UMEÄ UNIVERSITET
Inst för nationalekonomi
KVINNOR OCH LOKALISERINGSSTÖD
En studie av lokaliseringsstödets betydelse för kvinnors sysselsättning på en lokal arbetsmarknad
av
Äsa Löfström
I föreliggande studie analyseras hur lokaliseringsstödet har påverkat den kvinnliga sysselsättningen på en lokal arbetsmarknad. Materialet är hämtat från företagens uppgifter om planerade sysselsättnings
ökningar vid ansökningstillfället.
Speciellt analyseras könskvotenngsregeln från år 1974. Den regeln som stipulerar att minst 40 procent av den sysselsättningsökning som
åstadkoms genom lokaliseringsstödet skall tillfalla ettdera könet.
Undersökning är av intresse inte minst mot bakgrund av att regional
politiken numera också skall ”verka för ökad jämställdhet mellan kvin
nor och män” (SOU 1984:74, s 33).
Detta arbete har till en del finansierats med ett bidrag från Länsför- säknngar Västerbotten och Västerbottens Sparbank, något jag här tar tillfälle att uttrycka mitt tack för.
Umeå november 1986
Åsa Löfström
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid FÖRORD
1 LOKALISERINGSPOLITIKENS FRAMVÄXT OCH UTVECKLING 1
1.1 Inledning 1
1.2 Lokaliseringsstödets utveckling 2
1.3 Lokaliseringsstöd och könskvotering 7
1.3.1 Könskvoteringsregeln 8
1.3.2 Utvärdering av könskvoteringsregeln 10
2 LOKALISERINGSSTÖD OCH KÖNSKVOTERING PÄ EN LOKAL 13 ARBETSMARKNAD
2.1 Inledning 13
2.2 Lokaliseringsstödet och den kvinnliga sysselsättningen 13
2.2.1 Branschmässiga skillnader 13
2.2.2 Lokaliseringsstödets storlek 17
2.2.3 Könskvotering och dispenser 19
2.2 A Sammanfattning 21
2.3 Kvinnors sysselsättningsförändring i företag som er- 21 hållit stöd
3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 27
FÖr drygt tjugo år sedan, år 1965, beslöt riksdagen att lokaliserings
politik skulle bedrivas i Sverige. Som grund för detta beslut låg den s k Näslundska utredningen från år 1963.1 Orsakerna till lokalise
ringspolitikens, eller som den sedermera kom att kallas regionalpoli
tikens, införande var framförallt de balansproblem som uppstått i ekonomin till följd av den snabba tillväxten under 1960-talet. Dessa problem bestod främst i arbetskraftsbrist och hög investeringstakt något som hotade den dittills rätt stabila pris- och kostnadsutveck
lingen i ekonomin.
I riksdagsbeslutet angavs målen för verksamheten på följande sätt:
"1. Att landets tillgångar av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade och fördelade på ett sådant sätt att snabbt ekonomiskt framåtskridande främjas,
2. att det stigande välståndet fördelas på ett sådant sätt, att människorna i olika delar av landet erbjuds en till
fredsställande social och kulturell service,
3. att strukturomvandlingen och den ekonomiska expansionen sker i sådana former och i sådan takt att de enskilda indi
vidernas trygghet värnas,
A. att rikets försvar underlättas."
Målen är i stort sett desamma än idag, kanske med än större betoning på människors rätt till arbete, service och god miljö i olika delar av landet.
1 Efter landshövdingen i Norrbottens län Manfred Näslund som ledde denna utredning. Lokaliseringspolitiken kan sägas vara en utväxt ur arbetsmarknadspolitiken och förekommit i diskussioner och ut
redningar alltsedan slutet av 1940-talet.
- 2 -
1.2 Lokaliseringsstödets2 3 utveckling
Regionalpolitiken omfattar flera olika stödformer, floran av regional
politiska stöd har växt och förändrats över tiden. Lokaliseringsstödet framstår dock fortfarande som ett viktigt medel även om dess andel av den totala regionalpolitiska medelarsenalen minskat något. Tabell 1 visar hur lokaliseringsstödet utvecklats under perioden 1980/81 - 1985/86.
Tabell 1 Beviljat lokaliseringsstöd budgetåren 1980/81 - 1985/86 för
delat på antal arbetsställen och stödformer.
Budgetår
1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Antal arbets
ställen
293 271 266 360 497 543
Beviljat stöd (milj kr)
815.3 777.3 587.1 666.5 662.5 733.9
därav
Avskrivningslån/
lokaliseringsbidr
298.7 375.4 410.2 365.8 467.3 550.8
Lokaliseringslån 516.6 401.9 176.9 300.7 195.2 183.0 Källa: SIND: Regionalpolitiskt Finansiellt stöd 1985/86
Användningen av lokaliseringsstödet varierar över tiden vilket bl a beror på den allmänna ekonomiska utvecklingen. Stödet är inte direkt konjunkturberoende, dock kan stödets omfattning indirekt komma att variera med konjunkturen eftersom investeringsviljan hos företagen, med eller utan stöd, för det mesta är förknippad med aktuellt konjunk
turläge.
2 Lokaliseringsstödet omfattar lokaliseringsbidrag och lokalise
ringslån.
3 Satsningar av regionalpolitisk betydelse är många och har successivt ökat i omfattning. Se bilaga 1.
Lokaliseringsstödets fördelning på de olika länen visar stor dominans för Norrlandslänen. Tabell 2 visar hur stödet fördelades på de sex största mottagarna budgetåret 1982/83.
Tabell 2 Länsvis fördelning av lokaliseringsbidrag och lokaliserings
lån 1982/83.
Län Lokaliserings
bidrag
Lokaliserings
lån
Summa lokali
seringsstöd
1. Norrbotten 49.9 24.5 42.2
2. Jämtland 11.6 11.0 11.4
3. Gävleborg 5.8 18.4 9.6
4. Västerbotten 8.0 6.3 7.5
5. Västernorrland 6.9 8.7 7.5
6. Kopparberg 7.5 7.5 7.5
Summa 89.7 76.4 85.7
övriga län 10.3 23.6 14.3
SUMMA 100 100 100
Källa: SOU 1984:74.
Ungefär 90 procent av bidragen och 75 procent av lånen går till dessa sex län. Inom gruppen är Norrbotten den klart största stödmottagaren.
Till detta län gick 42 procent av det totala stödet. Västerbotten mot
tog 7.5 procent av det totala stödet budgetåret 1982/83.
- 4 -
Sysselsättning
Sysselsättningen har naturligtvis alltid stått i fokus när det gäller olika typer av regionalpolitiska satsningar.4 5 Från slutet av 1970- talet har den planerade sysselsättningsökningen fått en allt större betydelse vid bedömningen av de projekt som ansöker om lokaliserings
stöd. Skälen skall nu vara starka om subventionen per nyanställd i stödområde A till exempel skall fa överstiga 450 000 kronor.5
Hur pass framgångsrik regionalpolitiken varit vad avser sysselsätt
ningen kan man inte säkert veta. Uppskattningar har visat att regio
nalpolitiska stödets totala sysselsättningseffekter uppgår till cirka 20 000 arbetstillfällen under perioden 1965-1979.6
Beräkningarna är dock vidhäftade stor osäkerhet eftersom det finns flera faktorer utöver de regionalpolitiska som kan ha påverkat syssel
sättningen i stödområdena, t ex arbetsmarknadspolitiken, förbättringar i infrastrukturen, utbildningsväsendets expansion osv.
Några försök att uppskatta hur sysselsättningsökningen fördelat sig på kvinnor och män har såvitt jag vet inte gjorts. Ett sätt att få en uppfattning om detta vore att studera vilka branscher/industrier som erhållit stöd och sedan jämföra storleken på detta stöd med hur stor andel kvinnor som finns i branschen.
Av nedanstående tabell framgår hur lokaliseringsstödet fördelats på olika branscher under perioden 1979-1983 i skogslänen.
4 Detta tar sig bl a uttryck i att kapacitetsutbyggnader prioriteras framför reinvesteringar eftersom man räknar med att de förra
skapar ytterligare arbetstillfällen medan det senare inte gör det i lika stor utsträckning.
5 Gällande riktvärden för maximal subvention per nytt arbetsställe är: stödområde A 450 000 kr, stödområde B 350 000 kr, stödområde C 200 000 kr.
6 Lennart Ohlsson. Regionalpolitiken i en svagväxande ekonomi med omvandlingsproblem, s 234.
Tabell 3 Beviljade lokaliseringsstöd till projekt i olika branscher under perioden 1979-1983. Skogslänen. Milj kronor.
