8 : 1 UPPTÄCKA TRYGGHETSPÄRMEN

UPPTÄCK A

Förskolan och skolan har en viktig roll beträffande att upptäcka barn och elever som på olika sätt far illa. Det är av vikt att på ett systematiskt sätt skaffa sig kunskap om den aktuella situationen i verksamheten.

Det finns idag en mångfald av kartläggningsmetoder och det är en för- del om olika metoder kombineras då de fyller olika funktioner och be- hov. Några exempel på metoder är intervjuer, enkäter, observationer, trygghetsvandringar, materialgranskningar, gruppdiskussioner samt granskningar av verksamhetens incidentrapporter. Medan enkäter har fördelen att de ger möjlighet att svara anonymt, så ger intervjuer och gruppdiskussioner utrymme för att ställa följdfrågor eller att reda ut missförstånd direkt. Barns och elevers mognad och förutsättningar bör ligga till grund för beslutet om vilka metoder som används.

Trygghetsarbetet

”Det bredare värdegrundsarbetet”

Att upptäcka barn och elever som på olika sätt far illa

 Hur ni gör för att upptäcka de barn eller elever som lever med miss- brukande vårdnadshavare eller förälder.

Beskriv:

 Hur ni gör för att upptäcka drogrelaterade problem bland eleverna.

 Hur ni gör för att upptäcka de barn eller elever som kan vara suicid- benägna.

 Hur ni gör för att upptäcka de barn eller elever som på andra sätt inte har det bra och som mår dåligt.

 Hur kost- och städpersonalens kunskaper om hur olika barn eller elever har det tillvaratas.

 Hur skolsköterskans kompetens tillvaratas i trygghetsarbetet.

 Hur skolkuratorns kompetens tillvaratas i trygghetsarbetet.

 Hur hela elevhälsans kompetens tillvaratas i trygghetsarbetet.

 Hur ni gör för att all personal skall ta ansvar för att upptäcka barn och elever som på olika sätt far illa.

Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling

Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Verksamheten bör organiseras så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling, se även kapitlet ”Förebyggande arbete” – kartläggning.

 Hur ni gör för att upptäcka diskriminerande behandling i verksam- heten.

Beskriv:

- Utgå från diskrimineringsgrunderna. Det kan gälla strukturer, organisation, beslut med mera. Granska på skolnivå, gruppnivå samt individnivå.

 Era strategier för att fånga upp barn och elever som upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten.

 Era strategier för att upptäcka trakasserier i verksamheten.

- Utgå från diskrimineringsgrunderna. Granska på skolnivå, gruppnivå samt individnivå.

 Era strategier för att upptäcka kränkningar i verksamheten.

 Vilka strategier ni har för att upptäcka de barn eller elever som mobbas. Alltså de som upprepade gånger utsätts för kränkningar eller trakasserier.

av kränkningar.

 Hur ni informerar barn och elever samt deras vårdnadshavare om hur de bör rapportera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

 Den vuxentillsyn som finns vid raster, lunch, vid busshållplatsen, i omklädningsrum och så vidare.

 Hur ni gör för att de yngre barnen skall känna igen personalen.

- Kan de bära västar, speciella jackor, namnbrickor eller något annat som är utmärkande?

 Era rutiner för personalens skyldighet att anmäla till förskolechef eller rektor att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakas- serier eller kränkande behandling.

 Era rutiner för förskolechefs eller rektors skyldighet att anmäla till huvudmannen att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

 Era rutiner för hur informationen mellan huvudman, personal, barn, elev och vårdnadshavare ska ske, då någon i verksamheten får känne- dom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för tra- kasserier eller kränkande behandling.

- Berörda vårdnadshavare ska informeras så fort som möjligt.

 Ansvarsfördelningen i ovan uppräknade insatser.

Tecken på att någon kränks

Det finns en mängd, mer eller mindre tydliga, tecken på att någon behandlas illa. Ett och ett kanske de inte betyder något. Är det dock någon i gruppen som uppvisar flera tecken behöver man fundera på vad det står för.

 Äter dåligt.

- Dålig aptit kan vara ett tecken på att något inte är okej.

 Utnyttjad med pengar.

- Är det någon i klassen/skolan som alltid ”måste” låna ut pengar till övriga?

 Håglös.

- Är det någon som börjar uppträda håglöst?

- Vad står det för?

 Utbrott av ilska.

- Plötsliga vredesutbrott kan vara ett tecken på att något är fel.

 Nära vuxen.

- Är det någon i gruppen som alltid håller sig nära vuxna?

- Vad kan det stå för?

