Medelålders personers
erfarenheter av att leva med
typ 2 diabetes
En litteraturstudie
Författare: Emma Söderlund & Ulla Tarabeih Handledare: Ingrid Djukanovic
Abstrakt
Bakgrund: En kronisk sjukdom är bland de vanligaste hälsoproblemen som
har ett successivt sjukdomsförlopp där man bara kan lindra effektivt men inte bota. Varje person har en personlig unik erfarenhet, trots samma diagnos, med en egen livsvärld som den lever i. Detta är utgångspunkten för sjuksköterskans bemötande, både vad det avser rent kliniskt men även pedagogiskt att förklara sjukdomen. Syfte: Syftet är att belysa medelålders personers erfarenheter av att leva med typ- 2 diabetes. Metod: En
litteraturstudie har valts som metod för att kunna besvara syftet i studien. Genom att sammanställa relevant kunskap inom ett område kan kunskapen sedan lättare användas i praktiken. Kvalitativa artiklar analyseras i
litteraturstudien för att skapa perspektiv och insikt i syftet. Resultat: I analysen av utvalda artiklar framkom tre kategorier som belyste upplevelser av att leva med typ- 2 diabetes. Kategorierna som framkom var
Livsstilsutmaningar, Negativa känslor och Kontroll i sin sjukdom. Slutsats: Som slutsats kan författarna konstatera att det finns många olika upplevelser när det gäller att leva med typ- 2 diabetes. Det är viktigt att beakta att varje person är unik, att upplevelsen kring sjukdomen är olika och skiljer sig starkt. Även förmåga att hantera och behandla sin sjukdom skiljer.
Nyckelord
Typ- 2 diabetes, patient, sjuksköterska, erfarenheter, kvalitativa studier.
Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Kronisk sjukdom 1
2.2 Att leva med kronisk sjukdom 2
2.3 Diabetes 2 2.4 Typ- 2 diabetes 3 2.4.1 Symtom 4 2.4.2 Komplikationer 4 2.4.3 Behandling 5 2.5 Egenvård 5 2.6 Sjuksköterskans ansvar 6 3 Teoretisk Referensram 8 3.1 Livsvärld 8 4 Problemformulering 9 5 Syfte 9 6 Metod 10 6.1 Datainsamling 10 6.2 Urval 11 6.3 Analys 12 6.4 Forskningsetiska aspekter 14 7 Resultat 15 7.1 Livsstilsutmaningar 15 7.2 Negativa känslor 16
7.3 Kontroll i sin sjukdom 18
8 Diskussion 19 8.1 Metoddiskussion 19 8.1.1 Datainsamling 20 8.1.2 Urval 21 8.1.3 Analys 22 8.1.4 Forskningsetiska aspekter 23 8.2 Resultatdiskussion 23 8.2.1 Livsstilsutmaningar 23 8.2.2 Negativa känslor 24
8.2.3 Kontroll i sin sjukdom 25
9 Slutsats 26
10 Kliniska implikationer 26
11 Framtida forskning 27
Referenser 28
Bilaga 1 Databassökning Cinahl I
1 Inledning
Diabetes är en vanligt förekommande sjukdom världen över och ökar hela tiden. På grund av den livsstilsförändringen människan har gjort genom åren påverkas många av sjukdomen; både personen som har fått diagnosen men även personer i dess omgivning (Ericsson & Ericsson, 2015). Möte med människor i vardagen som har diabetes är vanligt vilket innebär att hur sjukdomen påverkar deras livsstil och vardag är av intresse för många. I arbetslivet kommer sjuksköterskan att möta personer med diabetes, oavsett vilken inriktning sjuksköterskan arbetar inom. Det är därför av intresse att veta mera om hur personerna med diabetes upplever sin sjukdom i vardagen med möjligheter och hinder. Författarna till denna studie ansåg att det är viktigt att öka förståelsen för hur sjukdomen påverkar livet för den som har fått diagnosen samt hur sjuksköterskan kan bemöta personer med diabetes på ett professionellt sätt.
2 Bakgrund
2.1 Kronisk sjukdom
blir äldre och typ- 2 diabetes har uppmärksammats i vården det senaste årtiondet både i Sverige och internationellt (Bartelink & Lager, 2019).
2.2 Att leva med kronisk sjukdom
Kroniska sjukdomar är sjukdomar som den drabbade personen kommer att behöva leva med under en lång tid eller under hela livet. Till dessa tillstånd finns inga botemedel utan dessa kan endast underhålls behandlas. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära en stor omställning i livet. Ahlström (2007) beskriver att förluster av olika karaktär kan upplevas av personer i samband med olika kroniska tillstånd. Artikelförfattaren beskriver att förlusterna kan handla om förlust av kroppsfunktioner, förlust av autonomi, förlust av tidigare roll i en relation, förlust av aktiviteter och förlust av identitet (Ahlström, 2007). De delar som tidigare nämnda artikelförfattare kommit fram till i studien berör områden som en frisk person många gånger tar för givna. En frisk person kan röra sig fritt och självständigt och kan och får ta egna beslut om vad och hur saker ska ske. Öhman, Söderberg och Lundman (2003) beskriver det som att personer med kroniska tillstånd lever ett liv med känslor som pendlar mellan stabilitet och lidande vilket även innebär de förändringar av jaget som personerna genomgår med tiden.
2.3 Diabetes
Diabetes är en kronisk folksjukdom som drabbar allt fler människor i världen. År 2015 hade 415 miljoner människor världen över diabetes och antalet sjuka beräknas öka till 642 miljoner till år 2040 (Svenska
När kroppen är frisk och produktionen fungerar ostört så producerar
bukspottkörteln hormonet insulin. Detta hormon är en viktig komponent för att cellerna ska kunna ta upp glukos i blodet efter måltider och därigenom skapa den energi kroppen behöver för att kunna fungera optimalt.
Karaktäristiskt för diabetes är att kroppens insulinproduktion är störd.
Därigenom har kroppen en oförmåga att reglera glukosmängden i blodet som därmed leder till ett förhöjt blodsocker, hyperglykemi. Vid brist, frånvaro eller okänslighet för insulin kan kroppen börja bryta ner sitt eget kroppsfett och protein för att få energi (Braun & Andersson, 2012).
Det finns olika typer av diabetes. De har gemensamma drag men ändå viktiga skillnader. En form av diabetes är typ- 1 diabetes vilket innebär att kroppen har slutat producera insulin och då måste tillföras detta för att undvika betydande risker och komplikationer. En annan typ är
graviditetsdiabetes som uppkommer vid graviditet, då kroppen blir mindre känslig för insulin. Bukspottskörteln producerar mera insulin för att kompensera behovet och om inte bukspottskörteln klarar av att producera tillräckligt med insulin kan graviditetsdiabetes utvecklas. Den vanligaste typen av diabetessjukdomen är typ- 2 diabetes vilket innebär att
insulinproduktionen är starkt begränsad och ofta ger diffusa symtom till en början (Svenska Diabetesförbundet, 2017b).
2.4 Typ- 2 diabetes
Andersson, 2012). På grund av de ökade riskerna för att få typ- 2 diabetes i samband med den stigande åldern så avses personer i texten vara vuxna, vilket per definition är en person över 18 år men för att avgränsa ytterligare avses de personerna vara över 30 år.
2.4.1 Symtom
De tidiga symtomen på typ- 2 diabetes är ofta diffusa och kommer
smygande. I ett tidigt skede av sjukdomen är det inte givet att man besväras av symtom. Symtomen kan vara till exempel ökad törst, trötthet och/eller ökad urinmängd (Svenska Diabetesförbundet, 2017c). Vid typ-2 diabetes är det viktigt med uppföljning hos diabetessköterska och hos läkare för att noga förebygga komplikationer och behandla sjukdomen tidigt på ett korrekt vis (Internetmedicin, 2020).
