• No results found

KLEINER MÜNSTERLÄNDER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KLEINER MÜNSTERLÄNDER"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KLEINER MÜNSTERLÄNDER

Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben

Grupp 7

FCI-nummer 102

FCI-standard på engelska publicerad 2019-11-14

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2019-09-04

Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2020-07-23

(2)

Ursprungsland/

hemland

Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål

Helhetsintryck

Viktiga

måttförhållanden

Uppförande/karaktär

Tyskland

Mångsidig jakthund

Grupp 7, sektion 1:2, Med arbetsprov

Aveln av kleiner münsterländer finns dokumenterad från Müns- terland i norra Tyskland sedan omkring 1870. I rasens bakgrund förekommer stötande och stående fågelhundar sedan hundratals år. År 1912 bildades rasklubben ”Verein für Kleine Münsterländer Vorstehhunde (Heidewachtelhunde)” i Tyskland för att bevara och främja dessa hundar som en självständig jakthundsras. Jägarna skulle få tillgång till en medelstor, passionerad, intelligent, följsam och mångsidig hund för jakt på fält, i skog och i vatten. År 1921 utarbetade dr Friedrich Jungklaus den första rasstandarden som sedan dess regelbundet har vidareutvecklats. Idag är kleiner müns- terländer en mångsidig jakthund som är mycket omtyckt av jägare över hela världen på grund av sin höga användbarhet.

Kleiner münsterländer är en medelstor hund med kraftig och harmonisk kroppsbyggnad och ädla, eleganta och balanserade proportioner. Huvudet är ädelt. Kroppslinjerna är flytande med vågrätt buren svans. Frambenen har goda behäng, bakbenen har så kallade byxor och svansen är försedd med en tydlig fana. Den glänsande pälsen skall vara slät eller lätt vågig, tät och inte för lång.

Rörelserna är harmoniska och vägvinnande. Helhetsintrycket måste alltid avspegla den jaktliga användbarheten.

Kroppslängden mätt från bröstbensknapp till sittbensknöl skall överstiga mankhöjden. Ett förhållande 1 till 1,1 eftersträvas.

Skallens längd från nackknöl till stop skall motsvara nosens längd från stop till nosspets.

Avståndet från marken till armbågen skall vara ungefär lika med avståndet från armbågen till manken.

Kleiner münsterländer är intelligent och lättlärd, temperamentsfull men balanserad med stabil karaktär. Rasen är uppmärksam och vänligt inställd till människor (familjevänlig) med god följsam- het gentemot föraren (samarbetsvilja). Den har passionerad och uthållig jaktlust, mångsidiga jaktanlag liksom god nervstyrka och viltskärpa. Rasen måste ha den nödvändiga förmågan att i gott samarbete med föraren kunna jaga på fält, i skog och i vatten och att kunna apportera det fällda viltet till föraren (mångsidighet).

Standard för

KLEINER MÜNSTERLÄNDER

(3)

Huvud Skallparti Stop Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar

Käkar/tänder

Kinder Ögon

Öron

Hals

Kropp Överlinje Manke Rygg

Ländparti Kors

Bröstkorg

Huvudet och uttrycket präglar typen.

Skallpartiet skall vara ädelt och torrt, platt eller lätt välvt.

Stopet skall vara föga markerat men ändå tydligt skönjbart.

Nostryffeln skall vara enfärgat brun.

Nospartiet skall vara kraftigt och långt. Nosryggen skall vara rak.

Läpparna skall vara strama och väl åtliggande. De skall vara väl pigmenterade – enfärgat bruna.

Tänderna ska vara stora och vita. Käkarna skall vara kraftiga med ett regelbundet och komplett saxbett. Tandbortfall eller tandövertal med en till två P1-or tolereras.

Kinderna skall vara kraftiga och väl musklade.

Ögonen skall vara medelstora, varken framträdande eller djupt liggande. De skall vara så mörkt bruna som möjligt. Ögonkanterna skall vara väl åtliggande utan synliga bindhinnor.

Öronen skall vara breda och högt ansatta. De skall vara väl åtlig- gande och avsmalna i en spets. Öronen skall inte nå längre än till mungipan.