 Oroligt/nervöst intryck.

- Vad står det för?

 Gråter lätt.

- Vad står det för?

 Frånvaro.

- Är det någon som börjar utebli från lektioner?

- Vad kan anledningen vara?

 Retad på obehagligt sätt.

- Händer det?

- Är det alltid samma person som blir utsatt?

 Tyst.

- Är det någon i gruppen som aldrig får/vill komma till tals?

- Vad kan det bero på?

 Öknamn.

- Är det någon skillnad mellan öknamn och smeknamn?

- Har någon på skolan fått öknamn?

 Trasiga kläder.

- Får någon sina kläder förstörda i till exempel omklädnings- rummet/kapprummet?

 Slå ner blicken.

- Är det någon som ofta slår ner blicken när han/hon blir tilltalad.

- Varför?

 Ont i magen.

- Är det någon som ofta klagar på magont?

- Vad står det för?

 Vaksam mot vissa kamrater.

- Vad kan det betyda?

 Utanför klungan.

- Är det någon som ofta är utanför?

- Varför?

 Tydligt underläge.

- Är det någon som är i tydligt underläge när bråk uppstår?

- Kan ni stötta?

 Efter som en svans.

- Är det någon som ofta går som en svans efter andra elever?

 Ingen tar i försvar.

- Är det någon som aldrig blir försvarad vid bråk?

- Kan ni stötta?

 Prylarna spridda omkring sig.

- Är det någon/några andra som sprider prylarna?

 Hånskrattad åt.

- Blir någon ofta utsatt för hånskratt?

 Ryktesspridning.

- Är det någon som blir utsatt för negativ ryktesspridning?

 Undviker köer.

- Finns det någon som undviker köer eller som alltid ställer sig längst bak.

- Varför?

 Blåmärken.

- Är det någon som ofta får tjuvnyp?

 Förändrat beteende.

- Vad kan orsakerna vara till att man förändrar sitt beteende?

Förekommer kränkningar i klassen?

 Hur är trivseln i gruppen?

 Är det bra eller dålig sammanhållning?

 Frånvaron stor/liten?

- Någon speciell som är borta mycket?

 Koncentrationen, oroligt och stökigt eller är det lugnt?

 Vad händer om eleverna lämnas ensamma.

- ”Ligger något i luften”?

 Vem är klassens ledare? +/-

 Hur är kroppsspråket mot vissa elever?

 Hur förhåller man sig fysiskt till varandra?

 Vad händer om någon svarar fel på en fråga?

 Vad händer när man delar in eleverna i olika grupper?

 Finns det någon som verkar tillbakadragen?

 Dröjer sig någon kvar i klassrummet?

 Finns det elever som vill vara nära vuxna?

 Hur är stämningen i gruppen efter en rast?

 Är det någon elev som ofta klagar på ont i huvudet eller ont i magen?

 Hur fungerar eleverna på idrotten och i omklädningsrummet?

Platser där kränkningar förekommer

 I kön till matsalen - Det är trångt.

- Hur är det med vuxentillsynen?

 Utanför klassrummet i väntan på nästa lektion - Det är trångt.

- Hur är det med vuxentillsynen?

 Vid elevskåpen - Det är trångt.

- Hur är det med vuxentillsynen?

 I korridoren

- Många personer i rörelse.

- Det är trångt.

- Hur är det med vuxentillsynen?

 Gymnastiksalens omklädningsrum - Många personer på liten yta.

- Eleverna är nakna.

- Hur sker vuxentillsynen?

 Toaletterna - Fungerar låsen?

- Finns det tvål och handdukar?

- Är det fräscht?

 Lektionstid

- Vad händer i gruppen när klassen har fritt arbetssätt och kan röra sig i rummet?

- Vad händer när vissa elever svarar på en fråga?

 Skolgården

- Får alla vara med i olika aktiviteter.

- Vilken vuxentillsyn finns det?

 Lunchrasten

- Vad kan eleverna sysselsätta sig med under längre lektions- uppehåll?

- Vilken vuxentillsyn finns det?

 Studiebesök

- Hur sker elevtillsynen vid till exempel transporter till studiebesök?

 Vuxna som kränker elever.

- I vilka miljöer sker det?

 Hur ni arbetar för att eleverna på er skola skall lära känna varandra utanför de formella undervisningssituationerna.

Beskriv:

 Hur ni tar reda på vilken stämning som råder i skolans offentliga miljö.

- Vilka normer och värderingar är styrande och hur förhåller ni er till dessa normer och värderingar?

 Hur ni följer upp och åtgärdar kränkningar och trakasserier som uppkommer utanför skolan.