2.4.2 Komplikationer
Dödligheten i komplikationer vid typ- 2 diabetes är hög vilket gäller i hela världen (Casey, 2018). I Sverige dör det varje dag 5 - 6 personer i
Sannolikheten att drabbas av andra åldersrelaterade komplikationer ökar för de personer som har diagnosen diabetes. Exempel på komplikationer är stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och demens (Svenska Diabetesförbundet, 2017 e).
2.4.3 Behandling
Typ- 2 diabetes ökar i länder med höjd levnadsstandard på grund av att befolkningen äter mer och är mindre fysiskt aktiva (Svenska
diabetesförbundet, 2017a). För att förebygga framtida komplikationer och därigenom skapa förutsättningar för en god hälsa är det viktigt att följa sin behandlingsplan som brukar utformas vid diagnostisering (Svenska
Diabetesförbundet, 2014 f). Målet med en sådan behandlingsplan är att kunna hålla en jämn glukosnivå i blodet (Quittenbaum, 2013). Detta uppnås med ändrade kostvanor som i sin tur leder till en stabil vikt som gör att insulinet räcker till. Även en ökad fysisk aktivitet är viktigt eftersom cellerna blir mer insulinkänsliga och det ökar upptaget av glukos i blodet samt
minskar risken för övervikt. Om ändrade kostvanor och fysisk aktivitet inte räcker till kan det behövas peroralt antidiabetikum vilken ökar
insulinfrisättningen och ökar upptaget av insulin i cellerna. Skulle det i sin tur inte räcka kan patienten behöva behandling med insulininjektioner (Braun & Andersson, 2012).
2.5 Egenvård
av egenvård för sin sjukdom. Egenvård kan å andra sidan innebära risker eftersom det handlar om att personen själv ska utföra hälso- och
sjukvårdsåtgärder. Därför krävs en bedömning av sjukvårdspersonalen som fastställer om personen är lämplig att utföra egenvård (Socialstyrelsen, 2013).
Vid typ- 2 diabetes är det till stor del individen själv som gör skillnaden genom sin kunskap och förmåga att behandla sin sjukdom (Svenska Diabetesföreningen, 2016 g). Hälso- och sjukvården har i detta ett delat ansvar för att skapa förutsättningar till egenvård vid diabetes. Det finns inga exakta avgränsade åtgärder för vad som definieras i begreppet egenvård i denna situation, utan dem är relaterade till personens hälsostatus
(Socialstyrelsen, 2013). Detta skall vägas mot personens förmåga att utföra egenvård på ett tillfredsställande sätt.
2.6 Sjuksköterskans ansvar
I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor finns för sjuksköterskan fyra
grundläggande ansvarsområden. Dessa är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och att lindra lidande. Vården ska utföras utan fördomar mot patienten. Mänskliga rättigheter, rätten till liv och eget val, kulturella rättigheter, värdighet och att bli bemött med respekt är den moral som präglar sjuksköterskan. Vård ska erbjudas till enskild individ, familjer och allmänheten (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
hantera sin sjukdom samt begränsningar av denna. Målsättning är att patienterna når välbefinnande och livskvalité.
Sjuksköterskans ansvar är också att kunna tillgodose behovet av omvårdnad utifrån sitt kliniska perspektiv baserat på en humanistisk människosyn där patientens möjligheter till delaktighet skall främjas. Ekebergh (2015) menar att det är väsentligt att ha en helhetsbild av patienten och hur denna lever i sin sjukdom för att kunna se i vilket stadie patienten befinner sig i relaterat till sin sjukdom. Därigenom kan sjuksköterskan ge hjälp i hur patienten ska kunna förverkliga sina fortsatta livsprojekt. Det är därför viktigt att
sjuksköterskan skapar kännedom om vad patienten vet i förhållande till sin sjukdom samt om denna är beredd att genomföra förändringar för att nå en förbättrad hälsa inom diagnosen. Sjuksköterskans information syftar till att patientens insikt skall ge möjligheter och stimulans till förändring av den nuvarande livshållningen.
I det tidiga skedet av typ- 2 diabetes förekommer det att patienter förnekar innebörden av sjukdomen och därigenom blir det svårt att motivera dem till att aktivt delta i den fortsatta behandlingen (Boyle, Saunders & Drury, 2016). Det kan vara ett tecken på att hälsokunskapen är otillräcklig och måste kompletteras samt förtydligas. I denna situation är det viktigt att sjuksköterskan tillämpar sina erfarenheter för att uppnå goda resultat i fortsättningen för personen. Genom att tillsammans med de kliniska indikationerna väga samman bilden av patientens hälsa och upplevelse av sjukdomen finns möjlighet för fortsatta positiva resultat. Samtidigt är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om att vissa personer har stora svårigheter med att hantera kroniska sjukdomar som typ- 2 diabetes (Jorunn Herre, Graue, Hope Kolltveit & Gjengedal, 2016).
Det är individuellt med hur man förstår detaljerna om sjukdomen i relation till fysiologi, patologi, blodsockermätning, vikt, fysisk aktivitet samt
ska kunna fungera. Här är sjuksköterskans ansvar viktig för att kunna motivera och belysa värdet i egenvården vilket bör ske i ett så tidigt förlopp som möjligt i sjukdomen för att förebygga framtida komplikationer hos de äldre med diabetes då den äldre kroppen av sig själv ha naturligt större risk för komplikationer samt mer svårbehandlad (Celik, Forde & Sturt, 2020).
3 Teoretisk Referensram
3.1 Livsvärld
Livsvärlden innefattar en människa och den värld denna har omkring sig, såsom socialt, individuellt, mentalt och biologiskt. Många olika faktorer kan påverka livsvärlden (Friberg & Öhén, 2017). Sjukdom är en faktor som påverkar personen och dennes livsvärld. Som sjukvårdspersonal måste man vara uppmärksam på detta samt beakta och väga in, så att personen får vara delaktig i beslut som rör dennes vård samt livssituation. Därigenom bekräftas personens autonomi (Ekebergh, 2015). Livsvärlden är för varje människa unik men har samtidigt mycket som liknar andras livsvärldar. Vårdpersonal måste försöka kunna förstå den enskilde personens livsvärld även om den skiljer sig ifrån sin egen (Ekebergh, 2015).
Människan är en komplex skapelse och inbegriper den värld man lever i, detta inkluderar även livsvärlden. Ekebergh (2015) menar att människan är en unik skapelse i sig själv med sin egen individuella livsvärld. Det är personliga erfarenheter som utgör livsvärlden. Människor kan uppleva samma situation, men hur vi förstår den är individuellt beroende på våra erfarenheter. Hur vi förstår andra människor och omvärlden vi lever i är också individuellt, även att vi lever i samvaro (Ekebergh, 2015).
Madede, Suggs & Beran, 2019). Inom vården är det viktigt att personen upplever trygghet med den vård som erbjuds av kunnig personal. Hjälpmedel som är anpassade efter personens behov är även av stor vikt för att kunna skapa trygghet. Livsvärlden kan påverkas om personen känner att tryggheten försvinner (Friberg & Öhén, 2017).
Vi anser att ett livsvärldsperspektiv var viktigt att få med då diabetes kan ha en stor inverkan i livet samt för att få ett breddat perspektiv då alla reagerar olika på samma sjukdom
4 Problemformulering
Typ- 2 diabetes är en kronisk sjukdom som är unik för varje person. Världen över hade år 2015 ca 415 miljoner människor diagnosen diabetes och år 2040 beräknas siffran öka till 642 miljoner människor. Sjukdomen kommer oftast smygande och symtomen är många gånger diffusa. En obehandlad diabetes kan i längden leda till allvarliga komplikationer och konsekvenser. Den förändrade livssituationen utgör i detta sammanhang en grund för att förmå personen att förstå att dennes livsvärld har förändrats. Varje person har en unik erfarenhet med en egen livsvärld som den lever i. Därför är detta
perspektiv viktigt att få med då typ- 2 diabetes kan ha en stor inverkan i livet samt att alla reagerar olika på samma sjukdom. Detta är utgångspunkten för sjuksköterskans bemötande, både vad det avser rent kliniskt men även pedagogiskt att förklara sjukdomen.
