Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling (inkluderar årlig plan mot kränkande behandling)

(1)

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling

(inkluderar årlig plan mot kränkande behandling)

Strandskolan F-9

Arbetslag Sjön

Läsår 2017–2018

(2)

Innehållsförteckning

1 Förord ... 3

2 Vision ... 4

3 Fakta... 5

3.1 Vårt mål ... 5

3.2 Två lagar styr vårt arbete: skollagen och diskrimineringslagen. ... 5

3.3 Vad är en kränkning? ... 6

3.4 Vad är diskriminering? ... 6

3.5 Vad är trakasserier? ... 6

3.6 Vad är sexuella trakasserier? ... 6

4 Årlig plan mot kränkande behandling ... 7

4.1 Verksamhet som omfattas av planen ... 7

4.2 Utvärdering av föregående års plan mot kränkande behandling ... 7

4.3 Kartläggning - risker för kränkande behandling i verksamheten. ... 8

4.3.1 Nedslag från året - risker för kränkande behandling i verksamheten. ... 9

4.3.2 Resultat från enkäterna... 10

4.3.3 Normer och värden ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4 Analys ... 16

5 Handlingsplan ... 18

5.1 Främjande arbete ... 19

5.2 Förebyggande arbete ... 19

5.3 Åtgärdande arbetet ... 19

(3)

1 Förord

Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen och finns i diskrimineringslagen. Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats.

Summering kring de nya reglerna:

• Alla sju diskrimineringspunkter är nu skolans ansvar. Förut var det färre.

• Nu finns regler på hur arbetet mot diskriminering ska genomföras löpande i fyra steg.

• Kravet på en plan mot diskriminering har ersatts med att arbetet ska dokumenteras löpande hela tiden. Arbetet går i cykler enligt de fyra stegen nedan.

• Huvudmannen måste också ta fram och följa upp vilka riktlinjer och rutiner som finns för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

• Huvudmannen måste samverka med de som deltar i utbildningen och de anställda.

• OBS. Kravet på att varje verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete mot kränkande behandling finns kvar (regleras i skollagen)

• OBS. Kravet på en årlig plan mot kränkande behandling finns kvar. Planen ska precis som förut innehålla: uppföljning från föregående plan/år, åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, lista på vad enheten ska göra för åtgärder under året.

• OBS. Kravet att barn och elever ska delta i arbetet med en plan mot kränkande behandling finns kvar.

(4)

2 Vision

Alla verksamheter inom barn och utbildningsförvaltningen skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall vara utsatt för diskriminering eller kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling skall göras känd och förankras i hela verksamheten (även vikarier) samt hos barn/elever och vårdnadshavare.

Alla som arbetar på inom barn och utbildningsförvaltningen ska:

• Vara goda förebilder för barnen/eleverna

• Visa alla barn/elever lika mycket hänsyn och omtanke

• Verka för att alla barn/elever känner sig glada, trygga och mötas med respekt

(5)

3 Fakta

Barn- och utbildningsförvaltningen i Älvdalens kommun är skyldiga att arbeta för att motverka diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar.

3.1 Vårt mål

Inget barn, elev, personal eller annan vuxen ska kränkas, diskrimineras eller trakasseras.

• Vi har nolltolerans och ska förebygga och förhindra att någon utsätts.

• Vi ska arbeta för att kränkningar, trakasserier och diskriminering inte är socialt accepterat av någon inom vår verksamhet.

• Vi ska dokumentera händelser för att kunna se till att dessa inte sker igen.

3.2 Två lagar styr vårt arbete: skollagen och diskrimineringslagen.

Vad ska göras för att motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering?

Skollagen – Personalen ska:

• se till att barn och elever inte utsätts för kränkande behandling

• göra en årlig plan för att motverka kränkande behandling

• se till att personal anmäler till rektor/förskolechef om ett barn/elev har blivit utsatt för kränkning. Förskolechefen/rektorn måste då anmäla det till huvudmannen, som ska utreda och åtgärda.

