Åtgärdsprogram för partiklar (PM10) i Linköping. Godkänt av Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

(1)

Åtgärdsprogram för partiklar (PM10) i

Linköping

Godkänt av Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

2006-12-12

(2)

Foto: Ulla-Caisa Knutsson och Mats Gustafsson, VTI

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning………. 4

Arbetets genomförande ……… 5

Bakgrund ………. 5

Miljökvalitetsnorm för partiklar PM10)………. 6

Mål………. 6

PM10 och hälsoeffekter………. 7

Problembeskrivning……… 7

Partiklar PM10………. 7

Uppmätta partikelhalter i Linköping………. 9

Utsläpp av partiklar i Linköping……… 10

Beräkningar av PM10-halten i Linköpings tätort………… 10

Linköpings strategi att minska partikelhalterna………. 12

Förslag på åtgärder……… 12

Miljöeffekter………. 28

Kostnader och vinster……… 30

Styrande dokument……… 33

Hållbar samhällsplanering………. 34

Uppföljning av åtgärdsprogrammets åtgärder……… 36

Referenser………..……. 36

Bilagor

(4)

Sammanfattning

Höga halter av små partiklar (mindre än 10 mikrometer) har under de senaste åren uppmärksammats som en allvarlig hälsorisk. Vägtrafiken ger upphov till höga halter i anslutning till hårt trafikerade leder samt i trånga gaturum.

En miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar gäller från och med 2005. Linköpings kommun har genomfört mätningar av partiklar (PM10) på Drottninggatan under februari till maj månad både 2004 och 2005. MKN på 50 µg/m³ har överskridits 15 respektive 17 gånger under de aktuella perioderna. Enligt förordningen om miljökvalitetsnorm får halten överskridas 35 gånger under ett år. Beräkningar visar att den övre utvärderingströskeln överskrids på ett flertal gator vilket innebär att Linköpings kommun enligt förordningen måste genomföra mätningar och beräkningar. Under 2006 pågår helårsmätningar vid Drottninggatan för att kunna jämföra hela årsmedelvärden. Årsmedelvärdet vid Drottninggatan för perioden 2005- 11-01 – 2006-10-31 är 21 µg/m³, vilket är hälften av MKN årsmedelvärde 40 µg/m³. Beräkningar gjorda i SIMAIR-programmet visar att Drottninggatan uppvisar de högsta partikelhalterna (PM10), dvs. samma resultat man fick vid beräkningar med SIMAIR gjorda år 2002.

Under de senaste åren har kunskaperna framför allt förbättras angående hälsoeffekter av partiklar. Det har visat sig att ju mindre partiklarna är desto farligare är de för oss människor.

Vid risk för ökade partikelhalter eller överskridande av MKN kan människors hälsa äventyras och planer för olika förändringsprojekt stoppas upp eller bli omöjliga att genomföra. Det är därför viktigt att arbetet för minskade partikelhalter sker med hela stadens bästa som utgångspunkt.

Därför har ett åtgärdsprogram med förslag på olika åtgärder upprättas för att förebygga ökade partikelhalter och att MKN överskrids i Linköping.

De viktigaste åtgärderna är åtgärder för att reducera slitagepartiklar, bland annat

dammbindning med CMA-lösning, tidigare och upprepad vårrengöring, informationskampanj om dubbfria vinterdäck, förbättrade beläggningar m fl.

Åtgärderna kommer att följas upp och utvärderas av dem som är ansvariga för att åtgärderna genomförs och därefter redovisas i Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2006-12-12 att godkänna

åtgärdsprogrammet för partiklar (PM10) i Linköping och att kontoret ska återkomma till nämnden för beslut innan åtgärderna under kategori 3 ”Åtgärder som behöver stärkas, utvecklas och kan genomföras på litet längre sikt” verkställs.

(5)

Arbetets genomförande

I februari 2006 beslutade Linköpings kommun att ta fram ett åtgärdsprogram för minskade partikelhalter. Arbetet innebar i korthet identifiering av gator med höga PM10-halter, mätningar avseende andelen dubbdäck på parkeringar i innerstaden, beräkning av PM10- halter vid utsatta gator med hjälp av beräkningsprogrammet SIMAIR och slutligen upprättande av förslag till åtgärder för att minska partikelhalterna i staden.

Affärsområde Teknik- och samhällsbyggnad (Atos) fick uppdraget att upprätta

åtgärdsprogrammet för PM10 under 2006. Materialinsamling och inhämtande av erfarenheter från andra orter som upprättat liknande program genomfördes under våren och hösten. En referensgrupp bestående av tjänstemän från Miljökontoret, Teknik- och samhällsbyggnad, Byggnämndskontoret samt representanter från VTI tillsattes. En lista med tänkbara åtgärder för åtgärdsprogrammet togs fram och har diskuterats med referensgruppen vid ett antal tillfällen. Listan har bearbetats och utgjort underlag till åtgärdsprogrammet. Åtgärderna har också avrapporterats och diskuterats i kommunens trafikplanegrupp. Kommunen har även informerat Länsstyrelsen om åtgärdsprogrammet under ett länssamråd i september 2006.

De föreslagna åtgärderna kommer att genomföras enligt tabell 3.

Bakgrund

Höga halter av små partiklar (mindre än 10 mikrometer) har under de senaste åren uppmärksammats som en allvarlig hälsorisk. Vägtrafiken ger upphov till höga halter i anslutning till hårt trafikerade leder samt i trånga gaturum.

En miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar gäller från och med 2005. Linköpings kommun har genomfört mätningar av partiklar (PM10) på Drottninggatan under februari till maj månad både 2004 och 2005. MKN på 50 µg/m³ (dygnsmedelvärde) har överskridits 15 respektive 17 gånger under de aktuella perioderna. Enligt förordningen om miljökvalitetsnorm får halten överskridas 35 gånger under ett år. Partikelhalten är normalt högst under våren vid torr vägbana och hög andel bilar med dubbdäck. Höga halter kan även förekomma under november – december. Mätningar under denna period 2005 gav överskridande av 50 µg/m³ vid endast ett tillfälle. Beräkningar visar att den övre utvärderingströskeln överskrids på ett flertal gator vilket innebär att Linköpings kommun enligt förordningen måste genomföra mätningar och beräkningar. Under 2006 pågår helårsmätningar vid Drottninggatan.

Årsmedelvärdet vid Drottninggatan för perioden 2005-11-01 – 2006-10-31 är 21 µg/m³, vilket är hälften av MKN årsmedelvärde 40 µg/m³.

Vid risk för ökade partikelhalter eller överskridande av MKN kan människors hälsa komma att riskeras vilket innebär att planer för olika förändringsprojekt stoppas upp eller blir

omöjliga att genomföra. Det är därför viktigt att arbetet för minskade partikelhalter sker med hela stadens bästa som utgångspunkt.