5 Syfte
6 Metod
Litteraturstudie är en metod inom hälso- och vårdvetenskapliga området sjukvårdens vetenskapliga området. Litteraturstudie har valts som metod för att kunna besvara syftet i studien. Genom att sammanställa relevant kunskap inom ett område kan kunskapen sedan lättare användas i praktiken.
Författarna har valt att analysera kvalitativa artiklar i litteraturstudien för att kunna skapa ett mer djupgående perspektiv utgående från vad personerna upplever samt erfar i livet med typ- 2 diabetes. Detta genomfördes utifrån en integrerad analys och därigenom fick författarna ett eget resultat där syftet besvarades (Kristensson, 2014).
6.1 Datainsamling
Datainsamlingen gjordes genom sökningar i databaserna Cinahl (Bilaga 1) vars områden är medicin, omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik och PubMed (Bilaga 2) med dess huvudområden omvårdnad, medicin,
biomedicin och odontologi. Sökningar har gjorts med hjälp av sökord där både indexord och fritextord har använts. Fritextord innebär att ordet inte är bundet till något indexord. Detta kan öka antalet träffar i sökningen men samtidigt minskar den sökningens specificitet. Indexord innebär att det är ett nyckelord eller etikett som alla artiklar i databasen tilldelas beroende på vad artiklarna handlar om. I Cinahl heter indexord subject heading och i PubMed heter indexord MeSH-termer (Kristensson, 2014).
Vid sökningarna användes de booleska sökoperatorerna AND och OR för att öka sökningens sensitivitet (Kristensson, 2014). AND, vilken användes som första operator kombinerar de utvalda sökorden. Som andra operator
användes OR, vilken visade sökträffar på någon av de utvalda söktermerna. Från sökhistoriken kombinerades olika begrepp med hjälp av
sammansattes. Även trunkering av vissa begrepp användes för att få en bredare sökning.
Sökningarna initierades med en generell sökning på nyckelbegrepp inom området i både Cinahl och PubMed för att kunna få överblick i mängden material. I Cinahl användes Cinahl Headings och indexorden diabetes mellitus, type 2, diabetic patients, diabetes type 2, experience och attitude to life. Denna sökning gjordes i fritext med begreppen men även med major headings och trunkering för en bredare sökning. I Pubmed användes
sökorden diabetes type 2, diabetes mellitus, type 2, diabetic patient, diabetic och patients, experience, quailtative studies. I Pubmed användes valda
sökord med MeSH Terms samt trunkering. Sökmetoden är en strategi med en målsättning att kunna hitta relevant vetenskaplig litteratur i vilken studiens syfte kan besvaras (Kristensson, 2014). Sökningarna som sedan genomfördes i databaserna redovisas i ett sökschema (se Bilaga 1 och 2).
6.2 Urval
Inklusionkriterier i litteraturstudien var artiklar som beskrev upplevelser av att leva med typ- 2 diabetes och där deltagarna var i medelåldern, 45–64 år. Både manliga och kvinnliga studiedeltagare inkluderades. Sökning gjordes globalt över hela världen för att få ett brett resultat med många olika
Cinahl samt 7 abstract från PubMed. Elva respektive fyra artiklar valdes att läsas i fulltext för att göra en ytterligare gallring vid behov. Samma
relevansbedömning som vid urval av titlar utfördes vid valen av abstrakten. Två artiklarna från PubMed samt två artiklar från Cinahl sorterades bort vid läsning i fulltext då de inte svarade på syftet i studien. Elva artiklar återstod som speglade studiens syfte. De elva artiklar som valdes ut genomgick en kvalitetsgranskning för att göra en bedömning av kvalitativa studiernas trovärdighet men även för att upptäcka systematiska fel. Vid
kvalitetsgranskningen användes SBU:s granskningsmall (se Bilaga 4). Författarna gjorde ett eget poängsystem då de räknat ut hur många frågor det fanns, där varje punkt som handlade om tillförlitlighet gav 1 poäng, totalt elva poäng, och frågor som handlade om brister fick en minuspoäng.
Poängen omvandlades till procent där 80–100% ansågs vara av hög kvalitet, 70% bedömdes som medel och 60% bedömdes till låg. De två artiklarna från PubMed uppfyllde inte kraven i kvalitetsgranskningen då de bedömdes ha låg kvalité medan de övriga 9 artiklarna bedömdes ha medel till hög kvalitet. Artiklarna redovisas i en artikelmatris (se Bilaga 3). Vissa artiklar hade ett åldersspann mellan 20–80 år. Däremot framgick åldrarna på deltagarna, därför kunde åldrar urskiljas och därmed väljas. Författarna valde därav att inkludera resultaten från artiklarna, utifrån att majoriteten av deltagarna var i det önskade åldersspannet. En del av artiklarna hade även både ett
patientperspektiv och ett vårdgivarperspektiv men dessa intervjuer kunde urskiljas så att endast data från de intervjuade patienterna kunde väljas ut.
6.3 Analys
En integrerad analys med hjälp av Kristensson (2014) utfördes av artiklarnas resultat för att sammanställa resultatet av artiklarna på ett tydligt och
Artiklarna genomlästes av författarna var för sig därefter diskuterades dessa gemensamt. Denna metod användes för att undvika missförstånd i språkbruk i artiklarna (Kristensson, 2014).
Initialt gick författarna var för sig ifrån helheten i artiklarna för att kunna jämföra likheter och skillnader i dem. Detta genomfördes genom att
identifiera textdelar ur artiklarnas resultat som relaterade till studiens syfte. De avsnitt som inte relaterats till syftet exkluderades (Kristenssons, 2014). Efter att texterna kondenserats genom att identifiera olika kategorier av de textdelarna som valdes ut, fick dessa en etikett som sammanfattade helheten i dem. Därefter söktes tillsammans likheter samt skillnader i etiketterna där de etiketter som passade ihop kom till att sammanfattas och resulterade i tre slutliga kategorier. Dessa kategorier var ”Livsstilsutmaningar”, ”Negativa känslor” och ”Kontroll i sin sjukdom”. Kategorierna återspeglar det centrala budskapet i texten samt kommer redovisas i resultatet (Tabell 1).
Tabell 1
Textdel Etikett Kategori
Livet är mer än en sjukdom och uppföljningen av
sjukdomen kräver fokus och självkontroll för att slås samman med andra aspekter i livet.
Livet är mer än en sjukdom, uppföljningen kräver fokus och
självkontroll.
Upplevelsen är omöjlig eftersom man inte kan förändra faktorer som leder till konsekvenserna eftersom det sitter i generna.
Upplevelsen är omöjlig, kan inte förändra
faktorer som leder till konsekvenserna, det sitter i generna
Negativa känslor
Trots den kroniska sjukdomen upplevde många att de hade
sjukdomen under kontroll eftersom de inte kände några symtom eller smärta.
Trots kronisk sjukdom upplevde många att de hade kontroll över sjukdomen.
Kontroll i sin sjukdom
6.4 Forskningsetiska aspekter
Helsingforsdeklarationen är ett speciellt internationellt dokument för
egna värderingar när de läste deltagarnas berättelser: genom att tillämpa och använda helsingforsdeklarationens syfte då det objektiva synsättet skulle genomsyra hela granskningen.
