Malmö stad
RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Förord
Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsin- tegrering och arbetet med Hållbar jämställdhet inom SKL. Arbetet sträcker sig från de av kommunfullmäktige antagna budgetmålen till jämställdhetsanalyser som utförs i verksamheter.
Huvudsyftet med Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering är att kvali- tetssäkra våra verksamheter så att resurser fördelas likvärdigt och att våra ar- betsplatser är jämställda och icke diskriminerande.
Våra verksamheter ska arbeta för:
likvärdig verksamhet, service och bemötande,
likvärdig myndighetsutövning,
likvärdig fördelning av resurser
jämställd fördelning av makt och inflytande
till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet.
Som arbetsgivare ska vi arbeta för:
likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden,
jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrkesgrupper,
förhindra osakliga skillnader i lön
för alla kvinnor och män oavsett bakgrund och tillhörighet.
Här nedan följer Malmö stads samlade redovisning av arbetet med Hållbar jäm- ställdhet. Erfarenheterna av arbetet implementeras nu i Malmö stads övriga arbete med jämställdhetsintegrering.
Jan-Inge Ahlfridh, Stadsdirektör, Malmö stad
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 3
Sammanfattning ... 4
Bakgrund ... 5
Resultat ... 5
Programmål och utfall ... 5
Stadskontoret ... 6
Utfall stadskontoret... 8
Stadsdelsförvaltning Rosengård ... 8
Utfall stadsdelsförvaltning Rosengård ... 10
Gatukontoret ... 10
Utfall Gatukontoret ... 11
Budget ... 11
Hållbarhet ... 11
Utbildning och kommunikation ... 12
Utvärdering och lärdomar ... 12
Bilagor ... 13
Sammanfattning
Malmö stads arbete inom hållbar jämställdhet (HÅJ) har varit genomförts i tre förvaltningar; stadskontoret, gatukontoret och stadsdelsförvaltning Rosengård.
Stadskontorets mål för utvecklingsarbetet berörde könsuppdelad statistik och kompetenshöjning.
I Gatukontorets mål för utvecklingsarbetet ingick att utveckla en arbetsmodell för prioritering av projekt och investeringar som ska bidra till att Malmös of- fentliga rum och transportsystem är utformat så att det är tryggt och attraktivt för alla oavsett kön.
Stadsdelsförvaltning Rosengårds arbete berörde jämställdhetsintegrerade styr- dokument, framtagande av indikatorer, utbildning och jämställdhetsarbete inom individ och familjeomsorg.
Det finns flera exempel på resultat som beror direkt eller indirekt på arbetet med HÅJ:
- Kunskapen om varför könsuppdelad statistik ska användas är hög.
- Måluppfyllelsen av de kommunfullmäktigemål som berör individer ska redovisas könsuppdelad i delårs- och årsredovisning.
- Inom fritid och förebyggande i stadsområde Öster (f.d. stadsdelsför- valtning Rosengård) har ett förändringsarbete med bakgrund i gjorda jämställdhetsanalyser gjort att andelen flickor som besöker fritidsverk- samheten har ökat.
- På grundval av en jämställdhetsanalys förändrades planeringen av stadsområde Östers (f.d. stadsdelsförvaltning Rosengård) bibliotekslo- kaler. Därefter har antalet kvinnor som vistas längre stunder i lokalerna ökat.
Bakgrund
Initiativet till Malmö stads förvaltningars medverkan togs av respektive förvalt- ning. Stadskontoret samordnade sedan ansökningarna till en gemensam ansö- kan.
Stadskontoret, Gatukontoret och stadsdelsförvaltning Rosengård omfattades av arbetet under såväl första som andra programperioden.
Malmö stads beviljades sammanlagt 1 997 080 kronor.
Resultat
Malmö stads arbete med jämställdhet innan HÅJ var främst inriktat mot HR- arbetet. I skrivande stund pågår ett stort, förvaltningsövergripande arbete med att jämställdhetsintegrera Malmö stads verksamheter. Exempel på detta är:
- Kommunfullmäktig antog 2011 Utvecklingsplan för jämställdhetsinte- grering.
