• No results found

Slutrapport för projekt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Slutrapport för projekt"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Slutrapport för projekt

Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital form både till det lokala Leader-kontoret och till Länsstyrelsen.

Observera att ditt Leader-kontor måste godkänna slutrapporten innan den sänds till Länsstyrelsen.

Allmänna uppgifter

Datum:

2010-03-31 Projekttid:

2009-02-02 – 2010-03-31 Journalnummer:

2009-2294

LAG diarienr:

LVS-035 Projektnamn:

Förstudie småskalig hållbar etanolproduktion Projektägare:

Emtunga Gård AB

Sammanfattning

Hur sammanfattar du projektet?

Vad är bakgrunden till projektidén?

Önskemål om att få in odling av vallgrödor och/eller ärtväxter (kvävefixerande) i växtföljden vilket ger jorden bättre struktur och bördighet och dessutom är positivt ur miljösynpunkt. Grödan skulle sedan kunna nyttjas som råvara för småskalig etanolproduktion.

Tanken var att Ecoetanol (ett utvecklingsbolag) som sa sig ha utvecklat ett koncept för sådan småskalig etanolproduktion skulle etablera sig i Skaraborg och i samarbete med lokala lantbrukare undersöka förutsättningar för att sätta upp en pilotanläggning.

Som ett alternativ till etanolproduktion har också ingått att titta på möjligheten att processa råvaran till biogas i stället

(2)

Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen?

Förstudiens syfte har varit att genom försöksodling av åkerböna ta fram underlag för hur odling lagring och hantering av en möjlig råvara för etanol (eller biogas) kan gå till. Dessutom innan investeringar i pilotutrustning görs, samla in och strukturera det material som Ecoetanol sagt sig ha framme samt identifiera de nyckelfrågor som behöver klarläggas så att processens funktion och underlag för teknisk lösning och marknadsförutsättningar klarläggs.

En viktig del i förstudien har också varit att försöka förankra projektidén och söka samarbetsformer mellan de parter som skulle kunna ingå vid uppförande och drift av den första eventuella

pilotanläggningen och/eller driva projektet vidare på annat sätt.

Vad genomförde du i projektet?

En försöksodling av ca 1 ha åkerböna har genomförts. Prover har tagits och analyserats under odlingssäsongen och efter avslutat skörd och ensilering.

Försöksodlingen och dess resultat har finns sammanställt i bilagd rapport

Bilaga 1, ”Redovisning av projekt om näringsinnehåll i Åkerböna, Elisabeth Nadeau, SLU Skara.”

Avstämningar och möten för att utbyta information och diskutera framkomliga utvecklingsvägar och samarbeten har hållits med många olika aktörer såsom t ex Energigården, Ecoetanol, St1,

Scandinavian biogas Fuels, Hushållningssällskapet Västerås och Skara, Trollhättan Energi, Grästorp biogasförening m fl.

Vid några tillfällen har mera ingående möten och diskussioner förts med St 1 kring

marknadsaspekter kopplade till etanol. Detsamma har skett med Scandinavian biogas Fuels (SBF) kring biogas. Vid ett tillfälle genomfördes också ett studiebesök vid SBFs försöksanläggning utanför Linköping/Norrköping och vid biogaslaboratoriet knutet till Linköpings universitet.

Kontakter med intressenter från Bosnien (via kanaler i Sverige) har också förts. Intresse och möjlighet att investera dels i fördjupade studier och dels vid ett eventuellt uppförande av en pilotanläggning för etanolproduktion därefter har indikerats. Detta arbete pågår och beräknas fortsätta även efter att denna förstudie avslutats.

Utöver de styrgruppsmöten och arbetsmöten som hållits har hela lantbrukargruppen också träffats vid två tillfällen och diskuterat vad som gjorts, vilka slutsatser man kan dra och hur man skall/bör gå vidare.

Vad blev det för resultat?

Fältförsöken gav erfarenheter och kunskap kring odling, skörd och lagring av åkerbönan.

Försöksodlingen och dess resultat har finns sammanställt i bilagd rapport

Bilaga 1, ”Redovisning av projekt om näringsinnehåll i Åkerböna, Elisabeth Nadeua, SLU Skara.”

