Delårsrapport 2012
Januari – mars (Helårsbedömning)
Hälso‐ och sjukvårdsnämnden
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Medborgarperspektivet 3
Bra och jämlik hälsa 3
Bra tillgänglighet till hälso‐och sjukvård
6
Trygg och likvärdig vård 7
Nöjda patienter – stor delaktighet 9 Stort förtroende för hälso‐ och
sjukvården
10
Processperspektivet 11
Kunskapsbaserad och säker vård 11 Effektiv hälso‐och sjukvård 11
Ekonomiperspektivet 13
Ekonomiskt resultat 13
Ekonomi som ger handlingsfrihet 13 Kostnadseffektiv verksamhet 14
Bilagor
1. Utfall nyckelindikatorer 2. Resultaträkning
Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning
3. Helårsbedömning läkemedel
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Sammanfattning
Medborgarperspektivet
Ett hälsofrämjande förhållningssätt och aktivt sjukdomsförebyggande insatser är två viktiga framgångsfaktorer för att nå målsättningen ”Bra och jämlik hälsa”. Hälsorådet har som sin främsta uppgift att stödja utvecklingen av det hälsofräm- jande och sjukdomsförebyggande arbetet i organi- sationen. Under 2012 är fyra områden prioriterade.
När det gäller hälsofrämjande förhållningssätt in- nebär det att fortsätta implementeringsprocessen av läromaterialet ”Hälsofrämjande möten i vården”.
Inom perspektivet sjukdomsförebyggande insatser är det implementeringen av Socialstyrelsens rikt- linjer för sjukdomsförebyggande metoder som har stor prioritet. I den implementeringsprocessen in- går Hälsobladet i Cosmic samt Hälsolyftet. Andra delar som Hälsorådet prioriterat är att rutinen för tobaksfri operation ska tillämpas av samtliga be- rörda verksamheter samt att genomföra ett antal piloter för att testa PROM (Patient Reported Outcome Measures) eller patientrapporterade ut- fallsmått. Resultaten från piloterna ska ligga till grund för att införa patientrapporterade utfallsmått som en del i uppföljning och verksamhetsutveckl- ing.
Tillgången till KBT och multimodal rehabilitering är tillfredsställande i landstinget.
Landstingen har beslutat att erbjuda vaccination mot HPV-virus för flickor födda mellan den första januari 1993 och sista december 1998, så kallad catch-up vaccination. Vaccinationen är kostnadsfri.
Landstinget i Östergötland införde i slutet av de- cember ett vårdval för genomförandet av vaccinat- ionen.
Telefontillgängligheten är god på ett stort antal vårdcentraler i Östergötland. Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats mycket posi- tivt i Östergötland sedan förra hösten. I mars 2012
fanns drygt 650 patienter som hade väntat mer än två månader på besök, jämfört med nära 2 500 samma tidpunkt förra året. Den i särklass största förbättringen har skett på opererande kliniker. Till behandling hade 900 väntat mer än två månader i mars 2012, jämfört med nära 2 300 ett år tidigare.
Tillgängligheten på akutmottagningarna är god för allvarligt sjuka och skadade. Under första kvartalet 2012 påbörjade läkare diagnostik/behandling inom en timme för i genomsnitt 85 procent av de medi- cinskt högst prioriterade patienterna.
Behovsanalyser har gjorts bl a för förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna, röst- tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna och rehabilitering för cancersjuka.
Ett länsövergripande vårdprogram inkl vårdpro- cessprogram för strokeprocessen har tagits fram för att tillhandahålla likvärdig vård med god kvalitet samt beskriva vem som gör vad.
Antalet personer som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionshinder fortsätter öka och neuropsykiatriska diagnoser är nu en av de största patientgrupperna inom psykiatrin. Genom extra satsningar har fler personer kunnat erbjudas god tillgänglighet till utredning och behandling.
En organisatorisk överföring av kardiologin i Norrköping till Hjärt- och medicincentrum har till viss del förbättrat tillgången på kardiologer i östra länsdelen. Uppdraget med att skapa en sammanhål- len, effektiv och flexibel vårdkedja för hudtumörer pågår i projektform.
Det är klart med ett koncept med två tuberkulos- enheter för barn och vuxna/familjer i länet, en i Linköping och en i Norrköping.
HSN har reserverat medel för en utökning av aller- givaccinationer för 2012. Syftet är att uppnå aller-
1
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
givaccinationer i länet som motsvarar riksgenom- snittet.
Under senhösten genomfördes den andra nationella patientenkäten på akutmottagningarna. Resultatet av de åtta så kallade indikatorerna visar att bemö- tandet värderades allra högst, följ av förtroende och upplevd nytta. Tiden patienterna vistades på akutmottagningen (tillgänglighet) gavs den lägsta värderingen. Akutmottagningen i Motala fick den högsta värderingen och Norrköping den lägsta.
Mottagningen i Motala uppvisade samtidigt den största förbättringen jämfört med samma under- sökning ett år tidigare.
För medborgarna är kanske den tydligaste föränd- ringen i och med vårdvalsinförandet att det har blivit lättare att byta vårdcentral för den som så önskar. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyg- gande arbetet har dock inte fått den skjuts av vård- valet som det fanns förhoppning om.
Processperspektivet
I enlighet med de nationella riktlinjerna skall pati- enter med artros i knäled genomgå regelbunden, övervakad träning under lång tid (artrosskola). Den möjligheten finns nu över hela länet.
Läns-SLAKO har under våren 2012 ansvarat för att ta fram ett förslag om ändrade ansvarsgränser vad avser hemsjukvård mm.
Ekonomiperspektivet
Helårsbedömningen för hela landstinget visar på ett resultat på 15 mkr vid årets slut. Det budgete- rade resultatet var noll på totalnivå.
Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2012, baserad på delårsbokslutet tom mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat.
Produktionsenheternas (verksamheten samt nämn- der och styrelser) samlade resultat bedöms försäm- ras med 9 mkr jämfört med godkänd budget (-63 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 63 mkr (+63 mkr i bud- get).
Det är tre produktionsenheter som har de största underskotten; Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) samt Sinnescentrum. Två av dessa har dock ett godkänt underskott medan CKOC bedömer att underskottet
blir större än budgeterat. Även Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett underskott som är större än godkänd budget. Övriga produktionsen- heter har balans i sin ekonomi.
Sammanvägd måluppfyllelse
Att redan efter mars göra en total sammanvägd be‐
dömning är osäkert då det dels är få indikatorer som mäts och det är kort tid att bygga bedömning på. Den samlade bedömningen är dock att målen bara kommer nås delvis.