• inte straffa ett barn/elev om hen har anmält eller varit med i en utredning om kränkning

• se till att barn/elever är med i arbetet mot kränkande behandling.

Läs mer på Skolverkets webbplats www.skolverket.se, sök på skollagen.

Diskrimineringslagen – Personalen ska:

• se till att barn och elever inte diskrimineras och att alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

• arbeta aktivt med de här frågorna och dokumentera löpande

• ha riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier

• utreda och åtgärda om det kommer fram att ett barn/en elev har utsatts för trakasserier

• se till att barn/elever är med i arbetet mot diskriminering och trakasserier.

Läs mer på diskrimineringsombudsmannens webbplats www.do.se, sök på diskrimineringslagen.

(6)

3.3 Vad är en kränkning?

Kränkande behandling innebär att ett barns eller elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Den vanligaste typen av kränkningar är att:

• uppleva sig oskyldigt anklagad.

• andra elever/barn visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta.

• Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning.

Inget barn eller elev ska bli kränkt och förskolan eller skolan har skyldighet att agera när det sker.

3.4 Vad är diskriminering?

Diskriminering betyder att ett barn eller en elev blir missgynnad av skäl som har samband med de lagskyddade diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Ett barn eller elev kan aldrig diskriminera ett annat barn eller elev i juridisk mening. Det är bara vuxna som kan diskriminera andra eftersom det måste finnas en så kallad ”beroendeställning”. Om samma situation uppstår mellan två elever handlar det om trakasserier.

3.5 Vad är trakasserier?

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan barn och elever utsätta varandra för. När personal trakasserar barn och elever är det förbjudet och juridiskt betraktas det som diskriminering.

Trakasserier kan vara synliga och handfasta och de kan vara dolda och subtila. Trakasserier kan till exempel uttryckas genom:

• nedsättande tilltal

• utfrysning

• ryktesspridning

• förlöjliganden

• fysiskt våld.

3.6 Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är att kränka någon på ett sexuellt sätt. Det kan till exempel vara att ta på någon på ett sätt som personen inte gillar eller att säga

kränkande sexuella kommentarer. Ingen ska behöva stå ut med sexuella trakasserier. Det är den som blir utsatt som bestämmer vad som känns

obehagligt.

(7)

4 Årlig plan mot kränkande behandling

Skollagen, 6 kap, 8 § ”Plan mot kränkande behandling”:

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

4.1 Verksamhet som omfattas av planen

Verksamhet Läsår Planen gäller från Planen gäller till Planen utvärderas Ansvarig för planen

4.2 Utvärdering av föregående års plan mot kränkande behandling

Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och vilka som har varit delaktiga.

Beskrivning av föregående års främjande arbete Så här har vi utvärderat föregående års

främjande arbete:

Vi har genom diskussioner utvärderat årets arbete.

Så här har vi involverat eleverna i utvärderingen av det främjande arbetet:

Vi har gjort elevenkäter och involverat kamratstödjarna i det arbetet.

Vi har också genomfört intervjuer, i mindre elevgrupper, för att utvärdera målen i likabehandlingsplanen.

Kontinuerliga möten (varannan vecka) med kamratstödjargruppen.

Genom reflektionsböcker har eleverna enskilt fått utvärdera utvalda frågeställningar utifrån våra prioriterade områden.

Vi har använt film som ett verktyg att genomföra utvärderingar.

I utvärderingen av det främjande arbetet har vi kommit fram till följande:

Vi har kommit fram till att vi bör fortsätta arbeta främjande.

Vi har uppmärksammat att reflektionsboken är ett bra medel för att vissa elever ska få chans att ventilera, medan andra elever inte ser syftet med arbetet. Diskussionerna i smågrupper har istället lämnat plats för dessa elever att delge sina tankar.

(8)

Beskrivning av föregående års förebyggande arbete Så här har vi utvärderat föregående års

förebyggande arbete:

Vi har tagit upp likabehandlingsärenden en gång i veckan vid arbetslagsmöten och vid speciella tillfällen utöver dessa träffar.

