulty with participation in care.”
(Coyne, 2006, s. 65)
Vidare har det uppmärksammats att sjuksköterskor är bra på att ge förslag till barn, dock är sjuksköterskor inte lika bra på att lyssna till barns förslag om sitt vårdande (Shin & White- Traut, 2005) eller låta dem vara delaktiga i diskussionen kring vården:
”// said that they had not participated in any discussions or decisions regarded the planned examination, and thought they had received very poor information”
(Runeson et al., 2007, s. 509).
Barn vill dock vara delaktiga och kunna komma med förslag och åsikter i sin vård, och att dessa tas i beaktande:
”Most of the children wanted to be consulted and involved in general decisions about their care and to be respected as having opinions about their care and treatment” (Coyne, 2006, s.65).
När barn inte får vara med och ge förslag kan det skapa problem för barnen då de uttryckte att det som andra bestämde åt dem, exempelvis vilken dag undersökningen skulle utföras på, inte alls passade för barnen eftersom de då skulle kunna missa en speciell aktivitet i skolan
(Coyne. 2006). Även vilken tid undersökningen skulle utföras kunde vara viktigt för barnen då vissa av dem uttryckte en önskan om att inte behöva gå upp tidigt på morgonen (Ibid.).
Barns delaktighet i vården kan även påverkas av sjuksköterskans åsikter om barnens
delaktighet. De flesta sjuksköterskor anser att barn skall bli uppmuntrade att vara delaktiga i sin vård. Detta kan dock begränsas på grund av olika faktorer så som ålder, sjukdomens grad, psykisk status och attityd. Om huruvida dessa faktorer skall tas i beaktande råder det delade meningar om hos sjuksköterskor, de varnar dock för att barns förmåga att delta i sin vård, ej bör generaliseras. (Coyne, 2006).
Det finns flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans förmåga att göra barnen delaktiga i vården och att de:
”// may experience difficulty-involving children in decision-making and may not encourage involvement of children unless explicity requested by the child and approved by the parent” (Coyne, 2006, s. 68).
Bemötande
Barn uppskattar en sjuksköterska som är trevlig och vänskaplig mot sina patienter (Coyne, 2006; Brady, 2009), barn tycker även att sjuksköterskan skall vara vänlig mot barnens
närstående. Enligt Shin och White-Traut (2005) förekommer oftast ett positivt samspel mellan sjuksköterskor och barn, där barnen upplever sjuksköterskorna som vänliga. Sjuksköterskan skall ha humor och kunna få barnen att skratta och bemöta barnen på ett sätt som gör att de känner sig speciella exempelvis genom att kalla dem för ödmjuka namn så som ”hjärtat”
(Brady, 2009). Barn karaktäriserar en bra sjuksköterska som en person med egenskaper:
9
”// such as ´honest´, ´listening´, ´trusting´, ´nice´, ´helpful´, ´gentle´, ´kind´,
´reassuring´, ´polite´, ´cheerful´ and ´friendly´ were highlighted by the children”
(Brady, 2009, s. 555).
Barn vill få bekräftelse av sjukvårdspersonalen att de agerar rätt. Som exempel blir barn glada, känner att sjuksköterskan har empati och uppskattar när sjuksköterskan berömmer dem under procedurer som är jobbiga (Brady, 2009).
Hur sjuksköterskan uppför sig är också mycket viktigt för barn som är känsliga för att tolka sjuksköterskors kroppsspråk. Barn önskar att sjuksköterskor talar lugnande, lugnt och har en uppmuntrande röst mot dem. En sjuksköterska som böjer sig ned till barnens ögonhöjd och har tid för och lyssnar på barnen uppskattar de (Brady, 2009). En sjuksköterska som däremot har händerna i fickorna, talar högt, inte lyssnar på barnen, verkar arg och är bossig kan uppfattas som en sämre sjuksköterska av barnen (Ibid.).
Barn tycker även att sjuksköterskan skall ha god kompetens som innebär att barn ej riskerar att bli skadade av sjuksköterskan under procedurer. Barn vet inte riktigt var sjuksköterskan har fått denna kunskap ifrån, men de uppfattar att kompetenta sjuksköterskor vet vilka procedurer som är obehagliga och är ärliga om dessa och gör vad de kan för att minska det obehagliga under proceduren (Brady, 2009).
Utseendet är även viktigt för barnen och kan vara en bekräftelse på att sjuksköterskan verkligen är en sjuksköterska. I en studie av Brady (2009), fick barn rita och berätta hur en bra sjuksköterska skulle vara. Många av barnen tyckte det var viktigt att de kunde se att sjuksköterskan verkligen var en sjuksköterska som jobbade på sjukhuset. Detta genom att de bar en namn- och identifieringsbricka. Att de hade en uniform med exempelvis ett kors på hjälpte barnen att förstå att sjuksköterskan var en riktig sjuksköterska som jobbade på sjukhuset (Ibid.). Det var viktigt för barnen att veta att det var en riktig sjuksköterska då de uttryckte en oro och rädsla för att mötas av en falsk sjuksköterska.