7 Resultat
I analysen av utvalda artiklar framkom tre kategorier som belyser erfarenheterna av att leva med typ- 2 diabetes. Kategorierna är;
“Livsstilsutmaningar”, “Negativa känslor” och “Kontroll i sin sjukdom”.
7.1 Livsstilsutmaningar
Livet ska vara mer än en sjukdom. För att livet ska fortsätta, trots sjukdom, krävs det fokus och självkontroll. En svårighet som framkom var att se sig själv som ansvarig för disciplin och självkontroll vid typ- 2 diabetes. Detta uppfattades som svårt och utmanande då sjukdomen kräver tid, fokus och energi (Wu, Tai & Sun, 2019; Ruud Knutsen & Foss, 2017; O´Brien, Rooyen & Ricks, 2015; Ågård, Ranjbar & Strang, 2015). Att få kontroll över sin sjukdom är ett eget ansvar, då man ska vara beredd att skapa
livsstilsförändringar i samband med diabetes beskedet (Chay Lee Tan, Kin Fong Chen, Fang, Sum, Sew Hong Shew, Holydard & Wang, 2018; Ruud Knutsen et al., 2017; O´Brien et al., 2015). Sjukdomen kunde uppfattas som en börda vilket ledde till att rekommendationerna som gavs med att träna och äta rätt inte följdes. Fysisk aktivitet innebar en stor utmaning då
studiedeltagarna lätt kunde halka tillbaka i gamla vanor och mönster (Ruud Knutsen et al., 2017; Mogre, Johnsson, Tzelepis & Paul, 2019).
livet blev en försvårande omständighet för att kunna ändra matvanorna medan det för andra fanns ett intresse att förstå sjukdomen samt vad som är viktigt när det gäller kost, livsstil, rutiner och motion (Chay Lee Tan et al., 2018; Jorunn Herre, Graue, Hope Kolltveit & Gjengedal, 2016). I samband med ökad kunskap skapades en ljusare framtidsutsikt, som i sin tur upplevdes lugnande för många. Kraven på regelbunden och hälsosam kost för typ- 2 diabetes upplevdes utmanande i sociala sammanhang (Wu et al., 2019; Ruud Knutsen, 2017). Familjesamlingar ansågs viktiga men samtidigt var det svårt att följa upp kosten vilket skapade en utmaning (Wu et al., 2019; Ruud Knutsen, 2017). Andra studiedeltagare beskrev hur isolerande det var att äta mat som skiljde sig från resten av familjen samt att det blev en stor utmaning för att man bara kunde äta en viss typ av mat (Ruud Knutsen, 2017).
Det visade stor betydelse i hur vardagslivet formas av praktiska krav och situationer som kunde utmana livsstilsbehovet med typ- 2 diabetes (Wu et al., 2019; Ruud Knutsen, 2017). Anpassningen till typ- 2 diabetes medförde större förändringar och var svårare än vad de trodde från början (Chay Lee Tan et al., 2018; O´Brien et al., 2015). Sjukdomen ställde högre krav i vardagen då den gav andra och nya villkor (Ruud Knutsen et al., 2017; Ågård et al., 2015). De upplevde det som en omöjlighet att förändra faktorer som leder till konsekvenser då sjukdomen betraktas som genetisk. Även det fysiska åldrandet upplevdes som en försvårande omständighet för att kunna upprätthålla rekommendationerna (Wu et al., 2019; Mogre et al., 2019). Trots detta fanns det en del som hade en sjukdomsinsikt och visste vad sjukdomen innebar samt hur man känner av den för att därigenom kunna behandla och reglera sitt blodsocker (Wu et al., 2019; Magny-Normilus et al., 2020).
7.2 Negativa känslor
Ågård et al., 2015). Det uppkom en övergripande upplevelse av att känna frustration och oro över en saknad hälsoinformation samt brist på förståelse för sjukdomen; speciellt när förväntningarna inte stod i överensstämmelse med att sjukvården skulle hjälpa till att kontrollera deras diabetes (Wu et al., 2019; Chay Lee Tan et al., 2018; Ruud Knutsen et al., 2017; Mogre et al., 2019). En del studiedeltagare hade många negativa känslor och tankar om upplevelsen kring sin kroniska sjukdom och att den aldrig kommer att läka (Chay Lee Tan et al., 2018; Ågård et al., 2015; Liliana Abreau et al., 2017). En del höll sjukdomen hemlig för omgivningen eftersom det kunde vara sårbart och skamfyllt att berätta att man hade diabetes (Magny-Normilus et al., 2020; Ruud Knutsen et al., 2017; Mogre et al., 2019). Diabetes kopplades även till missuppfattningar om att den var orsakad av förbannelser eller andliga krafter medan andra kände ångest inför att det kunde vara en effekt av att de levt ett ohälsosamt liv. En del uppgav en ångestfylld känsla gentemot sin familj om att ha diabetes å ingen i dennes familj hade
sjukdomen (Chay Lee Tan et al., 2018; Ruud Knutsen et al., 2017). Andra som hade diabetes i släkten upplevde ett ömsesidigt stöd ifrån sin familj som underlättade mycket i deras situation.
Liliana Abreu et al., 2017). Ett antal av deltagarna i studierna uppgav att de upplevde negativa effekter av diabetes på grund av andra kroniska
komplikationer så som hjärt-kärlsjukdomar (Ågård et al., 2015; Mogre et al., 2019).
7.3 Kontroll i sin sjukdom
Trots diagnosen typ- 2 diabetes så upplevde deltagarna att de hade hälsa. Detta tack vare att de hade sjukdomen under kontroll, eftersom de inte kände några symtom eller smärta (O´Brien et al., 2015; Ågård et al., 2015; Liliana Abreu, Arriscado, Nunes, Taylor & Silva, 2017). Med insikt i upplevelsen av symptomfrihet i den kroniska sjukdomen så var ändå många försiktiga och följde rekommendationerna och såg allvaret i konsekvenserna (Magny-Normilus et al., 2020; Jorunn Herre et al., 2016; O´Brien et al., 2015). En del uppgav att om symptomen var tydligare och att man kände sig dålig skulle detta motivera till en livsstilsförändring (O´Brien et al., 2015; Liliana Abreau et al., 2017).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Metoden som användes för arbetet var inte en systematisk litteraturöversikt eftersom författarna ansåg sig finna tillräckligt med information med sökningarna som gjordes och de vetenskapliga artiklarna som hittades vilka kunde besvara syftet. En svaghet i denna litteraturstudie kan vara att inte fler artiklar granskades. Om fler artiklar granskades kunde resultatet eventuellt påverkats. Författarna till denna studie ansåg dock att syftet kunde besvaras med antalet artiklar som granskades. Därför passade den icke systematiska översikten som metod i studien vilket innebär att det inte är lika höga krav på översikten som vid en systematisk översikt. Enligt Kristensson (2014) ska en systematisk litteratursökning utföras i tydliga steg, det ska strävas efter att söka, granska och sammanställa all relevant vetenskaplig litteratur.
Kristensson (2014) menar att systematisk litteratursökning höjer kvaliteten på arbetet. Samtidigt beskrivs det vidare att den icke-systematiska översikten är mer passande som en översikt till uppsats. Översikt av litteratur kan vara mer eller mindre systematisk och värdefull information kan även nås vid den icke-systematiska översikten (Kristensson, 2014).
Arbetet har genomsyrats av kritiskt granskande och reflektion, vilket har skett författarna emellan. En induktiv ansats har nyttjats, vilket innebär att sökandet efter artiklar har utförts på ett så neutralt synsätt som möjligt (Fridlund & Mårtensson, 2017). Problem som kan uppkomma med det är att oavsett hur neutralt författarna försöker se på artiklarna så finns deras kunskaper och synsätt i bakgrunden. Detta kan leda till att man subjektivt brukar sin egen kunskap för att tolka texten. Här var författarna
personer kände och upplevde att leva med typ- 2 diabetes mer på djupet, vilket inte framkommer i kvantitativa artiklar som har fokus på att analysera numerisk data. Å ena sidan kan detta vara en svaghet eftersom om författarna hade valt att inkludera kvantitativa studier skulle de fått en större bredd av erfarenheter. Men de valde här att fokusera på ett perspektiv där deltagarna mer kunde beskriva fritt kring känslan av erfarenheterna än vad man får i enkäter.
