Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling (inkluderar årlig plan mot kränkande behandling)

(1)

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling

(inkluderar årlig plan mot kränkande behandling)

Område Älvdalen Förskola Gula Villan

Period 20171122 - 20181122

(2)

Innehållsförteckning

1 Förord ... 4

2 Vision ... 5

3 Fakta... 6

3.1 Vårt mål ... 6

3.2 Två lagar styr vårt arbete: skollagen och diskrimineringslagen. ... 6

3.3 Vad är en kränkning? ... 7

3.4 Vad är diskriminering? ... 7

3.5 Vad är trakasserier? ... 7

3.6 Vad är sexuella trakasserier? ... 7

3.7 Förklaring till begreppen främjande, förebygande och åtgärdande. ... 8

4 Årlig plan mot kränkande behandling ... 10

4.1 Verksamhet som omfattas av planen ... 10

4.3 Utvärdering av föregående års plan mot kränkande behandling ... 11

4.5 Kartläggning - risker för kränkande behandling i verksamheten. ... 13

4.6 Resultat från enkäterna ... 14

4.6.1 Enkät vårdnadshavare ... 14

4.6.2 Enkät vårdnadshavare lokal nivå – Förskola Gula villan ... 15

4.6.3 Självskattning personal ... 16

4.6.4 Självskattning personal lokal nivå – Förskola Gula villan ... 17

4.6.5 Medarbetarenkäten ... 18

4.6.6 Fokusområde normer och värden - diskrimineringsgrunderna... 18

4.7 Analys ... 19

4.8 Handlingsplan ... 20

(3)

4.8.1 Vårt främjande arbete läsåret 2017-2018 ... 20 4.8.2 Vårt förebyggande arbete 2017-2018 ... 21 4.8.3 Åtgärdande arbetet ... 22

Bilagor

Bilaga 1: Utredning vid misstanke om diskriminering, tra

Bilaga 2: Checklista Diskrimineringsgrunder 20170227

(4)

1 Förord

Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen och finns i diskrimineringslagen. Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats.

Summering kring de nya reglerna:

• Alla sju diskrimineringspunkter är nu skolans ansvar. (se bilaga checklista diskrimineringsgrunderna)

• Nu finns regler på hur arbetet mot diskriminering ska genomföras löpande i fyra steg.

• Kravet på en plan mot diskriminering har ersatts med att arbetet ska dokumenteras löpande hela tiden. Arbetet går i cykler enligt de fyra stegen nedan.

• Huvudmannen måste också ta fram och följa upp vilka riktlinjer och rutiner som finns för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

• Huvudmannen måste samverka med de som deltar i utbildningen och de anställda.

• Kravet på att varje verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete mot kränkande behandling finns kvar (regleras i skollagen)

• Kravet på en årlig plan mot kränkande behandling finns kvar. Planen ska precis som förut innehålla:

1. uppföljning från föregående plan/år,

2. åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, 3. lista på vad enheten ska göra för åtgärder under året.

• OBS. Kravet att barn och elever ska delta i arbetet med en plan mot kränkande behandling finns kvar.

(5)

2 Vision

Alla verksamheter inom barn och utbildningsförvaltningen skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall vara utsatt för diskriminering eller kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling skall göras känd och förankras i hela verksamheten (även vikarier) samt hos barn/elever och vårdnadshavare.

Alla som arbetar på inom barn och utbildningsförvaltningen ska:

• Vara goda förebilder för barnen/eleverna

• Visa alla barn/elever lika mycket hänsyn och omtanke

• Verka för att alla barn/elever känner sig glada, trygga och mötas med respekt

(6)

3 Fakta

Barn- och utbildningsförvaltningen i Älvdalens kommun är skyldiga att arbeta för att motverka diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar.

3.1 Vårt mål

Inget barn, elev, personal eller annan vuxen ska kränkas, diskrimineras eller trakasseras.

• Vi har nolltolerans och ska förebygga och förhindra att någon utsätts.

• Vi ska arbeta för att kränkningar, trakasserier och diskriminering inte är socialt accepterat av någon inom vår verksamhet.

• Vi ska dokumentera händelser för att kunna se till att dessa inte sker igen.

3.2 Två lagar styr vårt arbete: skollagen och diskrimineringslagen.

Vad ska göras för att motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering?

Skollagen – Personalen ska:

• se till att barn och elever inte utsätts för kränkande behandling

• göra en årlig plan för att motverka kränkande behandling

• se till att personal anmäler till rektor/förskolechef om ett barn/elev har blivit utsatt för kränkning. Förskolechefen/rektorn måste då anmäla det till huvudmannen, som ska utreda och åtgärda.