Under vårterminens slut gjordes även extra insatser i årskurs 3-4, som vi sedan utvärderade genom diskussioner i maj 2017.

Vi utvärderar fall som tagits upp i incidentrapportpärmen.

Så här har vi involverat eleverna i utvärderingen av det förebyggande arbetet:

Eleverna har fört diskussioner i mindre grupper.

Eleverna har också utvärderat enskilt i reflektionsboken.

Genom elevenkäter.

I utvärderingen av det förebyggande arbetet har vi kommit fram till följande:

Vi har kommit fram till att arbetet vi gör inte räcker till. Vi har också uppmärksammat att en stor del av den kränkande behandlingen sker via sociala medier, utanför skoltid. Vi inser att det krävs en tätare kontakt med föräldrar för att insatserna ska ge verkan.

Delaktiga i utvärderingen

Maria Söderqvist, Maggan Svensson, Cecilia West, Maggan Skottheim, Jenny Franzén och Lina Iversen.

(9)

4.3 Kartläggning - risker för kränkande behandling i verksamheten.

Kartläggningsmetoder

Så här har vi kartlagt för att upptäcka eventuella risker för kränkande behandling i verksamheten.

4.3.1 Nedslag från året - risker för kränkande behandling i verksamheten.

Här beskriver vi resultaten som vi fått fram av exempelvis observationer, elevråd, klassråd, föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, APT eller annat.

Källa Beskrivning

Kamratstödjarmöten Under rast, på fotbollsplan

Sociala medier Kränkande bilder, diskriminerande ord och hot.

På bussen från Särna Hårt klimat mellan högstadiets elever och mellanstadiet.

Pojkarnas omklädningsrum Kränkande kommentarer, kränkande beteende.

Toaletterna Oro för att elever ska bryta upp låset.

Elever uppmärksammar Elever säger till oss vuxna när de uppmärksammat kränkande behandling.

Arbetslagsmöten Vi tar upp upplevelser av elever och situationer.

(10)

4.3.3 Resultat från enkäterna

4.3.3.1 Nyckeltal: Normer och värden - Enkät vårdnadshavare Har skapat fokusområdet

Grundskolan

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend

Mitt barn känner sig tryggt i skolan(VH) Enkät vårdnadshavare 2017 90,2% minst 90 % Jag upplever att mitt barns skola arbetar aktivt

med att förhindra kränkande behandling (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 76,47% minst 90%

I mitt barns skola framgår det tydligt att

kränkande behandling inte accepteras (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 84,31% minst 90%

Jag vet vem jag kan vända mig till på skolan om

jag får reda på att en elev blivit kränkt (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 82,35% minst 90%

Jag upplever att eleverna i mitt barns klass

respekterar varandras olikheter (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 71,15% minst 90%

I mitt barns skola bemöter elever och personal

varandra med respekt (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 75% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger

alla samma förutsättningar oavsett kön (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 88,24% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett

könsöverskridande identitet eller uttryck. (VH)

Enkät vårdnadshavare 2017 76,47% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett etnisk

tillhörighet. (VH)

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett religion eller annan trosuppfattning.(VH)

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett

funktionsnedsättning.(VH)

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger Enkät vårdnadshavare 2017 58,82% minst 90%

(11)

4.3.3.2 Nyckeltal: Normer och värden - Enkät självskattning personal Har skapat fokusområdet

Grundskolan

Skolan Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt med goda resultat av skolans personal och elevhälsoteam. (SP)

Självskattning personal 2017 71,2% minst 90%

Skolan arbetar ofta,aktivt och förebyggande med de olika diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller

funktionsnedsättning i undervisningen. (SP)

Jag arbetar ofta, aktivt och förebyggande med de olika diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller

funktionsnedsättning i undervisningen. (SP)

Jag - Olika typer av kränkningar och

mobbningsärenden hanteras skyndsamt med goda resultat av mig (SP)

4.3.3.3 Nyckeltal: Normer och värden - Medarbetarenkäten Har skapat fokusområdet

Grundskolan

På min arbetsplats bemöter vi varandra med

respekt (ME) Medarbetarenkät 2017 95% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett kön (ME) Medarbetarenkät 2017 83,33% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla lika oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck (ME)

