EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
Bryssel den 17.10.2007 KOM(2007) 620 slutlig
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET,
EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Modernisering av det sociala skyddet för ökad social rättvisa och ekonomisk sammanhållning: en satsning på aktiv integration av de personer som befinner sig längst
bort från arbetsmarknaden
1. Inledning
EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning1 börjar ge resultat. Både tillväxten och sysselsättningen ökar, samtidigt som arbetslösheten minskar i hela EU. Fortfarande behövs dock stora insatser för att EU:s potential helt ska kunna förverkligas och för att Lissabonmålen om ekonomisk och social utveckling ska kunna uppfyllas.
Social utestängning drabbar en betydande del av EU:s befolkning. 16 % befinner sig i riskzonen för fattigdom och en av fem har låg boendestandard. 10 % bor i hushåll där ingen förvärvsarbetar, samtidigt som långtidsarbetslösheten närmar sig 4 % och andelen personer med låg grundutbildning är över 15 %. En annan aspekt av social utestängning som blir allt tydligare är bristande tillgång till informationsteknik2.
Europeiska unionen är en av världens rikaste regioner, men EU och dess medlemsstater befinner sig fortfarande långt från det mål som fastställdes av Europeiska rådet när Lissabonstrategin infördes i mars 2000, dvs. att framgångsrikt motarbeta fattigdom och social utestängning. Situationen varierar betydligt mellan medlemsstaterna, men sammansatta ekonomiska och sociala problem förekommer fortfarande i en utsträckning som generellt betraktas som socialt, moraliskt och ekonomiskt ohållbar.
Att nå ut till dem som är marginaliserade i samhället och befinner sig längst bort från arbetsmarknaden är viktigt både ur ekonomisk och social synvinkel. Det råder ingen motsättning mellan en effektiv dynamisk ekonomi och en ekonomi som bygger på social rättvisa – tvärtom är dessa inslag i hög grad beroende av varandra. Ekonomisk utveckling behövs för att man ska kunna tillhandahålla socialt skydd även i fortsättningen. Samtidigt är det en viktig del av Lissabonstrategin, som syftar till att se till att de mänskliga resurserna tas till vara på bästa sätt, att även integrera människor som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden men är arbetsföra.
För att hjälpa medlemsstaterna att integrera dem som kan arbeta och ge ett tillräckligt stöd till dem som inte kan det, har kommissionen föreslagit en helhetsstrategi som kan kallas aktiv integration3. Denna strategi innebär att ett rimligt inkomststöd för ett värdigt liv kombineras med anknytning till arbetsmarknaden genom olika möjligheter att arbeta eller delta i yrkesutbildning och genom bättre tillgång till sociala stödtjänster. Aktiv integration är i denna mening ett komplement till ”flexicurity”-strategin (balans mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden). Den leder till en ”aktiv välfärdsstat” som innebär att man tillhandahåller individanpassade vägar till sysselsättning och sörjer för att de som inte kan arbeta ändå kan leva ett värdigt liv och bidra så mycket som möjligt till samhället. Aktiv integration bidrar således till Lissabonstrategin och ingår även i den sociala dimensionen av EU:s strategi för en hållbar utveckling.
1 Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 och KOM(2005) 24.
2 I synnerhet saknar 44 % av befolkningen i EU internet- och datafärdigheter.
3 KOM(2006) 44, 8.2.2006.
Under våren 2006 inledde kommissionen ett offentligt samråd4 vari ingick ett samråd enligt artikel 138 i EG-fördraget om behovet av insatser på EU-nivå för att främja aktiv integration av de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Kommissionen har utarbetat de förslag som läggs fram i detta meddelande (inbegripet andra etappen av samrådet enligt artikel 138.3 i fördraget) på grundval av resultaten av samrådet och de initiativ som följde, dvs. den ingående översyn av de nationella handlingsplanerna för att motverka fattigdom och social utestängning som gjordes av kommittén för socialt skydd, samt sjätte konferensen om fattigdom (den 4–5 maj 2007) och konferensen om aktiv integration för berörda parter (den 15 juni 2007) .