”Karen (age 8) supported this by voicing her concerns that the bad nurse might be pretending to be a nurse and have evil intensions, manifested, for example, by giving incorrect amounts of medicine” (Brady, 2009, s. 556).
Föräldrar
Föräldrar som en möjlighet
Föräldrar kan påverka barns delaktighet i sin vård genom att förklara för vårdpersonal hur mogna barnen egentligen är, i vilken mån de själva kan fatta beslut samt hur självständiga de kan vara i hemmet (Coyne, 2006).
”Some parents actually pointed out that their children had normal minds and therefore had the competence to understand and be actively involved in their care” (Coyne, 2006, s. 67).
.
Föräldrars närvaro vid vård kan ge barnen fördelar, en av fördelarna kan vara att de fungerar som ett stöd under undersökningen och får barnen att känna sig modiga (Chesson et al., 2002). Barn uttryckte även en önskan av att ha föräldrarna närvarande vid sin vård eftersom föräldrarna kunde föra barnens talan till vårdpersonalen (Coyne, 2006).
Föräldrar som ett hinder
10
Barnen upplever att vårdpersonal vänder sig till föräldrarna och ger dem information framför barnet, vilket kan ge barnen känslan av att bli ignorerade. Barnen kan bli både arga, ledsna och deprimerade i dessa situationer (Coyne, 2006).
Föräldrarna tycker att barnen skall vara delaktiga i sin vård men anser att beslutfattanden skall överlämnas till dem då barnen är sjuka och skall slippa den mentala bördan. Föräldrarna är rädda för att det finns en risk att barnen fattar fel beslut (Chesson et al., 2002). I Runeson et al. (2007) studie upplevde barnen att de inte hade fått tillräcklig information, vilket skiljde sig från föräldrarnas åsikt som ansåg att barnen hade fått för riklig information. Detta kunde enligt föräldrarna leda till att barnen blev mer oroliga inför undersökningen än vad de hade blivit om de inte fått lika mycket information.
Det är få föräldrar som tar chansen att innan undersökningen besöka sjukhuset tillsammans med barnet för att introducera dem inför kommande undersökning genom att visa aktuell apparatur som skall användas. Anledningen till att föräldrarna inte tog möjligheten kan bero på ovetskapen om barnens oro och negativa känslor inför undersökningen (Runeson et al., 2007).
Vårdmiljön Röntgenapparatur
Barn kan uppfatta röntgenapparaturen som skrämmande då de inte är förberedda på hur den fungerar:
“// I wasn't expecting noise from the machine, I thought that the camera might come down onto my arm (7-year-old girl)//”. Ett annat barn beskrev det som: "//I wondered if the X-ray machine would move down on top of me //" (Chessons et al., 2002, s. 71)
Barn som blir rädda för röntgenapparaturen under en radiologisk undersökning, kan få psykosomatiska besvär såsom magsmärtor vilket kan påverka barnets förmåga att ligga stilla.
Svårigheten att förutse hur barn reagerar inför och under undersökningen, innebär att många barn sederas inför bland annat CT-undersökningar (Anastos, 2007).
Lokal
Omgivningen är en viktig del för barn vid en radiologisk undersökning eftersom denna är en av de saker barn fokuserar på under sin röntgenundersökning:
”Although a range of activities were described by the children, the three most commonly reported were looking or watching at the x-ray equipment, focusing on the “toys or pictures on the wall”, or looking at their parents”. (Chesson et al., 2002, s. 71).
Förflyttningen från föräldrars trygga famn till undersökningsrummet med starkt ljus och främmande lukter kan orsaka stress för barn (Anastos, 2007).
Anastos (2007) beskriver dock att en barnanpassad miljö på röntgen med glada och roliga figurer som barnen kan fokusera på kan underlätta undersökningen för barnen. Genom att använda sig av en barnanpassad miljö har behovet av att tillämpa sedering minskat (Ibid.).
11
DISKUSSION
För barn är det viktigt att få information och vara delaktiga i diskussionen kring deras planerade undersökning. När de blir utelämnade ur dessa diskussioner kan det leda till att de utsätts för ett vårdlidande vilket kan framkalla negativa känslor hos barnen. Föräldrar kan vara ett hinder genom att vårdpersonal riktar sin uppmärksamhet gentemot dessa istället för barnen. De kan även spela en avgörande roll i huruvida frågan om barnen kommer bli förberedda eller ej inför kommande undersökning. Föräldrar är även en möjlighet för barn genom att barnen känner sig trygga och modiga av att ha föräldrar närvarande vid
undersökningen. Vårdmiljön och dess apparatur kan uppfattas som skrämmande för barn.
Dock tycker barn om en vårdmiljö som är barnanpassad genom att innehålla roliga figurer och leksaker som avviker från den skrämmande vårdmiljön och dess apparatur.
