Adresser Vattenfalls årsredovisning 1986 Innehåll

Innehåll

Året som gått .. ... ... ... ... .... ... ... ... . ... . l Fem är i siffror ... l

Vattenfallkoncernen ... 2

Energitjänstföretaget Vattenfall ... 4

Energimarknad ... 6

Elproduktion ... 12

Konstruktion och byggande ... 14

Utveckling ... 16

Personal ... 17

S~edegas AB ... 20

SwedPower AB . .. .... .. .... ... .... ... ... .... ... .... 21

Generaldirektörens kommentarer ... .. 22

Förvaltningsberättelse ....... 25

Resultaträkningar ... ... .. ... ... 27

Balansräkningar ... ... ... .... ... ... ... ... ... ... 28

Finansieringsanalyser ... 30

Bokslutskommentarer ... .. ... 31

Förslag till resultatdisposition ... . 42

42 Revisionsberättelse ... . Ekonomisk analys ... 44

Ledning och organisation ... 48

Adresser

Vattenfall Vattenfall Mellansverige 162 87 VÄLLINGBY Box3354

Tel 08-739 50 00 162 03 VÄLLINGBY Telex 19653 SVTELVX S Tel 08-7 59 96 00 Telefax 08-37 01 70 Telex 15106 ELOOST S

Telefax 08-739 99 96 Vattenfall Norrbotten

Box807 Vattenfall Ö&tsverige

95128LULEÅ Box940

Tel 0920-770 00 59129MOTALA

Telex 68344 SVDPLLE S Tel 0141-270 00

Telefax 0920-266 27 Telex 5593 SVDMMTA S Telefax 0141-575 42 Vattenfall Mellersta

Norrland Vattenfall Väsuverige

851 74 SUNDSVALL 46188TROLLHÄTTAN Tel 060-19 80 00 Tel 0520-880 00

Telex 71005 SVDNSVL S Telex 42073 SVDTTHT S Telefax 060-15 64 95 Telefax 0520-389 57

Vattenfalls årsredovisning 1986

Produktion: Vattenfall

Formgivning: Grafisk Design AB Tryck: Tryckindustri AB, Solna, 1987 Omslaget: Närbild av hög$pänning$isolator.

Foto: Leif Milting

Vattenfall Vattenfall Värmekraft- Forsmarksverket verken

742 00 ÖSTHAMMAR 610 24 VIKBOLANDET Tel 0173-810 00 Tel 0125-301 60 Telex 76065 SVVKF S Telefax 0125-301 45 Telefax 0173-55116

Vattenfall Älvkarleby-

Vattenfall laboratoriet

Ringhalsverket Box23

430 22 VÄRÖBACKA 810 71 ÄLVKARLEBY Tel 0340-670 00 Tel 026-881 00 Telex 3495 SVVKPR S Telefax 026-728 20 Telefax 0340-651 84

Vattenfall Trollhätte Kanalverk

46188TROLLHÄTTAN Tel 0520-880 00

Telex42213 SVKANAL S Telefax 0520-364 85

ÅRET SOM GÅ TT

• Oförändrad elförsäljning

• Mer el från kärnkraft än från vattenkraft

• Ny, decentraliserad organisation

• Uppdrag 2000 - klokare användning av el

• Fortsatt satsning på naturgas

• 79 Mkr i överskott utöver 2 346 Mkr i ersättning till staten

FEM ÅR l SIFFROR

AFFÄRSVERKET 1982/83*) 1983i84*) 1984/85*)

EKONOMI, MKR

Rarelseintäkter ... 9 753 11504 12 416 Rörelseresultat före avskrivningar ....... 3148 4006 4644 Resultat före avsättningar och skatt ... 2 897 3517 3 751 Ränta på litatskapital ... 1677 1879 1966 Årets resultat ... 66 248 125 Forrantningspliktigt atatskapibill, genomsnitt 13 971 14452 15 123 Ranta p& stabkapttal i % av d: o ... 12 13 13 Bokförda avskrivningar ...... 1679 1811 1870 Investeringar ...... 3 105 3 173 3 172 Balanaomslutning ... 35 116 38 259 39129 PERSONAL . . )

Byggande avdelningar ... 4095 3670 2 338

Dnft-och admmistrationsavdelningM ... 6926 7102 8612

Utbetalda löner, Mkr ....... 1217 1295 1356 KRAI'TI'ILLFÖRSEL. TWh ... 55.4 ^{65.7 67,4}

···- - -- - - · -· -- -·

') Endast kraftrbrellen, dn exkl k.analrörelsen.

., ')Antal anetallda 1 tjanlt, medeltal under Aret.

VATTENFALL 1986

1985 1986

14049 13785 4943 4 455 4 207 3784 2 099 2124

446 79

16626 17518 12⁵/a 12¹/a 2 373 2333 2 821 3001 41894 43199

1880 1592

8609 854:2

1423 1540

7279 70,5

l

VATTENFALLKONCERNEN

Affärsverket, koncernen och intresse- koncernen är redovisningsenheter som förekommer i denna årsredovisning.

Här beskrivs vad de omfattar.

Kort om verksamheten

Koncernens verksamhet omfattar:

• produktion avelenergi

• drift och underhåll av storkraftnätet

• distribution och försäljning av hög- spänd el till industrier och återdistribu- törer

• lokal distribution samt försäljning till småförbrukare som hushåll, småföretag och jordbruk

• konstruktion och byggande av produk- tions- och distributionsanläggningar

• produktion och distribution av värme

• distribution och försäljning av natur- gas

• utländsk konsultverksamhet

• forskning och utveckling avseende ny energiteknik och rationell energian- vändning

• Trollhätte kanalverk.

Affärsverket

Vattenfall är ett statligt affärsverk som från och med 1987 är underställt miljö- och energidepartementet (tidigare in- dustridepartementet). Verket driver statens kraftrörelse, som svarar för un- gefär hälften av landets elproduktion.

Till affärsverket hör också av hävd Trollhätte kanalverk. Affärsverket är moderföretag i koncernen.

Vattenfalls verksamhet är spridd över landet. Energiförsäljningen är organise- rad i regioner, där var och en svarar för distribution och försäljning inom sitt område och dessutom driver och un- derhåller de vattenkraftstationer och delar av storkraftnätet som finns i om- rådet. Elproduktionen sker nästan ute- slutande i vattenkraftstationer och i kärnkraftverken i Ringhals och Fors- mark. Forsmarksverket ägs av Fors-

marks Kraftgrupp AB men drivs av Vat- te!lfall på entreprenad. ·

Agarinflytande och finansiering sker på andra villkor i ett affärsverk än i ett ak- tiebolag. Ramarna för Vattenfalls verk- samhet fastläggs av riksdag och rege- ring. Ett mål är att ge den fastställda av- kastningen på det kapital som statsmak- terna ställer till förfogande för investe- ringar.

