1
Hur tillfreds är patienter med informationen de fått av vårdpersonal om sina kardiovaskulära läkemedel
Anna Sehgelmeble Torrejon
Student magisterprogamet klinisk farmaci, leg apotekare Handledare: Amelie Persson, klinisk farmaceut
Skånevård SUND, VO Närsjukvård Sydväst
Magisterprogrammet i klinisk farmaci Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi
Farmaceutiska fakulteten Uppsala Universitet
Tecken inklusive blanksteg: 12543 Illustrationer:3
Jäv saknas
2
Patients’ satisfaction with the information given on their cardiovascular medication by health personnel
Author: Sehgelmeble Torrejon. A.
Supervisor: Persson. A.
Examinator: Nielsen. E.
Master of clinical pharmacy 2018 Department of pharmaceutical Biosciences Division of pharmacokinetics and drug therapy.
Faculty of Pharmacy, Uppsala university, Sweden
Abstract
Background and objectives: Medication is a source for improved health and increased life quality when used right but also a risk for unnecessary suffering when used wrong. Health personnel have a responsibility obligated by law to give patients individual information in order to enable safe usage and encourage concordance. This project aimed to investigate patients’ satisfaction with the information given about their cardiovascular medication by health personnel and to identify patients’ main sources of information.
Design: This was a cross-sectional study with a duration of 2,5 weeks. The objectives were investigated using a survey. Participants were asked to rate the information they had received about their cardiovascular medications by health personnel on a response scale. Data was analyzed using descriptive statistics.
Settings: Patients were recruited from four internal medicine wards in Trelleborg’s hospital.
Main outcome measures: Satisfaction with information was categorized using the response scale. A score was calculated based on the survey in order to estimate the overall satisfaction and to compare subpopulations. Different options for information sources were listed in the survey.
Results: Of 83 eligible patients 60 were included (32 women, age range 50-91). Populations satisfaction score median was 7,5 (5-10) out of 13. No significant difference could be found between subgroups based on gender (p=0,28), age (p=0,42) or educational level (p=0,85).
Lowest satisfaction was seen with information about side effects, interactions and required life style changes while highest satisfaction was seen with information about the expected effect of the medicine and how to use it. Patients’ main sources for information were primary care physician, community pharmacist followed by the medicine leaflet which seemed to be the main source for information about side effects and handling of missed dose.
Conclusion: This study indicates that patients wish for more information linked to potential problems of their medicine usage. No difference was found between subgroups; however, this study is likely underpowered to confirm such a correlation. Although patients’ main sources were primary care physician and community pharmacist the medicine leaflet seemed to be an important complement and in some aspects a substitute for health personnel.
3
Huvudbudskap
• Vårdpersonal har en lagstadgad skyldighet att förse patienter med individuellt anpassad information om deras läkemedel.
• Detta projekt syftar till att undersöka patienters tillfredsställelse med läkemedelsinformation som de fått av vårdpersonal samt patienters primära informationskällor.
• Patienterna var mest nöjda med informationen om läkemedlets förväntade effekt och praktiskt handhavande och minst nöjda med information om bieffekter, interaktioner och livsstilsförändringar.
• Främsta informationskällorna var primärvårdsläkare och apoteksfarmaceut följt av bipacksedel.
4
Innehållsförteckning
sida
1. Introduktion 5
2. Syfte 6
3. Metod 6
3.1 Population 6
3.2 Bakgrundsdata 6-7
3.3 Informationskällor 7
3.4 Enkät 7
3.5 Statistik 7
3.6 Etikreflektion 8
4. Resultat
4.1 Population 8–9
4.2 Enkät 9
4.2.1 Enkätsvar 9–10
4.2.2 Enkätpoäng 10–11
4.3 Informationskällor 11
5 Diskussion
5.1 Är patienterna tillfredsställda? 11
5.2 Informationskällor 11–12
5.3 Informationskategorier 12
5.4 Styrkor och svagheter 13
5.5 Framtida studier 13
6 Slutsats 13–14
Referenser 15–16
Appendix 1. Förfrågan om deltagande 17 Appendix 2. Inkluderade diagnoser utifrån ICD-10 18
Appendix 3. Bakgrundsinformation 19
Appendix 4. Enkät 20
5
1. Introduktion
Läkemedel är en självklar och ofta nödvändig del vid vård av olika sjukdomar. Rätt använt är det ett medel som förbättrar hälsan och höjer livskvalitén. Samtidigt finns idag konstaterade problem med följsamhet och läkemedelsorsakad sjuklighet [1,2] varav det sistnämnda i många fall tros bero på oidentifierade biverkningar [1]. Sammantaget kan det leda till sämre, mer riskfyllda behandlingar och ökade sjukvårdskostnader [2].
