Innehåll. Bolagsstämma. 57 Adresser

(1)

(2)

1 Detta är Rottneros 2 Året som gick 3 VD har ordet 6 Aktien

9 Affärsidé, mål och strategier 10 Rottneros värdeskapande

och ansvarstagande 12 Styrelsens arbete 13 Möjligheter och risker 16 Rottneros marknader 20 Koncernens enheter

25 Rottneros produkter och produktion 28 Miljöarbetet

32 Personal och ledarskap 33 Förvaltningsberättelse 39 Resultaträkningar 40 Balansräkningar 42 Kassaflödesanalyser 43 Tilläggsupplysningar 44 Noter

50 Revisionsberättelse 51 Definitioner 51 Ordlista 52 Styrelse

54 Ledande befattningshavare och revisorer 56 Sex år i sammandrag

57 Bolagsstämma 57 Adresser

Innehåll

Ekonomisk information

Bolagsstämma 29 april

Kvartalsrapport (3 månader) 29 april Kvartalsrapport (6 månader) 28 juli Kvartalsrapport (9 månader) 23 oktober Bokslutskommuniké för 2003 februari 2004 Årsredovisning för 2003 april 2004

Omslagssidan: CTMP-massor som tillverkas vid Rottneros Bruk och Rockhammars Bruk används till kopierings- och skrivpapper för att ge hög bulk.

Den övre bilden visar kemisk slulfatmassa av tall. De långa slanka fibrerna ger pappret hög styrka.

Den undre bilden visar slipmassa av gran. Fibrerna ger ett bulkigt papper och hög opacitet, det vill säga ogenomsynlighet.

(3)

✚

Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande oberoende och flexibel kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor.

✚

Rottneros har en produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fem bruk i Sverige och Spanien, vilket gör koncernen till en av världens största leverantörer av avsalumassa.

✚

Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu och en betydande leverantör av övriga kvaliteter.

✚

Genom produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och en hög servicegrad förändras produkterna ständigt i takt med kundernas krav och behov.

✚

Koncernen driver en aktiv säkringspolitik, främst avseende valuta, massapris och el, för att uppnå en utjämning av resultatet över konjunkturcyklerna samt att undvika perioder med förlust.

Detta är Rottneros

ROTTNEROS NISCHER

Produktnischer Rekommenderad massa ur Rottneros sortiment

LWC/ULWC (bestruket trähaltigt papper) Slipmassa (gran)

Tunna tryckpapper Slipmassa (asp och gran)

Filter Långfibersulfat, magnefit, CTMP

Färgat mjukpapper Magnefit

Kartong Slipmassa, CTMP

Papper för transformatorer och kablar Oblekt långfibersulfat

Mjukpapper CTMP

Vätskekartong CTMP

Träfritt / nästan träfritt bulkigt papper CTMP, slipmassa (gran och asp) Nästan träfritt bestruket papper Slipmassa (asp och gran), CTMP

Lateximpregnerad kartong Långfibersulfat

Etikettpapper Slipmassa (gran)

(4)

✚ Helårsresultatet för 2002 uppgick till 86 MSEKefter finansnetto. Att samtliga fyra kvartal gav ett positivt resultat är en viktig följd av Rottneros strategi.

✚ Koncernens riskhanteringsstrategi gav avsett skydd mot det svaga konjunkturläget vilket innebar att resultatet för helåret 2002 påverkades positivt.

✚ Rottneros genomförde en del av det återköpsprogram som beslutades av bolagsstämman 2002. Aktier till ett värde av drygt 47 MSEKåterköptes.

✚ Investeringarna, som under året uppgick till cirka 244 MSEK, avsåg bland annat strukturåtgärder i Utansjö Bruk och Rockhammar Timber, som syftar till att på sikt stär- ka lönsamheten.

ROTTNEROS I SIFFROR

2002 2001 2000 1999 1998 1997

Nettoomsättning, MSEK 2 494 2 741 3 385 2 101 1 603 1 614

Resultat efter finansnetto, MSEK 86 235 892 111 121 –38

Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 244 183 85 276 210 100

Relationstal, %

Soliditet 72 73 72 62 81 84

Avkastning på sysselsatt kapital 5 12 52 9 11 –2

Avkastning på eget kapital efter skatt 3 8 40 7 10 –3

Kronor/aktie

Resultat efter skatt 0,29 0,76 3,12 0,43 0,60 –0,20

Utdelning 0,30 *) 0,35 0,50 0,25 0,10 0,20

Övrigt

Likviditet, MSEK 1 147 1 253 1 499 599 672 735

Medeltal anställda 860 878 890 884 716 709

Antal aktier i tusental 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332

*) Föreslagen utdelning.

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 2

2 Året som gick

KVARTALSDATA KONCERNEN

2002 2001 2000

Belopp i MSEK IV III II I IV III II I IV III II I

Nettoomsättning 560 633 646 655 633 620 661 827 924 828 823 810

Rörelseresultat före avskrivningar

och jämförelsestörande poster 60 94 11 25 13 26 53 206 347 263 223 172

Avskrivningar –40 –24 –25 –24 –16 –24 –23 –24 –29 –27 –29 –27

Jämförelsestörande poster – –20 – – – – –6 – 4 –1 12 –

Rörelseresultat 20 50 –14 1 –3 2 24 182 322 235 206 145

Finansnetto 1 5 20 3 7 3 13 7 –16 2 – –2

Resultat efter finansiella poster 21 55 6 4 4 5 37 189 306 237 206 143

Skatt –1 –24 –3 –3 –11 –1 –11 –57 –73 –78 –54 –34

Resultat efter skatt 20 31 3 1 –7 4 26 132 233 159 152 109

Produktion massa, tusen ton 155,5 163,9 157,8 158,9 159,0 147,9 143,7 148,6 173,7 164,6 159,7 173,7 Leveranser massa, tusen ton 150,3 153,7 162,8 163,7 153,9 149,2 137,9 151,8 158,4 155,0 165,0 178,3

Produktion sågade trävaror, tusen m³ 10,1 7,3 12,4 12,6 14,9 13,9 19,3 18,7 19,2 13,9 20,3 21,2

Leveranser sågade trävaror, tusen m³ 9,7 9,1 10,6 13,5 8,4 18,8 15,9 19,3 21,1 18,8 22,4 21,9

(5)

Under de två lågkonjunkturåren 2001 och 2002 har vi visat positivt resultat för samtliga rapportperioder. Utdel- ningen för 2002 föreslås bli 0,30 SEK per aktie vilket ger en direktavkastning på 4 procent. Under 2002 återköpte vi egna aktier till ett värde av 47 MSEK. Det innebär att vi på två år har återköpt aktier för cirka 240 MSEKoch att aktieägarna genom åter- köp och utdelning har tillförts cirka 400 MSEK. Aktiekursen utvecklades under året bättre än generalindex.