• inte straffa ett barn/elev om hen har anmält eller varit med i en utredning om kränkning

• se till att barn/elever är med i arbetet mot kränkande behandling.

Läs mer på Skolverkets webbplats www.skolverket.se, sök på skollagen.

Diskrimineringslagen – Personalen ska:

• se till att barn och elever inte diskrimineras och att alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

• arbeta aktivt med de här frågorna och dokumentera löpande

• ha riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier

• utreda och åtgärda om det kommer fram att ett barn/en elev har utsatts för trakasserier

• se till att barn/elever är med i arbetet mot diskriminering och trakasserier.

Läs mer på diskrimineringsombudsmannens webbplats www.do.se, sök på diskrimineringslagen.

(7)

3.3 Vad är en kränkning?

Kränkande behandling innebär att ett barns eller elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Den vanligaste typen av kränkningar är att:

• uppleva sig oskyldigt anklagad.

• andra elever/barn visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta.

• Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning.

• texter och bilder t.ex. e-post eller sms

Inget barn eller elev ska bli kränkt och förskolan eller skolan har skyldighet att agera när det sker.

3.4 Vad är diskriminering?

Diskriminering betyder att ett barn eller en elev blir missgynnad av skäl som har samband med de lagskyddade diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Ett barn eller elev kan aldrig diskriminera ett annat barn eller elev i juridisk mening. Det är bara vuxna som kan diskriminera andra eftersom det måste finnas en så kallad ”beroendeställning”. Om samma situation uppstår mellan två elever handlar det om trakasserier.

3.5 Vad är trakasserier?

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan barn och elever utsätta varandra för. När personal trakasserar barn och elever är det förbjudet och juridiskt betraktas det som diskriminering.

Trakasserier kan vara synliga och handfasta och de kan vara dolda och subtila. Trakasserier kan till exempel uttryckas genom:

• nedsättande tilltal

• utfrysning

• ryktesspridning

• förlöjliganden

• fysiskt våld.

3.6 Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är att kränka någon på ett sexuellt sätt. Det kan till exempel vara att ta på någon på ett sätt som personen inte gillar eller att säga

kränkande sexuella kommentarer. Ingen ska behöva stå ut med sexuella trakasserier. Det är den som blir utsatt som bestämmer vad som känns

obehagligt.

(8)

3.7 Förklaring till begreppen främjande, förebygande och åtgärdande.

FRÄMJANDE arbete FÖREBYGGANDE arbete ÅTGÄRDANDE arbete

Arbetet syftar till att lyfta fram faktorer som förstärker respekten för allas lika värde; däribland alla

diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet.

Arbetet syftar till att avvärja sådana faktorer som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar de riskfaktorer som identifierats i en kartläggning av verksamheten.

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn/elev känner sig

diskriminerad, trakasserad eller kränkt av barn eller en vuxen. Detta innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Det målinriktade främjande arbetet ska: Det målinriktade förebyggande arbetet ska: Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet.

finnas med en uppföljning av fjolårets åtgärder. Det ska finnas rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.

bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet.

göras en regelbunden kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ledning och personal ska vara särskilt

uppmärksamma på om barn och elever upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten.

baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö.

utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och mätbara mål.

Barn och elever samt deras vårdnadshavare ska få information om hur de ska rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer.

planeras vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs.

Personalen ska ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn och elever befinner sig.

omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Intervjuer med barn/elever kan med fördel användas för att i tid upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

(9)

Exempel Exempel Exempel I vårt främjande arbete under året kommer vi i

förskolan använda böcker som belyser olika minoriteter och deras situation.

Kartläggningen visade att eleverna känner sig otrygga vid omklädningsrummen. Vi kommer sätta in en förebyggande åtgärd som innefattar ökad vuxennärvaro i syfte att skapa en tryggare miljö.

Incident sker på skolan - utifrån den aktuella situationen följa riktlinjerna enlig bilaga

I vårt främjande arbete kommer vi på högstadiet belysa rasismens idéhistoria.

Kartläggningen visade att barnen lätt har hamnat i konflikter under året. Då barngruppen består av flera etniciteter och flertalet av barnen har svårt att kommunicera väljer vi att förebyggande under året stärka förståelsen för varandras kulturer samt jobba med Bornholmsmodellen för att stärka språket.

Incident på förskolan - Utifrån den aktuella situationen följa riktlinjerna enligt bilaga.