Metoddiskussion
Intresset för studien växte fram hos författarna eftersom kunskaper om barns upplevelser i samband med radiologisk undersökning är användbart och intressant att ta med i framtida yrkesrollen som röntgensjuksköterskor. Därför var det önskvärt att belysa syftet utifrån enbart en radiologisk utgångspunkt, men bristen på material innebar att det slutgiltiga syftet blev att undersöka barns upplevelser av radiologisk undersökning under sin sjukhusvistelse. Att artiklarna belyser både radiologisk undersökning och sjukhusvistelse i allmänhet kan ha en påverkan på resultatets validitet. Författarna anser dock att det är viktigt att se den
radiologiska undersökningen i sitt verkliga sammanhang, därför kan resultaten anses spegla den verklighet barnen befinner sig i när en radiologisk undersökning skall genomföras under en sjukhusvistelse. Med tanke på att en del artiklar belyser radiologisk undersökning och en del belyser sjukhusvistelser i allmänhet var det viktigt att analysen utfördes så noggrant som möjligt för att kunna överföra barns upplevelser av sjukhusvistelser till andra kontexter, i detta fall barns upplevelser av en radiologisk undersökning.
Den metod som valdes är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats valdes av författarna eftersom syftet var att belysa barns upplevelser av en radiologisk undersökning under sin sjukhusvistelse. Med hjälp av den kvalitativa ansatsen kan förståelsen för barns upplevelser, erfarenheter och förväntningar fördjupas (Friberg, 2006).
För att belysa barns upplevelser av radiologiska undersökningar under sin sjukhusvistelse kan en intervjustudie dock ha varit den mest lämpade metoden då forskaren vid en kvalitativ intervju får lyssna till människornas egna uppfattningar, åsikter och synpunkter (Kvale, 1997). En systematisk litteraturstudie valdes istället dels på grund av problematiken med att intervjua barn, dels för det etiska tillståndet som skulle ha krävts samt den begränsade tidsramen. Litteraturstudien belyser vilken forskning som finns nu och skulle därför även kunna användas som en grund till fortsatta studier.
Den databas som det största antalet artiklar valdes från var CINAHL, vilket kan bero på att det är den största databasen som är inriktad på området omvårdnad (Willman et al., 2006).
Dock gjordes samma sökningar med sökorden i de andra databaserna för att skapa en systematisk litteratursökning. Manuell sökning har även använts i form av sökning i
referenslistor och i tidsskrifter som berörde syftet. Författarnas handledare bidrog även med förslag till artiklar som eventuellt berörde syftet, av dessa valdes en artikel ut till
litteraturstudien. Två artiklar som ej fanns att hitta i fulltext beställdes via
universitetsbiblioteket. Dock uppfyllde dessa två artiklar ej inklusionskriterierna och exkluderades därför.
Studien inkluderade artiklar som var gjorda under 2000-talet eftersom äldre artiklar ansågs kunna påverka resultatet negativt då undersökningsmetoderna, inklusive omvårdnaden kring dessa, bör utvecklas i takt med tekniken.
12
Samtliga utvalda artiklar är skrivna på engelska. Författarna har ej engelska som modersmål, dock har artiklarna översatts så noggrant som möjligt för att undvika en negativ påverkan av resultatet. För att öka tillförlitligheten i resultatet har citat används för att stärka innehållet, dessa citat har ej översatts till svenska för att undvika risken att de får en annan innebörd (Roxberg & Heikkilä, 2010).
Analysmodellen som valdes gjorde att artiklarna kunde analyseras systematiskt genom kategorisering av innehållet. Detta innebär att texterna till en början har granskats i sin helhet för att sedan sönderdelas och slutligen sammanställas till en helhet som är anpassad för syftet.
Analysen har utgått från det manifesta i texterna, vilket innebär det uppenbara. Texterna har ej analyserats utifrån det latenta eftersom det kräver en djupare tolkning på en högre
abstraktionsnivå (Friberg, 2006).
Förförståelsen hos författarna kan ha haft en viss påverkan på analysarbetet och
framställningen av resultatet. Analysarbetet har dock eftersträvats att vara så objektivt och neutralt som möjligt för att inte påverka studiens resultat. Bristande erfarenhet av analysarbete hos författarna kan även ha bidragit till att resultatet blir mindre trovärdigt, eftersom ju mer erfarenhet av analysarbete en författare besitter desto mer sammanhängande och trovärdigt blir resultatet. Resultatets reliabilitet kan även ha påverkats av författarnas bristande
erfarenheter i analysarbete (Patel & Davidson, 2003). Dessa faktorer gör att vår studie kan ha lägre trovärdighet än i jämförelse med om vi skulle göra om litteraturstudien på nytt.
Resultatdiskussion
De aspekter som framkommit i resultatet belyser barns upplevelser av både den radiologiska undersökningen och sjukhusvistelsen. Eftersom författarnas framtida yrkesroll berör
radiologin, har diskussionen förts kring hur resultatet av barns upplevelser av radiologiska undersökningar och sjukhusvistelser skulle kunna appliceras på den radiologiska avdelningen.
I bakgrunden och resultatet beskrivs barns upplevelser, uppfattningar och beteenden utifrån specifika åldrar. Dock bör åldern ej styra hur barnen blir bemötta eftersom barnens
mognadsgrad kan variera stort i åldrarna. Därför bör röntgensjuksköterskan ha förmågan att utgå från patientens perspektiv för att anpassa bemötandet.