Utjämning av konjunktursvackor

Att sträva efter att visa ett positivt resultat, även i svaga konjunkturlägen är ett viktigt mål för Rottneros. Det är inte lönsamheten över en tidsperiod som är utmaningen utan de kraftiga svängningar som tidvis präglar den del av massaindustrin som producerar avsalumassa. Att vi har kunnat visa ett positivt resultat trots svaga yttre förutsättningar beror främst på nischstrategin och riskhanteringspolicyn, som båda syftar till att stabi- lisera resultatet.

Nischstrategin är ett av flera verk- tyg som vi använder för att minskat effekten av konjunktursvackor. Stra- tegin, som är långsiktig, bygger på att vi levererar massakvaliteter som är specialanpassade till den enskilda

kunden. Därigenom blir relationen långsiktig, vilket minskar vår kon- junkturkänslighet. Ett exempel på detta är en nordamerikansk tillverka- re av filter och isolerande papper för elektriska ändamål, som köper en specialkomponerad långfibersulfat- massa,NBSK, från vårt bruk i Vallvik trots att Nordamerika är världens största producent avNBSK.

Vidare ger nischstrategin med fokus på mekaniska massor ett högt miljövärde, då förbrukningen av ved- råvara vid tillverkning av mekaniska massor endast är hälften så stor som vid produktion av kemiska massor.

Riskhanteringspolicyn som kompletterar nischstrategin, innebär att vi i vår säkringsstrategi har ett port- följtänkande avseende huvudriskerna – massapriset, kursen på USD samt priset på el. Avsikten med riskhanteringen är inte att maximera resultatet utan att visa positivt resultat under dåliga massakonjunkturer.

Enklare att vara offensiv

Operativt är det svårt att leda ett fö- retag som går med förlust. Mycket av det som görs blir defensivt. Offensiva investeringar liksom satsningar på marknadsföring, kompetensutveck- ling av personalen och produktutveckling försvåras. Ett företag som går ur en lågkonjunktur med ett posi-

tivt resultat har betydligt bättre förut- sättningar att snabbt dra nytta av ett förstärkt konjunkturläge. Därmed kan vi utnyttja hela högkonjunkturen utan startsträcka samt långsiktigt arbeta effektivare med kapitalstruktu- ren och därigenom öka avkastningen.

Kapacitetsutnyttjandet under året var förhållandevis högt. Det låg i genomsnitt på 91 procent jämfört med 86 procent 2001. Att vi kunde hålla ett högt kapacitetsutnyttjande trots ett svagt marknadsläge är bland annat ett resultat av satsningen på nischer där vi har uppenbara konkurrensför- delar.

Investeringar i väntan på förvärvsobjekt

En uttalad strategi för Rottneros är att i lågkonjunktur förvärva för sälja- ren lågprioriterade massafabriker.

Under den lågkonjunktur som vi för närvarande befinner oss i, har det hit- tills inte funnits några intressanta objekt till salu. Vår höga soliditet som ligger kring 70 procent gör dock att vi har god beredskap för att göra för- värv när intressanta objekt kommer ut på marknaden.

I väntan på att intressanta för- värvsobjekt finns tillgängliga, trim- mar och utvecklar vi våra befintliga anläggningar. Det innebär till exempel att vi genom investering i en ny

VD har ordet –

Nischstrategin stabiliserar resultatet

2002 var ett år då vi inom Rottneroskoncernen i hög grad fick tillfälle att visa vår styrka.

Ett flertal yttre faktorer som påverkade lönsamheten talade emot oss. Massapriserna

liksom kursen på USD sjönk och elpriserna steg. Ändå blev resultatet för året – en vinst

på 86 MSEK – mot den bakgrunden tillfredsställande.

(6)

CTMP-anläggning vid Rottneros Bruk kan utveckla mer avancerade produkter och även höja produktivi- teten. Genom strategiska satsningar

som både breddar och fördjupar utbudet kan vi nå nya kunder, samtidigt som vi genom förnuftiga investeringar ökar tillgängligheten och sänker

produktionskostnaden i våra bruk.

Utöver återinvesteringar för cirka 120 MSEKi koncernen, har vi under 2002 investerat cirka 100 MSEKi pro-

4

(7)

duktivitets- och kvalitetshöjande åt- gärder samt i miljöåtgärder. När vi investerar har vi kostnadseffektivite- ten i fokus. Ett exempel är att vi gärna köper bra begagnad utrustning som efter översyn och renovering har ett bruksvärde i nivå med nytillverkad.

Under året har vi inlett och del- vis genomfört strukturprogram vid Utansjö Bruk och sågverket i Rock- hammar. I båda programmen ingår framtidsinriktade investeringar som ska stärka enheternas position på marknaden.

Utveckling av säljorganisationen

Under de två senaste åren har vi vidare- utvecklat säljorganisationen. Det inne- bär att vi snart har en säljare placerad vid varje bruk och att vi har inlett eta- bleringen av säljbolag som komplement till agenter, på strategiska marknader.

Syftet med att säljarna har sin geo- grafiska hemvist på de olika bruken är att de ska känna närhet till produktionen även om de säljer massa från alla våra bruk. Genom att egna säljbolag kompletterar agenterna på nyckel- marknader exponeras namnet Rott- neros tydligare. På de marknader där vi inte har säljbolag arbetar säljarna fortsatt nära agenterna och kunderna.

Vår marknadskommunikation har ett väl utbyggt IT-stöd. Vi har lanserat en IT-baserad portal där kunderna själva kan göra sina dagliga rutin- mässiga beställningar. Det är dock viktigt att ha i medvetandet att porta- len endast är ett komplement till den personliga kontakten mellan säljare och kund.

Det kanske viktigaste i våra kundrelationer är att vi blir ännu bättre på att förstå pappersbrukens tekniska utveckling, möjligheter och problem samt att tillföra kunderna kunskap

om hur massan kan används. Våra tekniker och säljare ska genom branschkunskap och kännedom om varje kunds specifika behov ha kompetens att föreslå nya lösningar med en skräddarsydd fiber. Det är viktigt att vi blir ännu bättre på att snabbt utveckla nya och förbättrade produkter i nära samarbete med kunden. Led- stjärna ska vara lönsamhet för både oss och kunden och inte tekniken. Vi har kommit en bit på väg – men ännu har vi inte nått ända fram.

Program för ledarutveckling

Under 2000 lanserade vi ett framtidsprogram som bland annat medför ett ökat kund- och marknadsfokus. Det innebär inte minst att Rottneros hål- ler på att utvecklas från att vara en produktionsstyrd koncern till att bli efterfrågestyrd. Detta kräver en kon- cerngemensam syn på de värden och strategier som är basen för utvecklingen och därmed en genomgripande kulturförändring. Grunderna är en gemensam syn på ledarskap, kunskap om finansiella nyckeltal, kundstruk- tur och marknadsförutsättningar samt regler och avtal som påverkar verksamheten. Därför kommer vi under 2003 att inleda ett ledarskapsutveck- lingsprogram som omfattar samtliga chefer med personalansvar. Dessa ska sedan förmedla Rottneros kultur och mål till sina medarbetare. Det är där- vid viktigt att bevara professionalite- ten som ligger i den gamla bruks- andan och den månghundraåriga kultur som vi förvaltar.