Vårdpersonal i Sverige har lagstadgad skyldighet att ge patienten individuellt anpassad information och i största möjliga mån försäkra sig om att patienten kunnat tillgodose sig informationen [3]. Detta är nödvändigt för att patienten ska kunna ta ställning till
behandlingen, ha realistiska förväntningar liksom kunna hantera behandlingen utifrån olika situationer som kan uppstå [4]. Forskning visar emellertid att patientperspektivet ofta missas, att vårdpersonal och patienter har olika syn på vad som är viktigt att lyfta [5–7] liksom att patienter efterfrågar mer information och inte alltid är nöjda med informationen de fått [8 - 11]. Informationsbehovet är en dynamisk process och kräver såväl uppföljning som
förtydligande. Genom att utvärdera patienters upplevelse kan man få vägledning om hur informationsflödet kan behöva anpassas [5,6].
Kardiovaskulära sjukdomar hör till de vanligaste kroniska sjukdomarna i den svenska befolkningen, och är även den vanligaste orsaken till död och funktionsnedsättning [12].
Detta projekt har för avsikt att undersöka hur patienter upplevt information som de fått kring sina kardiovaskulära läkemedel av vårdpersonal. De svenska studierna som kunde hittas med detta tema var kvalitativa och behandlade inte kardiovaskulära mediciner specifikt.
6
2. Syfte
Projektet avser att ge en bild av patienters behov av läkemedelsinformation och hur väl vårdpersonal verkat utifrån patientens perspektiv för att tillgodose det behovet. Patienterna jämförs utifrån ålder, utbildningsnivå och kön. Sekundära syftet är att undersöka patienternas främsta informationskällor.
3. Metod
Studien genomfördes med enkät på lasarettet Trelleborg,VO Närsjukvård Sydväst, våren 2018. Patienter rekryterades från fyra internmedicinska avdelningar. Rekryteringen pågick under vardagar i två och en halv vecka. Enkäten utformades så att patienterna skulle kunna besvara den själva, vid behov erbjöds läs och skrivhjälp av studenten. Studenten närvarade under ifyllandet av enkäten för att vid behov förtydliga frågorna. I de fall patienterna fyllt i att de ej fått information av vårdpersonal fick de följdfrågan om de hämtat informationen på annat sätt och i så fall hur, även övriga kommentarer rörande patientens upplevelse av läkemedelsinformationen antecknades ner på enkäten.
3.1 Population
Patienterna granskades genom journalsystemet Melior utifrån registrerade diagnoskoder, läkares och sjuksköterskors inskrivnings- och omvårdnadsanteckningar och läkemedel vid inskrivning. Patienterna fick förfrågan att delta (appendix 1) om de uppfyllde följande
kriterier; minst en av de kardiovaskulära diagnoserna listade i appendix 2, minst 20 år gamla, minst ett kardiovaskulärt läkemedel kopplat till ovanstående diagnoser använt under minst en månad, delaktighet i sin läkemedelsbehandling, ej dosexpedierade läkemedel i hemmet, möjlighet att ta till sig skriftlig/muntlig svenska, kunnat delta och givit samtycke att delta.
Palliativa patienter exkluderades.
7 3.2 Bakgrundsdata
Antal läkemedel syftade på ordinerade läkemedel enligt journalen vid inskrivningen i slutenvård och innefattade både regelbundet använda och vid behovs läkemedel.
Utbildningsnivåerna delades in i tre kategorier; grundskola, yrkesutbildning/gymnasial utbildning, eftergymnasial utbildning (appendix 3).
3.3 Informationskällor
Med vårdpersonal avsågs läkare, sjuksköterska och farmaceut. Förutom vårdpersonal fanns alternativen bipacksedel, familj/vänner/bekanta, internet, patientstödsorganisationer och övrigt.
3.4 Enkät
Läkemedelsinformation som antogs vara relevant ur patientperspektiv och som enkäten baserades på utgick från resultatet av Berry et al [13]. Enkäten testades på tio personer för att säkerhetsställa förståelse och relevans och modifierades utifrån responsen (appendix 4).