Koncernen

En betydande del av Vattenfalls verk- samhet bedrivs i aktiebolagsform i ett femtiotal hel- eller delägda bolag. Kon- cernen omfattar affärsverket och dess dotterbolag. Till dotterbolag räknas de bolag där Vattenfall har ägarmajoritet. I koncernen ingår till exempel hela Fors- marks Kraftgrupp AB trots att Vattenfall endast äger 74,5% av aktierna.

Intressekoncernen

Ägarandelen avspeglar inte alltid gra- den av inflytande. Kraftföretag emellan är det vanligt att till exempel gå sam- man om ett kraftstationsbygge genom att bilda ett gemensamt bolag som byg- ger och driver anläggningen. Delägamas rättigheter och skyldigheter regleras i ett särskilt avtal. Vanligen delar man på alla kostnader i förhållande till sin ägarandel och har därmed rätt till mot- svarande andel av kraften.

Hur stor andel av bolaget man äger har här inget samband med graden av infly- tande, eftersom inflytandet redan är reglerat i avtalet. För att ge en mer rätt- visande bild av Vattenfalls verksamhet används därför också ett annat kon- cernbegrepp, kallat intressekoncernen.

Intressekoncernen omfattar affärsver- ket och dess andelar av dotterbolag och intressebolag. Till intressebolag räknas de bolag där Vattenfall äger aktier utan att ha ägarmajoritet.

I intressekoncernen ingår till exempel precis 7 4, 5% av Forsmarks Kraftgrupp AB. Se vidare avsnittet Ekonomisk ana- lys.

ELPRODUKTION OCH ÖVERFÖRING

Sesidan 47 för ytterligare information om bolagen

VATTENFALL 1986 3

ENERGIT JÄNSTFÖRETAGET VATTENFALL

Rationell elförsöljning i Sverige är en huvuduppgift för Vattenfall. Sverige till- hör de länder i världen som har lägst el- priser. Leveranssäkerheten är god.

Andra uppgifter är att verka for en ef- fektiv användning av elenergin och att

ersätta kärnkraften.

Halva elförsöTjningen

Vattenfall svarar för omkring hälften av den svenska elproduktionen. Produktio- nen sker i ca 130 hel- och delägda vat- tenkraftstationer och i kärnkraftverken i Ringhals och Forsmark Vid högbelast- ning används dessutom oljekraftverk och gasturbiner.

storkraftnätet ägs och drivs av Vatten- fall. Övriga större kraftföretag överför kraft på nätet mot avgift. Produktion och överföring styrs centralt från Vat- tenfalls kraftkontroll i Stockholm.

De svenska kraftföretagen samarbetar och byter kraft i syfte att förse landet med så billig el som möjligt. Därtill kommer att elnäten i Norden är sam- mankopplade. Genom samkörning kan därför de nordiska länderna utnyttja de för tillfället mest ekonomiska produk- tionsresurserna. Samkörningen ger också ömsesidiga produktionsreserver.

Förbindelserna till Danmark och Finland byggs nu ut ytterligare.

Från elföretag till energitjänstföretag

Vattenfalls kunder är huvudsakligen in- dustrier och eldistributörer. En mindre del av elproduktionen går direkt till de- taljkunder såsom hushåll och service- företag.

Vattenfall har ett brett sortiment ener- gitjänster: el, värme, naturgas, energi- hushållning, samverkan och rådgivning.

Mfärsiden är att varje kund ska kunna erbjudas den bästa lösningen på just sitt energiförsörjningsproblem.

Utveckling och förstärkning av mark- nadsresurser pågår för att företaget ska kunna öka sin marknadsorientering.

Vattenfall blir alltmer ett energitjänst- företag.

Energihushållning

Vattenfall intensifierar nu planeringen inför kärnkraftavvecklingen. Vid mitten av 1990-talet och senast när kärn- kraften ska ersättas måste det till ny elproduktionskapacitet. Det är realis- tiskt att då räkna med betydligt högre kostnader för el från de nya anläggning- arna och därmed högre priser.

Den marginella kostnaden för elenergi ökar när anläggningar med höga rörliga kostnader tas i anspråk eller när nya kraftverk byggs och brukas. Energi- hushållning och effektivisering av eJan- vändningen framstår därför som alltmer angelägna. Att hushålla med el kan vara bättre än att bygga nya kraftverk.

Vattenfall strävar efter att upprätthål- la balansen mellan tillgång och efter- frågan på el genom att påverka både tillförsel och användning av elenergi.

Projektet Uppdrag 2000 syftar till att genom praktiska försök finna möjlig- heter till bättre energihushållning inom bebyggelse, samhällsservice och indust- ri. Erfarenheterna från projektet tas löpande till vara i marknadsarbeteL

Priset på el är kanske det viktigaste instrumentet för att påverka energi- användningen. Under 1987 införs därför en tidstariff för vissa nya detaljkunder.

Priserna enligt den nya tariffen är satta med hänsyn till att produktionskostna- derna varierar över året, veckan och dygnet.

Ny energiteknik

Ett viktigt inslag i Vattenfalls arbete för att ersätta kärnkraften är att utveckla ny energiteknik.

Vattenfalls huvudsakliga avsättningsområden

- ~~=~=~

Områden dar VIlttenfall leverer~.r under 50% av totala råkraftbellOYCI 0vrlgakra~

o ^Huwd-

· ~

l

Vattenfalls kraftstationer

5 MW och dAröve~ hel-och delägda

'!W rv kroltotAIIlon

• Yatteof<.rlftatation

e Kiltnl<ralts1atlon .6. Oljekondensstation

• Kranvinnestation

*

Understrukna namn avser delägda stationer.

Siffrorna efter namneo anger den lOtaia oteffelaen i MW 10r de heligda stationerna och vanenfalls andelhärAv 10r de <!&lAgda vaU:enkraft:statk>nenla.

Uppgifterna avser 31 decemOer 1986.

Genom dotterbolaget Swedegas AB in- troduceras naturgas i landet. Förutom till uppvärmning och industriella pro- cesser kan gas komma att användas till el produktion.

Att utveckla ny miljövänlig teknik för, produktion, överföring och användning av energi - särskilt el - är en strategiskt viktig uppgift för Vattenfall. Ett centralt

område är utveckling och demonstra- tion av miljövänlig förbränningsteknik för elproduktion i kondensanläggning- ar.

Vattenfall och andra energiföretag bil- dar under 1987 ett gemensamt bolag för att utveckla och demonstrera nya tek- niska lösningar och system som kan ef- fektivisera energianvändningen.