Stark på en svag marknad

Den vändning uppåt av massakonjunkturen som många bedömare hoppades skulle inträffa under 2002 uteblev. Dock har början på 2003 in- neburit en ljusning i marknadsläget

med annonserade prishöjningar och en ökad efterfrågan på papper och massa, främst i Nordamerika. I skri- vande stund är det dock svårt att av- göra om även det andra halvåret 2003 kommer att innebära ytterligare för- stärkning av marknaden. Även om massakonjunkturen vänder är det långt kvar till en normal lönsamhets- nivå för branschen.

Men även i en svag marknad finns det starka företag. Genom vår starka och stabila marknadsposition som bland annat är ett resultat av nischstrategin, riskhanteringsstrategin, vår finansiella styrka och inte minst våra kompetenta och engagerade medarbetare, ser jag fram emot ett spän- nande 2003, ett år som lönsamhets- mässigt förväntas bli bättre än 2002.

Upplands Väsby i februari 2003

Lars Blecko

Koncernchef och verkställande direktör

(8)

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens OTC/O-lista och ingår i Attract 40 där de mest omsatta bolagen på O- listan återfinns. En börspost uppgår till 1 000 aktier. Rottneros börsvärde uppgick vid årets utgång till knappt 1,4 miljarder SEK.

Kursutveckling

Rottneros aktie hade en negativ utveckling under 2002. Under året sjönk kursen med 24,9 procent vilket dock är bättre än börsen som helhet (Affärsvärldens generalindex) vilken sjönk med 37,3 procent (se aktiekurs- diagram sid 8). Rottnerosaktien hade en något svagare utveckling än skogs- bolagen i genomsnitt (AFV Skogs- index) främst på grund av Rottneros stora beroende av massapriset och USD.

Sista köpkurs vid årets utgång var 7,45 (9,85) SEK.

AKTIEKURS

Sista köpkurs Högst betalt Lägst betalt

2000 7,70 11,60 7,00

2001 9,85 10,10 6,25

2002 7,45 12,20 6,00

Aktiens omsättning

Rottnerosaktiens omsättningshastig- het under året var 56 (83) procent.

Börsen som helhet hade en omsätt- ningshastighet på 122 (134) procent.

Återköp av egna aktier

Styrelsen hade bemyndigande från bolagsstämman att under året åter- köpa maximalt 10 procent av antalet utestående aktier. Med stöd av detta bemyndigande gjorde Rottneros under 2002 återköp av sammanlagt 5 418 790 aktier till ett snittpris om 8,74 SEKper aktie, sammanlagt 47,4 MSEK. Återköpet motsvarar 3 procent av antalet utestående aktier.

Styrelsen ämnar be bolagsstämman 2003 om bemyndigande att fortsätta återköpsprogrammet fram till stäm- man 2004.

Aktiekapital och ägarstruktur

Under året makulerades 20,9 miljoner av tidigare återköpta aktier vilket innebär att antalet utestående aktier minskat, liksom aktiekapitalet. Aktie- kapitalets utveckling visas i tabellen på sidan 7.

Vid årets utgång ägde Rottneros knappt 5,4 miljoner egna aktier motsvarande knappt 3 procent av röster och kapital. Detta var ett resultat av återköpsprogrammet. Återköpta aktier ger ej rösträtt eller rätt till utdelning.

Under året har Robur Fonder ökat sitt innehav i Rottneros. Andra AP- fonden är ny bland de 10 största ägar- na. Fördelningen mellan svenskt och utländskt ägande har inte förändrats väsentligt sedan föregående år. Ut- ländska aktieägare ägde 12,3 procent av aktiekapitalet (inklusive återköpta aktier) jämfört med 12,2 procent ett år tidigare. Svenska fonder och andra institutioner innehade 17,2 (19,6) procent av aktiekapitalet.

Det totala antalet aktieägare i Rott- neros AB uppgick den 31 december 2002 till 24 637 (23 696).

Utdelningspolitik

Utdelningen till aktieägarna är anpas- sad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utveck- lingsmöjligheter. Målsättningen är att

6 Aktien

Massapris USD/ton Aktiekurs SEK

ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING

JÄMFÖRT MED MASSAPRISUTVECKLINGEN 1993 – 2002

3 6 9 12 15

400 600 800 1000

NBSK SEK NBSK USD

Rottneros

2003 I 2002 I 2001 I 2000 I 1999 I 1998 I 1997 I 1996 I 1995 I 1994 I 1993 I

(9)

utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. Detta innebär att även de dåliga åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man be- dömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2002 föreslår styrelsen en utdelning på 0,30 SEK per aktie. Detta motsvarar en direktavkastning på 4 procent baserat på slut- kursen 30 december 2002. Inklusive den föreslagna utdelningen har för den senaste femårsperioden 1998–

2002 utdelats 29 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt.

AKTIEDATA¹⁾

2002 2001 2000 1999²⁾ 1998 1997

Aktier, ingående³⁾ Antal 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332

Återköpta egna aktier ³⁾ Antal 5 419 20 933 – – – –

Aktier, utgående³⁾ Antal 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332

Genomsnittligt antal aktier³⁾ Antal 187 709 204 099 209 332 209 332 209 332 209 332

Rörelseresultat/aktie SEK 0,31 1,00 4,34 0,59 0,57 –0,19

Resultat efter finansnetto/aktie SEK 0,46 1,15 4,26 0,53 0,58 –0,18

Resultat efter skatt/aktie SEK 0,29 0,76 3,12 0,43 0,58 –0,18

Rörelsens kassaflöde/aktie⁴⁾ SEK –0,13 0,50 4,28 –0,01 –0,10 –0,35

Eget kapital/aktie SEK 9,33 9,40 9,07 6,13 5,83 5,45

Utdelning SEK 0,30⁵⁾ 0,35 0,50 0,25 0,10 0,20

Utdelning/eget kapital/aktie % 3,2 3,7 5,5 4,1 1,7 3,7

Börskurs vid periodens slut SEK 7,45 9,85 7,70 11,10 3,20 6,15

Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,8 1,0 0,8 1,8 0,5 1,1

P/E–tal/aktie ggr 25,3 13,0 2,5 25,5 5,5 neg

Direktavkastning⁶⁾ % 4,0 3,6 6,5 2,3 3,1 3,3

1)Det finns inga program som medför utspädning.

2)Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark.

3)Antal aktier anges i tusental.

4)Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

5)Föreslagen utdelning.