Patienterna fick gradera läkemedelsinformationen på en femgradig skala; ’ej fått’, ’för lite’,’lagom’,’för mycket’, ’ej behövt’. En totalpoäng räknades ut utifrån enkäten för att få en bild av den generella tillfredsställelsen samt för att kunna jämföra subpopulationer, ”lagom”
och ”ej behövt” gav 1 p medan resterade svarsalternativ gav 0 p. Maximala poängen var 13.
Ingen poäng som markerade gränsen mellan en nöjd och en missnöjd patient sattes utan poängen granskades i sin helhet - en högre totalpoäng indikerade en högre grad av tillfredsställelse.
3.5 Statistik
För sammanställning av data användes programvaran Excel 2010. Data redovisades med deskriptiv statistik. Fördelningen undersöktes med Shapiro-Wilk test och asymmetriskt
8 fördelade data presenterades som median och interkvartiler. Subpopulationernas
poängsättning jämfördes med icke-parametriska test med utgångspunkten att det är ordinal data. Signifikansnivån för alla test sattes till p-värdet <0,05. Patienter som inkluderats men fallit bort jämfördes med den analyserade populationen utifrån kön, ålder och diagnoser med χ2 -test. Chronbachs alfa för att undersöka enkätens interna reliabilitet beräknades med hjälp av en onlinekalkylator och ett värde ≥ 0,7 bedömdes som tillfredställande [14].
3.5 Etikreflektion
Projektet godkändes av verksamhetschefen. Etisk ansökan bedömdes ej vara nödvändig då projektet inte påverkade patienternas vård, datainsamlingen avidentifierades och inga personuppgifter sparades.
4. Resultat
4.1 Population
Av 229 inneliggande patienter uppfyllde 83 patienter inklusionskriterierna, av dessa exkluderades 23 patienter (ej givet samtycke (n=3), felifylld enkät (n=1), avled (n=1), ej möjlighet att delta under vårdtiden pga. hälsotillstånd såsom svaghet sekundärt till sjukdom, afasi, nedsatt allmäntillstånd (n=18)). Populationens karakteristika presenteras i tabell 1.
Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan de inkluderade patienterna (n=60) och de patienter som fallit bort (n=23) utifrån kön (p= 0,79), diagnoser (p= 0,58), antal diagnoser (p=0,53) eller ålder (p=0,68).
Tabell 1. Patienternas karaktäristika (n=60).
n= 60 Median (kvartil 1–3)
Antal (%)
Kön Kvinna 32 (53)
Man 28 (47)
Ålder (år) 50-91 78 (73–82)
50–69 9 (15)
9
70–79 26 (43)
≥ 80 25 (42)
Diagnoser Ischemisk hjärtsjukdom 34 (57)
Hypertoni 55 (92)
Hjärtsvikt 23 (38)
Antal diagnoser 1 23 (38)
2 22 (37)
3 15 (25)
Läkemedel Totalt 9 (5,8–13) Stående 7 (4,8–11) Vid behov 1,5 (1–2,8) Kardiovaskulära 4 (3–5)
Utbildning Grundskola 25 (42)
Gymnasial/yrkesutbildning 24 (40)
Eftergymnasial 11 (18)
Läkemedel Betablockerare 45 (75)
Blodfettsänkande 37 (62)
Loopdiuretika 30 (50)
ACE/ARB 27 (45)
Kalciumantagonister 20 (33)
Kärlvidgande vid hjärtsjukdomar 12 (23)
Aldosteronantagonister 12 (20)
ACE/ARB i kombination med diuretika 6 (10)
Tiazider 4 (7)
Övriga kaliumsparande medel 2 (3)
Hjärtglykosider 1 (2)
4.2 Enkät
Cronbachs alfa koefficient beräknades till 0,79.