Bransch/industri Lokaliserings
stöd. Milj kr.
Andel av totalt lokaliseringsstöd
Kemisk industri 611 25.6
Metall och maskinindustri Skogsindustri
572 23.9
493 20.6
Oärn- och stålverk 155 6.5
Gruvor 153 6.4
Transportmedel 141 5.9
Övriga 264 11.1
Summa 2 386 100.0
d Här inkluderas branscher med skogsråvara som bas: massaindustri, sågverk och övrig träindustri.
Källa: SOU 1984:74, s 126.
Till basnäringarna räknas gruvor, järn- och stålverk samt skogsindu
strin. Dessa erhöll sammanlagt cirka 35 procent av beviljat lokalise- ringsstöd under perioden 1979-1983. Cirka hälften av det totala stödet tillföll kemisk industri samt metall- och maskinindustrin. Att inte de traditionella basnäringarna fått en större andel av stödet kan vara en medveten politik. Satsningar på andra än de traditionella näringarna kan vara ett sätt att differentiera näringslivet i skogs
länen och därmed få både en bredare arbetsmarknad och erhålla en bätt
re beredskap inför strukturella förändringar.
Basnäringarnas roll i den norrländska industristrukturen framgår av följande figur. 7
7 Lokaliseringsstödet till dessa branscher är dock förhållandevis litet om man relaterar det till de totala investeringar som görs i dessa branscher. Stödet utgör 37 procent av deras totala investe
ringar, vilket kan jämföras med 83 procent för kemisk-, metall- och maskinindustrin.
- 6 -
Figur 1 Industristrukturen i Norrland 1982. X, Y, Z, AC och BD län samt riket. Industrisysselsättningens fördelning på
branscher.
Procent
Riket
Källa: SOU 1984:74.
Av alla industrisysselsatta i Norrland år 1982 återfanns drygt 50 procent i fyra branscher nämligen trä-, massa-, stål- och gruvindu
strin. Detta är också de branscher som ligger över genomsnittet för riket. Motsvarande andel för riket var 23 procent. Inkluderas verk
stadsindustrin, den bransch som sysselsätter flest såväl i riket som i
O
Norrland, blir siffrorna 84 procent respektive 70 procent. 8 *
8 Av alla sysselsatta inom gruvnäringen återfinns 70 procent i Norrland.
De branscher som dominerar norrländsk industri, är också branscher som domineras av manlig arbetskraft.
Av gruvnäringens totala arbetarpersonal i riket utgjorde kvinnorna cirka 10 procent år 1982. Samma år var motsvarande andel inom trävaru
industrin 13 procent, inom verkstadsindustrin 18 procent och inom den kemiska industrin utgjorde kvinnorna cirka 30 procent av den totala arbetarpersonalen.10
Lokaliseringsstödets inriktning mot mer stöd till förädlingsindustri kan i viss utsträckning ha gagnat den kvinnliga industrissysselsätt
ningen. Fortfarande kvarstår dock intrycket att de branscher som till
delats stöd också är de branscher som företrädesvis också sysselsätter flest män.
1.3 Lokaliseringsstöd och könskvotering
Regionalpolitikens innehåll har förändrats med jämna mellanrum. Är 1973 skedde t ex en omarbetning av stödområdesindelningen och en
ytterligare differentiering av bidragen. Dessutom, vilket kanske också var den största nyheten detta år, togs ett beslut om att könskvotering skulle införas i regionalpolitiken. De stöd där en regel om kvotering av arbetstillfällena skulle tillämpas var lokaliseringsstöd samt ut
bildnings- och sysselsättningsstöd. När detta beslut togs utgick en
dast stöd till industriell verksamhet.11
Skälen till könskvoteringsregeln finns, så vitt bekant, inte dokumen
terade. Säkerligen hade kvinnors låga representation i industriellt arbete i allmänhet och i regioner som tillhörde stödområdet i synner
het stor betydelse.
10 Arbetsmarknadsstatistisk årsbok, s 45.
11 I bilaga 2 framgår vilken verksamhet som är stödberättigad idag.
- 8 -
I början av 1970-talet var t ex andelen kvinnor i industrin (arbetare och tjänstemän) i Norr- och Västerbotten knappt respektive drygt 10 procent. Riksgenomsnittet vid denna tid var cirka 22 procent. Ett syf
te skulle därför kunna ha varit att öka andelen kvinnor i industrin.
Ett annat att bredda den mycket begränsade och starkt könssegregerade arbetsmarknaden för kvinnor. Slutligen kan man också anta att ett syfte varit att höja den allmänt sett låga förvärvsfrekvensen bland kvinnor i stödområdena.
1.3.1 Könskvoteringsregeln
Regeln om könskvotering vid nyrekrytering innebär att minst 40 procent av de som anställs i företag som beviljats lokaliseringsstöd (bidrag och/eller lån) skall reserveras ettdera könet. Detta innebär att det företag som ansöker om stöd måste redovisa den aktuella sysselsätt
ningen vid företaget samt den planerade sysselsättningsökningen till följd av den nya investeringen. Av denna planerade ökning måste minst 40 procent vara kvinnor eller män. Om den faktiska ökningen sedan blir mindre än eller lika med den planerade måste 40 procent av netto
ökningen vara kvinnor (män). Ett exempel kan illustrera regeln.
Ett företag som vid ansökningstillfället hade 100 anställda, varav 12 var kvinnor, beräknar att den totala sysselsättningen kommer att öka med 10 arbetare om stödet beviljas. Detta innebär att sntalet kvinnor minst kommer att bli 16 vid företaget (12 + 4) om kvoten fylls. 0m
företaget av olika skäl mte kan nå upp till den planerade sysselsätt
ningsökningen utan den stannar vid endast fem nyanställda kommer an
talet kvinnor vid företaget att uppgå till minst 14 (12 + 2). Kvot- regeln avser nettoökningen i sysselsättningen inte nyanställda. Detta innebär att om företaget förutom sin nettoökning med fem anställda, varav två var kvinnor, samtidigt ersatte fem män som slutat med fem andra män har det fortfarande uppfyllt kvoten. 40 procent av före
tagets nettoökning i sysselsättning var kvinnor även om endast två av företagets tio nyanställda var kvinnor.
Om en nottoäkningskvot. är mer restriktiv än en nyanstä.l Imngnkvot he
ror dels på hur stor omsättningen är av kvinnor respektive män och dels på hur stor den kvinnliga andelen är av den ursprungliga arbets
styrkan vid företaget.
Om ett företags sysselsättningsökning överskrider det antal som upp- givits vid ansökningstillfället räcker det med att kvoten uppfylls utifrån det planerade antalet. Ett företag som i sm rekrytenngsplan uppgivit en planerad ökning till 10 men i praktiken ökar med 20 be
höver endast anställa 4 kvinnor för att ha ansetts uppfyllt kvoten. Av detta kan det förefalla som om företag skulle ha incitament att under
skatta den planerade sysselsättningsökningen. Risken för detta torde dock vara liten eftersom en underskattning av den också leder till mindre stöd. Detta beror på att den del av lokaliseringsstödet som utgörs av det mycket attraktiva avskrivningslånen bestäms, storleks- mässigt, av det planerade sysselsättningstillskottet.
Sysselsättningen mäts i antal arbetare och alltså inte i mängden hel- och deltidsarbete som utförs. Detta innebär t ex att två deltidsarbet
ande räknas som två och inte som en arbetare. Eftersom det är mer van
ligt att kvinnor är deltidsarbetande än män skulle det alltså vara lättare för företagen att uppfylla kvoten för kvinnor än vad de skulle vara om kravet var att alla skulle vara heltidsarbetande. Förekomsten av deltidsarbete inom industrin är visserligen mindre vanligt men man kan ändå inte utesluta att det kan vara av viss betydelse i detta sam
manhang. 12
Slutligen betyder inte yrkena något när det gäller kvotens uppfyllan
de. Om företag kan skapa ett tillräckligt stort antal arbeten, vilka betecknas som traditionella kvinnoyrken, behöver de inte placera någon kvinna i icke-traditionellt arbete för att kvoten skall fyllas. Inom de enskilda företagen finns det således inget tvång att rubba en sedan länge given yrkesfördelning om ändå utrymme kan skapas för att fylla kvoten.
12 T ex arbeten sm lokalvårdare och kontorister.
10 -
Några qnnerelln undantag från kvntraqnln finns inle annat än i de fall den planerade sysselsättningsökningen inte uppgår till mer än tre.