Tyvärr visade det sig att det tekniska underlag och de kalkyler Ecoetanol hade sagt sig besitta inte gjordes tillgängligt för övriga intressenter i förstudien.

Resultatet blev att det inte gått att tekniskt verifiera den mekaniska separationen i en vätskefas och en fiberfas som i den ursprungliga projektidén var en väsentlig del.

Eftersom den tekniska lösningen för hur såväl etanol som protein och fiber skall processas ur råvaran därmed fortfarande är okänd har endast teoretiska och mycket grova och ofullständiga ekonomiska kalkyler kunnat upprättas. Som jämförelse har också motsvarande kalkyl för process av råvaran till biogas tagits fram

Kalkylerna finns översiktigt redovisade i figurerna nedan

(3)

Schematiska processer samt grova kalkyler för de olika produktionsalternativen

Odling SeparationMekanisk Process

Jordförbättring förfruktsvärde ?

Fiberfraktion

Vätske- fraktion

Etanol

(80 %)

Protein

Värde 11 200 kr/ha Värde

Lågt men

> 0 kr /ha Värde

500-1000 kr / ha

Värde 1 600 kr/ha

Obs ! Osäker beräkning Källa: St1, Finland (vid 4,00 kr/l EtOH)

Etanolproduktion

Obs ! Osäker beräkning Förutsätter protein inklusive vatteninnehåll i form lämplig till foder.

(vid 6,00 kr/kg, 100% protein)

Övriga förutsättningar - Processkostnader ej medräknade - Investeringskostnader ej medräknade - Utbyte per/ha 10 200 kg ts/ha enligt

försöksodling nedräknat med 20 % - Näringsinnehåll enligt analys ensilerad vara

(Eurofins 2009-11-26) Obs ! Uppskattningar

Odling Röt-

Process

Jordförbättring förfruktsvärde ?

Biogödsel

Biogasproduktion

Värde

?

Upp

gradering Fordonsgas

Värde 6 400 kr/ha

Koldioxid

Grov beräkning

Källa: Scandinavian biogas Fuels (vid 0,50 öre/kWh)

Övriga förutsättningar - Processkostnader ej medräknade - Investeringskostnader ej medräknade - Utbyte per/ha 10 200 kg ts/ha enligt

försöksodling nedräknat med 20 % - Näringsinnehåll enligt analys ensilerad vara

(Eurofins 2009-11-26) Värde

500-1000 kr / ha

Obs ! Uppskattningar

Värde Lågt

> 0 kr/ha

(4)

Vilka positiva effekter har projektet haft?

Kunskap och erfarenheter om hur odling förtorkning och ensilering skall göras har stärkts.

Råvara (inkl dokumenterad analys) för fortsatt utvärdering har tagits fram. Såväl analysresultat och faktiskt råvara har levererats dels till Ecoetanol och andra intressenter som sagt sig ha för avsikt att jobba vidare för att utveckla tekniska lösningar för etanolproduktion. (Bl a Branko Reljanovic, Lidköping som har kontakter med Bosniska intressenter)

Beträffande biogas har också alternativet att odla vall (i stället för åkerböna) diskuterats. Kontakter har därför tagits med aktörer i Mälardalen som redan har erfarenheter av detta.

För produktion av biogas finns känd teknik (speciellt om vallodling väljs) men det krävs då troligen en större anläggning eller möjligen flera små närliggande och hopkopplade anläggningar för att lösa uppgradering och distribution av gas effektivt.

Ett antal andra nya kontaktytor mellan olika aktörer har också etablerats.

Det har också framkommit att marknadsförutsättningar och intresse bland befintliga

bränsledistributörer finns för att köpa, vidareförädla, distribuera och sälja såväl eventuell etanol som biogas som kan komma att produceras.

Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra?

Två nyckelfaktorer för att komma vidare är

1. Samverkan mellan olika aktörer måste fungera bättre än hittills. Att hitta former där förtroende finns mellan parter och där erfarenheter och information utbyts åt alla håll är nödvändigt.

2. Ekonomin i hela värdekedjan behöver stärkas. Även om de kalkyler som upprättas är grova så indikerar såväl en tänkt process till etanol som alternativet att processa till biogas på dålig lönsamhet.