4.2.1 Enkätsvar
En översikt av enkätsvaren syns i figur 1. Högst tillfredställelse sågs för information om läkemedlets avsedda effekt (70 %) och praktiskt handhavande (87 %). Lägst tillfredsställelse sågs för information om biverkningar (20 %) som patienter ofta fått hitta på egen hand eller själva lyft med vårdpersonal. Vid förfrågan vart patienterna hittade information om
biverkningar när de ej fått det av vårdpersonal uppgavs oftast bipacksedeln, detta gällde även hantering av missat intag av läkemedelsdos. Runt hälften av patienterna var otillfredsställda med information om interaktioner med samtidigt använda receptbelagda läkemedel (53 %),
10 receptfria preparat (55 %), livsstilsförändringar som kan krävas (55 %), hantering av symtom under behandlingen (46 %) samt hur man vet att läkemedlet har effekt (43 %). Receptfria preparat var sällan aktuella enligt patienternas egna utsago men vid tillfällen då det varit aktuellt kunde de flesta inte minnas att de blivit konsulterade av vårdpersonal om
interaktioner med deras receptbelagda mediciner. Många kände att de ej behövde information om behandlingsalternativ (53 %) eller om läkemedlet är väletablerat (48 %) utan förlitade sig på läkarens val.
1. Läkemedlets avsedda effekt 2. Praktiskt handhavande 3. Behandlingsalternativ
4. Om läkemedlet är symtomlindrande eller behandlande
5. Vad man ska göra om sjukdomssymtom ändras eller ej påverkas under behandlingen
6. Om läkemedlet är känt för att vara effektivt 7. Hur man kan avgöra att läkemedlet fungerar 8. Bieffekter som kan uppkomma
9. Interaktioner med övrigt använda läkemedel på recept 10. Interaktioner med receptfria läkemedel
11. Vilka livsstilsförändringar som kan krävas i samband med läkemedlet
12. Hantering vid överdos/missad dos 13. Riskerna med att inte använda läkemedlet
Figur1.Patienternas gradering av given information. För lite, för mycket, ej fått definieras som otillfredsställelse och visas i rött. Lagom och ej behövt definieras som tillfredställelse och visas i grönt.
Alternativet ”för mycket” valdes inte och finns därför inte representerad i figuren.
4.2.2 Enkätpoäng
Ingen signifikant skillnad förelåg utifrån kön (p= 0,28), ålder (p= 0,42) eller utbildning (p=
0,85) för denna population, tabell 2. Median för poängsättning var 7,5 (5–10) av 13 maxpoäng.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Patienternas gradering av given information
För lite Ej fått Lagom Ej behövt
11 Tabell2. Populationens tillfredställelse med informationen given av vårdpersonal samt jämförelse utifrån kön, ålder, utbildning. Maximala enkätpoängen är 13.
Antal (%) Poäng
Median (kvartil 1–3)
p-värde
Population (n=60) 7,5 (5–10)
Kön Man 28 (47) 7 (3,5–9) 0,28*
Kvinna 32 (53) 8 (5–11)
Ålder (år) ≤ 69 9 (15) 7 (2–10,5) 0,42¤
70–79 26 (43) 6,5 (3–11)
≥ 80 25 (42) 8 (6–10)
Utbildning Grundskola 25 (42) 8 (5–10) 0,85¤
Gymnasial/yrkesutbildning 24 (40) 7,5 (3–10)
Eftergymnasial 11 (18) 7 (5–11)
*Mann Whitney U-test ¤ Kruskal Wallis
4.3 Informationskällor
Främsta informationskällorna var primärvårdsläkare och öppenvårdsfarmaceuter, 57 % respektive, följt av bipacksedel 52 %. Övriga alternativ som valdes var mottagningsläkare (13
%), sjuksköterska primärvård, sjukhus och mottagning (13 %, 7 %, 2 %),
vänner/familj/bekanta (11 %), sjukhusläkare (9%), internet (9 %) och annat (2 %).
5. Diskussion
5.1 Tillfredsställelse
I denna population kunde ingen statistisk signifikant skillnad i tillfredsställelse utifrån ålder, kön eller utbildning visas, men då små grupper jämfördes är studiestyrkan låg. Dessutom fanns ingen god representation av yngre eller patienter med eftergymnasial utbildning. Enligt tidigare studier finns indikation att kvinnor, yngre och högre utbildade ofta önskar mer information [8,9,11]. Totalpoängen kan tolkas som att denna patientgrupp önskar mer information, förutsatt att de berörda informationskategorierna upplevs som relevanta av patienterna. Då svarsalternativet ”ej behövt” fanns som skulle höjt totalpoängen kan man anta att så är fallet.