2
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Medborgarperspektivet
Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat
Bra och jämlik hälsa
Ett hälsofrämjande förhållningssätt
Aktiva sjukdomsförebyggande insatser
Bra tillgänglighet till hälso‐ och sjuk‐
vård
Hälso‐ och sjukvård i rimlig tid och så närasom möjligt
Trygg och likvärdig vård
Insatser och utbud utifrån konstaterade be‐hov
Nöjda patienter – stor delaktighet
Patientfokuserad hälso‐ och sjukvård
Stor valfrihet för patienten
Stort förtroende för hälso‐ och sjuk‐
vården
Förtroendeskapande insatser
Bra och jämlik hälsa
Ett hälsofrämjande förhållningssätt
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
Hälsorådet
Ett hälsofrämjande förhållningssätt och aktivt sjukdomsförebyggande insatser är två viktiga framgångsfaktorer för att nå målsättningen ”Bra och jämlik hälsa”. Hälsorådet har som sin främsta uppgift att stödja utvecklingen av det hälsofräm- jande och sjukdomsförebyggande arbetet i organi- sationen. Under 2012 är fyra områden prioriterade.
När det gäller hälsofrämjande förhållningssätt in- nebär det att fortsätta implementeringsprocessen av läromaterialet ”Hälsofrämjande möten i vården”.
Inom perspektivet sjukdomsförebyggande insatser är det implementeringen av Socialstyrelsens rikt- linjer för sjukdomsförebyggande metoder som har
stor prioritet. I den implementeringsprocessen in- går Hälsobladet i Cosmic samt Hälsolyftet. Andra delar som Hälsorådet prioriterat är att rutinen för tobaksfri operation ska tillämpas av samtliga be- rörda verksamheter samt att genomföra ett antal piloter för att testa PROM (Patient Reported Outcome Measures) eller patientrapporterade ut- fallsmått. Resultaten från piloterna ska ligga till grund för att införa patientrapporterade utfallsmått som en del i uppföljning och verksamhetsutveckl- ing.
Hälsofrämjande möten i vården
Den arbetsgrupp som har uppdraget att vara det operativa stödet i implementeringsprocessen av läromaterialet ”Hälsofrämjande möten i vården”, har lagt upp en plan för arbetet 2012. I den ingår att identifiera vilka verksamheter som fått känne- dom om materialet samt vilka verksamheter som genomför/genomfört utbildningen. Vidare att in-
3
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
formera i chefsnätverk och verksamheter samt erbjuda metodstöd till de verksamheter som påbör- jar utbildningen samt handleda under pågående utbildning. Hälsoprocessledarna har en viktig ope- rativ roll när det gäller spridningen av materialet i sina respektive länsdelar. En uppföljning av hur många som genomfört utbildningar ute i verksam- heterna sker i september 2012 och redovisas i års- redovisningen för 2012.Under våren kompletteras materialet med en nyin- spelad film som illustrerar mötet mellan en allmän- läkare och en patient med neuropsykiatrisk stör- ning. Arbetsgruppen har under våren avrapporterat till Hälsorådet och fått stöd för implementerings- planen. Under 2012 påbörjas en vidareutveckling av läromaterialet och ett exempel är att på ett sys- tematiskt sätt koppla materialet till Leanprocessen.
Nationella riktlinjer om förebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förebyg- gande metoder lanserades i slutet av 2011. Lands- tinget i Östergötland har efter det tagit fram en plan för implementering av dessa riktlinjer. Planen är kortfattat att de hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande uppdragen ska hanteras, integreras och följas upp som andra uppdrag till verksamhet- erna. Strategierna för att nå dit kategoriseras under rubrikerna uppdrag, uppföljning, journalstruktur, hälsolyftet, utbildning och övriga strategier.
Uppdrag
Generella uppdrag om hälsofrämjande och sjuk- domsförebyggande insatser har funnits med under flera år och har dessutom varit ett särskilt utveckl- ingsområde inom LiÖ sedan 2011. Uppdragen har utvecklats och förbättrats successivt och i uppdra- gen för 2013 har de nya riktlinjerna beaktats. Med anledning av att de nya nationella riktlinjerna, har den regionala medicinska programgruppen (RMPG) för Hälsofrämjande strategier, tagit ini- tiativ till möte mellan landstingen för att se om kraven kring förebyggande metoder i regelboken för vårdval, kan utvecklas och förbättras. Syftet är att ta vara på olika erfarenheter från de tre lands- tingen inom området hälsofrämjande och sjuk- domsförebyggande och försöka hitta bästa möjliga formuleringar på uppdragen.
Uppföljning
Uppföljning inom primärvården görs idag bland annat i en kvalitetsrapport. Kvalitetsrapporten ut- går från Socialstyrelsens God vård och är ett kom- plement till löpande statistiska uppföljningar som görs. De områden inom hälsofrämjande och sjuk- domsförebyggande arbete som tas upp i kvalitets- rapporten är i dagsläget begränsade till fysisk akti- vitet på recept och tobaksavvänjning. Med ny jour- naldokumentation, se nedan, kommer betydligt fler områden fortsättningsvis kunna följas upp.
Utöver kvalitetsrapporten skickas årligen en enkät ut till samtliga verksamheter med patientkontakt inom landstinget. Enkäten skickas till verksam- hetsansvariga och är obligatorisk att besvara. Frå- gorna innefattar om det finns mål för det hälso- främjande förhållningssättet och sjukdomsföre- byggande arbetet, om medarbetare har utbildats i hälsofrämjande förhållningssätt, om levnadsvanor tas upp i patientmöten och om patienter erbjuds stöd till förändring av levnadsvanor. Dessutom efterfrågas om det finns rutiner för att erbjuda to- baksavvänjning i samband med remitte-
ring/planering av operation och om patientens häl- sorelaterade livskvalitet/självskattade hälsa mäts.
Journalstruktur
Från och med 16 april 2012 infördes hälsobladet i Cosmic i LiÖ. På hälsobladet ska patientens lev- nadsvanor kunna dokumenteras. Dessutom ska dokumentation av erbjudet och erhållet stöd finnas med samt dokumentation av resultatuppföljning/
utfall av erbjudet stöd. Allt är samlat på samma ställe, vilket gör att man på en gång ser om någon annan vårdgivare dokumenterat någon levnads- vana. De nationella riktlinjerna ligger till grund för framtagandet av hälsobladet.
Tanken är att alla vårdgivare som kommer i kon- takt med patienten ska ställa frågor om levnadsva- nor när så är relevant. Frågor om levnadsvanor ingår som en naturlig del i anamnesen men innebär inte att de alltid ska ställas vid alla besök. Vårdgi- varen tar upp den eller de levnadsvanor som upp- levs aktuella vid besöket och på ett sätt som upp- levs relevant för patienten.
Utifrån svaren vid ohälsosamma levnadsvanor, och beroende på patientens motivationsnivå, ska vård- givare ge enkla råd/ rådgivande samtal, med even- tuell hänvisning till annan medarbetare som ge- nomför kvalificerat rådgivande samtal. Även nivån på den rådgivning som ges dokumenteras på häl- sobladet.