Kalkylförutsättningarna kan fort ändras om t ex ersättningar för att lägga mark i träda återinförs.

Deltagande och medverkan

Vilka genomförde projektet?

Vilka personer medverkade i projektet?

En grupp lantbrukare i Varatrakten företrädda av en styrgrupp där Christer Molin, Magnus Andersson och Mattias Dahlstrand ingått har lett projektet.

Ola Göransson, Cellma AB har anlitats som extern konsult.

För upplägg och utvärdering av odlingsförsöken har Elisabet Nadeau, Fid Dr och forskningsledare vid SLU Skara ansvarat.

Mikael Knif, St1 Finland samt Jörgen Eilertsson, Scandinavian biogas Fuels, Linköping har används som kontakter in i respektive företag för att bedöma produktions och marknadspotentialer för etanol respektive biogas.

Dessutom har ett antal andra personer medverkat i varierande grad.

(5)

Är projektet förankrat? På vilket sätt?

Alla som deltagit i projektet och/eller visat intresse har fått information. Hela projektgruppen har haft en avslutande genomgång.

Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet?

Ja. T ex SLU, Hushållningskapet, Biogas Öst, Agroväst, Energigården, LRF, St1, Scandinavian biogas Fuels, Växtkraft Västerås, m fl

Har projektet skapat nya samarbeten?

Inget färdigt men en hel del nya kontakter har tagits som ev kan leda till samarbeten framöver.

Bakgrund

Varför ville du genomföra projektet?

Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet?

Önskemål/behov om att få in strukturförbättrande grödor i växtföljden.

Målgrupp

Vem riktade sig projektet till?

Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive indirekt.

Lantbrukare (växtodlare och svinuppfödare) Drivmedelsdistributörer (etanol och ev biogas) Tillverkare/leverantörer av produktionsutrustning

Genomförande

Vad genomförde du i projektet?

När genomfördes projektet (projekttiden)?

2009-02-02 – 2010-03-31

(6)

Vilka aktiviteter genomförde du i projektet?

Försöksodling – ensilering – provtagning – analys – Beräkning produktionspotential (etanol o biogas) – utifrån ensilerade åkerbönor

Upprättat mycket översiktlig ekonomisk kalkyl för process av råvaran dels till etanol och dels till biogas. För alternativet att processa till biogas har även en grov jämförelse (baserad på tabellvärden) med vallodling gjorts.

Möten – kontakter och studiebesök.

I övrigt se ovan.

Vad har gått som planerat?

Försöksodling inklusive all hantering fram till lagring av råvaran i ensilagebalar har följt upprättad plan.

Detsamma gäller i stort kontakter med bränslebolag för att stämma av marknadsförutsättningar för etanol (o biogas).

Har något fungerat bättre än förväntat?

Projektadministration och samarbete/avstämningar med leaderkontoret har fungerat mycket bra och varit smidigare än förväntat.

Vad har inte gått som planerat? Förklara

Utvärdering av etanolprocessen där avsikten var att kunna testa mekanisk separation har inte kunnat genomföras. Förväntad leverans av kunskap och dokumentation från Ecoetanol har helt uteblivit vilket omöjliggjort att detta kunnat ske.

Till viss del har dock alternativa planer och utvärderingar/kalkyler tagits fram och genomförts.

Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång??

Samarbetet med Ecoetanol har inte fungerat på ett tillfredställande sätt.

Projektets mål

Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet?

Vilka var projektets mål?

1. Utvärdera teknisk och ekonomisk bärighet av idén 2. Förankra projektidén hos berörda parter

3. Sammanställ och samla in underlag och befintlig dokumentation 4. Föreslå fortsättning

(7)

Vad blev resultatet?

1. Omogna åkerbönor fungerar bra att ensilera. Näringsinnehåll och utbyte har klarlagts. Den vidare processen har inte kunnat tekniskt verifieras. De grova kalkyler som tagits fram är osäkra och det kan även finnas ytterligare faktorer såsom t ex ekonomiska villkor kring att lägga mark i träda som bör beaktas innan några mera omfattande slutsatser kan dras.

