Skärgårdsfåglarna framtiden? Förändringar hos sjöfåglar och säl. Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar

(1)

Förändringar hos sjöfåglar och säl

Mikael Nordström Forststyrelsen

28.1.2010

1. Inledning

2. Förändringar hos fågel

• Alfågel

• Ejder

• Storskarv 3. Förändringar hos säl

• Vikare

• Gråsäl 4. Sammandrag

Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar

• Eutrofiering

• Väderlek

• Tillgången på föda

(häcknings/övervintringsområden)

• Oljeutsläpp

• Miljögifter

• Habitatförstöring

• Predation

Förändringar i Finlands fågelfauna

• Skrattmås - Naurulokki 1811 Pargas, idag 100 000 par

• Koltrast - Mustarastas 1842 Helsingfors, idag > 200 000 par

• Brunand – Punasotka 1867 Helsingfors, idag 12 000 par

• Rörsångare - Rytikerttunen Åbo 1922, idag 20 000 par

• Turkduva - Turkinkyyhky Vasa 1966, idag 100 par

• Skäggmes - Viiksitimali Sagu 1987, idag 300 paria

• Egrätthäger - Jalohaikara första obs. 1966, häckar 2014?

Förändringar bland fågel

©Hannu Huhtinen

Dramatiska förändrinhar bland våra skärgårdsfåglar

• Ejder - Haahka 1930 12 000 par, idag 150 000?

• Knölsvan - Kyhmyjoutsen 1930-t. Æ idag 2000 paria

• Gråtrut - Harmaalokki 1940-t. ett par hundra par, idag. 30 000 par

• Silltrut - Selkälokki 1960-t. havsområden 15 000 par, idag.

5000 par

• Vitkindad gås - Valkoposkihanhi 1985 (1 par), 2008 (>2000 par)

• Minskat: svärta-pilkkasiipi, skräntärna-räyskä, större strandpipare-tylli, roskarl-karikukko

• Ökat: häger-harmaahaikara, grågås-merihanhi, havsörn- merikotka, gravand-ristisorsa

Förändringar bland fågel

Skärgårdsfåglarna – framtiden?

• På kommande: dvärgmås- pikkulokki, gråhakedopping- härkälintu, sångsvan- laulujoutsen (?)

• Håller på att försvinna:

bergand-lapasotka , sydlig kärrsnäppa-etelänsuosirri, mosnäppa-lapinsirri

(2)

Alfågel – Alli (Clangula hyemalis)

• Östersjöns vanligaste övervintrande sjöfågel, 4.3 miljoner år 1993.

• Häckar i norra Ryssland, Sibirien. I litet antal i Lappland

• Vanlig i Skärgårdshavet under flyttningsperioden i maj och september-oktober

Alfågelstammen minskar

• Stammen kraschade under och efter andra världskriget Bergman (1961)

• Oljeolyckor och –spill som största orsak?

• Alfågelstammen återhämtade sig under 1960- och 1970- talen

• Sedan mitten av 1990-talet har stammen igen minskat kraftigt

• Varför?

Hario et al. 2009

Larsson & Tydell 2005

Oljeskadade alfåglar vid Hoburgs bank

Larsson & Tydell 2005

Andelen unga alfåglar i Östersjön och fjäll-lemmelpopulationerna i Sibirien

Hario et al 2009

•Ungproduktionen är två gånger större under goda lemmelår (Pehrsson 1986)

•Lemmelpopulationen minskat Æ cyklerna störda

Kokorev & Kuksov 2002

Alfågelns svacka beror på

• Uteblivna lemmeltoppar på häckningsområden Æfjällrävar och rovdjur övergår till att jaga fågelungar och -bon

• Oljeutsläpp på övervintringsområden i Östersjön

• De arktiska ejderarterna (alförrädare, praktejder, glasögonejder) minskar globalt

• Men t.ex. sjöorren har inte minskat

(3)

Ejder – Haahka (Somateria mollissima)

• Skärgårdens

”typfågel nr 1”

• Föda: blåmusslor, ungarna:

tångmärlor (Gammarus sp.)