2. Resultaten av samrådet
2.1 Generellt stöd för en förnyad EU-satsning på aktiv integration
Resultaten av samrådet från 2006 visade att rådets rekommendation om ”gemensamma kriterier för tillräckliga resurser och socialtjänstförmåner i de sociala trygghetssystemen”5 från 1992 fortfarande betraktas som ett referensinstrument för EU:s politik för att motverka fattigdom och social utestängning. Deltagarna i samrådet ansåg att rekommendationen fortfarande är relevant, men framhöll att det krävs ytterligare insatser för att genomföra den fullt ut. Man bör särskilt förtydliga vilka kriterier och statistiska verktyg som kan användas som referens för att bedöma vad som är en tillräcklig nivå i ett minimiinkomstsystem.
Svaren visar också att den bedömningen måste sättas in i ett bredare sammanhang, där även frågor som rör tillgång till sysselsättning beaktas. Majoriteten såg därför positivt på att kommissionen nu anlägger ett helhetsperspektiv6. De flesta deltagarna uttryckte sitt stöd för en förnyad EU-satsning, även om de hade förbehåll i fråga om föreskrivande bestämmelser på EU-nivå eftersom de inte ansågs lämpliga med tanke på att situationen i så hög grad skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Det fanns ett särskilt starkt stöd för att utarbeta gemensamma principer på EU-nivå och stärka den öppna samordningsmetoden.
2.2 Behovet av en helhetsstrategi
De olika svaren betonade dock att man för att kunna genomföra strategin för aktiv integration på ett bra sätt behöver utnyttja synergieffekterna mellan strategins olika delar. Ett tillräckligt inkomststöd måste kombineras med sysselsättningsmöjligheter och bättre tillgång till kvalitetstjänster.
Social integration och deltagande på arbetsmarknaden går hand i hand. En varaktig integration på arbetsmarknaden förutsätter att socialt utestängda personer först får tillgång till lämpliga resuser i form av individanpassade arbetsmarknadsåtgärder och sociala tjänster för ökad social delaktighet och anställbarhet. Man bör främja bibehållen anställning för dem som hittar ett arbete för att undvika att de hamnar i en ond cirkel och sägs upp på grund av bristande sysselsättningsfärdigheter eller för att de personliga och sociala hindren inte hanterats på ett lämpligt sätt. Sysselsättning är heller inte alltid en garanti mot fattigdom. Hela 8 % av arbetstagarna i EU befinner sig i riskzonen för fattigdom, vilket förklarar varför det civila samhället och fackliga organisationer argumenterar starkt för skapande av arbetstillfällen av god kvalitet.
4 KOM(2006) 44.
5 Rådets rekommendation av den 24 juni 1992 (92/441/EEG). Se även rådets rekommendation av den 27 juli 1992 (92/442/EEG).
6 Resultaten av samrådet finns på:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/active_inclusion_en.htm.
Socialbidrag och sociala tjänster måste vara utformade på ett sådant sätt att det på individnivå främjar integration på arbetsmarknaden, ökad inkomstförmåga samt minskat bidragsberoende och en minskad risk för att fattigdom överförs från generation till generation. Flera deltagare i samrådet betonade dock att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna måste övervakas noga, särskilt eftersom socialbidragen redan ligger under fattigdomsgränsen i de flesta medlemsstaterna.
2.3 Svaren från arbetsmarknadens parter
Redan i meddelandet om inledande av första etappen av samrådet betonades den roll som arbetsmarknadens parter spelar i många medlemsstater vid utarbetandet och övervakningen av en aktiv arbetsmarknadspolitik och i förhandlingarna om minimilöner. Vid första etappen av samrådet enligt artikel 138 stödde inte arbetsmarknadens parter några lagstiftningsåtgärder på EU-nivå för aktiv integration, utan förespråkade en förstärkning av den öppna samordningsmetoden och en mer integrerad strategi. De betonade också att de har en viktig roll att spela när det gäller att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för utsatta grupper och införa lämpliga anställningsförfaranden, vilket också visas genom de trepartsavtal som nyligen slutits.
Arbetsmarknadens parter påpekade att frågan om hur problemet med utsatta grupper kan hanteras behandlas i arbetsprogrammet för perioden 2006–2008. De förklarade att de skulle göra detta genom att göra en gemensam analys av de huvudsakliga utmaningar som arbetsmarknaderna i EU står inför och undersöka frågor som t.ex. integration av utsatta grupper på arbetsmarknaden, genom att fastställa prioriteringar som ska föras in i en ram för sysselsättningsåtgärder samt genom att förhandla fram ett självständigt ramavtal om antingen integration av socialt utestängda grupper på arbetsmarknaden eller livslångt lärande.