VATTENFALL 1966

s

ENERGIMARKNAD

Division Energimarknad verkar genom sina fem regioner. Uppgifterna är att distribuera och sälja energi till industri- er och återdistributörer, att driva egen elverksrörelse och att underhålla vatten- kraftstationer och stamnät inom regio- nens gränser.

TiU divisionen hör även TroUhätte ka- nalverk och Vattenfalls sektion för be- redskapsfrågor.

Personalen uppgår till 4400 personer, varav 50 vid huvudkontoret i Råcksta.

Regional energimarknad

De fem regionerna säljer el till Vatten- falls stora kunder. Dit hör eldistribu- törer, industrier och egen elverksrö- relse. Leveranserna sker via de regionala näten - i huvudsak spänningsnivåerna mellan 20 kV och 130 kV.

Vattenfalls fasta leveranser, som till övervägande del går till industrier och återdistributörer, minskade i volym med 2 procent jämfört med 1985. Den tidi- gare höga ökningstakten är borta. Den berodde till stor del på utbyggnaden av el värme,

Den regionala energimarknaden om- satte l 0403 Mkr varav ca 1400 Mkr är försäljning till den egna elverksrörelsen.

Investeringar i region- och distribu- tionsnät samt i anläggningar för värmeproduktion uppgick under året till 735 Mkr. På sikt sjunker investe- ringsnivån.

Medelpriset på el ökade från 15,8 öre/

kWh till 16,6 öre/kWh, vilket i reala priser innebär en ökning med l procent mellan åren 1985 och 1986.

Fortsatt tämligen oförändrat realpris på el kan förväntas till och med 1988, då nuvarande högspänningstariffer upp- hör att gälla. Prisnivån därefter beror i första hand på priset på olja och andra energiråvaror och hur efterfrågan på el och kostnadema för elproduktion däri- genom påverkas. Därtill kan komma ef- fekter av skärpta avkastningskrav från

ägaren/staten samt effekter av eventuel- la förändringar av beskattningen.

El från nya kraftstationer blir väsent- ligt dyrare än el från dem som redan finns. Därför inriktas marknadsarbetet på att effektivisera elanvändningen.

Snabbt stigande effektbehov speciellt vid kall väderlek gör det nödvändigt att påverka effektuttaget och att omfördela det från hög- till lågbelastningstid. Det sker genom utformningen av tarifferna.

I väntan på de energipolitiska beslut som ska komma under 1987 råder osäkerhet hos elkunderna inför ener- giinvesteringar.

Värmemarknaden

Vattenfalls engagemang på värmemark- naden har bland annat syftat till att införa värmepumpar och inhemska bränslen i energisystemet. Ett stort an- tal anläggningar har installerats hos kunder.

Vattenfall samarbetar i bolagsform med tolv olika kommuner. Under året inrät- tades ett förvaltningsråd för Vattenfalls värmebolag för att stärka ägarfunktio- nen.

Ett nytt inslag på värmemarknaden blir erbjudanden till större kunder om totalvärmeavtaL Det innebär att Vatten- fall tar hela ansvaret för värmeleverans till kunden.

Elverksrörelsen

Antalet egna lågspänningskunder -1 hu- vudsak hushåll - inom elverksrörelsen var vid årets slut 325000 vilket är sju procent av landets lågspänningskunder.

Försäljningen inom den egna el- verksrörelsen har under året uppgått till 5,9 TWh, vilket är samma som 1985. Leveranssäkerheten har varit hög. Om- sättningen var 1682 Mkr och investe- ringarna 2 71 Mkr i elverksrörelsens distributionsnät.

Försäljningsutvecklingen inom el-

-

Personalen på regioncentralen i Trollhättan styr och övervakar regionens transformatorstationer och kraftstationer. Foto: J ör gen Karlsson

VATTENFALL 1986 7

verksrörelsen påverkas av oljepriset.

Låga oljepriser kan ge en viss återgång från el till olja. Höga oljepriser leder till mer elvärme, men marknaden börjar bli mättad. Vidare styrs sådan tillkom- mande efterfrågan till lågbelastningstid med nu aktuella eltariffer.

Inga större störningar har förekommit under året.

Energiverk i bolagsfonn

Vattenfall äger samtliga aktier i Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB), ett förvaltningsbolag för ett tjugutal distri- butionsbolag. Vid årsskiftet bytte bolaget namn till Vattenfall Energiverksgrupp

AB (VEAB).

Gruppens elförsäljning uppgick till 4,6 TWh under året vilket är en ökning med 7,8 procent jämfört med föregående år.

VEABs dotter- och intressebolag har 285000 lågspänningskunder vilket är 6 procent av totala antalet i landet. Huvud- delen av bolagens kraft köps från Vat- tenfall. Fem av bolagen driver egen fj ~rrvärmerörelse.

Arets investeringar inom VEAB- koncernen uppgick till 192 Mkr och an- talet anställda till ca 700 personer.

Uppdrag 2000

Vattenfalls projekt Uppdrag 2000 syftar till rationell energianvändning. Projek- tet ska visa vilken elförbrukning som kan vara rationell på sikt med hänsyn till de kostnader för ny elproduktion som är att vänta.

I en första etapp kartläggs energian- vändningen i Tierp, Vännäs och Kalix.

Syftet är också att utveckla metoder som är tekniskt och ekonomiskt användbara vid elhushållning i större skala. Motsvarande undersökningar i ett antal industrier görs på andra håll i landet.

Därefter övervägs att i en andra etapp i

stor skala prova de elbesparande åtgärder som bedöms vara samhälls- ekonomiskt lönsamma vid ett framtida högre elpris. De praktiska erfarenheter- na från detta ska ligga till grund för bedömningen av vilken total elförbruk- ning man ska utgå från när den framtida kraftproduktionen planeras.

TroZZhätte kanalverk

Trollhätte kanalverk har hand om kana- ler, slussar och farleder mellan Göteborg och Vänern samt Säffle kanal. Från och med 1986 leds kanalverket av en sty- relse vars ledamöter hämtats även utanför Vattenfall.

På Trollhätte kanal fraktades 3, 7 mil- joner ton gods under året. Den hårda och långa vintern krävde mycket isbryt- ning och isundanhållning, men kanalen hölls hela tiden öppen för trafik.

Vänersjöfartens konkurrensförmåga förbättras bland annat till följd av pågående muddring, som ska göra det möjligt för fartyg med större djup- g<\ende att trafikera kanalen.

Arets omsättning var 60 Mkr.

Trollhätte kanal höll~ öppen hela Aret. Foto: Hardie Lennartsson

•

VATTENFALL 1986 9

Tillförsel och användning av el, årsvärden

Vattenfall Sverige

Kämkraft 52':-'C.