6)Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År Åtgärder Förändring av Aktiekapital Antal

aktiekapital, TSEK TSEK aktier

1981 8 000 80 000

1987 Split 25:1 8 000 2 000 000

1987 Nyemission 8 075 16 075 4 018 583

1987 Fondemission 13 600 29 675 7 418 583

1988 Nyemission 15 442 45 117 11 279 289

1990 Nyemission 1 200 46 317 11 579 289

1991 Nyemission 8 000 54 317 13 579 289

1992 Nyemission 4 000 58 317 14 579 289

1992 Nedsättning –51 027 7 290 14 579 289

1992 Nyemission 50 000 57 290 114 579 289

1995 Apportemission 9 530 66 820 133 639 009

1995 Nyemission 19 096 85 916 171 832 105

1995 Konvertering 18 750 104 666 209 332 105

2002 Makulering –10 450 94 216 188 432 105

(10)

8

0 3 6 9 12 15

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000

Omsatt antal aktier per månad Affärsvärldens Skogsindex

Affärsvärdens Generalindex Rottneros

2003 I 2002 I 2001 I 2000 I 1999 I 1998 I 1997 I 1996 I 1995 I 1994 I 1993 I

Källa: SIX/Hallvarsson&Halvarsson tusen aktier SEK

ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING 1993 – 2002 ÄGARSTRUKTUR PER 2002 12 31

Aktieägare Antal aktier Procentandel

av aktiekapitalet Arctic Paper AB (f d Trebruk AB) 51 366 484 27,2

Hållsten Bertil bolag 4 900 000 2,6

Östersjöstiftelsen 4 110 000 2,2

Robur fonder 3 359 600 1,8

Banco fonder 2 552 200 1,4

UBS AG London Branch Equities 2 526 500 1,3

Futuris fond 2 437 000 1,3

Andra AP-fonden 2 192 137 1,2

Odin fonder (Norge) 2 150 000 1,1

Återköpta egna aktier 5 452 000 2,9

Summa 10 största ägare 81 045 921 43,0

Fördelning av ägandet

Svenska institutioner 18 980 144 10,1

Svenska aktiefonder 13 634 200 7,2

Svenska privatpersoner inkl fåmansbolag 132 566 551 70,4

Summa svenska ägare 165 180 895 87,7

Summa utländska ägare 23 251 210 12,3

TOTALT 188 432 105 100,0

Källa: SIS Ägarservice AB

ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN Alfred Berg Carl-Fredrik Lorenius

Carnegie Mattias Sjödin, Torbjörn Thufvesson, Leemon Wuu Danske Bank Jonas Laarm

Enskilda Securities Linus Larsson, Richard Nilsson, Leif Petersson Handelsbanken

Capital Markets Olof Grenmark Johan Swahn Nordea Securities Johan Krigström

Swedbank Tomas Eriksson, Per Andersson UBS Warburg Michael Jåfs

AKTIEFÖRDELNING PER 2002 12 31

Antal aktier Procentandel av Procentandel av

antal ägare aktiekapital

1 – 500 38,2 1,1

501 – 5 000 50,7 12,6

5 001 – 10 000 6,1 6,6

10 001 – 50 000 4,1 11,7

50 001 – 100 000 0,5 4,9

100 001 – 0,4 63,1

TOTALT 100,0 100,0

Källa: SIS Ägarservice AB

(11)

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel.

För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och ta ett samhällsansvar. Mer- värde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillhandahålla nytt kun- nande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens.

Denna kompetens kan avse produkter såväl som applikationer.

Affärsidé

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tek-

niskt stöd och service anpassar Rott- neros utbudet till krävande kunders behov.

Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2001. Den framtida färdriktningen präglas av speciali- sering, nischtänkande och kund- orientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning, som fortgick även under 2002, kommer att kom- pletteras med ett ledar- och kompe- tensutvecklingsprogram som inleds under 2003.

Mål och strategier

Koncernledningen har ett antal över- gripande mål för den operativa verk-

samheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil.

Redan under 2001var kursen betydligt stabilare än under tidigare låg- konjunktur. Under det mycket svaga börsåret 2002utvecklades Rottneros- aktien bättre än index.

✚ Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa.

✚ Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin började tilläm- pas under 2001 vilket har resulterat i att 35 procent av försäljningen skedde till nischkunder och 50 procent till ett begränsat antal stora kunder under 2002.

✚ Rottneros ska sträva efter minska- de svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att även kortsiktigt undvika ett negativt resultat.

Affärsidé, mål och strategier

Affärsidé:

Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

Vision:

Rottneros ska uppfattas som marknadens

ledande alternativ för att möta krävande massa-

kunders behov. Detta ska i sin tur leda till en

stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

(12)

Rottneros har en samlad strategi som syftar till att skapa värde och trygghet både för aktieägare och andra intres- sentgrupper som:

✚ kunder

✚ leverantörer

✚ anställda

✚ lokalsamhälle.

Denna strategi har stöd i en etik- policy som definierar styrelsens och ledningens ansvarstagande utifrån rollerna som:

✚ kapitalmarknadsbolag

✚ affärspartner

✚ arbetsgivare

✚ samhällsmedborgare.

Aktieägare

Värdeskapande

Rottneros styrelse och ledning arbetar efter en strategi som syftar till att minska koncernens riskexponering.

Riskstrategin är ytterst en strävan att undvika förlustperioder.

Det yttersta syftet med att minska riskexponeringen är att ge aktieägare en stabilare avkastning på investeringar i Rottnerosaktien. En grund- förutsättning är att koncernen har en över en konjunkturcykel hög och stabil intjäningsförmåga och ett bra kassaflöde. Prioriteringen på en hög grad av intern finansiering ligger fortsatt fast. Koncernen eftersträvar:

✚En inriktning av den operativa verksamheten på mer lönsamma produkter och marknadssegment med så stabil efterfrågan och priser som möjligt samt fokus på djupa och långa kundrelationer.

✚ Effektivisering av produktion, marknadsföring och administra- tion.

✚ En finanspolicy som optimerar det riskbärande kapitalet samt minskar de finansiella riskerna och rörelseriskerna.

Genom finansiella prissäkringsstrate- gier, för framför allt massaprisrisker och valutarisker, ska resultatet ut- jämnas.

Rottneros har tidigare varit en av Stockholmsbörsens mer volatila aktier bland de etablerade och mogna före- tagen. Aktiekursen har svängt kraftigt i takt med konjunkturen och varit starkt kopplad till massapriserna och USD-kursen. Aktiekursen har pendlat mellan 2–3SEK i lågkonjunktur och 12SEKunder högkonjunktur.

Denna cyklikalitet i koncernens värdeutveckling påverkar kostnader- na för kapital och därmed också aktieägarnas avkastning. Rottneros justerade egna kapital har över en tidsperiod konsekvent värderats lägre än andra skogsföretags, även med hänsyn taget till värderingsfaktorer som storlek, anläggningar, produkt- sammansättning, marknadsrisker och prisrisker. Nu har cyklikaliteten minskat, vilket bland annat återspeg- las i att aktiekursen under de två senaste åren, trots en svag och oregel- bunden massakonjunktur, har varit förhållandevis stabil. Som mest har kursen pendlat mellan cirka 7 SEK och cirka 11SEK, vilket innebär att Rottnerosaktien har haft ungefär samma volatilitet som övriga skogs- företags.