(6)

Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10)

I Miljöbalkens 5 kap. 4 § skall ett åtgärdsprogram upprättas, om det behövs för att en

miljökvalitetsnorm ska kunna uppfyllas. Åtgärdsprogrammet skall innehålla de åtgärder som behövs för att man ska klara normen.

Enligt 9 § förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft reglerar MKN för partiklar Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än:

Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10)

Dygnsmedelvärde 50 µg/m3 Får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil)”

Årsmedelvärde 40 µg/m3 Får ej överskridas

Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar.

PM10 är masskoncentrationen för alla partiklar under 10 µm i en luftvolym. Majoriteten (mer än 99 %) av alla partiklar i luften är mindre än 1µm. Trafikmängden och bebyggelsens

inverkan på ventilationsförhållandena har mycket stor betydelse för PM10-halterna. Smala och slutna gaturum tål mycket mindre trafik än bredare och öppnare. Det är på sådana platser som de flesta överskridanden av miljökvalitetsnormer sker runt om i Sverige. Om man ser till antalet partiklar i stadsmiljön är det partiklar under 0,1µm som dominerar. Dessa härstammar från olika förbränningsprocesser, där bilavgaser är en sådan. Även faktorer som klimat och topografi har betydelse för partikelhalterna.

Ett förslag till reviderat luftdirektiv presenterades hösten 2005 inom ramen för EU: s nya tematiska strategi för luft. Direktivet innebär en sammanslagning av ramdirektivet för luft och de tre första dotterdirektiven. I det nya direktivet ingår ett förslag till reglering av fina

partiklar (PM2,5). Dessa bestämmelser kommer att införas i svensk lagstiftning i någon form av miljökvalitetsnorm, tidigast år 2007.

Mål

Nationellt mål för partiklar

Utöver miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 finns även ett nationellt delmål under miljömålet Frisk luft. Målet följs upp årligen då en samlad bedömning av Sveriges 16 miljömål görs. Det är viktigt att framhäva att detta delmål inte är tvingande som miljökvalitetsnormerna för PM10.

Miljömålet Frisk luft

”Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”

Delmål

Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

(7)

Linköpings kommuns mål

Linköpings kommun har inget specifikt mätbart antaget mål för att minska partikelhalterna i tätorten. Däremot finns det mål antagna av Kommunfullmäktige som ska bidra till att minska partikelhalterna från trafiken i Linköping.

Kommunfullmäktigemål

Medborgare ska uppleva att kommunen vidtar effektiva åtgärder som leder till en långsiktigt hållbar utveckling.

Medborgare och företag ska uppleva det fördelaktigt att välja säkra och miljövänliga trafikslag för person- och godstransporter i ett väl fungerande trafiksystem.

PM10 och hälsoeffekter

Att det finns ett samband mellan luftens halt av inandningsbara partiklar och olika sjukdomssymptom har forskarna varit medvetna om länge. Under de senaste åren har

kunskaperna framför allt förbättras angående hälsoeffekter av partiklar. Det intressanta är att oavsett vad partiklarna består av, ger de liknande negativa hälsoeffekter på befolkningen.

Partiklarna kan fungera som transportörer av bl.a. tungmetaller och PAH (polyaromatiska kolväten) som kan vara cancerframkallande. Det har visat sig att de mindre partiklarna har en starkare koppling till ökad dödlighet i befolkningen än de grövre partiklarna. De allra minsta partiklarna kan till och med ta sig ut i blodet från lungblåsornas väggar och har en tydlig koppling till hjärt- och kärlsjukdomar. De grövre partiklarna PM10 och PM2,5 verkar mer relaterade till luftvägssjukdomar, som t.ex. astma. Det har till exempel visats att lungornas utveckling hos barn kan hämmas om halten av partiklar i luften är hög. Partiklar bedöms bidra

till tusentals förtidiga dödsfall årligen i Sverige.

Stockholms län, som redan tagit fram ett åtgärdsprogram för reducering av PM10, har beräknat att en sänkning av partikelhalten med 5 µg/m3 på årsbasis på sikt skulle leda till cirka 230 färre dödsfall om året. Linköpings kommun har inte lika höga partikelhalter som Stockholms län och därmed är en siffra liknande Stockholms svår att ta fram, men uppenbart är att det finns stora

hälsovinster att göra i och med en sänkning av P halter i luften. På Linköping univers

pågår intensiv forskning kringpartiklarnas

Figur 1. PM10 och häls

M10 itetssjukhus

oeffekter. hälsoeffekter på barn.

Partiklar PM10

dsmiljön i huvudsak av partiklar i tre kategorier:

eter mellan 1 µm och 10 µm)

Problembeskrivning

PM10-halten består i sta

• Grova partiklar (diam

• Fina partiklar (diameter mellan 0,1 µm och 1 µm)

• Ultrafina partiklar (diameter mindre än 0,1 µm)

(8)

Grova partiklar (PM1 – PM10) utgörs i huvudsak av uppvirvlade slitagepartiklar som orer

med torr 10.

rafikmängd, fordonshastigheten och andelen tung trafik är faktorer som påverkar både n ha

M10 åtgärder kan delas in i två kategorier, de som förhindrar bildningen av vägdamm och de

tgärder som minskar bildningen av vägdamm är:

med låg partikelbildande förmåga

tgärder som minskar spridningen av vägdamm är:

lningsmetoder och -strategier

ina partiklar (PM 0,1 – PM 1) härstammar i huvudsak från utsläpp i andra länder som klar eda till lägre

kan

ltrafina partiklar (<PM 0,1) kommer bl a från utsläpp av avgaspartiklar från lokala fordon bildats bl a genom slitage av vägbanor, bromsar, däck och sand på vägar och gator. Fakt som påverkar mängden slitagepartiklar har stor inverkan på PM10-halterna. Faktorerna är dubbdäcksandel, gatu-/vägbeläggningens egenskaper, fordonshastighet, trafikmängd, omfattning och kvalitet på sand och bergkross samt materialval i däck och bromsar.

Meteorologiska förutsättningar har stor betydelse för PM10-halterna. Under perioder väderlek, främst vinter och vår, ökar halterna mångdubbelt jämfört med perioder med nederbörd. Det finns ett tydligt samband mellan låg luftfuktighet och höga halter av PM Under tidig vår, då uppvirvlingen är stor och PM10-halterna oftast höga, kan

slitagepartiklarna svara för 70- 80 % av den totala PM10-halten.

T

uppkomsten och uppvirvlingen av grova partiklar. En reducerad fordonshastighet kan äve andra positiva effekter, såsom exempelvis ökad trafiksäkerhet och lägre bullernivåer. Metoder för barmarksrenhållning och vinterväghållning påverkar uppvirvlingen och spridningen av partiklar. Trafikmängden i kombination med gaturummens form och slutenhet d v s olika ventilationsförhållanden, har mycket stor betydelse för PM10-halterna. Smala och slutna gaturum tål mycket mindre trafik än bredare och öppnare. Det är därför viktigt att särskilt uppmärksamma miljökvalitetsnormerna vid utformningen av ny bebyggelse.