Tillförsel

Fossilkraft O%

l Köp inom landet4%

lmport2%

Vattenkraft 42%

70,5 TWh

Användning in kl

förluster

Fasta laveranser 89%

Jämförelse med föregående år

KRAFTSANSKAFFNING (TWh) 1986

Produktion i egna och delägda anläggningar Vattenkraft ... . Kärnkraft... . ........... . Annan värmekraft ... .

Köp

Inom landet .......... . Import ........... -·

Avgår saxningskraft ... . Total krafttillgång ........ ..

29,4 36,9

~ 66.5

2.9 ____bQ 4,5 - 0.5 70.5

Avkopplingsbara elpannor 2%

l

Export 7%

Föränd-

!985 ring%

34.4 33,0

~ 67,7

3.4 ____M 6,8 - 1.6 72.9

- 16 + 12 - 15 - 6

- 14 - 54 - 35 - 66 - 3

KRAFTOMSÄTTNING (TWh) Fasta leveranser

Industrin ...........

Kommunikation ... ····

Kraftföretag o återdistributörer ...

F;gen detalj .............

Ovriga konsumentgrupper .......

Reserv-, ersättnings-o saxningskraft.

'!'illfälllga leveranser ........

Overföringsförluster mm ...

Total kraftomsättning .............

Skillnaden mellan kraftanskaffning och kraftomsättning beror på att kraft som direkt disponeras av andra kraftföretag har räknats bort från krafttillgången.

1986

14.1 1,7 38,6 5.9 0.2 _____hi 61,9

6.8

~ 73,1

Fosdilkraft ~~%

Import 1%

Avkopplingsbara elpannor

2%

l

Föränd- 1985 ring%

14,2 - l

1,7 - l

38.6 ± o

5,4 + 8 0.2 + 7

~ ^- 52

63.1 - 2

9.1 - 26

~ - 4

7n.B - 5

Belastningsvariationer

Månadsvärden

Sverige

- Vattenfall TWh

- - - - · - -· --··--···-··· · - -···-·16

Kraftöverföring

Överföring mellan elområden på storkraftnät och regionala nät.

övre ^Norrlands

elområde

\

19%

\ ' _{' \}

Nedre Norrlands elområde

18%

12% \

Västra '· r!~

elområdel ..

_ '12%-

18% /

18%

20%

r...._, ___ _

l l

l l l l

'

18% ',

Södra elområdet

Östra elområdet

B

6 4 2

o

Högbelastning och lågbelastning

Fredagen den 10 januari

- Lördagen den 19 j~li MWhlh

14000

8000

Kraftstatistikens dygn räknas från kl 0700.

Vattenmagasinen

Magasinsinnehåll

- Verkligt magasin - Gränsvärden fÖf

senaste 1D-årsperioden % --- Enligt budget

---~~---100

VATTENFALL 1986 11

ELPRODUKTION

Divisionen Elproduktion driver och förvaltar Vattenfalls kraftstationer och storkraftnätet Vattenkraftstationer och storkraftnät sköts på entreprenad av Vattenfalls regioner inom division Ener- gimarknad.

Elproduktion sköter Forsmarksverket enligt avtal med Forsmarks Kraftgrupp AB samt ser till att Vattenfalls ägarinflytande tillgodoses i de bolag, vars verksamhet har anknytning till affärsområdet.

Elproduktions huvuduppgift är att dri- va och förvalta produktions- och över- föringsutrustningen på sådant sätt att

produktion och öveiföring av el med till- fredsställande leveranskvalitet sker till

lägsta möjliga kostnad. Divisionen svarar också för samkörningen med andra kraftföretag i Sverige och i de nordiska grannländerna.

Personalen uppgår till 2500 personer, varav 285 vid huvudkontoret i Råcksta.

Kraftbalansen

Behovet av el varierar starkt under året.

Vintern 1986 var kall, periodvis till och med mycket kall. Den ökade tillgången på el från kärnkraftverken gjorde emel- lertid att kraftförsörjningen kunde kla- ras utan nämnvärd import och med nor- mal användning av vattenkraft.

Genom den goda tillgången på vatten- och kärnkraft har fossilkraft endast behövt användas vid sträng kyla.

Vattenkraft

Vattenfall disponerar totalt ca 8600 MW vattenkraft. I år gav den 29,4 TWh, vil- ket är 8 procent mindre än under ett normalår.

En förklaring till den lägre produk- tionen, den kraftiga vårfloden till trots, är att stora vattenmängder måste ledas förbi kraftstationerna när tillrinningen är större än produktions- och lagrings-

kapaciteten. Dessutom var sommaren torr och varm.

Under hösten havererade ett av aggre- gaten i Harsprånget. Det beräknas vara i drift igen i slutet av 1987.

Kärnkraft

Vattenfall disponerar totalt ca 5600 MW kärnkraft. Den gav under året 37,0 1Wh vilket är rekord. Ringhalsverket gav 20,3 TWh och Forsmarksverket totalt 22,4 TWh, varav 74,5% disponeras av Vattenfall. Den genomsnittliga tillgäng- ligheten var 81 o/o, vilket internationellt sett är ett mycket högt värde.

Produktionskostnaden blev låg tack vare hög tillgänglighet och förmånlig upphandling av kärnbränsle.

Fossilkraft

Fossilkraften har under året endast behövt användas under korta perioder i samband med sträng kyla. Den totala energiproduktionen blev ca 150 GWh mot ca 200 GWh föregående år.

Investeringar

Årets investeringar inom Elproduktion uppgick till 1600 Mkr.

Vattenkraft

Det tredje aggregatet i Laxede kraftsta- tion togs i drift. Ombyggnaden av Lilla Edet slutfördes liksom dämningshöj- ningen vid Bodens kraftstation. Vidare inleddes ombyggnaderna i Älvkarleby.

Dessa åtgärder kommer att ge ett sam- manlagt produktionstillskott om ca 40 GWhperår.

Investeringarna uppgick till 676 Mkr av vilka 250 Mkr avser förnyelse av be- fintliga kraftstationer.

Från Boliden AB förvärvades under året tillsammans med Skellefteå kom- mun Bolidens andelar i Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen. Från Bålforsens Kraft

(

Den nya fastbränsleanläggningen vid kraftvärmeverket i Uppsala.

Verket tillhör Fyriskraft AB som ägs av Vattenfall och Uppsala kommun. Foto: Siv Berntsson

AB förvärvades Sikfors kraftstation i Pite älv i utbyte mot Vattenfalls andel (15%) i Gulsele AB.

Kärnkraft

Investeringarna uppgick till 311 Mkr.

De avsåg i första hand nya blockdatorer, en avfallsstation och kompletteringsar- beten i Ringhals.