2. Alla resultat som framkommit har öppet redovisats och diskuterats med berörda parter.

3. Försöksodlingen är dokumenterad i rapport från SLU. Dokumentation avseende utrustning för etanolproduktion har inte levererats.

4. Fortsatt fördjupade studier eller samarbete med andra intressenter kan eventuellt leda till att odling av åkerböna eller vall kan bli aktuellt.

Ingen detaljerad plan för detta har dock känts meningsfullt eller varit aktuellt att ta fram då resultatet i övrigt inte påvisat att detta kan leda till vare sig lönsamhet eller teknisk bärighet.

Lantbrukargruppen som ansvarat för projektet ser dock anledning att framöver följa vad andra aktörer planerar, genomför och kommer fram till men ser ett begränsat intresse att själva lägga ned mera engagemang och/eller resurser.

Om målen endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta?

De brister i samarbetet med Ecoetanol som funnits i kombination med de indikationer om dålig lönsamhet som framkommit har gjort att engagemang och intresse hos de inblandade svalnat. Detta är också skälet att vissa aktiviteter inte alls genomförts och projektbudgeten därmed inte heller förbrukats.

Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt?

Data och erfarenheter kring odling skörd och ensilering av åkerböna (hela växten) har samlats in och utgör underlag för fortsatt utvecklingsarbete. De kontaktytor som öppnats och det intresse som projektet mött bland olika aktörer påvisar också tydligt behovet/viljan av att finna hållbara lösningar i enlighet med projektets intentioner.

Även om fördjupade studier och fortsatt utvecklingsarbete först krävs kan detta komma att leda till odling i större skala av åkerböna (eller vall) vilket skulle ge betydande miljövinster.

Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt?

Projektet har bemannats utifrån behov av arbetsinsatser snarare än ur ett jämställdhets/invandrar ungdomsperspektiv. I något fall har ungdomsarbete och insatser av person med utländsk bakgrund ändå förekommit.

Har projektet främjat kompetensutveckling?

Ja i någon mån. Alla deltagare har lärt sig mer kring energiproduktion.

(8)

Mätbara resultat

Fyll i med projektets mätbara resultat, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som du förväntat dig och/eller annan relevant information.

Antal Utfall Kommentar

Män 20 32

Kvinnor 3 1

Ungdomar 0 1 Antal deltagare i

projektet

Invandrare 1 1

Män 0 0

Antal deltagare i kurser och seminarier

Kvinnor 0 0

Män 0 0

Nya

arbetstillfällen

Kvinnor 0 0

Nya företag 1 0 Förstudien har inte tydligt påvisat teknisk och ekonomisk bärighet. Det har därför inte funnits förutsättningar att bilda något företag.

Antal nya tjänster och produkter som skapats genom projektet

0 0

Nya nätverk 1 0 Nya kontaktytor har etablerats under arbetet.

Något mera ordnat/organiserat nätverk eller samarbete har det ännu inte funnits behov av eller förutsättningar för.

Antal nya inflyttade personer

0 0

Ökat antal besökare och gästnätter som projektet förväntas skapa

0 0

Bidragit till ökad

jämställdhet 0 0

(9)

Spridning av projektets resultat

Hur har du spridit resultatet av projektet?

Informerat vid träffar, möten och sammankomster. Alla som velat har också fått skriftlig information i den mån sådan funnits eller tagits fram.

Vilka andra aktörer kan vara intresserade att ta del av projektresultatet?

Vi har märkt att projektet har väckt en del intresse och har haft en hel del kontakter med olika aktörer inom lantbruksnäring, produktion av biodrivmedel samt förädling och distribution av fordonsbränslen.

Det finns många aktörer inom dessa områden och det är främst inom dessa områden vi tror att ytterligare intresserade kan finnas.

Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling efter att projektet är avslutat?

Ingen uppfattning

Projektets kostnader och finansiering

Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (uppdelat på finansiärer). Redovisa projektets ideella arbete och ideella resurser.

KOSTNADER

Faktiska kostnader Beviljad budget Utfall

Löner och lönebikostnader Indirekta kostnader Investeringar

Övriga kostnader 393 750 kr 205 403 kr

Summa faktiska kostnader 393 750 kr 205 403 kr

Resurser

Ideellt arbete 252 000 kr 143 031 kr

Övriga ideella resurser

Summa ideellt

arbete/resurser 252 000 kr 143 031 kr

Offentliga resurser

(10)

Om du haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader beskriv vad dessa består av. Ex.

på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera projektet.