Ansvarstagande

Rottneros information och agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av öppenhet och hög tillgänglighet.

Det innebär bland annat en öppen redovisning av ledningens och styrel-

sens ägande och förmåner såsom pensioner med mera. Ambitionen är också hög vad gäller innehåll i års- redovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande. Regelbundna mö- ten hålls med finansanalytiker, eko- nomijournalister och aktiesparare.

Kunder och leverantörer

Värdeskapande

En grundförutsättning för att Rottne- ros ska kunna bevara och utveckla kundernas förtroende är att koncernen ständigt skapar mervärde åt kunderna så att de i sin tur skapar mervär- de åt sina kunder och konsumenter.

Grunden för Rottneros konkur- renskraft är produktionskunnandet, kvaliteten samt anpassningen av den fiber koncernen levererar till kundernas behov. Detta förutsätter en djup kompetens om kundernas verksamhet.

Inom området mekaniska massor är Rottneros en av de främsta produ- centerna i världen. Mekaniska massor lämpar sig mycket bra i Rottne- ros nischstrategi. Därtill är kvalitets- utbudet marknadens bredaste. Ett stort värde finns i Rottneros oberoende ställning. Rottneros kan därmed i olika marknadslägen fatta beslut baserade enbart på affärsmässiga faktorer vilket gör koncernen till en stabil och pålitlig kund och leverantör.

Mervärdet för kunderna har stärkts genom det pågående framtids- programmet som bland annat tar sikte på kvalitetshöjningar i alla led av verksamheten samt satsningar på IT och kundvård.

Ansvarstagande

Rottneros tar sitt etiska ansvar gentemot kunderna, genom att alltid efter- sträva och ha som målsättning att

10 Rottneros värdeskapande och ansvarstagande

(13)

leverera bästa möjliga kvalitet på företagets produkter. Gentemot leve- rantörer och samarbetspartners inne- bär ansvaret att företagets represen- tanter inte får tillskansa sig eller företaget konkurrensfördelar på ett oetiskt sätt.

Anställda och lokalsamhälle

Värdeskapande

Rottneros bygger på en brukskultur med starka band till de lokala samhäl- len där tillverkningen sker. Ofta är Rottneros anläggningar bland de största arbetsgivarna på orter med svag näringslivsutveckling, vilket läg- ger ett stort ekonomiskt och socialt samhällsansvar på koncernen.

Basen för värdeskapandet är hög och uthållig lönsamhet som tryggar anläggningarnas fortbestånd på orterna och efterfrågan på arbetskraft.

En väl avvägd kombination av fram- tidens krav och värden som har skapats under en 400-årig tradition ska göra Rottneros till en attraktiv arbetsgivare som skapar lojalitet och engagemang på arbetsplatserna.

Samspelet mellan koncernen och de lokala samhällena ska vårdas och utvecklas. Rottneros satsar i sitt framtidsprogram offensivt på kompetens- utveckling för att ständigt höja kvaliteten på produkt- och serviceutbud till kund. Dessutom ska Rottneros internt göra en satsning på med- arbetarna, som kommer att medföra en vidareutveckling av rekryterings- verksamheten, kompensationspro- grammen och utbildningen.

Ansvarstagande

Rottneros tar sitt ansvar gentemot de anställda genom att arbeta för hälsa,

miljö och säkerhet på arbetsplatserna.

Detta görs bland annat genom löpan- de utbildning. Att arbeta proaktivt inom detta område är ett sätt att attrahera arbetskraft samt att före- bygga brister och därmed utgifter inom hälsa, miljö och säkerhet.

Rottneros samarbetar med de kommuner där verksamhet bedrivs genom att till exempel erbjuda prak- tikplatser och studiebesök till de sko- lor som finns på orterna.

Att minimera miljöpåverkan på de orter där Rottneros är verksamt är en del av koncernens policy. Koncernen ser miljöarbetet som en strategisk del av hela produktionscykeln (se sidorna 28–31).

Rottneros eftersträvar öppenhet gentemot utomstående aktörer, så- som fackföreningar och ideella orga- nisationer.

En blandning av långfibersulfat- massa från Vallviks Bruk och asp- slipmassa från Utansjö Bruk är lämplig för bland annat tunna bibel- och koranpapper eftersom opacite- ten, det vill säga ogenomsynlig- heten, är hög.

(14)

12

Vid bolagsstämman valdes sex styrel- seledamöter. Därtill utsågs två leda- möter samt två suppleanter av de an- ställda. Bland de ledamöter som har valts av bolagsstämman ingår verk- ställande direktören. Andra tjänste- män i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden som föredragande och/eller i administrativa funktioner.

Kommittéarbete

Styrelsen har den fulla insikten i och ansvaret för alla frågor som styrelsen har att besluta om. Sedan tidigare år finns en finanskommitté med två le- damöter från styrelsen som har till uppgift att övervaka finanspolicyn och riskmandatet. Fram till den 9 september utgjorde Bengt Nordin och Michael Hasselquist, tillsammans med bolagets koncernchef och ekonomi- och finansdirektör, finanskommittén.

Michael Hasselquist avled helt ovän- tat i september vilket gjorde att fi- nanskommitén förlorade en kunnig ledamot. Finanskommittén har fått mandat av styrelsen att styra tillämp- ningen av koncernens finanspolicy.

Finanskommittén har haft sex proto- kollförda sammanträden och styrel-

sen får löpande protokoll från dessa.

Sedan länge finns dessutom den av bolagsstämman utsedda nominerings- kommittén, med Gunnar Schotte som ordförande och VD:n för Arctic Paper AB (f d Trebruk AB) som ledamot.

Tio sammanträden

Styrelsen höll under 2002 tio proto- kollförda sammanträden. Styrelse- arbetet följer en i förväg uppgjord plan. Vid varje sammanträde behandlas i förväg utvalda strategiska frågor.

Vid sammanträdet i februari behandlas bokslutskommunikén för det gångna året. Här beslutas om styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell uppdatering eller komplettering av verksamhetsplan (budget). Vid ett särskilt sam- manträde behandlas den publika års- redovisningen. Sammanträdet i april hålls samma dag som bolagsstämman och behandlar första kvartalsresul- tatet samt uppföljning och översyn av koncernens strategier. Augustisam- manträdet behandlar halvårsresulta- tet och oktobersammanträdet behandlar tredje kvartalsrapporten

samt investeringsplanerna inför nästa verksamhetsår. Årets sista ordinarie sammanträde behandlar föreberedel- ser för årsbokslut samt godkännan- de av verksamhetsplan (budget) för nästkommande år.

Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Styrelsen får varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditets- utveckling. Styrelsens arbete påver- kas även av den särskilda arbetsord- ning som styrelsen fastställt rörande arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören.

Kontakt med revisorerna

För att säkerställa styrelsens dialog med revisorerna, rapporterar bolagets huvudrevisorer till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sin bedöm- ning av bolagets interna kontroll. Bo- lagets revisorer var närvarande vid flera styrelsesammanträden 2002.