Halsens längd skall stå i proportion till helheten. Den skall breddas gradvis mot kroppen. Nacken skall vara mycket muskulös och lätt välvd. Halshuden skall vara tätt åtliggande.

Överlinjen skall vara lätt sluttande i en rak linje.

Manken skall vara väl markerad.

Ryggen skall vara fast och välmusklad. Ryggkotornas taggutskott skall omges av muskulatur.

Ländpartiet skall vara kort, brett och muskulöst.

Korset skall vara långt och brett, inte kort, och endast lätt slutta mot svansen. Det skall vara väl musklat. Bäckenet skall vara brett.

Bröstkorgen skall snarare vara djup än bred. Bröstbenet skall nå så långt bak som möjligt. Revbenen skall vara väl välvda.

Underlinje och buk: Buklinjen skall vara stram och lätt uppdragen i en elegant kurva.

(4)

Svans

Extremiteter Framställ Helhet

Skulderblad

Överarm Armbåge

Underarm Handlov Mellanhand Framtassar

Bakställ Helhet

Lår

Knäled

Underben Has/hasled

Svansen skall vara högt ansatt som en fortsättning av rygglinjen, medellång och försedd med lång fana. Den skall vara kraftig vid svansroten och därefter avsmalnande. I stillastående skall den bäras lågt, i rörelse skall den bäras vågrätt eller lätt böjd men inte för högt över rygglinjen. Den sista tredjedelen av svansen får vara lätt uppåtböjd.

Framstället skall vara rakt och så parallellt som möjligt sett frami- från. Frambenen skall vara ställda väl under kroppen från sidan sett. Avståndet från marken till armbågen skall vara ungefär lika med avståndet från armbågen till manken.

Skuldrorna skall vara kraftigt bemusklade och ligga väl an mot kroppen. Vinkeln mellan skulderblad och överarm skall vara god, cirka 110°.

Överarmarna skall vara väl musklade och så långa som möjligt.

Armbågarna skall ligga an mot kroppen och varken vara riktade utåt eller inåt. Vinkeln mellan överarm och underarm skall vara god.

Underarmarna skall vara raka med kraftig benstomme.

Handlovarna skall vara kraftiga.

Mellanhänderna skall vara svagt sluttande.

Framtassarna skall vara runda och välvda med väl knutna tår.

Trampdynorna skall vara tillräckligt tjocka, hårda och motstånds- kraftiga. Behåringen skall inte vara för riklig. Framtassarna skall vara parallella i rörelse och i stående, varken utåt- eller inåtriktade.

Bakstället skall vara rakt och parallellt sett bakifrån. Vinklarna i knä- och hasleder ska vara korrekta. Benstommen skall vara kraftig.

Låren skall vara långa, breda och muskulösa. Vinkeln mellan bäcken och lårben skall vara god.

Knäleden skall vara kraftig. Vinkeln mellan lårben och underben skall vara god.

Underbenen skall vara långa, muskulösa och seniga.

Hasorna skall vara kraftiga.

(5)

Mellanfot Baktassar

Rörelser

Hud

Päls

Pälsstruktur

Färg

Storlek/vikt Mankhöjd

Fel

Allvarliga fel

Mellanfötterna skall vara korta och lodrätt ställda.

Baktassarna skall vara runda och välvda med väl knutna tår. Tramp- dynorna skall vara tillräckligt tjocka, hårda och motståndskraftiga.

Behåringen skall inte vara för riklig. Baktassarna skall vara parallella i rörelse och i stående, varken utåt- eller inåtriktade.

Rörelserna skall vara vägvinnande med kraftigt påskjut och god räckvidd. De skall vara raka och parallella både fram och bak.

Hållningen skall vara god. Passgång är inte önskvärt.

Huden skall vara stramt åtliggande utan hudveck.

Pälsen skall vara tät och medellång, slät eller lätt vågig. Den skall vara åtliggande och vattenavvisande. Kroppens konturer får inte döljas av alltför lång päls. Den täta pälsen skall ge så bra skydd som möjligt mot väder, terrängförhållanden och skador. Kort och slät päls på öronen är felaktigt. Frambenen skall ha fanor. Bakbenen skall ha så kallade byxor ner till hasleden. Svansen skall ha lång fana och vit spets. Mycket kraftig pälsväxt på bringan är inte önskvärt.