- Kommunfullmäktige har antagit strategiska budgetmål avseende jäm- ställdhet.
- De av kommunfullmäktiges budgetmål som berör individer redovisas med könsuppdelad statistik.
- Det finns en planering för jämställd verksamhetsstyrning.
- På verksamhetsnivå har man bl. a arbetat med jämställdhetsanalyser, utbildning och jämställdhetsintegrering av styrdokument.
- Åtgärder har genomförts på några förvaltningar Exempel på detta är:
o Inom en av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser infördes flex- tider på praktikplatser efter det att en jämställdhetsanalys bl. a visat att ensamstående föräldrar inte kunde delta i verksamhet- en.
o Inom fritid och förebyggande i stadsdelsförvaltning Rosengård har ett förändringsarbete med bakgrund i gjorda jämställdhetsa- nalyser gjort att andelen flickor som besöker fritidsverksamhet- en har ökat Inom stadsdelsförvaltning Rosengård ökad antalet flickor.
Programmål och utfall
Stadskontorets mål för utvecklingsarbetet berörde könsuppdelad statistik och kompetenshöjning.
Gatukontorets mål för utvecklingsarbetet berörde att utveckla en arbetsmodell för prioritering av projekt och investeringar som ska bidra till att Malmös of- fentliga rum och transportsystem är utformat så att det är tryggt och attraktivt för alla oavsett kön.
Stadsdelsförvaltning Rosengårds arbete berörde jämställdhetsintegrerade styr- dokument, framtagande av indikatorer, utbildning och jämställdhetsarbete inom individ och familjeomsorg.
Stadskontoret
Nedan följer stadskontorets mål samt en redogörelse för måluppfyllelsen.
”Mål 1: Att bilda en arbetsgrupp med mål att titta på nuläget och identifiera styrkor och brister. Utifrån arbetsgruppens analys ta fram ett fungerande stödsy- stem för arbetet med jämställdhetsintegrering samt kommunicera detta system.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Bilda en arbetsgrupp som inkluderar alla 22 förvaltningar samt sak- kunniga inom statistikområdet
Ett nätverk med en kontaktperson från varje förvaltnings bildades för arbetet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad. Nätverket har fun- gerat som stöd i arbetet med könsuppdelad statistik.
- Analysera tillgången på könsuppdelad statistik
En genomgång kring vilken könsuppdelad statistik som fanns 2011 gjordes. Under genomgången undersöktes även om det fanns några tek- niska hinder för att ta fram könsuppdelad statistik.
- Utveckla befintliga verktyg för att möjliggöra löpande könsuppdelad statistik
Vid den ovan nämnda genomgången framkom att det, med vissa undan- tag som t ex ekonomiskt bistånd (beviljas till hushåll), inte fanns några tekniska hinder för att ta fram könsuppdelad statistik. Däremot sakna- des kunskap om varför samt hur man kan arbeta med uppställningen av redovisningen. Därför genomfördes utbildningar kring detta.
- Kommunicera den könsuppdelade statistiken.
I samband med de kommunfullmäktigemål som berör individer ska målredovisningen ske uppdelat på kvinnor och män, flickor och pojkar.
En handbok avseende könsuppdelad statistik har tagits fram och kom- mer att distribueras.
”Mål 2: Att ta fram en statistisk mätpunkt för jämställdhetsarbetet, för att driva arbetet, möjliggöra jämställdhetsanalyser och mäta utvecklingen.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Få in löpande könsuppdelad statistik på individnivå från verksamheter- na,
- Ta fram statistisk mätpunkt och
- Kommunicera jämställdhetsläget i Malmö (internt och externt) utifrån mätpunkten.
Ett PM skrevs våren 2012 och i årsrapport 2014 kommer Malmö stad att ha med indikatorer för jämställdhet.