8.1.1 Datainsamling
Inledningsvis nyttjades kunskaper hos bibliotekarie från Linnéuniversitetet för att få struktur och klarhet i sökstrategin. Databaserna Cinahl och PubMed ansågs lämpliga att använda i litteraturstudien eftersom dessa databaser innehåller vetenskaplig litteratur inom vårdvetenskap. Sökord som användes i databaserna innefattade både indexord och fritextord. Kombinationer med OR och AND användes i litteraturstudien, för att öka sökningens sensitivitet enligt Kristensson (2014). Denna sökstrategi medförde att relevanta artiklar hittades som kunde svara på syftet. En svaghet som är värd att nämna är att artiklarna som användes var skrivna på engelska och att en risk för eventuell feltolkning vid översättning till svenska kan ha uppstått. För att motverka feltolkning när översättningen har gjorts till svenska, har författarna till denna litteraturstudie separat översatt texterna. Sedan har de diskuterat artiklarna och dess innehåll med varandra. Författarna har läst artiklarna flera gånger för att verkligen förstå och tolka dess innehåll på rätt sätt. Även slagit upp ord i engelska lexikon om det fanns ord som ansågs svåra att översätta till svenska språket. Att resultatet skulle ha påverkats av att artiklarna var skrivna på annat språk än svenska anser författarna inte påverkade resultatet nämnvärt.
eller undersökts via Ulrichs web visar detta på hög kvalitet i forskningen och artiklar av sämre kvalitet har sorterats bort.
8.1.2 Urval
I litteraturstudien inkluderades medelålders personer med typ- 2 diabetes på grund av att sökningarna som gjordes hade en högre prevalens på 45–64 år. En del av de valda artiklarna hade åldersspann utanför det angivna
åldersintervallet. Å ena sidan kunde författarna enkelt urskilja åldrarna på deltagarna i studierna och därmed ta med dem i resultatet. Å andra sidan kan detta vara en svaghet och påverka resultatet, då det kan ge otillräcklig
information samt en differentierad upplevelse av erfarenheterna. Eftersom en avgränsning skulle göras valde författarna att fokusera på medelålders
personer mellan 45–64 år. Studien inkluderade manliga och kvinnliga informanter eftersom båda könens upplevelser är viktiga att förstå. En del av de valda artiklarna hade både ett vårdgivarperspektiv och ett patientperspektiv, vilket kan ses som en svaghet. Däremot var det enkelt att urskilja resultat som endast omfattade ett patientperspektiv och därefter kunde författarna välja att använda dessa.
I litteraturstudien inkluderades artiklar från olika länder eftersom vi idag lever i ett multikulturellt land där vården präglas av andra kulturer. Olika kulturer medför olika perspektiv på hälsa och sjukdom vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha förståelse för. Artiklarna som inkluderades i
litteraturstudien var från olika länder ifrån Afrika, Europa, USA och Asien. Att ha med artiklar från så olika länder skulle även kunna medföra att resultatet inte skulle vara trovärdigt eftersom dessa människor inte lever i Sverige och att deras ekonomi samt levnadssituation ser annorlunda ut, vilket i sin tur kunde påverka deras upplevelse på ett annat sätt än de som är bosatta i Sverige. Men förhoppningen är att denna litteraturstudie kommer till
diabetes och även för anhöriga. Därför är det viktigt med ökad kunskap och insikt för personer med typ- 2 diabetes, vad medelålders personer har för erfarenheter att leva med sjukdomen samt kulturell bakgrund med en annan livserfarenhet. Livsvärlden för varje enskild person är av stor vikt i
bemötandet och många faktorer kan påverka den.
Ett avgränsningskriterium var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2015 och 2020. Anledningen till det korta tidsspannet var att hitta nya artiklar som representerade aktuella insjuknade och dagens vård. Enbart artiklar som genomgått peer-review eller kontrollerats via Ulrichs web valdes till litteraturstudien eftersom ogranskade artiklar kunde medfört systematiska fel. Genom att använda valda sökord medförde det att fler artiklar som handlade om det specifika ämnet kunder genomläsas. Enbart kvalitativa studier valdes att ha med för att upplevelser fångas bäst genom kvalitativa studier då kvantitativa studier inte har samma syfte.
Kvalitetsgranskningen med hjälp av SBU:s mall var mindre optimal då författarna fick hitta på ett poängsystem för att kunna utesluta artiklar som inte mötte kvaliteten. Detta har dock inte testats och ses även som en svaghet, men det var ett framkomligt sätt för att se vilka som hade hög kvalitet eller låg kvalitet. Författarna gjorde granskningen noga både var och en för sig och därefter gemensamt för att tydligt få med artiklar som kunde besvara det valda syftet.
8.1.3 Analys
varandra vad de läst och vad som ansågs passa syftet. Diskussion fortsatte och gemensamt kom författarna fram till textdelar som kunde besvara syftet. 8.1.4 Forskningsetiska aspekter
De valda artiklarna granskades ur etiska aspekter vilket var viktigt eftersom all forskning måste vara etiskt försvarbar. Det ansågs även viktigt att
författarna var medvetna om sina egna värderingar och tankar under arbetets gång och därför så hade vi öppna diskussioner om resultatet för att inte feltolka resultatet.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa vuxnas upplevelse att leva med typ- 2 diabetes. Analysen visar tre kategorier: “Livsstilutmaningar”, “Negativa känslor”, ” Kontroll i sin sjukdom”. Resultatet fördes i en diskussion där litteratur och den teoretiska referensramen kopplades.
8.2.1 Livsstilsutmaningar
Att bli sjuk i typ- 2 diabetes anses vara en utmaning, eftersom den som fått diagnosen får ta stort ansvar för sin vård. En aspekt som framkom bland deltagarna i de analyserade artiklarna var att självdisciplin var av högsta vikt. En övervägande majoritet ansåg att det var svårt med hantering av
sjukdomen. Dels svårigheter med att följa rekommendationerna som handlar om kost men även om träning. Boyle, Saunders & Drury (2016) menar att en orsak till att personer inte följer rekommendationerna kan bero på förnekelse av sjukdomen eller att det finns kunskapsbrist samt låg motivation. I
livsstilsändring. Sjuksköterskan ansvarar för att kunna främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdomar och lindra lidande. Genom det blir
sjuksköterskans roll viktigt för att hjälpa personer med typ- 2 diabetes att följa rekommendationer (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). För att främja sjuksköterskans arbete för personen krävs det att personen är delaktig i sin vård (Ekebergh, 2015). Det finns många orsaker till att en människas livsvärld påverkas. Sjukdom är en av de faktorer som kan inverka både på den drabbades personlighet och livsvärld. Det är viktigt att sjukvårdspersonal uppmärksammar detta och att personen med diabetes typ 2 får vara delaktig i sin sjukdom och sin vård (Ekeberg, 2015).
8.2.2 Negativa känslor
Hjälplöshet, frustration, oro och brist på information var upplevelser som dominerade hos deltagarna i studierna. Även negativa känslor kring
Upplevelse av skam och att försöka dölja sjukdomen för omgivningen
framkom i intervjuerna. Anledningen till detta beteende var att det var sårbart att komma ut till omgivningen med att man hade diabetes. Det framkom en del positiva upplevelser, hur det är att leva med typ- 2 diabetes samt hur man fick ett ömsesidigt stöd ifrån familjen. Den teoretiska referensram som användes i studien var livsvärld. Då människan är en komplex varelse och alla människor är unika, inkluderar detta även livsvärlden för varje individ. Att vara kronisk sjuk kan påverka den sjukes livsvärld. Människor kan uppleva liknande situationer men hur den förstås är individuellt. Att vara kronisk sjuk kan påverka den sjukes livsvärld och då alla är individer kommer inte alla som har samma sjukdom att uppleva den på samma vis (Ekebergh, 2015).
