Socialnämndens arbetsutskott
Protokoll Sida 17(21)
Sammanträdesdatum
2015-10-08
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
SNau § 129
Förslag till riktlinje avseende stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående
Arbetsutskottets förslag till beslut
Socialnämnden godkänner riktlinje avseende stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående.
Sammanfattning
Socialnämnden ska erbjuda stöd till personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har
funktionshinder (5 kap 10 § SoL). Socialstyrelsens meddelandeblad som utkom i april 2010, gav kommunerna vägledning och förtydligande avseende avsedd målgrupp och vad som kunde inberäknas i begreppen långvarigt sjuk och funktionshinder.
En referensgrupp startades bestående av olika professioner från förvaltningen för att arbeta fram en rutin för hur förvaltningen framåt skulle hantera
ansökningar och för att diskutera de ansökningar som kom in. Rutinen började gälla i maj 2013 och initialt inkom ett fåtal ansökningar vilka diskuterades i referensgruppen. Ärendets handläggare hade och har beslutsrätten i sedvanlig ordning avseende mer ordinära insatser och om ansökan gällde mer omfattande ekonomiska åtaganden bestämdes att ärendet skulle beredas till socialutskottet.
Volontärverksamhet och anhörigstöd i generell form fortsatte att utvecklas i utvecklingsledarens regi.
Sedan rutinen infördes har endast ett fåtal ansökningar inkommit.
Ansökningarna har avsett de typer av insatser som redan erbjuds, avlösning, korttids- boende och vistelse. De generella insatserna i form av anhörigträffar, gemensamma aktiviteter etc. är vad som mest efterfrågas och nyttjas.
Den rutin som arbetades fram är nu omarbetad till förslag på en riktlinje, med enbart redigeringar sedan ursprunget. En ny SOSFS har tillkommit avseende dokumentation och Socialstyrelsen har gett ut vägledning till kommunerna och information till anhöriga.
Beslutsunderlag
Förslag på riktlinje avseende stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående
Beslutet skickas till
Carin Övringe, Utvecklingsledare
Anette Österberg, Utvecklingsledare/TÖS
w:\sn\2015\10 oktober\snau\tjänsteskrivelse anhörigstöd.docx
KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress
63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn
Besöksadress
Nya Kyrkogatan 19-21
Telefon 0550-880 00 vx
Fax 0550-106 10
Bankgiro 110-0213
Organisationsnr 212000-1868
Socialförvaltningen
Anette Österberg, 0550 - 885 35 anette.osterberg@kristinehamn.se
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2)
Datum
2015-08-25
Förslag till riktlinje avseende stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående
Sammanfattning
Socialnämndens skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga som vårdar eller ger stöd till en närstående skrevs in i Socialtjänstlagen 2009-07-01.
Stöd ska erbjudas till personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap 10 § SoL). Socialstyrelsens meddelande blad som utkom i april 2010, gav
kommunerna vägledning och förtydligande avseende avsedd målgrupp och vad som kunde inberäknas i begreppen långvarigt sjuk och funktionshinder.
Socialförvaltningen hade redan vid tidpunkten för lagändringen en
utvecklingsledare som arbetade med volontärverksamhet och anhörigstöd. En referensgrupp startades bestående av olika professioner från förvaltningen för att arbeta fram en rutin för hur förvaltningen framåt skulle hantera ansökningar och för att diskutera de ansökningar som kom in. Socialförvaltningen valde att inte arbeta fram en riktlinje utan avvakta utvecklingen av antal ansökningar, vad ansöktes om, domar e t c då det inte var helt tydligt vad som kunde innefattas i stödet.
Rutinen började gälla i maj 2013 och initialt inkom ett fåtal ansökningar vilka diskuterades i referensgruppen. Ärendets handläggare hade och har
beslutsrätten i sedvanlig ordning avseende mer ordinära insatser och om ansökan gällde mer omfattande ekonomiska åtaganden bestämdes att ärendet skulle beredas till socialutskottet. Volontärverksamhet och anhörigstöd i generell form fortsatte att utvecklas i utvecklingsledarens regi.
Sedan rutinen infördes har endast ett fåtal ansökningar inkommit.
Ansökningarna har avsett de typer av insatser som redan erbjuds, avlösning, korttids- boende och vistelse. De generella insatserna i form av anhörigträffar, gemensamma aktiviteter e t c är vad som mest efterfrågas och nyttjas.