MakEquality har redovisats internt via Malmö stads jämställdhetsbe- redning. Någon extern redovisning har inte skett. Detta då en stor del av arbetet de senaste åren har varit inriktat på styrsystem, statistik och jäm- ställdhetsanalyser vilkas påverkan på verksamheterna inte kommer att synas förrän 2014.
- Samla in information om medborgarnas upplevelser rörande jämställd- het när de använder stadens olika verksamheter. Representativ enkät- undersökning 2012
En enkätundersökning gjorders våren 2011. Då resultatet inte gav någon vägledning för hur informationsarbetet skulle kunna bedrivas beslutade stadskontoret att avvakta med flera enkätundersökningar till efter 2014.
”Mål 3: Att stödja förvaltningarna i deras arbete med den könsuppdelade sta- tistiken.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Ge service i form av könsuppdelad statistik
Diskussioner har förts med statistikansvariga på stadskontoret så att den individbaserade statistik som förmedlas till verksamheterna ska var könsuppdelad.
”Mål 4: Att bilda ett nätverk med representanter från respektive förval- ting/verksamhet.”
Aktiviteter som var kopplade till målet och utfallet av dessa var:
- Bilda ett nätverk som inkluderar förvaltningschef och en person som förvaltningen väljer som sin representant från alla 22 förvaltningar.”
Utifrån förvaltningarnas önskemål bildades två nätverk:
a) Ett nätverk som inkluderar förvaltningschef och som sedan 2011 träffas i november varje år.
b) Ett nätverk med en kontaktperson från varje förvaltnings. Nätverket träffas 4-6 ggr per år.
”Mål 5: Att tillsammans med nätverket analysera behovet av utbildning och kompetenshöjning inom respektive förvaltning.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Nätverksmöten
Under nätverksmöten har behov av utbildning diskuterats. Stadskon- toret har sedan arrangerat utbildningsinsatser för att i så stor utsträck- ning som möjligt tillgodose behovet.
”Mål 6: Att som ett första steg tillgodose förvaltningarnas behov av kompetens- höjning i jämställdhetsintegrering.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Kickoff föreläsning
En kickoff föreläsning med Gertrud Åström genomfördes i september 2011. Föreläsningen riktade sig till förvaltningschefer i Malmö stad - Informationsmöten med förvaltningarna
Personal från stadskontoret besökte under 2011 i stort sett samtliga för- valtningars ledningsgrupper för att informera om Malmö stads utveckl- ingsplan för jämställdhetsintegrering. Under 2012 besöktes ett flertal av Malmö stads nämndsmöten för att informera om det pågående arbetet.
”Mål 7: Att skräddarsy utbildning efter behovsanalysen”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Skräddarsydda utbildningar t ex föreläsningar, workshops (större delen av 2012 och hela 2013 är egeninsats).
Exempel på utbildningar som genomförts är: jämställd kommunikation, att göra jämställdhetsanalys, att jämställdhetsintegrera dokument, könsuppdelad statistik och utbildning för politiska sekreterare, utbild- ning för personal inom HR, utbildning för chefer i Malmö stad, ett om- vänt studiebesök där andra kommuner kom till Malmö för att berätta om sitt arbete.
Utfall stadskontoret
För stadskontoret har smärre revideringar avseende de ursprungliga målen gjorts, se ovan.
Stadskontorets ambitioner var realistiska i förhållande till den avgränsade tids- perioden. Insatserna inom HÅJ är en del av Malmö stads övergripande arbete med jämställdhetsintegrering. Den av kommunfullmäktige antagna Utveckl- ingsplan för jämställdhetsintegrering löper till 2020. Därefter måste ett löpande arbete utföras för att säkerställa att de resultat som uppnåtts fortsätter.
Stadskontoret har tilldelats medel i kommunfullmäktiges budget och två heltids- tjänster finns avsatta för att driva arbetet med implementering av utvecklings- planen.