8.2.3 Kontroll i sin sjukdom
En stor andel av deltagarna i studien upplevde att de hade kontroll över sjukdomen eftersom den inte uttryckte några symtom i kroppen. Då
personerna inte kände några symtom betraktades inte diabetes som allvarligt. Ett stort fokus låg däremot mest kring måltiderna och läkemedel. Kunskap om riskerna för att få komplikationer togs ändå på allvar. En del av
9 Slutsats
Som slutsats kan författarna konstatera att det finns många olika upplevelser när det gäller att leva med typ- 2 diabetes. Det är viktigt att ha kunskap om sin sjukdom men även att omgivningen har kunskap om sjukdomen för att kunna stötta, hjälpa och att ha förståelse för personen i vardagen. Det är viktigt att beakta att varje person är unik, att upplevelsen kring sjukdomen är olika och skiljer sig starkt. Även förmåga att hantera och behandla sin sjukdom är olika för personer med typ- 2 diabetes. En slutsats som författarna kommit fram till under arbetets gång är att omgivningen runt deltagarna i studierna påverkar hur de hanterar sin sjukdom. Det kan röra sig om familjekonstellation, kultur och sociala nätverk. De livsstilsutmaningar som personer med typ- 2 diabetes möter i samband med att de får diagnosen hanteras på många olika sätt men till största delen såg sin diagnos som ett besvär på grund av de omställningar som behövs göras för att minska risken för framtida men.
10 Kliniska implikationer
11 Framtida forskning
Det pågår en omfattande forskning kring diabetes både i medicinskklinisk aspekt och även samspelet mellan vård och patient. En förhoppning med forskningen är att den ska mynna ut i en botande behandling. Detta är dock ett succesivt arbete som tar mycket lång tid och kräver kliniska prövningar. I takt med sjukdomens utbredning så kommer behovet även att öka i avseendet samspelet patient-vård. Det finns belagt i tidigare studier avseendet mellan patient och sjukvård att det upplevs vara ett informationsunderskott. Vilket ytterligare späder på osäkerhet och oro hos en del personer med typ- 2 diabetes. Detta är ett område för utvecklingspotential att förbättra.
Utvecklingspotentialen innefattar hur man ger informationen samt hur tydlig man ger information. Det skulle i sin tur kunna mynna ut i färre
komplikationer för personer med diabetes och därigenom skapa en bättre hälsa.
Författarna kom vid gemensamma diskussioner fram till att det finns behov av vidare forskning inom områden där vi ser brister. Då det vid sökningar mest fanns kvalitativa artiklar finns utrymme för mer forskning med
Referenser
*= Avser artiklar i resultatet.
*Abreu, L., Arriscado, J., Taylor, P. & Silva, S. (2017). Distributed health literacy among people living with type 2 diabetes in Portugal: Defining levels of awareness and support. Health Soc Care Community. DOI: 10.1111/hsc.12465. (Artikel nr 10).
Ahlström, G. (2007). Experiences of loss and chronic sorrow in persons with severe chronic illness. Journal of Clinical Nursing, 16(3a), 76-83.
http://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2006.01580.x
Ajanki, T. (2018). Diabetes – pandemin som bara växer och växer. Hämtad 2020-08-20 från
http://www.diabetesportalen.lu.se/article/diabetes-pandemin-som-bara-vaxer-och-vaxer
Bartelink, V. & Lager, A. (2019). Folkhälsorapport. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm.
Braun, C. A. & Andersson, C.M. (red). (2012). Patofysiologi om hur
förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Studentlitteratur AB, Lund.
Boyle, E. & Saunders, R. and Drury, V. A qualitative study of patient experiences of Type 2 Diabetes caredelivered comparatively by General Practice Nurses and MedicalPractitioners. Journal of Clinical Nursing, 25, 1977-1986. doi: 10.1111/jocn.13219.
Celik, A., Forde,R. & Sturt, J. (2020). The impact of online self-management interventions on midlife adults with type 2 diabetes: a systematic review. Br J Nurs. 2020 Mar 12;29(5):266-272. doi: 10.12968/bjon.2020.29.5.266. *Chay Lee TAN1, C., Kin Fong CHENG2, K., Fang, C., Sew Hong SHEW4, J., HOLYDARD5, E. & Wenru WANG6*. (2018). Perceptions of Diabetes Self-Care Management Among Older Singaporeans With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. The Journal of Nursing Research. Journal of Nursing Research: August 2018 - Volume 26 - Issue 4 - p 242-249. doi:
10.1097/jnr.0000000000000226. (Artikel nr 3).
Chiaranai,C., Chularee, S. & Srithongluang, S. (2017). Older people living with chronic illness. Geritric nursing (New York, N, Y.) 39(5) · March 2018. DOI: 10.1016/j.gerinurse.2018.02.004.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Författarna och Natur och kultur, Stockholm.
Ekeberg, M. (2015) Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. M, Arman., K, Dahlberg & M, Ekeberg (red). Teoretiska grunder för vårdande. (sid 15-26). Liber AB, Stockholm.
Enferm, B. Factors associated with older adults depend on type 2 diabetes mellitus. Brazilian Journal of Nursing, 2018 vol. 71 (no 2), doi:
10.1590/0034-7167-2017-0285. Hämtad 2020-03-14.
Ericson, E., & Ericson, T. (2015). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur AB, Lund.
Qualitative Study. Korean Society of Nursing Science, Published by Elsevier Korea LLC. doi.org/10.1016/j.anr.2019.06.002 p1976-1317 e2093-7482. Flensner, G. (2010). Vem är patienten. E, Dahlborg- Lyckhage (red), Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne. (sid. 109–122).
Studentlitteratur AB, Lund.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier (Fjärde utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F., & Öhlén, J. (red). (2017). Omvårdnadens grunder perspektiv och förhållningssätt. (upplaga 1:5., s. 29 - 65). Författarna och Studentlitteratur. Studentlitteratur AB.
Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.155-167). Lund: Studentlitteratur AB.
Helsa.se (2020). Kroniska sjukdomar. Hämtad 2020-08-20 https://helsa.se/vardcentral/bromolla/kroniska-sjukdomar/
Hjorth Lauersen, D., Frøhlich, A., & Christensen, U. (2017). Patients' perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4). 1039-1047. https://doi.org/10.1111/scs.12429
Internetmedicin. (2020). Diabetes typ 2 i primärvård - utredning och uppföljning. Hämtad 2020-08-20
https://internetmedicin.se/page.aspx?id=7003
essential in self-managing a chronic condition – a focus group study among people with type 2 diabetes. Nordic College of Caring Science. doi:
10.1111/scs.12260.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.57-80). Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (red). (2014) Handbok i uppsatsskrivande och
forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & kultur, Stockholm.
Laursen- Hjort, D., Frolich,A., &Christensen, U. (2017). Patients perception of diaease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Scandinavian Journal of Caring Sciences. doi.org/10.1111/scs.12429. *Magny-Normilus, C., Mawn. B. & Dalton, J. (2020). Self-Management of Type 2 Diabetes in Adult Haitian Immigrants: A Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing. Journal of Transcultural Nursing 2020, Vol. 31(1) 51–58. DOI: 10.1177/1043659619841586.