4
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Samma frågor som finns i hälsobladet kommer också att finnas i de så kallade livsstilsdatorerna som finns på samtliga vårdcentraler. Livsstilsdato- rerna som funnits några år, har nu fått ny program- vara och omfattar de fyra levnadsvanorna i riktlin- jerna samt ger personliga råd baserat på svaren.Om patienten besvarat frågorna och sen vill lämna svaren till vårdgivaren vid besöket kan dessa en- kelt föras in i hälsobladet eftersom strukturen nu är densamma.
Informationstillfällen, möten och nätverksträffar är inplanerade för implementering av rutiner för dokumentation i hälsobladet. Med hälsobladet som grund är det möjligt att senare kunna följa upp det förebyggande arbetet på liknande sätt som för öv- rig sjukvård och behandling.
Hälsolyftet
Under 2012 startar det så kallade Hälsolyftet. Häl- solyftet är en kombination av hälsointervention i befolkningen, forskning, insamling av folkhälso- data samt verksamhetsutveckling. Intervention innebär att samtliga individer i länet i åldersgrup- perna 20, 25, 30, 35, 40, 45, 50, 55, 60, 65, 70, och 75 år kallas till en vårdcentral. Vid besöket på vårdcentralen, som sker hos en sjuksköterska, skall mätning av kroppsmått; längd, vikt, midje- och stussmått, puls och blodtryck samt blodprovtag- ning ske. Analys av blodsocker och blodfettsanalys skall ske direkt. Tillsammans med enkätfrågor om levnadsvanor kommer detta att utgöra en enklare hälsoundersökning. Detta kommer att kopplas till ett hälsosamtal, av sjuksköterskor som fått träning i motiverande samtalskonst, och med stöd av Habos Hälsokurva.
Utbildningar
Specialutbildning + träning av medarbetare sker vid genomförande av Hälsolyftet. Utbildningen genomförs i 4 moduler. 1) Hälsokurvan, livsstil hälsa o stress. 2) Forsknings-momentet + praktisk träning. 3) MI-repetition. 4) Praktisk träning i att arbeta med hälsokurvan . Denna utbildning kan ses som en pilot för utbildningssatsningar som kom- mer att genomföras i större skala, när utvärdering gjorts. Utbildningen beräknas kunna utvidgas till andra medarbetare utanför Hälsolyftet i höst. Då ges utbildningen i syftet att ge fler medarbetare kunskap och träning i att samtala med patienter om levnadsvanor.
Kontinuerlig fortbildning om sjukdomsförebyg- gande metoder sker dessutom via allmänmedi-
cinskt centrum (AMC). AMC tillhandahåller ut- bildningar med faktakunskap för varje levnads- vana. År 2011 var fokus på tobak. 2012 kommer det vara mat och sedan följer fysisk aktivitet och alkohol. Målgruppen är alla yrkeskategorier inom primärvård och övrig närsjukvård.
Utbildningar i motiverande samtal (MI), som är en strukturerad och teoribaserad metod som är lämp- lig vid kvalificerad rådgivning hålls kontinuerligt inom LiÖ.
Övriga strategier
Övriga strategier för det hälsofrämjande och sjuk- domsförebyggande arbetet inom Landstinget i Ös- tergötland är som nämnts under rubriken Hälsorå- det, att utvidga rutinen tobaksfri operation till att omfatta samtliga berörda verksamheter samt att göra en pilottest av patientrapporterade utfallsmått (PROM).
Som övriga strategier räknas också
- medlemskapet i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS), som ger landstinget konti- nuerlig uppdatering inom hela området hälsoorientering.
- kvalitetssäkring av hälsorum på vårdcen- tralerna. Alla råd ska överensstämma med riktlinjerna
- se hälsoorientering som ett helhetskoncept och koppla implementeringen av riktlin- jerna och hälsobladet till övrig verksam- hetsutveckling. Det kan tex gälla patient- säkerhet, LEAN mm.
- informationsinsatser som bland annat in- nebär att HFS-processledarna informerar i respektive länsdel i lednings- och per- sonalgrupper om riktlinjerna och hälsobla- det
Rehabiliteringsgarantin
Landstinget i Östergötland kommer under 2012 erbjuda KBT-behandling till de patienter som har behov av detta. KBT-kompetens finns inom pri- märvården och psykiatrin i landstinget. KBT- behandlingar har även köpts av privat aktör. Smärt- och rehabiliteringsmedicinska kliniken erbjuder multimodal rehabilitering liksom rehabiliterings- enheterna inom närsjukvården. Det finns även en del vårdcentraler som erbjuder multimodal rehabi- litering. Tillgången till KBT och multimodal reha- bilitering är tillfredsställande i landstinget.
5
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Ett stort antal kuratorer inom primärvården har gått KBT- steg 1 utbildning. En särskild utvecklare upphandlades under 2011. Uppdraget har inneburit att utveckla kompetensen bland personal på vård- centralerna att bedöma när KBT-behandling är lämplig och att utveckla arbetssätt för att bättre möta patienter som är eller riskerar att bli långtids- sjukskrivna pga. ångest, depression, stress e d . Kompetensutveckling inom KBT har medfört en ökning av antalet behandlingar och att rätt patien- ter får tillgång till KBT. Uppdraget för handledaren fortsätter under 2012 då det har mottagits mycket väl ute i verksamheterna och samtidigt medfört att rätt patienter får möjlighet att börja KBT behand- ling.
Multimodal rehabilitering kommer att från och med 2012 uppdelas i två nivåer MMR 1 och MMR 2. MMR 1 är den form som vanligtvis erbjuds i primärvården/ närsjukvård medan MMR 2 huvud- sakligen erbjuds inom specialistsjukvården. För att kvalitetssäkra MMR pågår ett arbete med ett vård- processprogram för att klargöra vilka patienter som ska gå till MMR1 respektive MMR2. Det som styr är dock teamets kapacitet och kompetens och inte vårdnivån.
Aktiva sjukdomsförebyggande insatser
Landstingen har beslutat att erbjuda vaccination mot HPV-virus för flickor födda mellan den första januari 1993 och sista december 1998, så kallad catch-up vaccination. Vaccinationen är kostnadsfri.Landstinget i Östergötland införde i slutet av de- cember ett vårdval för genomförandet av vaccinat- ionen.
Hittills har 40 leverantörer ansökt om och erhållit auktorisation. Det finns en god spridning över länet och även flera leverantörer som vaccinerar på sko- lor vilket medför att tillgängligheten för målgrupp- en är bra. Då det varit mycket diskussioner kring bieffekter efter vaccination mot svininfluensa har det funnits en vaccinationsrädsla hos målgruppen vilket medfört att täckningsgraden ännu inte är så hög som önskat. Totalt har ca 55 % av målgruppen vaccinerats antingen inom vårdvalet eller på eget initiativ innan vårdvalet infördes.