P

som minskar spridningen av dammet.

Å

• minskad trafikmängd och hastighet

• minskad dubbdäcksanvändning

• ökad användning av beläggning

• minskad användning och anpassad kvalitet av sand/kross

• strävan mot minskat slitage av däck och bromsbelägg Å

• minskad trafikmängd och hastighet

• minskad andel tung trafik

• effektivare barmarksrenhål

• förändrad vinterdrift

• dammbindning F

därmed har stor påverkan på bakgrundshalterna och är därför svår att påverka. Dessa parti har stor betydelse för bakgrundshalterna i Sverige. Beslutade avgaskrav inom

EU förväntas leda till lägre bakgrundshalter i Europa och kommer långsiktigt l bakgrundshalter även i Sverige. Intransport av fina partiklar spelar också stor roll för haltnivåerna. Varifrån intransporterna sker styrs av vinden eftersom de fina partiklarna uppehålla sig i atmosfären ett antal dygn.

U

och arbetsmaskiner, från vedeldning och från energianläggningar. De ultrafina partiklarna står tillsammans för mindre än 10 % av de totala PM10-halterna, men ur hälsosynpunkt är det av

(9)

stor vikt att åtgärder sätts in för att reducera denna fraktion. De ultrafina partiklarna kan reduceras genom åtgärder som:

• förbättrar emissionsegenskaperna i fordonsparken

• reducerar kallstartsutsläppen (motorvärmare)

• reducerar hastigheterna och ger en jämnare körrytm

• minskar andelen tung trafik

• minskar emissionerna från arbetsmaskiner

Uppmätta partikelhalter i Linköping

Linköpings kommun har genomfört mätningar av partiklar (PM10) på Drottninggatan, figur 2, under februari till maj månad både 2004 och 2005. MKN på 50 mg/m3 har överskridits 15 respektive 17 gånger under de aktuella perioderna. Enligt förordningen om miljökvalitetsnorm får halten överskridas 35 gånger under ett år. Under 2006 sker helårsmätningar vid

Drottninggatan för att få ett helt års variation och för att se hur många gånger MKN överskrids under ett år. Figur 3.

Mätplats

Figur 2. Mätplats vid Drottninggatan i Linköping.

Partikelhalten är normalt högst under våren vid torr vägbana och hög andel bilar med dubbdäck. I jämförelse med t ex Norrköpings kommuns mätserie för en gaturumsmätning i Norrköping kan konstateras att perioder med höga nivåer sammanfaller med mätningarna i Linköping till viss del och att de högsta nivåerna förekommer under vårmånaderna.

Höga halter kan även förekomma under november – december. Mätningar under denna period 2005 gav överskridande av 50 mg/m3 vid endast ett tillfälle. Beräkningar med SIMAIR- programmet visar att den övre utvärderingströskeln överskrids på ett flertal gator, vilket

(10)

innebär att Linköpings kommun enligt förordningen måste genomföra mätningar och beräkningar.

Partikelmätningar från 1 januari till 1 november under 2006 visar att miljökvalitetsnormen överskridits 15 gånger. Kommunen bedömer att man inte kommer att överskrida MKN 35 gånger under hela 2006, som är gränsen för hur många gånger MKN får överskridas.

Dygnsmedelvärde PM 10 ug/m3, Drottninggatan 2005-11-01--2006-11-01

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0

nov-05 9 november -05 19 november -05 28 november -05 7 december -05 15-dec-05 24-dec-05 02-jan-06 11-jan-06 19-jan-06 28-jan-06 06-feb-06 13-feb-06 22-feb-06 02-mar-06 11-mar-06 20-mar-06 29-mar-06 07-apr-06 15-apr-06 24-apr-06 03-May-06 12-May-06 20-May-06 29-May-06 07-jun-06 16-jun-06 25-jun-06 03-jul-06 12-jul-06 21-jul-06 30-jul-06 08-aug-06 16-aug-06 25-aug-06 03-sep-06 12-sep-06 21-sep-06 29-sep-06 08-Oct-06 17-Oct-06 26-Oct-06

Figur 3. Dygnsmedelvärden för perioden 2005-11-01 – 2006-11-01.

Utsläpp av partiklar i Linköping

De störts utsläppen av partiklar (PM10) härrör från trafiken i Linköping. Utsläpp av partiklar från vedeldning i tätorten uppskattas vara relativt låg då cirka 90 % av Linköpings tätort försörjs med fjärrvärme.

Beräkningar av PM10-halten i Linköpings tätort

För att uppskatta hur stora partikelhalterna är på olika gator och vägar i Linköpings tätort har kommunen gjort beräkningar med hjälp av beräkningsprogrammet SIMAIR. Senaste

uppdateringen av data för SIMAIR gjordes under 2003. Därför kan kommunen inte beräkna hur partikelhalterna bör ha sett ut under 2005. Gatorna är uppdelade i flera sektioner, därför redovisas beräknade partikelhalter sektionsvis. I tabellen redovisas också trafikvolym. Tabell 2.

(11)

Årsmedelvärde PM10 (µg/m3)

MKN 40

ÖUT 14

NUT 10

Trafikvolym (tusental fordon/vardagsmedeldygn) Gatuavsnitt

Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Drottninggatan 25.2 30.7 24.9 12.2 12.2 9.3 Bergsvägen 26.0 26.7 19.6 17.5

Industrigatan 20.8 25.0 24.2 14.3 19.4 19.4 Vasavägen 21.1 21.3 12.2 13.9

Östgötagatan 23.5 21.4 22.8 6.1 10.4 10.4 Hamngatan 23.9 21.1 22.8 11.1 13.5 13.5 Djurgårdsgatan 20.9 21.7 21.0 6.3 9.1 9.1 Kaserngatan 22.6 21.5 22.4

Västra vägen 22.6 22.9 12.1 12.1 Tornbyvägen 18.8 20.2 16.4 23.8 Kallerstadsleden 24.4 22.5

Malmslättsvägen 24.2 24.2 24.1 15.4 15.4 15.4 Sankt Larsgatan 23.6 23.3 19.5 6.9 6.9 9.0 Storgatan 23.9 24.8 13.9 13.9

Lasarettgatan 20.8 22.9 7.5 7.5

Järnvägsgatan 20.8 23.4 23.9 15.1 15.1 23.6

Brokindsleden 24.0 19.9

Vistvägen 19.8 18.8 7.2 7.2 Nya

Tannerforsvägen

20.7 23.5 23.2 15.7 15.7 15.7 Gamla

Tannerforsvägen

23.2 24.5 23.7 9.3 15.3 15.3 Norrköpingsvägen 23.2 24.5 23.7

Söderleden 19.6 24.4 8.1 10.5 Svedengatan 18.7 5.5

Roxviksgatan 19.0 10.1

Tabell 2. Årsmedelvärden PM10 (µg/m3). Beräkningar av gator och vägar i Linköpings tätort, med SIMAIR- programmet, 2003.