Vårdpersonal
Resultatet visar att bristen på information kan påverka barns livsvärld negativt. Brist på information kan skapa känslor som exempelvis rädsla och oro som i sin tur kan leda till kroppsliga besvär som exempelvis magont. Ett vårdande, eller bristen av ett vårdande, i detta fall bristen av information och delaktighet kan orsaka ett vårdlidande (Dahlberg et al., 2003).
Barn beskrev att när de fick information och kände sig förberedda, skapades ett välbefinnande med en positiv känsla av trygghet. All vårdpersonal bör alltid sträva efter att patienterna skall känna sig trygga i vårdsammanhang då det främjar ett välbefinnande (Dahlberg et al., 2003).
Att få barn att känna sig trygga vid radiologiska undersökningar kan dock vara en utmaning då de befinner sig i situationer som de kan uppfatta som hotfulla där röntgensjuksköterskan har en begränsad tid att tillgå till undersökningen. Det hade varit önskvärt att låta barn få mer information och bekanta sig mer med röntgenapparaturen vid undersökningen, vilket sker till viss del, men inte i den utsträckningen som kanske hade behövts för vissa barn.
Det har framkommit att barn som är blyga får mindre information än barn som är utåtriktade (Proczkowska-Björklund et al., 2008) och att detta har en betydelse för i vilken utsträckning sjuksköterskorna är villiga att göra barnen delaktiga. Barns delaktighet i verksamheten kan styras av barnens psykiska status och attityd, när de egentligen i teorin borde styras av deras rättighet till information (SFS 1982:567 2§). Som röntgensjuksköterska är det därför viktigt
13
att komma ihåg, att även ett blygt barn har ett minst lika stort behov och lika stor rätt till information och delaktighet som ett utåtriktat barn.
Orsakerna till att barn inte får information inför och under en radiologisk undersökning behöver dock inte enbart bero på okunskap, ignorans eller av andra anledningar från
röntgensjuksköterskans sida, utan kan även bero på yttre faktorer såsom tidsbrist och brist på personal. Detta bör möjligen ses över eftersom det inte är etiskt försvarbart att tidsbrist och personalbrist kan få stå i vägen för vad hälso- och sjukvårdsslagen (SFS, 1982:567 2§) säger om hur sjukvården bör bedrivas.
För att underlätta de radiologiska undersökningarna bör barn vara förberedda inför undersökningen eftersom det kan reducera oro och leda till att barnen blir mer
samarbetsvilliga. Den dialog som förs vid barnets förberedelser inför en undersökning bör vara individanpassad eftersom förberedelserna skall ske utifrån barnets mognadsgrad (Linder
& Schiska, 2007). Att vara generös med beröm under undersökningen kan bidra till att barnen känner sig glada, uppskattade och duktiga (Brady, 2009), barnen bör även vid
undersökningens slut uppmuntras att uttrycka sina känslor om undersökningen samt få beröm för den avslutade undersökningen (Linder & Schiska, 2007). Enligt Edwinson Mansson och Dykes (2004) används dockor och lekterapi (åldrarna 2-14 år) frekvent i sjukvården för att ge information och kunskap inför undersökningar. De används även för att ge information och kunskap efter en genomgången undersökning så att barn kan bearbeta undersökningen på ett bättre sätt. Genom att använda sig av dockor och lekterapi kan barnen lättare förstå och få kunskap i hur undersökningen har eller kommer att gå till (Ibid.). Informationen bör vara utvecklad så att barnen vet hur undersökningen kommer att kännas, vad de kommer att höra, se och eller smaka (Linder & Schiska, 2007), exempelvis kontrastmedlen.
Enligt Vagnoli, Caprilli, Robiglio och Messeri (2005) kan användandet av clowner vid barnens förberedelser och väntan inför en operation reducera oron hos barnen. Clownerna använde sig av olika avledningsmetoder såsom magiska trick, såpbubblor, marionettdockor, musik och lekar. Att använda sig av clowner på den radiologiska avdelningen kanske inte är ekonomiskt genomförbart, dock kan avledningsmetoderna tas tillvara och appliceras. Inom tandvården har exempelvis magiska trick tagits tillvara på. Barn som blir visade ett magiskt trick vid första mötet med tandläkaren, sätter sig fortare i tandläkarstolen, blir mer
samarbetsvilliga och blir lättare att ta röntgenbilder på (Peretz & Gluck, 2005). Dessa metoder kan även appliceras till andra kontexter exempelvis radiologiska avdelningar och kan tas tillvara för att underlätta undersökningar både för barnen och för personalen. Ett glatt barn med en positiv inställning till undersökningen får med sig en positiv upplevelse hem, vilket kan underlätta eventuella framtida undersökningar för barnet.