Av den debatt som följde presentationen av resultaten av samrådet framgick tydligt att arbetsmarknadens parter har en avgörande roll när det gäller att främja bibehållen anställning för personer som haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Utsatta personer kan behöva fortsatt stöd , t.ex. i form av praktik, möjligheter till livslångt lärande samt lämpliga och flexibla arbetsförhållanden som underlättar för marginaliserade människor att behålla ett arbete trots de sociala problem som de har (t.ex. dåliga bostäder, omvårdnadsansvar och hälsoproblem). Social återintegrering är således inte en avslutad process när personen får ett arbete.
2.4 Deltagande och integration av alla berörda parter
Deltagarna i samrådet betonade också att flera olika berörda parter måste delta och samarbeta för att politiken för aktiv integration ska lyckas. Politiska beslutsfattare på lokal och nationell nivå har ett grundläggande ansvar när det gäller att utarbeta, finansiera och verkställa politiken för integration av de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.
Tjänsteleverantörerna – privata, offentliga eller en kombination av båda – spelar en viktig roll i genomförandet av denna politik på lokal nivå. Det civila samhällets organisationer representerar och bistår personer som omfattas av sådana åtgärder. Det är viktigt att socialt utestängda personer själva deltar, konsulteras och får möjlighet att påverka, för att den offentliga politiken ska bli uppnå bättre resultat.
Dessa parter verkar alltför ofta i skilda fält inom socialpolitiken och sysselsättningspolitiken.
För att strategin för aktiv integration ska lyckas måste man främja ett integrerat genomförande på lokal, regional, nationell och europeisk nivå för de tre delarna av strategin: minimiinkomst, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och sociala tjänster.
3. Ökade kunskaper om fattigdom och social utestängning: den senaste tidens politiska utveckling
De synpunkter som fördes fram vid samrådet bör även betraktas i ljuset av den politiska utvecklingen i EU sedan Lissabonstrategin infördes.
Den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration och den europeiska sysselsättningsstrategin har bidragit till att öka kunskapen om den komplexa problematiken i fråga om fattigdom och social utestängning och är dessutom kraftfulla verktyg när det gäller att främja en helhetssyn som integrerar de tre delarna av aktiv integration.
I den gemensamma rapporten om social trygghet och social integration från 2007 konstateras det att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt minimiresurser, för att se till att ingen hamnar på efterkälken. Därför behövs tillräckliga minimiinkomstsystem för att hantera de bakomliggande sociala problemen och för att främja fullständig social integration för alla EU- medborgare så att de kan förverkliga sin personliga potential. Men sammansatta problem kräver sammansatta och integrerade lösningar, och här ingår integrerade arbetsmarknader och sociala stödtjänster.
Att förverkliga potentialen hos integrerade arbetsmarknader när det gäller att motverka fattigdom och utestängning har varit en viktig fråga för medlemsstaterna inom den europeiska sysselsättningsstrategin. Medlemsstaterna har beslutat att erbjuda alla arbetslösa en ”ny start”
efter sex månaders arbetslöshet när det gäller ungdomar och efter tolv månader när det gäller vuxna. Senast 2010 bör 25 % av de långtidsarbetslösa delta i en aktiv åtgärd. I sysselsättningsriktlinjerna7 2005–2008 konstateras det att insatserna för ökad sysselsättning går hand i hand med dels åtgärder som syftar till att göra arbetstillfällen mer attraktiva, förbättra kvaliteten i arbetet och öka tillväxten i arbetskraftsproduktivitet, dels åtgärder för att minska andelen arbetande fattiga. Vikten av att skapa integrerade arbetsmarknader betonas även i den gemensamma sysselsättningsrapporten 20078 där det sägs att ”…Medlemsstaterna ägnar mer uppmärksamhet åt arbetsmarknadsreformer som motverkar fattigdom och utestängning och som uppmuntrar till ett längre arbetsliv. De agerar allt mer samfällt för att erbjuda ett aktivt stöd till de mest missgynnade…”. Att skapa balans mellan de två målen att minska fattigdomen och samtidigt stärka incitamenten för arbetskraftsutbudet är en utmaning för de politiska beslutsfattarna, som också måste beakta de budgetutgifter som eventuella skatte- och förmånsreformer kan medföra.