Trygghetsvandring i skolan

Genom att anpassa trygghetsvandringen kan den även genomföras i förskolan.

Olika elevundersökningar visar att elever känner sig otrygga i skolan.

Att känna sig otrygg kan påverka både självkänslan och möjligheten att lära. Skolan har ett tydligt uppdrag att skapa trygga och goda lärande- miljöer.

Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Enligt skollagen skall det bedrivas ett målinriktat arbete för att mot- verka kränkande behandling av barn och elever.

Det främjande arbetet bör utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehand- ling och trygghet. Det syftar till att förankra respekten för alla männi- skors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas.

Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränk- ningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Skolan skall kartlägga situationen i verksamheten på individ-, grupp-, och verksamhetsnivå.

Skolan skall kartlägga elevernas trygghet och trivsel samt förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Att kunna påverka sin situation och sin omgivning ger ofta en ökad känsla av sammanhang och ökat välmående. Det man själv kan påverka bryr man sig också om. Ett sätt att ta tillvara elevernas kreativitet för lösningar och idéer är att genomföra trygghetsvandringar på skolan tillsammans med skolpersonal. Eleverna har också ofta god kännedom om hur det är på skolan. Målet med trygghetsvandringar är att skapa engagemang och delaktighet som i sin tur leder till förslag som förbätt-

Begrepp

Kränkande behandling – är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och hand- fasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verk- samheten utan även via exempelvis telefon och internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktes- spridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Trakasserier – är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Diskrimineringsgrunderna är:

- Kön

- Könsöverskridande identitet eller uttryck - Etnisk tillhörighet

- Religion eller annan trosuppfattning - Sexuell läggning

- Funktionshinder - Ålder

Gör trygghetsvandringen utifrån diskrimineringsgrunderna

(trakasserier) och utifrån risken att bli utsatt för kränkande behandling (kränkningar som ej har samband med diskrimineringsgrunderna).

Arbetsgång – Trygghetsvandring i skolan

1. Genomför trygghetsvandringen genom att dela er i mindre grupper.

2. Gå igenom checklistan.

3. Fotografera och dokumentera era iakttagelser.

4. På vilka platser på skolan är man trygg respektive otrygg?

5. Analysera varför man är trygg respektive otrygg på dessa platser.

6. Dokumentera vad ni kommer fram till.

7. Sammanställ de olika gruppernas resultat.

8. Jämför ert resultat med resultatet från den årliga trygghets- mätningen i åk 5 och 8.

9. Diskutera fram förslag till förbättringar och presentera dem för skolledningen.

10. Bestäm hur och när ni följer upp att förbättringsåtgärderna genomförs.

Checklista – Trygghetsvandring i skolan

Innemiljön:

 Får eleverna ha sina saker ifred?

Klassrummen

 Hur är språket mellan eleverna?

 Hur är stämningen i klassrummet?

 Hur är den fysiska miljön (belysning, blommor, tavlor, klotter, skade- görelse med mera)?

 Vilken roll har personalen för ordning och trivsel i klassrummet?

 Hur är stämningen mellan eleverna i korridoren?

Korridorerna

 Finns det elever som ”bestämmer” i korridoren?

 Hur är det runt elevskåp och kapprum?

 Finns det trånga passager på skolan?

 Finns det undanskymda platser på skolan?

 Finns det ställen eleverna undviker?

 Hur upplever ni personalens tillsyn i korridorerna?

 Förekommer det ”skojbråk”?

 Behövs fler papperskorgar?

 Hur är den fysiska miljön (belysning, blommor, tavlor, klotter, skade- görelse med mera)?

 Förekommer det att personer som inte går på skolan finns när- varande?

 Är toaletterna rena och fräscha?

Övrig innemiljö

 Fungerar belysning och lås på toaletterna?

 Finns det toaletter som man undviker?

 Är toaletterna utsatta för klotter eller annan skadegörelse?

 Hur fungerar det i omklädningsrummen på idrotten?

 Förekommer det kränkningar av något slag i samband med idrotten?

 Finns det möjlighet att låsa in värdesaker?

 Hur är stämningen och är det lugn och ro i matsalen?

 Förekommer det att elever kränks i samband med matrasten?

 Hur fungerar vuxentillsynen i matsalen och vid matborden?

 Äter elever och skolpersonal ihop?

 Hur är stämningen mellan elever och matsalspersonalen?

 Hur är stämningen i elevkaféet och elevrummet?

 Kan elever från alla årskurser känna sig trygga där?

 Hur fungerar vuxentillsynen i dessa utrymmen?