Föräldrar
Föräldrars närvaro kan vara en fördel då barnen känner sig trygga och modiga av att ha dem i närheten (Chesson, Good & Hart, 2002). Detta framkommer även av Linder och Schiska (2007) som beskriver att föräldrarnas närvaro vid en radiologisk undersökning är tröstande och reducerar barnens oro. Föräldrar kan dock vara ett hinder vid en röntgenundersökning när uppmärksamheten riktas till föräldrarna istället för till barnen (Coyne, 2006), som egentligen borde få uppmärksamheten. När föräldrar och barn erbjuds att besöka röntgenavdelningen innan en planerad undersökning, kan ett hinder uppstå när föräldrarna inte tar möjligheten att besöka avdelningen tillsammans med sitt barn (Runeson et al., 2007). Om barn blivit
introducerade för apparaturen innan undersökningen hade det kunna underlätta för dem genom att miljön inte blir främmande vid själva undersökningstillfället.
Huruvida föräldrarna blir ett hinder eller en fördel för barnen under den radiologiska undersökningen, kan delvis bero på hur röntgensjuksköterskorna använder sig av dem.
14
Röntgensjuksköterskan bör vara den som handleder föräldrarna vid barnets undersökning där guidning kan innebära att föräldrarna är en hjälpande hand vid barnets positionering och immobilisering (Linder & Schiska, 2007), i jakten på den goda bilddiagnostiken.
Vårdmiljö
En okänd och ny miljö kan upplevas som skrämmande. Den högteknologiska
radiologiavdelningen är inget undantag där mörka rum, brummande och klickande ljud med mera, kan orsaka oro och rädsla hos barnen (Linder & Schiska, 2007). Detta innebär att det är extra viktigt att skapa en trygg och lugn miljö på avdelningen. Apparaturen kan också
upplevas hotfull och skrämmande av ett barn som saknar information om vad som skall hända och varför. Röntgensjuksköterskorna bör därför kunna sätta sig in i barnens livsvärld för att kunna vara öppna och följsamma eftersom de kan mötas av barn som är både osäkra och rädda. Alla individer visar den här osäkerheten på olika sätt och barn som ibland saknar den verbala förmågan till att förklara sina känslor kan bland annat uttrycka aggressivitet och blyghet.
Utnyttjandet av vårdmiljön som informations- och avledningskälla bör utnyttjas av fler avdelningar. Idag har vissa avdelningar tagit steget i rätt riktning genom att man satt upp exempelvis tecknade figurer på väggar och på röntgenapparaturen för att kunna skapa en tryggare och framförallt roligare miljö för barnen. Vårdmiljön för barn har dock inte utvecklats så mycket som den borde. Detta visas i den Nordiska standarden (2006), där det framkommer att barn bör vårdas bland andra barn och i en miljö som är anpassad för dem och inte en ”vuxenmiljö”. På många sjukhus är det idag inte möjligt att låta barn vistas på
röntgenavdelningar som enbart är inriktade mot barn, då detta är koncentrerat till de större sjukhusen där det bedrivs rikssjukvård. De högteknologiska undersökningsrummen med dess apparatur bör granskas av både vårdpersonal och tillverkare av utrustning så att design och färgval för röntgenapparaturen kan anpassas på ett sätt som blir mindre främmande och hotfullt för barnen, och samtidigt en trevligare miljö att vistas i även för vuxna. Ett exempel på en åtgärd som har en positiv inverkan på barn, vuxna och även på vårdpersonal är musik.
Musiken reducerar oro och förbättrar humöret hos patienterna och vårdpersonalen, det visade sig även att utbrändhet minskade hos personal som dagligen arbetade i miljöer med musik.
Dock är det beroende på vilken slags musik som används. Det som visats sig ha bäst effekt är instrumental och klassisk musik (Kemper & Danhauer, 2005). Användandet av musik är en fullt applicerbar metod på radiologiska avdelningen då den är ekonomiskt genomförbar och kan ha goda effekter på personalen.
Enligt Anastos (2007) har en barnanpassad radiologisk avdelning positiva effekter på barn, genom att sedering vid undersökningar har kunnat reduceras. Att barnen själva får välja ut teman som följer dem under hela vistelsen på den radiologiska avdelningen, genom skärmar i de olika rummen, ges barnen större möjlighet till delaktighet. Ett exempel på ett tema är att barnet får följa med på ett undervattensäventyr. Barnen får själva välja ut ett tema som passar dem och kan på detta sätt själva individanpassa sin miljö för att öka välbefinnandet. Även om den metod som Anastos (2007) beskriver är bra för barnen, kan det vara svårt att genomföra på sjukhusen på grund av olika orsaker, såsom ekonomin. Dock kan idéerna användas på avdelningarna genom att anpassa leksaker och spel så att barnen blir mer förberedda för den kommande undersökningen.
Barn som väntar i ett väntrum, inför exempelvis en radiologisk undersökning, kan bli oroliga, nervösa, aggressiva, trötta, otåliga, ledsna och irriterade. Dock har det visat sig att när barnen har möjlighet att leka, kan barnen slappna av och leka i sin egna lilla värld (da Silva Pedro et al., 2007). Barnväntrum är oftast fyllda med roliga leksaker och spel och när detta tas ifrån barnen kan det bidra till en otrevlig upplevelse för dem, när de kallas in till undersökningen.