Beräkningar med SIMAIR-programmet visar att Drottningatan är den gata i Linköpings centrala delar som har högst partikelhalter (PM10). Figur 4. Detta stämmer rätt bra överens med de beräkningar av partikelhalter som kommunen gjorde för år 2002. Efter Drottninggatan uppvisar Bergsvägen och Industrigatan bland de högre partikelhalterna i staden. Dock är dessa halter väldigt låga. Miljökvalitetsnormen (MKN) säger att årsmedelvärdet för PM10 inte får överstiga 40 µg/m3. Ingen av de beräknade gatorna i Linköping överskrider årsmedelvärdet för MKN. Det bör också påpekas att beräkningar med hjälp av SIMAIR-programmet inte ger några exakta svar, utan endast en fingervisning om ungefärliga halter.

(12)

Figur 4. Beräknade utsläpp av partiklar (PM10), årsmedelvärden, på gator och vägar i Linköpings tätort, år 2003.

Samma sektioner som finns med i tabell 2 redovisas i figuren.

Linköpings strategi för att minska partikelhalterna

Strategin för att minska partikelhalterna i Linköping syftar dels till att ge en redovisning av förslag på åtgärder som kan minska partikelhalterna (PM10), dels till att

visa vilka befintliga styrdokument och målsättningar som finns i kommunen. Dessa styrdokument har en betydelse för åtgärdsprogrammet för att minska PM10-halterna.

Förslag på åtgärder

De åtgärder som föreslås, tabell 3, har som syfte att minska halterna av skadliga partiklar (PM10) i luften. Åtgärderna skall påtagligt förbättra luftkvaliteten och vara kostnadseffektiva.

Tillsammans kan dessa åtgärder bidra till en minskad förekomst av PM10 och därmed säkra god luftkvalitet i Linköpings kommun. Åtgärderna har delats upp i tre kategorier;

1. Åtgärder som kan genomföras under år 2007 2. Åtgärder som genomförs kontinuerligt

3. Åtgärder som behöver stärkas, utvecklas och kan genomföras på lite längre sikt.

Flera av dessa åtgärder är också beroende av hur strategier och inriktningar för trafikstrategin för Linköping kommer att se ut.

De föreslagna åtgärderna är:

(13)

1. Åtgärder som kan genomföras under 2007

Kommentar Ansvarig

Åtgärder för att reducera slitagepartiklar Informationskampanj för dubbfria vinterdäck

November 2007 – Maj 2008

Avdelningen för Drift och underhåll i samarbete med bil- och däckhandlarna i Linköping och Vägverket (ev. TEMP- Linköpings klimatkontor) Hastighetssänkning Enligt

Trafiknätsanalysen för Linköping

Vägverket, Länsstyrelsen.

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Kollektiv och Trafik

Förbättrade beläggningar Drottninggatan, sommaren 2007. VTI kommer att ge råd kring beläggningsval.

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll

Dammbindning med CMA-lösning Mars – Maj 2007. Gäller Drottninggatan och anslutande små gator.

Samverkan med VTI.

Teknik- och

Tidigare och upprepad vårrengöring April – Maj 2007 Teknik- och

Anpassad vintervägdrift December 2006 – Maj 2007. Samverkan med VTI.

Teknik- och

Åtgärder avseende den kommunala fordonsflottan Minimera/avskaffa dubbdäck i

kommunens fordonsflotta

Bör kunna ske under 2007. Behovsinventering krävs.

Upphandlingsavdelningen på Linköpings kommun

2. Åtgärder som genomförs kontinuerligt

Kommentar Samverkanspartner

Attraktivare kollektivtrafik Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik

Trafikstart för nytt linjenät och

kompletterande trafik beräknas till juni 2008.

AB Östgötatrafiken, Kollektivtrafiknämnden och avdelningen för Kollektiv och trafik

Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar

AB Östgötatrafiken, Kollektivtrafiknämnden, Kollektiv och Trafik Åtgärder för att öka antalet resenärer

och antalet fler nöjda resenärer i kollektivtrafiken

Åtgärder för att öka samordningen med regional trafik

Åtgärder för att öka turtätheten och Trafikstart för nytt AB Östgötatrafiken,

(14)

korta ner restiderna inom kollektivtrafiken

linjenät och

Kollektivtrafiknämnden och avdelningen för Kollektiv och trafik

Åtgärder som ökar tryggheten inom kollektivtrafiken (fysisk,

övervakningskameror i bussarna, tillgänglighet handikapp, språk etc)

Åtgärder för att förbättra trafikinformationen

Attraktivare cykeltrafik

Ett välplanerat, sammanhängande, säkert, tryggt och välskött cykelvägnät

Enligt Cykelplan för Linköping.

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Minskade hinder mot att använda

cykel, t.ex. bra underhåll av cykelvägar

Enligt Cykelplan för Linköping.

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Säkra parkeringsmöjligheter Enligt Cykelplan för

Linköping.

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Kunskap och motivation hos

kommuninvånarna vilket förutsätter god information

Beror lite på om det blir en fortsättning på Linköpings kommuns informations- och folkbildningsprojekt TEMP (nytt namn efter 2007: TEMP-

Linköpings klimatkontor)

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö (ev. TEMP- Linköpings klimatkontor)

God administration av cykelfrågor inom kommunen samt samverkan med andra aktörer

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Åtgärder för att undvika trafikökningar/begränsa trafiken i utsatta områden Utformning av gaturum Viktigt att tänka på hur

gaturummen utformas nu när staden ska förtätas.

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Restriktioner för trafiken

Trafikregleringar Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Kollektiv och trafik

Åtgärder avseende den kommunala fordonsflottan

Sparsam körning Linköpings kommun

3. Åtgärder som behöver stärkas, utvecklas och kan genomföras på lite längre sikt

Kommentar Samverkanspartner

Attraktivare kollektivtrafik Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik

AB Östgötatrafiken,

Kollektivtrafiknämnden och avdelningen för Kollektiv och

(15)

trafik Åtgärder för att öka antalet resenärer

och antalet fler nöjda resenärer i kollektivtrafiken

Åtgärder för att öka samordningen med regional trafik

Åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden och Kollektivtrafiknämnden Åtgärder för att öka turtätheten och

korta ner restiderna inom kollektivtrafiken

Åtgärder som ökar tryggheten inom kollektivtrafiken (fysisk, resegaranti, tillgänglighet handikapp, språk etc)

Åtgärder för att förbättra trafikinformationen

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Minskade hinder mot att använda

cykel, t.ex. bra underhåll av cykelvägar

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö

Säkra parkeringsmöjligheter Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Kunskap och motivation hos

kommuninvånarna vilket förutsätter god information

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö (ev. TEMP- Linköpings klimatkontor) God administration av cykelfrågor

inom kommunen samt samverkan med andra aktörer

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Parkeringsåtgärder

Avgiftsbelägg arbetsplatsparkering Arbetsplatser i Linköping och Linköpings kommun.