12 5.2 Informationskällor
Av valbara informationskällor kom bipacksedel på andra plats efter primärvårdsläkare och apoteksfarmaceut. Att vårdpersonal är förstahandskällan är positivt då det möjliggör
anpassning efter patientens behov. Det verkade samtidigt finnas bristande information om bl a biverkningar, vilket även setts i andra studier. Frågan är om läkemedelsorsakade sjuklighet skulle kunna minskas genom att vårdpersonal tar en mer aktiv roll i informationsgivandet kring observandum kopplade till läkemedelsbehandlingen.
5.3 Informationskategorier
Den information som flest patienter var otillfredsställda med rörde risker kopplade till läkemedelsanvändningen, något som även setts i andra studier [8,10,15,16]. Kunskap som möjliggör att skilja mellan biverkningar och symtom är värdefullt för alla patienter liksom kunskap om hur behandlingseffekt utvärderas och möjliga konsekvenser med att avstå behandling sett i ljuset av följsamhetsproblematiken. Det bör betonas att information som patienter bedömt att de ej behöver inte nödvändigtvis är oviktig, exempelvis interaktioner med receptfria preparat där samtidig användning av NSAID för denna patientgrupp skulle kunna försämra inte bara behandlingen utan även grundsjukdomen.
Även om majoriteten av patienterna tyckte att de ej behövde information om
behandlingsalternativ då de förlitade sig på sin läkare, tog de flesta upp generika som ett sådant. Då indikation ofta saknas på ordinationsetiketten [8,18] trots krav enligt
socialstyrelsens föreskrifter (HSLF 2017:37), läggs ett stort ansvar på patienten att kunna navigera i sina mediciner liksom att det inte finns missförstånd kring generikans roll. En kommentar som kom upp flera gånger var att det är svårt att få tag på primärvårdsläkare och att det saknas uppföljning av behandlingen, något som stöds av en patientundersökning från
13 2017 [19]. Frågan är om den delen av uppföljningen som fokuserar på patientens läkemedel skulle kunna utföras av andra yrkeskategorier med bred läkemedelskunskap som farmaceuter.
5.4 Styrkor och svagheter
Studiepopulationen var en äldre sjukhusvårdad population vilket gör det omöjligt att
generalisera till populationen i stort. Fynden kan dock vara av nytta för patientkategorin äldre som är en grupp med omfattande läkemedelsanvändning. Enkäten baserades och valideras på en yngre, mer välutbildad och troligtvis friskare population än studiepopulationen men utgick från patientperspektivet specifikt. Att studenten närvarade vid ifyllandet av enkäten och i många fall bistod med skrivhjälp är något som kan tänkas påverka patientens svar. Det finns även risk för hågkomstbias, särskilt då konceptet att begränsa sig till specifika läkemedel som använts i många år utifrån vissa diagnoser kan vara svår att applicera. Seleketionsbias kan ha förekommit då journalsystemet endast gav åtkomst till diagnoskoder registrerade inom slutenvård, därmed finns en risk att patienter med diagnoskoder registrerade i primärvårdens journal som kräver patientens samtycke för åtkomst felaktigt exkluderats.
5.6 Framtida studier
Det vore av värde att undersöka vilka patientcentrerade metoder som finns för att förmedla information om läkemedel till patienter idag, liksom hur patienterna tar till sig information beroende på metod, då kunskap om detta eventuellt skulle kunna ge mer direkta förslag för hur man kan effektivisera informationsgivande.
6. Slutsats
Resultatet tyder på att patienters informationsbehov inte är helt tillfredsställt och ytterligare uttalat behov fanns främst kring läkemedelsanvändningens möjliga risker. Vårdpersonal
14 behöver ta en aktivare roll även i att ge information om vissa punkter som patienten inte efterfrågar men där okunskap kan påverka behandlingen negativt.
15
Referenser
[1] Socialstyrelsen. Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. Kartläggning och förslag till åtgärder. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Artikelnr: 2014-12-13
[2] World Health Organization. Adherence to long-term therapies. Evidence for action.
Geneva; 2003. ISBN 92 4 154599 2. 194 p.
[3] Socialdepartementet. Svensk författningssamling, patientlag (2014:821).
Regeringskansliet. 2014. [Citerat 2018-02-02]. Tillgänglig vid:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
[4] Socialstyrelsen. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig-handbok för vårdgivare, chefer och personal. Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
Artikelnummer: 2015-4-10.
[5] Elwyn G, Edwards A, Britten N. Doing prescribing: how doctors can be more effective.