Undantag kan annars sökas och dispens kan i vissa fall ges om särskil
da skäl föreligger. Undantag medges när ett nedlagt företag återupptar sin verksamhet och den friställda arbetsstyrkan kan återställas utan krav på hur könsfördelningen skall se ut. Ett annat exempel är när det råder uppenbar brist på kvinnlig arbetskraft på orten.
De sanktioner som kan vidtas gentemot företag som inte uppfyller kvo
ten rör framförallt förändringar i de stöd som givits. Till exempel så kan avskrivningslån omvandlas till reguljära lån. Om stöd som betalas ut i omgångar mte lett till att kvotregeln uppfylls kan återstående stöd konfiskeras och företag kan bli återbetalningsskyldiga.
1.3.2 Utvärdering av könskvoteringsregeln
Har då denna regel varit ett framgångsrikt medel att öka antalet arbetstillfällen for kvinnorna i stödområdena? Svaret på denna fråga är naturligtvis beroende på hur framgångsrik regionalpolitiken i stort vant. Försöken att utvärdera kvotregelns sysselsättningseffekter är än så länge mycket begränsade liksom utvärderingarna av regionalpoli
tikens totala sysselsättningseffekter är.
Problemen med denna typ av utvärdering, exempelvis könskvotenngens sysselsättningseffekter, är att de ställer krav på mycket detaljerad kunskap om vilka faktorer som påverkar sysselsättningen. Sysselsätt
ningens storlek och utseende bestäms av många olika faktorer såsom arbetsmarknadspolitiken, förvärvsaktivitet, konjunkturläge, utbild
ningspolitik, lokaliseringsstödets omfattning samt kvotregelns efter
levnad osv. Att ur denna flora av tänkbara faktorer exakt fastställa könskvotenngens effekter låter sig inte göras. Detta problem vidlåter naturligtvis inte bara en utvärdering av kvotregeln utan i minst lika hög grad utvärderingar av övriga regionalpolitiska medels effekter på sysselsättningen.
Trots svårigheterna finns det ett par försök till utvärderingar av kvotregelns effekter. Den ena genomförd av AMS och den andra av två amerikanska forskare. Jag skall här i korthet referera deras huvudsak
liga resultat.
AMS genomförde en undersökning av hur verksamheten med könskvotenng utfallit i de företag som erhållit lokaliseringsstöd, utbildnings- och/eller introduktionsstöd under perioden 1 juli 1974 till 30 juni
1976. Undersökningen omfattade 1 172 företag varav 265 erhållit lokaliseringsstöd.13 14 15 Av de totala antalet företag hade 391 fått gene
rell dispens (< 3 nyanställda) och 149 särskild dispens. Således åter
står 632 företag som skulle uppfylla kvotregeln. Antalet kvinnor i dessa företag ökade totalt med 2 800 vilket motsvarade 35 procent av den totala sysselsättningsökningen. Andelen var högst i de företag som erhöll lokaliseringsstöd, 43 procent. För de företag som erhöll ut
bildnings- och introduktionsstöd låg den kvinnliga andelen mellan 30-35 procent. Totalt sett hade andelen kvinnor i samtliga företag ökat från 19 procent till 21 procent vid periodens slut. Utvärderingen som AMS genomförde gav ingen uppfattning om kvinnornas eventuella in
brytning i s k icke-traditionella yrken.
Den andra undersökningen genomfördes av två amerikanska forskare, Shirley J. Wilcher och Marcia D. Greenberger vid National Women's Law Center i Washington. Deras syfte var att göra en jämförelse mellan 1 *5
amerikansk och svensk regionalpolitik och dess konsekvenser för den kvinnliga sysselsättningen. I undersökningen sägs bl a följande:
13 SOU 1978:62, s 57.
14 Övriga företag hade erhållit utbildnings- och/eller introduktions
stöd.
15 S.J. Wilcher, M.D. Greenberger: "Sex based employment quotas for regional development assistance. The Swedish Experience, Domestic Implications", 1985. National Women's Law Center, Washington.
- 12 -
"Published statistics on the recruitment plans and later emprloyment of aided firms suggests that, despite a very significant number of exempetions, employment of women in- creased appreciably at establishments receiving regional development assistance."
Under perioden juli 1974 till september 1980 hade en tredjedel av de företag som erhållit stöd också erhållit generell dispens. Tjugotre procent av företagen hade beviljats särskild dispens efter ansökan.
Återstoden, knappt 45 procent, av företagen vilka skulle uppfylla könskvoteringsregeln. I dessa företags sysselsättningsplaner utgjorde kvinnorna 45 procent av de nyanställda. Om samtliga företag beaktades (företag med och utan dispens) skulle den planerade ökningen av kvin
nor ha varit 36 procent av den totala ökningen. Dessa siffror tydde på att om man kunde anta att den planerade sysselsättningsökningen
överensstämde med den faktiska skulle de svenska företagen ligga nära 40-procentnivån.
Frågan om hur den planerade ökningen överensstämde med den faktiska analyserades också av forskarna. En genomgång av totalt 78 företag visade att hälften uppfyllde kvotkravet precis och att nästan lika många Överskred kvoten. Endast ett fåtal anställde färre kvinnor än som planerats medan återstoden inte uppfyllde den stipulerade andelen kvinnor. Av detta drogs slutsatsen att den planerade sysselsättnings
ökningen snarast var lägre än de faktiska. Precis som i föregående undersökning kunde man inte här heller säga något om vilka arbetsupp
gifter kvinnorna erhållit och om de på något sätt inneburit inbryt
ningar i s k icke-traditionella yrken.
Det bestående intrycket dessa två undersökningar ger är att de gett en rätt entydig och i stort sett en postiv bild av könskvoteringsregelns effekter på kvinnors sysselsättning.
2 LOKALISERINGSSTÖD OCH KÖNSKVOTERING PA EN LOKAL ARBETS
MARKNAD
2.1 Inledning
De refererade undersökningarna behandlade könskvoteringens effekter på riksnivå. I föreliggande undersökning behandlas samma fråga men med den begränsningen att vi utgår från en lokal arbetsmarknad, i detta
fall två distrikt i Västerbotten.
Denna studie utgår från företagens uppgifter om planerade sysselsätt
ningsökningar (vid ansökan om lokaliseringsstöd). Inget försök har gjorts att jämföra i vad mån denna Överensstämmer med det faktiska ut
fallet. Med hänvisning till den föregående undersökningens resultat samt till vad som tidigare framförts om konsekvenserna av att frångå en viss uppgiven sysselsättningsökning finns det dock starka skäl att tro att den faktiska sysselsättningsförändringen nära överensstämmer med den planerade.
2.2 Lokaliseringsstödet och den kvinnliga sysselsättningen
Ett slumpmässigt urval av lokaliseringsärenden inom två distrikt i Västerbottens län utgör underlag för denna redogörelse. Uppgifterna är hämtade från de meddelanden om preliminärt lokaliseringsstöd som utgår till arbetsförmedlingen när beslut om stod fattats. Perioden avser 1980-1985.16 Samtliga företag som ingår i materialet tillhör indu
strin. Antalet företag uppgår till totalt 37 varav 12 tillhör distrikt A och 25 distrikt B.17
Distrikt
A,
med Lycksele kommun som centrum, kännetecknas dels av ett relativt stort antal mindre företag och dels av en mindre utpräglad industritradition. Industristrukturen i denna region är något ensidig enär trä- och verkstadsindustrin domineras.16 Ett företag är från 1979.
17 I distrikt A ingår bl a Lycksele, Sorsele och Storuman. I distrikt B ingår bl a Skellefteå, Norsjö, Malå och Jörn.
14
Distrikt B, som har Skellefteå som centrum, är det distrikt som sedan länge mycket starkt är präglad av industriell verksamhet. Industri
strukturen är dessutom mer differentierad mom detta distrikt.
Nedanstående tabell beskriver aktuell och planerad sysselsättning hos företagen i de två distrikten som ansökt om stöd.
Tabell 4 Antal sysselsatta vid ansökningstillfället samt planerade sysselsättningsförändringar i företag som beviljats lokali
seringsstöd i distrikten A och B (Västerbottens län). Kvin
nor och män. 1980-1985.
Distrikt Antal sysselsatta vid ansökningstillfället
Planerad sysselsättnings
ökning
Kv Män Summa Kv Män Summa
A 43 189 232 69 106 175
B 109 475 584 37 85 122
A + B 152 664 816 106 191 297
Av tabellen framgår att företagen i B-distriktet har majoriteten (> 70 %) av alla anställda vid ansökningstillfället, vilket gäller såväl kvinnor som män. Om planerade förändringar genomförs kommer denna siffra att ha reducerats något från drygt 70 till 64 procent.
