Vansbro kommun Årsredovisning 2013

(1)

Vansbro kommun

Årsredovisning 2013

(2)

(3)

Innehåll

Förvaltningsberättelse

Förord 4

Förvaltningsberättelse 5

Organisation 24

Vart gick skattepengarna? 25

Fem år i sammandrag 26

Verksamheterna

Utbildning och arbete 27

Vård och omsorg 35

Samhällsbyggnad 40

Övergripande inklusive kommunkansli 45 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 48 Revisorer 49

Finansiering 51

Kommunkoncernen 53

Redovisning

Driftredovisning 56

Resultaträkning 57

Investeringsredovisning 58

Kassaflödesanalys 59

Balansräkning 60

Nothänvisningar 61

Redovisningsprinciper 69 Ord- och begreppsförklaringar 71 Kommunstyrelsens ledamöter 72 Revisionsberättelse 73

Vansbro kommun

Årsredovisning 2013

(4)

Vansbro kommun årsredovisning 2013

4 2013 – ytterligare ett år med bra resultat

2013 – ytterligare ett år med bra resultat

Den upprustade hängbron till Grönalid öppna- des veckan före Vansbrosimningen. Upprustningen finansierades till nästan 100 procent av Region Dalarna.

Projektet Utmaningen – samverkan och samsyn för tillväxt, med finansiering från Tillväxtverket och Region Dalarna, har lett till utveckling inom flera viktiga områden, bland annat samverkan mellan skola och lokalsamhälle, kompetensförsörjning, kultursamverkan och medborgardialog. Projektet avslutas den sista oktober 2014.

Under året har kommunen svarat på remisser om både den nationella trafikplanen (NTP) och länstransportplanen (LTP). Vi har tryckt på för en ny väg mellan Dala-Järna och Vansbro, åtgärder i Snöbyn och Nås samt att Västerdalsbanan ska rustas och åtgärder vidtas för att den södra delen av Inlandsbanan ska kunna öppnas igen.

Som vanligt har våra duktiga företag och företagare vunnit utmärkelser, vilket är jätteviktigt för Vansbro kommun. Vi har avancerat ytterligare i rankningen av företagsklimat och är bäst i länet.

Vår lilla gymnasieskola VUC fortsatte under året med framgångar inom Ung Företagsamhet (UF).

Vi fortsätter vår ambition att arbeta för en positiv utveckling av vår kommun, ett arbete som vi vill ska präglas av engagemang, glädje, öppenhet och samsyn.

Nu har tre fjärdedelar av mandatperioden passe- rat. Vi har inlett det så kallade supervalåret med både val till Europaparlamentet i maj och val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen den 14 september. Men nu handlar det om årsredovisningen för 2013.

Vi kan konstatera att Vansbro kommun för fjärde året i rad redovisade ett positivt resultat. Det känns så bra! Och det är många som ska ta åt sig äran av detta och glädjas. Samtidigt ska vi ödmjukt konstatera att det fortfarande återstår en del innan vi kan säga att Vansbro kommun har en ekonomi i balans.

En orsak till det positiva resultatet är att skatte- intäkterna blivit större tack vare att fler människor är i arbete. En annan är att vi, som många andra kommuner, även detta år fick tillbaka försäkrings- pengar från AFA Försäkring. Den nya överens- kommelsen med Rindi Västerdala AB och Nordisk Renting som beslutades 2012 påverkade också resultatet i positiv riktning.

De olika verksamheterna har gjort storartade insatser. Ett stort tack till chefer och medarbetare för ett bra jobb!

Grunden för den fortsatt positiva utvecklingen av kommunens ekonomi är den politiska samsyn som råder i Vansbro kommun i de flesta frågor trots att det egentligen inte finns något tydligt majoritetsförhållande. En nåd att stilla bedja om är att väljarna vid höstens val ser till att det blir ett tydligt majoritetsförhållande.

Här nedan följer ett axplock av viktiga händelser under året 2013:

Den nya räddningsstationen började byggas 2013 och invigs i augusti 2014.

Projekteringen och upphandlingen av Myrbacka skola är klar. Byggstarten sker i början av maj 2014.

I slutet av året fick vi glädjande besked från Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att man beslutat tilldela Vansbro kommun 12 miljoner kronor för invallning av Vansbro, med skyddsvall längs Vanån. Beskedet ledde till att kommun- fullmäktige i december beslutade att skjuta till de ytterligare 8 miljoner kronor som behövs för att genomföra invallningsprojektet, som ska starta inom de närmaste tre åren.

Per-Anders Westhed, kommunalråd

Mejladress: per-anders.

westhed@vansbro.se

Elisabeth Rooth Eriksson, kommunchef

Meljadress: elisabeth.

rooth-eriksson@vansbro.se

(5)

Förvaltningsberättelse

Strategisk plan 2013–2015

I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommunal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver de övergripande målen för kommunen vad gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklingsmöjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de mest angelägna åtgärderna i budgeten.

Kommunens strategiska områden är:

• attityder

• befolkningsutveckling

• ekonomi.

Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommunstyrelsen ska utifrån de övergri- pande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå.

På följande sidor redovisas i vilken utsträckning kommunen nådde inriktningsmålen 2013.

Kvalitetsarbete

Det är viktigt att kommunen strävar efter hög kvalitet i all verksamhet. Därför har Vansbro de senaste åren jobbat med jämförelser med andra kommuner och utvecklat sina mått och mål.