Fossilkraft

Investeringarna avser projekteringsar- beten och viss renovering av befintliga anläggningar. I det delägda kraftvärme- verket i Uppsala togs under året en fast- bränslepanna i drift.

Överföring

Omfattande arbeten pågår för att bygga om stamnätet och för att öka kapacite- ten för kraftöverföring till och från de nordiska grannländerna.

Investeringarna uppgick till 430 Mkr.

De fyra kärnkraftblocken i Ringhals svarade för 15 procent av Sve- riges e/produktion under året. Det är nåAot mer än vad Lule lilv och Skellefte älv ger tillsammans under ett normalår.

Foto: Börje Försäter.

De avsåg främst 400 kV-stationer och ledningar samt anläggningar för drift- övervakning. Bland större projekt märks anläggningarna för kraftöverföring med högspänd likström till Danmark samt ombyggnaden av 220 kV-ledningar till 400 kV.

Kommande projekt

I mars fick Vattenfall regeringens till- stånd att byta änggeneratorerna på Ringhals 2. Bytet ska ske 1989.

Före utgången av 1988 ska kärnreak- torerna i landet vara försedda med tryckavlastningsfilter för att mildra kon- sekvenserna av en eventuell olycka med svåra härdskador.

Datorkapaciteten i kraftkontrollen i Räcksta ska förstärkas. Nya driftcentra- ler ska byggas bland annat i Porjus och Norsjö, samtidigt som befintliga drift- centraler moderniseras eller flyttas.

VATIENFALL 1986 13

KONSTRUKTION OCH BYGGANDE

Enheten Konstruktion och Byggande svarar för förstudier, projektering, kon- struktion och uppförande av anläggning- ar liksom för utveckling av teknik och system inom Vattenfalls verksamhets- områden.

Enheten svarar också för inköpsser- vice och för kvalificerade tekniska tjänster i samband med laboratorieverk- samhet.

Enheten har fortsatt att engagera sig i tillstånds- och mfljöfrågor inom de olika verksamhetsområdena

Av de 2900 anställda är l 000 verk- samma på huvudkontoret i Råcksta.

Omsättningen var 2300 Mkr.

Kärnkraft

Ett slutförvar för reaktoravfall (SFR), som ska tas i bruk 1988, har under året byggts i Forsmark på entreprenad åt Svensk Kärnbränslehantering AB .

Nya änggeneratorer för Ringhals 2 har upphandlats.

Naturgas

Projektering och upphandling av anläggningar för Västgasprojektet mel- lan Falkenberg och Göteborg har ge- nomförts på uppdrag av Swedegas AB.

Fossilkraft

Ett mindre kraftvärmeverk i Hallsberg är under uppförande och tas i drift 1987. Förstudier bedrivs för kraftvärme- verk i Jönköping, Nässjö och Partille.

Vattenkraft

Arbetena med det fjärde aggregatet i Stornorrfors, Sädva kraftstation och till- loppstunneln för det tredje aggregatet i

Vietas har avslutats.

I Laxede, Porsi, Gallejaur och Vargfors pågår utbyggnader. I Sillre, Sikfors och Vargön har byggnadsarbeten inletts.

Kraftledningar

Fem nya ledningar har byggts och elva har förstärkts. En dubbel 400 kV-led- ning över Mälaren förstärks. Ombyggnad av en 220 kV-ledning till 400 kV på ~

sträckan Indalsälven till Mälardalen har ~

påbörjats.

Transmission

stamnätsstationen i Hallsberg har byggts om. Gasisolerade ställverk för

130 kV har installerats i Kurnia och Ox- elösund. Harsprångets kraftstation har moderniserats eltekniskt. Arbeten pågår med tre stora anläggningar för högspänd likström, ett flertal driftcent- raler och modernisering av kraftstatio- ner.

Byggproduktion

Byggverksamheten har till stor del avsett nyanläggningar och reinvesteringar för vattenkraft i Norrland. I Mellansverige har större bergarbeten genomförts dels för anläggningen för slutlig förvaring av låg- och mellanaktivt avfall i Forsmark och dels för kompletterande utbyggnad- er i Ringhals.

Framtiden

Inom de närmaste åren kommer antalet större anläggningsprojekt att minska. Samtidigt ökar antalet uppdrag som av- ser reparation och förnyelse av äldre anläggningar.

Redan nu måste enheten ställa in sig på att tillgodose förväntade framtida krav på resurser och kompetens inom en rad områden. Det gäller till exempel naturgas, ny energiteknik, miljöteknik och energihushållning.

Montagearbete vid kraftvärmeverket i Hallsberg. Foto: Carl Charliar En 220kV-ledning ersätts med en 400kV-ledning. Efter om- byggnaden kan mer än tre gånger så hög effekt överföras i sam- ma kraftledningsgata. Foto: Bo Dahlin

Alvkarleby kraftverk, som invigdes 1915, byggs nu om fOr att ge högre effekt. Foto: Alf Linderheim

VADENFALL 1986 15

UTVECKLING

Utvecklings- och miljöarbetet vid Vat- tenfall omfattar hela energiområdet.

Energipolitiken ger den formella ramen för verksamheten. Arbetet påverkas av tekniska, miljömässiga och ekonomiska faktorer och bestäms av

• att kärnkraften ska ersättas utan oac- ceptabla skador på miUön

• att oijeberoendet inte får öka

• att vattenkraften i de fyra orörda älvar- na intefår utnyttjas.

Dessa krav utgör ramen för utveck- lingsarbetet på Vattenfall. Det är inriktat på att finna möjligheter att förverkliga energipolitikens mål.

Årsskriften Energi och Framtid inne- håller mer om Vattenfalls utvecklingsar- bete.

Effektivare elanvändning

Effektivare elanvändning kan begränsa elkomsumtionens tillväxt. Ofta är det

Dalälvens flöde vid Alvkarleby krsftstation studeras i en modell vid ÄlvkaTlebylaboratoriet. Foto: Alf Linderheim

mer ekonomiskt att spara elenergi än att utöka elproduktionskapaciteten ge- nom nya anläggningar. För att skaffa kunskaper och undersöka hur mycket och till vilken kostnad elenergi kan spa- ras drivs energihushållningsprojektet Uppdrag 2000.

Ny elproduktion

Elproduktion som kan ersätta kärn- kraften behövs. Nya elproduktionsan- läggningar studeras inom värmekraft- området med kol, gas och inhemska bränslen. Utvecklingsarbetet pågår och demonstrationsanläggningar planeras.

Vindkraftverk och små vattenkraftverk undersöks och demonstreras. Värme- pumpar introduceras och andra elspa- rande åtgärder vidtas.