Medarbetarenkät 2017 77,78% minst 90%

lika oavsett etnisk tillhörighet (ME) Medarbetarenkät 2017 83,33% minst 90%

(12)

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett religion eller annan trosuppfattning (ME)

Medarbetarenkät 2017 83,33% minst 90%

lika oavsett funktionsnedsättning (ME) Medarbetarenkät 2017 88,89% minst 90%

lika oavsett sexuell läggning (ME) Medarbetarenkät 2017 77,78% minst 90%

lika oavsett ålder (ME) Medarbetarenkät 2017 77,78% minst 90%

4.3.3.4 Nyckeltal: Normer och värden - Enkät elever årskurs 7-9 Har skapat fokusområdet

Grundskolan

Jag känner mig trygg i skolan (7-9) Elevenkät 7-9 2017 82,69% minst 90%

Känner du dig trygg i klassrummet? (7-9) Elevenkät 7-9 2017 90,38% minst 90%

Känner du dig trygg på skolgården? (7-9) Elevenkät 7-9 2017 86,54% minst 90%

Känner du dig trygg på toaletterna? (7-9) Elevenkät 1-3 2017 84,62% minst 90%

Känner du dig trygg i korridorerna? (7-9) Elevenkät 7-9 2017 84,62% minst 90%

Känner du dig trygg i matsalen? (7-9) Elevenkät 7-9 2017 88,46% minst 90%

Känner du dig trygg i idrottshallen? (7-9) Elevenkät 7-9 2017 86,54% minst 90%

Känner du dig trygg i omklädningsrummen? (7-9) Elevenkät 7-9 2017 82,69% minst 90%

Känner du dig trygg i duscharna? Elevenkät 7-9 2017 80,77% minst 90%

Känner du dig trygg på vägen till och från skolan?

(7-9) Elevenkät 7-9 2017 92,31% minst 90%

Jag har studiero på lektionerna (7-9) Elevenkät 7-9 2017 67,31% minst 90%

I min skola pratar vi om jämställdhet mellan Elevenkät 7-9 2017 55,77% minst 90%

(13)

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend I min skola får jag öva på att göra etiska

ställningstagande (7-9) Elevenkät 7-9 2017 67,31% minst 90%

I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter (7-

9) Elevenkät 7-9 2017 73,08% minst 90%

I min skola respekterar elever och lärare varandra

(7-9) Elevenkät 7-9 2017 61,54% minst 90%

Min skola arbetar aktivt med att förhindra

kränkande behandling (7-9) Elevenkät 7-9 2017 76,92% minst 90%

De vuxna på skolan reagerar om de får reda på

att en elev blivit kränkt (7-9) Elevenkät 7-9 2017 82,69% minst 90%

Jag vet vem på skolan jag kan prata med om

någon har varit elak mot en elev (7-9) Elevenkät 7-9 2017 78,85% minst 90%

I min skola respekterar vi varandras olikheter (7-

9) Elevenkät 7-9 2017 73,08% minst 90%

4.3.3.5 Nyckeltal: Normer och värden - Enkät elever årskurs 4-6 Har skapat fokusområdet

Grundskolan

Jag känner mig trygg i skolan (4-6) Elevenkät 4-6 2017 88,24% minst 90%

Känner du dig trygg i idrottshallen? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 85,29% minst 90%

Känner du dig trygg i duscharna? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 79,41% minst 90%

Känner du dig trygg på vägen till och från

skolan? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 88,24% minst 90%

(14)

Jag har studiero på lektionerna (4-6) Elevenkät 4-6 2017 73,53% minst 90%

I min skola respekterar elever och lärare varandra

(4-6) Elevenkät 4-6 2017 70,59% minst 90%

De vuxna på skolan reagerar om de får reda på

att en elev blivit kränkt (4-6) Elevenkät 4-6 2017 94,12% minst 90%

Jag vet vem på skolan jag kan prata med om

någon har varit elak mot en elev (4-6) Elevenkät 4-6 2017 91,18% minst 90%

4.3.3.6 Nyckeltal: Normer och värden - Enkät elever årskurs 1-3 Har skapat fokusområdet

Grundskolan

Jag är trygg i skolan (1-3) Elevenkät 1-3 2017 87,5% minst 90%

Känner du dig trygg i duscharna? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 87,8% minst 90%

Känner du dig trygg på fritids? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 79,49% minst 90%

Känner du dig trygg på vägen till och från skolan?