*Mogre, V., N, Johnson, Tzelepis, F. & Paul, C. (2019). Barriers to diabetic self‐care: A qualitative study of patients’ and healthcare providers’
perspectives. wileyonlinelibrary.com/journal/jocn J Clin Nurs. 2019;28:2296–2308. DOI: 10.1111/jocn.14835.
Pennbrant, S., Berg, A. & Fohlin Johansson, L. (2020). Self-care experiences of older patients with diabetes mellitus: A qualitative systematic literature review. Nordic Journal of Nursing Research. 2020, Vol. 40(2) 64–72. DOI: 10.1177/2057158519868803.
Pesantes, M., A., Somerville, C., Bahadur- Singh, S., Perez- Leon, S., Medede, T., Suggs, S., & Beran, D. (2019). Disruption, changes, and
adaptation: Experiences with chronic conditions in Mozambique, Nepal and Peru. Global Public Health, An International Journal for Research, Policy and Practice. doi.org/10.1080/17441692.2019.1668453.
Quittenbaum, S. (2013). Diabetes. N, Grefberg & L-G, Johansson (red). Medicinboken vård av patienter med invärtes sjukdomar. (sid 347-390). Författarna och Liber AB, Stockholm.
Rawshani, A. (2018). Hjärt-kärlsjukdom, diabetes och hur man förebygger det. Hämtad 2020-08-21 https://diabetes.nu/komplikationer-diabetes-typ-1-2/ Rawshani, A. (2017). Allt om typ 2 diabetes: symptom, orsaker, behandling & kost. Hämtad 2020-8-20
https://diabetes.nu/typ-2-diabetes-orsak-symtpom-kost-behandling-overvikt-fetma/
*Ruud Knutsen, I. & Foss, (2017). Når de sier: Det kan ikke du spise, blir jeg arg! – Å leve på den «rette» måten med diabetes type 2. NORDISK
SYGEPLEJEFORSKNING. ÅRGANG 7, NR. 4-2017, S. 280–293 ISSN ONLINE: 1892-2686. DOI: 10.18261/ISSN.1892-2686-2017-04-02. Socialstyrelsen. (2013). Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård. Hämtad 2020-08-21
Svenska diabetesförbundet. (2017). (a). Diabetes i världen. Hämtad 2020-08-20 https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-varlden/ Svenska diabetesförbundet. (2016). (g). Egenvård. Hämtad 2020-08-21 https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/egenvard/
Svenska diabetesförbundet. (2017). (d). Fötter. Hämtad 2020-08-20
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/fotter/ Svenska diabetesförbundet. (2017). ©. Lär dig om diabetes. Hämtad 2020-08-20 https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/
Svenska diabetesförbundet. (2017). (e). Så påverkas kroppen. Hämtad 2020-08-20
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/
Svenska diabetesförbundet. (2017). (b). Typer av diabetes. Hämtad 2020-08-20 https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/
Svenska diabetesförbundet. (2014). (f). Vad gör du när du har fått typ 2 diabetes? Hämtad 2020-08-21
https://www.diabetes.se/contentassets/1d4024f556384e5899a80da2cf9a1f95/ vad-gor-du-nar-du-har-fatt-typ-2-diabetes.-sep14.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020-08-20 från http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2020-08-21
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Wikblad, K. (2020). Egenvårdsutbildning. K, Wikblad (red). Omvårdnad vid diabetes. (upplaga 2:2. Kap 14). Studentlitteratur AB, Lund.
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I Edberg A-K., Wijk H. (red.) Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa, s. 37-51. Studentlitteratur AB, Lund.
World Health Organization. (2020). Noncommunicable diseases. Hämtad 2020-08-19 från
www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/noncommunicable-diseases
*Ågård, A., Ranjbar, V. & Strang, S. (2015). Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem. PRACTICAL DIABETES VOL. 33 NO. 2.
Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering between suffering and enduring: The meaning of living with serious chronic illness. Qualitative Health Research, 13(4), 528–542.
Bilaga 1 Databassökning Cinahl
Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar (limits) Antal träffar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Utvalda artiklar S1 (MH "Diabetes Mellitus, Type 2") 63,619 S2 (MH "Diabetic Patients") 13,047 S3 Diabetes type 2 78,645 S4 S1 OR S2 OR S3 86,983 S5 Experience* 467,215 S6 (MH “Attitude to life”) 4,137 S7 S5 OR S6 470,465 S8 S7 AND S4 3,651
S9 S7 AND S4 Peer reviewed, 20150101-20201231,
Age groups: Middle aged: 45-64 years
Bilaga 2 Databassökning Pubmed
Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar Antal träffar Lästa abstrakt
Lästa i full text
Utvalda artiklar
S1 Diabetes type 2 150,478
S2 “Diabetes mellitus, type 2” [MeSH Terms] 133,464 S3 Diabetic patient 342,987 S4 Diabetic AND "patients"[MeSH Terms] 2,420 S5 S1 OR S2 OR S3 OR S4 409,246 S6 "qualitative research"[MeSH Terms] 56,181 S7 Qualitative studies 195,576 S8 S6 OR S7 81,374 S9 Experience* 1,081,340 S10 S5 AND S8 AND S9 564
S10 S5 AND S8 AND S9 Publication dates 5 years
Bilaga 3 Artikelmatris
Författare, år, land
Titel, tidskrift Syfte Metod Resultat
Kvalitets-grad Wu,F-L., Tai, H-C., & Sun, J-C. 2019 Korea Self-management Experience of Middle-aged and Older Adults with Type 2 Diabetes: A Qualitative Study/Asian nursing research.
Syftet med denna studie var att utforska självhanteringen, erfarenheter av medelålders och äldre vuxna med diabetes genom en fokusgrupp.
Kvalitativ metod. Två fokusgrupper bestående av totalt 23 deltagare med medelålder på 60 år.
Deltagare med diabetes möter olika typer av besvär från diagnos till medvetenheten om att sjukdomen är obotlig, vilket gör att de börjar uppmärksamma alla ledtrådar från deras organ som varningsmeddelanden
Hög Magny-Normilus, C.,Mawn, B. &Dalton, J. 2020 USA Self-Management of Type 2 Diabetes in Adult Haitian Immigrants: A Qualitative Study/Journal of Transcultural Nursing.
Syftet med denna studie var att utforska och beskriva den upplevda upplevelsen hos vuxna haitiska immigranter som hanterar T2D som bor i USA
Kvalitativ metod. 16
informanter intervjuades. Med en ålder mellan 40-63år. Intervjuer som ljudinspelades och sedan transkriberades.
Kulturella påverkningar och hälsotro påverkade individuell självhantering av T2D i denna befolkning. Fyra teman framkom: självförtroende, andlighet, nostalgi för hemmet och en önskan om positiva patient-försörjande relationer.
Chay Lee Tan, C., Kin Fong CHEN G, K., Fang Sum, C., Sew Hong Shew, J.,Holydard, E., & Wang, W.2018 Taiwan Perceptions of Diabetes Self-Care Management Among Older Singaporeans With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study/The Journal of Nursing Research
Studien syftade till att utforska erfarenheterna av äldre singaporer med typ 2 diabetes samt deras självhantering, för att förstå deras upplevda behov, förväntningar, och hinder förknippade med deras sjukvårdshantering
Kvalitativ metod. 14 deltagande med medelålder på 58år. Semistrukturerade intervjuer.
Fyra teman framkom; Diabetes är genetiskt, ödesbestämt och inte allvarligt Sjukvård med Diabetes är svårt Kan inget om diabetes Läkare och sjuksköterskor är viktiga samt underlättar hanteringen av sjukdomen
Hög Jorunn Herre, A., Graue, M., Hope Kolltveit, B-C. & Gjengedal, E. 2016 Norway Experience of knowledge and skills that are essential in self-managing a chronic condition – a focus group study among people with type 2 diabetes/ Scandinavian journal of Caring Siences.