Denna minskning sker eftersom den planerade sysselsättningsökningen beräknas bli högre i distrikt A såväl totalt som för kvinnor respek
tive män.
Eftersom vi är speciellt intresserade av den kvinnliga sysselsätt
ningen har nedanstående tabell tagits fram för att belysa hur den kommer att påverkas av förändringarna.
Tabell 5 Andel sysselsatta kvinnor samt andel kvinnor av den plane
rade sysselsättningsförändringen. Procent.
Distrikt Antal sysselsatta Andel kvinnor av Andel kvinnor av kvinnor vid ansök- planerad syssel- totala antalet an- ningstill fallet sättningsökning ställda efter genom
förd förändring
A 18.5 39.4 27.5
B 18.6 30.3 20.6
A + B 18.6 35.6 23.2
Vid ansökningstillfället var andelen kvinnor i företagen i de både distrikten lika hög, cirka 18 procent. Efter genomförd förändring kommer andelen kvinnor i A-distriktets företag att öka till 28 procent medan andelen i B-distriktets företag att stanna vid cirka 20 pro
cent. För samtliga företag kommer andelen att ha ökat från 18 till 23 procent. Cirka 40 procent av de nya arbetstillfällena i A-distriktets företag tillfaller kvinnor mot 30 procent i B-distriktets företag.
Detta innebär en ökning av antalet kvinnor i A-distriktets företag med 160 procent, vilket kan jämföras med en ökning med 33 procent i B- distriktets.
2.2.1 Branschmässiga skillnader
Förutom regionala skillnader kan man också spåra skillnader mellan olika branscher. Tabell 6 visar hur andelen kvinnor kommer att för
ändras i olika branscher.
Tabell 6 Andel kvinnor i företag som erhållit lokaliseringsstöd.
Branschvis indelning.
Bransch Andel kvinnor vid ansöknings
tillfället
Andel kvinnor av planerad syssel
sättningsökning
Andel kvinnor efter genomförd föränd
ring
Trä 17.3 35.8 21.2
. aLivs 57.9 45.5 55.1
Verkstad 22.5 46.7 29.6
övriga3
8.0 27.7 14.0
aFmns endast representerade i region B.
- 16 -
Av den planerade ayaaelBÖttrungaökningen l li. v amedel a- och vorkötnds- mdustrin utgörs cirka 45 procent av kvinnlig arbetskraft. Motsvarande siffror för trä- och övrig industri är 35 respektive 27 procent. Att en så stor andel av ökningen i livsmedelsindustrin tillfaller kvinnor är knappast förvånande eftersom de totalt sett redan vid ansöknings
tillfället utgör merparten inom denna bransch, 57.9 procent. Trots att närmare hälften av de nytillkomna arbetstillfällena kommer att be
sättas av kvinnor, innebär detta att andelen minskar med ett par pro
centenheter, från 57.9 till 55.1 procent.
Andelen kvinnor inom verkstadsindustrin kommer däremot att öka från 22.5 till 29.6 procent i de företag som erhållit stöd. Smärre ökningar sker även inom de övriga branscherna. Gemensamt för alla sektorer är att fördelningen kvinnor-män blir jämnare efter genomförda förändring
ar. Fördelar vi branscherna på distrikt finner vi vissa skillnader vilka framgår av tabellen nedan.
Tabell 7 Andel kvinnor i företag som erhållit lokaliseringsstöd.
Branschvis och regional indelning.
Bransch Andel kvinnor vid ansöknings
tillfället
Andel kvinnor av planerad syssel
sättningsökning
Andel kvinnor efter genomförd föränd
ring
Distrikt Distrikt Distrikt
A B A B A B
Trä 12.0 18.2 38.7 26.9 27.7 18.8
Verkstad 21 .8 24.6 50.0 33.3 30.5 26.6
Endast två branscher finns representerade i båda distrikten. Som fram
går är skillnaderna mellan distrikten större inom trä- än inom verk- st adsbranschen. Vid ansökningstillfället var andelen kvinnor i trä
industri 12 procent i A-distriktet och 18 procent i B-distriktet.
Efter genomförd förändring beräknas andelen kvinnor öka till närmare 28 procent i A-distriktet medan den är oförändrad i B-distnktet. För
klaringen till denna skillnad finner man i fördelningen av de nytill
kommande arbetstillfällena inom branschen. I A-distriktet skall närma
re 40 procent av ökningen i sysselsättningen utgöras av kvinnor, mot
svarande mängd i B-distnktet är endast 26 procent.
Även inom verkstadsindustrin är skillnaderna störst i A-regionen.
Hälften av sysselsättningsökningen inom denna bransch skall gå till kvinnor, vilket kommer att innebära en ökning av andelen från cirka 22 till 30 procent. I B-regionen är ökningen måttligare från cirka 25 procent till strax över 26 procent.
Till sist något om de företag som faller in under rubriken övriga.18 Det kan först sägas att den planerade sysselsättningsökningen av kvin
nor i dessa företag är större än vad den totalt var vid ansöknings
tillfället. Av alla de jobb som beräknas tillkomma här kommer drygt 27 procent att tillfalla kvinnorna. Totalt sett kommer därför kvinnornas andel att öka från 8 till 14 procent.
2.2.2 Lokaliseringsstödets storlek
Har stödets storlek någon inverkan på sysselsättningsökningen och dess fördelning på kvinnor och män? För att få en uppfattning om detta har jag grupperat de anställda vid ansökningstillfället samt respektive företags planerade sysselsättningsökning efter det belopp företagen beviljats. Resultatet framgår av följande tabell.
18 Ex. betongindustri, dataindustri, papperstillverkning.
- 18 -
Tabell 8 Andel kvinnor vid ansökningstillfället smat av den planerade sysselsättningsökningen fördelade efter storleken på före
tagens erhållna lokaliseringsstöd.
Beviljat lokali
seringsstöd, milj kr
Andel kvinnor av planerad ökning
Andel kvinnor vid ansöknings
tillfället
Andel kvinnor efter genomförd förändring
- 0.5 18.4 25.6 23.4
0.5 - 1.0 25.0 27.0 26.4
1.0 - 1.5 33.3 15.2 18.5
1.5 - 2.0 - 3.0a)
52.0 13.4 23.1
2.0 38.7 - -
3.0 - 4.0 21.4 17.1 17.5
4.0 - 42.9 14.8 23.5
Nyetablering av tre företag.
Det första man kan konstatera är att det inte förefaller föreligga något enkelt och entydigt samband mellan storleken på stödet och an
delen kvinnor av den planerade sysselsättningsökningen för kvinnor.
Andelen är extremt låg då det gäller låga stödbelopp. Detta torde bero på att dessa företag i stor utsträckning har generell dispens från kvotregeln eftersom deras sysselsättningsökning inte uppgår till mer än tre personer. Det är värt att notera att andelen kvinnor minskar i dessa företag som erhåller lågt stödbelopp. En annan iakttagelse är att de företag som räknar med att ha högsta andelen kvinnor av sin ökning är de företag som har den lägsta andelen kvinnor vid ansök
ningstillfället. Detta medför att andelen kvinnor efter genomförd förändring ökar kraftigt. Orsakerna till detta kan vara flera. Före
taget kan behöva nyanställa så många att det möter en brist på manlig arbetskraft på orten. En annan förklaring kan vara att företag med högt stöd är av ekonomiska skäl mycket angelägna att uppfylla köns- kvoteringsregeln.
2.2.3 Könkvotering och dispenser
En konsekvens av att ha regler är ofta att man måste bevilja avsteg från dessa. Könskvoteringsreglen utgör i detta avseende inget undan
tag. Dispenser är t o m mycket vanliga, vilket också kommer att framgå av nedanstående redogörelse.
Det hittills redovisade materialet omfattar samtliga de företag som under perioden erhållit lokaliseringsstöd. Någon hänsyn har därvid inte tagits till att flera företag är undantagna från villkoret att vid erhållande av stöd uppfylla könskvoteringsregeln.19
I det material som ligger till grund för denna studie utgör antalet företag som har dispens, generell eller särskild, en stor grupp. I tabell 9 framgår omfattningen av antalet dispenser.
Tabell 9 Förekomst av dispens vid lokaliseringsstöd. Olika distrikt.
Särskild och generell dispens.
Distrikt Generell dispens (< 3 personer)
Ansökt om dispens
Återstår
A 33 % 25 % 42 %
B 46 % 19 % 35 %
A + B 43 % (16 st) 22 % (8 st) 35 % (13 st)
Totalt sett har 24 av 37 företag, eller 65 procent, någon form av dispens. 43 procent har generell dispens från kvotregeln enär deras planerade sysselsättningsökning inte uppgår till mer än tre perso
ner.20 Av företagen har 22 procent ansökt om och beviljats särskild dispens. Vi återkommer i ett senare avsnitt till vilka de särskilda skälen för dispensansökan är.