Brun och vit eller brunskimmel med bruna fläckar, mantel eller prickar. Bläs är tillåtet. Tanfärgade fläckar på nospartiet, ovanför ögonen, på öronen, på benen, på svansen och runt anus är tillåtet (”Jungklaus-tecken”).

Hanhund: 54 cm

Tik: 52 cm

Tillåten avvikelse +/- 2 cm.

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhål- lande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.

• Tung och grov kroppsbyggnad.

• Betydande avvikelser från standarden beträffande förhållandet kroppslängd-hals-mankhöjd.

• Nostryffel som är köttfärgad eller fläckig till mer än 50 %.

• Spetsigt nosparti; konkav nosrygg.

• För ljusa ögon.

• För kort kors.

• För dåligt bröstdjup; för tunn bröstkorg; tunnformad bröstkorg.

• Kraftigt utåt- eller inåtvridna armbågar.

• Brant ställda mellanhänder.

(6)

Diskvalificerande fel

Nota bene

Testiklar

• Kraftigt kobent eller kraftigt hjulbent, i stående såväl som i rörelse.

• Spretiga tassar; platta tassar.

• Tunga rörelser.

• Släta öron utan pälsväxt; för lång och lockig päls på öronen.

• Alltför lockig päls.

• Avvikelse från den i standarden angivna mankhöjden med 2-4 cm.

• Aggressiv eller extremt skygg.

• Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter.

• Ängslighet, vilt- eller skotträdsla.

• Grava avvikelser från könsprägeln.

• Helt avpigmenterad nostryffel.

• Alla avvikelser från korrekt saxbett, förutom bortfall eller övertal av två P1-or.

• Kluven eller missbildad käke.

• Rovfågelögon.

• Entropion, ektropion eller distichiasis (dubbla ögonfransar).

• Uttalad dröglapp.

• Tydlig karprygg.

• Betydande svankrygg; kotpelare som är krokig.

• Deformerad bröstkorg, t ex. för kort bröstben.

• Kroksvans, ringlad svans, andra svansfel som t ex. för kort eller för lång svans.

• Enfärgad päls.

• Avvikelse från den i standarden angivna mankhöjden med mer än 4 cm.

Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel.

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

(7)

Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke RyggLändKors Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot BaktassUnderbenKnäledFlank

BuklinjeUnderlinjeArmbåge Bröstkorg Framtass

Mellanhand

Handlov

Underarm

Bringa

ÖverarmBröstbensknapp

Skulderled

Strupe

KindMungipa

Haka Underkäke

ÖverkäkeNospartiNostryffelNosryggAnsikte

Stop/pannavsatsÖga

Skalle

(8)

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med cirka 300 000

medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt – och visar på den

stora glädjen och nyttan med hund!

POSTADRESS Box 771, 191 27 Sollentuna BESÖKSADRESS Rotebergsvägen 3, Sollentuna

TELEFONNUMMER 08-795 30 00 MEJLADRESS kansli@skk.se

WEBBPLATS www.skk.se

Stolt samarbetspartner sedan 1964

References

Related documents

Börja med att tvätta dina händer med tvål och vatten.. Måtta upp 4dl mjöl

Kontroller totalt Godkända Mindre allvarliga brister Allvarliga brister Utan allvarlig anm.. 262 31 127

Storleken på på avskiljare för spillvatten skall beräknas enligt följande formel:. NS = 2 x Qs

Pälsen skall vara rak eller vågig, medellång på kroppen och måttligt längre i man och krage, vilka skall vara mer framträdande hos hanhundar än tikar. Pälsen skall vara kort

Även på svansen ska pälsen vara särskilt lång och bilda fana som skall vara som längst ungefär på mitten. Pälsen på öronen skall vara lång och bilda fransar som tydligt och

Hans gamle vän doktor Henck hade däremot icke någon päls: i stället hade han en vacker hustru och tre barn.. Doktor Henck var mager

Hudfärgen skall hos bernerstövaren vara svart under den svarta pälsen och lätt marmorerad i svart och vitt under den vita pälsen.. En något djup bernerstövare med

Pälsen mellan tårna skall vara tät men inte alltför lång. Wachtelhund indelas i