Bra tillgänglighet till hälso‐ och sjuk‐vård
Hälso‐ och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt
Tillgänglighet i primärvård
Telefontillgängligheten är god på ett stort antal vårdcentraler i Östergötland. Genomsnittet dras dock ner av några vårdcentraler med jämförelsevis dålig telefontillgänglighet. Under första kvartalet 2012 besvarades mindre än 90 procent av inkom- mande samtal vid nio vårdcentraler. Vid vårdcen- tralen med den sämsta telefontillgängligheten be- svarades bara 37 av 100 inkommande samtal – orsakat av personalbrist. Tendensen totalt sett un- der de senaste fem kvartalen är negativ.
Period Andel besvarade samtal Q1 2011 95 procent Q2 2011 93 procent Q3 2011 94 procent Q4 2011 93 procent Q1 2012 91 procent
Läkartillgängligheten på de östgötska vårdcen- tralerna är mycket god totalt sett. Första kvartalet 2012 är inget undantag, då 96 procent av patienter med nya medicinska problem togs emot inom sju dagar.
Period Andel besök inom sju dagar Q1 2011 97 procent
Q2 2011 96 procent Q3 2011 97 procent Q4 2011 97 procent Q1 2012 96 procent
Tillgänglighet till specialiserad vård
Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats mycket positivt i Östergötland sedan förra hösten. I mars 2012 fanns drygt 650 patienter som hade väntat mer än två månader på besök, jämfört med nära 2 500 samma tidpunkt förra året.
Den i särklass största förbättringen har skett på opererande kliniker. Till behandling hade 900 vän- tat mer än två månader i mars 2012, jämfört med nära 2 300 ett år tidigare.
De stora förbättringarna sedan i höstas har flera förklaringar. Fokusering på tillgänglighet från högsta ledning till centrumchefer och verksam- hetschefer är en. Målrelaterad ersättning, fler mot- tagna patienter på sjukhusen och fler patienter som
6
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
fått vård hos andra landsting och privata vårdgi- vare är andra förklaringar. Samtidigt har klinikerna förbättrat sin produktionsplanering och anpassat kapaciteten till inflödet av nya patienter.De goda resultaten innebär att Östergötland kvali- ficerar sig för ekonomisk ersättning enligt den så kallade kömiljarden för årets tre första månader.
I antal räknat fanns i mars 2012 flest patienter som hade väntat mer än 60 dagar på besök inom hud- sjukvård, hörselvård, ortopedi och plastikkirurgi. I mars 2012 fanns flest patienter som hade väntat över tidsgränsen till behandling inom öron-näsa- halssjukvård (inklusive hörapparatutprovning) ortopedi, kirurgi och plastikkirurgi.
Akut omhändertagande
Tillgängligheten på akutmottagningarna är god för allvarligt sjuka och skadade. Under första kvartalet 2012 påbörjade läkare diagnostik/behandling inom en timme för i genomsnitt 85 procent av de medi- cinskt högst prioriterade patienterna.
Den totala vistelsetiden på akutmottagningarna varierade under första kvartalet 2012. I genomsnitt kunde 69 procent av alla patienter flyttas till vår- davdelning eller gå hem inom högst fyra timmar.
Akutmottagning Andel vistelsetid högst fyra timmar
Linköping 64 procent
Motala 76 procent
Norrköping 71 procent
TOTALT 69 procent
Antalet besök på akutmottagningarna ökade med i genomsnitt tio procent under år 2011 (Linköping 16 %, Norrköping 8 % och Motala 5 %). Jämfört med år 2008 har vårdutnyttjandet på akutmottag- ningarna ökat stort. Resultatet i följande tabell är inte korrigerat i alla detaljer, men indikerar ändå det ökade vårdutnyttjandet.
Akutmottagning
Antal besök per tusen invånare
År 2008 År 2011
Linköping 219 266
Motala 214 230
Norrköping 208 239
TOTALT 212 247
Det finns behov av att fördjupa analyserna av det akuta vårdutnyttjande på vårdcentraler och akut- mottagningar
Trygg och likvärdig vård
Insatser och utbud utifrån konstaterade be‐
hov
Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna
Förvärvade hjärnskador kan betraktas som ett glo- balt folkhälsoproblem, och är även en av de stora rehabiliteringsmedicinska utmaningarna såväl i länet som nationellt. Rehabiliteringsrådet har i sitt slutbetänkande (SOU 2011:15) granskat kunskaps- läget vad gäller insatser vid traumatisk hjärnskada och stroke och konstaterar brister i rehabiliteringen av personer med svår och medelsvår hjärnskada ur ett nationellt perspektiv.
I behovsanalysen kommer både fysiska och kogni- tiva aspekter av rehabiliteringen att belysas, upp- draget inkluderar även personer med traumatiska ryggmärgsskador.
Uppdraget är avgränsat till att fokusera på barn och vuxna upp till 40 år, i syfte att belysa situationen för personer i början och i mitten av livet och yr- keslivet och behovet av rehabilitering för eventu- ellt återgång till studier eller arbete.
Med förvärvad hjärnskada avses en skada som inte är medfödd eller har uppstått under de första två barnaåren. Cirka 70 000 personer överlever en förvärvad hjärnskada varje år i Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till hjärnskada med kvarstå- ende men och drabbar cirka 30 000 personer.
Traumatisk hjärnskada efter våld mot huvud är den näst vanligaste orsaken och drabbar ca 22 500 per- soner varje år. Tumörer, infektioner och syrebrist efter drunkning eller hjärtstopp är andra orsaker.
Brukardialogberedning 1 har genomfört tre hea- rings med verksamhetsföreträdare och intresseor- Östgötaresultat och ersättningsgränser enligt
”kömiljarden” (andel patienter som väntat högst 60 dgr)
Väntande på besök 2012 Väntande på behandling 2012
Jan Feb Mar Jan Feb Mar
Östgötaresultat 86 % 90 % 92 % 76 % 79 % 84 % Uppnådd ersättningsgräns för Östergötland enligt ”kömiljarden”
Minst 70 % (del av 33 mkr varje månad)
Minst 80 % (del av 8 mkr varje månad)
Ejuppnått Ej uppnått
7
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
ganisationer och planerar att genomföra studiebe- sök i olika delar av vården med fokus på rehabilite- ring.Röst‐ tal‐, språk‐ och sväljstörningar hos vuxna
Behovsanalysen utgör en andra del av uppdraget röst-, tal-, språk- och sväljsvårigheter som gavs under 2011, som då fokuserade på barn med språk- störning och barn som stammar. 2012 års behovsa- nalys kommer att behandla situationen för den vuxna befolkningen. Fokus i behovsanalysen kommer att ligga på tillgänglighet och likvärdighet i länet vad gäller utbud och kvalitet vad gäller lo- gopediska insatser.