(1-3) Elevenkät 1-3 2017 80,49% minst 90%

Jag trivs bra i min klass (1-3) Elevenkät 1-3 2017 92,86% minst 90%

Har du någon vuxen att prata med om du behöver

(1-3) Elevenkät 1-3 2017 82,93% minst 90%

De vuxna på min skola hjälper till om någon Elevenkät 1-3 2017 83,33% minst 90%

(15)

4.3.3.7 Nyckeltal: Normer och värden - Elevenkät LUP, 7-9 Har skapat fokusområdet

Grundskolan

Mina lärare behandlar killar och tjejer lika (LUPP) MUCF - Ungdomsenkäten LUPP MUCF

- Ungdomsenkäten LUPP

2015 30% minst 90%

Min skola agerar om en lärare kränker en elev (LUPP)

MUCF - Ungdomsenkäten LUPP MUCF

2015 51% minst 90%

Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola (LUPP)

2015 47% minst 90%

Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev (LUPP)

2015 60% minst 90%

Jag trivs med stämningen i min skola (LUPP) MUCF - Ungdomsenkäten LUPP MUCF

2015 73% minst 90%

Våld förekommer i min skola (LUPP) MUCF - Ungdomsenkäten LUPP MUCF

2015 6% 1%

Sexuella trakasserier förekommer i min skola (LUPP)

2015 4% 1%

Rasism förekommer i min skola (LUPP) MUCF - Ungdomsenkäten LUPP MUCF

2015 4% 1%

Mobbning förekommer i min skola (LUPP) MUCF - Ungdomsenkäten LUPP MUCF

2015 4% 1%

4.3.3.8 Kommunövergripande fokus på att stärka normer och värden.

Har skapat fokusområdet

Grundskolan

(16)

4.4 Analys

Analysen består av 3 delmoment:

1. Identifiera områden som sticker ut och som kan vara negativa utifrån kränkande behandling och trakasserier samt där det finns anledning att hitta en lösning.

2. Prioritera de områden som känns relevanta för att stärka arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Välj ut områden som uppfattas som angelägna och som det kan finnas rimliga möjligheter att klara av.

3. Fördjupa er inom de prioriterade områdena.Ta reda på vad beprövad erfarenhet och forskning säger inom området. Utgå från detta när ni planerar era insatser.

Gå sedan vidare till skapandet av årets handlingsplan.

(17)

1. Identifiera och dokumentera

1. Identifiera områden som sticker ut och som kan vara negativa utifrån kränkande behandling och trakasserier samt där det finns anledning att hitta en lösning.

Toaletterna – utifrån elevenkäten.

Studiero – utifrån elevenkät, föräldraenkät och lärares observationer.

Språkbruk (ovårdat språk, kränkning) - utifrån elevenkät och kamratstödjarmöte, föräldraenkät och lärares observationer.

Bussen (till och från Särna) – kamratstödjarmöte

2. Prioritera och dokumentera

2. Prioritera de områden som känns relevanta för att stärka arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Välj ut områden som uppfattas som angelägna och som det kan finnas rimliga möjligheter att klara av.

Mindre omfattande Toaletterna

Bussen

Mer omfattande Studiero Språkbruk

3. Fördjupa och dokumentera

3. Fördjupa er inom de prioriterade områdena. Ta reda på vad beprövad erfarenhet och forskning säger inom området. Utgå från detta när planerar era insatser.

Toaletterna – insats: ordna med ordentliga lås, ta hjälp av vaktmästare och informera eleverna.