 Hur är den fysiska miljön?

Skolvägen:

 Hur ser närmiljön ut?

 Förekommer det klotter och skadegörelse?

 Finns det bra belysning?

 Finns det träd och buskar som behöver beskäras?

 Hur är säkerheten och miljön runt busshållplatser och parkerings- platser?

 Finns det otrygga passager?

 Hur ser det ut kring cykelställ och mopedparkering?

 Finns det möjlighet att låsa fast cykeln och mopeden?

Skolgården:

 Är skolan bra skyltad så att besökare lätt kan hitta?

 Finns det klotter eller annan skadegörelse?

 Hur är belysningen?

 Hur är vuxentillsynen på vanliga raster och på lunchrasten?

 Behövs fler sittplatser?

 Behövs fler papperskorgar?

 Hur är konditionen på lekredskapen?

 Finns det bra utrymmen och utrustning för lek och spel av olika slag?

 Finns det personal som kan stötta eleverna när det gäller rast- aktiviteter?

 Finns det prång eller undanskymda platser?

Enkätunderlag för elever

Trygghet i skolan

A = Instämmer helt. B = Instämmer nästan.

C = Instämmer lite. D = Instämmer inte alls. A B C D

1) Jag trivs i skolan.

   

2) Jag trivs i min klass/grupp.

   

3) Jag bryr mig om mitt skolarbete.

   

4) Jag får den hjälp jag behöver i mitt skolarbete av mina lärare.

   

5) Jag känner mig rättvist behandlad av skolans personal.

   

6) Jag kan vända mig till någon elev om jag behöver prata om något viktigt.

   

7) Jag kan vända mig i förtroende till någon vuxen på min skola

om jag behöver prata om något viktigt.

   

8) Min skola är bra på att förebygga kränkande behandling

av elever och vuxna.

   

9) De vuxna på min skola upptäcker mobbning och kränkande behandling

om detta sker.

   

10) De vuxna på min skola ingriper om någon utsätts för kränkande behandling.

   

11) Dina egna kommentarer kring tryggheten i skolan.

Min skolmiljö

A = Varje dag. B = Flera gånger i veckan. C = Någon gång i varje månad.

D = Mer sällan. E= Aldrig. A B C D E

12) Hur ofta är det roligt att gå till skolan?

    

13) Hur ofta känner du dig stressad av skolarbetet?

    

14) Hur ofta är du borta från skolan utan tillåtelse?

    

A = Ja, i alla ämnen. B = Ja, i de flesta ämnen. C = I ungefär hälften.

D = I några ämnen. E= Nej, inte i något ämne. A B C D E

15) Är läroböckerna och andra läromedel bra?

    

16) Är det sätt ni arbetar med olika skoluppgifter bra?

    

17) Kan du arbeta i den takt som passar just dig?

    

18) Är den betygsinformation som du fått bra?

    

A = På alla lektioner. B = På många lektioner. C = På ungefär hälften av

lektionerna. D = På några få lektioner. E= På inga lektioner alls. A B C D E

19) Hur ofta har du arbetsro i skolan?

    

A = Ja. B = Nej. A B

20) Om du skulle välja skola idag, skulle du då välja den skola som du nu går i?

 

21) Vilka påståenden stämmer in på din individuella utvecklingsplan (IUP)?

(Här kan du markera ett eller flera alternativ!)

Min IUP ger mig möjlighet att ta ansvar för mitt skolarbete.



Min IUP ger mig möjlighet att påverka mitt skolarbete.



Min IUP ger mig information om vad jag kan och vad jag kan bli bättre på i alla ämnen.



Min IUP utgår från vad jag är bra på och mina intressen.



Min IUP har ingen betydelse för min utveckling och mitt skolarbete.



Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Diskriminering är när en vuxen på skolan behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker.

23) Har du blivit diskriminerad?

(Här kan du välja flera alternativ!)







(det vill säga att jag kommer från ett annat land eller en annan kultur)











Om du svarat ja, hur ofta händer detta?







Trakasserier är när en elev eller en vuxen på skolan förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker.

24) Har du blivit trakasserad?

(Här kan du välja flera alternativ!)







(det vill säga att jag kommer från ett annat land eller en annan kultur)







Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen behandlar dig på ett sätt som gör dig ledsen.

25) Har du blivit kränkt av någon annan elev?





Har du blivit kränkt av någon vuxen?





Om du svarat ja, hur ofta händer detta?







Om du blivit kränkt, på vilket sätt skedde det?

(Du kan välja flera alternativ)











Om du blivit kränkt, vad hände och var i skolan skedde det?