15
Barnen måste då abrupt avsluta sin lek och lämna tryggheten som lekhörnan skapat för att gå in i en helt ny och okänd miljö. Barnen kan reagera på olika sätt exempelvis genom att bli oroliga, arga och ibland olyckliga. Dessa känslor kan de sedan ta med sig in i
undersökningsrummet och bära med sig samtidigt som de skall utsättas för en ny miljö, ny personal och en ny situation.
Barnväntrummen skulle kunna anpassas till en förberedande miljö genom att barnen får leka sig till information om undersökningen som är anpassad på ett sätt som gör att barnen blir intresserade och nyfikna på den kommande undersökningen. De leksaker som finns idag är inte anpassade för att vara förberedande eller röntgenrelaterade. Om miljön skulle kunna ändras genom att exempelvis lekhörnan blev till ett roligt miniundersökningsrum som barnen och deras föräldrar kan leka i, skulle många barn troligtvis ha en positivare inställning till undersökningen. Ett barn som skall genomgå en datortomografiundersökning skulle enligt Anastos (2007) leka i ett väntrum utrustat med en miniatyr av en datortomograf som kan bidra till att barnen på ett lekfullt sätt informeras och förbereds för den kommande
datortomografiundersökningen (Ibid.).
Vidare forskning
Det finns få röntgenavdelningar som är specifikt inriktade på barn i Sverige. Det hade varit intressant att se om det finns skillnader och hur dessa i så fall ser ut mellan allmänna
röntgenavdelningar och röntgenavdelningar som är inriktade på barnradiologi. Om det hade visat sig vara en skillnad hade det varit intressant att undersöka vad dessa kan ha för effekter på barnen.
Slutsats
Den radiologiska avdelningens utseende kan på många sätt vara främmande och skrämmande för barn, vilket leder till att röntgensjuksköterskor ofta möts av barn som är omotiverade till att delta i sin radiologiska undersökning. Pågrund av en eventuell rådande tidsbrist och personalbrist kan det vara svårt för röntgensjuksköterskan att på den korta tid som ges utveckla en god vårdrelation som innebär att barnets deltagande i undersökningen sker av fri vilja.
Vi hoppas att kunskapen som beskrivs i denna uppsats kan bidra till att röntgensjuksköterskor lättare kan sätta sig in i barns livsvärld genom deras upplevelser och därmed utveckla ett bra bemötande gentemot barnen. Vidare kan en barnanpassad radiologisk avdelning samt ett bra bemötande från röntgensjuksköterskor lindra barns lidande och främja ett välbefinnande.
16
REFERENSER
Anastos, JP. (2007). The ambient experience in pediatric radiology.
www.radiologynursing.org, 26, 50-55.
Aspelin, P. & Pettersson, H. (2008). Radiologi. (första upplagan) Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Barnombudsmannen http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=7360 hämtat 15 mars 2010.
Brady, M. (2009). Hospitalized children's views of the good nurse, Nursing ethics, 16, 543- 560.
Chesson, RA., Good, M. & Hart, CL. (2002). Will it hurt? Patients' experience of X-ray examinations: a pilot study, Pediatric Radiology, 32, 67-73.
Coyne, I. (2006). Consultation with children in hospital: children, parents' and nurses' perspectives, Journal of clinical Nursing, 15, 61-71.
da Silva Pedro, IC., Castanheira Nascimento, L., Capelani Poleti, L., Aparecida Garcia de Lima, R., Falleiros de Mello, D. & Mendonca Rosa Luiz, F. (2007). Playing in the waiting room of an infant outpatient clinic from the perspectiv of children and their companions, Revista Latino-american de Enfermagem, 15, 290-297.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Edwinson Mansson, M. & Dykes, AK. (2004). Practices for preparing children for clinical examinations and procedures in swedish pediatric wards, Pediatric Nursing, 30, 182-187.
Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
FN’s- barnkonvention artikel nr. 17 http://www.unicef.org/crc/files/Participation.pdf hämtat 3 februari 2010.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Studentlitteratur.
Graneheim, UH. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today, 24, 105-112.
Hanson, U. (2002). VAD ÄR EN VETENSKAPLIG ARTIKEL? Karolinska institutet http://ki.se/content/1/c4/54/02/Vetenskaplighet.pdf hämtat 12 april 2010.
Hardy, M. & Armitage, G. (2002). The child's right to consent to x-ray and imaging
investigations: issues of restraint and immobilization from a multidisciplinary perspective, Journal of Child Health Care, 6, 107-119.
17
Helsingforsdeklarationen (2008)
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.htmlhämtat 10 februari 2010 Kemper, K. & Danhauer, S. (2005) Music as therapy, Southern Medical Journal, 3, 282–288.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur Linder, JMB. & Schiska, AD. (2007). Imaging children: tips and tricks.
www.radiologynursing.org, 26, 23-25.
MeSH-verktyget http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm hämtat 3 februari 2010.
Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/sok/ratificering hämtat 2 april 2010.