BMJ. 2003; 327:864–7
[6] Grime J, Blenkinsopp A, Raynor DK, et al. The role and value of written information for patients about individual medicines: a systematic review. Health Expectations. 2007; 10:286- 98
[7] Berry DC, Michas IC, Gillie T, et al. What do patients want to know about their medicines, and what do doctors want to tell them?: A comparative study. Psychology &
Health, 1997; 12 (4): 467-480
[8] Airaksinen M, Ahonen R, Enlund H. Druginformation from pharmacies: desire for more spontaneous information. Med Care. 1993; 31(9):846-50.
[9] van Geffen ECG, Philbert D, Boheemen C, et al. Patients’ satisfaction with information and experiences with counseling on cardiovascular medication received at the pharmacy.
Patient Educ Couns. 2011; 83(3):303-9
[10] Auyeung V, Patel G, McRobbie D, et al. Information about medicines to cardiac in- patients: Patient satisfaction alongside the role perceptions and practices of doctors, nurses and pharmacist. Patient Educ Couns. 2011;83(3):360-6
[11] Enlund H, Vainio K, Wallenius S, et al. Adverse drug effects and the need for drug information. Med Care. 1991; 29(6):558-64.
[12] Socialstyrelsen. Öppna jämförelser- Hälso och sjukvård vid kroniska sjukdomar. 2015.
Stockholm. 2015. Artikelnummer: 2015-12-1
[13] Berry DC, Gillie T, Banbury S. What do patients want to know: An empirical approach to explanation generation and validation. Expert Systems with Applications. 1995 (8): 419-28.
[14] Wessa, P. (2018), Free Statistics Software, Office for Research Development and Education, version 1.2.1. [Citerat 2018-04-06]. Tillgängligt vid: https://www.wessa.net/
[15] Moen J, Bohm A, Tillenius T, et al. ‘‘I don’t know how many of these medicines are necessary..’’—A focus group study among elderly users of multiple medicines. Patient Educ Couns. 2009;74(2):135-41
[16] Al Hamid A, Ghaleb M, Aljadhey H, et al. A systematic review of qualitative research on the contributory factors leading to medicine-related problems from the perspectives of adult patients with cardiovascular diseases and diabetes mellitus. BMJ Open. 2014;
19;4(9):e005992
[17] Modig S, Kristensson J, Troein M, et al. Frail elderly patients’ experiences of information on medication. A qualitative study. BMC Geriatrics 2012; 12:46
[18] Kron K, Myers S, Vol L et al. Incorporating medication indications into the prescribing process. Am J Health Syst Pharm. 2018; 75:305-14
16 [19] Myndigheten för vård och omsorgsanalys. Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder. Stockholm: 2017. PM: 2017:2.
Tillgänglig vid: https://www.vardanalys.se/rapporter/varden-ur-patienternas-perspektiv-65-ar- och-aldre/
17
Appendix 1. Förfrågan om deltagande
Vilken information har patienter med hjärtkärldiagnoser fått om sina hjärtkärlmediciner och vilka är patientens främsta informationskällor för att få kunskap om sina hjärtkärlmediciner?
Mitt namn är Anna Sehgelmeble, jag är apotekare och studerar klinisk farmaci vid Uppsala universitet. Just nu håller jag på med mitt projektarbete som avser att undersöka vilken information patienter med hjärtkärlsjukdomar har fått om sina hjärtkärlmediciner av vårdpersonal, hur nöjda patienterna är med den
informationen och patienternas främsta informationskällor för att få information om sina hjärtkärlmediciner. Frågeställningarna kommer att undersökas med hjälp av en enkät och det vore till stor hjälp om du har möjlighet att delta.
Enkäten beräknas ta 10–15 minuter att fylla i och ämnar undersöka din upplevelse.
Ditt deltagande är helt frivilligt. Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och
vid redovisningen kommer enskilda patienter inte att kunna identifieras.