Att Malmö stad har haft medel från SKL har gjort att arbetet med jämställdhets- integrering i Malmö stad har fått ytterligare tyngd samt gett möjlighet till kun- skapsutbyte och ett nationellt nätverk för de tjänstemän som arbetat inom områ- det.
I dagsläget är det tveksamt om medborgare och brukare märker av effekterna av det arbetet som drivits inom stadskontorets HÅJ-arbete. Effekterna kan bli tyd- ligare först 2014 och framåt då den könsuppdelade statistiken har analyserats och faktiska förändringar har genomförts. Jämställdhet är dock bl. a genom gjorda utbildningar och de nätverk som bildats en fråga som är levande och aktuell.
Stadsdelsförvaltning Rosengård
Nedan följer stadsdelsförvaltning Rosengårds mål samt en redogörelse för måluppfyllelsen.
”Mål 1: Alla verksamhetsplaner ska visa att utvecklingsplanenen för jämställd- hetsintegrering har beaktats.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Utbildning av ledare och nyckelpersoner
Alla chefer i stadsdelen har genomgått en tvådagarsutbildning i jäm- ställdhet och jämställdhetsintegrering. Resultatet det fortarande finns ut- rymme för förbättringar. Flera verksamhetsplaner är fortfarande köns- blinda och saknar tydliga jämställdhetsmål.
”Mål 2: Individ och familjeomsorgens fortsatta arbete med att implementera policydokument och nya involvera medarbetare, ca 30 st., i den pågående läran- deprocessen kring jämställdhet och genus.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Fokusgrupper
- Halvdagar med workshops - Könsuppdelad statistik - Verksamhetsplaner
Inom individ och familjeomsorgen har ett policydokument; Tänk jämt tagits fram. Policydokumentet ska fungera som arbetsmaterial/underlag för det fortsatta arbetet. Andra exempel på utfallet är:
o Månadens fråga som tas upp vid APT och som behandlar ge- nus, jämställdhet och likabehandling.
o En jämställdhetsgrupp med uppdrag att stötta sektionschef och enhetschef i arbetet har bildats.
o Vid en undersökning om hemlöshet bland barnfamiljer lades kön till som indelningsgrund. Det visade sig då att kvinnor och barn blev hemlösa p.g.a. mäns våld. Efter det har en utbild- ningsserie genomförts för att öka kunskap och ta fram metoder.
”Mål 3:Öka antalet aktiviteter som riktar sig till flickor liksom andelen flickor som besöker fritidsgårdar och mötesplatser samt öka antalet flickor genom verksamhet i skolorna utanför schemalagd skoltid.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Aktiviteter som riktar sig till flickor, verksamhet utanför schemalagd skoltid i skolorna, genusgranskning av aktiviteter.
Insatserna har bidragit till att andelen flickor i fritidsverksamheten har ökat.
”Mål 4: IoF ska sprida erfarenhet och kunskap till andra IoF och fungera som stöd.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Anordnande och deltagande i konferenser, möten, APT-träffar Projektledaren i stadsdelsförvaltning Rosengård har besökt flera indi- vid- och familjeomsorger och materialet finns tillgängligt på Malmö stads intranät.
”Mål 5: Möten med medborgare.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Bjuda in medborgare för att kommunicera policydokument.
Detta mål uppnåddes inte. Inga aktiviteter genomfördes.
”Mål 6: Granskning av IOF:s egna insatser.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Workshops
Inom individ- och familjeomsorgen planerar att genomföra jämställd- hetsanalyser avseende ekonomiskt bistånd.
”Mål 7: Verka för samsyn inom stadsdelen när det gäller hedersrelaterat våld.”
Aktiviteter som kopplade till målet var:
- Gemensamma utbildningar, workshops
Alla chefer i stadsdelen har deltagit i utbildning i jämställdhet och jäm- ställdhetsintegrering.