Övriga kostnader finns specificerade i detalj i projektredovisningen och består av konsultkostnader, kostnader för försöksupplägg, odling och analyser samt diverse utlägg för resor och möten.

FINANSIERING

Faktisk finansiering Budgeterad finansiering Utfall

Privat medfinansiering, intäkter 0 kr

0 kr Privat medfinansiering, övrigt

Summa privat

medfinansiering 0 kr 0 kr

Finansiering via Leader 393 750 kr 205 403 kr

Övrig offentlig medfinansiering Namn

Resurser

Ideellt arbete 252 000 kr 143 031 kr

Övriga ideella resurser Summa ideellt

arbete/resurser 252 000 kr 143 031 kr

Offentliga resurser

Avvikelser från beviljad budget

Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade kostnader? Om det är fallet, vilka är avvikelserna och vilka är skälen till dessa avvikelser?

Delar av budgeterade kostnader har ej upparbetas. Huvudskälet är uteblivna leveranser från Ecoetanol.

En gång under projekttiden har därför också (efter samråd med leaderkontoret) budget och delar av projektplanen reviderats och projekttiden förlängts.

(11)

Slutsats och rekommendationer

Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt?

Inga speciella utöver vad som ovan redovisats

Vilka mervärden har projektet tillfört?

Ny kunskap och nya kontakter har tillkommit.

Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt?

Inget speciellt

Genomförandet

Hur har kontakten/hjälpen fungerat från LEADER Västra Skaraborg?

Mycket bra !

Förbättringsområden

Hur kan Leaderstödet förbättras? (ex seminarier, föreläsningar, kontakter eller annat)

Inga förslag. Det har fungerat bra !

Bilagor:

Bilaga 1 Rapport ”Redovisning av projekt om näringsinnehåll i åkerböna”, Elisabet Nadeau, SLU Skara

EMTUNGA 2010-03-26 LIDKÖPING 2010-03-26

______________________________________ ____________________________________

Projektägare/Firmatecknare Projektledare

(12)

Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med

landsbygdsutveckling och för allmänheten

Godkännandet skickar du i original tillsammans med ansökan om slututbetalning.

Kontaktpersoner i slutrapporten

Namn & adress Christer Molin Emtunga Gård 534 91 VARA

Telefonnummer 0512-100 76 0705-13 12 12

Roll i projektet Projektägare

E-postadress cm.molin@telia.com

Underskrift Datum

2010-03-26

Namn & adress Ola Göransson Cellma AB Falkgatan 6

531 34 LIDKÖPING

Telefonnummer 070-672 74 78

Roll i projektet Projektledare

E-postadress

ola.goransson@cellma.se

Underskrift Datum

2010-03-26

References

Related documents

Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet och varför projektet uppstått.. Utgå från punkten Projektidé i

Bifoga eventuellt skriftlig material som du har tagit fram i projektet, som till exempel, broschyrer eller annat material som du tagit fram för att marknadsföra ditt projekt,

Denna erfarenhet och kunskap har varit ovärderlig för oss på Vara Konserthus och som gör att vi i framtiden kommer kunna arbete mer effektivt utemot bussbolag och grupper.

En undersökning i Adelaide visar att 31 % av fotgängarna kände sig osäkra när de delar gångväg med elsparkcyklister (större andel ju äldre fotgängare), och 29 % av

Den 25 september 2019 gav kultur- och fritidsnämnden idrott-/fritidschef i uppdrag att ta fram en strategi för öppnandet av en ny fritidsgård i.. Turebergsområdet (KFN

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Svampen övervintrar som sklerotier på vissna plantrester. Sporerna sprids med vind och regn. Angreppet sker oftast på eftersommaren, men ju tidigare, desto allvarligare skador

Där var den totala mineralkvävehalten i 0-60 cm skiktet efter skörd 89 kg N/ha i ledet med renbestånd av majs och samodlingen sänkte kväveinnehållet signifikant till 58 kg