18
Appendix 2. Inkluderade diagnoser utifrån ICD-10
Hypertonisjukdomar och sammanhängande sjukdomar I10-15
Essentiell Hypertoni I10.9
Hypertoni med hjärtsjukdom I11 Hypertoni med hjärt och njursjukdom I13
Sekundär hypertoni I15
Ischemiska
hjärtsjukdomar I20-25
Anginösa bröstsmärtor I20
Akut hjärtinfarkt I21
Reinfarkt I22
Vissa komplikationer till akut hjärtinfarkt I23 Andra akuta ischemiska hjärtsjukdomar I24 Kronisk ischemisk
hjärtsjukdom I25
Hjärtinsufficiens I50
Kronisk hjärtinsufficiens I50.0
Vänsterkammarsvikt I50.1
19
Appendix 3. Bakgrundsdata
Del 1 - fylls i av patient
Samtycke att delta: ❑ Ja
❑ Nej
Ålder:
Kön: ❑ Kvinna
❑ Man
Utbildningsnivå: ❑ Grundskola
❑ Yrkesutbildning/Gymnasiet
❑ Eftergymnasial utbildning
Jag har använt mina mediciner: ❑ kortare tid än 1 månad
❑ längre tid än 1 månad Jag sköter mina mediciner själv ❑ Ja
❑ Nej
Del2- fylls i utifrån journal Diagnos: ❑ Hjärtsvikt
❑ Kranskärlsjukdom
❑ Hypertoni
Ordinerade läkemedel vid inskrivning i sluten vård
Stående: Vid behov: Total:
Kategorier av läkemedel:
❑ C09 (ACE/ARB)
❑ C03 (Tiazider)
❑ C08 (Kalciumantagonister)
❑ C03DA (Aldosteron)
❑ C07 (Betablockerare)
❑ C03C (Loop-diuretika)
❑ C03DB (Övriga kaliumsparande medel)
❑ C03E (Diuretika med kaliumsparande medel)
❑ C10 (Blodfettsänkande)
❑ CO1A Hjärtglykosider
❑ C01D (Kärlvidgande vid hjärtsjukdomar)
❑ B01A (Antikoagulantia)
20
Appendix 4. Enkät.
Denna enkät avser att undersöka din uppfattning ominformationen som du har fått av vårdpersonal om din läkemedelsbehandling samt vilka informationskällor som varit viktigast för dig för att få kunskap om dina läkemedel
Vilka har varit dina två viktigaste informationskällor om dina hjärtkärlmediciner? Bocka i de alternativ som stämmer bäst överens för dig:
❑ Primärvårdsläkare ❑ Farmacevt apotek ❑ Internet
❑ Sjukhusläkare ❑ Farmacevt sjukhus/vårdcentral ❑ Familj/vänner/ bekanta
❑ Kardiolog ❑ Sjuksköterska mottagning ❑ Bipacksedel/FASS
❑ Sjuksköterska sjukhuset ❑ Sjuksköterska primärvård ❑ Annat
❑ Patientstödsorganisationer
Gradera informationen som du har fått av läkare, sjuksköterska, farmacevt om ditt/dina läkemedel. Gör en helhetsbedömning om du använder flera mediciner
Bocka i den rutan som bäst stämmer överens med din upplevelse
För mycket Lagom För lite Ej fått Ej behövt
Läkemedlets avsedda effekt ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ Hur du ska använda läkemedlet
ex tidpunkt, med/utan mat, förvaring
❑ ❑ ❑ ❑ ❑
Vilka behandlingsalternativ som finns till läkemedlet ❑ ❑ ❑ ❑ ❑
Om läkemedlet är symtomlindrande eller behandlar själva sjukdomsorsaken
❑ ❑ ❑ ❑ ❑
Vad man ska göra om sjukdomssymtomen ändras eller ej påverkas under behandlingen
❑ ❑ ❑ ❑ ❑ Om läkemedlet är känt för att vara effektivt
ex är det väletablerat, har det funnits länge
❑ ❑ ❑ ❑ ❑ Hur du kan avgöra att läkemedlet fungerar
ex hur lång tid kan det ta innan läkemedlet har effekt, hur mäts effekten
❑ ❑ ❑ ❑ ❑
Vilka bieffekter som kan uppkomma ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ Om läkemedlet går ihop med andra receptbelagda mediciner som du
använder samtidigt
❑ ❑ ❑ ❑ ❑
Om ditt läkemedel inte ska kombineras med specifika receptfria läkemedel
❑ ❑ ❑ ❑ ❑ Vilka livsstilsförändringar som kan krävas i samband med medicinen
ex alkoholintag, bilkörning
❑ ❑ ❑ ❑ ❑
Vad som händer om du tar för mycket eller missar en dos ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ Riskerna med att inte använda läkemedlet ❑ ❑ ❑ ❑ ❑