(10)

4 Årlig plan mot kränkande behandling

Skollagen, 6 kap, 8 § ”Plan mot kränkande behandling”:

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

4.1 Verksamhet som omfattas av planen

Verksamhet Läsår Planen gäller från Planen gäller till Planen utvärderas Ansvarig för planen

Förskolan – Gula Villan 2017–2018 2017-11-24 2018-11-24 2018-11-24 Ann-Marie Eriksson

Förskolechef

(11)

4.3 Utvärdering av föregående års plan mot kränkande behandling

Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och vilka som har varit delaktiga.

Beskrivning av föregående års främjande arbete Så här har vi utvärderat

föregående års främjande arbete:

Rutinerna har tydliggjorts genom bildschema, vi har samtalat med barnen om vikten av att hjälpa varandra och att vara en bra kompis.

Så här har vi involverat eleverna i utvärderingen av det främjande arbetet:

Genom att vi samtalar och berömmer dem när det går bra. Vi ställer reflekterande frågor till barnen ”hur gick det nu?” ”Hur kan man göra istället?” osv.

I utvärderingen av det främjande arbetet har vi kommit fram till följande:

Vi vill arbeta ännu mer främjande när det gäller att vara en bra kompis och att barnen ska hjälpa och stötta varandra.

(12)

Beskrivning av föregående års förebyggande arbete Så här har vi utvärderat

föregående års förebyggande arbete:

På humlan finns pedagogerna med vid handtvätt och stöttar barnen så antalet konflikter vi köbildning har minskat, nästat upphört helt.

På fjärilen har leken blivit mer harmonisk genom att vi samtalat med barnen om vilka aktiviteter vi kan erbjuda och att materialet finns synligt och tillgängligt.

Vi anser att leken utomhus fungerar mycket bra då vi cirkulerar och håller uppsikt över gården och alla barn.

Så här har vi involverat eleverna i utvärderingen av det förebyggande arbetet:

Genom att vi samtalar och berömmer dem när det går bra. Vi ställer reflekterande frågor till barnen ”hur gick det nu?” ”Hur kan man göra istället?” osv.

I utvärderingen av det förebyggande arbetet har vi kommit fram till

följande: Konflikterna har minskat och vi fortsätter med vårat främjande arbete.

Delaktiga i utvärderingen

(13)

4.5 Kartläggning - risker för kränkande behandling i verksamheten.

Kartläggningsmetoder

Så här har vi kartlagt för att upptäcka eventuella risker för kränkande behandling i verksamheten.

Identifiera risker för kränkande behandling i verksamheten.

Här beskriver vi resultaten som vi fått fram av exempelvis observationer, samlingar, elevråd, klassråd, föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, APT eller annat.

Källa Beskrivning

observation Två barn fryser ut ett genom att tex säga ”du får inte vara med, vi är bästa kompisar” ”du är inte min bästa kompis” osv.

Observation genom trasschema

En del barn har svårt att ta för sig i leken, och att göra sig till ”viktiga lekdeltagare”.

(14)

4.6 Resultat från enkäterna 4.6.1 Enkät vårdnadshavare Har skapat fokusområdet

Förskola Älvdalen 92 svar.

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend

Mitt barn trivs i förskolan Enkät vårdnadshavare 2017 97% minst 90%

Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i

förskolan Enkät vårdnadshavare 2017 97% minst 90%

Jag upplever att förskolan arbetar aktivt för att förhindra mobbing, diskriminering och kränkningar.

Enkät vårdnadshavare 2017 79% minst 90%

Jag upplever att personalen möter barnen med

respekt Enkät vårdnadshavare 2017 95% minst 90%

(15)

4.6.2 Enkät vårdnadshavare lokal nivå – Förskola Gula villan

Förskola Gula Villan 17 svar

(16)

4.6.3 Självskattning personal Har skapat fokusområdet

Förskola Älvdalen 31 svar

Vi ger barnen möjligheter att träna på att leva sig

in i andra barns situation. Självskattning personal 2017 96,77% minst 90%

Reflektioner görs tillsammans med barnen om kön, etnisk tillhörighet, religion,

funktionsnedsättning och sexuell läggning

Självskattning personal 2017 41,94% minst 90%

Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde

Självskattning personal 2017 96,67% minst 90%

(17)

4.6.4 Självskattning personal lokal nivå – Förskola Gula villan

Förskola Gula Villan 17 svar

(18)

4.6.5 Medarbetarenkäten Har skapat fokusområdet

Förskola Älvdalen 37 svar

På min arbetsplats bemöter vi varandra med

respekt. Medarbetarenkät 2017 100% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett kön. Medarbetarenkät 2017 88,57% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla lika oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck.