Utfall stadsdelsförvaltning Rosengård
Malmö stads stadsdelar har omorganiserats. 10 stadsdelar har blivit 5 stadsom- råden. Inom stadsdelsförvaltning Rosengård leddes arbetet av en styrgrupp be- stående av förvaltningschef, avdelningschefer för ekonomi, individ och familje- omsorg samt fritid och förebyggande. På så sätt har arbetet varit väl förankrat i stadsdelen och det är rimligt att anta att det fortsätter bedrivas i den nya organi- sationen. Då det nya stadsområdet även det omfattas av kommunfullmäktigemål samt Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering finns ytterligare indikatorer på hållbarhet.
Inom stadsdelsförvaltning Rosengård har utvecklingsarbete bl. a utmynnat i följande effekter i verksamheten:
- Efter att en undersökning om orsaker till hemlöshet även fått kön som indelningsgrund framkom att kvinnor och barn oftare blir hemlösa p.g.a. mäns våld. Därför anordnades en utbildningsserie för att ta fram förbättrade metoder att i arbetet med våldsutsatta kvinnor
- Inom fritid och förebyggande har ett förändringsarbete med bakgrund i gjorda jämställdhetsanalyser gjort att andelen flickor som besöker fri- tidsverksamheten har ökat
- På grundval av en jämställdhetsanalys förändrades planeringen av stadsdelens bibliotekslokaler. Därefter har antalet kvinnor som vistas längre stunder i lokalerna ökat.
Exempel på förändringar är:
- Inom individ och familjeomsorg ingår en ”Månadens fråga” vid varje APT. Frågan behandlar genus, jämställdhet eller likabehandling.
- Inom skolan planeras en nöjdhetsenkät för att undersöka om flickor och pojkar är lika nöjda.
- Inom förebyggande och fritid är jämställdhetsanalyser en ordinarie del av utvecklingsarbetet.
Gatukontoret
Nedan följer Gatukontorets mål samt en redogörelse för måluppfyllelsen.
”Mål 1: Utveckla modell för prioritering utifrån jämställdhetspolitiska målen.”
Arbetet för att uppnå målet är ej klart utan pågår fortfarande och kommer att bedrivas även efter att medel från SKL upphör.
”Mål 2: Håll utbildning för anställda.”
En seminarieserie har genomförts i syfte att öka de anställdas kompetens inom området.
Utfall Gatukontoret
Gatukontoret har inte reviderat målen. Däremot tvekar man kring vilken modell som ska användas då projektstyrnings- och investeringsmodell ändrats under projekttiden.
Det finns få möjligheter att ta fram individbaserad statistik avseende hur stads- rummet utnyttjas. Däremot har arbetet initierat en diskussion om huruvida Ga- tukontoret kan göra ytterligare ansträngningar för att få med variabeln kön i stadsrumsanalyser.
Budget
Konstnadsslag Kronor
Projektledning (löneutbetalningar) 1 195 232kr Processledning (konsultarvoden) 748 534 kr
Litteratur 1 867 kr
Resor 19 296kr
Övrigt 13 411 kr
Total kostnad: 1 978 340 kr
Hållbarhet
De faktorer som främst bidrar till ett långsiktigt arbete med jämställdhetsinte- grering i Malmö stad är:
- Kommunfullmäktige antog 2011 Utvecklingsplan för jämställdhetsinte- grering som löper till 2012.
- Sedan 2011 finns ett särkskilt kommunfullmäktige mål avseende jäm- ställdhetsintegrering
- Måluppfyllelsen av de kommunfullmäktigemål som berör individer ska redovisas könsuppdelad
Personalen som arbetat med HÅJ är tillsvidareanställd. Detta borgar för att kompetensen kan behållas inom organisationen. Utbildningarna som genom- förts har nått stora grupper av personal från olika delar av Malmö stads verk- samheter vilket även det bidrar till att kompetensen är väl förankrad i organisat- ionen. För att säkerställa framtida behov av kompetensutveckling finns de nät- verk som beskrivs under punkt Programmål och utfall, stadskontoret. Vidare har Gatukontoret valt att finansiera en doktorand i landskapsarkitektur som ska studera jämställdhet och jämlikhet i stadsrummet.