Bussen – insats: ta upp frågan med högstadiet, då det upplevda problemet är att högstadieelever styr över sittplatserna på bussen. Frågan ska också fortsatt tas upp på kamratstödjarmötena.

Studiero och språkbruk (sociala samspelet) – insats: krävs kontinuerliga insatser, bryta eventuella mönster (så som gruppindelningar), ”bygga-gruppen-övningar”, bygga täta relationer mellan elev-lärare genom att exempelvis återgå till ett klasslärarsystem där eleverna inte behöver träffa så många olika lärare. Detta hade också gett möjlighet att arbeta mer tematiskt och ämnesövergripande.

(18)

5 Handlingsplan

FRÄMJANDE arbete FÖREBYGGANDE arbete ÅTGÄRDANDE arbete

Arbetet syftar till att lyfta fram faktorer som förstärker respekten för allas lika värde; däribland alla

diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet.

Arbetet syftar till att avvärja sådana faktorer som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar de riskfaktorer som identifierats i en kartläggning av verksamheten.

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn/elev känner sig

diskriminerad, trakasserad eller kränkt av barn eller en vuxen. Detta innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Det målinriktade arbetet ska: I arbetet med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska det:

Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet.

finnas med en uppföljning av fjolårets åtgärder. Det ska finnas rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.

bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet.

göras en regelbunden kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ledning och personal ska vara särskilt

uppmärksamma på om barn och elever upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten.

baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö.

utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och mätbara mål.

Barn och elever samt deras vårdnadshavare ska få information om hur de ska rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer.

planeras vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs.

Personalen ska ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn och elever befinner sig.

omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Intervjuer med barn/elever kan med fördel användas för att i tid upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Exempel Exempel Exempel

Att ge alla barn/elever lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.

Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov.

Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå.

(19)

5.1 Främjande arbete

Vår verksamhets främjande insatser

Mål med insatsen (ska gå att utvärdera)

Så här ska vi konkret genomföra insatsen

Utvärdering sker genom:

Huvudansvarig för utvärderingen

Insatsen genomförs (datum/period) Likabehandlingspärmen Skapa ett gott klimat Filmer, diskussioner,

gruppövningar

Enkätundersökning Sjöns arbetslag Läsåret 17/18 Kamratstödjargrupp Skapa ett forum för

likabehandlingsdiskussioner

Möten varannan vecka Diskussioner Cecilia West/skolans trygghetsgrupp

Läsåret 17/18 Reflektionsböcker Eleverna ska få chans att

komma till tals

Under lektionstid, en dag i veckan och eleverna får samma frågeställningar varje vecka

Arbetslagsmöten Sjöns arbetslag Läsåret 17/18

Fokusområden som exempelvis regler, speciell händelse, förhållningssätt eller hemlig kompis

Ett tryggare och trevligare klimat

Ett fokusområde väljs ut inför varje vecka

Skriftlig eller muntlig diskussion

Sjöns arbetslag Läsåret 17/18

5.2 Förebyggande arbete

Vår verksamhets förebyggande insatser

Mål med insatsen (ska gå att utvärdera)

Så här ska vi konkret genomföra insatsen

Utvärdering sker genom:

Huvudansvarig för utvärderingen

Insatsen genomförs (datum/period) Trygghetslåda Att alla elever ska våga

göra sig hörda

Sätta upp en låda med lås på

Kamratstödjarmöten Skolans trygghetsgrupp Läsåret 17/18 Förhållningsregler under

rasten (fotbollen)

Lugnare klimat på fotbollsplan och i klassrummet

Rött och gult kort, fotbollsmöten

Fotbollsmötena Lina och Jenny Läsåret 17/18

Planerade rastaktiviteter Meningsfull rast, lugnare klimat i klassrummet

Ta upp olika aktiviteter med de olika råden

Klassråd Sjöns arbetslag Läsåret 17/18

5.3 Åtgärdande arbetet

Vår verksamhets rutiner kring det åtgärdande arbetet består av följande dokument:

Bilaga. Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Incidentrapport, plan för enskilda elever