Vous êtes en Provence!

q

7

Vous êtes en Provence!

Södra Frankrike har länge varit en tillflyktsort för frusna skandinaver, och nu skulle jag och min hustru Lena för första gången undersöka om ”La Provence” verkligen motsvarade de lyriska beskrivningar som vi tidigare studerat. Färden gick från Paris i en liten Peugeot, och efter fem-sex timmars färd på en välskött trefilig autostrada började vi närma oss målet.

”Vous êtes en Provence”, en skylt och ett futuristiskt monument med en sol och sti- liserade solstrålar alldeles invid autostradan lät oss förstå att vi nu hamnat i Provence.

Den mera exakta administrativa benämningen är Provence-Alpes-Côte d’Azur, som omfattar Frankrikes sydöstra hörn och på ett ungefär är samma område som det his- toriska landskapet ”La Provence”. Frankrike är alltsedan franska revolutionen upp- delat i departement, och sex sådana ryms inom det moderna Provence.

Vi hade stora förväntningar inför mötet med denna del av världen. Som många an- dra hade vi läst Peter Mayles ”Ett år i Provence”, som på ett finurligt och ömsint sätt skildrar livet i södra Frankrike, och vi undrade naturligtvis om det verkligen förhöll sig så som han hade beskrivit:

”En vacker och omväxlande natur, där det oftast kunde vara mycket varmt, men där vintrarna kunde vara både iskalla och blåsiga. Den lokala befolkningen utgjordes

8

q

av personer som lagade utmärkt mat, drack rödvin till lunch och oftast då behövde en lång siesta i anslutning till måltiden. Dessa människor var ofta charmfulla och vän- liga men hade notoriskt svårt att passa tider och var kanske inte alltid helt att lita på.

Att ”gå i väggen” och sjukskriva sig för ”utbrändhet” var företeelser som inte förekom.

Här gällde det att må bra, äta gott och leva i harmoni med natur och medmänniskor.”

Ungefär så här skrev Peter Mayle!

En timme efter landskapsgränsen till Provence var vi framme i Avignon, en av om- rådets större städer, med ungefär 250 000 innevånare. Där lämnade vi autostradan för färd österut mot vårt mål Luberondalen och dess huvudort Apt. Området Luberon har fått sitt namn från bergskedjan med samma namn, som sträcker sig i öst-västlig riktning ungefär fyra mil öster om Avignon. Man har här verkligen bemödat sig om att bevara naturen och de små medeltida byarna. Byggnadslov är nästan omöjligt att få, och det är bara renovering av gamla hus som gäller.

Vägen från Avignon till Apt var slingrig men roligare att köra på än den gråa och raka autostradan. Efter att ha lämnat det flacka landskapet runt Avignon kom vi in i en vacker dalgång omgiven av Luberonbergen i söder och Mont de Vaucluse i Norr.

Vinrankor och fruktträd odlades överallt. Här och var kunde man se vackra gamla hus, omgivna av ståtliga platanträd, cypresser och välansade trädgårdar. Husen var byggda av sten som skiftade i grått, brunt och ibland i gult eller ockra med tak av mörkare tegel. Fönstren var oftast små för att skydda sig mot värmen på sommaren eller kylan på vintern. Fasaderna lättades upp av färggranna fönsterluckor, oftast i någon variant av lavendelblått. Utanför de små byarna fanns mycket orörd natur förutom den uppodlade marken. Vi var i maj månad och färgprakten var påtaglig.

Vår första anhalt var hos min moster, Minou, som hade ett hus i närheten av Apt och som bodde där halva året. Vi hade hört talas om detta hus av min mor och mycke t

Rue des Marchands i Apt.

q

9

10

q

om den vackra trädgården. Det går att odla nästan vad som helst under Provence varma sol förutsatt en adekvat konstbevattning. Rosor, lavendel och en mångfald an- dra vackra blommor och mindre buskar verkade trivas utmärkt runt huset.

Efter att vi packat ur bilen och installerat oss i den gamla och stilfullt renoverade gården, föreslog Minou att vi skulle gå ut och äta middag på en liten restaurang kal- lad La Loube, ett namn härlett från la louve, som betyder varghona. Tidigare hade det funnits varg i Luberon! Stället ligger en halvtimme från Apt uppe i bergen. Vi fick här en försmak av Provence gastronomiska kultur. Det var oliver, aubergine, tomater, kronärtskockor, haricot vert, sallader och andra för mig rätt okända grönsaker i olika anrättningar tillsammans med lamm och ett mustigt och kraftfullt rödvin. Vitlök i olika koncentrationer kunde återfinnas i nästan alla rätter. Avslutningen bestod av en läcker osttallrik, med ett urval av de otaliga ostar som fabriceras i Frankrike. En lyckad kväll efter en trevlig resa!

Våra tidigare rätt lösa planer att försöka hitta ett hus i Provence började nu åter att ta fart. Att bo här under åtminstone delar av året kanske var ett lyckligt alternativ efter pensionering. Det skulle bli flera resor till Provence innan vi till slut kunde slå till och åtminstone delvis starta ett nytt liv i södra Frankrike, men efter denna första resa söderut var grunden lagd för en annorlunda typ av liv.

q

11

Uppe i Luberonbergen.