Neurologisk skada som infarkt eller blödning (stroke), tumör och trauma samt neurologisk sjuk- dom som Parkinsons sjukdom, MS och ALS är de vanligaste orsakerna till att vuxna personer får svårigheter med språk, tal, röst och sväljning.
Brukardialogberedning 3 har genomfört ett antal intervjuer med patienter och närstående. Bered- ningen har också genomfört tre hearings med verk- samhetsföreträdare och patientföreningar samt genomfört studiebesök.
Rehabilitering för cancersjuka
Behovet av rehabilitering till cancerpatienter har uppmärksammats under senare år. Idag är rehabili- teringen för denna patientgrupp ett eftersatt område och behovet belyses både i En nationell cancerstra- tegi för framtiden och i Rehabiliteringsrådets slut- betänkande.
Behovsanalysen inom detta område avser vuxna med cancer, framförallt patienter med bröst- och lungcancer samt hjärntumörer.
Idag är det både fler som drabbas av cancer och som lever med cancer jämfört med tidigare, vilket också lett till ett ökat behov av mer utvecklade rehabiliteringsinsatser och stöd under längre peri- oder. Trötthet och andra fysiska och psykiska bi- verkningar till följd av operation, strålbehandling och olika mediciner är inte ovanligt och förekom- mer både under och efter behandling.
Det är viktigt att rehabiliteringsarbetet tar hänsyn till cancersjukdomens alla dimensioner (psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt), både hos patient och närstående och att rehabiliteringsapsekten finns med under hela processen från det att patien- ten får sin diagnos.
Brukardialogberedningen har påbörjat intervjuer med patienter.
Strokevård
Ett länsövergripande vårdprogram inkl vårdpro- cessprogram har tagits fram för att tillhandahålla likvärdig vård med god kvalitet samt beskriva vem som gör vad i strokeprocessen. Strokevården i Östergötland håller förhållandevis god nationell kvalitet, men vissa brister finns, bl.a i det akuta omhändertagandet. Extra resurser har via HSN tillförts för att förbättra möjligheterna för östgötar- na att få tillgång till akuta insatser i form av trom- bolys och vid behov neurokirurgisk intervention.
Likaså skall tillgången till rehabilitering i sluten- vård öka samt antalet uppföljningar på strokemot- tagning. Arbetet med detta pågår i nuläget inom berörda verksamheter.
Barn, ungdomar och vuxna med neuropsyki‐
atriska funktionshinder
Antalet personer som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionshinder fortsätter öka och neuropsykiatriska diagnoser är nu en av de största patientgrupperna inom psykiatrin. Likvär- digt arbetssätt över länet i form av bedömning, utredning och behandling bör vara en självklarhet och gemensamma vårdprogram/vårdprocess- program är viktiga hjälpmedel. Ett sådant program för barn och unga har nyligen tagits fram och pro- gram för vuxna är under utarbetande. Genom extra satsningar har fler personer kunnat erbjudas god tillgänglighet till utredning och behandling. Ef- tersom behoven inte tenderar att minska kommer extra medel att tillföras även under 2012. Parallellt arbetar verksamheterna med att utveckla arbetssätt och metoder för effektivt och kvalitativt omhänder- tagande av patientgruppen.
Ett webbaserat utbildningsmaterial inom konceptet
”hälsofrämjande möten” håller också på att tas fram.
Hjärtsjukdom
8
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Hjärt-kärlsjukdomar är vanligare bland befolk- ningen i Norrköping i jämförelse med befolkning- en i både Linköping och Motala. Det har under lång tid rått brist på kardiologer i Norrköping. Ef- ter en organisatorisk överföring av kardiologin i Norrköping till Hjärt- och medicincentrum har till viss del tillgången på kardiologer i östra länsdelen förbättrats via utökad stafett med linköpingskardio- loger, samtidigt som stora rekryteringsinsatser pågår. Tillgängligheten till nybesök till kardiolog är vid årets slut i stort sett likvärdig i länet. Man jobbar även hårt med att komma ifatt med återbe- söken.
Hudtumörer
Uppdraget med att skapa en sammanhållen, effek- tiv och flexibel vårdkedja för hudtumörer pågår i projektform. Projektarbetet innefattar såväl struk- turella som beteende förändringar vilket ställer olika krav på implementering. Det finns en hög medvetenhet hos personalen men effekt av arbetet kommer inte momentant utan stegvis och lång- samt. Det är viktigt för projektet för att delresulta- ten leder till måluppfyllelse. Målet har varit att nå tillgänglighetsmålen för hudtumörer och samtidigt skapa strukturer för en utvecklad vårdprocess.
”Tumörenheter” är etablerade i Norrköping och Linköping, en sektionschef är tillsatt och flera olika utvecklingsarbeten pågår. Arbetet fortsätter under 2012.
Infektionssjukdom, tuberkulos
Under 2011 har ett utvecklingsarbete pågått med syfte att effektivare kunna identifiera tuberkulos- infekterade, bedriva deras vård och smittspårning.
Tillsammans med länets Smittskyddsläkare har Barn- och kvinnocentrum, Hjärt- och medicincent- rum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancer- vård arbetat fram ett koncept där det nu klart med två tuberkulosenheter för barn och vuxna/familjer i länet, en i Linköping och en i Norrköping. Medar- betarna ska vara fortsatt anställda inom respektive centrum.
Allergisjukdomar
HSN har reserverat medel för en utökning av aller- givaccinationer för 2012. Syftet är att uppnå aller- givaccinationer i länet som motsvarar riksgenom- snittet. Vid verksamhetens genomlysning är till-
gängligheten i länet för allergivaccinationer inte likvärdig. Redan årets första månader har nu pati- enter i västra länsdelen möjlighet att få allergivac- cination gjord i Motala. Genomlysning av behovet i östra länsdelen är påbörjad.
Nöjda patienter – stor delaktighet
Patientfokuserad hälso‐ och sjukvård
Patientenkät på akutmottagningarna
Under senhösten genomfördes den andra nationella patientenkäten på akutmottagningarna. Cirka 2 500 patienter tillfrågades och hälften svarade.
Resultatet av de åtta så kallade indikatorerna visar att bemötandet värderades allra högst, följ av för- troende och upplevd nytta. Tiden patienterna vista- des på akutmottagningen (tillgänglighet) gavs den lägsta värderingen.
Indikato- rer
Patientupplevd kvalitet (högsta möjliga resultat = 100)
Mot ala
Linkö- ping
Norrkö- ping
TO- TALT
Bemötande 89 88 86 87
Delaktighet 78 72 70 72
Informat- ion
80 77 73 76 Tillgäng-
lighet
57 45 48 48
Förtroende 84 86 83 84
Upplevd nytta
85 83 79 82 Helhetsin-
tryck
70 69 65 67 Rekom-
mendera andra
85 84 76 81
Genom- snitt år 2011
79 76 73 75
Genomsnitt år 2010
76 77 71 75
Trend år 2010 – 2010
Akutmottagningen i Motala fick den högsta värde- ringen och Norrköping den lägsta. Mottagningen i Motala uppvisade samtidigt den största förbätt- ringen jämfört med samma undersökning ett år tidigare.