Parkeringspolicy - översyn av avgifter samt tillgång till p-platser

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö Avgiftsbelagd gatuparkering på Avgiftsbelägga Teknik- och

(16)

gatumark gatuparkering i övriga innerstaden på liknande sätt som i stadsdelen Vasastan i Linköping.

samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Kollektiv och Trafik

Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering vid arbetsplatser

Skatteverket

Folkbildnings och informationsåtgärder Information till allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil

Kommunstyrelsen, TEMP i samverkan med olika aktörer Information till större arbetsgivare och

affärsidkare om nyttan av att upprätta s.k. Gröna resplaner för anställda och kunder

Kommunstyrelsen, TEMP i samverkan med olika aktörer

Trafikinformation (cykelvägnät, parkeringar, snöröjning, halkbekämpning, information, vägvisning)

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Drift och

underhålli samarbete med avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö (ev. TEMP- Linköpings klimatkontor) Åtgärder för att reducera slitagepartiklar

Intensiv sopning Genomföra ett försök med ny sopteknik i Linköping.

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Drift och

underhåll i samverkan med VTI Förbättrade beläggningar Följa VTI: s forskning

kring olika beläggningar.

Teknik- och

Dubbdäckavgift Behövs inte om

folkbildnings- och informationsåtgärderna ger effekt.

Regeringen, Vägverket

Åtgärder för att undvika trafikökningar/begränsa trafiken i utsatta områden

Utformning av gaturum Linköpings kommun

Restriktioner för trafiken SAMordnad varudistribution i Linköping City (SAMLIC)

Utveckling av projektet SAMLIC.

Linköpings kommun,

Cityhandlarna, lokala nätverket för transportörer i Linköping, VTI

Trafikregleringar Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Kollektiv och trafik

Tabell 3. Förslag på åtgärder, uppdelat i tre kategorier.

(17)

Attraktivare kollektivtrafik

n attraktivare och väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för att åstadkomma ett

r och är:

Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik

t fler nöjda resenärer i a framkomligheten för bussar

rafik

erna inom kollektivtrafiken eror i

rån den kollektivtrafikutredning, Översyn av tätortstrafiken i Linköping, som pågår mellan ings

a

nsvar

för kollektivtrafiken delas mellan Linköpings kommun och Östgötatrafiken.

s

enomförande E

hållbart transportsystem i Linköping. Gång och cykel dominerar på de kortare tätortsresorna medan bilen dominerar på resor som är längre än 5 km. Ska kollektivtrafikens marknadsandel öka på bekostnad av bilens så är det framför allt på de lite längre tätortsresorna som möjligheten finns. För att skapa förutsättningar för en önskad regionförstoring måste också anslutningarna till den regionala trafiken vid det planerade nya resecentrumet förbättras.

För att de andra åtgärderna inom kategorierna Attraktivare cykeltrafik, Parkeringsåtgärde Folkbildnings- och informationsåtgärder ska få effekt är tillgången till en attraktivare kollektivtrafik en förutsättning. Åtgärder som föreslås inom attraktivare kollektivtrafik

Åtgärder för att öka antalet resenärer och antale kollektivtrafiken

Åtgärder för att ök

Åtgärder för att öka samordningen med regional t Åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar Åtgärder för att öka turtätheten och korta ner restid

Åtgärder som ökar tryggheten inom kollektivtrafiken (fysisk, övervakningskam bussarna, tillgänglighet handikapp, språk etc.)

Åtgärder för att förbättra trafikinformationen F

Linköpings kommun och Östgötatrafiken kommer med sannolikhet flera strategier och inriktningar att arbetas in i trafikstrategin för Linköping. Det framtida linjenätet i Linköp bygger på en utveckling av redan starka stråk, dvs. en utveckling av nuvarande stomlinjer kompletterade med ett antal lokallinjer och övrig kompletterande trafik. Målet är att erbjud kollektivtrafik med god kvalitet och ökad kvantitet. Kollektivtrafiken ska i samverkan med cykel- och gångtrafiken minska resorna med bil.

A

Ansvaret

Östgötatrafiken är trafikhuvudman för både regiontrafik och stadstrafik och Linköping kommun är beställare av stadstrafiken.

G

(18)

Trafikstart för nytt linjenät och kompletterande trafik beräknas till juni 2008. Huruvida ngar

ttraktivare cykeltrafik

nder senare åren har mycket stora satsningar gjorts i Linköping på att underlätta

ll över 30

tiv-

ör att uppnå detta måste cykelns status som transportmedel ytterligare förbättras. För detta

ommuninvånarna vilket förutsätter god information

örebilder till en sådan cykelstad hämtas främst från Nederländerna och Danmark.

r: Etapp gi samt

lité ur alla

nsvar

ch samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö.

Beroende på fortsättningen av TEMP-kontoret (nytt namn TEMP- Linköpings klimatkontor) kan kontoret komma att ansvara för viss information och folkbildningsprojekt.

kollektivtrafiken kommer att utvecklas och stärkas därefter beror delvis på vilka inriktni och strategier som trafikstrategin för Linköping ska innehålla.

A

U

cykeltrafiken. Andelen cyklister i det totala trafikarbetet har ökat från cirka 25 % ti

% vilket gör att Linköping är en av de främsta cykelstäderna inte bara i Sverige utan i Europa.

Trots detta görs cirka 40 000 korta bilresor per dygn i staden, vilket innebär att det finns betydande potential för en ännu större ökning. Cykeltrafiken ska i samverkan med kollek och gångtrafiken minska resorna med bil.

F

krävs en kombination av åtgärder som:

Minskade hinder mot att använda cykel, t.ex. bra underhåll av cykelvägar Säkra parkeringsmöjligheter

Kunskap och motivation hos k

F

Linköpings kommun arbetar med att ta fram en cykelplan. Arbetet delas in i två dela 1. Nulägesbeskrivning och åtgärdsförslag (beslutades av Teknik och

samhällsbyggnadsnämnden 2005) och Etapp 2. Långsiktig cykelstrate

utformningsfrågor. Huvudcykelvägnätets ingående länkar ska ha extra hög kva

aspekter. Förutom kontinuitet, orienterbarhet, linjeföring, trafiksäkerhet, belysning och beläggningskvalité bör vattenavrinning, snöröjning, halkbekämpning, siktröjning och underhåll av linjer och vägmärken prioriteras.