19 I avsnitt 1.3.1 om könskvotenngsregeln behandlas mer ingående när dispenser kan komma ifråga.
20 Detta behöver dock inte betyda att företag med en planerad syssel
sättningsökning på tre personer alltid avstår från att rekrytera kvinnor.
- 20 -
Den skillnad som föreligger mellan regionerna består i att det är procentuellt sett flera som har särskild dispens i A-regionen än i B-regionen medan det omvända gäller vid generell dispens.
För det företag som inte omfattas av dispens gäller könskvotenngs- regeln fullt ut. Av deras sysselsättningsökning måste således minst 40 procent tillfalla kvinnorna. Nedanstående tabell belyser planerna för företag med respektive utan dispens.
Tabell 10 Andel kvinnor och män av den planerade sysselsättnings
ökningen i företag som beviljats lokaliseringsstöd. Företag utan dispens och företag med dispens från könskvoterings- regeln.
Distrikt Företag utan dispens a)
Företag med dispens
Kvinnor Män Kvinnor Män
A 44.4 55.6 30.6 69.3
B 41.5 58.5 22.0 78.0
A + B 43.7 56.3 23.8 76.2
Generell och särskild dispens.
Tabellen visar att kvotkravet uppfyllts med minsta möjliga marginal i planeringen. För samtliga företag utan dispens blir genomsnittet 44 procent. I A-distriktet 44 och i B-distriktet 41 procent.
Att företag har dispens är inte alltid liktydigt med att antalet kvin
nor av sysselsättningsökningen är noll. I A-distriktet kommer samtliga företag med en planerad sysselsättningsökning på maximalt tre personer att anställa en eller flera kvinnor. I B-distriket har däremot drygt 40 procent av företagen med samma ökning inte planerat rekrytera någon kvinna alls. I de företag som har dispens, generell eller särskild, kommer andelen kvinnor av den planerade ökningen att uppgå till cirka 24 procent. En högre andel, 30 procent, i A-distriket och en lägre i B-distriket, 22 procent.
2.2.4 Sammanfattning
Kvinnorna utgör en klar minoritet i de här undersökta företagen. I genomsnitt är andelen kvinnor 18 procent. Differensen är emellertid stor mellan de olika industribranscherna. I livsmedelsindustrin var andelen kvinnor vid ansökningstillfället 58*procent, i träindustrin 18 och i verkstadsindustrin 25 procent. Arbetstillfällena omfattar alla typer av arbeten inom respektive företag, industriarbetare, lokal
vårdare, tjänstemän osv, samt dessutom görs i de allra flesta fall ingen åtskillnad på hel- respektive deltidsarbete.
Av den planerade sysselsättningsökningen är, totalt sett, 36 procent kvinnor. Livsmedels- och verkstadsindustrin är de branscher som pla
nerar att rekrytera mer än 40 procent. Den planerade sysselsättnings
ökningen kommer totalt sett att innebära att kvinnorna ökar med 70 procent i de studerade företagen medan antalet män Ökar med 27 pro
cent. Denna ökning medför att andelen kvinnor i de aktuella företagen ökar från 18 till 23 procent.
Majoriteten av företagen, 64 procent, har dispens från kravet att efterleva könskvoteringsregeln. Andelen kvinnor av planerad syssel
sättningsökning i dessa företag är 24 procent. De företag som inte har dispens planerar att rekrytera 44 procent kvinnor.
2.3 Kvinnors sysselsättningsförändringar i företag som erhållit lokaliseringsstöd
För att få en uppfattning om de olika faktorernas betydelse för den planerade sysselsättningsförändringen för kvinnor skall jag genomföra en multivanat analys av materialet. Hittills har vi enbart studerat variablerna var för sig. Det kan dock finnas vissa samverkanseffekter mellan de olika faktorerna.
Vi börjar med att formulera en enkel modell där den planerade syssel
sättningsförändringen för kvinnor utgör den beroende variabeln (K^).
- 22 -
De fyra förklarande variablerna är följande: Förotagenn branschtill
hörighet, stödets storlek, företagens regiontillhönghet (distrikt) samt slutligen förekomst av dispens eller ej. Modellen får följande utseende:
(1) Kg = f(B, REG, DIS, LS) där
Kg är den planerade sysselsättningsökningen för kvinnor, LS är lokali
seringsstödet i kronor. DIS, REG och B är dymmyvariabler där DIS anger om företaget erhållit dispens (=1) eller ej (= 0) och REG anger vil
ket distrikt som avses (A-distriktet = 1 eller B-distriktet =0). B är en dummyvariabel för de olika branscherna trä-, verkstads-, livs
medels- och övrig industri.
Modellen har getts enklast tänkbara form, den linjära. Modellen esti
meras med linjär regression.
(2) Kg = 2.34 - 0.5 TrB + 0.4 VeB + 0.7 LiB + 3.01 REG - 2.7 DIS + (1.67) (-0.35) (0.28) (0.37) (2.6) (-2.31)
+ 0.0007 LS (3.30)
Värdena inom parentes anger t-värdena.
R2 = 0.62
TrB är dummy för träbranschen, VeB för verkstadsindustrin och LiB för livsmedelsindustrin.2 1
Vi får klart signifikanta resultat för tre av fyra förklarande variab
ler, distrikt (REG), dispens (DIS) samt lokaliseringsstödet (LS).
Lokaliseringsstödets storlek har positiv effekt på kvinnors syssel
sättning medan förekomst av dispens har klart negativ effekt. För den
21 För övrig industri antar samtliga dessa dummyvariabler värdet noll.
tredje signifikanta vanablen, företagets regionala hemvist, är det tydligen så att företag belägna i A-distriktet har klart positiv effekt på den kvinnliga sysselsättningsökningen. Att dispenser har negativt tecken bekräftar det vi tidigare konstaterat nämligen att erhållande av dispens i de allra flesta fall innebär att kvinnor är den grupp som inte bereds sysselsättning vid företaget.
Resultatet för företagens branschtillhörighet är icke-signifikanta.
Det skulle därmed vara helt utan betydelse för den kvinnliga syssel
sättningen vilken bransch företaget tillhör. Detta resultat förtjänar viss uppmärksamhet.
Eftersom branschtillhörighet genomgående ger insignifikanta resultat reducerar vi modellen till att enbart omfatta de förklarande variabler vars estimat är signifikanta. Modellen får då följande utseende:
(3) Ks = f(REG, DIS, LS)
Även denna har estimerats på linjär form. Resultaten framgår nedan:
(4) Kg = 2.33 + 2.92 REG - 2.85 DIS + 0.0007 LS (2.36) (2.82) (-2.58) (3.36)
R2 = 0.61
Som framgår av ekvation (4) framträder inga andra skillnader gentemot ekvation (2) än att signifikansen har blivit än bättre hos de enskilda variablerna.
Korrelationskoefficienten är också densamma.
Resultatet från (4) kan också illustreras grafiskt.
- 24 -
Figur 2 Effekter på kvinnors sysselsättning vid yxvet lokaliserings
stöd i olika regioner, med och utan dispens.
ANTAL KVINNOR
A-REG B-REG
4 MILJ.KR
* FÖRETAG MED DISPENS
(OBS! att kurvorna för företag i A-distriktet (A-REG) med dispens och kurvan för B-distriktets företag (B-REG) utan dispens sammanfaller.
Detta beror på att koefficienterna framför REG-dummy respektive fram
för DIS-dummy i ekvation (4) är nästan lika stora).
Figuren utvisar kostnader i form av lokaliseringsstöd för att ett visst antal kvinnor skall anställas. Som framgår skiljer sig kurvorna på distrikt och förekomst av dispens. FÖr att anställa till exempel åtta kvinnor i A-distriktet (A-REG) krävs cirka fyra miljoner i loka
liseringsstöd om företaget inte har dispens och cirka åtta miljoner om företaget har dispens. Kostnaden är högst för företag i B-distriktet med dispens. För att anställa åtta kvinnor krävs där i genomsnitt ett lokaliseringsstöd om totalt cirka tolv miljoner kronor. Att beloppen blir så höga beror naturligtvis på att samtidigt ett antal män an
ställs.