9
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012 Palliativ vård
Med hjälp av kvalitetsregistret ”Svenska palliativ- registret” vidareutvecklas den palliativa vården i Östergötland. Antalet registrerande enheter ökar jämfört med 2011.
Äldre
Inom äldreområdet har pågått och pågår en mängd olika förbättringsarbeten för att utveckla vård och omhändertagande av den äldre patienten. Registre- ring i kvalitetsregistret Senior Alert är en metod som även stöds av statliga medel. I Senior alert gjordes förra året totalt 1790 riskbedömningar, varav 450 stycken
Stor valfrihet för patienten
Vårdval primärvård
Vårdval primärvård infördes i september 2009 och har alltså pågått i c:a 2,5 år. För medborgarna är kanske den tydligaste förändringen i och med vårdvalsinförandet att det har blivit lättare att byta vårdcentral för den som så önskar. I Norrköping har starten av en ny vårdcentral vid vårdvalsinfö- randet medfört att andra vårdcentraler på orten har fått färre listade. En sammanslagning gjordes där- för sommaren 2011 av fem landstingsägda vård- centraler till tre i Norrköpings tätort. Ersättningen till vårdcentralerna utgår i huvudsak som ersättning per listad individ (kapiteringsersättning) viktad för ålder och kön. Syftet med kapitering är att upp- muntra till förebyggande arbete och att styra mot hälsa. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyg- gande arbetet har dock inte fått den skjuts av vård- valet som det fanns förhoppning om. Det har visat sig vara svårt för många vårdcentraler att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande på strategisk och strukturell nivå. Vid flera vård- centraler upplever man stora problem att nå bland annat vissa invandrargrupper med information och kunskap. Personalen ser behov av att utveckla både den vanliga rådgivningen och det preventiva arbe- tet. För att förstå och nå fram till dessa grupper behövs både mer kulturkunskap och pedagogisk kunskap. Det finns därför förslag om att förändra och förtydliga uppdraget både till vårdcentralerna och till Folkhälsocentrum inför nästa år.
Sedan januari 2012 är användandet av telefontolk en fri nyttighet för vårdcentralerna. Bakgrunden är
att tolkanvändningen hittills inte alltid har stått i paritet till det förväntade behovet – på vissa håll har användandet av tolkar varit påfallande lågt. För att kunna erbjuda en god vård även till patienter med svaga kunskaper i svenska är användandet av tolk ofta avgörande. Av integritetsskäl, kompetens- skäl och ekonomiska skäl är många gånger telefon- tolk att föredra framför en närvarande tolk. Tolk- användningen på vårdcentralerna kommer att följas under året.
Tillgängligheten inom primärvården har förbättrats avsevärt sedan vårdvalets införande. Det finns dock en oro hos många av medarbetarna inom primärvården att detta medför att relativt friska patienters tillgänglighet prioriteras och tränger undan mer sjuka och resurssvaga patienter, fram- förallt kroniskt sjuka patienter med behov av åter- kommande besök och behandlingar. Andra medar- betare ser ökade möjligheter att låta fler patienter ta ett större ansvar för att hantera sin sjukdom och själva kontakta vården när behov uppstår. I Öster- götland saknas i nuläget underlag för att belägga om undanträngning av kroniskt sjuka patienter förekommer. Närsjukvårdens forsknings- och ut- vecklingsenhet i Östergötland har fått ett treårigt uppdrag att bland annat studera om införandet av vårdval har inneburit en undanträngningseffekt för vissa patienter och då särskilt äldre med demens samt vuxna med ångest/depression.
Patientsäkerhetsdialoger och auktorisationsupp- följningar är kontinuerligt återkommande ”kon- trollstationer” med varje vårdcentral för att säker- ställa att auktorisationsvillkoren uppfylls. Det på- går mycket utvecklings- och förbättringsarbete på vårdcentralerna med syfte att anpassa utbudet till patienternas behov och förväntningar och för att kontinuerligt effektivisera verksamheten.
Stort förtroende för hälso‐ och sjukvården
Förtroendeskapande insatser
Här redovisas resultat först i delårsrapport 08.
Bedömning av måluppfyllelse inom medborgarperspektivet
De allra flesta målen kan redovisas först i årsredovis‐
ningen, några i delårsrapport 08. I förliggande delårs‐
rapport redovisas att arbete påbörjats för att uppfylla målen under året.
10
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Processperspektivet
Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Kunskapsbaserad och säker vård med
hög kvalitet
Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationelloch internationell jämförelse
Effektiv hälso‐ och sjukvård
Processorienterat arbetssätt
Resurser som omsätts till mesta möjliga pati‐
entnytta
God samverkan mellan egna verksamheter
och med andra välfärdsaktörer
Kunskapsbaserad och säker vård
Här redovisas resultat först i delårsrapport 08
Effektiv hälso‐ och sjukvård
Processorienterat arbetssätt
Här redovisas resultat först i delårsrapport 08
Resurser som omsätts till mesta möjliga pati‐
entnytta
Rörelseorganens sjukdomar
I enlighet med de nationella riktlinjerna skall pati- enter med artros i knäled genomgå regelbunden, övervakad träning under lång tid (artrosskola). Den möjligheten finns nu över hela länet. I samverkan mellan närsjukvårdens rehabiliteringsenheter och privata aktörer är tillgängligheten mycket god.
God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer
Läns‐SLAKO och Beredningen för samverkan
Beredningen för samverkan utgör landstingets representation i Läns-SLAKO. Den har också andra uppgifter inom samverkansområdet. Det gäller exempelvis landstingets relationer med olika ideella organisationer. Man har också ett ansvar för att följa folkhälsofrågorna. Särskilda styrgrupper finns för de s.k . Äldre- och Barn- och ungdomsuppdragen.
Läns-SLAKO har under våren 2012 ansvarat för att ta fram ett förslag om ändrade ansvarsgränser vad avser hemsjukvård mm. Likaså har man ett samordnande ansvar för den statliga äldresatsning- en "Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre".
Bedömning av måluppfyllelse inom processperspektivet
Då få nyckelindikatorer redovisas i denna delårsrap‐
port görs ingen samlad bedömning av måluppfyllelse.
11
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
12
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Ekonomiperspektivet
Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet
Balans mellan hälso‐ och sjukvårdsnämndenskostnader och intäkter
Kostnadseffektiv verksamhet
Ersättningssystem som stödjer effektivitets‐utveckling
Ekonomiskt resultat
Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 15 mkr. Det budgeterade resultatet i finanspla- nen är noll.