Styrsystemet

I juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om en ny styr- modell, Vansbro kommuns styrsystem, som innebär en tydlig mål- och resultatstyrning. Under 2013 beslutade kommunen att se över styrsystemet. Det finns inga tecken på att styrmodellen behöver ändras, men den behöver göras mer känd i politiken och i förvaltningen. Processen måste bli mer genomarbetad med exempelvis en tidplan som beskriver när olika aktiviteter ska ske.

(6)

6 Förvaltningsberättelse

Servicedeklarationer

Enligt visionen ska Vansbro ”vara en attraktiv kommun där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet”.

Alla kommuninvånare ska få ett bra bemötande av kommunens anställda och tillgängligheten ska vara god.

Kommunen vill vara en förebild i dessa frågor. För varje kommunal verksamhet finns en servicedeklaration som beskriver vilken servicegrad invånarna kan förvänta sig.

Mål och måluppfyllelse

Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013

1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till minst 1,8 mkr i överskott. +11,8 mkr +14,8 mkr 2. Vansbro kommun är en attraktiv

arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser.

Frisktalet är minst 95 %. 94 94

Medarbetarindex ökar. 3,14 ¹

Hållbart medarbetarengagemang (SKL:s mått) . ¹

3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete.

100 % godkända elever i grundskolan. 75,3 % 75,9 %

100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom 3 år).

55,1 % 41,7 %

100 % kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning har slutfört kurs med godkänt resultat.

68 % 90 %²

4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån.

Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning. 96 77

Övre halvan i servicemätningen Kommunens myndighetsutövning (SKL:s Insikten).

1

5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i.

Nöjd-Region-Index (NRI). 51 ¹

6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling.

Antal invånare är minst 6 800. 6 779 6 730

7. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder.

Nöjd-Medborgar-Index (NMI) verksamhet äldreomsorg. 49 ¹

1 Mätning ej genomförd 2013.

2 Egen mätning, övriga mått för målet är hämtade från SIRIS (Skolverkets statistikdatabas).

Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen.

Medborgarundersökningen görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 4, 5 och 7 är sådana inriktningsmål.

Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 1,8 mkr i överskott, uppfylldes 2013. Kommunen har dock sedan år 2000 fortfarande underskott som ska återställas.

Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser, mäts genom dels frisktalet som är 94 procent 2013, oförändrat mot 2012, dels medarbetarindex och dels hållbart medarbetarengagemang (SKL:s mått). Medarbetarenkäten som mäter medarbetarindex har tagits bort och mätningen av medarbetarengagemang görs i början av 2014.

Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och

(7)

arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksam- hetsberättelse.

För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, ny- företagande och etablering utifrån, förbättrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning. Kommunen deltog däremot inte i SKL:s mätning Insikten.

Finansiella mål

Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för 2013 (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan.

Finansiella mål Resultat

2012

Resultat 2013 Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto,

överstiger inte 99,5 procent av skatter, generella

statsbidrag och utjämning. 97 % 96 %

Investeringar uppgår till maximalt 15 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en

femårsperiod. 7,5 mkr 27,4 mkr

Återställning av det egna kapitalet enligt

balanskravets regler. – 11,6 mkr – 14,6 mkr

Två av tre finansiella mål uppfylldes 2013, men eftersom kommunen haft underskott i flera år återstår 7,0 mkr att hämta igen ekonomiskt.

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)

Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu- nernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I årets mätning deltog 220 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvå- narna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhets- utvecklingen.

Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven:

• tillgänglighet

• trygghet

• information och delaktighet

• effektivitet

• kommunen som samhällsutvecklare.

Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner.

(8)

Kommunens kvalitet i korthet – mätning 2013

För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i fyra grupper:

Bästa gruppen

Mörkgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat.

Näst bästa gruppen

Ljusgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst bäst resultat.

Näst sämsta gruppen

Gul anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst sämst resultat.

Sämsta gruppen

Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat.

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunens verksamhet öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter?

I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade 2013, det vill säga hur snabbt man fick hjälp.

Mått 2012 2013

Andel av medborgarna som skickar in en enkel

fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. 37 83 Andel av medborgarna som via telefon får kontakt

med en handläggare för att få svar på en enkel fråga. 35 30 Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett

gott bemötande när de via telefon ställt en enkel

fråga till kommunen. 79 94

Öppettider utöver vardagar 8–17 på bibliotek,

simhall och återvinningsstation (tim/vecka). 41 Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket

i kommunen har öppet utöver tiden 08–17 på vardagar. 11 Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i

simhallen utöver tiden 07–17 på vardagar. 36 Andel som erbjuds plats inom

förskoleverksamheten vid önskat datum. 100 100

Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat

datum, dagar. 0

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende

från ansökan till erbjudande om plats. 49 156

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt

bistånd. 5 7

Trygghet

Trygghet omfattar om kommunen tillgodoser behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrup- perna inom förskolan.

(9)

Mått 2012 2013 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 68

Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med

hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar. 12 14 Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor. 5,8 5,5 Närvarande antal barn per personal i kommunens

förskolor. 3,4 3,8

Delaktighet och information

Mått för delaktighet och information handlar om förut- sättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats.

Mått 2012 2013

Hur god kommunens webbinformation är till

medborgarna. 65 70

Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att

delta i kommunens utveckling. 37 42

Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och

inflytande över kommunens verksamhet? 34

Effektivitet

Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat man får ut av de pengar kommunen lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst.

Mått 2012 2013

Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan. 102 117 109 603 Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven. 95 Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven. 58 54 Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel

behöriga till gymnasiet. 83 86

Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. 49 74 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån

kostnad per betygspoäng. 358 366

Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som

fullföljer gymnasiet inom fyra år. 74 77

Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den

del som inte fullföljer ett gymnasieprogram. 34 750 32 398 Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden. 71 69 Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende. 564 786 498 649 Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende. 71 86 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten. 67 64 Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst. 172 738 150 182 Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller. 92 97 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter

avslutad insats/utredning (IFO). 100

(10)

Samhällsutveckling

Måtten för samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i.

Mått 2012 2013

Så hög är kommunens sysselsättningsgrad. 79,1 79 Andel invånare som någon gång under året erhållit

ekonomiskt bistånd. 1,4

Antal nya företag som startats, per 1 000 invånare i

kommunen. 4,1 4

Sjukpenningstalet bland kommunens invånare. 8,6 9,5 Så effektiv är kommunens hantering och

återvinning av hushållsavfall. 50 47

Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom

kommunorganisationen. 21

Andel inköpta ekologiska livsmedel. 0 1

Så ser medborgarna på sin kommun som en plats

att bo och leva på. 51

Omvärld och befolkning

Konjunkturen vänder upp

¹

Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin i slutet av 2013, och utvecklingen väntas bli fortsatt stark 2014. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent jämfört med 0,9 procent 2013.

SKL bedömer att framför allt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre 2014. En ökad tillväxt i omvärlden innebär att den svenska exporten börjar växa igen, liksom näringslivets investeringar. Betydande ökningar väntas ske också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från minskade till ökande lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan.

Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger relativt snabbt. Hushållens sparande har i två år legat på en mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsum- tion framöver växer snabbare och att nivån på sparandet minskar. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin.

Sysselsättningen fortsätter öka 2014, vilket bidrar till att gradvis förbättra läget på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetslösheten minskar dock inte så mycket på ett års sikt.

Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att vara mindre än 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det

1 Källa: Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2014:06.

(11)

vill säga KPI, konsumentprisindex, exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent.

Den låga inflationen begränsar tillväxten av skatteunder- laget. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, fortsätter däremot skatteunderlagets till- växt. 2014 beräknas tillväxten bli endast 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över de 0,9 procent som varit tendensen tidigare.

Befolkning

Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 730 invånare. Folk- mängden minskade med 49 personer (–39 personer 2012).

I genomsnitt har befolkningen minskat med 51 personer varje år sedan 1990. Befolkningsminskningen 2013 var 0,7 procent, medan länet ökade med 794 personer (0,3 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 0,9 procent.

2013 föddes 57 barn i Vansbro. Antalet födda sedan 2001 är 867 barn, i snitt 67 barn per år. Antalet avlidna under året var 101 personer.

Antalet barn i förskoleåldern (0–6 år) minskade med 11 och antalet skolbarn (7–17 år) var oförändrat jämfört med 2012. Antalet personer i arbetsför ålder (18–64 år) minskade med 64 personer medan ålderspensionärerna blev 26 personer fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,2 procent) än i både länet (23,2 procent) och riket (19,4 procent). De senaste tre åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1,0 procent per år i genomsnitt.

Känslighetsanalys

Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser.

Händelse Förändring +/– tkr

10 öres förändring av kommunalskatten 1 140

Förändrat invånarantal med 100 4 984

Löneförändring med 1 procent, inklusive PO* 2 417

Förändrad upplåning med 10 mkr 400

10 heltidstjänster 4 200

* Personalomkostnadspålägg.

Analys och ekonomisk översikt

2013 års resultat

Resultatet för 2013 var ett överskott på 14,8 mkr – en för- bättring med 3,0 mkr jämfört med 2012. Kommunstyrelsens budget var på 348,5 mkr netto. I kommunstyrelsens budget fanns även ett besparingskrav på 9,8 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett underskott på 5,9 mkr, men det var ändå en tydlig förbättring jämfört med prognoserna under året. Enbart samhällsbyggnad redovisade ett under- Befolkningsutveckling Vansbro kommun

Befolkning åldersfördelning

6 000 6 500 7 000 7 500

2013 2011 2009 2007 2005 2003 (invånare)

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

2013

2012

2011

80+

65-79 45-64 25-44 18-24 7-17 0-6 (antal)

(12)

skott på 3,7 mkr mot budget, medan övriga verksamheter inom kommunstyrelsen redovisade överskott. Det stora besparingskravet på 9,8 mkr gjorde dock att kommunstyrelsen totalt redovisade underskott. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna.

Det största överskottet uppstod inom finansiering (+19 mkr), främst beroende på:

• 7,3 mkr i återbetalning av AGS-premier (försäkringspremier)

• 5,8 mkr förbättrat resultat genom förändringen av avtalen med Nordisk Renting och Rindi

• 2,1 mkr högre skatteintäkter än budgeterat

• 1,1 mkr högre finansnetto

• 1,7 mkr lägre pensionskostnader

• 0,9 mkr i återbetalad moms för åren 2011 och 2012.

Budgetmedlen för 2013 års löneöversyn räckte dock inte – löneöversynen kostade 1,0 mkr mer än budgeterat.

Beroende på vilket år ett underskott uppkommit ska det enligt lagen återställas inom två eller tre år. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att inte återställa ett underskott. De upparbetade underskotten sedan år 2000 var 56,0 mkr eftersom det totala underskottet minskade 2013. Kommunfullmäktige har sedan år 2000 beslutat att det finns synnerliga skäl för att inte återställa 36,6 mkr av det totala underskottet. Kommunen har även gjort justeringar för realisationsvinster. Kvar att återställa 2013 var därmed 7,0 mkr.

Mellan 2012 och 2013 minskade verksamheternas in- täkter med 12,4 mkr (16 procent) och kostnaderna ökade med 6,1 mkr (1,5 procent). Orsaken till de minskade in- täkterna var främst att kommunen fick mindre interkom- munala ersättningar för gymnasieskolan och grundskolan (ersättningar för elever från andra kommuner som går i Vansbro kommuns skolor) och minskade statsbidrag för Lärcentrums utbildningar. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse.

Målet för 2013 var att de upparbetade underskotten inte skulle öka. Kommunen nådde det målet och kunde även minska det upparbetade underskottet med 14,6 mkr.

Avstämning av balanskravet (tkr)

Årets resultat enligt resultaträkningen 14 829

Realisationsvinst – 242

Justerat resultat 14 587

Åtgärder för ekonomi i balans

Enligt kommunallagen ska kommunen göra en åtgärdsplan om man redovisat ett underskott och inte har återställt det egna kapitalet.

I mars 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan med 11 olika åtgärder som förvaltningen

(13)

arbetat med under året. Avrapportering har skett löpande till kommunstyrelsen.

Av åtgärderna i planen har försäljning av fastigheter, energieffektiviseringar i kommunens fastigheter samt åtgärder kopplade till personalkostnader gett mest effekt.

Det finns även några åtgärder som inte har genomförts under året. Eftersom kommunens upparbetade underskott ännu inte är återställt har kommunen tagit fram en ny åtgärdsplan för 2014.

God ekonomisk hushållning

Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet

”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten inne- bär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.

Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, presta- tioner, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mät- bara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget.

Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna.

Investeringar

Till och med 2003 var kommunens investeringar för stora för att kunna finansieras med egna medel. I juni 2003 in- förde kommunen därför ett investeringsstopp med möjlig- het till dispens. Genom investeringsstoppet har kommunen minskat sina avskrivningar och förbättrat finansnettot.

Vid årsskiftet 2013–2014 var låneskulden 25 mkr efter att kommunen amorterat 25 mkr på sina lån under året.

2013 beslutade kommunen om investeringar för 27,4 mkr och den totala investeringsutgiften var 20,9 mkr.

Kommunen har även fått bidrag från Region Dalarna och MSB för investeringar gjorda under året. Detta bidrag kommer att fördelas över avskrivningstiden. En del investeringar har blivit försenade, bland annat på grund av överklaganden.

De större pågående investeringarna sammanfattas nedan.

Nettoinvesteringar i löpande priser

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

2013 2011

2009 2007

2005 (tkr)

(14)

Invallning av VansbroBudget 200 tkr beslutad 2010.

Förbrukade medel till och med 2013 är 1,3 mkr.

Ett investeringsprojekt som pågått sedan 2010. Under arbetets gång har medel ansökts för delfinansiering. I december 2013 beslutade MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om ett bidrag på 11,8 mkr. Genomförandet av invallning av Vansbro ska påbörjas inom tre år.

Verksamhetssystem äldreomsorg och IFOBudget 1,5 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med 2013 är 1,3 mkr.

Verksamhetssystemet Treserva är upphandlat och i drift för både IFO och vård och omsorg i de flesta delar.

Det återstår upphandling av modul för planeringssystem.

Resterande medel väntas bli förbrukade till en modul för planeringssystem. Upphandlingen beräknas bli klar 31 december 2013.

Ny räddningsstation VansbroBudget 1,2 mkr för projektering beslutad 2011. Projektet överskreds med 825 tkr.

2013 beslutade kommunen att avsätta ytterligare 27 mkr, 20 mkr 2013 och 7 mkr 2014. Kommunen har använt 7,3 mkr av dessa. Projekteringen av ny räddningsstation är klar, upphandling har genomförts och byggnation pågår. Den nya räddningsstationen beräknas bli klar hösten 2014.

Ventilation och brandskyddBudget 4,0 mkr beslutad 2011.

Förbrukade medel till och med 2013 är 3,9 mkr.

Ventilation har bytts på Triangeln och brandskydds- åtgärder har gjorts i delar av kommunens fastigheter, främst förskolor och skolor. Mer pengar behövs för att färdigställa brandskydden 2014–2016.

Av medel för infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll har kommunen avsatt ytterligare 1,0 mkr för brandlarm i skolorna i Nås och Äppelbo.

MSB-anpassningar Budget 2,0 mkr beslutad 2011. För investeringen har kommunen även fått bidrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för reservkraft, ombyggnad av serverrum och byte av entré- partier och lås i Medborgarhuset. Projektet har kraftigt överskridit budgeten och orsaken ska analyseras. Totalt har projektet kostat 5,6 mkr exklusive bidraget från MSB.

Bidraget kommer att fördelas över avskrivningstiden.

Självbetjäningsautomater biblioteket Budget 400 tkr beslutad 2012. Inga pengar har använts. Självbetjänings- automaterna är beställda och installeras våren 2014. Auto- materna innebär självbetjäning på biblioteken i Vansbro och Dala-Järna, vilket gör att det går att låna böcker och andra medier när bibliotekets personal inte finns på plats i Dala- Järna. Det minskar även arbetsbelastningen vid manuell betjäning. Upphandlingen gjordes 2013 och priset blev 20 procent lägre än beräknat.

Nyproduktioner primärkarta Budget 1,0 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med 2013 är 318 tkr.