Förutom ovanstående variabler kan man tänka siq ytterligare förklaran
de variabler. Exempelvis skulle företagens storlek samt kvinnors andel av den ursprungliga arbetsstyrkan kunna påverka den planerade syssel
sättningen. En hypotes är här att ju större företaget är och/eller ju fler kvinnor som redan finns vid företaget desto högre andel av den planerade sysselsättningsökningen skulle utgöras av kvinnor. Regres
sionsanalys med dessa variabler medtagna ger dock inga signifikanta resultat som stödjer en dylik hypotes.
En annan faktor som kan vara av betydelse är om företaget är nystartat eller ej. Jag har därför låtit en dummyvariabel för nyetablerade res
pektive icke-nyetablerade företag ingå i ovanstående modell (3).
Resultatet av denna skattning visar dock att parameterestimatet för denna variabel icke är signifikant.
Om vi håller oss kvar vid indelningen i 'nya* och fgamla' företag men istället sorterar materialet utifrån detta får vi ett par intressanta resultat. Vi genomför analysen med de tre variablerna, distrikt, dispens samt lokaliseringsstödets storlek som förklarande variabler enligt modell ovan (3) och erhåller då följande resultat:
(3a) Ks = 4.65 + 3.965 REG - 4.702 DIS + 0.0000081 LS
•gamla' (2.93) (3.11) (-3.1) (0.02) företag
R2 = 0.57
(5b) Ks = 1.96 + 1.23 REG - 1.23 DIS + 0.00111 LS 'nya' (1.31) (0.68) (-0.64) (4.0)
företag
R2 = 0.76
En jämförelse mellan (5a) och (5b) visar på klara skillnader mellan 'gamla' och 'nya' företag i några avseenden. Den kvinnliga sysselsätt
ningsökningen i 'gamla' företag kommer att starkt påverkas av dels företagens regionala hemvist och dels om företaget har dispens eller
- 26 -
ej. Lokaliseringsstödets storlek däremot utövar ingen påverkan alls på den planerade sysseisättninqsförnndnnqen. Resultatet, för denna para- meter var dock mte signifikant.2 2
I gruppen 'nya företag' får vi det omvända resultatet. Distrikt och dispens har visserligen samma tecken som i (5a) men båda estimaten är icke-signifikanta. Endast estimatet för lokaliseringsstödets storlek är signifikant. Utvidgar vi modellen till att också omfatta företagens branschtillhörighet i enlighet med den ursprungliga modellen (1) för
ändras inte resultaten varken för 'gamla' eller 'nya' företag.
Skillnaderna mellan 'gamla' och 'nya' företag är uppseendeväckande i den meningen att omfattningen av den kvinnliga sysselsättningsökningen bestäms av olika faktorer i de två grupperna. För nyetablerade företag är lokaliseringsstödet av avgörande betydelse medan för 'gamla' före
tag regional hemvist samt förekomst av dispens är det viktigaste. För 'nya' företag spelar inte region eller förekomst av dispens någon av
görande roll. Det finns flera tänkbara förklaringar till dessa skill
nader. En är att kraven är högre på de 'nya' företagen än på de
'gamla' att uppfylla kvotregeln. En annan är att 'nya' företag inte är lika starkt bundna vid tidigare rekryteringstradition. Dessutom kan man tänka sig att i de 'gamla' företagen har själva arbetsplatsen/
miljön utformats efter män, maskiner, verktyg, hygienutrymmen m m, medan nyetablerade företag har större möjligheter att forma arbets
platsen direkt efter både kvinnor och män. * 2
22 För att se om det resultat vi erhöll i (5a) för variablen 'lokali
seringsstöd' kunde bero på att sambandet var icke-linjärt tillför
des modellen (3) ytterligare förklarande variabler, nämligen loka- liseringsstödet i kvadrat (LS ). Parameterestimatet for denna 2 variabel blev dock klart icke-signifikant.
Sammanfattning
Sammanfattar vi resultaten från regressionsanalysen finner vi bland annat följande. För det första förefaller inte företagens branschtill
hörighet ha någon betydelse för den planerade sysselsättningsökningen för kvinnor. Detta är ett intressant resultat eftersom det indikerar att den stora förekomsten av mansdommerade industrier i Norrland inte nödvändigtvis behöver vara till nackdel för kvinnor vid rekrytering till företag som erhållit stöd. Huruvida detta resultat också betyder att branschtillhörighet saknade betydelse även för könskvotenngs- regelns tillkomst är det dock vanskligt att uttala sig om.
För det andra finner vi stöd för att det kan vara av betydelse i vil
ket distrikt som företagen ligger. Våra resultat tyder på att större positiva effekter för den kvinnliga sysselsättningen nås i A-distrik- tets företag jämfört med B-distriktets (vid samma stödbelopp). Detta är ett resultat som ligger i linje med vad man funnit på aggregerad nivå där sysselsättningstillväxten i industrin totalt sett varit störst i områden som tidigare haft en relativt begränsad industri- sysselsättning.
För det tredje är det helt klart att dispensernas inverkan på kvinnors sysselsättning är negativ. Dispenser avser, så gott som alltid, en önskan om att slippa uppfylla den stipulerade andelen kvinnor av den planerade ökningen.
3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Det är framförallt de mansdominerade industrierna som erhållit lokali
seringsstöd under den studerade perioden 1980-85. Utifrån detta skulle det ligga nära till hands att kvinnor missgynnas av regionalpoliti
ken. Detta är endast delvis sant. Kvinnor missgynnas i så måtto att de utgör en klar minoritet av de som anställs. Däremot beror andelen kvinnor (av nyanställda) inte på vilken bransch det sökande företaget tillhör. Resultatet pekar snarare i motsatt riktning, ju lägre den ur
sprungliga andelen kvinnor är, desto högre är andelen kvinnor av den planerade sysselsättningsökningen.
- 28
Kvinnor missgynnas däremot klart vid förekomst av dispens. Det har tidigare framgått att dessa är mycket omfattande och att deras effekt på den kvinnliga sysselsättningen är negativ. En tredjedel av alla företag som hade dispens hade ansökt om särskild dispens. Detta är mget unikt för vårt material utan dispens förekommer också i stor omfattning på aggregerad nivå. 2 3
Vilka är då de skäl som företagen åberopar för att bli befriade från skyldigheten att anställa enligt 40-60 procentregeln?
Efter att ha gått igenom ett antal dispensansökningar kan man göra följande grova indelning:
(i) brist på lämplig arbetskraft på orten, (ii) brist på omklädnings- och duschrum,
(ni) arbetet är speciellt i något avseende och därmed enbart av
passat för det ena könet.
Nedan följer några direkta citat ur ett antal dispensansökningar:
"Då vi f n dessutom behöver minst tre svetsare har vi till
sammans med afm försökt utreda möjligheten av att anställa tre kvinnliga svetsare. Det har då visat sig vara en ganska hopplös situation med tanke på att vi f n befinner oss i en mycket allvarlig situation vad beträffar behovet av ytter
ligare personal. Vi ser oss därför tvingade att i denna situation begära dispens från könskvoteringsregeln..."
"I x-stad finns inte lämplig kvinnlig arbetskraft för vårt behov".
"... ej haft tid att ställa i ordning omklädnings- och hygienlokaler för kvinnlig personal vid företaget. Vi under
söker nu möjligheterna härtill, så att, om arbetsförmedling
en i framtiden skulle anvisa lämplig, kvinnlig arbetskraft, denna skall kunna tas emot".
23 Ofr avsnitt 1.3.2.
"Eftersom vi de senaste åren investerat stora pengar i
maskiner och utbyggnad av fabriken finns f n inga ekonomiska möjligheter till ytterligare utbyggnad. Planer på detta
finns dock ... Vår förhoppning är att vi skall få dispens och att vi senare skall kunna bygga ut så att även kvinnor skall få tillträde till vår fabrik".
"Våra montörer är huvudsakligen kvinnor och vid nyanställ
ning är kvinnor mest aktuella. Detta har att göra med att många arbetsoperationer kräver fingerfärdighet och att an
talet arbetslösa kvinnor antagligen är stor på orten".
"... Som skäl för dispensansökan då det gäller procentan
delar kvinnor i produktionen anger ... AB under de två sista åren starkt drivit en struktureringsplan som innebär att produktionen inriktas mot en medeltung mekanisk verksamhet samt att y som är företagets huvudprodukt är väldigt speci
ell. Det innebär bl a att det är svårt och mycket mveste- ringskrävande att bygga kringutrustning så att kvinnor rent fysiskt klarar dessa arbeten. Vi har redan idag en mycket hög andel kvinnor, 30 procent, varför vi anser oss nödsakade att begära dispens från gällande regel".