Den rutin som arbetades fram är nu omarbetad till förslag på en riktlinje, med enbart redigeringar sedan ursprunget. En ny SOSFS har tillkommit avseende
2
dokumentation och Socialstyrelsen har gett ut vägledning till kommunerna och information till anhöriga.
Beslutsunderlag Förslag på riktlinje Beslutet skickas till
Carin Övringe, Utvecklingsledare
Anette Österberg, Utvecklingsledare/TÖS Förvaltningens förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta enligt Socialförvaltningens förslag.
Eva-Lotta Lindskog Anette Österberg
Socialchef Utvecklingsledare/TÖS
Socialförvaltningen 2015-08-26
Riktlinje avseende stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående
Lagstiftning 5 kap 10 § SoL
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har
funktionshinder.
4 kap 1 § SoL
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Socialstyrelsens Meddelandeblad april 2010 – Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats – handläggning och dokumentation
Socialstyrelsens vägledning avseende anhörigstöd 2013 http://www.socialstyrelsen.se/stodtillanhoriga
Socialstyrelsens information till anhöriga
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-11- 14
Anhöriga till personer som är långvarigt sjuka
Med kronisk sjukdom brukas avse en långvarig, ej botbar sjukdom. T ex Alzheimer, diabetes, reumatism, parkinson, astma och allergier
Anhöriga till äldre personer Personer som är 65 år och äldre
Anhöriga till personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning avser:
Stroke, demenssjukdom (ex)
Personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning.
Personer med utvecklingsstörning.
Personer med funktionsnedsättning får även stöd av lag (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS.
Med anhörig avses person i familjen eller annan person utanför familjekretsen som vårdar eller stöder närstående.
Med närstående avses den person som tar emot omsorg, vård och stöd.
Anhörigas ansvar för närstående
Anhörigas ansvar är delvis reglerat i föräldrabalken och äktenskapsbalken.
Av 6 kap. 2§ föräldrabalken framgår att den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av bl.a omvårdnad blir tillgodosett.
Vad som kan anses ingå i ett normalt föräldraansvar är ofta föremål för diskussion när det gäller insatser till barn med funktionsnedsättningar. Försäkringskassan utgav ett förtydligande av bedömningen av föräldraansvaret
avseende stöd enligt LSS 2015-01-29.
I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och även inom
socialförsäkringssystemet finns stödinsatser som i huvudsak syftar till att underlätta för anhöriga, framförallt föräldrarna. Det är dock viktigt att beakta att insatser enligt LSS endast kan ges till den enskilde om han eller hon begär det. För den som är under 15 år, eller uppenbart saknar förmågan att ta ställning i frågan, kan
vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare, begära insatsen.
När det gäller makar ska dessa, var och en efter egen förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses (6 kap. 1§ äktenskapsbalken). Makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet. Någon omvårdnadsplikt finns inte inskriven i äktenskapsbalken
och varje make avgör själv i vilken omfattning hon eller han vill hjälpa till med personliga omvårdnadssysslor såsom personlig hygien, toalettbestyr och matning.
Det finns i Sverige inte några lagliga skyldigheter för vuxna barn att tillgodose föräldrars behov av vård och omsorg. Denna skyldighet upphörde år 1957 när lagen om socialhjälp (1956:2) trädde i kraft.
En kommun kan inte avslå ansökan om t ex hemtjänst med hänvisning till att den anhöriga kan tillgodose omvårdnadsbehovet. En ansökan om bistånd med
serviceinsatser som tvätt, inköp och städning kan däremot avslås med hänvisning till att en maka/make eller
sammanboende kan utföra insatsen i de fall där anhöriga inte själva har behov av sådana insatser.
Stöd till anhöriga
Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående måste kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet.
Utgångspunkten är att en anhörig eller annan person själv ska avgöra hur stort ansvar han eller hon vill ta för att vårda, bistå och stödja en närstående och insatserna ska utformas så att de passar både den anhöriga och den närstående.
Med anhörigstöd avses olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation.
Begreppet stöd kan innefatta Indirekt stöd i form av bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel, korttidsboende/korttidsplats e t c.
Stöd till anhöriga kan även ske via serviceinsatser som är allmänt riktade och generellt utformade. För dessa insatser krävs ingen behovsbedömning. Ex på sådan insats är enskilda samtal, delta i anhörigcirkel mm.
Insatser enl. SoL eller LSS i form av ledsagning, avlösning i hemmet, hemtjänst, dagverksamhet, boendestöd,
korttidsboende och korttidsvistelse riktar sig till den närstående, men utgör också en viktig del av den hjälp och avlastning den anhöriga kan behöva (indirekt
anhörigstöd). Ansökan ska dock göras av den närstående eftersom det är denne som får insatsen.