Styrelsens ordförande var när- varande vid slutrevisionssamman- trädet för att ta del av revisorernas synpunkter och iakttagelser.

Styrelsens arbete

(15)

Rottneroskoncernens möjligheter och risker kan sammanfattas i två kategorier – rörelserelaterade faktorer och finansiellt relaterade faktorer.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kund- segment, som strävar efter att göra koncernen mindre beroende av list- priset för massa och att öka lönsam- heten över en konjunkturcykel. Bo- laget har som komplement till den operativa strategin även en finansiell strategi.

Med en mer utvecklad hantering av finansiella risker stabiliseras koncernens fluktuerande resultatut- veckling och framförallt skapas en grundtrygghet så att förlustperioder undviks.

De finansiella risker som har störst påverkan på koncernens resultat är valuta och massapris. Även priset på el och massaved är viktiga resultatpåverkande faktorer, dock i mindre omfattning. Bolaget tillämpar en enhetlig syn på olika finansiella risker och en likartad metod för att säkra dem, enligt ett portföljtänkan- de. Den finansiella riskhanteringen, sker på koncernnivå enligt riktlinjer som dels finns angivna i koncernens

finanspolicy och dels ges av styrelsens finanskommitté.

Rörelserelaterade möjligheter och risker

Massapriset och konjunkturen Under de senaste decennierna har massapriset haft en mycket cyklisk utveckling. Rottneros definierar en cykel som en femårsperiod. Prisut- vecklingen ligger ofta tidigt i den globala konjunkturcykeln och an- vänds av många för att indikera framtida upp- eller nedgångar. Den historiska utvecklingen framgår av diagrammet nedan.

NBSK-priset sätts och faktureras i USD (se marknadsavsnittet sid 16).

Tillverkningskostnaderna faller där- emot huvudsakligen ut i lokal valuta.

Under 2002 försvagades USD med cirka 15 procent vilket innebär att den tidigare valutafördelen iUSDjämfört medSEKeller EURurholkades kraftigt.

Rottneros kunder har en god geo- grafisk riskspridning. Sammantaget har koncernen cirka 200 kunder där de tio största tillsammans represente- rar drygt 50 procent av omsättningen.

Det innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning.

Råvaruförsörjningen – vedråvara

Vedförsörjningen är en strategisk funktion eftersom Rottneros inte äger skog. För Rottneros är de svenska såväl som de lettiska och portugisiska vedförsörjningsorganisationerna där- för särskilt viktiga.

El-försörjning

Koncernen förbrukar 800 GWh per år varav 25 procent är egenproduce- rad el. Koncernen är därmed en av de större enskilda förbrukarna i Sverige.

Elförbrukningen i Miranda (kemiskt massabruk) är måttlig och sker till

Möjligheter och risker

0 200 400 600 800 1000

MASSAINDUSTRINS HISTORISKA FEMÅRSCYKLER

NBSK priser i Europa C.I.F. per ton kvartalsvis 1963 – 2002

USD

63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Källa: Market Pulse

KÄNSLIGHETSANALYS

Riskslag Förändring Effekt på årsresutat Volatilitet

efter finansnetto (MSEK)

Massapris 50 USD / ton 300 ¹⁾ Hög

USD 50 öre / USD 160 ²⁾ Hög

EUR 50 öre / EUR 40 Medium

Elpriser 1 öre / kWh 8 Medium

Vedpriser 10 SEK / m³f 24 Medium

Ränterisk 1 procentenhet 4 Låg

Refinanisering Ordnad för 2–4 år Ingen

Kreditrisk Försäkrad Självrisk 10 %

1) Vid en USD kurs på 9,0 ²⁾Effekt exkl valutaterminssäkringar

(16)

14

reglerade priser, det vill säga i princip fasta priser. El i Sverige handlas över en reglerad börs, NordPool i Norge och elpriserna noteras i NOK.

Två förvaltare har kontrakterats för att förvalta var sin del av elsäk- ringsportföljen (så kallad diskre- tionär förvaltning). Elderivat började tecknas i slutet av 2001 och har successivt byggts ut för att täcka mandatet 40–90 procent för de när- maste 12 månaderna och 20–70 procent för nästföljande 13–24 månader i basmandatet. Detta lindrade effekten av de uppdrivna spotpriserna på el runt årsskiftet 2002–2003.

Under december 2002 tecknades några kompletterande säkringar. Den sammantagna elprissäkringen avseende förbrukningen i Sverige innebär att den genomsnittliga kostnaden för elektricitet är säkrad för 97 procent av behovet till nivåerna 0,26–0,27 SEK per KWh under 2003, för 97 procent på nivån 0,23 SEK under 2004 samt för cirka 40 procent på nivån 0,22 SEK under 2005.

Kemikalier

Kemikalier, där väteperoxid är den enskilt största kemikalien, är en mycket viktig råvara för Rottneros.

I stort kan konstateras att prisutvecklingen följer den allmänna konjunk- turutvecklingen. Koncernen knyter långsiktiga ramavtal med årliga pris- förhandlingar.

Kapitalinvesteringar

År 2000, då massapriserna var mycket höga, påvisades att Rottneros an- läggningar har kapacitet att hålla ett högt kapacitetsutnyttjande. Det lö- pande underhållsbehovet i form av er- sättningsinvesteringar ligger på maximalt 150 MSEKårligen – en nivå som är sannolik även under dåliga år. Där- till kommer expansionsinvesteringar och investeringar för att undanröja flaskhalsar. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet.

Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till små avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala ma- teriella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av 2002 till 1 133 MSEK vilket utslaget på årskapaciteten på 700 000 ton ger ett bokfört värde på cirka 1 600 SEKper ton. Återanskaff- ningsvärdet för motsvarande anlägg- ningar ligger i storleksordningen 10 gånger det bokförda värdet.

Finansiella möjligheter och risker

Massaprissäkring (intäkterna) Massapriset har säkrats med löptider och säkringsnivåer som framgår av tabellen nedan. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är mycket måttliga med ISDA-avtal (nettingavtal) med större banker.

De närmaste två åren har Rottne-

ros säkrat 7 procent av massavolymen till 5 177SEKper ton.

Valutaexponering

(huvudsakligen intäkterna) Transaktionsexponering

Fakturering sker i olika valutor. Dock är den underliggande prisvalutan för pappersmassa normalt USD. Real- flödet i USD är cirka 30 procent av årsomsättningen, vilket säkras i första hand. Detta innebär att 70 procent av underliggande exponering inte är säkrad.

Koncernens nettoexponering i USDper 31 december 2002 framgår av nedanstående tabell. Motparts- risker avseende valutasäkringar är gjorda med större banker och trans- aktionerna är till väsentlig del av ka- raktären valutaterminer.

UTESTÅENDE TERMINS- KONTRAKT PER 2002 12 31

Genomsnitts-

År MUSD MSEK kurs (SEK)

2003 70 690 9,89

2004 54 550 10,19

2005 34 350 10,16

Totalt 158 1 590 10,05

År MEUR MSEK

2003 20 188 9,40

Marknadsvärdering av finansiella instrument

Marknadsvärderingen av finansiella instrument framgår av Förvaltnings- berättelsen, sid 35.