Miljöhänsy n

Milj öarbetet har getts ökad tyngd och bredd inom Vattenfall. Höga miljö- mässiga krav drivs inom hela företaget.

Utvecklingsinsatserna inriktas bland an- nat på att bränsle från skog, torv och av- fall både ska framställas och förbrännas så miljövänligt som möjligt.

Driftsäkerhet

Inom de traditionella utvecklingsområ- dena fortsätter arbetet för bästa drift- ekonomi och driftsäkerhet i såväl pro- duktion som distribution.

Älvkarleby-laboratoriet förfogar över kvalificerade fQrskningsresurser och är ett viktigt hjälpmedel såväl i den tradi- tionella vattenkraftverksamheten som inom nya verksamhetsområden.

Djupgasborrning

I Gravberg i Orsa inleddes borrningarna i juli månad. Vid årsskiftet var borren nere på 5328 meters djup. Arbetet fort- sätter. Syftet är att undersöka en even- tuell gasreservoar i Siljansringen.

PERSONAL

Ny huvudorganisation

I september trädde den nya organisa- tionen i kraft. Vägledande för omorga- nisationen har varit

• att hög kompetens ska bibehållas in- om hela energiområdet

• att Vattenfall ska ledas som en koncem och organiseras i naturliga verksamhets- områden

• att regionala enheters ledningsorgan ska ges större ansvar och större själv- ständighet

• att kompetens och resurser för mark- nadsföring ska stärkas

• att stödfunktioner ska delas upp i stabs- och serviceenheter

• att serviceenhetemas verksamhet ska styras av efterfrågan.

Brist på tekniker

Bristen på tekniker inom Vattenfall är fortfarande besvärlig inom vissa strate- giskt viktiga områden, särskilt elteknik.

Därför vidareutbildas bland annat ett tju- gutal gymnasieingenjörer till kompetens som motsvarar halv civilingenjörsut- bildning.

Vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm fortsätter uppbyggnaden av Elkrafttekniskt Centrum.

För att öka tillströmningen till teknisk och naturvetenskaplig utbildning infor- merar Vattenfall om energiområdet i gymnasier och grundskolor.

Jämställdhet

Särskilda satsningar genomförs dels för att öka antalet kvinnliga chefer, dels för att öka kvinnarepresentationen i parts- sammansatta grupper och projektgrup- per. Dessutom görs insatser för att förmå särskilt kvinnor att söka naturve- tenskaplig och elteknisk utbildning och välja Vattenfall som arbetsplats.

Antal anställda

Medelantalet anställda var under året

l 0803 personer mot 11141 föregående år, en minskning med 3 procent. Anta- let deltidsanställda var oförändrat 850.

18 procent av de anställda är kvinnor.

Helene Klerck, Vattenfalls praktikant vid Bonneville Power Admi- nistration i Portland, Oregon, USA. Foto: Björn Petersson

VADENFALL 1966 17

vattenftlll - - - ·

Försäljning uppdelad på regioner Q

Figurerna visar den geografiska fördelningen av fasta kraftleveranser. Nästan allt säljs av Vattenfalls regio- ner. En liten del säljs centralt till ett fåtal storkunder.

Vattenfall

MaJ,ANSYERIGE

30% Vattenfåll

ÖS'TSVEAIOE

15'b

Vattenfilll

MEUEASTA NOAAlANO

Vattenfiill ^111\io

IIA$1SVE...CE

Vattenfilll

Centralt NOFIA80'n'EN

Prisutveckling

Industri

- Pris inkl energiskatt, uppräknat med KPI Energiskatt

- Pris exkl energiskatt öre/kWh

50

- - - --- - -40

- - - ---- - - -30

20

10

o

• 82 83

Ar (kvartal) 85 86

Leverans till industri i mellansverige, effekt lO MW, energi 50 GWhlår. l örelkWh ger 10 Mkr/TWh.

G

Hushåll utan elvärme

- Pris inkl energiskatt, uppräknat med KPI - Energiskatt

Pris exkl energiskatt örelkWh ---~~~--L 50

40

30

20

10

o

• 82 83

Ar (kvartal) 84 85 86

Leverans till mellansvenskt hushåll utan elvärme, 5000 kWh/år. l öre/kWh ger lO Mkr/TWh.

,. l

Investeringar

lnvesteri ngar

ÖVrigt Distributions anläggningar

1984 1985

övrig kraft Kärnkraft Vattenkraft

1986

Mkr

Investeringarna är här summan av affärsverkets inve- steringar och affärsverkets andel av investeringarna i dotter- och intresse bolag.

Personal

Antal anställda 30 juni

- Hela personalen Driftpersonal

Teknisk/administrativ personal - Byggande personal

~-..-iiiiiiii··--;;=~~~~~~ 12000

~

.. --10000

--···-·----~---·----. 8000

-~---6000

- - 2000

År 82 83 84 85 86

AFFÄRSVERKETSBYGGVERKSAMHET

Nedlagda kost- Idrifttag- Effekt, nader, Mkr Större projekt ni ng sår

VATTENKRAFTSTATIONER Egna

Vietas tilloppstunnel

(Stora Lule älv) ... 1985 Laxede G3 (Lule älv) ... 1987 stornorrfors G4 m m

(Urne älv) ... 1985 Övriga egna vattenkraft-

stationer (5 st) ... 1987-91 Delägda

Sädva (Skellefteälven) ... 1985 Skärblacka CM:otala Ström) ... 1987

Summa KÄRNKRAFTSTATIONER Egna

Ringhals R1-R4 ...

Ringhals gemensamt ......

Delägda

Forsmark block 3 ...

Summa

spänning

70MW 182MW 325MW

31MW lOMW 618MW

1050MW

130/10 kV 130/20 kV 130/40 kV

1986

20 120 9 161 2 59 371

207 37 38 282

TRANSFORMATOR-

STATIONER 1985-89 220/70 kV 351

400/130 kV 400/200kV 400kV KOPPLINGSSTATIONER

OCH LEDNINGAR 1986

t~~g~~}

Ls300 155

ÖVRIGT

stutförvar för reaktoravfall ... ' 1988 211

Förkortningar

l TWh = l terawattimme

=

lGWh = l gigawattlmme

=

lMWh = l megawattimme lOOOkWh lkWh

--

lMW = l megawatt ""' ^{1000 kW}

1kW ^·~· l kilowatt

=

l kV ""' l kilovolt = lOOOV

Totalt

550 249 212 263

242 83 l 599

362 737 5 754 6 853

536

204

450

VATTENFALL 1986 19

SWEDEGASAB

Swedegas AB importerar naturgas till Sverige, äger stamledningarna i natur- gassystemet, ansvarar för transport i stamledningsnätet och säljer gasen till regionala åteiförsäljningsbolag.