Sociala tjänster betraktas nu som en viktig del av det europeiska samhället och den europeiska ekonomin, och bättre tillgång till kvalitativa sociala tjänster är en av de huvudprioriteringar som medlemsstaterna fastställt för att motverka fattigdom och social utestängning9. Redan i rekommendationen från 1992 uppmanas medlemsstaterna att vidta alla åtgärder för att se till att de som behöver får lämpligt socialt stöd. Sedan dess har nya risker vuxit fram som hänger samman med övergången till en postindustriell kunskaps- och tjänsteekonomi,
7 Se ”Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2005–2008)”, EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.
8 Europeiska unionens råd (6706/07).
9 Europeiska unionens råd (7341/05).
befolkningsutvecklingen och sociala trender som ökad individualisering. Dessa nya risker gör behovet av kvalitativa sociala tjänster och individanpassat stöd ännu mer trängande.
Informationstekniken har också en viktig roll att spela i detta sammanhang, och kommissionen har nyligen inlett flera initiativ för att bättre tillhandahålla sociala tjänster och hälso- och sjukvård genom användning av informationssamhällets teknik10.
4. Planerade EU-åtgärder
På grundval av resultaten av detta samråd och de utvecklingstendenser som beskrivs ovan föreslår kommissionen att man fördjupar den öppna samordningsmetoden på detta område genom att anta gemensamma principer som sedan övervakas och utvärderas. Detta bör ske med beaktande av subsidiaritetsprincipen och med hänsyn till medlemsstaternas autonomi och olika omständigheter och behov.
Den öppna samordningsmetoden har blivit ett nödvändigt verktyg för att främja bästa praxis och sörja för löpande övervakning av måluppfyllelsen på EU-nivå. I de nationella rapporter som medlemsstaterna lämnade in inom ramen för den öppna samordningsmetoden 2006 ingick aktiv integration som en av de huvudsakliga prioritieringarna. Alla aspekter av strategin för aktiv integration kommer även i fortsättningen att övervakas och utvärderas genom den öppna samordningsmetoden, på grundval av de gemensamma principerna.
Närmare beslut om hur detta kommer att ske fattas av kommittén för socialt skydd.
Medlemsstaterna kommer givetvis att inom ramen för den öppna samordningsmetoden fortfarande ha ansvaret för att fastställa nivån på inkomststödet och för att införa en lämplig kombination av socialbidrag, sociala tjänster och åtgärder som syftar till att göra arbete lönsamt. Den avvägning som görs beror på sociala och politiska preferenser, sociala och kulturella traditioner samt rättvisehänsyn och effektiviteten av olika motåtgärder mot olika former av social utestängning.
De gemensamma principerna för de tre delarna av strategin för aktiv integration kommer att visa på behovet av att införa en helhetsstrategi och en konkret och integrerad ram för genomförandet av dessa principer. Denna strukturerade process gör att man kan identifiera de bästa politiska åtgärderna för att möta den gemensamma sociala utmaningen att garantera alla EU-medborgare den grundläggande rättigheten till socialbidrag och bostadsbidrag i syfte att skapa en dräglig tillvaro för alla11.
För att främja att gemensamma principer fastställs och antas och för att redogöra för de olika inslagen i strategin för aktiv integration avser kommissionen att utfärda en rekommendation som kan ligga till grund för rådets slutsatser och en resolution i Europaparlamentet.
De gemensamma principerna för de strategins tre delar kommer att utarbetas enligt följande.
10 KOM(2007) 332, 14.6.2007.
11 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 34.3.
4.1 Tillräckligt inkomststöd för att undvika social utestängning
Beträffande inkomststöd är de viktigaste inslagen i rekommendationen från 1992 (avsnitt A–
C.3) fortfarande relevanta för den planerade strategin. Det gäller särskilt följande:
(1) Erkännande av individens rätt till tillräckliga resurser och socialbidrag för ett värdigt liv.
(2) Denna rätt erkänns med förbehåll för vissa allmänna principer, t.ex. att man är aktivt tillgänglig för arbete eller yrkesutbildning om ens ålder, hälsa och familjesituation tillåter detta eller att man, i annat fall och där så är lämpligt, deltar i åtgärder för ekonomisk och social integration.
(3) Denna rätt tillämpas enligt praktiska riktlinjer; särskilt bör de belopp som anses tillräckliga för att täcka väsentliga behov för ett värdigt liv fastställas med beaktande av lämpliga indikatorer, t.ex. statistiska uppgifter om genomsnittlig disponibel inkomst, hushållens konsumtion, lagstadgad minimilön eller prisnivå. De fastställda beloppen bör ses över periodiskt på grundval av dessa indikatorer, för att se till att behoven fortfarande tillgodoses.