Vid bedömning av insats enl. SoL och LSS i form av avlösning (dagverksamhet, dagvård, korttidsboende, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, avlösning i hemmet och avlösarservice) ska det finnas samtycke från
två parter. Den närstående ska vilja göra en ansökan om insatsen och den anhörige ska vilja bli avlöst från sitt åtagande.
Om insatsen ges för att erbjuda anhörig avlösning ska detta anges i beslutet. (Den närståendes akt)
Är inte parterna överens ska handläggaren genom samtal stötta den anhöriga att hävda sitt behov av vila och stötta den närstående i att förstå och acceptera att den anhöriga behöver vila.
Stöd till anhörig kan även utgå som Direkt stöd varvid insats ges efter behovsprövning – Ex på sådan insats kan vara praktisk hjälp i hemmet för att kunna förvärvsarbeta, enskilda stödsamtal utöver de fem samtal som erbjuds som generell insats e t c.
Viktigt att beakta är att kommunen äger rätt att väga in ekonomiska aspekter och erbjuda den billigaste insatsen om den uppfyller kraven på skälig levnadsnivå.
Anställning av anhörig som anhörigvårdare faller inte inom ramen för anhörigstöd och nu gällande lagstiftning ger inte enskild rätt till stöd i form av anhöriganställning.
OBS!
En anhörig har inte rättsliga befogenheter att företräda en närstående med undantag för om denne har fullmakt att helt eller delvis föra den närståendes talan. En fullmakt behöver inte vara skriftlig, men det kan krävas vid oklarheter avseende fullmaktens omfattning.
En god man ska inhämta huvudmannens(brukarens) samtycke och får inte gå emot denne uttryckliga vilja.
Förvaltare företräder ensam den enskilde i alla
angelägenheter som förvaltaruppdraget omfattar, men kan aldrig påtvinga sin huvudman vård- och omsorgsinsatser.
Stöd inom Socialförvaltningen
Socialnämnden beslutar om anhörigstödets organisering, inriktning, omfattning samt vilka kvalitetskrav som ska gälla.
Stöd till anhöriga ska ha utgångspunkt i alla kontakter mellan anhöriga och förvaltningens medarbetare. Det innebär att mötet mellan anhörig och medarbetare ska präglas av respekt och empati för den anhöriges situation
och att dennes personliga erfarenhet gällande den närstående ska tas tillvara som en resurs. Det är av vikt att den anhörige blir sedd och uppmärksammad på och för sina egna behov.
Förvaltningen har ett antal stödformer vilka ges i form av serviceinsats. Insatserna förändras över tid och har utgångspunkt i anhörigas behov.
Information om vilka insatser som finns att erbjuda uppdateras två gånger per år och aktuell information fås genom broschyren ”Anhörigstöd”.
Aktuella insatser som kräver biståndsbeslut:
- Dagvård för personer med minnesproblem - Social dagverksamhet
- Avlösning i hemmet - Korttidsboende
- Korttidsvistelse utanför det egna hemmet - Växthuset
- Enskilda samtal som överstiger de tillfällen som kan fås utan föregående bedömning
Utöver ovanstående insatser har man som anhörig rätt att ansöka om övrigt stöd för egen del enligt 4 kap 1 § SoL.
När sådan ansökan inkommer tas den upp för
diskussion i den referensgrupp som finns för ändamålet och som består av handläggare inom SoL och LSS, TÖS samt ansvarig för utveckling av stöd till anhöriga.
Beslut fattas av berörd/ansvarig handläggare och i förekommande fall av Socialnämndens utskott. (Direkt stöd avseende ekonomiskt bistånd för rekreation e t c)
Vägledande domar
Kammarrätt i Stockholm mål nr: 2011- 4519
Kommunen har rätt att väga in ekonomi och erbjuda den billigaste insatsen om den uppfyller kravet på skälig levnadsnivå, samt att biståndsrätten ger ingen rätt till en viss form av bistånd.
Kammarrätten i Stockholm mål nr: 2011- 568 samt Kammarrätten i Göteborg mål nr: 2003- 4260
Rätten till bistånd enl. SoL i form av hemtjänst omfattar inte rätt för den enskilde att kräva att kommunen anställer viss person för att utföra insatserna.
Kammarrätten i Sundsvall mål nr: 2001-2847
Anhöriganställning är en verkställighetsfråga, inte en fråga om rätt till bistånd