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB), (2006). Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård, http://www.nobab.se/standard/nobabstandards.pdf hämtat 8 april 2010.
Osterman, G. (Red.). (1994). Kompendium i diagnostisk radiologi. (2:a rev. uppl.). Umeå:
Avdelningen för diagnostisk radiologi, Norrlands universitetssjukhus. 105-112.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Tredje upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Peretz, B. & Gluck, G. (2005). Magic trick: a behavioural strategy for the management of strong-willed children, International Journal of Paediatric Dentistry, 15, 429-436.
Proczkowska-Björklund, M., Runeson, I., Gustafsson, PA. & Svedin, CG. (2008). Decision making about pre-medication to children. Child: care, health and development, 34, 713-720.
Roxberg, Å. & Heikkilä, K. (2010). Linnéuniversitetet. Utformning av uppsatser och rapporter – riktlinjer och anvisningar för uppsatser på grund- och avancerad nivå inom ämnet vårdvetenskap. Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
Runeson, I., Mårtenson, E. & Enskär, K. (2007). Childrens knowledge and degree of
participation in decision making when undergoing a clinical diagnostic procedure. Pediatric nursing, 33, 505-512.
Shin, H. & White-Traut, R. (2005). Nurse-child interaction on an inpatient paediatric unit.
Journal of advanced nursing, 52, 56-52.
SFS, (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen. Frölunda: Notisum AB
Vagnoli, L., Caprilli, S., Robiglio, A. & Messeri, A. (2005). Clown doctors as a treatment for preoperative anxiety in children: a randomized, prospective study. Pediatrics, 116, 563-567.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Yrkesetiska koden för röntgensjuksköterskor
www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=23056 hämtat 3 februari 2010.
Bilaga 1 Tabell 2. Protokoll för kvalitetsbedömning (Willman et al., 2006)
TYDLIG
PROBLEMFORMULERING Ja Nej Vet ej
PATIENTKARAKTERISTIKA Antal
Ålder Man/kvinna ÄR KONTEXTEN
PRESENTERAD
Ja Nej Vet ej
ETISKT RESONEMANG Ja Nej Vet ej URVAL
Relevant Strategiskt
Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej METOD FÖR:
urvalsförfarande tydligt beskrivet datainsamling
analys tydligt beskrivet
Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej GILTIGHET
Är resultatet logiskt, begripligt Råder datamättnad
Råder analysmättnad
Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej KOMMUNICERBARHET
Redovisas resultatet klart och tydligt Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
HUVUDFYND
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs?
Är beskrivningen/analysen adekvat? Ja Nej Vet ej
KOMMENTAR
Bilaga 2 s. 1(3) Tabell 3. Granskningsschema för de åtta artiklar som utgjorde basen för litteraturstudien om barns upplevelser av radiologisk undersökning under sin sjukhusvistelse.
Problem/Syfte Design/Metod Urval Resultat Kvalitet Titel: Consultation
with children in hospital; children, parents´ and nurses´
perspectives Författare:
Coyne.I
Tidskrift: Journal of Clinical Nursing Årtal, volym och sidor: 2006, 15, 61- 71
Land:
Irland
Syftet med studien var att studera barns delaktighet ur barn, föräldrarnas och
sjuksköterskornas perspektiv.
Artikeln är kvalitativ, består grundliga och djupa intervjuer, frågeformulär och
observationer.
Elva barn, tio föräldrar och tolv
sjuksköterskor från fyra olika barnavdelningar på två olika sjukhus i England.
Barn upp till 14 år gamla.
Resultatet belyste hur barn blev deltagande och icke deltagande i sin vård i olika situationer och vilka känslor detta väckte hos barnet. Resultatet belyste även föräldrarnas åsikter om barns deltagande i sin vård samt även sjuksköterskornas åsikter om detta.
Artikeln var kvalitativ av en hög kvalitet.
Titel: Decision making about pre- medication to children Författare:
Proczkowska- Björklund. M, Runeson. I,
Gustafsson.P.A och Svedin. C.G
Tidskrift: Child:
care, health and development Årtal, volym och sidor: 2008, 34, 6, 713-720
Land:
Sverige
Hur deltagandet från barnen kan influera
bemötandet ifrån sjuksköterskan.
Grundliga och djupa
intervjuer, frågeformulär och
observationer.
102 barn som skulle genomgå en öron, näsa och hals operation var utvalda till undersökningen.
På grund av olika bortfall deltog slutligen 95 barn i åldrarna 2-7 år.
Beroende på hur barn uppför sig i mötet med sjuksköterskan kan detta påverka hur delaktiga de blir vid
beslutfattande och påverkar om deras deltagande blir frivilligt eller ej.
En kvalitativ och
kvantitativ artikel av hög kvalitet.
Titel: Practices for Preparing children for clinical
examinations and procedures in Swedish Pediatric Wards
Författare:
Edwinson Mansson.