A

Teknik- o

(19)

Genomförande

Åtgärder som föreslås i Cykelplanen, Etapp 1 pågår kontinuerligt och ska ha genomförts nder de kommande 2-5 åren. Etapp 2 siktar på fortsatt utbyggnad efter denna period.

fiken kommer att utvecklas och stärkas därefter beror delvis på vilka

rna av partiklar (PM10) är det viktigt att ombinera olika parkeringsåtgärder. Åtgärder som föreslås inom parkeringsåtgärder är:

Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri ser

Avg

å flera håll i Linköping kan man som anställd parkera gratis eller till ett reducerat pris vid sin rbetsplats. Ett sätt att istället få fler anställda att gå, cykla och åka kollektivt till arbetet är att

etsplatserna samt att avgiftsbelägga de kvarvarande

kommun rande

tuparkering på gatumark u

Huruvida cykeltra

inriktningar och strategier som trafikstrategin för Linköping ska innehålla. Cykelplanens inriktningar och strategier kommer att vävas in i trafikstrategin.

Parkeringsåtgärder

För att reducera biltrafiken och därigenom halte k

Avgiftsbelägg arbetsplatsparkering Avgiftsbelagd gatuparkering på gatumark

parkering vid arbetsplatser

Översyn av avgifter samt tillgång till p-plat

iftsbelägg arbetsplatsparkeringar P

a

minska antalet parkeringsplatser vid arb

parkeringsplatserna. Som första steg bör man avgiftsbelägga parkeringsplatser vid samtliga offentliga arbetsplatser (stat, kommun, landsting) och samtidigt gå ut med information till de större privata arbetsgivarna i Linköping.

Ansvar

Arbetsplatser i Linköping och Linköpings Genomfö

På längre sikt.

Avgiftsbelagd ga

(20)

et område som omfattas av boendeparkering begränsas av Vasavägen - Östgötagatan - Järnvägsgatan - Järnvägsavenyn - Vasavägen.

lläggstavla med texten "Boendepark Va". Övriga avgiftsbelagda parkeringsplatser på as för

d och

parkering på gatumark i övriga centrala delar av inköping kommer att påbörjas inom kommunen.

eknik- och samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Kollektiv och trafik.

å längre sikt.

t följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri arkering vid arbetsplatser

i gå i förmånen. För anställda med egen bil beror

ock tt göra en

katteverket de å längre sikt.

cy- översyn av avgifter samt tillgång till p-platser

tt arbete med att ta fram en parkeringspolicy för Linköping kommer att påbörjas under 2007.

bud av parkeringsplatser i

eknik- och samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Stads- och landsbygdsutveckling.

å längre sikt

olkbildnings och informationsåtgärder D

Västra vägen - Bergsvägen - Industrigatan -

Parkeringsplatser där boendeparkering får ske är på platsen utmärkta med vit/svart ti

gatumark inom området är enbart avsedda för besöksparkering och kan inte använd boendeparkering. Boendeparkering innebär att den som har fått boendeparkeringstillstån köpt tillståndsdekal kan parkera sin bil upp till 7 dygn i sträck utan hänsyn till

bestämmelserna om 24-timmarsparkering.

Ett arbete kring att införa avgiftsbelagd gatu L

Ansvar T

Genomförande P

Åtgärder för at p

Fri parkering vid arbetsplatsen är en skattepliktig löneförmån. För tjänstebilar anses fr parkering vid arbetsplatsen in

skattebedömningen på om bilen används regelmässigt i tjänsten eller inte. Sannolikt är d efterlevnaden av dess regler fortfarande låg. Skattemyndigheten ansvarar för a

särskild granskning av detta.

Ansvar S

Genomföran P

Parkeringspoli E

Parkeringspolicyn ska ange målsättningarna för stadens samlade ut

olika områden och för olika ändamål där de relevanta avvägningarna görs.

Ansvar T

Genomförande P

F

(21)

Linköpings kommun driver sedan år 2003 ett folkbildnings- och informationsprojekt, TEMP (Transport, Energi, Miljö, Projekt), där bl a beteende- och attitydpåverkande åtgärder inom transportområdet ingår. TEMP ingår i Linköpings kommuns pågående

klimatinvesteringsprogram (2003-2006). Kommunen har ansökt om nytt

klimatinvesteringsbidrag, 2007-2010, från Naturvårdsverket för att fortsätta och utveckla dessa framgångsrika informations- och folkbildningsåtgärder samt öka samverkan med aktörer på regional och lokal nivå inom samhälls-, trafik- och fysisk planering.

Samarbetspartner idag är Vägverket Region Sydöst, AB Östgötatrafiken och Tekniska Verken. För att fortsätta ändra invånarnas attityder och resvanor i trafiken behövs följande åtgärder:

Information till allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil så som cykel och buss

Information till större arbetsgivare och affärsidkare om nyttan av att upprätta s.k.

Gröna resplaner för anställda och kunder

Trafikinformation (cykelvägnät, parkeringar, snöröjning, halkbekämpning, information, vägvisning)

Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat och att öka kännedomen om de åtgärder som vidtas i gator, vägar och busslinjesträckningar så att de ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt.

Ansvar

Kommunstyrelsen, Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Drift och underhåll, och avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö. Beroende på fortsättningen av TEMP-kontoret (nytt namn TEMP- Linköpings klimatkontor) kan kontoret komma att ansvara för vissa information och folkbildningsprojekt.

Genomförande

Beror delvis på fortsättningen av TEMP-kontoret (nytt namn TEMP- Linköpings klimatkontor). På längre sikt.

Åtgärder för att reducera slitagepartiklar

Om Linköpings kommun ska klara miljökvalitetsnormen för PM10 räcker det inte med de andra åtgärderna inom kategorierna Attraktivare kollektivtrafik, Attraktivare cykeltrafik,

(22)

Parkeringsåtgärder, Folkbildnings- och informationsåtgäder, Åtgärder som innebär restriktioner för trafiken och Åtgärder avseende den kommunala fordonsflottan. För att reducera bildning och spridning av slitagepartiklar, genererade vid slitage av vägbana, däck och bromsar krävs andra åtgärder. Dessa åtgärder är:

Informationskampanj för dubbfria vinterdäck Hastighetssänkning

Förbättrade beläggningar

Dammbindning med CMA-lösning Tidigare och upprepad vårrengöring Anpassad vintervägdrift

Intensiv sopning Dubbdäckavgift

Informationskampanj för dubbfria vinterdäck

Ett sätt att minska dubbdäcksandelen i Linköping är att informera om sambandet mellan luftkvalitetsproblem, hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och dubbdäcksanvändning.

Det är också viktigt att informera om att moderna odubbade vinterdäck är lika bra som dubbade vinterdäck i de flesta väglag. De negativa effekter som dubbdäcken bidrar till, som nedsmutsning av gator, fasader och fordon samt bidrag till miljögifter i sediment i sjöar och vattendrag, bör även belysas. Det är även viktigt att visa på väghållarens, dvs. Linköpings kommuns, vilja och handlingskraft att genom ökat vinterunderhåll reducera risken för att de väglag, där dubbfria vinterdäck inte är lika bra som dubbäck, ska uppstå.