Bolaget ägdes tidigare helt av Vatten- fall. Under året inträdde holländska

Shell, norska Statoil och Dansk Olie &

Naturgas A/ S som delägare med ande- larna 15%, 15% respektive l 0%.

Naturgasnätet byggs ut

Naturgasnätets utbyggnad fortsätter.

stamledningen sträcker sig nu från Dragör söder om Köpenhamn via Klags- hamn söder om Malmö till Årstad i höjd med Falkenberg.

Inom sydgasprojektet har under första leveransåret 1985/86 sålts ca 200 mil- joner kubikmeter naturgas och kontrak- terats ytterligare ca 100. Fullt utbyggt

1992 blir leveransema ca 400 miljoner kubikmeter per år. Det motsvarar ca 4 1Wh per år och ca 25% av energimark- naden i de områden där naturgasnätet är utbyggt.

Betongklätt gasrör läggs ner på botten av Nissan.

Foto: Ingvar Bergenudd

Nya förutsättningar

För att kunna leverera naturgas till väst- kusten har Swedegas förhandlat med bland annat Dangas om köp av mera gas.

I slutet av året träffades avtal med Dan- gas om leverans av 200 miljoner kubik- meter naturgas per år till kunder i västra Sverige. Till Göteborg ska natur- gas bölja levereras under våren 1988.

Framtiden

Swedegas planerar att bygga ut gasnätet till Mälardalen antingen från göteborgs- området eller från Finland. Målet är gasleveranser till Stockholm senast

1993.

I planerna ingår att bygga upp en bas- marknad för naturgas som vid sekelskif- tet kan komma att uppgå till ca 15 1Wh, varav hälften i Syd- och Västsverige och hälften i Mellansverige. Naturgasen kommer då att svara för 3-4% av landets energibehov.

Rörläggning för naturgas i norra Skåne. Här kontrolleras rörets skyddsbeläggning. Foto: Ingvar Bergenudd

SWEDPOWER AB

SwedPower AB är ett konsultföretag som säljer kraftindustrins kunnande på den internationella marknaden. Vatten- fall äger 51%. Återstoden ägs av Syd- kraft AB, Oskarshamns Kraftgrupp AB, VBB AB och BECO AB.

Marknad

SwedPower satsar på sådana marknads- segment som berör planering och pro- jektering av produktionsanläggningar och transmissionslinjer samt drift- och underhållsverksarnhet.

SwedPower har med egna marknads- föringsresurser och genom tillgång till ägarföretagens tekniska resurser kunnat expandera från en omsättning på 5 Mkr

1980 till 60 Mkr 1986.

Flexibel organisation

SwedPowers organisation präglas av flexibilitet. Variationerna i arbetsbelast- ningen klaras av genom att större delen av personalen lånas in från delägarna

under projekttiden. För ägarföretagen innebär SwedPowers verksamhet att de- ras tekniska personal får vidgade erfa- renheter som sedan kornmer till nytta i arbetet hemma.

Under året var ca 400 personer verk- samrna i företagets olika projekt. Arbets- volymen uppgick till ca l 00 manår.

Utförda arbeten

Bland de uppgifter SwedPower utfört under året förtjänar särskilt att nämnas:

• Planering/projektering av transmis- sionssystern i Malaysia, Egypten, Saudi- Arabien och Västafrika

• Utredning om vattenkraftprojekt i Laos

• Drift av 1000 MW oljekondenskraft- verk i Saudi-Arabien

• Val och upphandling av datorer för driftövervakning till J ordanie n

• Utredning om kärnavfallshantering i Sydkorea

• Internationella utbildningsprogram.

På språng mot nya arbetsuppgifter i Malaysia och 1'hailand. J<'ran vänster: <;arl-Erik Nyquist, Vattenfalls generaldirektör, Rolf Falkenberg, VD för SwedPower AB och Lars Graf, VD för BECO AB, en av de övriga delägarna i SwedPower AB. Foto: Erik Forsgren

VATTENFALL 1986 21

GENERALDIREKTORENs ••

KOMMENTARER

Utbyggnaden av vattenkraft och kärn- kraft har gett landet god tillgång på el tilllåga kostnader. Vattenfall är nu inne i en period som kännetecknas därav med en påtaglig balans ⁱ tillgång och ef- terfrågan på elenergi. Vi bör försöka behålla fördelarna av detta så länge som möjligt och samtidigt arbeta för att ge marknaden bra lösningar på sina ener- gibehov i framtiden.

Det är mot denna bakgrund som Vat- tenfall bland annat ändrat sin organisa- tion under 1986 och kan nu möta de nya krav som framtiden innehåller.

Det finns två ledord för denna förändring: affärsmässighet och mark- nadsorientering. Det första tecknet på Vattenfalls förnyelse kan avläsas redan nu - ett bra företag blir ännu bättre!

Organisationsarbetet har gått snabbt och smidigt tack vare målmedveten och resultatinriktad personal och personal- organisationer med kunniga företrädare.

Uppdrag 2000

En av Vattenfalls huvuduppgifter är att åstadkomma en rationell energian- vändning, bland annat genom aktiva hushållningsåtgärder. Därför startade vi ett särskilt projekt Uppdrag 2000.

Syftet med projektet är att klarlägga potentialen för elhushållning och däribland vilken benägenhet för hus- hållning och sparande som kunderna har.

Den kunskap som Vattenfall får genom detta projekt ska omsättas i praktiskt arbete på energimarknaden. Det första resultatet av projektets verksamhet väntas redan under innevarande år, me- dan det samlade resultatet av alla led föreligger runt 1990.

Våra förhoppningar kring Uppdrag 2000 är många och stora. Däribland att få en realistisk bild av hur stor del av elanvändningen som kan "hushållas bort" inför den framtida kärnkraftav- vecklingen. Dessutom har vi de rent

företagsekonomiska fördelarna att en dämpad elefterfrågan senarelägger be- hoven av produktion.

1]emobyl

Katastrofen i 1]ernobyl blev en omska- kande händelse inte minst för oss i Sve- rige genom det radioaktiva nedfallet. De sovjetiska myndigheternas klarläggande av olyckan avslöjar skrämmande brister i kraftverksledningens hantering av sä- kerheten. De lärdomar som följer därav torde leda till en mångfald av säker- hetshöjande åtgärder vid de sovjetiska kärnkraftverken, såväl vad gäller själva tekniken som filosofin bakom säker- hetskraven.

Det går att driva kärnkraftverken på ett säkert och miljövänligt sätt. Vi har bevis för detta här i Sverige och en enig expertis hävdar också att det inte finns anledning att ändra säkerhetsbedöm- ningen för de svenska kärnkraftverken till följd av 1Jernobylkatastrofen.