Omräkningsexponering

Bolaget har valt att inte säkra utländ- ska dotterbolags egna kapital.

Ränteläge

Koncernen har inga räntebärande skulder och är därför inte exponerat för förändringar i ränteläget. Avkast- ningen på kortfristiga placeringar på- verkas dock av ränteförändringar.

KOSTNADSANDELAR, procent (totala kostnadsandelar, exklusive skatt)

Personalkostnader, 16

Råvaror, 34

Kemikalier, 10 El, 7 Övriga rörelse-

kostnader, 29

Avskrivningar, 4

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA UNDER 2002

Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt

Valutaterminskontrakt –17 007 –7 401 6 514 23 820 5 926

Massaprissäkringar 1 888 2 852 5 993 12 439 23 172

Elprissäkringar –5 421 –2 105 –63 28 871 21 282

Totalt –20 540 –6 654 12 444 65 130 50 380

(17)

Likviditeten placeras hos banker eller på penningmarknaden i värdepapper med mycket låg kreditrisk.

Refinansiering

Koncernen tog under 2000 upp ett nytt syndikeringslån på 700 MSEK. Lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på ett år, fem år och sju år. Lånet avser att överbrygga konjunktursvackor och möjliggöra attraktiva förvärv.

Kreditrisker

Affärsrisken i form av kundfordring- ar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 procent självrisk.

Försäkringar

Rottneros försäkrar sina anläggning- ar mot egendoms- och avbrottsskador.

Det egna risktagandet varierar och täcks dessutom till största delen av

ett åtagande i det nybildade captive- bolaget (självförsäkring) Aspen Tree ReAG.

Övriga möjligheter och risker

Politiska risker

Koncernen, liksom kunderna arbetar i länder med politisk stabilitet. Därför

är exponeringen mot politiska risker begränsad.

Miljö

Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända föränd- ringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se särskilt miljö- avsnitt sidorna 28–31.

-50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70

Operativt resultat Säkringar Resultat inklusive säkringar

Q1 Q2 Q3 Q4

RESULTAT FÖRE SKATT PER KVARTAL 2002, MSEK

Magnefitmassa från Utansjö Bruk sänker färgförbrukningen vid produktion av till exempel färgade servetter.

(18)

16 Massamarknaden

Den totala världsmarknaden för pappersmassa uppgår till cirka 200 miljoner ton, varav den absolut största delen är integrerad kapacitet – massa som produceras av det bruk som även tillverkar papper och kartong, vilket innebär att massan sätts in i integrerad pappersproduktion direkt. Cirka 30,3 miljoner ton är kemisk så kallad avsalumassa – massa som tillverkas och förpackas innan den levereras till pappersbruket för vidareförädling.

Trots de senaste årens konsolide- ringar inom massa- och pappersin- dustrin har volymen avsalumassa för- blivit relativt konstant. En förskjut- ning har dock skett genom att en ökande andel av världens avsalumas- sor idag produceras i Sydamerika och Sydostasien, på bekostnad av de tra- ditionella områdena Skandinavien och Nordamerika, där integrationen mellan massa- och papperstillverk- ning är mer utpräglad. Rottneros är idag, genom det breda sortimentet, en av världens ledande avsalumassapro- ducenter. Koncernen har därigenom stärkt positionen på den viktiga europeiska marknaden som betraktas som företagets hemmamarknad.

Rottneros bild av 2002

Marknaden under 2002 präglades av historiskt sett låga prisnivåer på fram- förallt den blekta nordiska långfibri- ga massan, NBSK. Genomsnittspri-

set var under 2002 i absoluta tal det lägsta sedan 1993. Den främsta orsa- ken till den svaga prisutvecklingen på massa är den fortsatt svaga ekonomiska utvecklingen i framförallt Europa och Nordamerika, med påföljande svag efterfrågan på papper. De pap- perskvaliteter som har drabbats hår- dast under året är så kallade trähaltiga tryckpapper som framför allt an- vänds i kataloger, veckotidningar, re- klamblad etc. Dessa papperskvalite- ter är också de största förbrukarna av långfibrig massa, vilket har resulterat i en relativt svag efterfrågan under året. Benämningen trähaltiga papper syftar på en relativt sett hög inbland- ning av mekaniska eller halvmekanis- ka massakvaliteter i papperet.

Den andra huvudgruppen av pap- perskvaliteter är träfritt tryckpapper, där inblandningen av kemiska massor är hög. I träfria papper används idag med fördel kortfibriga massor, till exempel eukalyptus, björk eller asp- massa. Däremot har tillväxten av behovet av långfibriga kvaliteter under senare år minskat, i takt med utvecklingen av nya pappersmaskiner som behöver mindre andel armeringsmas- sor. Marknadssituationen för träfria papper under 2002 var betydligt bätt- re än för trähaltiga, vilket också ledde till en högre prisnivå och en bättre ef- terfrågesituation för kortfibriga massor än för långfibriga. Se diagrammet över jämförande prisutveckling, som

illustrerar den ovanliga situationen under 2002 där de kortfibriga kvalite- terna var dyrare än långfibriga under en relativt sett lång period. Vid årets slut var priset i Europa på kortfibrig kraftmassa cirka USD 450 per ton, medan priset för långfibrig kraftmassa var cirka USD440 per ton.

Rottneros marknadssituation under året avvek inte nämnvärt från den all- männa bilden, vilket innebär att koncernens kortfibriga kvaliteter hade en bättre efterfrågesituation än de lång- fibriga.

Trots att många kunder i de nischer som Rottneros fokuserar på hade ett år med svag efterfrågan, skedde 34 procent av försäljningen under 2002 till kunder i de identifie- rade nischerna. Ett exempel på vad Rottneros uppnådde tillsammans med en nischkund är utvecklingen av en massakvalitet som är speciellt an- passad för användning i krävande fil- terapplikationer, där tidigare endast

Rottneros marknader

Rottneroskoncernen verkar huvudsakligen på den globala marknaden för avsalumassa.

I anslutning till Rockhammars Bruk finns det även ett sågverk som är en mindre producent av sågat virke och som utgör en liten del av Rottneroskoncernen.

300 400 500 600

J F M A M J J A S O N D

PRISUTVECKLING 2002, USD per ton

––––

–––– Långfibrig (NBSK) –––––––– Kortfibrig (BEK)

(19)

så kallad merceriserad massa (pappersmassa som är förbehandlad med stark lut) kunnat användas. För när- varande pågår introduktionen av den nya kvaliteten vid kundens olika pro- duktionsanläggningar, vilket kommer att resultera i ökade leveransvolymer under 2003.

Försäljning och

kapacitetsutnyttjande

Rottneros försäljning uppgick under 2002 till 630 500 ton massa. Det totala kapacitetsutnyttjandet i världen för kemiska massor under 2002 uppgick till 92 (89) procent. Leveranskapacite- ten utnyttjades till 92 (90) procent.