Ansvar

Avdelningen för Drift och underhåll i samarbete med bil- och däckhandlarna i Linköping och Vägverket. (ev. TEMP-Linköpings klimatkontor)

Genomförande

November 2007 – Maj 2008 Hastighetssänkning

Sänkta hastigheter på våra stadsgator bidrar till minskade PM10-halter genom att begränsa uppvirvlingen och bildning av skadliga partiklar. Dessutom bidrar minskade hastigheter till minskat buller och ökad trafiksäkerhet. Att införa 30 km/h i hela innerstaden skulle ge bättre luft och bättre stadsmiljö.

I Trafiknätsanalysen för Linköpings tätort föreslås att hastigheten inom lokalgatunätet bör vara högst 30 km/timme – därav begreppet ”30-områden”. Genomförandet av de föreslagna 30-områdena föreslås ske i den takt kommunens resurser medger. Boende och verksammas önskemål ska beaktas. I övrigt bör gator/områden med någon eller några av följande

förutsättningar prioriteras: skola, daghem eller äldreboende; gator där stor del av trafiken idag överskrider 30 km/timme; lokalgator med stor risk för genomfart; gator där boende och verksamma visar stor enighet om införande av 30 km/timme och gator som ingår i huvudcykelnätet och har stora cykeltrafikmängder.

I Trafiknätsanalys för Linköpings tätort redovisas också hastighetsklassificering av huvudvägnätet. Målet är att:

(23)

– undvika genomfartstrafik i de centrala delarna av staden genom att erbjuda leder med högre hastighet runt staden samtidigt som lägre hastighet

accepteras i innerstaden

– kollektivtrafikens framkomlighet och tillgänglighet skall beaktas så att kvalitetsnivån god standard eftersträvas

Även utformningen av huvudgator som leder till och genom den centralaste delen av staden är viktiga i valet mellan att åka genom eller runt. Därför föreslås att denna typ av gator, i de fall stora säkerhets- eller miljövinster kan nås, får tåla hastighetssänkningar i vissa punkter.

Ansvar

Vägverket, Länsstyrelsen och Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Kollektiv och trafik.

Genomförande

Under 2007 och framåt.

Förbättrade beläggningar

En viktig aspekt när man pratar partikelhalter, är vägbeläggningens sammansättning. På Väg- och transportforskningsinstitutet i Linköping pågår forskning kring olika beläggningar. Det antas att en hård beläggning kanske kan medföra mer partiklar även om det totala slitaget är mindre. Detta är dock ej säkerställt ännu.

Under sommaren 2007 kommer Drottninggatan att läggas om. Linköpings kommun vill testa en ny vägbeläggning på Drottninggatan för att se om detta kan ha någon positiv inverkan på reducering av partikelhalterna. Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) i Linköping har en lång erfarenhet av forskning kring olika vägbeläggningar och kommer därför att ingå i detta demonstrationsprojekt. Syftet är att studera om en ny beläggning skulle kunna användas framöver i staden för att reducera uppkomsten av höga partikelhalter.

Ansvar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll i samverkan med VTI

Genomförande

Sommaren 2007. Därefter vid behov av upprustning av andra vägar, gator där eventuellt höga partikelhalter förekommer. Beror också på hur staden kommer att förtätats.

Halkbekämpning och dammbindning med CMA-lösning

ICE-AWAY även kallad CMA, är en klar 25 % -ig lösning av Calcium Magnesium Acetat.

CMA är ursprungligen framställt för halkbekämpning. Den är producerad av dolomitkalk och ättiksyra. CMA-lösningen skadar inte natur, människor eller djur. Efter användningen lämnas inga farliga restsubstanser. CMA-lösningen ger mindre korrosion på metaller och är mindre skadligt för betong än andra halkbekämpningsmedel.

CMA-lösning kan användas överallt där man idag använder salt, sand, stenflis eller urea.

CMA är trögflytande vilket gör att den verkar bättre än salt på ojämna ytmaterial. CMA verkar effektivt ned till 10-12 minusgrader, så därför uppträder inte så kallad ”återfrysning”

(24)

som det gör vid saltning av gator och vägar. Bästa effekt nås med CMA genom att först ta bort snön innan applicering och genom att behandla förebyggande före frost, underkylt regn och väntat snöfall.

CMA har också visat sig fungera bra vid dammbindning av partiklar, PM10. Partiklarna klumpar ihop sig till större ofarliga partiklar som inte svävar runt i luften. Tester på E4 söder om Arlanda visade att partikelhalten kan minska med 40 procent och antalet överträdelser av miljökvalitetsnormen kan minskas med 65 procent. Effekten av behandlingen kvarstår flera dagar även vid trafikvolymer på 50 000 fordon/dygn.

Ett försök med CMA-lösning kommer att ske under april till maj 2007 i Linköping. Försöket kommer att koncentreras till Drottninggatan, som uppvisat högst partikelhalter vid SIMAIR- beräkningar, och de gator som ansluter till Drottninggatan. Bilaga 1. Försöket kommer att följas upp och utvärderas för att se om man eventuellt ska införa metoden permanent i Linköping för att minska dammbildningen. I samband med försöket kommer även friktionen på gatorna att mätas, då det visat sig att det kan uppstå halka vid överdosering av CMA- lösning. Under försöksperioden kommer en enkätundersökning göras av kommunen om hur Linköpingsborna upplever vägunderlaget på Drottninggatan och anslutande gator när CMA används. Kommunen kommer även att informera i lokala tidningar om försöket.

Ansvar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll i samverkan med VTI.

Genomförande April-maj 2007.

Tidigare och upprepad vårrengöring

I Linköping brukar vårrengöringen av gator och vägar vara klar till 15 maj. Genom att

tidigarelägga samt upprepa vårrengöringen några gånger kan sommarlika förhållanden skapas och mängden partiklar reduceras. I Linköping används kubisk stenkross, storlek 2-6 mm, för halkbekämpning på alla vägar och gator. Detta mals ned till sandpartiklar och sliter på beläggningen och sand bedöms vara en bidragande orsak till uppkomsten av inandningsbara partiklar som bidrar till negativa hälsoeffekter. I Trondheims kommun kör man först

torrsopning med vakumsug och direkt efteråt dammbindning med MgCl₂-lösning.

Vårrengöringen bör starta tidigare i år i Linköping och koncentreras extra till de gator som uppvisat högst partikelhalter vid SIMAIR-beräkningarna, se figur 4.

Ansvar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll.

Genomförande April - Maj 2007.

Anpassad vintervägdrift

Det är viktigt att vintervägdriften är anpassad så att kollektivtrafiken, cyklister och gående kan ta sig fram utan olyckor på gator och vägar i Linköping.