Medarbetarenkät 2017 71,43% minst 90%

lika oavsett etnisk tillhörighet. Medarbetarenkät 2017 80% minst 90%

lika oavsett religion eller annan trosuppfattning. Medarbetarenkät 2017 82,86% minst 90%

lika oavsett funktionsnedsättning. Medarbetarenkät 2017 80% minst 90%

lika oavsett sexuell läggning. Medarbetarenkät 2017 74,29% minst 90%

lika oavsett ålder. Medarbetarenkät 2017 88,57% minst 90%

4.6.6 Fokusområde normer och värden - diskrimineringsgrunderna Har skapat fokusområdet

Förskola

Aktiviteter

Förebyggande/Främjande aktivitet - Ett fortbildningsprojekt med högskolan dalarna genomförs under tre terminer HT2017-VT2018 kring diskrimineringsgrunderna. Projektet berör samtliga inom förskolan. HOPPA ÖVER DETTA

Främjande aktivitet - Arbetet med diskrimineringsgrunderna skall tydligt skrivas in i arbetsplanen. HOPPA ÖVER DETTA

(19)

4.7 Analys

Analysen består av 3 delmoment:

1. Identifiera områden som sticker ut och som kan vara negativa utifrån kränkande behandling och trakasserier samt där det finns anledning att hitta en lösning.

2. Prioritera de områden som känns relevanta för att stärka arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Välj ut områden som uppfattas som angelägna och som det kan finnas rimliga möjligheter att klara av.

3. Fördjupa er inom de prioriterade områdena.Ta reda på vad beprövad erfarenhet och forskning säger inom området. Utgå från detta när ni planerar era insatser.

Gå sedan vidare till skapandet av årets handlingsplan.

1. Identifiera och dokumentera

1. Identifiera områden som sticker ut och som kan vara negativa utifrån kränkande behandling och trakasserier samt där det finns anledning att hitta en lösning.

EJ

2. Prioritera och dokumentera

2. Prioritera de områden som känns relevanta för att stärka arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Välj ut områden som uppfattas som angelägna och som det kan finnas rimliga möjligheter att klara av.

EJ

3. Fördjupa och dokumentera

3. Fördjupa er inom de prioriterade områdena.Ta reda på vad beprövad erfarenhet och forskning säger inom området. Utgå från detta när planerar era insatser.

(20)

4.8 Handlingsplan

4.8.1 Vårt främjande arbete läsåret 2017-2018

Vår verksamhets

främjande insatser Mål med insatsen Så här ska vi konkret genomföra insatsen (ska gå att utvärdera)

Uppföljning/utvär dering sker genom

Avstämningar/utvä rdering görs följande datum

Ansvarig för avstämning/utvär dering

Kompetensutveckling för all personal kring diskrimineringsgrunder na

Öka medvetenheten och kunskapen om

diskriminering. Arbeta fram en handlingsplan.

Vi kommer under perioden sep. -17 – dec.-18 tillsammans med högskolan Dalarna utveckla arbetet med diskrimineringsgrunderna genom att: ht-17 utbildning av handledare på resp.

förskola vt: -18 handledarna tillsammans med all personal provar (modellerar) fram

arbetssätt utifrån den forskning/teorier som framkommit under utbildningen. Ht: -18 handledare tillsammans med förskolechef formulerar handlingsplaner med stöd av Högskolan Dalarna.

Vi samtalar om vart vi befinner oss i processen med att stärka vår kunskap om

diskrimineringsgrund erna?

Vi tar del av och diskuterar frågeställningar i självskattningen som berör diskrimineringsgrunderna.

Avstämningar kommer att ske 2ggr./termin på APT, dokumenteras i arbetsplanen och Stratsys

Avstämningen kring enkätsvaren från självskattningen sker i samband med ny årlig plan oktober/november 18

Förskollärarna ansvar för att avstämningar sker.

Förskolechefen ansvarar för att årlig plan utvärderas och upprättas

Vi främjar samarbete mellan barnen där olikheter respekteras.

Det långsiktiga målet är att barn trots deras olikheter lär sig samarbeta och respektera varandra.

Vi är närvarande/aktiva pedagoger som:

Är med i leken Styr leken vid behov

Observera leken för att kunna agera vid dålig lek.

Använda samtalssten el pinne för att låta barnen tala ett och ett i grupp samt lära sig vikten av att lyssna på varandra, samt bli lyssnad på.