4.2 Anknytning till arbetsmarknaden
I linje med sysselsättningsriktlinjerna kommer de gemensamma principerna att betona vikten av att hindren för inträde på arbetsmarknaden undanröjs genom aktiva och förebyggande åtgärder. Exempel på detta är att man i ett tidigt skede fastställer vilka behov som finns och tillhandahåller hjälp med att söka arbete, vägledning och utbildning som en del av individanpassade handlingsplaner.
För att göra arbete lönsamt för arbetssökande är det också nödvändigt att löpande se över positiva och negativa incitament via skatte- och förmånssystemen – bl.a. hanteringen av och villkoren för förmånerna – samtidigt som man säkerställer en tillräcklig nivå på det sociala skyddet.
För att stödja integrationen av utsatta grupper bör man på efterfrågesidan av arbetsmarknaden vidta åtgärder för att bygga ut den sociala ekonomin, utveckla nya källor till sysselsättning som svar på kollektiva behov, skapa finansiella incitament till rekrytering för arbetsgivarna samt införa relevanta antidiskrimineringsbestämmelser och arbetsrättsliga bestämmelser12. 4.3 Koppling till bättre tillgång till kvalitativa tjänster
De gemensamma principerna kommer att inriktas på två begrepp som fastställts vara av avgörande betydelse inom ramen för den öppna samordningsmetoden och den pågående dialogen med organisationer i det civila samhället13:
• Tjänsternas tillgänglighet avseende dels rumslig och fysisk tillgänglighet, dels en rimlig kostnadsnivå.
12 SEK(2007) 329, 6.3.2007, s. 51–58.
13 Se http://www.peer-review-social-inclusion.net/key-issues/quality-and-accessibility-of-social-services/
särskilt Halloran J. och K. Calderon-Vera (2007) ”Access to quality social services – A strategy paper”.
• Kvaliteten på tjänsterna, dvs.: brukarinflytande; övervakning, resultatutvärdering och gemensamt utnyttjande av bästa praxis; investering i humankapital; arbetsförhållanden;
ramar för jämlikhet vid anställning och tillhandahållande av tjänster; samordning och integration av tjänster samt en adekvat fysisk infrastruktur, särskilt i fråga om socialt boende14.
Alla tjänster av allmänt intresse, inbegripet nätverkssektorer som transport och offentliga försörjningstjänster samt finansiella tjänster, har en viktig roll att spela när det gäller att skapa social och regional sammanhållning. Allmän tillgång till väsentliga tjänster bör garanteras, och kommissionen kommer att främja denna policy på alla politikområden15. Utifrån perspektivet om aktiv integration kommer de gemensamma principerna dock att inriktas på sociala tjänster av allmänt intresse.
Utöver lagstadgade och kompletterande sociala trygghetssystem och hälso- och sjukvårdssystem innefattar sociala tjänster av allmänt intresse även andra väsentliga tjänster som tillhandahålls direkt till berörda personer och som verkar förebyggande och stärker den sociala sammanhållningen, underlättar social integration och skyddar de grundläggande rättigheterna16. Bland dessa ingår följande:
(1) Stöd vid personliga problem eller kriser (t.ex. arbetslöshet, skuldsättning, narkotikaberoende eller familjesplittring).
(2) Åtgärder för återintegrering i samhället och på arbetsmarknaden (t.ex. rehabilitering, språkkurser för invandrare, yrkesutbildning och omskolning) och barnomsorg till rimlig kostnad.
(3) Åtgärder som syftar till att integrera människor med långvariga hälsoproblem eller funktionshinder.
(4) Socialt boende.
5. En stödjande EU-ram
Genomförandet av de gemensamma principerna kommer att stödjas på EU-nivå genom systematisk övervakning och utvärdering och genom andra initiativ eller instrument som kompletterar medlemsstaternas insatser.
Kommissionen vill framhålla den viktiga roll som arbetsmarknadens parter på europeisk nivå spelar för att strategin för aktiv integration ska genomföras på ett bra sätt, och välkomnar deras åtaganden i arbetsprogrammet för perioden 2006–2008. Kommissionen kommer tillsammans med arbetsmarknadens parter att undersöka hur autonoma initiativ kan vidareutvecklas för att stärka synergieffekterna med andra delar av strategin och berörda aktörer, t.ex. offentliga myndigheter (även de som är mest aktiva på området, vilket ofta är lokala och regionala myndigheter), tjänsteleverantörer och icke-statliga organisationer.