(25)

Ansvar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll.

Genomförande

Vintersäsongen 2007. Kontinuerligt.

Intensiv sopning

Åtgärder som intensiv sopning är ett ganska outforskat område. Det kräver en annan

sopteknik än vad som används idag. Försök i Stockholm, med dagens sopteknik, förefaller ha liten eller ingen betydelse för PM10-halterna. Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har ansökt om medel från Vägverket för att bl.a. inventera och utvärdera olika städmetoder. VTI har visat intresse att därefter pröva en/flera soptekniker i Linköping framöver.

Ansvar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll i samverkan med VTI.

Genomförande På längre sikt.

Dubbdäckavgift

I Norge har man tagit beslut om att få ned dubbdäcksanvändningen i de fyra största städerna.

Åtgärden genomförs genom högre vägtullar för fordon med dubbdäck och bidrag vid byte från dubbade däck till dubbfria vinterdäck- I Oslo tas en avgift ut om 25 Nkr/dag eller 350 Nkr/månad om dubbar används. Bidrag gavs initialt om 1 000 Nkr till dem som löste in sina gamla däck och köpte dubbfria vinterdäck. Avgiften fick ett snabbt genomslag då andelen dubbade däck i Oslo minskade från 50 % till 31% mellan mars 1999 och februari 2000.

Andelen dubbdäck i Linköping har uppskattats till 78 %, genom att kommunen varit ute på flera parkeringsplatser i staden och räknat hur många bilar som använder dubbdäck under mars månad 2006.

Ansvar

Regeringen, Vägverket Genomförande På längre sikt.

Åtgärder för att undvika trafikökningar/begränsa trafiken i utsatta områden

(26)

Utformning av gaturum

Utspädningen av partiklar bestäms av gaturummets dimension och utformning. En smal gata kantad på ömse sidor av hög bebyggelse har sämre förutsättningar för utspädning och

ventilation än en motsvarande bred gata eller en gata med enkelsidig eller ingen bebyggelse.

Det är därför viktigt att dessa aspekter beaktas för att förebygga problemen i tidig planering av utformning av gator och bebyggelse.

Ansvar

Linköpings kommun Genomförande Kontinuerligt.

Restriktioner för trafiken

SAMordnad varudistribution i Linköping City (SAMLIC) Trafikregleringar

SAMordnad varudistribution i LInköping City (SAMLIC)

Trängsel och väntetider ökar i trafiken och vid lastplatser i Linköpings innerstad. Detta leder i sin tur till sämre luftkvalitet och högre kostnader för distribution av gods. Det lokala nätverket för transportörer i Linköping tog tillsammans med Linköpings kommun år 2003 därför

initiativet till projektet SAMLIC – SAMordnad varudistribution i LInköpings City.

Samordnad varudistribution uppfattas av kommuner och myndigheter som ett möjligt alternativ till hårdare reglering och styrning av lastbilstrafik i innerstäder för att förbättra miljön, betingat bl.a. av nya miljökvalitetsnormer.

Försöket visade att fordonsbehovet minskade med 25–35 % (fyllnadsgraden per pallplats ökade med 50 %), totala tiden för utkörning minskade med 20 % och totala körsträckan i city (och därmed utsläppen av avgaser från fordon i city) minskade med över 50 %.

Ansvar

Linköpings kommun, cityhandlarna, lokala nätverket för transportörer i Linköping och VTI.

(27)

Trafikregleringar

Genom att stänga av vissa gator en viss tid på dygnet eller helt minimeras slitage av vägar och utsläppen av partiklar.

Ansvar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och avdelning för Kollektiv och trafik.

Åtgärder avseende den kommunala fordonsflottan

Linköpings kommun har idag 304 fordon, varav ca 180 är personbilar. Om kommunen vill ändra attityden till dubbdäcksanvändande med hjälp av informationskampanjer är det viktigt att föregå med gott exempel själv. Viktiga åtgärder är:

Minimera/avskaffa dubbdäck i kommunens fordonsflotta Sparsam körning

Minimera/avskaffa dubbdäck i kommunens fordonsflotta

Genom att minimera eller avskaffa dubbdäck i kommunens fordonsflotta kan kommunen fungera som katalysator i arbetet med att minska dubbdäcksanvändandet i staden.

Ansvar

Upphandlingsavdelningen på Linköpings kommun.

Genomförande

Bör kunna genomföras under 2007. Behovsinventering krävs.

Sparsam körning

Kommunen har tidigare anordnat kurser i sparsam körning. En fortsatt satsning på kurser för politiker och tjänstemän är att rekommendera.

(28)

Ansvar

Linköpings kommun Genomförande Kontinuerligt

Miljöeffekter

Föreslagna åtgärder Effekter på luftkvaliteten

Attraktivare kollektivtrafik

Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik Åtgärder för att öka antalet resenärer och antalet fler nöjda resenärer i kollektivtrafiken

Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar Åtgärder för att öka samordningen med regional trafik

Åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar Åtgärder för att öka turtätheten och korta ner restiderna inom kollektivtrafiken

Åtgärder som ökar tryggheten inom

kollektivtrafiken (fysisk, övervakningskameror i bussarna, tillgänglighet handikapp, språk etc) Åtgärder för att förbättra trafikinformationen

Bussarna använder inte dubbdäck vilket ger mindre slitage av vägar och lägre partikelhalter. Bussarna drivs med biogas.

Desto fler som går över till kollektivtrafiken desto mindre biltrafik i staden vilket minskar utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser samt reducerar bullernivåerna. Mindre trängsel. Minskat behov av parkeringsplatser.

Minskade hinder mot att använda cykel, t.ex. bra underhåll av cykelvägar

Säkra parkeringsmöjligheter

Kunskap och motivation hos kommuninvånarna vilket förutsätter god information

Desto fler som väljer att cykla istället för att åka bil desto lägre blir utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser.

Dessutom reduceras bullernivåerna från trafiken. Trängsel på starkt trafikerade vägar och gator i Linköping minskar.

Minskat behov av parkeringsplatser. Positiva effekter på folkhälsan.

Parkeringsåtgärder

Avgiftsbelägg arbetsplatsparkering Fler som cyklar, går och åker buss, vilket ger lägre utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Mindre slitage av vägar ger mindre partikelhalter. Minskad trängsel i trafiken och minskat behov av parkeringsplaster. Positiva hälsoeffekter. Minskade bullernivåer.

Avgiftsbelagd gatuparkering på gatumark Fler som cyklar, går och åker buss, vilket ger lägre utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Mindre slitage av vägar ger mindre partikelhalter. Minskad trängsel i trafiken och minskat behov av parkeringsplaster. Positiva hälsoeffekter. Minskade bullernivåer.

Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering vid arbetsplatser

Parkeringspolicy - översyn av avgifter samt tillgång till p-platser