Utbildning och kommunikation
Exempel på utbildningar som genomförts inom ramen för Malmö stads HÅJ- arbete är:
- Kickoff med Gertrud Åström.
Kickoffen gav en grundläggande kunskap om jämställdhet och jäm- ställdhetsintegrering.
- Genusvetenskap
Föreläsningen gav en grundläggande kunskap om genusvetenskap - Jämställdhetsintegrering i budgetarbete
Under två föreläsningar fick deltagarna kunskap om hur budgetarbetet kan jämställdhetsintegreras.
- Könsuppdelad statistik
Deltagarna fick kunskap om varför och hur könsuppdelad statistik ska och kan användas.
- Jämställdhetsintegrering av dokument
Deltagarna fick använda egna tjänsteskrivelser för att få ökad kunskap om hur de kan arbeta med jämställdhetsintegrerade dokument.
- Jämställdhet och jämställdhetsintegrering i praktiken
Arbetsledare i stadsdelsförvaltning Rosengård erbjöds en två-dagars ut- bildning.
- Utbildning för chefer i jämställdhetsintegrering
Samtliga chefer i Malmö stad erbjöds utbildning. Drygt hälften av Malmö stads chefer deltog
Det är svårt att dra slutsatser om att enskilda utbildningar lett till direkta föränd- ringar i verksamheterna. Sammantaget kan dock arbetet med jämställdhetsinte- grering sägas bl. a ha lett till att
- jämställdhet är väl förankrat i kommunens övergripande mål
- det finns stöd för och krav på att verksamheterna ska genomföra jäm- ställdhetsanalyser, under 2012 hade 18 av 22 förvaltningar gjort en jäm- ställdhetsanalys inom något verksamhetsområde.
För utvecklingsarbete har det funnits en övergripande hemsida för stadskon- torets arbete. Till det kommer att vissa förvaltningar gjort egna hemsidor. Även på Malmö stads publika hemsida finns arbetet med jämställdhetsintegrering tillgängligt. För det kommuncentrala arbetet finns en kommunikationsplan framtagen. Det externa kommunikationsarbetet har hittills varit begränsat. Detta då den övervägande delen av Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering än så länge främst berör saker som utbildning, könsuppdelad statistik, jäm- ställdhetsanalyser och styrsystem. Detta gör att kvinnor och män, flickor och pojkar i Malmö troligen ännu inte har märkt mycket av det arbete som genom- förts.
Utvärdering och lärdomar
Utvecklingsarbetet har främst följts upp via SKL forumträffar, egen uppföljning samt rapportering till SKL. Vidare har Malmö högskola varit kontrakterad för
att följeforskning avseende arbetet med Utvecklingsplan för jämställdhetsinte- grering.
Utvecklingsarbete har fått draghjälp av Malmö stads övergripande arbete. Att detta långsiktigt och förankrat i Malmö stads system har gjort att man i verk- samheterna kunna förlita sig på att arbetet inte avstannar efter 2013.
Bilagor
Bilaga 1: slutrapport följeforskning Malmö högskola Bilaga 2; sammanfattning jämställdhetsanalyser
Ange organisationens namn
Rapporten avser Malmö stad arbete inom Hållbar jämställdhet (HåJ) 2011- 2013. Arbetet har bedrivits av tre förvaltningar; Stadskontoret, Gatukontoret och Rosengårds stadsdelsförvaltning. Malmö stads bedriver ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering även utanför HåJ vilket borgar för att de erfaren- heter som dragits kommer att användas inom Malmö stad.
Program för hållbar jämställdhet
Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för håll- bar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionför- bund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhets- integrera sina verksamheter.
Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspek- tiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, be- slut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service ut- formas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål.
För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet
Upplysningar om innehållet
Anders Eriksson, anders.p.eriksson@malmo.se
Malmö stad, 2013