14 I det kommande meddelandet om sociala tjänster av allmänt intresse kommer osäkerheten kring tillämpningen av gemenskapsbestämmelserna att behandlas. Man kommer bl.a. att undersöka hur reglerna för offentlig upphandling kan tillämpas bättre i fråga om sociala tjänster av allmänt intresse . Meddelandet kommer också att komplettera denna kartläggning med ytterligare initiativ för att definiera och bedöma kvalitet.
15 KOM(2004) 374, 12.5.2004.
16 KOM(2006) 177, 26.4.2006.
EU:s finansiella instrument spelar redan en viktig roll när det gäller att främja utarbetande av en integrationspolitik som grundar sig på tillgång till arbetsmarknaden. Europeiska socialfonden tillhandahåller en långsiktig finansiell ram som kompletterar nationella och andra finansieringskällor. Kommissionen kommer att främja att bestämmelserna i den nya förordningen om Europeiska socialfonden tillämpas för att stödja åtgärder för aktiv integration, dvs. a) utarbeta och testa integrerade vägar till aktiv social och ekonomisk integration, b) införa innovativa integrationsstrategier som har tydliga fördelar jämfört med dagens metoder, samt c) sprida och överföra god praxis när det gäller att främja social integration i alla medlemsstater.
För att den planerade strategin ska lyckas krävs ett helhjärtat engagemang från berörda parter på nationell, regional och lokal nivå. De bör ha en central roll vid utarbetandet och genomförandet av åtgärder för aktiv integration på EU-nivå. Idag får deras bästa praxis inte den uppmärksamhet den förtjänar. Kommissionen vill därför – bl.a. med hjälp av de resurser som tillhandahålls inom Progress-programmet – stödja inrättandet av nätverk med lokala observationsorgan i partnerskap med EU-nätverk för lokala myndigheter, tjänsteleverantörer och icke-statliga organisationer i syfte att övervaka och främja bästa praxis, särskilt när det gäller tillgång till kvalitativa tjänster.
6. Slutsatser och nästa steg
6.1 Samråd med arbetsmarknadens parter
I enlighet med artikel 138.3 i EG-fördraget uppmanas arbetsmarknadens parter att föra fram sina synpunkter om den strategi som beskrivs i detta meddelande, särskilt avseende följande:
• Det föreslagna instrumentet, dvs. att fördjupa den öppna samordningsmetoden på detta område genom att anta gemensamma principer som sedan ska övervakas och utvärderas.
• Innehållet i de gemensamma principerna om tillräckliga resurser, arbetsmarknader för alla och tillgång till kvalitativa tjänster enligt avsnitt 4.1–4.3 i detta meddelande.
• En stödjande EU-ram enligt avsnitt 5 i detta meddelande.
Arbetsmarknaden parter uppmanas också att lämna ytterligare synpunkter och undersöka möjligheten att ta nya initiativ om de teman som tagits upp i första etappen av samrådet avseende den särskilda roll de spelar när det gäller att underlätta för utsatta personer att behålla ett arbete (se avsnitt 2.3 ovan) och vilka synergieffekter deras insatser kan ge upphov till i samband med de andra delarna av strategin för aktiv integration.
6.2 Samråd med alla berörda parter
Med tanke på initiativets innehåll och eftersom det är viktigt att alla berörda parter deltar (se avsnitt 2.4) uppmanar kommissionen också alla berörda parter – även offentliga myndigheter på alla nivåer, organisationer i det civila samhället och tjänsteleverantörer – att yttra sig om innehållet i detta meddelande. Kommissionen vill särskilt veta om de anser att de förslag som läggs fram för att främja aktiv integration är verkningsfulla och heltäckande.
Detta meddelande riktar sig också till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
6.3 Nästa steg
För att engagera alla berörda institutioner och organisationer på europeiska och nationell nivå kommer meddelandet att läggas ut på webbplatsen för generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter:
http://ec.europa.eu/employment_social/consultation_en.html.
Alla berörda parter ombeds skicka in sina synpunkter eller förslag till nedanstående e-postadress:
empl-active-inclusion@ec.europa.eu.
Synpunkterna bör skickas in senast den 28 februari 2008. Kommissionen kommer att noga granska alla inlämnade bidrag, och slutsatserna kommer att offentliggöras och konsekvent följas upp.