• Finlands stam ca 150 000 par

Ejderstammen minskar

Hario & Rintala 2007

Könsfördelningen har förändrats

Lehikoinen et al 2008 Flyttande ejdrar vid Hangö fågelstation 1979-1983

Flyttande ejdrar vid Hangö fågelstation 2001-2005

Lehikoinen et al 2008

Jaktstatistik från Danmark

A. Andelen hannar B. Andelen hannar bland

ungfåglar

C. Andelen ungfåglar av alla individer

Lehikoinen et al 2008

Ejdern sammanfattning

• Den finska stammen minskade med 46 % mellan 1997-2006

• Stammen har ett överskott av hannar

• Ungproduktionen är den primära orsaken till nedgången i populationen

• Ungarnas överlevnad påverkas i stor grad av parasiter och virussjukdomar

• Ådornas överlevnad påverkas av predation (havsörn, mink)

(4)

Storskarven – Merimetso (Phalacrocorax carbo)

Marion & Gentil 2006

Storskarven

• Stor som en tjäder, svart pelikanfågel

• Äter fisk (300-500 gram per dygn)

• Kolonihäckande, på marken eller i träd

• Stammen i Europa 350 000 par

• I Finland

– Allmän flyttfågel under decennier – Häckat vid vår östra gräns sedan 1980-talet – Häckning i Ekenäs skärgård 1996

– Häckat på 1700-talet (Gadd 1769 se även Lehikoinen et al.

2009)

• Fridlyst

Sinensis från Kina?

• Livlig debatt gällande sinensis ursprung efter Christian Olburs rapport (2009)

• Hämtades till bl.a. Holland på 1700-talet

• Men det finns subfossila benfynd från Svarta Havet

• Morfologiska karaktärer syftar på en långtids närvaro av sinensis i Europa

Newson et. al 2004

Storskarven är här för att…

• Det eutrofierade havet producerar föda

• Förföljelsen minskat

• Födotillgången på övervintringsområden

• Storskarven ökar på andra håll

Stammens utveckling

År 2009 konstaterades 2700 olagligt förstörda bon Man beräknar att immigrationen ifjol var 5000 fullvuxna fåglar

(5)

SYKE

Födan i Skärgårdshavet

SYKE, Turun Ammattikorkeakoulu, RKTL 2009

Födan i olika delar av våra kuster 2009

SYKE, Turun Ammattikorkeakoulu, RKTL 2009

Skarven och yrkesfisket

TE-centralen 2009

Förändringar hos gråsäl (Halichoerus grypus) och vikare (Phoca hispida

botnica)

• Populationerna i början av 1900-talet i Östersjön

• Gråsäl 88 000-100 000 (30 000-200 000)

• Vikare 190 000-220 000 (50 000-450 000)

Harding & Härkönen 1999, Kokko et al 1999

(6)

Vikaren

• Stammen i Östersjön ca 10 000 (som lägst ca 5000)

• I Skärgårdshavet 200 (?)

20 kilometers

0 10

RKTL WWF

Vikaren i Skärgårdshavet

• Den ”ursprungliga” sälarten

• Förekommer bl.a. i platsnamn (Vikar-, Moring-)

• Lider av isfria vintrar

• 1924-37 jagades minst 400 vikare per år i Skärgårdshavet (Bergman 1956, 1958)

• Minskade snabbt, ännu 1969-70 skottpeng för 138 ind. i Åbo skärgård, 1975 endast 2 (Helle & Stenman 1990)

• Efter det m.e.m. oklart fram till 2000 -talet

Gråsälens antal

Som lägst på 1970-80 –talen 2000-4000 individer

RKTL

Gråsälen i Skärgårdshavet

• Åland+Skärgårdshavet ca 7000 gråsälar

• Har sedan mitten av 1990-talet börjat kuta i allt större antal på små skär i södra Skärgårdshavet

• Skador för fisket – Jakt

– Utveckling av fångstmetoder – Ersättningar

Sammanfattning

• Under de senaste hundra åren har det skett stora förändringar i skärgårdens fågel- och sälliv

• Orsakerna hittas i förändringar både i ekosystemen i Östersjön som längre borta

• Förändringar kommer att ske också i framtiden

• Förändringarna beror ofta på summan av flera oberoende faktorer och deras interaktioner

• Viktigt med uppföljning av fågel- och sälstammar