Rottneros uppnådde ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på 91 procent (se även avsnittet om Rottne- ros enheter sid 20). Den goda balans

som rått mellan producerad och leve- rerad volym under året kan också illustreras med den globala lager- utveckling som skett under året, där världsmarknadslagret för blekt kemisk massa låg kvar på samma nivå som vid årets början.

Konkurrensförändringar under 2002

Slipmassa: Den schweiziska produ- centen Rondchâtel, drabbades under året av en brand som kraftigt reduce- rade deras kapacitet. Kring årsskiftet fattade Rondchâtel beslut att stänga produktionen.

CTMP-massa: Under året förvärvade kanadensiska Tembec en fabrik i British Columbia, Chetwynd, från Louisiana-Pacific. Förvärvet medför- de inget kapacitetstillskott på marknaden, utan endast en ytterligare konsolidering av CTMP-marknaden.

Sulfatmassa: De största föränd- ringarna under året skedde på euka- lyptusmarknaden där brasilianska Aracruz startade sin tredje linje på 700 000 ton. Linjen startade under sommaren, och nådde i slutet av året sin fulla kapacitet.

Ett nytt ägarkonsortium övertog Skeena-fabriken i Prince Rupert, Bri- tish Columbia, och har för avsikt att återstarta fabriken under våren 2003.

Fabriken som har varit stängd sedan mitten av 2001 har en total kapacitet

på cirka 430 000 ton. Vid starten under 2003 avser ägarna dock endast att utnyttja en produktionslinje.

Sulfitmassa: Ett ägarskifte av be- fintlig kapacitet skedde även på sulfit- marknaden, då Norska Borregaard köpte schweiziska Attisholz. Detta innebär ingen kapacitetsförändring, men ytterligare konsolidering.

Framtiden

Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen inför 2003 präglar även massamarknaden. Dock har året in- letts med en förstärkt massamarknad, med aviserade prishöjningar som följd.

Under 2003 tillkommer nya kapacite- ter framförallt på eukalyptusmarkna- den där exempelvis VCP i Brasilien och Ence i Spanien utökar sin produktion med 530 000 respektive 100 000 ton. På långfibermarknaden tillkommer dock inte mycket ny kapacitet med undantag för Skeena enligt ovan, och vi förväntar oss en något bättre balans mellan utbud och efterfrågan för de långfibriga kvalite- terna än för de kortfibriga. Den globala utbuds- och efterfrågebalansen för de närmsta åren tyder på att 2003 bör bli ett bättre år än 2002.

En stor möjlighet för Rottneros under 2003 ligger i att fortsätta med implementeringen av nischstrategin.

Koncernen kan därigenom tillföra ett mervärde till kunderna genom att re- kommendera och utveckla en massa

0 20 40 60 80 100

2000 2001 2002

Övriga världen Övriga Europa

Sverige Spanien Italien Frankrike

Tyskland

LEVERANSER PER DESTINATION, ^procent

0 100 200 300 400 500 600 700

2000 2001 2002

Sulfat Slipmassa Magnefit CTMP

LEVERANSER PER KVALITET, ^{tusen ton}

0 500 1000 1500 2000 2500

UTVECKLING NORSCANLAGER OCH NBSK-PRIS

Norscan-lager, tusen ton NBSK-pris USD/ton

1998 1999 2000 2001 2002 2003

Källa: Market Pulse 0 250 500 750 1000 1250

(20)

Både blekta och oblekta sulfat- massor från Valllviks Bruk har hög renhet och är därför lämpliga till exempel för kaffefilter.

18

eller en kombination av massor som på ett ekonomiskt sätt optimerar kundernas produkt – ”Optimising Pulp For You”. För närvarande pågår produktutveckling framförallt med kunder verksamma inom nischområ- dena el-isolerade papper, filter, kartong och bulkiga finpapper.

Ett antal av kunderna började dessutom under året använda Rottne- ros interaktiva informations- och or- dersystem ”RSS” (Rottneros Sales System). Genom den ökade använd- ningen av RSS räknar koncernen med att i framtiden kunna ge kunderna

snabbare och mer informativa svar på bland annat frågor relaterade till deras specifika ordersituation samt effektivisera hela orderhanterings- flödet.

Sågade trävaror

Rottneros är genom Rockhammar Timber AB en liten producent av så- gade trävaror på den svenska marknaden. Marknaden är mycket fragmen- terad med många små och medelsto- ra och ett fåtal stora producenter, som tillsammans står för en årlig produktion av cirka 16,8 miljoner m³.

Under 2002 exporterade Rock- hammar Timber 77 procent av produktionen, jämfört med 53 procent under 2001. Ökningen är föranledd av en genomgång av sortimentet som initierades under 2001 med inriktning mot produkter där marknadspositio- nen är eller har förutsättningar att bli stark. Detta innebär en inriktning på produkter som sågas fram ur mycket

grovt timmer. Exporten går i första hand till Västeuropa med Spanien som största enskilda marknad.

Marknaden under 2002

Under hela året förbättrades mark- nadspriserna stadigt. De ökade med 5 procent för fura och 6 procent för gran. Efterfrågan var god både inom landet och på exportmarknaderna.

Exporten ökade med 5 procent till 11,4 miljoner m³ och hemmamark- nadsförbrukningen ökade med 9 procent till 6,0 miljoner m³. Trots en viss import sänktes lagren i produktions- ledet under året.

För Rockhammars del ökade pri- serna under året med 11 procent tack vare en förändring av sortimentet.

Det nya produktsortimentet introdu- cerades på marknaden och fick ett gott mottagande.

Rockhammar Timbers ändrade råvarufångst mot ett grövre timmer- sortiment medförde en god tillgång på råvara för den planerade produk- tionsvolymen.

ROTTNEROS GLOBALA MARKNADS- ANDELAR FÖR AVSALUMASSA 2002, procent

Sulfitmassa, 6

Sulfatmassa,1 Slipmassa,

73

CTMP, 7

(21)

(22)

20 Koncernens enheter

I Rottneroskoncernen ingår åtta enheter i Sverige, Spanien, Lettland och Portugal. Rottneros svenska enheter är

massafabrikerna vid Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk, Utansjö Bruk och Vallviks Bruk samt Rockhammar

Timber som producerar sågade trä- varor. Bruket i Miranda i Spanien är koncernens senaste förvärv. I Lettland

PRODUKTIONSKAPACITET PER KVALITET, ton

Mekanisk massa Kemisk massa Övrigt

Sulfit Långfibrig Kortfibrig Sågade Medelantal

År 2002 där ej annat anges Slipmassa CTMP Magnefitmassa Sulfat Sulfat trävaror, m³ anställda

Rottneros Bruk 70 000 75 000 166

Rockhammars Bruk 60 000 69

Utansjö Bruk 79 000 73 000 190

Vallviks Bruk 194 000 205

Miranda 149 000 161

Rockhammar Timber 65 000 31