Vi ställer följande frågeställning:

”Har vi gjort följande insatser och hur har kvalitén på vårt arbete varit?

Frågan diskuteras och tankarna/idéerna som lyfts dokumenteras skriftligt.

Avstämning sker på APT 1 ggr per termin och utvärdering sker i samband med ny årlig plan oktober/november 18

Vi stärker vårt gemensamma

förhållningsätt kring vad som definierar en god förebild i förskolan.

Det långsiktiga målet med insatsen är att barnen härmar pedagogerna beteende och därigenom lär sig ett bra

förhållningsätt gentemot varandra.

Vi för under året samtal i vårt arbetslag/enhet och skapar en samsyn kring begreppet

”förebild” inom vår grupp

Vi ställer följande frågeställning:

”Vad definierar en bra förebild?”

Frågan diskuteras och tankarna/idéerna som lyfts dokumenteras skriftligt.

Avstämning sker på APT 1 ggr per termin och utvärdering sker i samband med ny årlig plan oktober/november 18

(21)

Vi stärker barnen kring hur man är en bra och hjälpsam kompis.

Genom att barnen lär sig vara bra kamrater skapas en trygghet hos barnet och gruppen.

Vi hjälper de barnen att förstå och sätta ord på sina känslor genom att arbeta med Kompisböcker och böcker som handlar om känslor.

Vi samtalar också med barnen kontinuerligt om hur man är en bra kompis, vad som gör att barnen känner sig trygga.

Vi samtalar om kompisböckerna på våra träffar. Vi gör observationer i barngruppen.

Gör traschema Vi tar del av och diskuterar följande frågeställningar i föräldraenkäten: ”Jag upplever att barn känner sig tryggt i förskolan?” Mitt barn trivs i förskolan?

Avstämning av kompisböckerna samt observationerna sker på våra

avdelningsmöten.

Avstämningen kring enkätsvaren från föräldrar sker i samband med ny årlig plan oktober/november 18

4.8.2 Vårt förebyggande arbete 2017-2018

Vår verksamhets förebyggande insatser

Mål med insatsen Så här ska vi konkret genomföra insatsen (ska gå att utvärdera)

Utvärdering sker genom:

Huvudansvarig för utvärderingen

Insatsen genomförs (datum/period) Vi har identifierat

under året att vi behöver stärka vår kunskap kring diskrimineringsgrunder na, kön och etnicitet.

Öka medvetenheten och kunskapen om

fokusområdena utifrån den kunskap/ arbetssätt som arbetas fram vt:18 som kommer att ingå i handlingsplanen.

Under vt:18 kommer våra handledare att tillsammans med all personal prova (modellera) fram olika arbetssätt utifrån den forskning/ teorier som framkommit under handledarnas utbildning, kommer att finnas med i handlingsplanen klar dec.-18.

Gemensam föreläsning för all personal genomförs under vt:18

Vi

samtalar/diskuterar om vart vi befinner oss i processen med att stärka vår kunskap om

diskrimineringsgrunde rna?

Vi tar del av och samtalar/diskuterar frågeställningar i självskattningen som berör diskriminerings-

Avstämningar kommer att ske 2ggr./termin på APT, dokumenteras i arbetsplanen och Stratsys

Avstämningen kring enkätsvaren från självskattningen sker i samband med ny årlig plan oktober/november 18

 Förskollärarna ansvar för att avstämningar sker.

 Förskolechefen ansvarar för att årlig plan utvärderas och upprättas

(22)

Vi har identifierat genom observationer att i kösituationer uppstår lätt irritation mellan barnen

.

Målet med insatsen är att hjälpa barnen hitta nya sätt att hantera

kösituationen och därmed undvika stressituationer.

Vi ger barnen konkreta alternativ att hantera kösituationen. Tex. genom att skicka några få barn i taget vid utgång, handtvätt, efter mat osv

Vi använder oss av tex. räkneramsor och bildstöd

.

Vi ställer oss frågan:

Upplever vi att stressen bland barnen minskat ?

Avstämning sker 2 ggr/termin på arbetslagsträffar och dokumenteras i arbetsplanen

4.8.3 Åtgärdande arbetet

Vår verksamhets rutiner kring det åtgärdande arbetet består av följande dokument:

Bilaga.1 Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Bilaga 2. Checklista diskrimineringsgrunderna

Bilaga 3. Checklista aktiva åtgärder

(här lägger ni in eventuella egna dokument som ni vill ska finnas med i just eran plan)