Det är naturligtvis svårt att avgöra i vad mån de anförda skälen är allvarliga. Man får dock intrycket att flera av de skäl som åberopas med lite ansträngning skulle gått att avhjälpa och företaget kunnat uppfylla kvotregeln.
Den enda myndighet som kan utöva påtryckningar här är AMS och då fram
förallt genom Afm (arbetsförmedlingen). Emellertid kan deras makt ändå vara ganska begränsad och det speciellt på orter och i distrikt där svåra arbetsmarknadsproblem med bland annat hög arbetslöshet före
ligger. Att bevaka kvinnornas rätt att få del av den sysselsättnings
ökning ett stödföretag planerar är kanske därför mte något som prioriteras. Det som gäller i första hand är att överhuvudtaget få företag och arbetstillfällen till orten och om denna nya sysselsätt
ning sedan kommer att missgynna det ena könet blir då det pris man får betala.
- 30 -
Jaq har tidiqare påpekat att detta inte är en utvärdennq av köns- kvoteringsregein. Ett sätt att ändå få en uppfattning om hur fram
gångsrik regeln varit är att studera i vilken omfattning företagen planerat att över- respektive underskrida 40-procentnivån.
Tabell 11 visar den planerade sysselsättningsökningen för kvinnor vid samtliga företag och för företag med respektive utan dispens.
Tabell 11 Andel företag fördelad på andelen kvinnor respektive företag kommer att sysselsätta.
Andel kvinnor av planerad syssel
sättningsökning
Samtliga företag
Företag utan dispens
Företag med dispens
< 40 procent 48.6 9.0 68.0
= 40 procent 10.8 33.0 0.0
> 40 procent 40.3 38.0 32.0
100 % 100 % 100 %
För samtliga företag finner vi att hälften kommer att ha planer som uppfyller 40-procentnivån exakt eller överskrider densamma och hälften som underskrider kvotnivån. Sjuttio procent av företagen med dispens kommer att rekrytera mindra än 40 procent kvinnor. Medan hela 30 pro
cent faktiskt planerar att rekrytera mer än 40 procent kvinnor. Av de utan dispens kommer närmare 60 procent att överskrida 40-procents- gransen, 33 procent kommer exakt uppfylla kvoten och återstoden kommer att underskrida den.
Det vi inte känner till här är vad som skulle hänt i alternativfal
let, dvs utan kÖnskvoteringsregeln. Den enda vägledning man kan få är att studera de företag som planerar att överuppfylla kvoten, om nu detta kan tas som ett uttryck för att de ändå skulle ha rekryterat kvinnor.
Det är naturligtvis många faktorer som skall vägas innan beslut fattas om en viss politik. Detta gäller också regionalpolitiken. En effekt som ofta diskuteras vid lokaliseringsärenden är stödets eventuella multiplikativa effekter på ortens/regionens totala sysselsättning. Det vore enligt mm uppfattning av stort värde att få reda på om multipli- katorns storlek varierar beroende på om det är kvinnor eller män som rekryteras till de företag som erhållit stöd.
En hypotes är att en ökning av den kvinnliga sysselsättningen ger en större multiplikativ effekt på den totala sysselsättningen än vad mot
svarande ökning av männen ger. Detta gäller mte mist på orter/i regioner med låg kvinnlig förvärvsfrekvens.
En Ökning av den kvinnliga sysselsättningen innebär i allmänhet att en rad andra arbeten måste skapas på orten framförallt inom barn- och äldreomsorgen. Motsvarande förhållanden sker inte i samma grad för den manliga sysselsättningen. Det är därför troligt att en ökning av den kvinnliga industrisysselsättningen får större lokala multiplikativa effekter än en ökning av den manliga.
Sammanfattningsvis visar denna studie att lokaliseringsstödet i all
mänhet och könskvoteringsregeln i synnerhet haft ett klart positivt inflytande på den kvinnliga sysselsättningen i industrin. Det stora antalet medgivna undantag från könskvoteringsregeln vittnar dock om att lokaliseringsstödets positiva betydelse för kvinnors sysselsätt
ning troligen skulle kunna bli ännu mycket större om dispenserna vore färre. I sammanhanget kan det vara intressant att se hur andelen kvinnor i industrin varierat över tiden i de aktuella norrlandslänen.
- 32 -
Figur 3 Andei kvinnor av total mdustnaysselsättning i olika län samt i riket. Avser både arbetare och tjänstemän. 1969-1982.
PROCENT 50 r
Riket
30 -
JÄMTLAND GÄVLEBORG 20 •
VÄSTERNORRLAND VÄSTERBOTTEN NORRBOTTEN
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984
Kalla: SOS Industri.
Som framgår av figur 3 visar samtliga län en positiv trend och samt
liga har närmat sig riksgenomsnittet. De två län som avviker något från de Övriga är Jämtland och Västerbotten. I det förra ligger an
delen kvinnor i industrin periodvis över riksgenomsnittet. Detta torde kunna förklaras av den totalt sett låga andelen industrisysselsatta i detta län. Därtill det faktum att två av de stora industrierna i länet, Ericson och Vinetta, sysselsätter ett mycket stort antal kvin
nor.
Utvecklingen för Västerbotten är intressant. Andelen kvinnor i indu
strin ökar påtagligt från och med 1972/73, kulminerar kring 1978 och avtar därefter. En utveckling som rätt bra speglar hur satsningen på Algots Nord i länet utvecklades.24 25
Det kan slutligen påpekas att samtliga de slutsatser som kommit fram i denna studie överensstämmer rätt väl med vad man funnit på nationell nivå. Lokaliseringsstödets effekter för kvinnors sysselsättning på de lokala arbetsmarknaderna speglar därför förändringarna på aggregerad nivå bra.
24 Satsningen på Algots Nord 1972-73 är utan tvekan den största sats
ningen på kvinnor som någonsin gjorts i den norra regionen, såväl vad gäller antalet arbetstillfällen för kvinnor som spridningen av dessa ute i länet. Algots Nord började dock avvecklas redan 1976/
77 och dess verksamhet hade upphört helt och hållet i juni 1981.
(Se Löfström, 1983).
23 För att kunna säga något definitivt om könskvoteringsregelns be
tydelse för den i figur 3 beskrivna utvecklingen måste man ha mera kunskap om de enskilda länen. Till exempel hur industrisammansätt
ningen ser ut för de olika länen vid olika tidpunkter och då kan
ske framförallt före och efter könskvoteringsregelns införande år 1974.
- 34 -
KÄLLOR:
Ds I 1981:15. Regionalpolitiskt stöd. Effekter? Effektivitet?
Löfström, Åsa (1983). Efter Algots. En uppföljning av de f d anställda vid Algots Nord. Umeå Economic Studies No 121.
Ohlsson, Lennart (1981). Regionalpolitiken i en svagväxande ekonomi med strukturomvandlmgsproblem. Ds I 1981:16.
SCB (1984). Arbetsmarknaden 1970-1983. Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1984.
SIND (1986). Regionalpolitikens Finansiella Stöd 1985/86.
SOU 1963:58. Aktiv lokaliseringspolitik.
SOU 1978:62. Regionalpolitiska stödforum och styrmedel.
SOU 1984:74. Regional utveckling och mellanregional utjämning.
Wilcher, S 0 & Greenberger, M D (1985). "Sex based employment quotas for regional development assistance. The Swedish Experience,
Domestic Implications National Women's Law Center, Washington.
III Annat kostnadskompenserande stöd av särskild regionalpolitisk betydelse
13. Skatteutjamningsbidrag till kommuner och landstingskommuner
11 336 4 844
14. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
187 91
15. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland
15 -
16. Isbrytning 130 130
17. Bidrag till SJ för drift av det ersätt- ningsberättigade bannätet
863 380
IV Andra sysselsättningsskapande åtgärder av särskild betydelse
regionalpolitisk
18. Beredskapsarbeten 4 299 1 985
V Utbildning och forskning
19. Gymnasieskolan 7 594 1 742
20. Högskolan 6 866 875
Summa 33 411 11 927
Avser anslag för kalenderåret 1984.
h
)
JAvser anslag budgetåret 1983/84.
Avser anslag budgetåret
^Avser anslag för kalender året 1983.
Bilaga 2 1 (D
Stödberättigad verksamhet
Följande verksamheter kan vara berättigade till lokaliseringsstöd.
1. Industriell coh industriliknande verksamhet.
2. Verksamhet med huvudsaklig inriktning på tjänster för den industriella produktionsprocessen.
3. Partihandel och uppdragsverksamhet med väsentlig betydelse för närings
livets, främst industrins, utveckling inom en region.
4. Turistverksamhet som bedrivs inom stödområdena A och B eller om sär
skilda skal föreligger även turistverksamhet som bedrivs i primärt rek
reationsområde i stödområde C.
3. Framställning av fasta bränslen (torv och flis) inom stödområdena A och B.
6. Industrilokaler som uppförs i privat eller kommunal regi på mindre orter med tillfredsställande förutsättningar för den verksamhet som skall bedrivas i lokalerna eller som uppförs av Stiftelsen Industri
centra.
7. Verksamhet i form av regionala investmentbolag.
8. Annan verksamhet som bedöms få väsentlig betydelse för näringslivet i regionen eller annars bedöms ha särskild regionalpolitisk betydelse.
Källa: SOU 1984:74.
Umeå Economic Studies was initiated in 1972. For a complete list see Umeå Economic Studies No 147 or earlier.
* = out of print
99 Löfström, Åsa: Ekonomisk kris och kvinnors arbete, 1982.
100 Johansson, Per-Olov: The Balanced-Budget Theorem in a Small Open Economy, 1982.
101 Andersson, Åke E, Holmberg, Ingvar, Schultz, Jörgen and Snickars Folke: Regional Demographic Development in Southwest Skåne,
1982.
102 Chakravarty, S P and Wibe, Sören: A Production Function for the Swedish Pig Iron Industry, 1982.
103 Ivarson, Lars: The Orr-Mellon Model of Bank Credit Reconsidered, 1982.
104 Johansson, Per-Olov: On Cost Benefit Rules in an Economy with Natural Resources, 1982.
105 Johansson, Per-Olov: Two Papers on Cost-Benefit Rules when Markets do not Clear, 1982.
106 Johansson, Per-Olov: On the Treatment of Natural Resources in Cost-Benefit Analysis, 1982.
107 Puu, Tönu: Equilibrium in the Spatial Production and Exchange Economy - A Long-Run Model, 1982.
108 Puu, Tönu: Long-Run Planning for Capital and Labour Allocation in Space, 1982.
109 Andersson, Åke E and Ferraro, Giovanni V G: Accessibility and Density Distributions in Metropolitan Areas. Theory and empirical studies, 1982.
110 Ivarson, Lars: Bank Reserves and Bank Credit. Four Prevalent Theoretical Models in a New Integrated Approach, 1982.
111 Puu, Tönu: An Interaction Model, 1982.
112 Johansson, Per-Olov: On the Effects of Productive Government Expenditures under Keynesian Unemployment, 1982.
113 Johansson, Per-Olov and Löfgren, Karl-Gustaf: The Timber Supply Function under Regulatory Constraints, 1982.
114 Puu, Tönu: Spatial Business Cycle and Growth Models, 1982.
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127 128
129
130
131
132
133 134
Johansson, Per-Olov and Löfgren, Karl-Gustaf: Six Different Results on the Properties of the Timber Supply Function, 1982.
Westin, Lars, Johansson, Börje and Grassini, Mhujmzio: Lst uimtinn
of Capital Matrices for Multisectoral Models: An application to Italy and Tuscany, 1982.
Westin, Lars: Produktion och regionala leveranser - en studie av näringslivet i Vilhelmina kommun, 1983.
Sapir, André and Lundberg, Lars: The U.S. Generalized System of Preferences and its Impacts, 1983.
Puu, Tönu: Weber Versus von Thunen; Or: Why is Location Theory not Integrated in General Economics?, 1983.
Puu, Tönu: What can be Learned from Continuous Models of the Space Economy?, 1983.
Löfström, Äsa: Efter Algots - En uppföljning av de f d anställda vid Algots Nord, 1983.
Löfström, Åsa: De friställdas arbetsmarknad - En kvantitativ analys av ett antal nedläggningsstudier, 1983.
Puu, Tönu och Wibe, Sören: En ny teori för hur transportmedlen påverkar ekonomin, 1983.
Johansson, Per-Olov: On Cost-Benefit Rules when Markets do not Clear, 1983.
Wibe, Sören: A Note on the Distribution of Input Coeffecients, 1983.
Wibe, Sören: The Empirical Relevance of Short Run Efficiency, 1983.
Wibe, Sören: Engmeering Production Functions - a survey, 1983.
Wibe, Sören: Macro Production Functions for Swedish Manufacturing Industry, 1983.
Wibe, Sören: Technological Forecasting: An introduction to models and methods with empirical illustration from the forest sector, 1983.
Puu, Tönu: The Structure of Specialization and Trade in the Space Economy, 1983.
Wibe, Sören: An International Comparison of Technology and Technological Development - A case study, 1983.
Wibe, Sören: Substitution and Complementanty in the Machine- Making Industry, 1983.
Fujita, Masahisa: The Spatial Growth of Tokyo, 1983.
Hansson, Pär: Bestämningsfaktorer för inombranschhandel i Sverige, 1983.
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148 149
150
151
152
153
154
Culem, Claudy and Lundberg, Lars: The Product Pattern of lntra- Industry Trade: Stability Among Countries and Over Time, 1983.
Ivarson, Lars: Discount Policy and Short-Run Interest Rate Vola- tility under Non-Borrowed Reserves Targeting, 1984.
Wibe, Sören: Engineering Information for Production Studies, 1984.
Puu, Tönu: A Simplified Model of Spatio-Temporal Population Dynamics, 1984.
Ohlsson, Henry: On Cost-Benefit Rules in an Economy with Un- employment Compensation, 1984.
Ohlsson, Henry: Cost-Benefit Analysis with Markets in Disequili
brium, 1984.
Engström, Lars, Kriström, Bengt och Ohlsson, Henry: Samhälls
ekonomiska metoder vid utvärderingen av de särskilda arbetsmark- nadspolitiska insatserna i Malmfälten, 1984.
Larsson, Sven-Olov: Security of Employment - A Basis for Economic Analysis, 1984.
Batten, David F.: Spatial Interaction, Transportation and Inter- regional Commodity Flow Models, 1984.
Batten, David F.: The Changing Economic Structure of Metropolitan Regions: A Prelimmary Comparative Analysis, 1984.
Ohlsson, Henry: Optimal Public Production in an Unemployment Economy, 1984.
Persson, Håkan och Westin, Lars: En kortsiktig flersektoriell jämviktsmodell, 1985.
Puu, Tönu: Multiplier-Accelerator Models Revisited, 1985.
Ohlsson, Henry: Cost-Benefit Rules in a Regionalized Disequili
brium Model, 1985.
Löfgren, Karl-Gustaf: The Spatial Monopsony; A Theoretical Analysis, 1985.
Engström, Lars: AF/AMI-LKAB. En utvärdering med hjälp av en probitmodell, 1985.
Styrman, Mattias and Wibe, Sören: Wood Resources and Availability as Determinants of the Supply of Timber, 1985.
Wibe, Sören: Empirical Macro Production Functions - Some Methodo- logical Comments, 1985.
Wibe, Sören: A Model for Bounded Technological Progress, 1985.
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168 169
Wibe, Sören: Firm and Industry Cost Functions for the Control of Emissions, 1985.
Hansson, Pär: Empirical Studies of Deterininants of Inlra-Lnduolry Trade - A Survey, 1985.
Puu, Tönu and Weidlich, Wolfgang: The Stability of Hexagonal Tessellations, 1985.
Puu, Tönu: The Weberian Location Triangle and the Elasticity of Substitution, 1985.
Löfgren, Karl-Gustaf and Ranneby, Bo: Behavioral Modes for a Firm Facing an Uncertain Supply Curve, 1985.
Andersson, Äke E. and Kuenne, Robert E.: Regional Economic Dynamics, 1985.
Engström, Lars och Ohlsson, Henry: Utvärdering av Malmfälts- delegationen, 1985.
Puu, Tönu: On Spatiotemporal Dynamics of Capital and Labour, 1985.
Ohlsson, Henry: Cost-Benefit Rules for Productive Public Expenditure and Public Goods in a Regionalized Disequilibrium Model, 1986.
Johansson, Börje and Leonardi, Giorgio: Public Facility Location:
A Multiregional and Multi-Authority Decision Context, 1986.
Puu, Tönu: Structural Stability as a Modeling Instrument in Spatial Economics, 1986.
Puu, Tönu: Chaos in Continuous Models of the Business Cycle, 1986.
Ohlsson, Henry: Cost-Benefit Analysis of Labor Market Programs - applied to a temporary program in northern Sweden, 1986.
Batten, David: On the Shape of the Spatial Demand Function, 1986.
Löfström, Åsa: Kvinnor och lokaliseringsstöd. En studie av
lokaliseringsstödets betydelse för kvinnors sysselsättning på en lokal arbetsmarknad, 1986.