Allmänheten har också visat ett ökat förtroende för kraftföretagens sätt att sköta kärnkraftverken här i Sverige, vil- ket vi noterar med tillfredställelse.

strategi för elförsöTjningen

För Sveriges del har Tjernobyl också medfört ett omfattande arbete dels inom energirådets ram, dels bland alla de re- missinstanser som behandlat rådets ma- terial.

De tyngsta remissinstanserna har övertygande uttalat sig för att vi ska behålla det avvecklingsbeslut som riks- dagen redan har fattat.

Vattenfall instämmer i den bedöm- ningen och har tillsammans med övrig kraftindustri redovisat sina ställnings- taganden via Kraftsam i en strategi för elförsöljningen fram till 2010.

Tekniska, ekonomiska och miljömäs- siga skäl pekar entydigt på att avställningen av kärnkraftverken bör

Sex senatorer frän USA besöker Forsmark för att bland annat studera avfallshantering. Från vänster: Daniel]. Evans från Washington, USAs ambassadör i Sverige Gregory j. Newell, Chic Hecht från Nevada, Alan Simpwn från Wyoming,]. Bennett]ohnston från Louisiana, generaldi- rektör Carl-Erik Nyquist, Frank H. Murkowski från Alaska,]amesA. McClurefr/m ldaho. Foto: Bengt O. Nordin

ske först mellan åren 2005-2010. Det innebär att ersättande anläggningar behöver förberedas i mitten av 1990- talet.

Årets ekonomiska resultat

Årets ekonomiska resultat får anses till- fredsställande. Elpriset har varit i stort realt oförändrat mellan 1985 och 1986.

Erhållna intäkter har täckt alla kostna- der för verksamheten och möjliggjort utbetalning av fastställda belopp till sta- ten, sammanlagt 4400 Mkr.

Därmed infriar vi med god precision det övergripande affärsmässiga målet för Vattenfall: en lönsamhetsinriktad verksamhet med full kostnadstäckning och låga elpriser.

Utblick

Den balans som nu råder mellan tillgång och efterfrågan bidrar i högsta grad till ett stabilt elpris. Kan vi bibehålla denna balans i ytterligare några år genom akti- va hushållningsåtgärder är förutsätt- ningarna goda att behålla ett lågt elpris.

I ett längre perspektiv får vi räkna med högre elpris när ny elproduktion behövs.

C-E Nyquist

VATIENFALL 1986 23

Borrtornet Iot dJUpgasborrningen rese<~ i Gravberg, Orsa.

Foto: Rune B~lf.>dtöm

David M eMillan och Billy Arcer monterar borrkronan. Foto: Rune Bergström

4

•

' ":tf·

·.: ...

Borrtornet på plats. l förgrunden ses den damm .som fångar upp slammet fdm borrhAlet. Foto: Rune Bergström

\ _• J

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Den fasta elförsäljningen 1986 blev trots en betydligt mildare väderlek nästan lika stor som året innan. Kraftanskaffningen utgörs nästan helt av vattenkraft och kärnkraft. Av en totalproduktion på 71 TWh stod vatten- kraften för cirka 31 TWh och kärnkraften för 3 7 TWh. Återstående cirka 3 TWh består i huvudsak av tillfälliga kraftinköp.

Kraftförsäljning

Den helt dominerande delen av Vattenfalls försäljning utgörs av fasta leveranser enligt långsiktiga kontrakt. ÖVriga leveranser ut- görs av tillfällig försäljning, där priser och le- veranstider mellan Vattenfall och kunden bestäms utifrån den aktuella kraftsituatio- nen.

De fasta kraftleveranserna uppgick under 1986 till 61,9 TWh (63,3 TWh), en minsk- ning med 2% jämfört med föregående år.

Den fasta försäljningen omfattar dels fast engros med 56,0 TWh eller 90%, dels detalj- försäljning med 5,9 TWh eller 10%. Föränd- ringen i förhällande ti111985 beror i huvud- sak på att vissa leveranser av tidsbegränsad natur s k saxningskraft från Ringhals bortfal- lit under 1986.

Den tillfälliga kraftförsäljningen minskade med 2,3 TWh från 9, l TWh till 6, 8 TWh.

Eltariffer

Under året har de högspänningstariffer till- lämpats som infördes den l januari 1984 och som ska gälla till utgången av 1988. Det ge- nomsnittliga energipriset ökade genom gäl- lande indexklausuler under 1986 med endast 5%. För detaljförsäljningen höjdes tarifferna den l januari 1986 med ca 5%.

Kraftanskaffning

Den elkraft som Vattenfall förfogar över be- står dels av produktion i egna och delägda kraftstationer, dels av inköp från andra kraftproducenter. Sammanlagt svarar Vat- tenfall för drygt hälften av landets elproduk- tion.

Vattenkraft

Efter vårfloden i maj fram till mitten av okto- ber var tillrinningen betydligt lägre än nor- malt, därefter blev den något rikligare. Vat- tenmagasinen var vid årets utgång fyllda till 69% vilket är 4 procentenheter lägre än vid årets böljan. Den mängd energi som vid årets slut fanns lagrad i vattenmagasinen uppgick till cirka 14 TWh.

Vattenkraftproduktionen, inklusive an- dels- och ersättningskraft, uppgick till 30,6 TWh (35,7 TWh) eller 45% (52%) av Vattenfalls totala produktion i egna och del- ägda anläggningar.

Kärnkraft

Av den totala krafttillgången kom 55%

(48%) eller 37,0 TWh (33,0 TWh) från kärnkraftverken. Härav kom 16,7 TWh (11,5 TWh) från Forsmarksverket, som ägs till 74,5% av Vattenfall, som även erhåller denna andel av produktionen. Produktionen i Ringhalsverket var 20,3 TWh (21,5 TWh).

Produktionen i de båda verken var samman- lagt cirka 12% större än under 1985.

Annan värmekraft

Elproduktionen med fossila bränslen var un- der året av liten omfattning och uppgick till 0,2 TWh (0~3 TWh). Av denna produktion svarade oljekraftverken på Gotland och i Stenungsund för sammaniangt O, l TWh och andelsägda Fyriskraft för O, l TWh.

Kraftutbyte - ti!Irållig kraft

Vattenfalls inköp av tillfällig kraft uppgick till 3,2 TWh (5,5 TWh). Försäljningen av tillfällig kraft var 6,8 TWh (9, l TWh). Kraft- utbytet resulterade således i en nettoförsälj- ning från Vattenfall på 3,6 TWh (3,6 TWh).

Trollhätte kanalverk

Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela år 1986.

Fartygstrafiken följde i stort uppställda prognoser och fraktvolymen under året var

VATTENFALL 1986 25