Syftet med studien var att få ny kunskap om hur människor upplever att delta i självhanteringskurser för diabetes med andra personer med typ 2-diabetes och hur de uppfattar att sjukdomen påverkar deras hälsa och förmåga att själv hantera det.
Kvalitativ metod. Intervju med 22 deltagande patienter med medelålder på 56 år. Kodade systematiskt uppgifterna och analyserade dem med hjälp av Knodels metod.
Deltagarna fick mer nyanserad och speciell kunskap genom att delta i en
gruppinställning. De ökade sin teoretiska och praktiska förståelse för hur man hanterar diabetes i vardagen. Självhanteringskursen för diabetes gjorde deltagarna mer medvetna om att ha en sjukdom de var tvungna att ta mer allvarligt. Att lära sig genom att vara i situationen medan man vägleddes av proffs var användbart.
Ruud Knutsen, I., & Foss, C. 2017 Norway Når de sier: Det kan ikke du spise, blir jeg arg! – Å leve på den «rette» måten med diabetes type 2/universitetsfor laget
Syftet med denna studie är att undersöka hur människor som kämpar med självkontroll av typ 2-diabetes beskriver livet med sjukdomen och hur vardagen påverkar och sätter ramarna för hälsa och uppföljning av sjukdomen.
Kvalitativ metod. 25 patient deltagande med medelålder på 56 år. Det genomfördes individuella intervjuer.
Patienterna tog sjukdomen på olika sätt. De flesta påpekade att sjukdomen fick mycket uppmärksamhet i vardagen och att sjukdomen lett till mindre eller större förändringar.
Hög O’Brien, C. A., Rooyen, D. & E. Ricks. 2015 Afrika Self-management experiences of persons living with diabetes mellitus type 2 /Africa Journal of Nursing and Midwifery
Syftet med denna studie var att utforska och beskriva
erfarenheter från personer som lever med diabetes mellitus typ 2 relaterat till självhantering.
Kvalitativ metod. 19 personer deltog i intervjuer, med ålder från 43år till 79 år.
Personer som lever med diabetes mellitus typ 2 bekräftar både positiva och negativa faktorer som påverkar självhanteringen. Gradvis upplever de en acceptans och erkännande av deras tillstånd.
Hög Ågård, A., Ranjbar, V. & Strang, S. 2015 Sweden Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem/Practic al diabetes
Syftet med denna kvalitativa studie, skulle identifiera faktorer som påverkar
patientens vilja och förmåga att hålla sig till föreskrivna läkemedel, rekommenderad livsstilsval och förvärva en djupare förståelse för hur dessa faktorer påverkar levnaden.
Kvalitativ metod.
Intervju med 24 deltagande patienter, med ålder från 20år till 80år.
Fyra huvudteman relaterade till de primära forskningsfrågorna identifierades: En livslång följare men inte ett riktigt problem, en bagatell i förhållande till den dagliga kampen med svårigheter, något utanför ens egen kontroll, inte värt att ge upp de goda sakerna i livet för. Hög Liliana Abreu, L., Distributed health literacy
Syftet var att se hur sociala nätverk och personliga
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer
Arriscado Nunes, J., Taylor, P., & Silva, S. 2017 Portugal among people living with type 2 diabetes in Portugal: Defining levels of awareness and support. / Health and social care
upplevelser utgör fördelade hälsokompetens, genom att kartlägga hälsorådgivare för varje individ och hur det möjliggör
självhanteringsfärdigheter och kunskap om hälsotillstånd.
med 26 patienter som deltog. De hade en ålder mellan 37år och 84år.
1. Berättelse om minimering-patienter som hävdar minimal påverkan av diabetes på deras liv och dagliga rutiner.
2. Berättelse om empati-patienter som tenderar följa medicinska rekommendationer utan kritik.
3. Berättelse om störning-patienter som framhäver en enorm påverkan av diabetes på deras liv och deras individuella ansvar för självhantering av sjukdomar. Mogre, V., A. Johnsson, N., Tzelepis, F. & Paul, C. 2019 Ghana Barriers to diabetic self‐ care: A qualitative study of patients’ and healthcare providers’ perspectives/ journal of clinical nuring.
Att utforska patient- och vårdgivarens perspektiv, om patienters upplevelse för utförandet av egenvård i Ghana.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes bland 37 personer med medelålder på 60 år. Intervjuer spelades in och transkriberades.
Missuppfattningar om att diabetes var orsakad av andliga krafter eller förbannelser. Svårigheter att ändra gamla vanor och kände eller saknade motivation att träna. Dåliga inkomstnivåer, brist på glukometrar, långt avstånd till sjukhuset och otillräcklig tillgång till variation livsmedel på grund av oberoende mattillförsel eller säsongsbetonade.
Bilaga 4 Granskningsmall
Bedömning av studier med kvalitativ metodik
Författare: __________________________ År: ____________________
Granskare: ____________________________________________________
Sammanvägd bedömning av metodologiska brister:
Obetydliga eller mindre Ο
Måttliga _ Ο
Stora brister, studien ingår inte i syntesen Ο Kommentarer:
bedömning av studier med kvalitativ metodik 1
1. Överensstämmelse mellan filosofisk hållning/teori och urval och metodik i studien1
Vilken teori eller filosofisk hållning utgick författarna från?
Hänger syfte och fråga ihop med teori/filosofisk
hållning? Ja Ο Nej Ο Oklart Ο
Kommentarer:
Hur gjordes urvalet?
Stödfrågor för bedömning av brister i urvalsförfarandet:
Är urvalet lämpligt för att besvara frågan? Är rekryteringsmetoden lämpligt vald och genomförd? Ja Ο Ο Nej Ο Ο Oklart Ο Ο
Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten?
Ο Ο Ο
Kommentarer:
3. Datainsamling
Vilka metoder användes för datainsamling?
Finns det allvarliga brister i datainsamlingen som kan påverka
tillförlitligheten? Ja Ο Nej Ο Oklart Ο Kommentarer: 4. Analys
Vilka metoder användes för analys?
Stödfrågor för bedömning av brister i analyssteget:
Är vald analysmetod lämplig och genomförd på ett lämpligt sätt? Var forskarna reflexiva vid tolkning av data?
Finns det allvarliga brister i analysen som kan påverka tillförlitligheten? Ο Ο Ο
Kommentarer:
5. Forskaren
Vilken bakgrund och kompetens hade forskarna?
Stödfrågor för bedömning av brister:
Har forskarna någon relation till studiedeltagarna som kan påverka datainsamlingen?
Har forskarna hanterat sin förförståelse på ett acceptabelt sätt? Var forskarna oberoende av finansiella eller andra förutsättningar som kunde påverka analysen?
Ja Ο Ο Ο Nej Ο Ο Ο Oklart Ο Ο Ο
Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten? Ο Ο Ο
Kommentarer:bedömning av studier med kvalitativ metodik 3
Frågor som används i samband med bedömning i CERQual
Bedömningarna görs enbart för studier som ska ingå i syntesen.
6. Relevans
Studien är relevant Studien har partiell relevans Studien har indirekt relevans Relevansen går inte att bedöma
Kommentarer:
7. Koherens
Stödfrågor:
Användes huvuddelen av data i analysen? Hanterades motstridiga data på ett lämpligt sätt? Underbyggde insamlade data resultatet?
Ja Ο Ο Ο Nej Ο Ο Ο Oklart Ο Ο Ο
Sammantaget, finns det allvarliga svagheter som kan leda till bristande koherens i det
sammanvägda vetenskapliga underlaget?
Ο Ο Ο
Kommentarer:
8. Tillräckliga data
Stödfrågor:
Var antalet studiedeltagare tillräckligt stort? (t.ex. om mättnad uppnåtts) Har formen för datainsamling varit sådan att den medger möjlighet till rika data?
Ja Ο Nej Ο Oklart Ο Kommentarer:
