1
Likabehandlingsplan
Varbergs grundsärskola läsåret 2020/2021
Likabehandlingsplanen innehåller:
•
Plan mot kränkande behandling
•
Dokumentation av främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
•
Riktlinjer och rutiner
2
Inledning
Alla elever ska känna sig trygga. Ingen ska vara rädd för att gå till skolan eller fritidshemmet.
Alla har rätt att vara olika och varje elev ska bli accepterad för den hen är.
Alla skolor/fritidshem skall ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling. Syftet med planen skall vara att främja elevers lika rättigheter oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionsnedsättning samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Lagar och bestämmelser
Det är förbjudet att diskriminera eller på annat sätt kränka ett barn eller en elev i förskolan, grundskolan, grundsärskolan eller fritidshemmet. Det finns lagkrav att förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och en skyldighet att utreda omständigheterna när personal får kännedom om att någon elev utsatts för kränkningar.
Förskolan, grundskolan och grundsärskolan måste bedriva aktiva åtgärder för att motverka och förhindra kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
Arbetet med likabehandling samt motverkan av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras i:
• Skollagen 6 kap (2010:800)
• Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828)
• Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
• Läroplanen
• Barnkonventionen
Lagstiftningen gäller för all verksamhet som bedrivs i skola, förskoleverksamhet och inom pedagogisk omsorg och syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet.
Skollagen (2010:800) 6 kap. §§ 6-8)
Målinriktat arbete
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
3 genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Det finns en skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder för att för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter. Arbetet innebär att
• undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
• analysera orsaker till upptäckta risker och hinder.
• vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas.
• följa upp, utvärdera och dokumentera det arbete som utförs.
FN:s barnkonvention
I FN:s barnkonvention står att läsa om barnens rättigheter. Barnkonventionen blir lagstadgad 1 juli 2019. Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Alla barn har också rätt till utbildning, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostras i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken.
Definitioner
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller
personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Bristande tillgänglighet är också en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Bristande tillgänglighet av fysisk, pedagogisk samt social miljö ses som diskriminering i grundskolans alla skolformer. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler.
Den fysiska miljön ska vara anpassad efter elevens enskilda behov. Tillgänglighet i den pedagogiska miljön innebär att verksamma i skolan ska ha kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar också om social tillgänglighet så att alla elever kan delta i alla aktiviteter. Se alternativ för att stärka barn och elevers delaktighet och ha respekt för individen, i stället för att acceptera hinder som utestänger.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
4 Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det
diskriminering.
Ett uppträdande som kränker någons värdighet av sexuell natur kallas för sexuella trakasserier. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till sexuella trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
Både trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är ett exempel på en systematisk och återkommande kränkande behandling.
Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är viktig att tänka på att individens upplevelse av kränkningen måste respekteras och tas på allvar.
Hälsofrämjande arbete
Utgår från kunskap om vad som gör att barn och ungdomar utvecklas väl och mår bra. Syftar till att stärka eller bibehålla fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket ger generella hälsovinster som riktar sig till alla. Utgångspunkt är ett salutogent perspektiv som fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa.
Förebyggande arbete
För att minska risken för ohälsa. Kan rikta sig till alla, men har ett specifikt problem- och utvecklingsområde i fokus. Målet är att minska riskfaktorernas inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Arbetar med förebyggande insatser som bygger på
kunskapen om vad som orsakar ohälsa eller vad som kan utgöra hinder för nå utbildningens mål.
Åtgärdande arbete
Hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos individ.
Plan för att främja likabehandling samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling
Såhär arbetar vi främjande
• Skolan anpassas med tanke på de funktionsnedsättningar våra elever har, exempelvis med ramper, liftar, kompenserar för syn- och hörselnedsättningar och tydlig struktur.
• Arbeta för ett socialt accepterat beteende, exempelvis hur man påkallar uppmärksamhet och samspelar med andra.
5
• Ibland förekommer det att elever kan upplevas som skrämmande eller udda för andra elever. Vi kan då med föräldrarnas tillstånd informera övriga elever och grundskolan hur man bäst bemöter denna elev.
• Samarbete mellan grundsärklasser och grundskoleklasser.
• Samtal med grundskoleklasser om funktionsnedsättning.
• Arbete med att känna sig själv, sina styrkor och sina svårigheter. Individmedvetenhet.
• Informationslappar om vår verksamhet som vi kan lämna till personer vi möter i exempelvis skogen vid uppseendeväckande händelser.
Såhär ser det förebyggande och förhindrande arbetet ut
• Det finns alltid minst en rastvärd från varje klasslag vid raster. De har bland annat till uppgift att vid behov starta och erbjuda rastaktiviteter.
• Det finns alltid personal från varje klasslag som välkomnar och tar emot eleverna vid taxin varje morgon, likväl som vid hemfärden på eftermiddagen.
• Vi arbetar med att tillrättalägga och anpassa situationer och aktiviteter där vi ser att vi kan möta andra elever, som är ovana vid en del av grundsärskolans elever, så att kränkande situationer inte uppstår. T ex gemensamma raster grundskola särskola.
• Vi arbetar med ett pedagogiskt förhållningssätt där vi vill vara en brygga mellan elevernas möten med varandra, både inom vår skolform men även i mötet med grundskolan.
• Skolmåltidssituationen används för att träna socialt samspel.
• I de grupper där behov finns är personal med i omklädningsrummet före och efter idrott.
• Undervisningen anpassas och vi försöker möta eleverna med för dem anpassade utmaningar.
• En elev eller personal som har kränkt någon får inte bli kränkt tillbaka, men förstå att vi inte accepterar kränkningen.
• All personal ingriper aktivt för att stoppa en pågående kränkning.
• Informera grundskolan om enskilda elevers sätt att vara.
Uppföljning och utvärdering av föregående läsår
För att utveckla förmågan till det sociala samspelet och kommunikationen har vi arbetat på följande sätt inom Mariedals grundsärskolas skola och fritids:
• Situations- och kommunikationskartor finns på flera olika ställen i skolan som skolans logoped har utformat. Vissa kommunikationskartor har varit personliga och en del kartor har varit generella och varit tänkta för kommunikation i exempelvis leken på fritids. Specialpedagogerna har handlett personal.
• De naturliga och spontana mötena mellan skolformerna blir nästan inte av då vi är uppdelade i olika hus. Den fysiska miljön på skolan har stor betydelse för att mötena ska bli spontana men det har även påverkat möjligheten till planerade möten då personal mellan skolformerna har haft mindre kontakt med varandra.
En vinst är att de flesta i grundsärskolan känner att vi har fått ett tätare samarbete mellan våra egna klasser.
• Det blev ingen fritidsavdelning som var gemensam för grundsärskolan och grundskolan. Däremot har planerade aktiviteter mellan avdelningar inom de båda skolformerna genomförts varje vecka. Dessa aktiviteter har fungerat väl.
För att skapa en tydlig struktur som ger trygghet för eleverna och för att de ska känna att de utvecklas till självständiga individer så har vi arbetat på följande sätt:
• För att eleverna ska få syn på sin vad de har lärt sig och vad de är på väg att lära sig så har klasserna olika sätt att dokumentera elevernas progression på ett elevnära sätt. Vi
6 ser att detta hjälper eleverna att få sin på sina egna förmågor och skapar möjlighet till självständighet och tilltro till sig själv.
• Inom klasserna för pedagogerna en dialog varje vecka kring elevernas mående och hur strukturen för dagen och de olika lektionerna/aktiviteterna ska se ut. Dialogerna utgår från varje elevs behov och strukturen skapas efter pedagogernas kunskaper om eleverna.
• Under våren har det varit svårare att få en kontinuitet i samtal som förts inom och mellan klasslag då frånvaron varit hög inom personalgruppen.
• På KUFS har skolans pedagoger träffats för att ha samtal kring olika dilemman. Dessa dilemmaträffarna hjälper oss att förstå de andras grupper och kunna få tips och råd till våra egna grupper.
För att alla eleverna på skolan ska ha kännedom om och förstå innehållet i vår likabehandlingsplan har vi arbetet på följande sätt:
• Elevanpassade likabehandlingsplaner har skrivits i tre olika versioner. De olika versionerna vänder sig till olika elevgrupper då vissa elever läser text och vissa elever tolkar budskap enbart utifrån bilder.
• Vi ser att eleverna vet vart de ska vända sig när situationer uppstår och om någon blir utsatt eller kränkt.
• Det är inte alltid våra elever uppfattar kränkande handlingar som kränkande. Dock kan de vara väldigt känsliga för andras känsloyttringar och reagera med att själva bli arga eller ledsna. Detta arbetar vi förebyggande med samt hanterar situationer från gång till gång. Därför är det viktigt att vi arbetar nära eleverna så att vi kan läsa av signalerna och anpassa eller stötta upp på bästa sätt. Därmed blir det också naturligt för eleverna att de vänder sig till oss när de inte mår bra. Vissa elever behöver ett "hjälpjag" som vägleder och hjälper till att hantera stressfyllda situationer.
Till läsåret 19/20 fick skolan en del nya lokaler vilket innebar att vissa elever fick nya klassrum, fritids fick till viss del nya lokaler samt att grundskolans elever kom tillbaka till Mariedalsskolan efter ett år på andra skolor. Förändringen har i stort sett fungerat väl men vi ser några konsekvenser som har påverkat vår organisation negativt. Det är följande:
• Administration och expedition finns inte längre i samma hus som merparten av
grundsärskolans klasser. Förra läsåret var de mer en naturlig del för våra elever. Känns också som att det var lättare att ta upp problemen när de uppstod.
• Då personalrummet inte är i samma hus känner många att de inte har samma
möjligheter att gå dit. Detta påverkar bland annat möjligheten till att knyta relationer med övriga kollegor på skolan.
För att all personal på skolan ska känna sig trygga med sina uppdrag och arbetsuppgifter samt en tilltro till varandra har vi arbetat på följande sätt:
• Mattelyftet har varit ett utvecklingsarbete där majoriteten av personal på skolan har deltagit. Vi har fått flera nya insikter om vad matematikundervisningen kan innebära för våra elever. Kollegor emellan har kunnat planera och fundera kring
matematikundervisningen tillsammans.
• Under våren har det varit svårare att få en kontinuitet i samtal som förts inom och mellan klasslag då frånvaron varit hög inom personalgruppen.
• Information om att ny personal eller nya elever kommer har inte alltid nått fram till samtlig personal. Det har påverkat möjligen att få ny personal och nya elever att känna sig välkomna.
7
• Skolan har en plan för rutiner vid nyanställning. Denna plan har under läsåret utökats med en del som beskriver skolans pedagogiska utgångspunkter. Den har endast hunnit användas vid ett enstaka tillfälle under året men vid detta tillfälle upplevdes
informationen som bra och relevant.
Kartläggning
På grundsärskolan kartlägger vi genom:
• Elevhälsoteam
• Klasslagsplanering varje vecka
• Diskussioner mellan klasslag
• Arbetsplatsträffar
• Observationer och analyser under elevernas skol- och fritidsdag genomförs av specialpedagog, klasslärare och övriga pedagoger.
• Klasslagsmöten med rektor och specialpedagog
• Kommunikation med våra elever för att fånga upp deras tankar och åsikter om skolan.
I vissa klasser sker detta genom klassråd medan i andra klasser sker denna kommunikation direkt i aktiviteten.
• Verksamhetsnära rektor.
• Elevernas trygghet och trivsel finns alltid med som en punkt på alla utvecklingssamtal.
• Kontaktbok, veckobrev, sms och mailkontakt mellan skola och hem
• Dokument för speciella incidenter, t ex medicinsk info om eleverna, individuell plan för rymningsbenägna elever
• Undervisningsstrategier samt pärm med vikarieinfo.
• Årshjulets systematiska kvalitetsarbete med kontinuerlig utvärdering och analys.
Nulägesanalys
I dialogen med vårdnadshavare och elever ser vi att det finns ett högt förtroende för hur skolan arbetar med trygghet och trivsel. Inga elever på vår skola eller på vårt fritidshem ska känna sig utsatta för kränkande behandling eller kränka andra.
Det finns elever som på grund av sin funktionsnedsättning har bristande förmågor i det sociala samspelet. I de flesta fall kan vi som personal se att det beror på svårigheter med
kommunikation och impulskontroll. Det gör att det ibland kan förekomma nedsättande ord eller fysiska konflikter elever emellan. Hos personalen finns en stor medvetenhet om denna problematik som gör att vi arbetar förebyggande och vägledande. Vi lyfter fram de goda exemplen och uppmuntrar våra elever i positiva samspel och utgår från elevernas styrkor snarare än svårigheter.
Tydlighet, struktur och fasta rutiner är något vi hela tiden arbetar med och ser att våra elever behöver. Detta behöver vi kontinuerligt reflektera kring och utveckla. Vi behöver våga ändra struktur och arbetssätt. Förändring kring struktur kan handla om att gå från enskild
undervisning till samarbete i mindre grupp eller mellan olika klasser. Strukturen ger varje elev förutsättning för en förståelig och fungerande vardag där vi går från ett litet sammanhang till ett större. I dagsläget sker samtal om förhållningssätt, struktur och samsyn i olika forum för skolans respektive fritids personal. För att öka denna samsyn behöver skolan titta på
möjligheter då dessa personalgrupper kan mötas.
Grundskolan har flyttat tillbaka till Mariedalskolan. Vi har inte fått möjlighet till så många samarbeten under läsåret utan fokus har varit att arbeta in oss och bli trygga i nya lokaler. Vi vill arbeta för mer spontana möten och samarbeten mellan grundskolan och grundsärskolan under nästa läsår. För att underlätta detta behöver vi bland annat ha tillgång till grundskolans rastschema. Rasterna ger möjlighet till spontana möten mellan skolformerna. Vi behöver
8 också få information från grundskolan om trivsellekar då vi tror att detta kan vara en bra form för samarbete mellan skolformerna. Det är viktigt att det finns en tanke bakom olika
samarbeten oavsett skolform och det måste fylla ett tydligt syfte.
På vår skola och i vårt fritidshem arbetar vi kontinuerligt med att utveckla elevernas sociala förmåga och att se sig själva i ett sammanhang. I diskrimineringslagen lyfts tillgänglig utbildning fram, den sociala, fysiska och pedagogiska miljön behöver anpassas för att alla elever ska kunna delta i gemensamma aktiviteter. I vårt arbete krävs att vi ligger steget före och kan förbereda våra elever samt göra gemensamma aktiviteter begripliga när vi samverkar mellan och inom skolformerna.
För att skapa en verksamhet med hög trygghet och trivsel ser vi att vi behöver kontinuitet inom personalen. För att arbeta med detta har vi vikariepool med för skolan kända personer som kan hoppa in i alla klasser då någon personal är frånvarande. Ny personal får en mentor och introduktion utifrån en checklista för att komma in i vårt arbetssätt och kollegiet. Dock Tyvärr har inte information om att ny personal eller nya elever kommer inte alltid nått fram till samtlig personal. Detta är viktigt då det hos var och en på skolan ligger ett stort ansvar i att se varandra samt informera och stötta i det dagliga arbetet. Arbetet med att skapa en trygg personalgrupp är en ständigt pågående process.
Mål och aktiva åtgärder
Socialt samspel
Mål: Eleverna på skolan och på fritidshemmet ska få stöd för att förbättra sina förmågor inom kommunikation och i det sociala samspelet.
Aktiviteter för att nå målen: Kollegialt lärande inom och mellan klasser som syftar till att utveckla elevernas kommunikation. Arbete med att eleverna ska få syn på sina förmågor, sitt lärande för att skapa en tilltro till sig själv. Handledning och utbildning från habiliteringen och våra specialpedagoger. Specialpedagogerna handleder både i skola och på fritids. Ta vara på naturliga och spontana möten mellan alla elever på skolan. Planera gemensamma aktiviteter mellan grundskolans fritids och grundsärskolans fritids.
Tidpunkt: kontinuerligt under läsåret
Ansvar: Alla som arbetar med berörda elever.
Mål: Eleverna på skolan och på fritidshemmet ska möta den struktur som gör att de känner trygghet under skoldagen och utvecklas till självständiga individer.
Aktiviteter för att nå målen: Kollegialt lärande och samsynsmöten inom och mellan
klasslagen för att få syn på olika arbetssätt som utvecklar elevers lärande och självständighet.
Gemensamma samtal kring dilemman samt dialog vid klasslagskonferenser.
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: Alla som arbetar på skolan.
Mål: Spontana möten mellan grundskola och grundsärskola
Aktiviteter för att nå målen: Gemensamma raster. Delta på rastaktiviteter och trivsellekar utifrån elevernas förutsättningar. Bjuda in klasser till sångsamlingen eller andra gemensamma aktiviteter vi har i grundsärskolan.
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: Alla som arbetar i verksamheten.
9 Värdegrund
Mål: Att alla elever vet vart de ska vända sig om någon blir utsatt eller kränkt och få tillgång till en likabehandlingsplan som är begriplig för dem. All personal på grundsärskolan och fritids känner till och är förtrogen med planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Aktiviteter för att nå målen: Skolan använder elevanpassade planer där det finns bildstöd till texten samt skolans ordningsregler som bygger på likabehandlingsplanen. Planerna och ordningsreglerna ska vara levande arbetsmaterial i klasserna. Likabehandlingsplanen samt de elevanpassade versionerna ska utvärderas i kollegiet under maj månad.
Tidpunkt: Planerna ska finnas tillgängliga och gås igenom kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: Klasslärare och specialpedagoger ansvarar för att eleverna får information.
Trygghet
Mål: Att alla som arbetar på skolan känner en tillhörighet och en tilltro till kollegiet och verksamheten, både som nyanställd men också som en del av den nya organisationen, Varbergs grundsärskola.
Aktiviteter för att nå målet: All personal är måna om att introducera ny personal. Rektorer är noggranna med att meddela samtlig personal om när nya medarbetare eller elever kommer till skolan. All personal deltar på någon form av kollegialt lärande under året; KUFF eller KUFS.
Personal ges möjlighet att samtala om pedagogiska frågor i tvärgrupper.
Tidpunkt under året: Kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: Rektor, förstelärare och specialpedagoger är ansvariga för att organisera det kollegiala lärandet. All personal är ansvarig för att ny personal känner sig välkommen.
Rektorer och administratör ansvarar för planen för introduktion av nyanställda.
Specialpedagog ansvarar för att introducera nyanställd personal i pedagogiska utgångspunkter för verksamheten.
Uppföljning
Uppföljning av samtliga mål och åtgärder görs på vårterminen 2021.
Samverkan och delaktighet
På grundsärskolan har vi olika forum för att fånga upp elevers, vårdnadshavares och personals tankar och åsikter för att utveckla eleverna både kunskapsmässigt och socialt. Alla ska ha möjlighet att komma till tals.
Eleverna
• Klassråd
• Elevråd
• Träning i självständighet och medvetenhet om sin egen person.
• Sociala berättelser och seriesamtal
• Struktur och scheman
• Bilddagbok
• Familjefestival
• Skapande skola-projekt Vårdnadshavare
• Föräldramöte
• Utvecklingssamtal
• Nätverksträffar
• Kontaktbok
10
• Tät telefonkontakt
• Mailkontakt, sms och mms
• Föräldrabesök
• Veckobrev och lärlogg på Unikum
• Bilddagbok
• Familjefestival Personalen
• Anslagstavlan
• Medarbetarwebben
• Medarbetarsamtal
• KUFS (kvalitetsutveckling för skolan) KUFF (kvalitetsutveckling för fritids)
• Elevhälsoteam
• Samverkansgrupper mellan grundsärskolan och grundskolan Mariedal
• Lärande samtal (pedagogiska diskussioner i mindre grupper)
• Klasslagsmöten med rektor och specialpedagog
• PEK-lärarmöten i klasslagen
• Samsynsmöten (tvärprofessionella möten kring enskilda elever)
• Klasslagsplanering
• Familjefestival
Riktlinjer och rutiner mot trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling
Hur ska vi agera när vi upptäcker kränkande behandling mellan elever
• Den personal som ser situationen gör en bedömning och ingriper oftast direkt. Berörd personal ur elevens klass informeras om vad som hänt och om vilka åtgärder som vidtagits.
• Personalen samtalar med eleven som kränkt, på ett för eleven anpassat sätt, så att denne förstår konsekvenserna av handlandet. Samtal sker även med den elev som blivit kränkt. Beroende på situation informeras föräldrarna antingen direkt, via kontaktbok eller på annat sätt.
• Klassläraren ansvarar för att övrig berörd personal informeras och för att vara uppmärksam på om incidenten upprepas.
• Om kränkningen har uppstått mellan elever på grundsärskolan och grundskolan sammankallas elever, klasslärare och rektorer för samtal.
Hur agerar vi om den kränkande behandlingen upprepas vid ett flertal tillfällen mellan elever och det vi gjort tidigare inte leder till förändring
1. Ärendet tas upp på elevhälsan.
2. Rektorn sammankallar eventuellt till möte.
3. Åtgärdsprogram upprättas vid behov.
4. Uppföljande möte.
Hur ska vi agera när vi upptäcker kränkande behandling från vuxen till e lev 1. Om personal/annan vuxen har kränkt elev ska rektor omedelbart göra en utredning.
2. Uppföljning av utredning och åtgärder ska göras kontinuerligt till dess att ärendet är avslutat.
11
Rutin för anmälning av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
Vem ska kontaktas vid ärenden som faller under planen mot diskriminering och kränkande behandling när elev kränker elev
• En elev som ser en elev behandlas illa ska omedelbart meddela någon vuxen. Vill eleven vara anonym kan han/hon lägga en lapp i rektors brevlåda.
• En förälder som får veta att det egna barnet/något annat barn behandlas illa ska omgående kontakta klassläraren eller någon annan personal på skolan. Likväl om en förälder, elev eller personal på skolan upptäcker att anpassningar saknas för enskilda elever, exempelvis miljö anpassad till olika funktionsnedsättningar.
• En elev som känner sig kränkt av personal eller annan vuxen på skolan ska vända sig till någon vuxen på skolan som eleven känner förtroende för, exempelvis klasslärare, rektor, skolsköterska eller kurator.
• En anställd som ser en elev kränka en annan elev ska stoppa handlingen och sedan informera elevernas klasslärare.
• Ärenden som faller under Skollagen 6 kap § 10 ska omedelbart anmälas till rektor.
Rektor ska meddela detta till skolans huvudman.
Vem ska kontaktas vid ärenden som faller under planen mot
diskriminering och kränkande behandling när vuxen kränker elev
• En anställd som ser en annan anställd kränka en elev bör prata med vederbörande och ska ta upp det som inträffat med rektor.
• En förälder som får veta att det egna barnet/något annat barn behandlas illa ska omgående kontakta klassläraren eller någon annan personal på skolan. Skolans personal kontaktar då rektor.
• En elev som ser en elev behandlas illa av en vuxen, ska omedelbart meddela någon vuxen. Vill eleven vara anonym kan han/hon lägga en lapp i rektors brevlåda.
• Ärenden som faller under Skollagen 6 kap § 10 ska omedelbart anmälas till rektor.
Rektor ska meddela detta till skolans huvudman.
Interna och gemensamma rutiner finns för hur
• personalen respektive förskolechefen och rektorn anmäler diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
• kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
• kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
Se befintliga rutiner gällande anmälan och återrapportering till förvaltningschef samt rutiner för särskilda händelser i förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem.
Anmälan
Om en elev eller vårdnadshavare upplever att skolan/fritidshemmet inte uppfyller kraven med att vidta åtgärder som förhindrar fortsatt diskriminering, trakasserier och kränkning kan man vända sig till diskrimineringsombudsmannen eller barnombudsmannen.
12 www.skolinspektionen.se eller www.do.se
Att förankra likabehandlingsplanen
KUFS arbetar fram planen. Den utvärderas i slutet av vårterminen och då upprättas en ny plan till kommande läsår. Från varje klasslag deltar två pedagoger i KUFS.
Ett exemplar av planen förvaras i varje klasspärm för att göra den lättillgänglig för all personal.
För att planen ska bli förankrad hos eleverna behöver vi skriva olika versioner utefter deras olika förutsättningar.
Även föräldrarna kan ta del av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns tillgänglig digitalt.
Utvärdering/kvalitetssäkring
I slutet av vårterminen gör KUFS en utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Då görs även en utvärdering av enkäterna och föräldrareflektionerna. Inför
utvärderingen av planen har varje klasslag gjort en analys kring trygghet och trivsel i sitt klasslag och dokumenterat detta i mallen kvalitetsarbete trygghet. Dessa utvärderingar ligger till grund för upprättandet av nästa års plan som görs i maj.
Utvärdering av planen samt upprättande av ny plan skall göras maj/juni 2021.