M och Dykes. A-K
Syftet var att belysa barnklinikers rutiner gällande information till barn och deras föräldrar inför kliniska
undersökningar
En kvantitativ artikel baserad på ett
semistrukturerat frågeformulär till alla 36 barnenheter i Sverige omfattande 83 avdelningar,
83 avdelningar inriktade på barn var uttagna till
undersökningen där 58 (70 %) utav
avdelningarna svarade på
Hur man informerar och hur ofta man informerar barn inför en
undersökning.
En
kvantitativ artikel av hög kvalitet.
Tidskrift: Pediatric Nursing
Årtal, volym och sidor: 2004, vol30, no3 s.182-187 Land:
Sverige
och procedurer. varav 58 avdelningar svarade.
enkäten.
Titel: The ambient experience in pediatric radiology Författare:
Anastos. J. P Tidskrift: www.
radiologynursing.or g
Årtal, volym och sidor: 2007, vol:26, Nr:2 s.50-55
Land:
USA
Syftet är att se vilken effekt den omgivande miljön och barnanpassade förberedelser har för barnet.
De satte ihop ett team utav specialister för att
granska/förstå hur ett barn upplevde en CT-
undersökning.
- Sedering kan
reduceras med hjälp av att vårdmiljön blir mer anpassad för barn, där man med hjälp av lek kan ge
information och distrahera
/minska obehag.
En
översiktsar tikel av låg kvalitet.
Titel: Childrens knowledge and degree of participation in decision making when undergoing a clinical diagnostic procedure
Författare:
Runeson. I, Mårtenson. E &
Enskär. K
Tidskrift: Pediatric nursing
Årtal, volym och sidor: 2007, Vol.33 No6, s.505-512 Land:
Sverige
Att undersöka barns
mognadsnivå och deras deltagande i diskussion och planering relaterade till deras
sjukhusvård.
Intervjuer gjordes av barnen som skulle genomgå en radiologisk undersökning.
Ett icke- slumpmässigt urval gjordes då barnen som stod på en väntelista valdes ut.
Tjugotre barn (6-11 år, 9 pojkar och 14 flickor) från barndagsjukvår den som hade planerade undersökningar deltog i
undersökningen.
Urvalet gjordes på två olika sjukhus i Sverige.
Barnen visade sig vara förberedda på olika sätt inför kommande undersökning, men det framkom att barnen i helhet inte hade fått tillräcklig information och deltog inte i beslutstagande och diskussioner i den utsträckning som de hade önskat.
En kvalitativ artikel av hög kvalitet.
Titel: Hospitalized children's views of the good nurse Författare:
Brady.M
Tidskrift: Nursing ethics
Årtal, volym och sidor: 2009, 16 (5) s.543-560
Kunna identifiera hur ett barn uppfattar en bra och dålig sjuksköterska, och vad det är som gör, enligt barnen, dem till en bra eller dålig
En kvalitativ artikel. Barnen fick rita och skriva bilder, utifrån dessa gjordes sedan en inspelad intervju där intervjuaren gav öppna och
Tjugotvå barn deltog, 11 pojkar och 11 flickor ifrån en stor
multikulturell barnklinik i sydöstra England. Barn
Barn har ganska lika åsikter i vad de tycker är en bra och en dålig sjuksköterska. En bra och dålig sjuksköterska kan avgöras av dess bemötande, kroppsspråk,
En kvalitativ artikel av hög kvalitet.
Land: England sjuksköterska. slutna frågor som ställdes utifrån barnens bilder.
7-12 år gamla. utseende, kompetens.
Titel:
Will it hurt?
Patients' experience of X-ray
examinations: a pilot study
Författare:
Chesson, R.A., Good, M. & Hart, C.L.
Tidskrift:
Pediatric Radiology Årtal, volym och sidor:
2002, Vol.32, sid.
67-73 Land:
Storbrittanien
Att fastställa barnens uppfattning av radiologiska undersökningar.
Barnen delades upp i två grupper, bild- studie och en två-stegs- intervju.
Icke-
slumpmässigt urval av patienter
relaterade till ett barnsjukhus i Scotland. Barn 7-14 år gamla.
Genom de teckningar och intervjuer som gjordes syntes att barnen kände en viss oro inför undersökningen.
En kvalitativ artikel av hög kvalitet.
Titel:
Nurse-Child interaction on an inpatient paediatric unit
Författare:
Shin, H & White- Traut, R
Tidskrift:
Journal of Advanced Nursing
Årtal, volym och sidor:
2005, Vol. 52 No.1, sid. 56-62
Land:
USA
Syftet med studien var att bedöma mönster i mötet mellan sjuksköterska - barn och föräldrar och karaktärisera dessa olika möten.
En
observationsstu die med en kvantitativ ansats
användes. Alla trefalder (barn, förälder och sjuksköterska) videofilmades under 4 timmar varje dag under en tvådagars period.
Åtta trefalder av sjuksköterska, patienter (barn) och föräldrar videofilmades.
Barn 5-6 år gamla.
Både pos. och neg. beteenden var vanligt förekommande i mötet mellan sjuksköterska och barn. Medan mötet mellan sjuksköterskan och modern var mer neutralt.
En
kvantitativ artikel av hög kvalitet.