Sveriges kommuner och landsting har signalerat en eventuell återbetalning av avtalspremier avseende 2008 och 2007. Beslut kommer att fattas i juni men på grund av osäkerheten ingår det inte i denna helårsbedömning. Ett positivt beslut innebär en betydande engångsintäkt 2012.
Resultat i helårsbedömning, godkänd budget och utfall, mkr.
Verksamhetens resultat är minus 78 mkr att jäm- föra med en budget på 63 mkr. Om samtliga pro- duktionsenheter räknas med, det vill säga även landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden, är resultatet minus 72 mkr. Det är en avvikelse med minus 9 mkr mot budget me- dan landstingsgemensamma kostnader bedöms förbättras med 63 mkr.
I tabellen beskrivs olika poster inom landstingsge- mensamma kostnader.
Resultat indelat per område jämfört med budget.
Områden
Avvikelse mot budget Samtliga produktionsenheters resul‐
tat
‐ 9 mkr Ökade skatteintäkter/generella
statsbidrag
+148 mkr Ökade pensionskostnader ‐114 mkr
Finansiellt netto 0 mkr
Utökning kollektivtrafiken ‐26 mkr Ej förbrukade gemensamma medel
(investeringar, centrala projekt mm)
+14 mkr
Summa +15 mkr
Ekonomi som ger handlingsfrihet
Balans mellan HSN:s kostnader och intäkter
Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2012, baserad på delårsbokslutet till och med mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollre- sultat, se tabell nedan.Resultat – avvikelse mot budget, miljoner kr
Område
Helårs‐
bedömn 2012
Jan‐mar 2012
Jan‐mar 2011
Bokslut 2011
Regionsjukvård ‐2,0 ‐0,6 0,2 ‐2,2
Närsjukvård 0,7 4,9 9,6 24,5
Länssjukvård 1,3 12,4 10,2 17,7
Utomlänsvård 0,0 5,5 3,4 ‐17,5
Privata vårdgivare 0,0 10,5 20,6 51,0
Tandvård 0,0 ‐0,7 3,3 3,6
Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 8,1 12,9 ‐1,2
Smittskyddsverksamhet 0,0 0,3 2,5 1,9
Solidariskt finansierade läkeme‐
del ‐3,0 ‐0,6 0,6 ‐11,4
Övrigt 3,0 6,0 12,3 ‐17,3
Totalt 0,0 45,8 75,6 49,1
Nämnd/styrelse 6 0 47 55
Hälso‐ och sjukvårdsnämnden 0 0 46 49
Landstingsstyrelsen 2 0 1 6
Trafiknämnden 4 0 1
Verksamheten ‐78 ‐63 ‐26 ‐161
PE ‐ sjukvård ‐90 ‐65 ‐50 ‐174
PE – övriga 12 2 24 13
PE:s resultat (inkl LS, HSN, TN) ‐72 ‐63 21 ‐106
Landstingsgemensamma intäkter/ kostnader (finansförv/pensionsförv)
Totalt resultat 15 0 164 259
365 Utfall
jan‐mars 2012
Bokslut 2011
63 143
87 Godkänt resultat 2012 Helårs‐
bedömning 03 2012
13
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Nedan följer en kommentar till den ekonomiska helårsbedömningen inom vissa områden.Regionsjukvård (till östgötar)
Redan efter första kvartalet visar regionsjukvårds- avtalet ett underskott med 0,6 miljoner kr och be- dömningen är att i bokslut 2012 kommer den bud- geterade nivån överstigas med ca 2 miljoner kr.
Anledningen till underskottet är vissa sällan före- kommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt, till exempel vissa hjärtoperationer (heart-mate) och genetisk provtagning.
Närsjukvård och länssjukvård
En mindre del av avtalsbeloppen till närsjukvården och länssjukvården är rörlig målrelaterad ersätt- ning. Det finns en risk att viss del av dessa ersätt- ningar aldrig blir utbetalade eller att produktions- enheterna får betala vitesbelopp om inte målen uppfylls. Under 2011 var det ca 41 miljoner kr som förbättrade HSN:s resultat och för 2012 är bedöm- ningen att ca 2 miljoner kr inte blir utbetalade, dvs att kostnaderna i bokslutet kommer att understiga den budgeterade nivån (varav 0,7 miljoner kr inom närsjukvård och 1,3 miljoner kr inom länssjuk- vård).
Utomlänsvård
Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån.
Privata vårdgivare och tandvård
Kostnaderna avseende privata vårdgivare och tandvård beräknas uppgå till den budgeterade ni- vån.
Ambulanssjukvård och sjukresor
Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjuk- resor beräknas uppgå till den budgeterade nivån.
Smittskyddsverksamhet
Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet beräknas uppgå till den budgeterade nivån.
Solidariskt finansierade läkemedel
Kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel beräknas överstiga de budgeterade med ca 3 miljo- ner kr.
Under 2011 ökade kostnaderna för de solidariskt finansierade läkemedlen och det är framför allt kostnaderna för blödarsjuka som uppvisar en stor ökning. Den består till viss del av ökade volymer men även en övergång till nya dyrare biologiska
läkemedel. Budgeten inför år 2012 justerades uppåt för att matcha de ökade kostnaderna men det verkar som om de ökar i en ännu högre takt.
Övrigt
Kostnaderna inom gruppen övrigt bedöms under- stiga den budgeterade nivån med ca 3 miljoner kr
Kostnadseffektiv verksamhet
Ersättningssystem som stödjer effektivitets‐
utveckling
Målrelaterade ersättningar finns i produktionsen- heternas överenskommelser med Hälso- och sjuk- vårdsnämnden för 2012 och de avser vård i rimlig tid enligt landstingets väntetidsuppföljning och med koppling till den nationella vårdgarantimät- ningen. Andra områden som ersätts med målrelate- rade ersättningar är till exempel patientfokuserad vård, ledtider inom cancervården och ökning av användning av vissa läkemedel. Det finns också besöksersättningar inom specialistpsykiatrisk öp- penvård och öppen barn- och ungdomspsykiatri.
Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp
För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdoms- grupper så vi kan göra jämförelser.Nedan följer ett diagram som visar hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under januari tom februari 2012 (KPP har ännu inte uppdaterats med data för mars 2012) fördelat på kostnadsandelar för olika sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2011. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN beta- lat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och ut- omlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagning- arna.
Den tredje största gruppen är Ej registrerad dia- gnos och den återfinns till stor del inom primärvår- den där inte diagnos registreras för de sjukvår- dande behandlingarna. Det pågår ett omfattande arbete med att öka primärvårdens diagnosregistre- ring. De två största grupperna är cirkulationsorga- nens sjukdomar och psykiska sjukdomar och tumö- rer. Dessa har i denna delårsrapport gått om grup-
14
14
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
pen Ej registrerat. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper och de är Muskeloske- letala sjukdomar samt Skador och förgiftningar.Det är fortfarande svårt att fastställa orsaker till
skillnader mellan åren eftersom gruppen Ej regi- strerad diagnos är så pass stor.