Nyproduktion och revidering av primärkartorna för Vansbro och Dala-Järna genomfördes 2013. Investeringen har lett till ett utvidgat och bättre kartmaterial för dessa områden. Arbetet är avslutat.

(15)

GatubelysningsarmaturerBudget 3,0 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med 2013 är 703 tkr.

Investeringen avser byte av gatubelysningsarmaturer i kommunen. Upphandlingen har överklagats två gånger, men i december 2013 avslog förvaltningsrätten den sökandes ansökan om överprövning. Arbetet är därför försenat men beräknas bli klart 2015.

Mattransportvagnar kostverksamheten Budget 400 tkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med 2013 är 215 tkr.

Mattransportvagnar köptes 2013 för 215 tkr och ytterligare mattransportvagnar levereras 2014. Med de nya matvagnarna kan kostverksamheten ha en högre livsmedels- säkerhet. Fler matvagnar behöver bytas ut, men de mest brådskande bytena är nu gjorda.

Myrbacka skola – om- och tillbyggnad Budget 30 mkr beslutad 2013 (5,0 mkr 2013 och 25 mkr 2014). Förbrukade medel 2013 är 2,4 mkr. Projektering och upphandling av entreprenör är klar. Arbetet påbörjades i april 2013 och beräknas bli klart 30 juni 2015.

Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll Budget 1,75 mkr beslutad 2013. Under 2013 har medlen fördelats på dessa delar:

Ombyggnad av gymnasieskolan för inflyttning av Lär- centrum Förbrukade medel 142 tkr. Ombyggnationen är klar. Lärcentrums flytt till VUC är en del i kommunens besparingsplan. Lokaler och it-struktur anpassas för Lär- centrums verksamhet i nya lokaler.

Upprustning av hängbro till GrönalidFörbrukade medel 2013 är 4,6 mkr. Upprustningen av Grönalidsbron är klar.

Region Dalarna bidrog med strax under 4 mkr. Bidraget kommer att fördelas under avskrivningsperioden.

Upprustning av tömningsficka vid Bäckdalens återvin- ningscentral Förbrukade medel är 73 tkr. Investeringen gäller upprustning av tömningsficka på grund av miljökrav.

Projektet finansieras av Vansbro kommun och Dala Vatten och Avfall AB.

Byte av ugnar i kök Förbrukade medel är 224 tkr.

It-investeringarBudget 350 tkr beslutad 2013. Förbrukade medel till och med 2013 är 207 tkr.

I dessa investeringar ingår uppgraderingar av såväl maskin- som programvara för att säkerställa kommunens it-drift. Kommunen har investerat i nytt databashotell (ser- ver och programvara). Två versioner av databashanterare drivs parallellt eftersom det krävs för olika versioner av programvaror. De ska uppgraderas växelvis i framtiden.

Denna del av investeringen är färdigställd. De återstående pengarna används för uppgraderingar av it-miljön 2014.

(16)

Kommunens bioenergianläggning

Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasing- avtal med Vansbro Fjärrvärme som ägs av Svenskt Fastighets- kapital och SFK Kommunfastigheter. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasing- avtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen.

2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är ”genomrinningsprincipen” som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi.

Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037.

Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetal- ningen på 17 mkr för åren 2012–2013. Hyrorna ska åter- betalas enligt en betalningsplan under 2014–2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012–2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen.

Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett till- läggsavtal till det tidigare optionsavtalet. Tilläggsavtalet innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med den 31 december 2031.

Resultaträkning

Verksamhetens nettokostnader var 347,8 mkr, vilket var en ökning med 14,3 mkr.

I kostnaderna ingick en jämförelsestörande intäkt på 7,3 mkr för återbetalning av 2005 och 2006 års AGS- premie. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 359,5 mkr, en ökning med 8,2 mkr. Skatteintäkterna stod för 242,4 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 117,1 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 83 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera.

Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel,

Förändring i eget kapital

–20 000 –16 000 –12 000 –8 000 –4 000 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000

2013 2011

2009 2007

2005 (tkr)

(17)

inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99,5 procent 2013.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 96,8 procent, vilket var en försämring med 1,9 procent mot 2012. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 95,9 procent. Nettokostnaderna understeg därmed intäkterna med 4,1 procent. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 13,1 mkr.

Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 10,3 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 8,4 mkr inklusive skatt.

Avsättningar för pensionskostnader ökade med 2,7 mkr inklusive skatt.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekom- mendation från Rådet för kommunal redovisning.

Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året.

2009 2010 2011 2012 2013

Verksamhetens

nettokostnader, tkr 337 516 333 465 333 791 333 485 347 808

Förändring, % 1 – 1 0 0 1

Skatteintäkter¹, tkr 333 793 347 388 343 707 351 331 359 510

Förändring, % – 1 4 – 1 2 2

Nettokostnader genom

skatteintäkter¹, % 101 96 97 95 97

Finansnetto, tkr – 8 873 – 7 200 – 7 494 – 6 025 3 127

Nettokostnadsandel², % 104 98 99 97 96

Kommentar:

1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och ränte- kostnader) var 3,1 mkr, vilket var ett trendbrott efter att finansnettot varit negativt åren 1998–2012. Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lånen var 1,4 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,4 mkr. Räntekostnaden för den leasade biobränsle- anläggningen var 5,2 mkr. Anläggningen har ingått i kommunens redovisning sedan 2007.

Nettokostnader andel av skatteintäkter

94 96 98 100 102 104 106 108 110

Inklusive finansnetto Exklusive finansnetto

2013 2011

2009 2007

2005 (procent)

(18)

Balansräkning

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar) ökade med 7,6 mkr till 199,0 mkr.

Efter justeringar har den ingående balansen på 105,6 mkr för biobränsleanläggningen bokförts som upplupen hyres- intäkt i långfristig skuld.

Omsättningstillgångar

Fordringarna ökade med 8,2 mkr till 35,4 mkr, inklusive justerad fordran och upplupen hyresintäkt för bioenergi- anläggningen. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 14,0 mkr till 32,8 mkr.

Likviditet

Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalnings- förmågan, var vid årsskiftet 8,2 procent, vilket motsvarade 30 dagars utbetalningar. Förra året var likviditeten 11,7 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna.

Eget kapital

Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelse- kapital) ökade med 14,8 mkr till följd av årets överskott.

Det egna kapitalet uppgick till 202,8 mkr.

2009 2010 2011 2012 2013

Anläggningskapital 173 056 157 623 174 466 195 961 199 016 Rörelsekapital – 6 010 16 146 1 725 – 7 949 3 826 Eget kapital 167 046 173 769 176 191 188 012 202 842

Avsättningar

Avsättningar till pensionsförmåner var 23,5 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 21,3 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser.

Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,2 mkr. Från och med 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas även 5,9 mkr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för översvämningsskydd.

Finansnetto i relation till nettokostnaderna

Likviditet

–4 –3 –2 –1 0 1

2013 2011

2009 2007

2005 (procent)

0 2 4 6 8 10 12

2013 2011

2009 2007

2005 (procent)

Eget kapital

150 000 160 000 170 000 180 000 190 000 200 000 210 000

2013 2011

2009 2007 2005

(tkr)

(19)

Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder var 152,4 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 121,2 mkr för leasing av biobränsle- anläggningen. Lån på 25,0 mkr på hos banker och hypo- teksinstitut var långfristiga skulder. Kostnadsersättningar och investeringsbidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 6,3 mkr avskrevs 106 tkr 2013.

Kortfristiga skulder

De kortfristiga skulderna minskade med 20,5 mkr till 73,1 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 12,8 mkr och upplupna löner med 1,7 mkr. Löneposter som utbetalas i januari 2014 men avser 2013 uppgick till 4,3 mkr. Upp- lupna semesterlöner var 14,2 mkr och den individuella delen var 11,2 mkr inklusive löneskatt.

Soliditet

Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en för- bättring jämfört med 2012 (42 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvars- förbindelse var soliditeten 9,7 procent.

Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av till- gångarna som är finansierade med kommunens eget kapital.

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvars- förbindelser uppgick till 382,0 mkr, varav 197,0 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna ökade med 12,5 mkr, sänkningen av diskonteringsräntan innebar en ökning med 14,9 mkr.

Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade 119,5 mkr för bostadslån och 303 tkr i samband med bredbandsinstallation. Totalt uppgick åtagandet till 119,8 mkr, vilket var en minskning med 1,9 mkr.

Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 15,0 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr.

Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 271 tkr, en minskning med 75 tkr.

Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen minskade under året med 201 tkr till 0,9 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande var vid årsskiftet 3,5 mkr.

För närvarande bedöms risken vara väldigt liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse.

Lån

10 0000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000

2013 2011 2009 2007

2005 (tkr)

Soliditetsutveckling

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2013 2011

2009 2007

2005 (procent)

(20)

Personalförhållanden

Antalet anställda ökade under 2013 med 5,1 årsarbetare jämfört med 2012, från 558,2 till 563,3 årsarbetare. Totalt sett hade kommunen 650 anställda, varav 555 kvinnor och 95 män.

Under året har Vansbro kommun samverkat med Leksand, Gagnef och Rättviks kommuner kring det personaladministrativa systemet Heroma. Det handlar framför allt om utbildningsinsatser och nätverk för utbyte av kunskaper för löneassistenter. Syftet är att tydliggöra och utbilda chefer och medarbetare i möjligheterna till det stöd i personalarbetet som systemet erbjuder, bland annat schemaläggning som ger en mycket bättre kontroll av personaltäthet och ekonomi på de olika enheterna.

Kommunen godkände 60 vakansprövningar för ersätt- ningsrekryteringar, varav 25 visstidsanställningar och 35 tillsvidareanställningar inom alla verksamheter. Sam- manlagt har 655 personer sökt anställning hos Vansbro kommun under 2013.

Den 7 januari tog kommunen över ansvaret för hem- sjukvården, från landstinget, vilket medförde ett stort arbete med att möta de behov som övertagandet innebar.

För Vansbro kommuns del innebar kommunaliseringen ingen verksamhetsövergång eftersom alla som erbjöds över- gång till den kommunala hemsjukvården tackade nej. All personal inom hemsjukvården, utom arbetsterapeuter och sjukgymnast inom rehabilitering, har rekryterats externt, det vill säga inte bland de som redan arbetar i kommunen.

Chefsdagar fortsatte under året med teman som tillgäng- lighet, systematiskt arbetsmiljöansvar och SBA (systematiskt brandskyddsarbete). Även kreativ fredag fortsatte under våren med temat information och kommunikation.

Facklig utbildning och samverkan har varit ett priorite- rat område och den centrala samverkansgruppen diskute- rar dessa frågor vid varje möte. Två heldagsutbildningar för skyddsombud genomfördes och ytterligare utbildnings- dagar planeras för både medarbetare och chefer.

Materialet om lönesamtal och lönekriterier som fackliga företrädare och chefer utarbetat började användas i löne- översynen 2013. Materialet fick bra betyg av fackliga före- trädare och chefer, och ska fortsätta användas.

Kommunen antog ett nytt personalpolitiskt handlings- program i oktober 2013, som ska ligga till grund för nya policyer och riktlinjer för bland annat rekrytering, rehabilitering, lönesättning, arbetsmiljö med mera.

Stora pensionsavgångar väntas inom de närmaste åren, främst inom vård och omsorg och inom utbildning och arbete. Kompetensförsörjningen – förmågan att möta arbetskraftsbehovet och använda resurser från gymnasieskola och Lärcentrum – är därför en viktig fråga för ledningsgruppen. Kommunen har tagit fram ett informations-

(21)

material som visar Vansbro kommuns behov av arbetskraft de närmaste åren. Inom ramen för projektet Utmaningen har ett närmare samarbete inletts mellan personalenheten, Näringslivssamverkan och arbetsförmedlingen för att möta Vansbros behov av kompetensförsörjning.

Personalkostnader

Personalkostnaderna ökade med 5,0 mkr (2,1 procent) mot 2012, då de istället minskade med 1,9 mkr (0,8 procent).

Kostnaderna för löneökningar blev 4,2 mkr (5,4 mkr 2012).

Antalet årsarbetare ökade med 5,1. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 239,7 mkr (234,7 mkr 2012).

Arvodeskostnaderna uppgick till 2,0 mkr (1,9 mkr 2012), en ökning med 5,2 procent.

Frisktal

Frisktalet är andelen anställda med 0–5 sjukdagar under året. Målet, 96 procent, uppfylldes inte utan frisktalet slutade på 94,1 procent.

Sjukfrånvaron var i stort sett på samma nivå som 2012, liksom långtidssjukfrånvaron som är andel sjukfrånvaro på 60 sjukskrivningsdagar eller mer. Under året har flera anställda som haft mycket lång sjukfrånvaro blivit beviljade sjukersättning från Försäkringskassan, vilket på sikt minskar långtidssjukfrånvaron. Flera anställda har börjat delta i arbetslivsintroduktion via arbetsförmedlingen, vilket också kommer att påverka det måttet.

Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda.

Sjukfrånvaro i procent 2011 2012 2013

Av tillgänglig arbetstid (totalt) 4,64 6,04 5,93

>60 dagar eller mer per tillfälle 43,43 55,43 54,48

Kvinnor 4,94 6,45 6,4

Män 2,92 3,73 3,39

–29 år 2,21 2,01 3,79

30–49 år 4,11 5,66 6,39

50 år– 5,70 7,43 6,08

Personalkostnader inklusive sociala avgifter

150 000 200 000 250 000 300 000

2013 2011

2009 2007

2005 (tkr)

Frisktal

90 92 94 96 98 100

2013 2011

2009 2007

2005 (procent)

(22)

Pensioner

Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan.

tkr 2011 2012 2013

Individuella delen inklusive löneskatt 10 394 10 809 11 196 Avsättning pensioner inklusive löneskatt 20 278 20 795 21 853 Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt 183 444 184 512 197 040 Visstidspension till förtroendevalda 1 140 1 045 1 786 Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 215 256 217 161 231 875

Nyckeltal

2011 2012 2013

Frisktal i procent 95,36 94 94,1

Sjukfrånvarodagar per anställd 15,5 21,7 21,2

Antal årsarbetare 573,3 558,2 563,3

Antal anställda, totalt 664 642 650

Antal anställda, kvinnor 575 559 555

Antal anställda, män 89 83 95

Antal heltidsarbetande, kvinnor 270 261 258

Antal heltidsarbetande, män 72 69 73

Antal deltidsarbetande, kvinnor 305 298 297

Antal deltidsarbetande, män 22 14 22

Genomsnittsålder, totalt 47 47 47

Genomsnittsålder, kvinnor 47,1 47,2 47,1

Genomsnittsålder, män 45,7 45,7 45,4

Personalomsättning, procent 2,1 4,9* 4,3

Övertid i procent av arbetad tid 2,25 4,0 4,2

Antal sparade semesterdagar per anställd 12,8 14,5 14,2

Sparad semester, tkr 15 060 15 863 14 260

Medarbetarenkät, index – 3,14 -

* Orsaken var främst organisationsförändringar.

Näringslivssamverkan i Vansbro ekonomisk förening

Vansbro – ett näringslivsklimat i topp

Vansbros näringsliv har en bredd som gör att kommunen klarar lågkonjunkturer betydligt bättre än förr. När vissa delar har det tungt ökar andra delar. Handel och jordbruk ökade 2013, metallindustrin låg ganska stilla, byggindu- strin minskade och träindustrin hade det kanske sämsta året någonsin. Även om dessa trender är påtagliga finns det stora variationer inom olika branscher. Arbetslösheten ökade i slutet av året, bland annat för att byggbranschen minskade antalet anställda.

Årsarbetare

500 550 600 650 700

2013 2011

2009 2007

2005 (antal)

(23)

Mål för

näringslivsutveckling

Nyckeltal/mått Resultat 2012

Resultat 2013 Förbättrat företagsklimat Bland topp 3 i länet inom

fem år i Svenskt Näringslivs rankning

2 1

Fler nystartade företag Minst 30 nya företag 30 29 Entreprenörskap i

utbildningssystemet

Minst 5 UF-företag 15 8

• Placering i Svenskt Näringslivs rankning: Ett mål som uppnåddes 2012 och där kommunen ökade ytterligare 2013. I rankningen hamnade kommunen på plats 77 i riket och bäst i länet. Glädjande är också att företagarna uppskattar skolans arbete med entreprenörskap och kontakter med näringslivet.

• Nystartade företag: Enligt Almi startades 29 företag 2013. 15 lades ner och 2 gick i konkurs, vilket gav en nettotillskott på 12 företag.

• Kvinnliga nyföretagare: 8 företag startades av kvinnor, vilket var 27 procent av alla nystartade företag. Målet uppfylldes inte.

• UF-företag: Hösten 2013 fanns 8 UF-företag på gymnasieskolan.

Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen

Skolans attityder till företagande

2,50 2,75 3,00 3,25 3,50 3,75 4,00

Kommunsnitt Vansbro

2013 2011

2009 2007

2005

2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

Kommunsnitt Vansbro

2013 2011

2009 2007

2005

(24)

24 Organisationsöversikt Vansbro kommun årsredovisning 2013

Organisationsöversikt

Politisk organisation

Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation. Det innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd kvar. I övrigt är det kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Genom den nya organisationen vill man uppnå en effektiv styrning av kommunen som ska leda till en ekonomi i balans.

Fokus har lagts på resultat – det vill säga det som produceras till medborgarna. Tre olika teman som är viktiga för medborgarna, för att kunna bo och verka i Vansbro kommun, har identifierats:

• Leva och bo

• Utbildning och arbete

• Omsorg

Kommunfullmäktige 31 ledamöter

Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare

Revision Valnämnd

Överförmyndare

Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare

Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar

Tillfälliga beredningar Demokrati-

beredningen

Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium)

Leva och bo 5 ledamöter

Utbildning och arbete 5 ledamöter

Omsorg 5 ledamöter

Kommunstyrelsens utskott har tilldelats ansvars- områden i enlighet med dessa teman.

Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet.

Öppenhet för att man vill ha insyn – medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt.

Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och att det är viktigt att tydliggöra den för alla.

Förvaltningschef kansli

Verksamhetsstöd ekonomi

Verksamhetsstöd personal

Vård och omsorg

Utbildning och arbete Samhällsbyggnad

Kommunförvaltningens organisation

En ny förvaltningsorganisation infördes den 1 april 2012. Den nya organisationen innebär en större sam- stämmighet relativt den politiska organisation som infördes den 1 januari 2011. Den nya organisationen består av tre verksamheter: Samhällsbyggnad, Utbild- ning och arbete, Vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd: ekonomi och personal.

(25)

Vart gick skattepengarna?

Härifrån fick kommunen sina pengar 2013

83 % Skatter och generella statsbidrag 4 % Riktade statsbidrag

13 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder

Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2013 så här

0,10 kr Kommunfullmäktige 36,22 kr Utbildning och arbete 31,52 kr Vård och omsorg 21,64 kr Samhällsbyggnad

10,23 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,02 kr Jävsnämnd

0,10 kr Revisorer 0,17 kr Överförmyndare

Nettokostnad per invånare (kr)

Kommun- fullmäktige 69

Överför- myndare 126 Revisorer 73 Jävnämnd

14

Övergripande inklusive kommunkansli 7 333

Samhällsbyggnad 15 511

Vård och omsorg 22 595

Utbildning och arbete 25 966

(26)

26 Fem år i sammandrag

Fem år i sammandrag

Finansiella nyckeltal

(tkr om inget annat anges) 2009 2010 2011 2012 2013

Antal invånare 31/12 6 876 6 805 6 818 6 779 6 730

Årets resultat – 12 560 6 723 2 422 11 821 14 829

Att återställa enligt balanskravet 44 157 37 781 33 172 21 596 6 766

Nettokostnad i procent av skatteintäkter 104 98 99 97 97

Verksamhetens nettokostnader 337 516 333 465 333 791 333 348 347 808

Skatteintäkter 333 798 347 388 343 707 351 331 359 510

Nettoinvesteringar 8 815 10 610 10 364 11 875 20 923

Finansiella kostnader 9 473 7 560 10 666 9061 11 610

Finansiella intäkter 636 360 3 172 3036 8 483

Omsättningstillgångar per invånare 10 12 11 13 10

Likvida medel 48 084 39 263 38 885 46 812 32 779

Anläggningstillgångar per invånare 58 56 54 53 58

Totala tillgångar per invånare 68 69 65 66 68

Låneskuld 67 238 65 000 65 000 50 000 25 000

Låneskuld per invånare 10 10 10 7 4

Eget kapital per invånare 24 26 26 28 30

Soliditet i procent 36 37 40 42 44

Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande –2 1 –2 1 1

Antal årsarbetare 628 599 573 558 563

Frisktal i procent 95,5 96,3 95,4 94,0 94,1

Skattesats

2009 2010 2011 2012 2013

Vansbro kommun 22,54 22,54 22,54 22,54 22,77

Landstinget Dalarna 10,89 10,89 10,89 10,89 11,16

Begravningsavgift 0,34 0,30 0,30 0,30 0,30

Avgift till Svenska kyrkan 1,29 1,33 1,33 1,33 1,33

Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,06 35,06 35,56

Summa exklusive kyrkoavgift 33,77 33,73 33,73 33,73 33,93

Mandatfördelning

2007–2010 2011–2014

Majoritet

Centerpartiet 8 Centerpartiet 9

Kristdemokraterna 7 Kristdemokraterna 3

Moderata samlingspartiet 3 Moderata samlingspartiet 2

Folkpartiet 1 Folkpartiet 1

Opposition

Socialdemokraterna 11 Socialdemokraterna 10

Vänsterpartiet 4 Vänsterpartiet 3

Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 3