Stadsbyggande och social hållbarhet Att kartlägga och planera för jämlika livsvillkor

(1)

Stadsbyggnadsdagarna 2017 Helsingborg | Ann Legeby | KTH - Arkitekturskolan | 15 mars 2017

Stadsbyggande och social hållbarhet

Att kartlägga och planera för jämlika livsvillkor

Ann Legeby

(2)

4 550 779

4 600 000 4 500 000 4 400 000 4 300 000 4 200 000 4 100 000 4 000 000 3 900 000 3 800 000 3 700 000

705 000 nya bostäder 2015-2025

Bostadsproduktion 2005-2015:

297 000 bostäder

Antal bostäder i Sverige 4 550 779

(3)

4 550 779

4 600 000 4 500 000 4 400 000 4 300 000 4 200 000 4 100 000 4 000 000 3 900 000 3 800 000 3 700 000

705 000 nya bostäder 2015-2025

Bostadsproduktion 2005-2015:

297 000 bostäder

Har dessa bostäder bidragit till:

Jämlika livsvillkor?

Hållbarare städer?

Mindre segregation?

Antal bostäder i Sverige 4 550 779

(4)

DN 160425

Behovet av att lösa flera problem samtidigt.

Sydsvenskan 160426

“Gärna planer och visioner.

Men på vad ska fokus ligga i ett nytt miljonprogram? Vad sägs om bra bostäder som folk vill bo i?”

(5)

yggnadsdagarna 2017 Helsingborg | Ann Legeby | KTH - Arkitekturskolan | 15 mars 2017

^St^ads

b

jämlikt = hållbart

Susan Fainstein Wilkinson & Pickett

(6)

Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa

Maria Albin Kristina Jakobsson Anders Djurfeldt

Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

J mlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till

p g ende versiktsplanearbete

Underlagsrapport

Best llare: Kommissionen f r e socialt h llbart Stockholm F rfa are: Ann Legeby, KTH Arkitekturskolan

Daniel Koch, KTH Arkitekturskolan Lars Marcus, Chalmers Arkitekturskolan

(7)

^Stads

byggnadsdagarna 2017 Helsingborg | Ann Legeby | KTH - Arkitekturskolan | 15 mars 2017

(8)

Social hållbarhet ur ett planeringsperspektiv

Två dimensioner av social hållbarhet

1. Välfärd och rättvisa som försäkrar individer en

”hygglig tillvaro” och rättvis resursfördelning 2. Samhällets ”problemlösningskapacitet” där fokus ligger på samspelet mellan det civila

samhället och myndigheter i planeringen av det framtida samhället

Olsson 2012

(9)

Ett stadsbyggnadsperspektiv: jämlik stad

Fördelning Livsvillkor

Översätta

‘text’ till

‘stadsform’

Förstå rummets roll

Process Delaktighet

T.ex. att uppfylla politiska mål och planeringsmål

T.ex. att förstå hur resurser tillgängliggörs

T.ex. att förmedla och identifiera behov och förutsättningar;

delaktighet i vad och hur

T.ex. att förstå

hur det byggda

kan stödja

eller hindra

måluppfyllelse

(10)

^Stads

Stadsform påverkar

Var vi bor Vilka som delar gator & torg Vilket utbud som finns

(11)

Grannresurser

Beskrivningar baserade på resurser och status som boende i området har

‘Grannskapseffekter’

Gatans resurser

Beskrivningar baserade

på vad stadsdelen eller kvar- teret erbjuder, vad som är till- gängligt ‘runt hörnet’

(12)

Varje stadsbyggnadsidé

en idé om hur samhälle

fungera

(13)

Staden som mötesplats: det vardagliga livet

“För att öka den sociala integrationen är det angeläget att fler gemensamma mötesplatser utvecklas i framtiden, där människor med olika bakgrund på ett naturligt sätt kan se och möta varandra.”

Stockholms Översiktsplan 2010, sid 17

(14)

Staden som mötesplats

För vem? Vilka delar vi staden med?

“En trång stad där klassgränserna skär som rakblad mellan stads- delarna”

Kristian Lundberg 2012

En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2012-02-07 09:37:06

Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/malmos-glasvaggar-har-tjocknat

Malmös glasväggar har tjocknat

Publicerad i dag 09:25

Foto: Johan Nilsson Hörnet Lönngatan/Norra Grängesbergsgatan i stadsdelen Augustenborg i östra Malmö

”Maffiakrig” handlar om de kriminella 80-talister som i Malmö har det gemensamt att alla vuxit upp bakom glasväggen. Snart är de kriminella affärerna det enda som kan öppna maskhål genom den, skriver Lars Linder.

Varför just Malmö? Frågan värker under ytan i alla rapporter om de senaste årens våg av mord på öppen gata i en stad som inte längre tycks passa ihop med sig själv. På ena sidan en växande, kreativ och dynamisk medelklassmetropol, på den andra en alltmer laglös, etniskt brokig gangsterhåla med drag av klassisk hamnstad noir: ett Nordens Marseille.

Svaren på frågan är ofta antingen förvirrade eller förenklade. Närheten till kontinenten är ett – som om allt ont kommer från Europa. De många vapnen är ett annat – som om pistolerna avlossade sig själva.

Ändå går det kanske ur en del av allt som sagts och skrivits att dra ut några väsentliga trådar som handlar om Malmös historia och sociala struktur. Så sent som i helgen skrev författaren Kristian Lundberg en insiktfull och upplysande artikel i Svenska Dagbladet om det Malmö där han själv växt upp.

En trång stad, skriver han, där klassgränserna skär som rakblad mellan stadsdelarna. Med en och samma busslinje kan man ta sig från fattiga till välbärgade delar, från det instängda Hermodsdal till det friska ljuset i Västra hamnen.

(15)

Vem där? Vem är inte där?

Förhandling pågår. Utbyte

Foto: Ann Legeby

(16)

Stadsbyggande

Att översätta mål & visioner [text] till byggd materia [stadsform]

De offentliga stadsrummen är viktiga platser för samspels- integration. Om det finns arenor för möte och man kan känna tillhörighet på platsen kan olika grupper komma i kontakt med varandra. Sociala nätverk kan skapas när människor möts, fördomar och stigmatisering motverkas och marginaliserade gruppers exkludering kan minska.

Göteborgs Översiktsplan 2009

text stadsform

(17)

Stadsbyggandet stödjer eller hindrar sociala processer

MÅL

Trygghet

Samspelsintegration Socialt kapital:

svaga och starka band

PROCESSER - AKTÖRER

Befolkade stråk:

mix & intensitet

STADSBYGGNADS- KOMPONENTER

Förändrar gatunätet Adderar byggnader

Konstituering-Entrétäthet Orienterbarheten

Performativa byggnader Aktiviteter i grönområden

(18)

Vad bygger vi?

Varför?

Barriär: 75 miljoner kr

Vilket samhälle?

Sociala aspekter?

Exempel från

Storstäder i Samverkan. 2015

^St^ads^byg

gnadsdagarna 2017 Helsingborg | Ann Legeby | KTH - Arkitekturskolan | 15 mars 2017

(19)

I vilken grad råder

jämlika livsvillkor?

(20)

Vilka av stadens resurser når vi?

(21)

18

(22)

^Stads

Vem där? Hur många?

N=2224

(23)

Stadsformen ger förutsättningar

Stadsformen påverkar potentialen för utbyte och stadsliv

NYTORGET

32% lokalt boende SKARPNÄCK

76% lokalt boende ÖSTBERGAHÖJDEN

81% lokalt boende

(24)

Kulturnärvaro

Lättåtkomligt i vardagen

Källa: Kulturnärvaro. Ann Legeby, Daniel Koch & Ehsan Abshirini

_St^ads^byg

(25)

Kulturnärvaro

Källa: Kulturnärvaro. Ann Legeby, Daniel Koch & Ehsan Abshirini

(26)

Kulturnärvaro

Att uttrycka sig

Högt utbud

Lågt utbud Högt utbud

Högt utbud Lågt utbud

Lågt utbud

Källa: Kulturnärvaro. Ann Legeby, Daniel Koch & Ehsan Abshirini

_St^ads

(27)

Exempel från Göteborg

Stad

(28)

Närhet till resurser

Livsmedel

Vård ?

Grundskola Lekplats Fritidsgård Hållplats

Kultur Sport

Föreningar Butiker

Restauranger Natur/Park

minsta

gångavstånd

utbud – diversitet

?

Dela[d] Stad. 2015. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus

(29)

Tematisk analys

Närhet till vårdcentraler

Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus 2015

^St

adsbyggnadsdagarna 2017 Helsingborg | Ann Legeby | KTH - Arkitekturskolan | 15 mars 2017

(30)

Sociala stadsrumsanalyser: Närhet till resurser

livs vård skola lekplats 6

fritidsgård hållplats

7 6 6

7 7 8 6

Dela[d] Stad. 2015. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus

(31)

Sociala stadsrumsanalyser:

Närhet till utbud av resurser

kultur butiker restaurang

1 4 2 2

föreningar sport

natur

3 6 4 1

Dela[d] Stad. 2015. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus

(32)

Kriterier som påverkar chanser på arbetsmarknaden

Närhet till city ?

Restid till city

Befolkning (1 km) Arbetsplatser (500 m) Arbetsplatser (1 km) Arbetsplatser (5 km) Medianinkomst (1 km) Förvärvsfrekvens (1 km) Ej arbetslösa (1 km)

Rumslig integration Genhet (betweenness) Överlappande skalor

närhet

tillgängligt utbud

närhet i staden:

nätverksanalyser

Dela[d] Stad. 2015. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus

?

(33)

Chanser på arbetsmarknaden Arbetslöshet

Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus 2015

_St^ads^byg

(34)

Chanser på arbetsmarknaden Förvärvsfrekvens

Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus 2015

_St^ads

(35)

Chanser på arbetsmarknaden Arbetsplatser

Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus 2015

_St^ads^byg

(36)

Chanser på

arbetsmarknaden Integration Kortast väg

Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus 2015

_St^ads

(37)

Chanser på arbetsmarknaden: centralitet i olika skalor

Gårdsten Hjällbo Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus 2015

lo kal t gl ob al t / st ad sn ivå

(38)

Chanser på arbetsmarknaden

stöd arbete 5 km arbete 1 km arbete 500 m

arbetslösa sysselsatta

inkomst

rumsliga egenskaper

Dela[d] Stad. 2015. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus

(39)

Byggnader och gatustrukturen ‘gör ett jobb’

nya bostäder

trappa

‘påhängd’

byggnaden rörelse inom

byggnaden

RYMDTORGET

Dela[d] Stad. 2015. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus

PeG e Hi llin ge

(40)

yg gn ad er ch rän ‘ ör t bb ’

Pe G e H illin ge

B o g g et jo

aktiverad park nya radhus

lekplats

kollonilotter

sittgrupper

(41)

2017

ma

15 |

Arkit

ektur

skol

an -

TH K

| ege L

Ann

|

Hel 201

Stadsbyggandet är en mycket konkret

form av fördelningspolitik: lägger fast

ett landskap av samhälleliga resurser

Ogenomtänkta stadsbyggnadsinveste-

ringar kan bli dyrköpta på lång sikt ur

ett samhällsekonomiskt perspektiv

(42)

Ann Legeby

Kulturn rvaro –

inspel till boende och stadsmilj

Underlagsrapport

Best llare: Kommissionen f r e socialt h llbart Stockholm F rfa are: Ann Legeby, Daniel Koch, Ehsan Abshirini

KTH Arkitekturskolan

J mlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till p g ende versiktsplanearbete

Underlagsrapport

Best llare: Kommissionen f r e socialt h llbart Stockholm F rfa are: Ann Legeby, KTH Arkitekturskolan

Daniel Koch, KTH Arkitekturskolan Lars Marcus, Chalmers Arkitekturskolan

Storstäder i Samverkan

Stadsbyggandets sociala dimension

Ann Legeby Lars Marcus Meta Berghauser Pont Nazem Tahvilzadeh