Bedömning av måluppfyllelse inom ekonomiperspektivet
Hälso‐ och sjukvårdsnämndens ekonomiska helårsbe‐
dömning visar att de angivna målvärdena kommer att uppnås under 2012. Däremot anses inte den samlade bedömningen av måluppfyllelsen på landstingsnivå uppnås fullt ut. Totalresultatet är bättre än budgeterat men verksamhetens resultat är fortfarande i obalans.
Underskottet är dock främst isolerat till tre produkt‐
ionsenheter.
15
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Utfall nyckelindikatorer
Medborgarperspektivet
Strategiskt mål 1 Bra tillgänglighet till hälso‐ och sjukvården
Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall
Mål‐
upp‐
fyllelse
Hälso‐ och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt
Telefontillgängligheten till sjukvårds‐
rådgivningen (1177)
2010 ca 50%
inom 3 minu‐
ter
70% svar inom 3 minuter
Mäts ej
efter mars
Telefontillgängligheten till vårdcen‐
tralen
2011 april‐
juni 93%
100% besvarade
samtal 91% Q1
Tillgängligheten till läkare vid vårdcen‐
tral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom)
2011 april‐
juni 96%
100% till besök
inom 7 dagar 96% Q1
Tillgängligheten till sjuksköterska vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt för‐
sämrad känd sjukdom)
Uppgift sak‐
nas
100% till besök inom 7 dagar
Mäts ej
efter mars
Tillgängligheten till besök inom specia‐
liserad vård
Dec 2010 69%
Minst 70% av patienterna ska
ha fått komma på besök inom
60 dagar
92%
Tillgängligheten till behandling inom specialiserad vård
Dec 2010 59%
Minst 70% av patienterna ska
ha fått operat‐
ion/åtgärd inom 60 dagar
84%
Tillgängligheten på akutmottagningen
Uppgift sak‐
nas
Minst 80% ska ha träffat läkare
inom 1 timme
Uppgift
saknas
Uppgift sak‐
nas
Minst 80% ska ha lämnat mot‐
tagningen inom högst 4 timmar
69%
Väntetid till canceroperation Uppgift sak‐
nas
Minst 85% av patienter i behov
av operation ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation
Uppgift
saknas
Bilaga 1
DELÅRSRAPPORT helårsbedömning 03 2012
Processperspektivet
Strategiskt mål 1 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet
Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Mål‐värde Utfall
Mål‐
upp‐
fyllelse
Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internation‐
ell jämförelse.
Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende ‐ Handtvätt
‐ Klädregler
2010 Klädregler 95%
Klädregler 95% 97%
2010 Handtvätt 82%
Handtvätt 95%
82%
Antibiotikaförskrivning
Okt 2009‐ sep 2010 351 recept per 1000 inv
310 recept per 1000 inv
Uppgift
saknas
Strategiskt mål 2 Effektiv hälso‐ och sjukvård
Effektiv hälso‐ och sjukvård Andel strukna operationer inom ANOP‐
verksamheter 2010 4,7% <4,5% Uppgift
saknas
Resurser som omsätts till
mesta möjliga patientnytta. Beläggningsgrad Jan – juli 2011
89% Riktvärde= 90% 93%
God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer.
Andel återinläggningar inom 30 dagar
för patienter 80 år eller äldre 2010 9% < 9% 8%
Strategiskt mål 3 Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete.
Systematisk avvikelse‐ och riskhantering.
GTT‐index (Journalgranskning med hjälp av Global Trigger Tool)
20 journaler/
mån/sjukhus
Uppgift
saknas
Bilaga 1
Bilaga 2
558 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Helårsbedöming 03-2012 Resultaträkning (tkr)
Aktuell helårs-
bedömning Ack utfall 03 Budget 2012 Bokslut 2011 Not
Intäkter
Landstingsbidrag 8 974 496 2 245 803 8 974 496 8 633 864
Koncernbidrag 1 962 4 635 1 962 9 565 1)
Patientavgift sjukvård/tandvård 3 654 436 1 125 3 565
Försäljning sjukvård tandvård 1 986 100 0 1 938
Försäljning utbildning 0 0 0 0
Övriga intäkter, huvudverksamhet 5 621 1 189 5 547 5 484
Försäljning övriga tjänster 75 0 0 73
Statsbidrag 59 710 12 546 0 58 254
Övriga bidrag 103 0 0 100
Sålt material varor övr intäkter 3 757 631 0 3 665
Summa intäkter 9 051 364 2 265 340 8 983 130 8 716 508
Kostnader
Lönekostnader -109 -4 0 -106
Arbetsgivaravgifter -47 -2 0 -46
Övriga personalkostnader -6 194 -1 779 -5 772 -6 043
Summa personalkostnader -6 350 -1 785 -5 772 -6 195
Kostnader för köpt verksamhet -8 580 311 -2 117 376 -8 512 700 -8 243 663
Verksamhetsnära material och varor -329 641 -78 892 -329 641 -300 832
Lämnade bidrag -23 246 -8 416 -23 246 -23 237 2)
Övriga verksamhetskostnader -111 771 -13 111 -111 771 -93 443
Summa övriga kostnader -9 044 969 -2 217 795 -8 977 358 -8 661 175
Summa verksamhetens kostnader -9 051 319 -2 219 580 -8 983 130 -8 667 370
Avskrivningar 0 0 0 0
Netto 45 45 760 0 49 138
Finansiella intäkter 2 0 0 2
Finansiella kostnader -47 0 0 -46
Resultat före extraord poster 0 45 760 0 49 094
Årets resultat 0 45 760 0 49 094
Noter till resultaträkning:
1) Avser koncernbidrag för kostnader för vaccin och vaccinering livmoderhalscancer (HPV).
2) De flesta bidrag till ideella organisationer betalas ut i början av året.
Bilaga 2 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Kassaflödesanalys
Aktuell helårs- bedömning
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat 0
Justering för av- och nedskrivningar 0
Justering för gjorda avsättningar pensioner 0
Justering för övriga avsättningar 0
Justering för ianspråktagna avsättningar 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande post 0 Medel från verksamheten före förändring av röre 0
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0
Ökning/minskning förråd och varulager 0
Ökning/minskning kortfristiga skulder 0
Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån Amortering av skuld
Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital
Årets kassaflöde 0
Likvida medel vid årets början 0
Likvida medel vid årets slut 18 285
Noter till kassaflödesanalysen:
Investeringsredovisning Bilaga 2 Nettoinvestering
Aktuell helårs-
bedömning Budget 2012 Bokslut 2011
Immateriella tillgångar Byggnader
Mark Inventarier Datorutrustning
Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier
Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst
Aktier, andelar, bostadsrätter
Summa 0 0 0
Noter till Investeringsredovisning:
